1. Kavya Darsa, Sabda Alankra Dosa Vibhaga (Snyan Ngag me Long) Dragomir Dimitrov
Page 1
ŚABDĀLAMKĀRADOȘAVIBHĀGA
Die Unterscheidung der Lautfiguren und der Fehler
Kritische Ausgabe des dritten Kapitels von Dandins Poetik Kāvyādarśa und der tibetischen Übertragung Sñan nag me lon samt dem Sanskrit- Kommentar des Ratnaśrījñāna, dem tibetischen Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa und einer deutschen Übersetzung des Sanskrit-Grundtextes
Teil 1
Einleitung, Überlieferung, Textausgabe, Übersetzung
Von
DRAGOMIR DIMITROV
MARBURG 2007
Page 2
Signet: Der indische Autor Dandin nach einer tibetischen Holzdruckausgabe des Sñan nag me lon
Page 3
In memoriam
Динко Танъмов
Page 5
INHALTSVERZEICHNIS
- Teil
Einleitung, Überlieferung, Textausgabe, Übersetzung
Vorwort vii
- Einleitung
1.1 Das dritte Kapitel des Kāvyādarśa 3 1.1.1 Inhalt 3
1.1.2 Titel 10 1.1.3 Schematische Darstellung (Yamaka, Pratilomayamaka und Bandha) 12 1.1.4 Zur Darstellung der Yamakas im Kāvyādarśa 17 1.1.5 Yamaka-Sequenzen und Wiederholungsprinzipien im Kāvyādarśa 20 1.1.5.1 Liste der Yamaka-Sequenzen im Kāvyādarśa 20 1.1.5.2 Formale Besonderheiten der Yamaka-Sequenzen 23 1.1.5.3 Wiederholungsprinzipien im Kāvyādarśa 24 1.1.5.4 Wiederholungsprinzipien in anderen Poetiken 26 1.1.6 Die Ardhabhrama-Figur 28 1.1.7 Die Sarvatobhadra-Figur 30 1.1.8 Zur Metrik im 3. Kapitel des Kāvyādarśa 32 1.2 Der Verfasser der Ratnaśrīțīkā und seine Datierung 37 1.2.1 Ratnaśrījñānas eigene Angaben 37 1.2.2 Der Herrscher Rājyapāla 38 1.2.3 Der Tunga-Fürst 39 1.2.4 Die Identität des Grammatikers Ratnamati 41 1.2.5 Ratnaśrījñānas Datierung 44 1.2.6 Der Name Ratnaśrī(jñana) in den tibetischen Quellen 44 1.3 Ratnaśrījñānas Kommentar zum Kāvyādarśa 47 1.3.1 Die editio princeps 47 1.3.1.1 Die handschriftliche Grundlage der editio princeps 47 1.3.1.2 Rekonstruktion des Grundtextes in der editio princeps 48
1.3.1.3 Vorgehen bei der Textkonstitution in der editio princeps 50 1.3.2 Neuausgabe der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa 55 1.3.2.1 Die nepalesische Handschrift der Ratnaśrītīkā 55 1.3.2.2 Rekonstruktion von Ratnaśrījñānas Vorlage 60 1.3.2.3 Transliterationsweise in der rekonstruierten Vorlage 61 1.3.2.4 Vorgehen bei der Textkonstitution in der Neuausgabe der Ratnaśrītīkā 63 1.3.2.5 Das Verhältnis zwischen Hs. und Hs.TH/JH 65 1.3.2.5.1 Der Textzustand von THAKURs und JHAs Manuskript 66 1.3.2.5.2 Der Textzustand der nepalesischen Handschrift 67 1.3.2.5.3 Die ferne Verwandtschaft von Hs. und Hs.TH/JH 69 1.4 Dpan Lo tsa bas Kommentar zum Sñan nag me lon 72 1.4.1 Die Dpan Țīkā und ihr Verhaltnis zur Ratnaśrīțīkā 72 1.4.2 Die Entstehung der Dpan Țīkā 75 1.4.3 Die Handschrift der Dpan Tīkā 79 1.4.4 Vorgehen bei der Textkonstitution in der editio princeps der Dpan Țīkā 83
Page 6
vi INHALTSVERZEICHNIS
- Die Überlieferung
2.1 Textmaterial 89 2.1.1 Die Sanskrit-Textzeugen 89 2.1.1.1 Nepalesische Handschriften 89
2.1.1.2 Andere Handschriften 96 2.1.1.3 Zweisprachige Textzeugen (Sanskrit-Tibetisch) 98 2.1.1.4 Sanskrit-Kommentare zum Kāvyādarśa 98 2.1.1.5 Wichtige moderne Ausgaben des Kāvyādarśa 99 2.1.2 Die tibetischen Textzeugen 99 2.1.2.1 Tibetische kanonische Textzeugen 99 2.1.2.2 Außerkanonische zweisprachige Textzeugen (Sanskrit-Tibetisch) 100 2.1.2.3 Tibetische Kommentare zum Kāvyādarśa 101 2.2 Zur Überlieferung des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon 103 2.2.1 Zur Überlieferung des Kāvyādarśa 103 2.2.1.1 Das Ms. A und seine Beziehung zur Ratnaśrīțīkā 104 2.2.1.2 Die Stellung der Ratnaśrīțīkā in der Überlieferung des Kāvyādarśa 105 2.2.1.3 Das Ms. B und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen 107 2.2.1.4 Das Ms. H und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen 109 2.2.1.5 Das Ms. U und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen 110 2.2.1.6 Die Beziehungen zwischen den Mss. BHU 112 2.2.1.7 Das Ms. V und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen 113 2.2.1.8 Die Beziehungen zwischen SYZ 114 2.2.2 Stemma der Sanskrit-Textzeugen 116 2.2.3 Zur Überlieferung des Sñan nag me lon 117 2.2.3.1 Die Beziehungen zwischen GNQ 118 2.2.3.2 Die Beziehungen zwischen STYTZT 120 2.2.4 Stemma der tibetischen Textzeugen 124 2.3 Sigla 125
- Textausgabe
3.1 Vorbemerkung zur Textedition 129 3.2 Inhaltsverzeichnisse zur Textausgabe 130 3.2.1 Inhaltsverzeichnis zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa 130 3.2.2 Inhaltsverzeichnis zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon 131 3.3 Text 138
- Übersetzung
4.1 Vorbemerkung zur deutschen Übersetzung 247 4.2 Inhaltsverzeichnis zum 3. Kapitel des „Spiegels der Dichtkunst“ 250 4.3 Deutsche Übersetzung 254
Page 7
Vorwort
Daņdins Kāvyādarśa oder „Spiegel der Dichtkunst“ (zwischen ca. 650 und 800 n. Chr.) ist eines der wichtigsten literaturtheoretischen Werke auf Sanskrit, das sich als grundlegend und maßgeblich nicht nur für die Ästhetik literarischer Werke in Indien, sondern auch in Tibet und in anderen Ländern Asiens erwiesen hat. Wegen der durchaus noch lebendigen Tradition hat das Werk auch heute große Bedeutung für das tiefere Verständnis der indi- schen, tibetischen und überhaupt der asiatischen Literatur. Die Voraussetzung für die Be- nutzung und Auswertung eines Textes mit einer über tausendjährigen Überlieferungs- geschichte auf einer gesicherten Grundlage ist das Vorhandensein einer zuverlässigen kritischen Ausgabe sowohl des Grundtextes als auch wenigstens eines alten autoritativen Kommentarwerkes dazu. Eine solche Ausgabe liegt allerdings immer noch nicht vor und stellt schon seit langem ein deutlich zu spürendes Desideratum dar. Eine intensive Beschäftigung mit diesem Werk wurde bereits 1863 ermöglicht, als TARKAVĀGIŚA seine editio princeps ver- öffentlichte. Im Jahre 1890 erschien BÖHTLINGKs erste europäische Ausgabe des Kāvyā- darśa zusammen mit einer nicht ganz vollständigen deutschen Übersetzung des Werkes. Dieser Publikation folgte eine Reihe weiterer Ausgaben des Textes, die jedoch nur wenig Neues brachten und in einer unbefriedigenden Form und Dokumentation vorgelegt wur- den. Alle modernen Ausgaben des Sanskrittextes des Kāvyādarśa wurden mehr oder weniger von der editio princeps beeinflußt, die ihrerseits einen Text präsentiert, der am weitesten von dem anhand der heutzutage zugänglichen Materialien rekonstruierbaren Archetypus entfernt ist. Auch THAKURs und JHAs Ausgabe (1957) des ältesten bekannten Kāvyādarśa-Kommentars des buddhistischen Gelehrten Ratnaśrījñāna (10. Jh.) - eines Kommentarwerkes, das die literaturwissenschaftliche Beschäftigung in Tibet in höchstem Maße beeinflußt hat - ist in erster Linie wegen des schlechten Zustands der einzigen für diese Ausgabe benutzten Handschrift reich an Mängeln und noch dazu unvollständig Einen unbefriedigenden Zustand weist auch die einzige zeitgenössische zweispra- chige Ausgabe (Sanskrit-Tibetisch) des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon, der tibeti- schen Übersetzung der Poetik, auf, die von BANERJEE 1939 herausgegeben wurde. Bei allen anderen modernen tibetischen Textausgaben handelt es sich um photomechanisch reproduzierte oder neue Abschriften älterer Manuskripte und Blockdrucke, einschließlich
Page 8
viii VORWORT
zahlreicher Kommentare. Das älteste und wichtigste Kommentarwerk stellt darunter die Dpan Țīkā des Dpa Lo tsā ba Blo gros brtan pa (1276-1342) dar, die in einer einzigen Handschrift zugänglich ist und bisher kaum studiert worden war. In meiner Magisterarbeit, die nunmehr auch in Buchform vorliegt, habe ich die nepalesische und tibetische Überlieferung des „Spiegels der Dichtkunst“ dargestellt und eine kritische Ausgabe des 105 Strophen umfassenden 1. Kapitels namens „Die Unter- scheidung der Stilarten“ (Sanskrit und Tibetisch) samt einer vollständigen deutschen Übersetzung vorgelegt. Damit wurde der erste notwendige Schritt zur Erfüllung des Desi- deratums getan. Mit der vorliegenden Arbeit wird der nächste Schritt auf diesem Wege unter- nommen. Hier wird zum ersten Mal eine kritische Ausgabe des 3. Kapitels namens „Die Unterscheidung der Lautfiguren und der Fehler“ zusammen mit der tibetischen Übertra- gung, dem Sanskrit-Kommentar des Ratnaśrījñāna, dem tibetischen Kommentar des Dpan Lo tsä ba, einer deutschen Übersetzung des Sanskrit-Grundtextes, einer Faksimile-Aus- gabe nebst einer diplomatischen Abschrift und aller notwendigen zusätzlichen Apparate vorgelegt. Es handelt sich daher um eine Fortsetzung und zugleich auch Erweiterung meiner früheren Arbeit. Diese Veröffentlichung stellt die überarbeitete und erweiterte Fassung einer Dissertation dar, die ich am 15. April 2004 dem Fachbereich 10 „Fremd- sprachliche Philologien“ der Philipps-Universität Marburg vorgelegt hatte. Dafür, daß im Anschluß an die Ausgabe des 1. Kapitels nicht zunächst das 2. Ka- pitel bearbeitet wurde, gibt es mehrere Gründe. Nachdem die Überlieferungsgeschichte des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon anhand des Textes des 1. Kapitels einigermaßen geklärt worden war, war es erforderlich, auch die Ausgabe der wichtigsten Kommentar- werke auf Sanskrit und auf Tibetisch - der Ratnaśrīțīkā und der Dpan Țīkā - in Angriff zu nehmen. Da die alte nepalesische Handschrift der Ratnaśrīțīkā lediglich zum 3. Kapitel größtenteils erhalten ist und außerdem gerade in diesem Abschnitt eine große Textlücke von THAKURs und JHAs editio princeps des Kommentars auszufüllen hilft, bot es sich an, zunächst eine vollständige Ausgabe des 3. Kapitels anzufertigen. Dieses Kapitel erweist sich inhaltlich als besonders reizvoll und wichtig für die indische und tibetische Literatur- praxis sowie für die allgemeine Literaturwissenschaft überhaupt. Es werden hier zum einen die verschiedenen Arten der kunstvollen Lautfiguren (śabdalamkāra) klassifiziert und vorgeführt, und zum anderen werden die zehn Fehler (dosa) in der Kunstdichtung ge- nannt und veranschaulicht. Vor allem wegen der Schwierigkeiten und der Unsicherheiten, die sich bei der Textinterpretation ergeben, hat das 3. Kapitel bisher jedoch nicht die Be- achtung gefunden, die es eigentlich verdient. Schließlich eignete sich das 3. Kapitel, das mit seinen 187 Strophen nur knapp halb so umfangreich ist wie das 2. Kapitel, auch unter praktischen Gesichtspunkten besser dazu, zum Gegenstand einer Dissertation gemacht zu werden, da die Fertigstellung der Ausgabe eines noch umfangreicheren Textes in dem vor- gesehenen zeitlichen Rahmen kaum möglich gewesen wäre.
Page 9
VORWORT ix
Zum Schluß bleibt mir die angenehme Pflicht, all jenen meinen herzlichen Dank auszu- sprechen, die zum Entstehen der vorliegenden Arbeit beigetragen haben. An erster Stelle möchte ich meinen Lehrer, Herrn Prof. Dr. Michael Hahn (Marburg), erwähnen, der diese Arbeit anregte, ihr Zustandekommen stets mit regem Interesse verfolgte und durch zahl- reiche Hinweise und Verbesserungsvorschläge förderte. Ohne seine großzügige Unter- stützung hätte ich die Publikation in dieser Form nicht fertigstellen können. Herrn Prof. Bhikkhu Pāsādika (Arolsen) danke ich, daß er bereit war, das Amt des Zweitgutachters zu übernehmen. Herrn Prof. Dr. Albrecht Wezler (Hamburg) bin ich aufrichtig dankbar dafür, daß er mich bei der Fertigstellung dieser Arbeit wohlwollend und geduldig unterstützte und mir während meines Promotionsstudiums die Möglichkeit gab, am Nepalese-German Manuscript Cataloguing Project tätig zu werden. Zudem habe ich ihm sowie auch Herrn Prof. Dr. Ashok Aklujkar (Vancouver), Herrn Dr. Karl-Heinz Golzio (Bonn), Herrn Prof. Dr. Harunaga Isaacson (Hamburg) und Herrn Prof. Dr. Takashi Iwata (Tokyo) für ver- schiedene Hinweise zu danken. Ein herzlicher Dank gilt allen meinen Marburger Kollegen, die mir stets freund- schaftliche Unterstützung gewährten und für eine äußerst angenehme Arbeitsatmosphäre im Marburger Institut sorgten. Viele wertvolle Anregungen habe ich insbesondere von Frau Dr. Mitsuyo Demoto-Hahn, Frau Dr. Ulrike Roesler, Herrn Dr. Jayandra Soni, Herrn Dr. Roland Steiner und Herrn Martin Straube erhalten. Frau Dr. Roesler, Herr Dr. Steiner und Herr Straube unterzogen sich selbstlos der Mühe, Teile meiner Doktorarbeit Korrek- tur zu lesen, wofür ich mich ebenfalls ganz herzlich bedanke. Herrn Prof. Bhikkhu Pāsādi- ka, Herrn Dr. Roland Steiner und Herrn Martin Straube bin ich außerdem sehr verpflichtet für Ihre Hilfe bei der Endkorrektur dieses Manuskriptes. Was an Mängeln und Fehlern verblieben ist, habe selbstverständlich allein ich zu verantworten. Herr Dr. Diwakar Acharya (Kyoto), Herr Dr. Christoph Cüppers (Lumbini), Herr Hubert Decleer (Kathmandu), Frau Dr. Gillian Evison (Oxford), Herr Dr. Günter Grön- bold (München), Herr Oliver Hahn (Halle), Herr PD Dr. Jürgen Hanneder (Halle), Frau Astrid Krause (Leipzig), Herr Prof. Dr. Leonard van der Kuijp (Harvard), Frau Dr. Mirella Lingorska (Tübingen), Frau Dr. Anne MacDonald (Wien), Frau Sarala Manandhar (Kath- mandu), Herr Dr. Dan Martin (Jerusalem), Herr Prof. Dr. Thomas Oberlies (Göttingen), Herr Burkhard Quessel (London), Herr Dr. E. Gene Smith (New York), Herr Prof. Dr. Per Kjeld Sørensen (Leipzig) und Herr Dr. Yaroslav Vassilkov (St. Petersburg) halfen mir bei der Suche diverser Bücher und bei der Beschaffung wichtiger Literatur und Manuskripte. All ihnen sei dafür herzlich gedankt. Zu Dank verpflichtet bin ich ferner der Philipps-Universität Marburg, die mich mit einem zweijährigen Promotionsstipendium (Hessische Förderung von Nachwuchswissen- schaftlern) finanziell unterstützte. Der Alma Mater bin ich auch für die Auszeichnung meiner Arbeit mit dem Dissertationspreis des Fachbereichs „Fremdsprachliche Philolo-
Page 10
X VORWORT
gien“ dankbar. Für die Verleihung des Ernst-Waldschmidt-Preises sei der „Stiftung Ernst Waldschmidt“ ganz besonders gedankt. Voll Dankbarkeit denke ich außerdem an meine Kollegen und Freunde in Nepal, die mir während eines zweijährigen unvergeßlichen Aufenthalts in Kathmandu, wo die Endfassung dieser Publikation entstand, immer zur Seite standen. Schließlich möchte ich mich bei allen meinen Verwandten und Freunden - in erster Linie bei meinem Vater und bei Diana - für ihre Geduld, Aufmunterung und Unter- stützung herzlichst bedanken. Ohne sie wäre diese Arbeit nicht möglich gewesen.
Kathmandu, den 20.06.2006
Dragomir Dimitrov
Page 11
- EINLEITUNG
Page 13
1.1 Das dritte Kapitel des Kāvyādarśa
Das dritte Kapitel von Dandins Kāvyādarśa ist nicht nur der sprachlich anspruchsvollste und schwierigste Teil dieser Poetik, sondern auch vom Inhalt her der reizvollste. Um das Verständnis der in diesem Kapitel behandelten poetologischen Themen zu erleichtern und einen genaueren Eindruck von Dandins Darstellung zu ermöglichen, lohnt es sich, zu- nächst die Frage nach dem Inhalt und der Organisation des Kapitels zu klären. Vor diesem Hintergrund läßt sich dann der Titel des 3. Kapitels besprechen, der in den Handschriften in unterschiedlichem Wortlaut überliefert wird.1 Auch wenn es sich als unmöglich erwei- sen wird, sicher zu entscheiden, wie der Autor das 3. Kapitel seiner Poetik genannt hat, kann man zumindest über das Alter der Varianten spekulieren. Darüber hinaus kann noch die Frage beantwortet werden, welcher Titel inhaltlich am besten paßt.
1.1.1 Inhalt
Es ist wichtig, den Inhalt des 3. Kapitels zuerst unabhängig von der literarischen Tradition vor und nach Dandin zu untersuchen, damit ein unvoreingenommenes Urteil formuliert werden kann. Dieses Verfahren empfiehlt sich deshalb, weil in der langen indischen litera- turwissenschaftlichen Tradition gleichlautende Termini technici (wie z. B. duskara, pra- helikā u. ä.) unterschiedlich verstanden und verwendet wurden. Das Heranziehen von Werken anderer Poetiker birgt daher die Gefahr, daß Dandins eigene poetologische Theo- rie verzerrt oder sogar mißverstanden wird. Deshalb sollte man zunächst versuchen, allein anhand von Dandins Poetik festzustellen, wie der Autor selbst die jeweiligen Begriffe auf- gefaßt hat und was für eine Theorie dahinter steckt. Eine solche Untersuchung sorgt dafür, daß man sich bei nachfolgenden vergleichenden Studien auf festerem Boden bewegt. Im 3. Kapitel des Kāvyādarśa können zwei Hauptteile (KĀ 3.1-124 und 3.125- 185) und eine Zusammenfassung (KA 3.186-187) deutlich abgegrenzt werden. Das 3. Ka- pitel beginnt mit einer ausführlichen Analyse der verschiedenen Arten der Yamakas.2 Die
1 Vgl. dazu DIMITROV 2002b, § 1.2.2, insbesondere S. 10, Anm. 22. 2 BÖHTLINGK übersetzt den Begriff „Yamaka“ in seiner deutschen Übertragung des Kāvyādarśa nicht und führt ihn statt dessen als Terminus technicus ein, was mir ebenfalls am sinnvollsten erscheint (vgl. pw, s. v. yamaka- 4b „Wiederkehr gleichlautender Silben, Agnominatio, Paronomasie“). BELVALKAR ver- wendet in seiner englischen Übersetzung die Entsprechung „chime“ (s. BELVALKAR 1924, S. 51 ff.). GEROW
Page 14
4 EINLEITUNG
Definition dieser Lautfigur selbst hat Daņdin bereits im 1. Kapitel des Kāvyādarśa ge- geben, und zwar bei der Besprechung des vierten Vorzugs „süßer Klang“ (mādhurya) des Vaidarbha-Stils:
āvrttim eva samghātagocarām Yamakam vidu (KĀ 1.61ab)
„Nur diejenige Wiederholung, die eine Gruppe [von Lauten] betrifft, ist [den Ge- lehrten] als Yamaka bekannt."3
Die enorme Anzahl (atyantabahavah, KĀ 3.3a) denkbarer Arten von unmittelbaren und mittelbaren (d. h. nach Einschub anderer Silben erfolgenden) Yamakas kann in sieben Hauptgruppen eingeteilt werden (KA 3.2cd):
- Yamaka am Anfang (ādiyamaka) 2. Yamaka in der Mitte (madhyayamaka) 3. Yamaka am Ende (antayamaka) 4. Yamaka in der Mitte und am Ende (madhyāntayamaka) 5. Yamaka am Anfang und in der Mitte (madhyādyayamaka) 6. Yamaka am Anfang und am Ende (ādyantayamaka) 7. Yamaka überall (sarvatah)
schlägt die Wiedergabe „cadence“ als „a more appropriate rendering“ im Vergleich zu „that somewhat in- exact name "word play" in English“ vor (s. GEROW 1971, S. 223, s. v. yamaka). 3 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 184-185 und 222. In seinem Glossary of Indian Figures of Speech definiert GEROW das Yamaka folgendermaßen: „a figure in which a part of a verse, specified either as to length or position or both, is repeated within the confines of the same verse, usually in such a way that the meaning of the two readings is different; word play (one of the meanings usually given to paronomasia)" (GEROW 1971, S. 223, s. v. yamaka). Dort findet sich auch eine ausführliche Übersicht der verschiedenen Yamaka-Formen, die in den indischen Poetiken gelehrt werden (GEROW 1971, S. 223-238). Die wichtigsten unter den alten Werken, in denen das Yamaka besprochen wird, sind, abgesehen vom Kāvyādarśa, Nātya- śāstra XVI.59-86 (Ed. RAMAKRISHNA KAVI 1934, S. 326-331; Ed. JOSHI 1988, S. 237-240; Übers. GHOSH 1950, S. 311-315), Bhāmahas Kāvyālamkāra 2.9-18 (Ed. ŚARMĀ/UPĀDHYĀYA 1928, S. 8-10), Vā- manas Kāvyālamkārasūtra 4.1.1-7 (Ed. CAPPELLER 1875, S. 36-39; Ed. BALASUBRAHMANYAM 1909, S. 98-107), Rudrațas Kāvyālamkāra 3.1-59 (Ed. DURGĀPRASĀD/PAŅŚĪKAR 1928, S. 21-35) und Agnipurā- ņa 343.12-17 (Ed. UPĀDHYĀYA 1966, S. 497-498; Übers. GANGADHARAN 1987, S. 934-935). JENNER bie- tet eine Übersicht der in diesen Werken sowie in Bhattikāvya 10.2-21 (Ed. JOSHI/JOSHI 1900, S. 292-302) und in Mammațas Kāvyaprakāśa 9.83.360-368 (Ed. JHA 1967, S. 325-329) exemplifizierten Yamakas (s. JENNER 1968, S. 136-148). SÖHNEN hat die aufgestellten Theorien und Beispiele der Yamakas verglichen und versucht, sie systematisch darzustellen (vgl. SÖHNEN 1995, S. 495-520). In LIENHARDS A History of Classical Poetry findet man einen kurzen Überblick über die Kunstdichtungen, die mehrere Yamaka- Strophen enthalten, sowie über die sog. Yamakakävyas, die ausschließlich aus Yamakas bestehen (s. LIEN- HARD 1984, S. 222-223; vgl. auch LIENHARD 1996, S. 9-38).
Page 15
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 5
Davon veranschaulicht Dandin nur die erste Gruppe nahezu vollständig, nämlich die Ya- makas am Anfang eines Strophenviertels (KA 3.4-37).4 Danach, ab KA 3.38 bis 3.72, gibt der Gelehrte „aus Furcht vor [übertriebener] Ausführlichkeit“ (prapañcabhayat), wie er selbst betont, nur einige wenige (ke cana, KA 3.38) Beispiele für die anderen Unterarten der Yamakas. An dieser Stelle macht Dandin die wichtige Bemerkung, daß diese Beispiele allesamt zu den schwierigen Figuren gehören. Vergleicht man nun die Strukturen in den Strophen ab KA 3.39 bis 3.72 mit denjenigen in den Strophen bis KA 3.36, so stellt sich heraus, daß es auch unter den Strophen mit den Yamakas am Anfang völlig analoge Struk- turen gibt. Demzufolge muß Dandin diese Figuren ebenfalls für schwierig gehalten ha- ben.5 Andererseits ist nicht zu bezweifeln, daß er die meisten der in den Strophen von KÄ 3.4 bis 3.36 exemplifizierten Yamaka-Figuren als leicht zu bilden betrachtet hat. Daß aber in dem Abschnitt von KA 3.4 bis 3.36 nicht nur leichte, sondern auch schwierige Laut- figuren (darunter wenigstens KA 3.29 und 3.36) gezeigt werden, hat Dandin eigentlich schon in der Einleitung zum 3. Kapitel ausdrücklich gesagt.6 Beachtenswert ist allerdings, daß unser Autor nirgendwo in seiner Poetik näher erläutert, wo genau die Grenze zwi- schen den leichten und den schwierigen Figuren liegt.7 Dieses - vielleicht absichtliche -
4 Nach KA 3.26 fehlt ein Beispiel für die Struktur Aal-Abl-Ad1, und nach KA 3.34 ist noch ein Beispiel für die Struktur AAal -AAc1 : BBb1-BBd1 zu erwarten (vgl. § 1.1.3). Daß die Beispiele für die bei- den Strukturen fehlen, ist sehr auffällig und erklärungsbedürftig. Es ist kaum anzunehmen, daß Dandin die beiden Strophen absichtlich ausgelassen hat. Zwar könnte man ihr Fehlen darauf zurückführen, daß der Autor sie schlicht vergessen hat, da aber Dandin sich grundsätzlich als ein konsequenter Systematiker aus- zeichnet, ist es vielleicht doch plausibler anzunehmen, daß die beiden Strophen verfaßt wurden, diese aller- dings schon sehr früh in der Überlieferung verlorengegangen sind. 5 Vgl. zum einen Aal-Abl-Ac1-Ad1 (KĀ 3.29) und Aa3 -Ab3 -Ac3-Ad3 (KĀ 3.41) und zum anderen AAal-AAb1-AAc1-AAd1 (KĀ 3.36), AAa2-AAb2-AA2-AAd2 (KĀ 3.39) und AAa3-AAb3-AAc3-AAd3 (KĀ 3.42). Bei diesen Strukturen liegt der Unterschied lediglich in der Position innerhalb des Strophenviertels, in der das Yamaka erscheint, ansonsten sind sie identisch. Die unterschiedliche Position, ob am Anfang, in der Mitte oder am Ende, ändert kaum etwas am Schwierigkeitsgrad. Alle diese Figuren gelten als schwierig zu bilden (dușkara). 6 Vgl. sukarā dușkarāś caiva darśyante tatra ke cana (KA 3.3cd) „[Darunter gibt es solche, die] leicht zu bilden [sind], und auch [solche, die] schwer zu bilden [sind]. Von diesen [leicht und schwer zu bil- denden Unterarten] werden [hier nur] einige dargestellt.“ Daher kann man auch nichts gegen die Einord- nung von KA 3.36 in die systematische Darstellung Dandins einwenden. SÖHNENs Zweifel an der richtigen Stellung von KA 3.36 und ihre Erwartung, diese Strophe anderswo („in the duskara section“) zu finden, sind gegenstandslos (vgl. SÖHNEN 1995, S. 514-515). Die Strophe, in der ein unmittelbares und mittelbares Yamaka am Anfang aller vier Strophenzeilen exemplifiziert ist, steht an der einzig richtigen Stelle im Ka- vyādarśa. Genauso hinfällig ist auch SÖHNENS Bemerkung, daß „the pādānta example of the vyapeta cate- gory [i. e. KÃ 3.41] ... is not really 'difficult'“ und „somehow out of place here, because of its simplicity“ (SÖHNEN 1995, S. 513 und 515). 7 SÖHNENs Annahme, daß die Wiederholung von ein und derselben Sequenz in allen vier Stro- phenzeilen das Kennzeichen von Dandins schwer zu bildenden Yamakas ist, erscheint mir nicht zwingend genug (vgl. SÖHNEN 1995, S. 501, Anm. 12; auch S. 514, 518). Eine solche Hypothese läßt sich anhand des
Page 16
6 EINLEITUNG
Versäumnis, eine genaue Grenze zu ziehen, hat den späteren Theoretikern bis hin zu den modernen Interpreten viel Raum für weitgehende Deutungen und öfters auch für Ver- wirrung gegeben.8 Anschließend behandelt Dandin eine andere Art von Lautfiguren, nämlich die Figuren mit Wiederholung von lautlichen Sequenzen in rückläufiger Richtung (KĀ 3.73- 77). Dabei handelt es sich um schwierige palindromartige Figuren. Dandin differenziert diese Lautfiguren klar und deutlich von den linearen Yamakas, indem er die entsprechen- den Beispiele mittels einer einleitenden Strophe (KA 3.73) einführt. Daher ist es ange- bracht, wenn auch wir die Klasse dieser Lautfiguren von der Klasse der linearen Yamakas getrennt halten entgegen der verbreiteten Gepflogenheit von alten und modernen Theoreti- kern, beide in einen Topf zu werfen. Diese Klasse kann entsprechend der Natur dieser Lautfiguren und in Übereinstimmung mit der Kommentar-Tradition (vgl. Rt. ad KĀ 3.73- 77) Pratilomayamaka („Yamaka [mit Wiederholung] in rückläufiger Richtung“) genannt werden. Danach finden sich fünf Strophen, in denen drei noch kompliziertere Bildungen, jede für sich eine richtige tour de force, exemplifiziert werden (KA 3.78-82). Dies sind die Gomūtrikā-Figur „Ochsenpissen“ mit Gleichlaut der Silben, wenn die beiden Stro- phenhälften im Zickzack gelesen werden, die Ardhabhrama-Figur „halbe Umdrehung“ und die Sarvatobhadra-Figur „in jeder Hinsicht gut“. Diese ausgesprochen schwierigen Figuren haben noch weniger mit den üblichen Yamakas zu tun und werden auch des- wegen meistens getrennt klassifiziert. Da aber auch diese Figuren auf einer nicht linearen Wiederholung von Sequenzen beruhen, wird klar, warum Dandin sie gleich nach den Pratilomayamakas behandelt hat. Zu beachten ist, daß Dandin keine allgemeine Bezeich- nung für diese Klasse gibt, während sie in der späteren Tradition unterschiedlich bezeich- net wird.9 Hier wurde der Begriff „Bandha“ („Bindung“) bevorzugt, und zwar vor allem aufgrund der Tatsache, daß Ratnaśrījñāna als ältester bekannter Kommentator des Kāvyā- darśa diesen Begriff in der Erläuterung zu KA 3.78 verwendet hat.10 Es ist unzutreffend,
Kāvyādarśa meiner Meinung nach nicht beweisen. Daher muß vorerst auch die Frage offen bleiben, ob Daņdin Strukturen wie z. B. AAal : BBb1 : CCc1 : DDd1 (KĀ 3.18), Aal-Abl : Bc1-Bd1 (KĀ 3.30) oder AAal-AAb1 : BBc1-BBd1 (KĀ 3.34) für sukara oder - vielleicht eher - für duşkara gehalten hat. 8 So hat SASTRI nur teilweise recht, wenn er in der Einleitung zu seiner Hindī-Übersetzung des 3. Kapitels die folgende Meinung vertritt: „Ācāryane pahle (4-37 ślokõmē) sukar yamak diye haĩ, uske bād (38-77 ślokõm) dukar.“ (Ś. ŚĀSTRI 1990, Bhūmikā, S. 7). Ähnlich geht auch SÖHNEN von falschen Prä- missen aus, wenn sie annimmt, daß die Strophen von KA 3.4 bis 3.36 lediglich Beispiele für leicht zu bil- dende Yamaka-Figuren enthalten und daher eine „sukara section“ bilden (s. SÖHNEN 1995, S. 513-517). 9 Vgl. GEROW 1971, S. 175-189, s. v. citra. 10 Vgl. Rt. ad KĀ 3.78: tadvido gomūtrikābandhavedinaḥ. LIENHARD kommt zu dem Schluß, daß „der Terminus 'Bindung' in diesem Fall nicht so sehr das Verflechten von Worten in die Form einer Stro- phe, sondern - genauer und wenigstens am Anfang der Entwicklung - ein magisches Binden, ein Fest-
Page 17
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 7
wenn man mit GEROW annimmt, daß Dandin das Wort duşkara in KĀ 3.78d als Terminus technicus verwendet hat. Nach GEROWs Überzeugung hat Dandin mit duşkara die Klasse der Lautfiguren bezeichnet, die „through a geometrical limitation of the sequence of their syllables, can be read in more than one way to give the same meaning.“11 Dandin meint jedoch lediglich, daß die Gomutrikā eine schwer zu bildende Lautfigur darstellt.12 Nach dieser Auffassung hat der Autor das Wort duskara in demselben Sinn wie z. B. im Fall von KA 3.3c, 3.38c, 3.83b, 3.96a und 3.186b verwendet. Nach den Yamakas, Pratilomayamakas und Bandhas behandelt Dandin eine vierte Art von Lautfiguren, nämlich die Figuren mit Beschränkung der Anzahl der Vokale, der Laute mit einer bestimmten Artikulationsstelle und der Konsonanten (KA 3.83-95). Aus einem gewissen Blickwinkel handelt es sich auch hier um eine unregelmäßige Wiederho- lung der beschränkten Vokale, der Laute mit einer bestimmten Artikulationsstelle und der beschränkten Konsonanten. Ähnlich wie im Fall der linearen Yamakas gibt es auch bei diesen Figuren leichte und schwierige Unterarten, wobei Dandin nur Beispiele für die schwierigen Figuren gibt (vgl. KA 3.96ab). Hier erklärt der Autor schon ausdrücklich, welche Art von Beschränkung er für schwierig hält. Das sind nämlich diejenigen Figuren, die auf einer Beschränkung auf vier und weniger Vokale, Artikulationsstellen oder Kon- sonanten beruhen (KA 3.83). Die von Dandin selbst verwendete Bezeichnung für solche Lautfiguren ist „Niyama“ („Beschränkung“). Der erste Hauptteil des 3. Kapitels wird mit einer Besprechung der verschiedenen Arten der Prahelikäs13 abgeschlossen (KĀ 3.96-124). Unter Prahelikā versteht Daņdin eine absichtlich änigmatisch formulierte Rede, die grundsätzlich in drei verschiedenen Situationen zur Anwendung kommt. Als erstes werden die Prahelikas als unterhaltsamer Zeitvertreib in geselligen Versammlungen scharfsinniger Menschen verwendet, indem den kundigen Rezipienten die Denkaufgabe gestellt wird, ein ausgeklügeltes Rätsel zu lösen.
bannen einer Person, eines Gegenstands usw. durch so beschaffene citra-Figuren“ bedeutet (LIENHARD 1996, S. 39-40). Hier sei noch auf den von LIENHARD aufgezeigten Zusammenhang zwischen den Bandha- Figuren und den indischen Armeeformationen hingewiesen (s. LIENHARD 1996, S. 40-48). 11 GEROW 1971, S. 176, s. v. citra. 12 KĀ 3.78cd: gomūtriketi tat prāhur duskaram tadvido ... „ ... so nennen die Sachkundigen eine derartige schwer zu konstruierende [Bildung] „Gomūtrikā“ („Ochsenpissen“) ... “ So scheint auch Ratnaśrī- jñana diese Strophenhälfte verstanden zu haben (vgl. Rt. ad KĀ 3.79). Im Kommentar zu KĀ 3.81-81 be- zieht er duskara jedoch eher als Terminus technicus auf Ardhabhrama und Sarvatobhadra (vgl. Agnipurāņa 343.32-33a, Ed. UPĀDHYĀYA 1966, S. 498; s. GEROW 1971, S. 183-184, s. v. dușkara ad citra). 13 BÖHTLINGK übersetzt Skt. prahelikā- in seiner deutschen Übertragung des Kāvyādarśa mit „Rätsel“ (vgl. pw, s. v. prahelikā- „Räthsel, räthselhafte Sprechweise“). In dieser Arbeit ziehe ich allerdings vor, das Wort „Prahelikā“ als Terminus technicus unübersetzt zu lassen. GEROW gibt die folgende Defini- tion der Prahelikā: „a puzzle, riddle, conundrum; a phrase, statement, or question constructed deliberately so that its meaning shall be misconstrued, but in some way intimating a solution to the difficulty thus created.“ (GEROW 1971, S. 210, s. v. prahelikā).
Page 18
8 EINLEITUNG
Dies gibt sowohl dem Fragesteller als auch dem Antwortenden eine gute Gelegenheit, auf angenehmste Weise ihre Fachkenntnisse zu demonstrieren und zu erweitern.14 Als zweites werden die Prahelikäs in Form eines verschlüsselten Codes beim vertraulichen Gespräch unter Eingeweihten im Beisein vieler anderer Leute verwendet. Schließlich gebraucht man witzige Prahelikäs, um andere einfach aus Spaß zu verwirren (KA 3.97). Dandin führt ins- gesamt sechzehn verschiedene Prahelikäs vor (KA 3.96-124). Es ist wichtig, auf die ein- leitenden Worte in KA 3.96cd aufmerksam zu machen. Dort wird gesagt, daß nun die Be- handlung der Prahelikäs folgt. Es entsteht dabei der Eindruck, daß der Autor die Praheli- kās nicht mehr aus demselben Blickwinkel der leicht und schwierig zu bildenden Laut- figuren betrachtet. Eher behandelt er die Prahelikäs als ein selbständiges Gebiet in der Sanskrit-Poetik. Jedenfalls liefert Dandin keine eindeutige Erklärung hinsichtlich der Be- ziehung der Prahelikās zu den anderen Arten der Lautfiguren.15 Es muß also problematisiert werden, warum der Autor die Prahelikās genau an dieser Stelle behandelt und wie er sich ihre Beziehung zum übrigen Material in diesem Kapitel seiner Poetik vorgestellt hat. Wahrscheinlich hat Dandin hier nichts anderes ge- macht, als sich nach der Tradition zu richten. Er weist ja selbst auf die früheren Lehrer hin, in deren verschollenen Werken die Prahelikäs offenbar noch detaillierter behandelt
14 Das älteste bekannte Werk, in dem solche Prahelikäs gelehrt und veranschaulicht werden, ist Dharmadāsas Vidagdhamukhamandana (zwischen 630 und 950 n. Chr.); s. KRAAZ 1968. Kürzlich hat HAHN Ratnākaraśāntis Vidagdhavismāpana (zwischen 975 und 1050 n. Chr.) dem interessierten Publikum vorge- stellt und die ersten 60 Strophen zusammen mit dem Kommentar Vidagdhavismāpanatippita des Paņdita Aśoka herausgegeben und in deutscher Übersetzung vorgelegt (s. HAHN 2002, S. 3-81). Dieses höchst raf- finierte Werk enthält insgesamt 179 Strophen mit einer Reihe ganz ausgefallener Prahelikās. 15 In diesem Zusammenhang muß auch auf Bhāmahas Kāvyālamkāra 2.19 hingewiesen werden: nānādhātvarthagambhīrā yamakavyapadeśinī | prahelikā sā hy uditā RāmaśarmĀcyutottare ||. In SASTRYS Übersetzung heißt es: „The kind of composition called Prahelika is profound with various root-meanings and is called Yamaka. That kind of composition has been exemplified in the work called Achyutottara of Rāmaśarman.“ (SASTRY 1970, S. 28). Ähnlich scheint auch GEROW diese Strophe verstanden zu haben, weshalb er behauptet, daß Bhāmaha die Prahelikā als „an illegitimate extension of yamaka ('cadence')“ dar- gestellt habe (s. GEROW 1971, S. 210, s. v. prahelikā; vgl. auch S. 232, s. v. prahelikā ad yamaka). Mir scheint jedoch, daß der Text anders zu interpretieren ist. Nach einer kurzen Darstellung der Yamaka-Laut- figur (Kāvyālamkāra 2.9-18) definiert Bhāmaha die Prahelikā, indem er zwei Attribute von ihr nennt. Mit dem ersten Attribut meint er, daß die Prahelikä schwerverständlich ist aufgrund der verschiedenen Bedeu- tungen der Wurzel, die bei ihrer Formulierung eine wichtige Rolle spielen. In dem zweiten Attribut yamaka- vyapadeśinī kann das Wort vyapadeśin- entweder als „bezeichnend“ (in diesem Sinne übersetzt SASTRY) oder aber als „sich berufend auf, sich richtend nach“ (vgl. pw, s. v. vyapadeśin- 2b) interpretiert werden. Ich halte es für wahrscheinlicher, daß Bhämaha vyapadeśin- in eben dieser zweiten Bedeutung gemeint hat. Wenn dies zutrifft, wäre das zweite Attribut eher so zu verstehen, daß die Prahelikā auf dem Yamaka be- ruht. Nach dieser Interpretation ist die Beziehung dann so zu deuten, daß das Yamaka als ein Baustein für die Bildung der Prahelikä verwendet werden kann. STERNBACH versteht Bhämahas Text anscheinend eben- falls in diesem Sinne (vgl. STERNBACH 1975, S. 51: „Bhamaha (2. 9-10) notes that riddles (prahelikā-s) em- ploy yamaka and obscure the meaning of sentences by the variety of root meanings ... “).
Page 19
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 9
wurden als bei ihm. Aus Dandins Bemerkung in KA 3.106 erfährt man außerdem, daß die Theoretiker vor ihm die Prahelikäs in zwei Gruppen eingeteilt hatten, wobei außer den 16 „guten“ (sādhvī) Prahelikās zusätzlich weitere 14 „schlechte“ (dustā) Prahelikās differen- ziert wurden. Unser Autor ist jedoch der Meinung, daß die Mängel eigentlich unzählbar seien, und hält es deshalb für vernünftiger, sich nur mit den „guten“ Unterarten der Pra- helikās zu beschäftigen. Daher wissen wir, daß Dandin nur „gute“ Prahelikās exemplifi- ziert hat. Ob und inwieweit er diese für schwierig oder leicht gehalten hat, geht aus dem Text selbst nicht hervor. Außerdem ist nicht ganz klar, ob der Autor die Prahelikās als eine Art von Lautfiguren betrachtet hat oder nicht. Dandin muß es schwer gefallen sein, die Prahelikās an einer passenden Stelle in sein poetologisches System zu integrieren. Einerseits sind die Prahelikäs größtenteils eine elitäre Übung in Sprachbeherrschung und können in der Mehrzahl der Fälle als schwer zu erfinden und noch schwerer zu erraten betrachtet werden. Andererseits beruhen die meisten Prahelikäs auf verschiedenen Arten von Wortspielen, und insofern sind sie mit den Lautfiguren eng verbunden.16 Daher drängt sich der Schluß auf, daß kaum eine bessere Entscheidung hätte getroffen werden können, als die Prahelikās gleich nach den schwierigsten Lautfiguren in einer Art von Anhang zur ganzen Behandlung der Lautfiguren zu besprechen. In dem zweiten Hauptteil des 3. Kapitels beschäftigt sich Dandin mit den Fehlern (doșa) in der Dichtkunst (KA 3.125-185). Es werden dort die folgenden zehn Fehler be- sprochen: Nichtssagendes, Widersinniges, Gleichsinniges (d. h. Tautologie), Zweifelhaf- tes, falsche Reihenfolge, sprachlicher Mangel, Zäsurverstoß, gestörtes Versmaß, Vernach- lässigung des Sandhi und schließlich alles, was im Widerspruch zur rechten Örtlichkeit und Zeit, zu den Künsten, zur alltäglichen Erfahrung, zur Logik und zur Überlieferung steht. Der Autor folgt einem strengen Schema. Zunächst definiert er den jeweiligen Fehler und gibt dafür ein Beispiel. Darauf gibt Dandin an, unter welchen Umständen der von ihm gerade besprochene Fehler nicht als solcher gilt, und nennt schließlich ein Beispiel für eine Ausnahme in der Dichtkunst. Lediglich bei dem Fehler „gestörtes Versmaß“ wird keine Ausnahme gemacht, denn ein metrischer Fehler ist, wie Dandin selbst betont, über- aus tadelnswert. Das Werk wird mit einer kurzen Zusammenfassung abgeschlossen (KA 3.186- 187). Hier ist vor allem auf KA 3.186 hinzuweisen, da in dieser Strophe die Hauptthemen genannt werden, mit denen sich der Autor in seiner Poetik beschäftigt hat. Die Strophe lautet folgendermaßen:
16 Im Agnipurāņa wird die Prahelikā im Šabdālamkāra-Kapitel (Agnipurāņa 343.22-31) be- sprochen (vgl. hierzu auch Rudrațas Kāvyālamkāra 5.24-32). Zu diesem Thema s. noch KRAATZ 1968, S. xxiii; GEROW 1971, S. 210 ff., s. v. prahelikā; STERNBACH 1975 (das 2. Kapitel dieser Monographie ist speziell der Darstellung der Prahelikas im Kāvyādarśa und im Vișņudharmottarapurāna gewidmet; s. dort S. 38-52); PORCHER 1979, S. 325-330; LIENHARD 1984, S. 150-154.
Page 20
10 EINLEITUNG
śabdārthālamkriyāś citrā mārgāḥ sukaradușkarāḥ guņā doșāś ca kāvyānām iti samkșipya darśitāḥ || 3.186 ||
„Auf diese Weise wurden die vielfältigen Laut- und Sinnfiguren, [zu denen es] leicht und schwer durchzuführende Verfahren [gibt], sowie die Vorzüge und Fehler der Kunstgedichte knapp vorgestellt.“
Entsprechend der vorgeschlagenen Interpretation dieser wichtigen Strophe17 und der obigen Übersicht läßt sich zusammenfassend sagen, daß Dandin in seiner Poetik drei poetologische Hauptthemen behandelt hat:
- Im 1. Kapitel werden die beiden Stilarten Vaidarbha und Gauda besprochen, wobei zum Zwecke ihrer Darstellung die zehn Vorzüge (guna) erörtert und einige Lautfiguren kurz angesprochen werden. 2. Im 2. Kapitel werden die Sinnfiguren (arthālamkāra) behandelt. 3. Im 3. Kapitel werden die leicht und schwer zu bildenden Lautfiguren (śabdālamkāra) zusammen mit den Prahelikäs dargelegt und zum Schluß die Fehler (dosa) in der Dichtkunst vorgeführt.
1.1.2 Titel
Nun sollen die in der Überlieferung bezeugten verschiedenen Varianten des Titels in den Kolophonen präziser bewertet werden. In den nur teilweise erhaltenen Kolophonen der mir zugänglichen Handschriften werden folgende Varianten überliefert:
- Im Ms. A (Fol. 38b3): duşkaranāmā trtīyah paricchedah. - Im Ms. B (Fol. 43b3): trtīyah paricchedah. - Im Ms. H (Fol. 34b3): sukaraduşkaraguņadoşavicāro nāma trtīyah paricchedah. - In S (Fol. 52a1), Y (Fol. 46b3) und Z (Fol. 49a7): duskaradoşavibhāgo nāma trtīyah pa- ricchedah; allerdings entspricht der tibetische Titel in STYTZT, nämlich bya dka'i rnam par bcad pa ste le'u gsum pa, Skt. *duşkaraparicchedas trtīyah.
Dazu ist noch zu vergleichen:
- In der Ratnaśrīțīkā: dușkaraparicchedas trtīyaḥ;18 vgl. auch Ratnaśrījñānas Einleitung zu KĀ 3.1: ... dușkaraparicchedam āripsur āha. - In der alten Handschrift (datiert auf samvat 1161, d. i. 1104 n. Chr.) aus dem Jaisalmer Bhandar: duḥkaradoșavibhāgo nāma trtīyah paricchedah.19
17 Vgl. die philologische Bemerkung zu citrāḥ (§ 6, Rt. ad KĀ 3.186). 18 So nach THAKUR/JHA 1957, S. 282. 19 So nach PUNYAVIJAYAJI 1972, S. 138, Nr. 326.1.
Page 21
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 11
In einer Oxforder Handschrift: duşkarādidarśana.20 In RANGACHARYAs Ausgabe: sukaraduskaro nāma trtīya pariccheda und doșavibhā- go nāma caturthah paricchedaḥ.21 - In Vidyābhūşaņa SHASTRIs südindischer Handschrift (Ms. X): yamakaprahelikāpra- kāro nāma trtīyah paricchedah und guņadosavibhāgo nāma caturthah paricchedaḥ.22 In den meisten anderen modernen Ausgaben: śabdālamkāradoșavibhāgo nāma trtīyah paricchedah.23 - In Śivanārāyaņa ŠĀSTRĪS Ausgabe: śabdālamkāradosalaksanah trtīyah paricchedaḥ.24
Eine nähere Betrachtung zeigt nun, daß im Hinblick auf den Inhalt des ganzen Kapitels die Variante des Titels, die in den ältesten Textzeugen (Ms. A und Ratnaśrījñānas Kom- mentar) überliefert ist, eigentlich unpräzise ist. Im 3. Kapitel von Dandins Poetik werden, wie schon gezeigt, bei weitem nicht nur schwierige Lautfiguren diskutiert, obwohl diese zweifellos das auffälligste und reizvollste Material in diesem Kapitel darstellen. Die Sach- lage angesichts des zu kurzen und ungenauen Titels in den ältesten Textzeugen läßt sich textkritisch jedoch relativ leicht erklären. Es wäre wesentlich problematischer, wenn die jüngeren Textzeugen den unpräzisen Titel überliefert hätten, während die älteren Quellen den ausführlicheren und leichter verständlichen Titel bezeugt hätten. Denn es hätte in einem solchen Fall keinen zwingenden Grund gegeben, im Laufe der Überlieferung einen genaueren Titel durch einen unvollständigeren zu ersetzen. Aus dem vorliegenden Befund darf man schließen, daß die Varianten Duşkara- paricchedas trtīyah („Das dritte Kapitel über die schwierigen [Lautfiguren]“; Rt.) und Duşkaranāma trtīyah paricchedah („Das dritte Kapitel namens 'Schwierige [Lautfigu- ren]'"; Ms. A) den ältesten uns bekannten Wortlaut der Kolophone darstellen. Dabei läßt sich natürlich nicht behaupten, daß Dandin selbst das 3. Kapitel so genannt hat. Sicher ist nur, daß man mit diesem kurzen Titel lediglich auf das schwierigste Thema in diesem Kapitel hinweisen wollte, wobei der Teil über die Fehler in der Dichtkunst außer acht ge- lassen wurde. Bei einem so knapp formulierten Titel ist das Bestreben, ihn zu vervoll- ständigen, nicht verwunderlich. Auch in der Variante Duşkarādidarśana („Die Unter- suchung der schwierigen [Lautfiguren] usw.“) in der von AUFRECHT verzeichneten Ox- forder Hs. 486 findet sich nur das knappe duşkar(ädi)°; allerdings weicht sie aufgrund des nur hier überlieferten °darśana von allen anderen Varianten ab.
20 AUFRECHT 1864, S. 206, Nr. 486. 21 RANGACHARYA 1910, S. 266, 287. 22 V. SHASTRI 1937, S. 374, 401. 23 Vgl. TARKAVĀGĪŚA 1881, S. 464; BÖHTLINGK 1890, S. 125; BELVALKAR 1924, S. 47; V. SHASTRI 1937, S. 401. 24 Ś. ŚASTRĪ 1990, S. 232.
Page 22
12 EINLEITUNG
Der Kolophon Duşkaradoşavibhāgo nāma trtīyah paricchedaḥ („Das dritte Kapitel namens 'Die Unterscheidung der schwierigen [Lautfiguren] und der Fehler'“; SYZ und die alte Jaisalmer Hs.) hinterläßt ebenfalls den Eindruck, daß er das Ergebnis einer nach- träglichen Präzisierung ist. Es ist anzunehmen, daß diese Präzisierung in der Absicht vor- genommen wurde, auf den bis dahin unberücksichtigten zweiten Teil über die Fehler auf- merksam zu machen. Daß es sich um eine sekundäre Erweiterung des Titels handeln könnte, zeigt im übrigen auch die tibetische zweisprachige Tradition. In den zweisprachi- gen Textzeugen, die den zuletzt genannten Sanskrit-Titel enthalten, lautet der tibetische Titel bemerkenswerterweise Bya dka'i rnam par bcad pa ste le'u gsum pa, was wörtlich Skt. Duskaraparicchedas trtīya entspricht. Es fehlt hier ausgerechnet die tibetische Ent- sprechung von Skt. °dosavibhāgo (nama). Die tibetische zweisprachige Version von Źa lu Lo tsā ba zeigt aber zugleich, daß die Variante mit °doşavibhāgo nama spätestens seit der 2. Hälfte des 15. Jh.s bekannt war. Die Varianten mit Sukaraduşkara° („Die leichten und schwierigen [Lautfiguren]“; Ms. H, vielleicht auch das südindische Ms. W) am Anfang sprechen dafür, daß es einigen Gelehrten darum ging, ausdrücklich auf die Tatsache hinzuweisen, daß im 3. Kapitel nicht nur schwierige (duskara), sondern auch leichte (sukara) Lautfiguren behandelt werden. Der in den südindischen Handschriften WX als 4. Kapitel überlieferte Teil über die Fehler wird dort als Dosavibhāgo nāma caturthah paricchedah („Das vierte Kapitel na- mens 'Die Unterscheidung der Fehler'“'; Ms. W) und Gunadosavibhāgo nāma caturthaḥ paricchedah („Das vierte Kapitel namens 'Die Unterscheidung der Vorzüge und der Fehler'“; Ms. X) bezeichnet. Es bleibt noch die Variante des Titels zu besprechen, die ausschließlich aus den modernen Ausgaben bekannt ist. Die Formulierung Sabdālamkāradoșavibhāgo nāma trtī- yah paricchedah („Das dritte Kapitel namens 'Die Unterscheidung der Lautfiguren und der Fehler'“) stellt zwar die rezenteste Variante dar, spiegelt aber zugleich am besten den Inhalt des 3. Kapitels wider. Da lediglich in dieser Form des Titels so genau und konkret auf die beiden Hauptthemen in diesem Kapitel des Kāvyādarśa, nämlich die Lautfiguren (śabdālamkāra) und die Fehler (dosa), hingewiesen wird, ziehe ich es vor, für das 3. Kapi- tel den Titel Śabdālamkāradoșavibhāga zu verwenden.
1.1.3 Schematische Darstellung (Yamaka, Pratilomayamaka und Bandha)
In der nachfolgenden Liste werden alle im 3. Kapitel des Kāvyādarśa exemplifizierten Yamaka- (KĀ 3.1-72), Pratilomayamaka- (KĀ 3.73-77) und Bandha-Bildungen (KĀ 3.78-82) schematisch dargestellt.25 Jede Silbengruppe (varnasamhati) wird durch einen
25 Vgl. auch die bildliche Darstellung der Yamakas (Anhang 2).
Page 23
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 13
Großbuchstaben repräsentiert. So wird die wiederholte Sequenz einer Yamaka-Bildung mit dem Buchstaben „A“ gekennzeichnet, die Sequenz einer zweiten Yamaka-Bildung mit „B“ usw. Zwei identische Großbuchstaben nacheinander bedeuten, daß es sich um ein un- mittelbares Yamaka handelt. Identische Großbuchstaben, die durch einen längeren Tren- nungsstrich „-“verbunden sind, weisen auf ein mittelbares Yamaka hin. Ein Doppelpunkt trennt wiederholte Silbengruppen ab, die lautlich verschieden sind, aber in derselben Stro- phe erscheinen. Bei komplizierteren Schemata grenzen runde Klammern „( )“ wiederholte Silbengruppen, die in einem Strophenviertel stehen, ab. Die Kleinbuchstaben „a“, „b“, „c“ und „d“ bezeichnen jeweils die erste, zweite, dritte und vierte Strophenzeile. Die hochge- stellten Ziffern „1“, „2“ und „3“ nach den Kleinbuchstaben für die Strophenviertel ent- sprechen der Position, in der die jeweiligen Silbengruppen vorkommen. „1“ steht für Silbengruppen am Anfang (adi), „2“ für solche in der Mitte (madhya) und „3“ für solche am Ende (anta) des Strophenviertels. Zu beachten ist, daß die Länge der Sequenzen an erster, zweiter und dritter Stelle variieren kann. Wichtig ist nur, wo genau die Sequenz be- ginnt: wenn bereits die erste Silbe in einem Strophenviertel ein Teil des Yamaka darstellt, spricht man von einem Yamaka am Anfang; wenn die letzte Silbe eines Strophenviertels zu der Sequenz gehört, hat man ein Yamaka am Ende; wenn die Sequenz weder ganz am Anfang des Strophenviertels beginnt noch ganz bis zum Ende reicht, einerlei, wie weit sie von diesen beiden Punkten entfernt ist, handelt es sich um ein Yamaka in der Mitte. Im Fall von Strukturen der Bandha-Bildungen entspricht jeder Großbuchstabe jeweils einer Silbe. Bei identischen Silben werden entsprechend dieselben Buchstaben verwendet.
A. Yamaka-BILDUNGEN (KĀ 3.1-72)
A.1 Yamakabheda (Yamaka-Arten)
KA 3.1-3 Theorie
A.2 Ādiyamaka (Yamaka am Anfang)
A.2.1 avyapeta (unmittelbar)
KA 3.4 AAal KĀ 3.12 AAb1 : BBd1 KA 3.5 AAb1 KA 3.13 AAc1 : BBd1 KĀ 3.6 AAc1 KĀ 3.14 AAal : BBb1 : CCc1 KA 3.7 AAd1 KĀ 3.15 AAal : BBb1 : CCd1 KA 3.8 AAal : BBb1 KĀ 3.16 AAal : BBc1 : CCdl KA 3.9 AAal : BBc KA 3.17 AAb1 : BBc1 : CCd1 KĀ 3.10 AAal : BBdl KA 3.18 AAal : BBb1 : CCc1 : DDd1 KA 3.11 AAb1 : BBc1 KĀ 3.19ab Theorie
A.2.2 vyapeta (mittelbar)
KĀ 3.19cd Theorie KĀ 3.21 Aal-Ac1 KA 3.20 Aal -Abl KĀ 3.22 Aal-Adl
Page 24
14 EINLEITUNG
KĀ 3.23 Ab1-Ac1 KA 3.28 Abl-Ac1-Ad1 KA 3.24 Ab1-Adl KĀ 3.29 Aal-Abl-Ac1-Adl KA 3.25 Ac1-Ad1 KA 3.30 Aal-Abl : Bc1-Bdl KA 3.26 Aal-Abl-Ac1 KA 3.31 Aal-Ac1 : Bbl-Bd1 fehlt [Aal-Abl-Ad1] KĀ 3.32 Aal-Adl : Bb1-Bcl KA 3.27 Aal-Ac1-Adl KA 3.33ab Theorie
A.2.3 avyapetavyapeta (unmittelbar und mittelbar)
KA 3.33cd Theorie KĀ 3.35 AAal-AAd1 : BBb1-BBc1 KA 3.34 AAal-AAb1 : BBc1-BBdl KA 3.36 AAal-AAb1-AAc1-AAd1 fehl [AAal-AAc1 : BBb1-BBdl
KA 3.37ab Theorie (zu A.2.1-3)
A.3 Madhyayamakādi (Yamaka in der Mitte usw.)
KĀ 3.37cd-38 Theorie
A.3.1 Madhyayamaka (Yamaka in der Mitte)
KA 3.39 AAa2-AAb2-AAc2-AAd2 [avyapetavyapeta] KA 3.40
A.3.2 Antayamaka (Yamaka am Ende)
KĀ 3.41 Aa3-Ab3-Ac3-Ad3 [vyapeta] KA 3.42 AAa3-AAb3-AAc3-AAd3 [avyapetavyapeta]
A.3.3 Madhyāntayamaka (Yamaka in der Mitte und am Ende)
KA 3.43 (Aa2-Aa3)-(Ab2-Ab3)-(A2-Ac3)-(Ad2-Ad3) [vyapeta] KA 3.44 (AAa2-AAa3)-(AAb2-AAb3)-(AA2-AAc3)-(AAd2-AAd3) [avyapetavyapeta]
A.3.4 Ādimadhyayamaka (Yamaka am Anfang und in der Mitte)
KA 3.45 (Aal-Aa2)-(Abl-Ab2)-(Ac1-A2)-(Ad1-Ad2) [vyapeta] KA 3.46 (AAal-AAAa3)(AAb1-AAb2)-(AAc1-AAA3)(AAd1-AAd2) [auch ādyantayamaka; avyapetavyapeta]
A.3.5 Ādyantayamaka (Yamaka am Anfang und am Ende)
KĀ 3.47 (Aal-Aa3)(Abl-Ab3)(Ac1-A3)(Ad1-Ad3) [avyapetavyapeta] KA 3.48 (AAal-AAa3)(AAb1-AAb3)(AAc1-AA3)(AAd1-AAd3) [avyapetavyapeta]
A.3.6 Ādimadhyāntayamaka (Yamaka am Anfang, in der Mitte und am Ende)
KĀ 3.49 (Aal-Aa2-Aa3)(Abl-Ab2-Ab3)(Ac1A2-A3)(Ad1-Ad2-Ad3) [avyapetavyapeta] KĀ 3.50 [avyapetavyapeta]
Page 25
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 15
A.4 Samdaştayamaka (angerücktes Yamaka)
KĀ 3.51 Theorie KA 3.52 Aa3 Abl : Bb3Bcl : Ce3Cdl
A.5 Ardhābhyāsa (Wiederholung einer Strophenhälfte)
KĀ 3.53 Theorie KĀ 3.55 ab : cd KA 3.54 a -c : b - d KĀ 3.56 a-d:bc
A.6 Pādābhyāsa (Wiederholung eines Strophenviertels)
KĀ 3.57 ab KĀ 3.63 abc KĀ 3.58 a - c fehlt* [ab - d] KĀ 3.59 a - d KĀ 3.64 a - cd KĀ 3.60 bc KĀ 3.65 bcd KĀ 3.61 b - d KĀ 3.66 abcc KĀ 3.62 cd KĀ 3.67ab Theorie
- Ein Beispiel für diese Struktur fehlt im Kāvyādarśa. Die Strophenviertel bc von KĀ 3.64 werden jedoch auch in umgekehrter Reihenfolge überliefert, so daß sich bei dieser Variante die Struktur ab - d zeigt.
A.7 Ślokābhyāsa (Wiederholung einer Strophe)
KA 3.67cd Theorie KA 3.68-69 abcdabcd
A.8 Mahāyamaka (großes Yamaka)
KA 3.70 Theorie KĀ 3.71 (AAª)(AAb)(AAc)(AAd)
A.9 Sambhinna (Gemisch)
KĀ 3.72 AAal-AAa2 : Ba3Bbl : Cb2-Cb2 : Db3Dcl Ec2-Ec2 Fc3Fd1 Gd2Gd2
B. Pratilomayamaka-BILDUNGEN (KĀ 3.73-77)
B.1 Pādapratilomayamaka (Wiederholung eines Strophenviertels in rückläufiger Richtung)
KĀ 3.73 Theorie KA 3.74 a = b (wenn b rückläufig gelesen wird) : c = d (wenn d rückläufig gelesen wird)
B.2 Ardhapratilomayamaka (Wiederholung einer Strophenhälfte in rückläufiger Richtung)
KĀ 3.75 ab = cd (wenn cd rückläufig gelesen werden)
B.3 Ślokapratilomayamaka (Wiederholung einer Strophe in rückläufiger Richtung)
KA 3.76-77 abcd3.76 = abcd3.77 (wenn abcd3.77 rückläufig gelesen werden)
Page 26
16 EINLEITUNG
C. Bandha-BILDUNGEN (KA 3.78-82)
C.1 Gomūtrikā („Ochsenpissen“)
KĀ 3.78 Theorie KA 3.79 ABCDEFGH IJKLMNOP AQCRESGT IUK VMWOX
C.2 Ardhabhrama („halbe Umdrehung“)
KA 3.80ab Theorie (zu C.2) KA 3.80cd Theorie (zu C.3) KĀ 3.81 11A 13B 15C 17D E F G H
B I J K L M N G
C J I 0 J M M F
D K O B 18A 16J 14L 12E
C.3 Sarvatobhadra („in jeder Hinsicht gut“)
KĀ 3.82 B C B B C B A
B D E C C E D B
C F F D D F E C
B C D B B D C B
B C D B B D C B
C E F D D F E C
B D E C C E D B
1 A B C B B C B A1
D. Niyama-BILDUNGEN (KĀ 3.83-95)
KA 3.83 Theorie
D.1 Svaraniyama (Beschränkung auf Vokale)
KĀ 3.84 -ā-, -ī-, -e- und -o- KA 3.86 -ī- und -e- KA 3.85 -a-, -i- und -u- KĀ 3.87 nur -ā-
D.2 Sthānaniyama (Beschränkung auf Artikulationsstellen)
KĀ 3.88 Velare, Palatale, Retroflexe und Dentale KĀ 3.89 Velare, Palatale und Dentale KĀ 3.90 Velare und Dentale KĀ 3.91 nur Velare
D.3 Varņaniyama (Beschränkung auf Konsonanten)
KĀ 3.92 k-, -g-, -m- und -r- KĀ 3.94 -r- und -s- KĀ 3.93 -d-, -n- und -v- KA 3.95 nur -n-
Page 27
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 17
1.1.4 Zur Darstellung der Yamakas im Kāvyādarśa
Die vollständige schematische Darstellung der Yamaka-Bildungen im 3. Kapitel des Kā- vyādarśa läßt leichter erkennen, aus welchen Blickwinkeln Dandin dieses poetologische Problem betrachtet und welchen Prinzipien er in seiner Präsentation folgt. Durch diese Analyse wird außerdem ersichtlich, wie der umfangreiche und komplizierte Stoff dieses Abschnittes organisiert ist.26 Als erstes fällt auf, daß Dandins Darstellung im Vergleich zu anderen indischen Poetiken viel ausführlicher ist. Dem Kāvyādara kommt in dieser Hin- sicht lediglich Rudratas Kāvyālamkāra nahe, in dem 59 Strophen diesem Thema gewid- met sind (vgl. Kāvyālamkāra 3.1-59). Bei Daņdin sind es insgesamt 72 Strophen (oder 77, wenn man noch die Darstellung der Pratilomayamakas dazu nimmt), die immerhin zehn Prozent vom Umfang des ganzen Werkes ausmachen. Schon aus diesem Grund ist es wichtig festzustellen, wie die Fülle von Dandins Yamaka-Beispielen genau organisiert ist. Man darf vorwegnehmen, daß die Beantwortung dieser Frage zwar große Sorgfalt bei der Analyse des Materials erfordert, letztlich aber nicht besonders schwer fällt, wenn man Dandins System nachvollzogen hat. Um das zugrundeliegende Organisationsprinzip zu erkennen, genügt es, auf die wichtigsten Themen hinzuweisen, die in diesem Abschnitt diskutiert werden. Die Diskus- sion beginnt mit drei Strophen, in denen Dandin die grundlegende Theorie der Yamaka- Lautfigur vorträgt. Indem der Autor an die Definition des Yamaka in KA 1.61ab erinnert, führt er die wichtige Unterscheidung von unmittelbaren (avyapeta) und mittelbaren (vya- peta) Wiederholungen von Silbengruppen ein, aus denen ein Yamaka zustande kommt (avyapeta-vyapet>-ātmā vyāvrttir varņa-samhateḥ | yamakam, KĀ 3.1abc). Darauf nennt er die drei Stellen in einem Strophenviertel, an denen ein Yamaka erscheinen kann, näm- lich am Anfang, in der Mitte und am Ende (tac ca pādānām ādi-madhy>-ânta-gocaram, KA 3.1cd). In der nächsten Strophe wird darauf hingewiesen, daß die Yamakas in einem, in zwei, in drei oder in vier Strophenvierteln vorkommen können (eka-dvi-tri-catuş-pāda- yamakānām vikalpanāḥ, KĀ 3.2ab) und daß es insgesamt sieben verschiedene Arten davon gibt, je nachdem ob die Yamakas in dem jeweiligen Strophenviertel nur an dessen Anfang, in der Mitte, am Ende, gleichzeitig in der Mitte und am Ende, in der Mitte und am Anfang, am Anfang und am Ende oder schließlich überall, d. h. gleichzeitig am Anfang, in der Mitte und am Ende stehen (adi-madhy>-ânta-madhyānta-madhyādy>- ādyanta-sarvatah, KĀ 3.2cd).27 Nach einem Hinweis in der dritten Strophe, daß die aus
26 Gedanken darüber haben sich bereits andere gemacht. Hinzuweisen ist vor allem auf SÖHNEN 1995, S. 511-517. Die in diesem lesenswerten Aufsatz gezogenen Schlußfolgerungen zu Dandins Darstel- lung der Yamakas weichen jedoch in manchen Punkten erheblich von den hier gewonnenen Einsichten ab. 27 Zu dem langen Kompositum in KA 3.2cd bemerkt SÖHNEN, daß man hier eigentlich eine andere Reihenfolge der Kompositumsglieder erwarten würde, nämlich *adi-madhy>-ânt>-adimadhy)- ādyanta-madhyānta-sarvatah (vgl. SÖHNEN 1995, S. 511, Anm. 23). Ein solcher Wortlaut würde zwar
Page 28
18 EINLEITUNG
Mischungen entstandenen Unterarten der sieben Hauptarten der Yamakas außerordentlich zahlreich sind, unternimmt es Dandin, einige der leicht und schwer zu bildenden Yamakas zu demonstrieren (KA 3.3), und zwar genau in der Reihenfolge, in der diese in KA 3.2 ge- nannt sind. Besonders ausführlich und systematisch exemplifiziert Dandin das Yamaka am Anfang des Strophenviertels, indem er zunächst 15 Beispiele für das unmittelbare Yamaka (KA 3.4-18) vorführt, darauf noch 13 Beispiele für das mittelbare Yamaka (KĀ 3.20-32) und schließlich noch weitere drei Beispiele für das gleichzeitig unmittelbare und mittelbare Yamaka (KĀ 3.34-36). Nach der umfassenden Darstellung der ersten Hauptart der Yamakas verweist Dandin darauf, daß die übrigen sechs Hauptarten ähnlich zu analysieren sind. Offenbar um den Rahmen seiner Poetik nicht zu sprengen, begnügt sich der Autor damit, einige wenige von den übrigen Hauptarten zu veranschaulichen. Dabei verfährt Dandin wieder sehr systematisch, indem er der Reihe nach jeweils zwei Beispiele für jede der sechs Haupt- arten gibt.28 Die meisten von den hier exemplifizierten Yamakas sind gleichzeitig un- mittelbar und mittelbar (avyapetavyapeta).29 Im Anschluß an diesen Abschnitt diskutiert und veranschaulicht Dandin noch das sog. „angerückte Yamaka“ (samdastayamaka), bei dem am Ende eines Strophenviertels und am Anfang des nächsten dieselbe Silbengruppe wiederholt wird (KA 3.51-52). Obwohl einige der davor erwähnten Beispiele unter anderem auch dieses Merkmal in ihrer Struktur aufweisen (vgl. KĀ 3.46-50), zieht es Dandin der Klarheit halber vor, hier ein unabhängiges Beispiel für das Samdaştayamaka zu geben. Damit ist die Diskussion der sieben Hauptarten der Yamakas abgeschlossen. Darauf beschäftigt sich der Poetiker mit einer anderen selbständigen Gruppe von Yamakas, bei denen das Prinzip des Erscheinens wiederholter Silbengruppen am Anfang, in der Mitte oder am Ende des Strophenviertels keine Rolle mehr spielt, weil hier bereits
einen metrisch korrekten Text ergeben, allerdings wäre dies der einzige Fall einer ra-Vipula im 1. und 3. Kapitel des Kāvyādarśa. Eine Pathyā würde sich dann ergeben, wenn in diesem tentativen Text °madhyā- dyā° statt °ādimadhyā° stünde. Trotzdem ist es kaum anzunehmen, daß die Metrik ausschlaggebend für die von Dandin bevorzugte Reihenfolge gewesen ist. Eine weitere Besonderheit, auf die SÖHNEN ebenfalls auf- merksam macht, ist die Tatsache, daß in dem überlieferten Text des KĀ 3.2 °(ta)madhyādyā° und nicht das eher zu erwartende *°(t)ādimadhyā° steht. Warum das so ist und ob dies im Zusammenhang mit dem davor stehenden Ausdruck °madhyänta° steht, vermag ich nicht zu sagen. Metrische Erwägungen gegen die Va- riante °(t)ādimadhyā° kann es jedenfalls nicht gegeben haben, wie SÖHNEN zu vermuten scheint, denn auch in diesem Fall wäre der Text metrisch korrekt (vgl. SÖHNEN 1995, S. 513, Anm. 28). 28 Eine Ausnahme stellt gewissermaßen die Struktur in KA 3.46 dar, wo man nicht nur das Yamaka am Anfang und in der Mitte sieht, sondern in dem ersten und dem dritten Strophenviertel auch noch das Yamaka am Anfang und am Ende erkennen kann. Da aber gleich danach die beiden homogenen Beispiele für das Yamaka am Anfang und am Ende folgen, ist das auch die einzige Stelle, an der die kom- plizierte Struktur von KA 3.46 veranschaulicht werden konnte. 29 Vgl. dagegen SÖHNEN 1995, S. 514-516.
Page 29
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 19
eine ganze Strophenhälfte oder ein Strophenviertel die wiederholte Sequenz bildet.30 Diesem Abschnitt ist eine einleitende Strophe vorangestellt (KA 3.53), die die folgende Diskussion von der vorhergehenden deutlich genug abgrenzt. Darauf gibt Dandin Bei- spiele für alle denkbaren Möglichkeiten: insgesamt drei Beispiele für das sog. „Schmuck- kästchen“ (samudga), d. h. die Wiederholung einer Strophenhälfte (KĀ 3.54-56), und zehn Beispiele für die Wiederholung eines Strophenviertels (KA 3.57-66). Dieser Ab- schnitt wird gekrönt von je einem Beispiel für die Wiederholung einer ganzen Strophe (KA 3.68-69) und für das sog. „große Yamaka“ (mahāyamaka), bei dem alle vier Stro- phenzeilen gleichförmig sind und selbst aus Yamakas bestehen (KĀ 3.71). Am Ende der ganzen Diskussion über die Yamakas bietet Dandin noch eine Strophe, in der mehrere verschiedene Yamakas vorkommen (KA 3.72). Hier sind erkenn- bar das Samdaşțayamaka (bhujām/bhujā, °kramāḥ/kramā° und °rayo/rayo°), das gleich- zeitig unmittelbare und mittelbare Yamaka am Anfang und in der Mitte (dharādharā- dharādharā) sowie dreimal das mittelbare Yamaka in der Mitte (mahīm-°m ahī°, saha° saha° und °dhurā-°dhurā°). Da dieser Strophe keine Einleitung vorangeht und das Bei- spiel auf den ersten Blick fehl am Platz zu sein scheint, ist die Einordnung dieser Strophe im Kāvyādarśa schon mehrmals in Frage gestellt worden.31 Betrachtet man dieses Beispiel im Kontext der ganzen Besprechung der Yamakas, so drängt sich der Schluß auf, daß Dandin diese Strophe völlig absichtlich an dieser Stelle plaziert hat. Offenbar wollte der Autor mit diesem Beispiel demonstrieren, daß man neben den Strophen mit homogenen Yamaka-Figuren auch solche abfassen kann, in denen eine Kombination von mehreren der „reinen“ Yamakas erscheint. Da in dem konkreten Beispiel lediglich solche Yamakas vorkommen, die nur bis KÃ 3.52 diskutiert wurden, könnte man versucht sein, die Meinung zu vertreten, daß Dandin die Strophe eben nach KA 3.52 hätte plazieren müssen. Es spricht jedoch nichts gegen die Annahme, daß Dandin in einer Kombination von Yamakas auch einige der in KA 3.54 bis 3.65 exemplifizierten Yamaka-Typen zugelassen hätte. Eigentlich impliziert schon die Plazierung von KA 3.72 am Ende der ganzen Dis- kussion, daß in einer Kombination von Yamakas alle bisher behandelten Typen vorkom- men dürfen, sofern diese praktisch kombinierbar sind. So ist es nicht unmöglich, daß in einer Strophe drei Strophenviertel die gleiche lautliche Struktur haben (vgl. KA 3.63-65) und das verbleibende Viertel eine andere Art von Yamaka, beispielsweise ein unmittel- bares Yamaka in der Mitte, aufweist. Dies wäre genau wie KA 3.72 ein Beispiel für das sog. „gemischte Yamaka“ (sambhinnayamaka). Auch wenn man es nicht erwarten kann,
30 Vgl. Rudrațas Einteilung der Yamakas in samastapādaja („in einem ganzen Strophenviertel vorhanden“) und ekadeśaja („in einem Teil [des Strophenviertels] vorhanden“) (Kāvyālamkāra 3.2ab) 31 So bemerkt bereits BÖHTLINGK folgendes dazu: „Diese Strophe steht hier gar nicht an ihrer Stelle und wird daher von Einigen verworfen.“ (BÖHTLINGK 1890, S. 101). Vgl. auch SÖHNEN 1995, S. 517: „One may wonder why this combination of different yamakas of type B does not already appear after v. 52, i.e. before the examples of pāda repetition (type A) ... “
Page 30
20 EINLEITUNG
solch übertriebene Beispiele in der Literatur anzutreffen, scheint Dandin wenigstens die theoretische Möglichkeit für eine solche tour de force nicht völlig ausschließen zu wollen. Aus diesen Gründen steht KÄ 3.72 vielleicht doch am rechten Platz. Eher wirkt die Tat- sache befremdend, daß eine einleitende Strophe fehlt, in der auf die unzähligen denkbaren Mischformen von Yamaka-Kompositionen ausdrücklich hingewiesen wird. Zusammenfassend läßt sich sagen, daß sich Dandins Darstellung der Yamakas durch eine große Ausführlichkeit und klare Systematik auszeichnet. Es gibt kaum ein anderes Werk in der uns bekannten poetologischen Tradition der Inder, das sich diesbe- züglich mit dem Kāvyādarśa vergleichen läßt. Es fällt zugleich auf, daß Dandin selbst in seiner großen Ausführlichkeit nach einer gewissen Ausgewogenheit strebt und sich im theoretischen Teil auf ein Minimum begrenzt, das man zum Verständnis der Beispiele braucht. Dies betrifft auch die Terminologie, die größtenteils aus sich heraus verständliche Begriffe beinhaltet und nur einige wenige erklärungsbedürftige Termini technici enthält. Dandin scheint absichtlich darauf verzichtet zu haben, Namen für jede der von ihm vorge- führten Yamaka-Strukturen zu vergeben. Beschreibende Namen wie z. B. Kañcīyamaka („Gürtel-Yamaka“), Puşpayamaka („Blüten-Yamaka“), Vrntayamaka („Blumenstengel- Yamaka“) u. ä., die in der poetologischen Tradition sowohl vor als auch nach Dandin sehr beliebt waren, mochte er anscheinend nicht, womöglich weil man unter demselben Namen häufig verschiedene Strukturen meinte und dies zur Unklarheit im Kāvyādara hätte füh- ren können. Vermutlich um terminologisch bedingte Verwirrungen zu vermeiden, über- nimmt Dandin lediglich ein paar traditionelle Begriffe wie Samdaştayamaka („angerück- tes Yamaka“) und Samudgayamaka („Schmuckkästchen-Yamaka“).
1.1.5 Yamaka-Sequenzen und Wiederholungsprinzipien im Kāvyādarśa
Im Unterschied zu einigen seiner Nachfolger, wie z. B. Rudrata (9. Jh.), Hemacandra (1088-1172 n. Chr.) und Vāgbhața (12. Jh.), verliert Daņdin kein Wort über die Frage nach den phonetischen Regeln, die bei der Wiederholung von lautlichen Sequenzen eingehalten werden müssen. Um wenigstens einige der von ihm stillschweigend befolgten Prinzipien zu ermitteln, ist es deshalb notwendig, die im Kāvyādarśa gegebenen Beispiele sehr genau zu analysieren. Da die Praxis zeigt, daß die indischen Poeten manchmal auch nicht völlig parallele Silbenwiederholungen als Yamaka betrachten, ist es zum einen inte- ressant zu sehen, welche Sequenzen bei Dandin überhaupt vorkommen, und zum anderen, welchen Wiederholungsprinzipien der Poetiker folgt.
1.1.5.1 Liste der Yamaka-Sequenzen im Kāvyādarśa
In der nachstehenden Liste sind alle Yamakas zusammengestellt, die in KĀ 3.4-18, 3.20-32, 3.34-36, 3.39-50, 3.52 und 3.72 vorkommen. Die Einträge sind nach dem
Page 31
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 21
Devanägarī-Alphabet geordnet. Die lautlichen Sequenzen werden in analytischer Trans- literation gegeben, wobei die Analyse den Kommentarerklärungen Ratnaśrījñānas ent- spricht. Die erste Sequenz eines Yamaka wird durch Fettdruck hervorgehoben. Bei den unmittelbaren Yamakas werden die Sequenzen nacheinander geschrieben. Im Fall eines mittelbaren Yamaka werden die Sequenzen durch einen längeren Trennstrich „-“ ge- trennt. Wenn in einer Sequenz kein selbständiges Wort, sondern nur ein Teil davon vor- handen ist, wird der übrige Teil des Wortes oder der Wörter in eckigen Klammern und tiefgestellt angegeben. In runden Klammern ist mit Strophennummer und Zeile die Stelle mitgeteilt, an der das Yamaka im Text erscheint.
- uditair a(nya°]-uditair a[pi] (3.31a,c) 2. kamalam kam alam kurvad] (3.17c) 3. kam aleh-kamal>-ē(r5yā]-kam ale[khyam]-Kamal>> ê[w 6°] (3.29) 4. kareņa-[antakareņa-kareņa vah (3.26a,b,c) 5. karo 'ti tamro" karoti (3.21a,c) 6. °kali kām inā -kalikām [2o] (3.23b,c) 7. kalik»> ôtkalik>-ôt taram] (3.11b) 8. Kālakāla-°kāla-kāla mukha°1-kālak>-āla kālak>-āla (pana°] (pana k)-āla-kāla°-kāla Kāla kālak>-āla si- [takā lakā la (lani°] [oni k>> ālakālakāla-k»> āla gatu -Kāla-kāla° -kali k>>-âlak>-âla (3.50) 9. k» âlam kālam 2 -kālam kāla-m[ahā°] (3.35a,d) 10. kurute ku-rute[n> 1 (3.14c) 11. pvakramāḥ kramān (3.72bc) 12. [Anan ga-tapitāgat>> âpi ta paya (3.52cd) 13. caturam catur-am bhodhi°] (3.6c) 14. candra-kānta°-candrak>-ântah (3.24b,d) 15. tanutām tanutām (3.16d) 16. tanum adhyā sate]-tanumadhyāh (3.32b,c) 17. taruņā taruna n k° (3.13c) 18. °tāra-tāra (kam] tāratā-ra[mya°] (3.35b,c) 19. [smijtena-[odijtena-[vyalokijtena-[ga]tena-[vyajmbhi tena-[darśijtena-tena-vīvitena (3.43) 20. [alamkurva d alimad dali mat priye] (3.17d) 21. Dharadhar>-a kārao] -°dhara dhara bhujam (3.72a) 22. [oddhura-[mana-]dhur>>-a[valambinah] (3.72d) 23. [âsmājn akatham na katham (3.17b) 24. a nate nate-[san nat>>-ênate-natena te-prasejna tena te (3.42) 25. na yato nayato (3.9c) 26. nay>-ânay>-ā(l0°] [ālocajnay>> ânay>> ânayān ay>-ānay>-a(ndhān] [vinay> ânay>-a[yate]-na yān ayā sīr) pina-yāna-yā nayān ayana-ya[s] (jajnay> anay>-a[śritān] (3.46) 27. [rase na yojitā na yojit>> a [tmanam] (3.52bc) 28. [klistajn alino nalin>-Ô [nmukhāh (3.13d) 29. n> alīn alī (na] [obakulajn alī nālī(kinīr] (3.34c,d) 30. par>> aga-ta [ru]-paragata(m]paraga-ta[tam] (3.27a,c,d) 31. pāțal>-āpātal>-âm śukā (3.18b) 32. °bhujām bhujā (3.72ab) 33. [ārodhu)m anganām anga-nā sinī) (3.12d)
Page 32
22 EINLEITUNG
- matam-ara mata(m ao] [aka matam ata [pa] [agri mat>>-a [n°] plojmata mata [v] [utta mata° vilo matām ata [myatas] [sa]mata-[vamatā (3.49) 35. âpra matta yā-(âmsu mat tayā-°mattayā-(kāntijmattayā (3.41) 36. Madanam mad-anan [danah (3.15b) 37. Madano mada-no [dinā (3.5b) 38. mada-bhra (mad]"[kartujm adabhra° (3.30c,d) 39. madena sā mad-enasā (3.52ab) 40. madhuram madhur am [bhoja°] (3.8a) 41. madhur eņa°-madhureņa (3.20a,b) 42. man-mano manmano (3.11c) 43. mayı-āmay>-ā(lambya°] [kalājmay)-āmayām ayām ayā tavya] [virājmay>> âmayā may>-āmay>-ā(rtim] [a ma-yāmay>> âmay>> āmay> â (mūm][karunajmay) âmayā (3.48) 44. °malayā Malay>-â [nilah] (3.15d) 45. mahīm-(pātum ahl[na°] (3.72b) 46. sri man aman a mara°] [osajmana-mana [m a'] [ai manam ana [ta] [prathajmāna-mānam-[bhu mānam āna [yata] [sthiti mān amāna° [najmānam āna [ma] [apratijmāna-mānam (3.44) 47. māninī mā ninī [șus] (3.16a) 48. m»> ânena mānena (3.4a) 49. [puștāna m arutair-mārutair (3.31b,d) 50. muda raman [am][anvīta m udara-man[] (3.30a,b) 51. rayate yat>-e[ndriyo] [hiyyate yate[r] [amayat>> êyate-[sukhalya te 'yate (3.39) 52. yāma yāma° -payāmayā ma [raņam] yām ayām a dhiy) a°] [ayyā mayā ma [thit» aîva] (3.36) 53. ramanī ramaņī[pa] (3.18a) 54. [hat>-ajrayo ray>-Ô[ddhura] (3.72cd) 55. rave [na] [vijra-ver avevi [gau rave rave[r] [Hare]r aver ave[ta] [bhaijrave (3.47) 56. rahitair ahitaisj (3.7d) 57. rajitair aji-tai (ksnyena] (3.10a) 58. vadane vada ne[trayoh] (3.8b) 59. varahe[n) 6°]-var>-âhe[r] (3.25c,d) 60. vasudhā vasu-dhā rayā (3.10d) 61. vāraņo vā raņ>-Ô[ddāmo] (3.9a) 62. vāruņ>> îv> âruņī[-bhūta°] (3.18c) 63. viśadā viśad-a(matta°] (3.14a) 64. vişamam vişam an(veti] (3.15a) 65. °vihatāv iha tā dršī] (3.12b) 66. sa-kalāp>-Ô[Ilasanayā]-sakal>> âpo (3.22a,d) 67. sadā nava° -sa Dānava°-sa-dāna-va ra°] (3.28b,c,d) 68. samāna-yāsa-mānayā sa-mānayā sa m>> ânayā | samānay> âsamāna yā sa-m>> ânay>-āsa-māna- yā (3.71) 69. saha [nte]saha[sa] (3.72c) 70. sara [yantam] [ura]Sa ra [mayanti] sara[muru]Sara"sara s)a] sara [sao] Sa ra [sayanam] [ajSara[m a°] (3.45) 71. °sārase sārase (3.14b) 72. s»> âlam s>-ālam bao1-°sālam sālam (3.34a,b) 73. [sabha]Su ra (jann] [ajSura" -sura[nam] [va]su-ra (itaih [bhajsurasuran]prajajsu rag)a] atma)su ra sitam] (3.40) 74. surā-jita°-°su-rājita° (3.32a,d) 75. °saura-bha saurabh>-a spadam] (3.18d) 76. hāriņī hāriņī (3.16c)
Page 33
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 23
1.1.5.2 Formale Besonderheiten der Yamaka-Sequenzen
Zunächst stellt sich die Frage nach der Länge der im Kāvyādarśa verwendeten Yamaka- Sequenzen. Wie der Liste nun leicht zu entnehmen ist, kommen im Kāvyādarśa nur zwei-, drei- und viersilbige Wiederholungsgruppen vor. Die Länge der lautlichen Sequenz hängt von verschiedenen objektiven sowie auch subjektiven Faktoren ab, wie z. B. der Länge und der Art des Metrums der Yamaka-Strophe, der beabsichtigten Struktur der Yamaka- Figur und der Kreativität des Verfassers. Man stellt fest, daß Dandin zweisilbige Sequenzen nur in komplizierteren Yamaka- Beispielen verwendet hat, wenn dieselbe Sequenz mehrmals im Strophenviertel wieder- holt wird oder auch wenn in der Strophe mehrere verschiedene Yamaka-Sequenzen neben- einander erscheinen (KA 3.34-36, 3.39-40, 3.42-50, 3.72; insgesamt 23 Fälle). Die Vor- liebe für zweisilbige Sequenzen in solchen schwierigen Strukturen läßt sich leicht erklä- ren. Je länger eine Sequenz ist, desto schwieriger wird es, dieselbe Silbengruppe mehr- mals innerhalb eines Strophenviertels von einer bestimmten Länge zu wiederholen und dabei auch einen sinnvollen Text zustande zu bringen. Deshalb eignen sich in solchen Fäl- len am besten die möglichst kurzen Sequenzen, die entsprechend der Yamaka-Definition (vgl. KA 1.61cd) aus nicht weniger als zwei Silben bestehen dürfen. In knapp der Hälfte der Fälle wiederholt Dandin dreisilbige Sequenzen (KA 3.4- 18, 3.21, 3.23, 3.25-26, 3.29-31, 3.41; insgesamt 40 Fälle). Sie kommen vorwiegend in Beispielen von Yamakas vor, die leicht zu bilden sind. Diese Länge erweist sich als sehr geeignet, da sie zum einen eine große Flexibilität gewährt und zum anderen die Gefahr verhindert, daß man durch schwer durchschaubare Yamakas den Text verkompliziert. Schließlich bleiben noch 13 Fälle, in denen Dandin viersilbige Sequenzen ver- wendet hat (KA 3.20, 3.22, 3.24, 3.27-28, 3.30-32, 3.52, 3.71). Mit Ausnahme von KĀ 3.52 und 3.71 handelt es sich um Anustubh-Strophen, in denen sich das Yamaka auf die ganze erste Hälfte eines Strophenviertels erstreckt. Dandin geht in allen diesen Beispielen von der Einteilung des Strophenviertels in drei Teile (Anfang, Mitte, Ende) aus, wobei die Länge der Sequenz für ihn praktisch keine Rolle spielt. In diesem Punkt unterscheidet sich Dandins System deutlich von dem Rudratas, in dessen späterer Poetik berücksichtigt wird, ob das Yamaka in der ganzen Hälfte des Strophenviertels vorliegt oder nur in einem kleineren Teil davon (vgl. Kāvyālamkāra 3.20).32 Daß Daņdin in diesen Beispielen vier- silbige statt dreisilbige Gruppen verwendet hat, geht also nicht auf unterschiedliche Klas-
32 So hätte Rudrața Dandins Beispiele für das Yamaka am Anfang eines Strophenviertels, die im Anuştubh-Metrum mit viersilbigen Wiederholungsgruppen abgefaßt sind, anders klassifiziert. Für Rudrata wäre KĀ 3.20 ein Beispiel für das Mukhayamaka der Ekadeśaja-Gruppe, in KĀ 3.22 hätte er das Āvrtti- yamaka gesehen, in KĀ 3.24 das Samdaşțakayamaka, in KĀ 3.30 das Yugmakayamaka, in KĀ 3.31 das Samudgakayamaka und in KĀ 3.32 das Parivrttiyamaka (vgl. Kāvyālamkāra 3.4, 3.6, 3.9, 3.14-15, 3.17 und 3.20-22).
Page 34
24 EINLEITUNG
sifikationsprinzipien zurück, sondern ist lediglich mit dem Einfallsreichtum des Poetikers zu erklären. Dieselben Yamaka-Strukturen hätte er genauso gut auch mittels dreisilbiger Sequenzen demonstrieren können.
1.1.5.3 Wiederholungsprinzipien im Kāvyādarśa
Anhand von Dandins Yamaka-Beispielen lassen sich einige Regeln und Konventionen herleiten, die der Poetiker bei der Wiederholung von lautlichen Sequenzen stillschweigend berücksichtigt hat. Auch wenn diese Regeln für Dandin anscheinend so selbstverständlich gewesen sind, daß sie aus seiner Sicht gar nicht der Rede wert waren, lohnt es sich, dieses Problem hier kurz anzusprechen. Die Definition, wonach ein Yamaka dann zustande kommt, wenn Silbengruppen wiederholt werden, impliziert, daß die wiederholten Sequenzen gleichlautend sein müssen. Es werden jedoch nicht unbedingt völlig identische Sequenzen verlangt. Die indischen Dichter nehmen sich die Freiheit, bei der Handhabung der Yamakas auch lediglich ähnli- che Silbengruppen zu verwenden. Dabei werden bestimmte Regeln beachtet, die die dich- terische Freiheit in einem engen Rahmen halten und vorschreiben, inwieweit und unter welchen Umständen der Unterschied zwischen einzelnen Phonemen und Silben unberück- sichtigt bleiben darf. Diese Regeln hat man in der poetologischen Tradition allerdings nur selten explizit genannt und diskutiert, weshalb sie anhand der vorliegenden Yamaka- Strophen ermittelt werden müssen. Die Ausnahmen zur vollständigen Identität der wieder- holten Silbengruppen beruhen meistenteils darauf, daß bei manchen Minimalpaaren die distinktiven Merkmale einiger Phoneme als weniger auffällig empfunden werden und deshalb auch unberücksichtigt bleiben dürfen. Außerdem wird die Endsilbe und insbeson- dere der Auslaut der Yamaka-Sequenzen etwas laxer gehandhabt, so daß dort in der Regel die größten Unterschiede zu erwarten sind. Dandins Beispiele zeigen das folgende Bild:
- Der Unterschied zwischen zwei oder mehreren Sequenzen darf in einem Anusvāra im Auslaut und auch in dem labialen Nasal m am Päda-Ende33 bestehen, wie z. B .:
pātalāpāțalām (KĀ 3.18); bhujāmbhujā (KĀ 3.72); matām-matā (KĀ 3.49); mahīm mahī[na°] (KĀ 3.72); mānamāna-mānamānam (KĀ 3.44; °m am Pāda-Ende).
- Statt eines Anusvära darf im Auslaut auch der labiale Nasal m stehen, und zwar unab- hängig davon, ob danach ein Vokal oder ein Konsonant folgt:
kālaņkālam[a°]-kālaņkālam[ahā°] (KĀ 3.35); caturamcaturam[bho°] (KĀ 3.6); ma- dhurammadhuram[bho°] (KĀ 3.8); sālamsālam[ba°]-sālamsālam (KĀ 3.34).
33 Ein solcher Nasal wird in den indischen Handschriften ohnehin überwiegend als Anusvāra geschrieben.
Page 35
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 25
- Statt eines Anusvära darf im Auslaut der dentale Nasal stehen, wenn darauf ein anderer Konsonant folgt:
madanammadanan[da°] (KĀ 3.15); vişamamvișaman[ve°] (KĀ 3.15).
- Der Unterschied zwischen zwei oder mehreren Sequenzen darf in einem auslautenden Visarga bestehen:
kamaleḥ-kamale (KĀ 3.29); kramāḥkramā[t] (KĀ 3.72); candrakānta-candrakāntaḥ (KĀ 3.24); tanumadhyā[sa°]-tanumadhyāḥ (KĀ 3.32).
- Der Unterschied zwischen einem stimmhaften und einem stimmlosen dentalen Ver- schlußlaut am Ende der Sequenz vor einem anderen Konsonanten darf bestehen:
dalimaddalimat[pri°] (KĀ 3.17).34
- Eine Yamaka-Sequenz darf außer auf Vokal, Anusvära und Visarga auch auf einen anderen Konsonanten auslauten:35
kalikām[i°]-kalikām[a°] (KĀ 3.23); kalikotkalikot[ta°] (KĀ 3.11); dalimaddalimat[pri°] (KĀ 3.17); mudāramaņ[am]-mudāra-maņ[i°] (KĀ 3.30).
Zusätzlich ist noch zu bemerken, daß der Avagraha als lediglich graphisches Zeichen keinen Unterschied bewirkt: karo'ti-karoti (KĀ 3.21); yateyate-yate'yate (KĀ 3.39).
34 Anhand dieses Beispiels läßt sich die Regel jedoch auch anders herleiten. Es ist nämlich denk- bar, daß in solchen Fällen nicht so sehr die Stimmhaftigkeit und Stimmlosigkeit eine Rolle spielen, als viel- mehr die Tatsache, daß der auslautende Konsonant an erster Stelle in einer konsonantischen Gruppe (°dd° bzw. °tpr°) steht. Man könnte annehmen, daß unter solchen Umständen kein großer Unterschied empfunden wurde und der auslautende Konsonant womöglich sogar überhaupt nicht berücksichtigt wurde (vgl. hierzu auch kalikotkalikot[ta°] in KĀ 3.11 und kramāḥkramā[t sa°] in KĀ 3.72). 35 Es fällt auf, daß in der überwiegenden Zahl der Fälle Yamaka-Sequenzen bevorzugt werden, die mit einem Konsonant anlauten und auf einen Vokal auslauten. Dieser Tatbestand hat unter anderem damit zu tun, daß die indischen Alphabete, die vorwiegend syllabisch sind, die Möglichkeit bieten, die Grenzen der konsonantisch anlautenden und vokalisch auslautenden Yamaka-Sequenzen besonders deutlich darzustellen. Da die Yamaka-Gedichte nicht nur für eine akustische Rezeption konzipiert wurden, sondern im Laufe der Zeit auch immer mehr zum Lesen in Schriftform vorgelegt wurden, hat man auch auf die äußere Erscheinung der verschriftlichten Yamakas viel Wert gelegt. Die Yamakas sind für indische Ohren angenehmer zu rezipieren, wenn ein ganzes Aksara das Ende der Yamaka-Sequenz darstellt und die wieder- holten Silbengruppen so leichter abzugrenzen sind, als wenn man die Grenze innerhalb einer Ligatur suchen muß.
Page 36
26 EINLEITUNG
1.1.5.4 Wiederholungsprinzipien in anderen Poetiken
Da Dandins Beispiele keine Einsichten in weitere Regeln für die Wiederholung lautlicher Sequenzen gewähren, empfiehlt es sich hier, zusätzlich auf einige Regeln hinzuweisen, die in anderen poetologischen Werken explizit genannt werden. Hemacandra bietet in der Alamkāracūdāmaņi ad Kāvyānuśāsana 5.3 eine Zusammenfassung der ihm bekannten Konventionen.36 Dort nennt er die folgende Regel:
dantyausthyausthyavakārabakārādivarņabhede laghuprayatnatarālaghuprayatna- tarakrte ca bhede samyogasthayoh sajātīyayor vyañjanayor vāstave viśeșe yamaka- bandho na virudhyate |
„Wenn ein Unterschied zwischen Phonemen wie dem labiodentalen Laut v, dem la- bialen Laut b usw. besteht sowie wenn sich ein Unterschied ergibt zwischen [sol- chen Phonemen], die mit geringer Anstrengung und [solchen] die mit nicht geringer Anstrengung [ausgesprochen werden], dann stört dies die Yamaka-Figur nicht, so- lange die wirkliche Eigenschaft der beiden Konsonanten, die sich in einer [Konso- nanten]verbindung befinden [und] gleichartig sind, vorliegt.“
Diese Lizenzen veranschaulicht Hemacandra mittels zweier Beispiele, des ersten aus Nīti- varmans Kīcakavadha (vor dem 11. Jh. n. Chr.) und des anderen aus Anandavardhanas Devīśataka (geschrieben 978 n. Chr.). In dem ersten Beispiel (Kīcakavadha 1.10) liegen die Yamaka-Sequenzen apaśyad avalambanam und apaś śyad abalam vanam vor.37 Die Abweichungen zwischen apaśyad (mit einem °s0) und apaś śyad (mit zwei °ś ś°)38 sowie zwischen avalambanam (mit °v°-°b°) und abalam vanam (mit °b°-v°) sind also erlaubt. Im zweiten Beispiel (Devīśataka 59) hebt Hemacandra die Silbenfolgen [praņā]ma-lālasāḥ und [°tamo-]mal>-ālasā hervor und meint dazu, daß das erste / von °lālasāḥ mit nicht ge- ringer artikulatorischer Anstrengung (alaghuprayatnatara) und das l in °mala° mit ge- ringer Anstrengung39 auszusprechen seien. Hemacandra referiert eine weitere Regel, die von einigen gelehrt wird:
36 Vgl. Alamkāracūdāmaņi 449-454 ad Kāvyānuśāsana 5.3 (Ed. PARIKH/KULKARNI 1964, S. 299-300). 37 Nītivarmans Kīcakavadha wurde bereits 1929 von DE herausgegeben. PARIKH und KULKARNI haben damals jedoch die Quelle dieses Beispiels nicht identifiziert, wahrscheinlich weil sie dieses Kunst- gedicht nicht kannten. Im letzten Strophenviertel schreibt DE apaśyad zusammen und nur mit einem , was Janārdanasenas Kommentarerklärung und auch Hemacandras Deutung widerspricht (s. DE 1929, S. 5). Dieselbe Strophe wird auch von Bhoja in seinem Sarasvatīkanthābharaņa 2.831 (Ed. ŚARMĀ/PAŅSĪKAR 1934, S. 194) zitiert. Im Kommentar dazu deutet Ratneśvara die fragliche Silbenfolge interessanterweise als apa-śy-at („des Schlafs und Essens beraubt“) und paraphrasiert den Ausdruck mit śayana-bhojana-śūnyam. 38 Die Form apaś vor s° ist eine Sandhi-Variante von apah (vgl. Pāņ. 8.3.36). 39 Zu laghuprayatnatara vgl. ABHYANKAR 1977, s. v.
Page 37
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 27
nakāra-ņakārayor asvaramakāra-nakārayor visarjanīyasya bhāvābhāvayor api na virodha iti ke cit |
„Einige [Lehrer meinen], daß keine [Regel]verletzung vorliegt bei [den gegebenen unterschiedlichen] Lauten n und n, bei den vokallosen [d. h. auslautenden] m und n, und auch bei einem Visarga, der vorhanden ist oder fehlt.“
Dazu gibt Hemacandra drei einschlägige Beispiele. Im ersten Beispiel, dessen Quelle nicht identifiziert ist, erscheint das Yamaka he turagāņām - hetur agānām (mit °m am Pada-Ende). Im zweiten Beispiel, ebenfalls nicht identifiziert, steht °sama-ramhasam neben samaram hasan (mit °m und °n jeweils am zweiten und vierten Pada-Ende). Das letzte Beispiel (Kīcakavadha 4.19)40 veranschaulicht die Visarga-Regel, die bereits von Daņdins Beispielen hergeleitet wurde. Nītivarmans Yamaka lautet [°vamśa]d-ajāyathāḥ - [°yūthā]d ajā yathā. Die Diskussion zu den Wiederholungsregeln beendet Hemacandra mit dem Hinweis, daß Silbenfolgen vom Typus saro rasah,41 wie z. B. pravanah pranavo, prathamah pramatheșu und raņavān vārana° (Quelle der Beispielstrophe unbekannt) nicht als Yamaka gelten dürfen (yamakatvam mā bhūt).42 Zum Schluß kann hier noch eine Strophe aus Vagbhatas Vāgbhatālamkāra 1.20 (verfaßt zwischen 1125-1143 n. Chr.)43 zitiert werden. In ihr werden in knapper Form einige der Regeln erwähnt, die nicht nur die Yamakas, sondern auch die Ślesas (double entendre) und die Citra-Figuren betreffen:
yamakaśleşacitreşu bavayor dalayor na bhit | nānusvāravisargau ca citrabhangāya sammatau ||44
„In den Yamakas, Sleșas und Citras unterscheidet man zwischen b und v [sowie] zwischen d und / nicht. Außerdem meint man, daß der Anusvära und der Visarga die Citras nicht stören.“
In dem darauffolgenden Beispiel (Vāgbhatālamkāra 1.21) verwendet Vāgbhața die Sil- benfolgen °vidambanam und °bilam vanam.
40 Ed. DE 1929, S. 65. 41 Im gleichen Sinne ist auch Ratneśvaras Bemerkung zu Bhojas Sarasvatīkanțhābharaņa 2.58 zu verstehen, daß nämlich Folgen wie saro rasah über die Grenzen der Yamakas hinausgehen (vgl. Ed. ŚARMĀ/PAŅŚĪKAR 1934, S. 197). 42 Namisādhu erwähnt in seinem Tippana (verfaßt 1069 n. Chr.) zu Rudrațas Kāvyālamkāra 3.1 eine andere Art von Yamaka-ähnlichen Sequenzen, wie vapustā vapustā und punar gatā punā rauti, die er dann verwirft (vgl. Ed. DURGĀPRASĀD/PAŅŚĪKAR 1928, S. 21). 43 So nach KANE 1961, S. 287. 44 Ed. ŚIVADATTA/PARAB 1903, S. 12. Die Yamakas, die den im 1. Kapitel angesprochenen Re- geln unterliegen, behandelt der Autor in Vāgbhatālamkāra 4.22-46 (ibid., S. 33-39).
Page 38
28 EINLEITUNG
Oben wurden nur einige der Regeln behandelt, die die indischen Poetiker und Dichter in der Handhabung der Yamakas eingehalten haben. Anhand konkreter Beispiele aus den Kunstdichtungen wie Bhattikāvya 10.2-21 und vor allem aus den Werken der Yamakakāvya-Gattung, wie z. B. dem Ghațakarparakāvya, Nītivarmans Kīcakavadha, Mānānkas Vrndāvanakāvya u. a., lassen sich noch weitere Regeln herleiten.45
1.1.6 Die Ardhabhrama-Figur
Da man bei der Ardhabhrama-Figur nicht gleich sehen kann, wie sie konzipiert ist, bietet es sich an, hier einige Bemerkungen zu ihrer Bildeweise zu machen. Um zu demonstrie- ren, wie die kunstvolle, ja virtuose Ardhabhrama-Strophe auf zwei verschiedene Weisen mit ein und demselben Ergebnis gelesen werden kann, muß man die Strophenviertel unter- einander schreiben und diese deutlich in Silben segmentieren. Der Wortlaut des ersten Strophenviertels ergibt sich nicht nur, wenn man den Text in der üblichen Leserichtung liest, sondern auch dann, wenn zuerst - angefangen mit ma - die vier Silben von oben nach unten und danach - angefangen mit ta - die ersten vier Silben von unten nach oben gelesen werden. Analog ergeben sich die drei anderen Strophenviertel. Praktisch bedeutet dies, daß bei einer Strophe in einem achtsilbigen Metrum der Anustubh-Klasse das erste Strophenviertel sich auch dann ergibt, wenn man sukzessiv von links nach rechts jeweils die an der ersten Stelle stehende Silbe von jeder der vier Strophenzeilen (A in a1, B in b1, C in c1, D in d1) und dann sukzessiv von rechts nach links jeweils die an der achten Stelle stehende Silbe von jeder der vier Strophenzeilen (E in d8, F in c8, G in b8, H in a8) liest. Für das zweite Strophenviertel liest man die an der zweiten bzw. an der siebten Stelle stehenden Silben usw. Dementsprechend läßt sich die Struktur der von Dandin exemplifi- zierten Ardhabhrama-Strophe (ABCDEFGH, BIJKLMNG, CJIOJMMF, DKOBAJLE) folgendermaßen darstellen:
45 Man kann natürlich auch Werke anderer Gattungen untersuchen. Ein Beispiel dafür bietet BHATTACHARYA mit einer kleinen Untersuchung der Yamakas im Brahmajātaka (29) aus Āryaśūras Jātaka- māla. Der Autor bemerkt folgendes zum Gebrauch der Yamakas: , ... the minor distinction between << m>> and << n>> appears to have been ignored. Similarly the immaterial difference between << m>> and << m>>, << >> and «<r»>, and << h›> and «<ś>> (i.e., the original sound and its due change in external sandhi in each case) has been overlooked. Again, the presence of the lupta akāra and ākāra in euphonic combination need not be taken into consideration.“ (BHATTACHARYA 1980-81, S. 391). Der von BHATTACHARYA implizit postulierte Unterschied -o und -ah läßt sich in der literarischen Praxis häufig beobachten; man vergleiche Folgen wie gopo go-pah, °ad abhro 'dabhrah (Vrndāvanakāvya 38bc, Ed. HÆBERLIN 1847, S. 460; 37bc, Ed. VIDYĀ- SĀGARA 1888, S. 497), °prabhāvo - prabhā vaḥ (Kīcakavadha 5.10cd, Ed. DE 1929, S. 86) u. ä., die zuläs- sig sind und als tadellose Yamakas gelten (s. hierzu auch LIENHARD 1996, S. 36, Anm. 21).
Page 39
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 29
11A 13B 15C 1D E F G H
B I J K L M N G
C J I O J M M F
D K 0 B 18A 14L 12E
Mit Ausnahme der durch Buchstaben in Kursivschrift bezeichneten Silben erscheinen alle anderen Silben in Paaren, und zwar immer an einer festgelegten Position (graphisch ge- sehen immer auf einer Diagonale liegend). Die übrigen Silben (AIIB und HNMA) bilden zwei Diagonalen (angefangen mit der Silbe an der ersten bzw. an der letzten Stelle des ersten Strophenviertels), die das Grundgerüst der ganzen Figur darstellen. Dieses Bild läßt sich dann auch so beschreiben, daß die Silben BCD, JK und O an der Geraden AIIB und die Silben EFG, LM und J an der Geraden HNMA gespiegelt sind. Die Silben, die die beiden Diagonalen bilden, dürfen mit mehreren der in Paaren erscheinenden Silben iden- tisch sein und dürfen außerdem auch wiederholt werden.46 Anhand Dandins Strophe läßt sich die Grundstruktur jeder Ardhabhrama-Strophe ableiten, die im achtsilbigen Metrum abgefaßt ist. Im Idealfall, wenn die Silben auf den beiden Diagonalen nicht wiederholt werden und mit keiner der anderen Silben, die paarweise erscheinen, identisch sind, sieht die Grundstruktur so aus:
A B C D K L M N E F G O P
H I R S
J T
Zu der Ardhabhrama-Figur gibt GEROW die folgende Erklärung: „A type of word play in which a verse, each of whose four pädas is written on a separate line, can be read either in the normal way or as a helix, from outer verticals inwards. [ ... ] Reading as a helix, that is, downwards on the first column, upwards on the eighth, then downwards on the second and upwards on the seventh, and so on, gives exactly the same sequence of syllables as reading from left to right in the normal way."47 Eine derartige Strophe kann auch anders dargestellt werden, indem zuerst die Strophenviertel untereinander gesetzt werden und dann dieselben vier Zeilen wiederum untereinander - allerdings in rückläufiger Richtung angefangen mit der vierten Strophen- zeile - geschrieben werden. Dandins Strophe (KA 3.81) läßt sich dann so darstellen:
46 In Dandins Beispiel erscheint die Silbe B, die als letzte auf der linken Diagonale steht, auch als Paar in dem oberen linken Teil der Figur. Außerdem wird die Silbe I zweimal in der linken Diagonale ver- wendet (vgl. auch Rudrațas Beispiel in Kāvyālamkāra 5.18). 47 GEROW 1971, S. 178-179.
Page 40
30 EINLEITUNG
ma no bha va ta vā nī kam
no da yā ya na mā ni ni
bha vā da me yā ma mā va
va ya me no ma vā na ta
ta na yā ma no me ya va
vā mā mā yā me da yā bha
nī ni ma na ya yā da no
kam nī vā ta va bho no ma
Bei dieser Darstellungsweise läßt sich leichter sehen, daß man eine Strophe mit einer derartigen Struktur sowohl horizontal in der üblichen Richtung, als auch vertikal von oben nach unten (angefangen von links oben) oder auch von unten nach oben (angefangen von rechts unten) lesen kann. Offenbar spricht man von Ardhabhrama („halbe Umdrehung“), weil man in dieser so dargestellten Figur eine halbe Drehung erkennt.
1.1.7 Die Sarvatobhadra-Figur
Die Sarvatobhadra-Figur sieht auf den ersten Blick ebenfalls recht kompliziert und ver- wirrend aus. Damit man in der Lage ist, die Geschicklichkeit des Verfassers einer Sarva- tobhadra-Strophe richtig zu würdigen und die Schönheit einer solchen tour de force in vollem Umfang zu bewundern, müssen zunächst die Silben deutlich segmentiert und die Strophenviertel untereinander geschrieben werden. Anschließend müssen dieselben vier Strophenzeilen in umgekehrter Reihenfolge darunter geschrieben werden. Zu dem Bild, das sich dann ergibt, macht BÖHTLINGK die folgende Bemerkung: „Jede Zeile ergibt hier stets denselben Wortlaut, man mag sie von links nach rechts, von rechts nach links, von oben nach unten oder von unten nach oben lesen.“48 GEROW definiert die Sarvatobhadra- Figur wie folgt: „A verse, having the same number of lines as syllables, which can be read backwards and forwards both vertically and horizontally.“49 Aus beiden Beschreibungen wird jedoch nicht klar, wie und unter welchen Bedingungen eine Sarvatobhadra-Strophe zustande kommt. Diese Figur läßt sich leichter nachvollziehen, wenn man sieht, daß einer solchen Strophe immer eine festgelegte Grundstruktur zugrunde liegt, die bei einer Strophe in einem achtsilbigen Metrum folgendermaßen aussieht:
48 BÖHTLINGK 1890, S. 103-104. 49 GEROW 1971, S. 189.
Page 41
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 31
A B C D
F F G
H
Die Grundstruktur der Sarvatobhadra-Figur stellt also eine auf zehn Silben reduzierte Variante der 20-silbigen Grundstruktur der Ardhabhrama-Figur dar. Damit die voll- ständige Struktur der Sarvatobhadra-Figur sichtbar wird, müssen zunächst die sechs Silben, die nicht auf der Diagonale AEHJ liegen, einmal an der Geraden AEHJ gespiegelt werden, so daß sich dann die folgende Struktur ergibt:
A B C D
B E F G
C F H
D G I J
Die vollständige Strophe kommt zustande, wenn diese 16 Silben an einer Geraden nach rechts gespiegelt werden:
A B C D D C B A
B E F G G F E B
C F H I H F C
D G I J J I G D
Wie nun unschwer zu ersehen ist, stellt die Sarvatobhadra-Figur eine Unterart der Ardha- bhrama-Figur dar. Bei ihr ist die Grundstruktur der Ardhabhrama-Strophe vorhanden, allerdings wird sie in diesem speziellen Fall so konstruiert, daß ihre rechte Hälfte (DCBA, GFE, IH, J) als eine Spiegelung der zehn Silben (ABCD, EFG, HI, J) an einer Geraden betrachtet werden kann:
A B C D D C B A
E F G G F E
H I I H
J J
Wenn man alle 32 Silben der Sarvatobhadra-Strophe an einer Geraden nach unten spie- gelt, entfaltet sich die ganze Sarvatobhadra-Figur. Schematisch ist diese Figur dann fol- gendermaßen darzustellen:
Page 42
32 EINLEITUNG
A B C D D C B A
B E F G G F E B
C F H I H F C
D G I J J I G D
D G I J J I G D
C F H I I H F C
B E F G G F E B
A B C D D C B A
Dementsprechend läßt sich Dandins Beispiel (KA 3.82) folgendermaßen darstellen:
sā mā vā mā mā yā mā sā
ma ra nā yā yā nā rā ma
yā nā vā rā rā vā nā yā
ma vā rā mā mā ra yā mā
mã yā rā mā ma rā yā mā
yā nā vā rā rā vā nā yā
mā rā nã yā yā nã rā mã
sā ma yā mā mā yā ma sā
Bei dieser Figur ist es einerlei, in welche Richtung die Strophe gelesen wird, da sich immer derselbe Wortlaut ergibt. Weil das Ergebnis beim Lesen einer solchen Strophe in allen Fällen derselbe beabsichtigte Text ist, nennen die Inder eine solche Figur „Sarvato- bhadra“, d. h. „in jeder Hinsicht gut“. Aus einem anderen Blickwinkel läßt sich auch sa- gen, daß bei der Sarvatobhadra-Figur eine vollständige Umdrehung zu erkennen ist.
1.1.8 Zur Metrik im 3. Kapitel des Kāvyādarśa
Wie es in einem altindischen Lehrtext nicht anders zu erwarten ist, sind auch im 3. Kapitel des Kāvyādarśa die meisten Strophen im Anuşțubh-Metrum50 abgefaßt. Die Anzahl aller Anustubh-Strophen im 3. Kapitel beträgt 152; das entspricht einem Anteil von über 81 %. Davon weisen 115 Strophen (61,50 %) die Struktur der Grundform (pathyā) auf. Bei den anderen 37 Anustubh-Strophen (19,79 %) liegt eine der sogenannten Extensionen (vipula) der Grundform vor: 22 Strophen mit der Struktur einer na-Vipula (11,76 %), 11 Strophen
50 Dazu s. STEINER 1996, S. 227-248.
Page 43
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 33
mit der Struktur einer ma-Vipulā (5,88 %) und schließlich 4 Strophen mit der Struktur einer bha-Vipulā (2,14 %). Eine ra-Vipulā gibt es im 3. Kapitel nicht. Auf den ersten Blick mag es ein wenig überraschend erscheinen, daß die Zahl der Anușțubh-Strophen im 3. Kapitel eigentlich nicht noch größer ausfällt51 und daß es dort noch 35 Strophen in weiteren elf verschiedenen Metren gibt. Dies erklärt sich jedoch leicht damit, daß gerade in diesem Kapitel solche Lautfiguren exemplifiziert werden, die teilweise in einer Strophe im Anustubh-Metrum nur sehr schwer oder überhaupt nicht dar- gestellt werden können. Zum Beispiel wollte Dandin in KA 3.85 die sogenannte Beschränkung (niyama) auf drei Vokale veranschaulichen. Da er sich für die Kurzvokale -a-, -i- und -u- ent- schieden hatte, mußte er ein solches Metrum auswählen, in deren Struktur die Kürzen deutlich überwiegen. Dandins Wahl fiel auf das seltene 10-silbige Tvaritagati-Metrum (na-ja-na-ga),52 das auch unter den Namen Amrtagati und Kulatā gelehrt wird.53 Der umgekehrte Fall liegt in der folgenden Strophe (KA 3.86) vor. Dort veran- schaulicht Dandin die Beschränkung auf zwei Vokale, wobei er die Vokale -ī- und -e- verwendet. Weil es sich hier um Langvokale handelt, schied eine Strophe im Anuştubh- Metrum von vornherein aus.54 Der Autor war daher gezwungen, ein Metrum zu verwen- den, für dessen Struktur nur Längen vorgeschrieben sind. So hat er das seltene 6-silbige Sāvitrī-Metrum (ma-ma) ausgewählt, das auch unter den Namen Vidyullekhā, Seșarāja und Vaiśva aufgeführt wird.55 Analog sind die Fälle in KA 3.84 (nur die Langvokale -ā-, -ī-, -e- und -o-) und 3.87 (nur -a-), in denen Dandin das aus acht Längen bestehende Vers- maß Vidyunmālā (ma-ma-ga-ga) verwendet hat. In demselben Metrum ist auch die Sarvatobhadra-Strophe (KĀ 3.82) verfaßt. Des weiteren fällt auf, daß das 12-silbige Vamśastha-Metrum (ja-ta-ja-ra) aus- schließlich in solchen Strophen verwendet wird, in denen schwierige Lautfiguren exempli-
51 Zum Vergleich: im 1. Kapitel sind ganze 98 % der Strophen im Anustubh-Metrum und nur die beiden letzten Strophen im Vamśastha-Metrum abgefaßt. 52 Der Autor hätte auch ein solches Metrum auswählen können, für dessen Struktur lediglich Kürzen oder eine bestimmte Anzahl von kurzen Silben und nur eine einzige lange Endsilbe vorgesehen sind. Um einige solcher Versmaße zu nennen: das 7-silbige Drutagati-Metrum (na-na-ga), das 9-silbige Laghu- maņiguņanikara-Metrum (na-na-sa), das 10-silbige Nilayā-Metrum (na-na-na-ga), die 15-silbigen Metren Śaśikalā (na-na-na-na-sa), Sraj (na-na-na-na-sa 6), Maņiguņanikara (na-na-na-na-sa 8), Guņamaņinikara (na-na-na-na-sa 4, 4), das 16-silbige Acaladhrti-Metrum (na-na-na-na-na-la) u. a. (vgl. VELANKARS „Clas- sified List of Sanskrit Metres“ in VELANKAR 1949, S. 114 ff.). 53 Vgl. VELANKAR 1949, S. 124 (I.10.6). 54 Nach einer der Generalregeln zur Bildung einer Anustubh-Strophe müssen die Silben 5-7 in beiden geraden Strophenvierteln - - - messen. 55 Vgl. VELANKAR 1949, S. 119 (I.6.12). Der Name Vaiśva (tib. Sna tshogs) ist in Jñānaśrīmitras Vṛttamālāstuti (Strophe 10) belegt (s. HAHN 1971, S. 82-83).
Page 44
34 EINLEITUNG
fiziert werden. Im 3. Kapitel gibt es insgesamt 14 Vamśastha-Strophen (7,49 %). Das Vamśastha ist daher nach der Anustubh das in diesem Kapitel am häufigsten verwendete Metrum. In der Hälfte dieser 14 Strophen werden Beispiele für schwierige Figuren mit einem Yamaka in der Mitte (3.40), am Ende (3.41-42, 3.47-48) sowie gleichzeitig am Anfang, in der Mitte und am Ende (3.46, 3.49) gegeben. In den übrigen sieben Strophen werden weitere schwer zu bildende Figuren veranschaulicht, nämlich das angerückte Yamaka (3.52), die Wiederholung eines Strophenviertels (3.57-61) und das Gemisch (3.72). Die Struktur des Vamśastha-Metrums eignet sich offenbar sehr gut dazu, solche kunstvollen Strophen zu konstruieren. Daß das Vamśastha dem Poetiker in dieser Hinsicht tatsächlich optimale Möglichkeiten gewährleistet, zeigt sich besonders deutlich bei den Strophen, in denen aus zwei Silben bestehende Sequenzen an verschiedenen Stellen eines Strophenviertels einmal oder mehrmals wiederholt werden müssen (vgl. KĀ 3.40, 3.42- 49, 3.72). Solche Wiederholungen können gerade in einer Vamśastha-Strophe sowohl am Anfang, als auch in der Mitte und am Ende des Strophenviertels mühelos verwirklicht werden. Der Grund liegt in der besonders regelmäßigen Struktur des Vamśastha-Metrums: theoretisch läßt sich diese Struktur so analysieren, daß sie aus fünf Jamben und einem Trochäus nach dem zweiten Jambus besteht, also <- / <- /-/-/ -- / -- 56 Es ist nun leicht zu sehen, daß eine solche Struktur beste Voraussetzungen für die Veranschauli- chung von verschiedenen komplizierten Yamaka-Figuren bietet. Wenn man noch die Tat- sache berücksichtigt, daß das handliche Vamśastha mit seiner moderaten Länge überhaupt zu der Gruppe der in der indischen Kunstdichtung am häufigsten verwendeten Versmaße gehört,57 wird klar, warum Dandin im 3. Kapitel dem Vamśastha-Metrum nach der Anu- stubh den größten Vorzug gegeben hat. In KĀ 3.39 hat Dandin ein anderes, sehr seltenes Metrum mit ganz regelmäßiger Struktur verwendet, nämlich die 8-silbige Pramāņikā (ja-ra-la-ga).58 Zwar hätte er auch in diesem Beispiel von einem gleichzeitig unmittelbaren und mittelbaren Yamaka in der Mitte aller vier Strophenzeilen das Vamśastha verwenden können, aber der Poetiker hat sich hier für dieses andere Metrum entschieden, vielleicht um seine dichterische Fähigkei- ten und den sicheren Umgang mit verschiedenen Versmaßen zu demonstrieren.59 Dasselbe Metrum findet sich auch in KĀ 3.71, wo Dandin das „große Yamaka“ (Mahāyamaka) ver-
56 Maßgeblich beim Skandieren ist für die indischen Metriker jedoch das sogenannte Trika, d. h. ein dreisilbiger Versfuß. Nach diesem System wird die Struktur des Vamśastha-Metrums folgendermaßen analysiert:/ -- - (zum Begriff „Trika“ vgl. VELANKAR 1949, S. 18). Eben dieser Analyse entspricht auch die Angabe ja-ta-ja-ra durch die pingaleischen Gana-Symbole. 57 Vgl. dazu HAHN 1983, S. 247-251. 58 Vgl. VELANKAR 1949, S. 121 (I.8.3). 59 Bemerkenswert ist, daß zwischen der Pramāņikā (< -/ -/ - -/ -) und dem Vamśastha ( -- /-/-/-/-/ -- ) eine weitgehende strukturelle Ähnlichkeit besteht, die aber nur dann leicht feststellbar ist, wenn man die beiden Versmaße mit Hilfe eines zweisilbigen Versfußes analysiert.
Page 45
DAS DRITTE KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 35
anschaulicht. Es überrascht nicht, daß in dieser Strophe, in der die Yamaka-Figur eine extreme Gleichförmigkeit voraussetzt (in dem konkreten Beispiel erscheint die Sequenz samānayā achtmal nacheinander), das kurze gleichmäßige Pramāņikā-Metrum gewählt wurde. Darüber hinaus gibt es noch je drei Strophen im Upendravajrā-Metrum (3.55, 3.62, 3.158) und im Vasantatilakā-Metrum (3.43-44, 3.187) sowie je eine Strophe im Indra- vajrā-Metrum (3.66), im Svāgatā-Metrum (3.45) und im Mandākrāntā-Metrum (3.153). Schließlich bleibt noch das in KA 3.50 bezeugte Metrum zu erwähnen. In dieser kunst- vollen Strophe wird die Sequenz kala, die der Yamaka-Figur zugrunde liegt, nicht mehr und nicht weniger als 24 Mal wiederholt. Ähnlich wie im Fall der anderen komplizierten Yamaka-Figuren setzt ein solches Beispiel eine relativ gleichförmige Struktur des Me- trums voraus. Dandin hat für diesen Zweck ein 16-silbiges Metrum (ra-na-ra-na-ra-la) verwendet, dessen Struktur die notwendige Einförmigkeit aufweist. Dieses Metrum läßt sich theoretisch so analysieren, daß es aus sechs Trochäen und je einem Pyrrhichius nach dem zweiten und vierten Trochäus besteht :- 1 --. 60 Ein solches Metrum wird jedoch in keiner der mir zugänglichen Lehrschriften zur indi- schen Metrik gelehrt. Insofern besteht die Frage, ob Dandin in diesem Fall unter dem Zwang der Yamaka-Figur, die er exemplifizieren wollte, zu einem von den Metrikern nie behandelten Versmaß gegriffen hat. Man kann allerdings die Möglichkeit nicht ausschlie- ßen, daß unser Autor die Struktur dieses Metrums einem verlorengegangenen Lehrtext entnommen hat. Die nachfolgende Liste gibt sämtliche Belegstellen der im 3. Kapitel des Kāvyā- darśa verwendeten Versmaße. Die Metren sind ihrer Häufigkeit nach aufgelistet. Wenn die gleiche Anzahl von Strophen auf Metren verschiedener Länge verteilt ist, sind die Versmaße nach zunehmender Silbenzahl angeordnet.
Anușțubh 152 Strophen = 81,28 %
Pathyā 115 Strophen = 61,50 % (KĀ 3.1-3, 3.5-12, 3.14-18, 3.20, 3.23-32, 3.36, 3.38, 3.51, 3.53-54, 3.67, 3.70, 3.73-80, 3.83, 3.90-98, 3.101-102, 3.104-113, 3.116-117, 3.119, 3.121-122, 3.124-132, 3.134-136, 3.138-147, 3.149, 3.151-152, 3.155-156, 3.157 (ab- sichtlich korrupt), 3.159, 3.161, 3.165, 3.168-173, 3.175-177, 3.180, 3.182-186)
Vipulā 37 Strophen = 19,79 % oder 24,34 % von allen Anustubh-Strophen
60 Nach dem Trika-System :-- // -- / / -- / (daher: ra-na-ra-na-ra-la). 61 o dürfen nicht ~ messen. 62 o o dürfen weder ~noch - - messen.
Page 46
36 EINLEITUNG
na-Vipulā 22 Strophen = 11,76 % oder 59,46 % von allen Vipulās (KĀ 3.19a, 3.22ª, 3.33ª, 3.34ac, 3.35c, 3.37ª, 3.68a, 3.69a, 3.88a, 3.89a, 3.99a, 3.118c, 3.133°, 3.137a, 3.150ª, 3.160a, 3.162, 3.166°, 3.167°, 3.174ª, 3.179c, 3.181ac)
ma-Vipulā 11 Strophen = 5,88 % oder 29,73 % von allen Vipulās (KĀ 3.13a, 3.21ac, 3.81c, 3.100ª, 3.103a, 3.115ª, 3.123c, 3.148c, 3.154a, 3.163ª, 3.164°)
bha-Vipulā 4 Strophen = 2,14 % oder 10,81 % von allen Vipulās (KĀ 3.4ª, 3.114ª, 3.120c, 3.178°)
Vamśastha (ja-ta-ja-ra, 12-silbig) 14 Strophen = 7,49 % (KĀ 3.40-3.42, 3.46-49, 3.52, 3.57-61, 3.72)
Vidyunmālā (ma-ma-ga-ga, 8-silbig) 3 Strophen = 1,6 % (KĀ 3.82, 3.84, 3.87)
Upendravajrā (ja-ta-ja-ga-ga, 11-silbig) 3 Strophen = 1,6 % (KA 3.55, 3.62, 3.158 [absichtlich korrupt])
Vasantatilakā (ta-bha-ja-ja-ga-ga, 14-silbig) 3 Strophen = 1,6 % (KĀ 3.43-44, 3.187)
Pramāņikā (ja-ra-la-ga, 8-silbig) 2 Strophen = 1,07 % (KĀ 3.39, 3.71)
Sāvitrī (ma-ma, 6-silbig) 1 Strophe = 0,53 % (KĀ 3.86)
Tvaritagati (na-ja-na-ga, 10-silbig) 1 Strophe = 0,53 % (KĀ 3.85)
Indravajrā (ta-ta-ja-ga-ga, 11-silbig) ) 1 Strophe = 0,53 % (KĀ 3.66)
Svāgatā (ra-na-bha-ga-ga, 11-silbig) ) ) ! 1 Strophe = 0,53 % (KĀ 3.45)
? (ra-na-ra-na-ra-la, 16-silbig) ) ) ) ) 1 Strophe = 0,53 % (KA 3.50)
Mandākrāntā (ma-bha-na-ta-ta-ga-ga, 17-silbig) - ) ) 1 Strophe = 0,53 % (KĀ 3.153)
Page 47
1.2 Der Verfasser der Ratnaśrīțīka und seine Datierung
1.2.1 Ratnaśrījñānas eigene Angaben
Die meisten der spärlichen Angaben über Ratnaśrījñāna, den Verfasser des ältesten erhal- tenen Kommentars zu Daņdins Kāvyādarśa, lassen sich der Ratnaśrīțīkā selbst entneh- men, vor allem ihrer Schlußpartie. Ratnaśrījñāna beendet sein Werk mit 32 Strophen in verschiedenen kunstvollen Metren62, mit denen er sein dichterisches Können unter Beweis stellt. In der ersten dieser Strophen erklärt Ratnaśrījñāna seinen Kommentar zu Daņdins Poetik für beendet, einer Poetik, die in seinen Worten „ergötzlich ist hinsichtlich der ange- häuften Tugenden, als ob sie aus Gold geschaffen wäre, leuchtende Farben besitzt, schön zu hören und lobenswert ist“. Danach folgen 27 Strophen, die ihren Platz genausogut in einer Subhāsita-Sammlung hätten haben können. Von Interesse sind hier vor allem die letzten vier Strophen, denn in ihnen findet man einige wichtige Angaben über Ratnaśrī- jñāna selbst.63 Diese Strophen lassen sich folgendermaßen übersetzen:
-
Derartig ist die Förderung des ehrenhaften, einsichtigen Tunga-Fürsten, der die alles überragende Zierde unter den Räştrakūța[-Herrschern] ist, der durch unaufhörliche Gesänge gepriesen wird, der der Todesgott für die zügellosen Feinde ist, der den Tugendhaften wie auch den Tugenden Zuflucht gewährt, an dessen Lotusfüßen [selbst] Lakşmī Gefallen findet, der ein Sieger ist [und daher] ein Stirnjuwel der Vasallen geworden ist.
-
Der Ruhm der Gelehrten entsteht aus der Zufluchtnahme zum Tunga-Herr- scher, so wie die großen Flüsse, die den Menschen Reichtum verschaffen, aus ihrem Wohnsitz in den hohen Bergen entstehen.
-
Es war da ein heilsfördernder Freund, der unter dem Namen Yaśahkīrti be- kannt war, gesegnet, ... und bescheiden, ein Mönch, eine Zierde von Sindhu.
62 Die meisten Strophen, nämlich elf, sind im Rathoddhatä-Metrum abgefaßt (18-28). Darüber hinaus gibt es fünf Strophen im Mālinī-Metrum (1-3, 5-6), jeweils drei Strophen im Vamśastha- (4, 7-8), im Šārdūlavikrīdita- (9-10, 29), im Pușpitāgrā- (11, 13-14) und im Anușțubh-Metrum (30-32), jeweils eine Strophe im Drutavilambita- (15), im Vasantatilakā- (16) und im Svāgatā-Metrum (17) sowie noch eine Strophe (12) in einem mir bisher unbekannten, der Puşpitagra ähnlichen Metrum der Ardhasamavrtta- Gruppe mit der Struktur na-na-ja-ra-ga, na-ja-ja-ra-ga. 63 Die darin enthaltenen Informationen haben bereits THAKUR und JHA zusammengefaßt (s. THA- KUR/JHA 1957, Introduction, S. 17-20; Bhūmikā, S. 29-30; vgl. auch SHASTRI 1986, S. 79-85).
Page 48
38 EINLEITUNG
- Die Rede der Lehrer ist heutzutage unschön und so heftig wie ein Platzregen. Die Worte Ratnaśrījñānas [hingegen] sind in einer dieser [schlechten Rede] entgegengesetzten Weise zusammengestellt.64
Darüber hinaus ist der Kolophon am Ende von THAKURs und JHAs Manuskript der Ratna- śrīțīkā zu berücksichtigen, der weitere wichtige Informationen über den Kommentator und die Entstehungszeit seines Werkes enthält. Im Kolophon wird folgendes gesagt:
„Und [somit] endet die Ratnaśrīțīkā. Sie ist das Werk des in Simhala [im heutigen Sri Lanka] geborenen Gelehrten [namens] Ratnaśrījñāna. Dieser Kommentar wurde im 23. Jahr der Regierung des ehrwürdigen Rājyapāla abgefaßt.“
Es ist festzuhalten, daß der redegewandte Kommentator ein simhalesischer Mönch na- mens Ratnaśrījñāna war, der mit dem Mönch Yasahkīrti aus Sindh befreundet war, einen gewissen Tunga-Fürst als Förderer hatte und ein Zeitgenosse des Herrschers Rājyapāla war.
1.2.2 Der Herrscher Rājyapāla
Diese Angaben sollten ausreichen, um Ratnaśrījñānas Datierung einigermaßen präzise zu bestimmen. Die Frage nach dem Datum des simhalesischen Gelehrten läßt sich allerdings nicht so leicht beantworten, wie es zunächst scheint. In der Geschichte Indiens ist mehr als ein Herrscher mit dem Namen Räjyapäla bekannt. Deshalb muß zuerst festgestellt werden, welcher von ihnen in dem Kolophon gemeint ist. Von den uns bekannten Rājyapālas kom- men zwei in Frage. Das ist zum einen der Pāla-König Rājyapāla (um 908-940 n. Chr.), Sohn von Nārāyaņapāla (um 854-908) und Vater von Gopāla II. (um 940-960),65 der als Anhänger des Buddhismus gepriesen wird. Einer Reihe von Inschriften auf Kupferplatten läßt sich die wichtige Angabe entnehmen, daß die Frau dieses Rājyapālas, eine gewisse Bhāgya- devi, die Tochter eines als „hervorragendes Scheiteljuwel“ (uttungamauli) und „Mond der Rāșțrakūța-Familie“ (rāstrakūțānvayendu) bezeichneten Tunga-Herrschers war.66
64 Ratnaśrījñāna leitet diese Strophe mit den Worten anyas tv āha „ein Anderer aber sagt“ ein und erweckt dadurch den Eindruck, daß sie nicht von ihm selbst stammt. Es ist zwar möglich, daß tatsächlich ein anderer die schmeichelhafte Strophe an Ratnaśrījñānas Adresse gerichtet hat, man muß aber auch mit der Möglichkeit rechnen, daß der Kommentator sich selbst aus scheinbarer Bescheidenheit auf diese Weise prei- sen wollte. Wie dem auch sei, in beiden Fällen treffen die lobenden Worte zu. 65 Über die Geschichte und die Genealogie dieser Dynastie s. z. B. MAJUMDAR 1964, S. 44-57; Epigr. Ind. Bd. 29 (1951-52), S. 1-13; Epigr. Ind. Bd. 39 (1971), S. 39-56. 66 Dazu s. KIELHORN 1892, S. 97-101; Epigr. Ind. Bd. 5 (1898-99), Appendix, S. 86, Nr. 638; Epigr. Ind. Bd. 15 (1919-20), S. 293-301; vgl. noch Epigr. Ind. Bd. 14 (1917-18), S. 324-330, und Bd. 29
Page 49
DER VERFASSER DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND SEINE DATIERUNG 39
Daneben kommt der Gurjara-Pratīhāra-Herrscher Rājyapāla, der Vater von Trilo- canapāla (bis etwa 1030 n. Chr.) in Betracht, der zwischen dem Ende des 10. und dem Beginn des 11. Jh.s König von Kanauj war. Über die Beziehungen zwischen ihm und den Rāşțrakūța-Königen gibt es jedoch keine eindeutigen Informationen. Es ist lediglich bekannt, daß dieser offenbar schwache König vom Kacchapaghäta-Herrscher Arjuna, dem Vasallen des Chandela-Königs Vidyädharadeva, getötet wurde, da er sich den Muslimen unterworfen hatte.67 Wenn Ratnaśrījñāna tatsächlich einen der beiden Rājyapalas gemeint hat, scheint es viel wahrscheinlicher, daß dies der Päla-König gewesen ist.68
1.2.3 Der Tunga-Fürst
Jetzt muß versucht werden, den von Ratnaśrījñāna gelobten Fürst näher zu identifizieren. Von ihm ist uns allerdings nur das für seine Dynastie gewöhnliche Epitheton (biruda) Tunga69 bekannt. Daß dieser nicht Jagattunga II., der Sohn von Akālavarșa Krșņa II. (um 878-915), sein kann, haben schon THAKUR und JHA gezeigt.70 Allein anhand der Indizien in Ratnaśrījñānas Kommentar ist es jedoch nicht möglich, die Frage eindeutig zu klären. Aus ihnen läßt sich lediglich schließen, daß Ratnaśrījñana am Hof eines Tunga gewirkt hat, der seinerseits Beziehungen zu König Rājyapāla hatte, wahrscheinlich als sein Va- sall.71 Es gibt jedoch externe Indizien, die in diesem Zusammenhang berücksichtigt wer- den sollten. In einer in Bodh Gayā gefundenen Inschrift des Rāstrakūța-Königs Tunga Dharmā- valoka, des Sohns von Kīrtirāja und Enkels von Nanna Guņāvaloka, findet sich die An- gabe, daß der aus 19 Strophen in kunstvollen Metren bestehende Text der Inschrift von
(1951-52), S. 1-13. Über eine andere Ehebeziehung zwischen einem Pala-König und einer Rāştrakūța- Prinzessin s. Epigr. Ind. Bd. 5 (1898-99), Appendix, S. 86, Nr. 635, und Bd. 9 (1907-08), S. 248-256; MAJUMDAR 1964, S. 49-50. Über einen anscheinend anderen Kamboja Rajyapāla, aber mit merkwürdiger- weise gleichen Angaben zu seiner Frau, s. Epigr. Ind. Bd. 22 (1933-34), S. 150-159; zustimmend auch Epigr. Ind. Bd. 41 (1975-76), S. 199-205; eine Identität der beiden Rajyapālas wird dagegen in Epigr. Ind. Bd. 24 (1937-38), S. 43-47, angenommen. 67 Dazu s. Epigr. Ind. Bd. 2 (1894), S. 232-240; Corpus Inscriptionum Indicarum, Bd. 7.3, S. 528-535; zusammenfassend über die Gurjara-Pratīhāras s. MAJUMDAR 1964, S. 19-43. 68 Vgl. noch THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 19-20. 69 Dazu s. Epigr. Ind. Bd. 6 (1900-01), S. 188-189. Es sind in der indischen Geschichte minde- stens zwei Tunga-Familien bekannt; außer den Rāstrakūța-Tungas aus Mānyakheța gab es noch die Tungas aus Orissa (dazu s. MAJUMDAR 1964, S. 76-79; Epigr. Ind. Bd. 34 (1961-62), S. 91-104, und Bd. 38 (1969), S. 122-131), die aber in keiner Beziehung zu unserem Fall stehen. 70 THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 19-20. Nach den Angaben aus den Inschriften wurde der noch junge Jagattunga im Kampf getötet und hat wahrscheinlich überhaupt nicht regiert. Sein Sohn Indra III. hat die Dynastie fortgesetzt. 71 Ratnaśrījñāna beschreibt den Tunga als ein Stirnjuwel der Vasallen (sāmantacūdāmaņeḥ).
Page 50
40 EINLEITUNG
einem Paņdita Ratnaśrījñāna Bhikșu aus Simhala abgefaßt wurde.72 Aus paläographischen Gründen datiert MITRA diese Inschrift auf das 10. Jh.73 Es scheint mir höchst wahrschein- lich, daß es sich hier genau um denselben Kāvyādarśa-Kommentator handelt, der eben- falls dem 10. Jh. angehörte, aus Simhala stammte und außerdem seine poetischen Fähig- keiten anhand mehrerer von ihm selbst abgefaßter Strophen im Text des Kommentars be- wiesen hat. Es bleibt also nichts anderes übrig, als diesen Tunga Dharmāvaloka mit einem der uns bekannten Räşțrakūța-Könige zu identifizieren und zu prüfen, ob die in den beiden Quellen erwähnten Tungas identisch sind. Der Nachweis fällt schwer, da keiner der uns bekannten Rașțrakūțas aus der Hauptlinie dieser Familie74 den Namen bzw. das Epitheton Dharmävaloka trägt und Vorgänger hat, die so heißen, wie es in der Inschrift angegeben wird. Dieser Tunga wird deswegen einem Seitenzweig der Tunga-Familie angehört haben, möglicherweise demjenigen, der von Nanna, dem Bruder von Krsna I. (um 756-775),75 begründet wurde. Die Epitheta auf -avaloka sind jedoch so typisch für die Rāşțrakūța Kö- nige,76 daß auch die Möglichkeit nicht auszuschließen ist, daß sich hinter dem Epitheton Dharmāvaloka einer der wohlbekannten Rāşțrakūțas verbirgt. Da der Tunga aus der In- schrift den Angaben nach mindestens fünfzehn Jahre regiert haben soll, kommen für dessen Identifizierung nur Akālavarșa Krșņa II. (878-915), Suvarņavarșa Govinda (929- 934) oder Krşna III. (939-967) in Frage. In diesem Zusammenhang ist bemerkenswert, daß Somadeva in seinem Yaśastilaka (auch als Yaśodharamahārājacarita bekannt), einem Werk, das nach den präzisen Angaben seines Verfassers in der Zeit von Krsna III., und zwar 959 n. Chr., abgefaßt wurde, den Rāşțrakūța-König Krşņa III. als Dharmāvaloka an-
72 S. MITRA 1878, S. 194-197; CUNNINGHAM 1892, S. 66; WICKREMASINGHE 1912, S. 2; Epigr. Ind. Bd. 5 (1898-99), Appendix, S. 85, Nr. 630. Am Ende der Inschrift steht: simhaladvīpajanmanā paņdi- taRatnaśrījanabhikșuņā (so laut MITRA 1878, S. 195). Nach °bhikșuņā (oder: °bhikșuno) stehen noch sieben Akşaras, die MITRA ausgelassen hat und die ich nicht eindeutig zu entziffern vermag. Zu °śrījana° meint DHARMĀRĀMA, daß es sich hier um einen „clerical error“ handelt und behauptet, daß in der Inschrift °śrī- jñāna° stehe (s. DHARMĀRĀMA 1891, S. viii). An der fraglichen Stelle lese ich eher °śrījāna°. Es besteht je- denfalls kaum Zweifel daran, daß °śrījñāna° gemeint ist. 73 Zur Datierung der Inschrift bemerkt MITRA folgendes: „The date given is the 5th of Srávana in the 15th year of the prince's reign. The subject of the record thus is of no interest, and the date being in the reign of an unknown prince, even if the "perfumed house" to which it refers had existed would have served to throw little light on the history of Buddha Gayá. From the form of the letters I infer the record to be of the 10 century.“ (MITRA 1878, S. 194). 74 Über die Genealogie der Rāştrakūțas s. Epigr. Ind. Bd. 7 (1902-03), Appendix, S. 17, Nr. 93, Bd. 35 (1963-64), S. 105-114, und Bd. 38 (1969), S. 5-22; vgl. auch SEWELL 1932, S. 382-384. Über ihre Geschichte s. MAJUMDAR 1964, S. 1-18. 75 Dazu s. Epigr. Ind. Bd. 9 (1907-08), S. 193-198. 76 Vgl. die Epitheta von Dantidurga (Khadgāvaloka), von Govinda II. (Pratāpāvaloka und Vikra- māvaloka) sowie von Kamba (Raņāvaloka); dazu s. Epigr. Ind. Bd. 6 (1900-01), S. 188-189, und SEWELL 1932, S. 382-384.
Page 51
DER VERFASSER DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND SEINE DATIERUNG 41
redet.77 Offenbar ist dieses Epitheton unter den Rāşțrakūțas ganz geläufig gewesen, so daß nicht ausgeschlossen ist, daß einer von ihnen der Patron Ratnaśrījñānas gewesen ist. Zu bedenken bleibt, daß die in beiden Texten erwähnten Tungas nicht unbedingt identisch sein müssen, da es möglich ist, daß Ratnaśrījñāna einen der kurz regierenden Tungas über- lebt hat.78
1.2.4 Die Identität des Grammatikers Ratnamati
In den letzten Jahren wurde eine Frage diskutiert, die, wie sich erst im nachhinein her- ausstellte, direkt die Persönlichkeit und Datierung des Kāvyādarśa-Kommentators betrifft. In dieser Diskussion ging es um den Grammatiker Ratnamati, der einen Kommentar zu Candragomins Cāndravyākaraņa mit dem Titel Cāndravyākaraņapañjika79 verfaßt hat.80 Als Namen dieses Grammatikers werden, neben Ratnamati(pada), noch Ratnaśrī(pāda)
77 Vgl. MAJUMDAR 1964, S. 188-189; uber Somadeva und sein Werk s. HANDIQUI 1968. 78 So ist z. B. nicht ausgeschlossen, daß Ratnaśrījñāna seinen Kāvyādarśa-Kommentar tatsächlich im 23. Regierungsjahr des Räjyapāla und folglich am Hof eines vor 931 n. Chr. (wenn die Zeitangaben über Rajyapala stimmen) regierenden Tungas abgefaßt hat, während er in der Inschrift einen anderen, möglicher- weise den von Somadeva angeredeten, Tunga Dharmävaloka gemeint hat. In diesem Fall wäre die Bodh- Gayā-Inschrift auf das Jahr 954 n.Chr. zu datieren. 79 Der Titel findet sich auch abgekürzt in der Form Cāndrapañjikā und Ratnamatipañjikā. Über die Variante -pañcikā im Titel s. OBERLIES 1992, S. 166; über die vorhandenen Handschriften dieses immer noch nicht herausgegebenen und weitgehend unbekannten Kommentarwerkes s. NCC 7.19a; neuerlich über die durch das NGMPP verfilmten nepalesischen Handschriften mit Teilen des Kommentars s. OBERLIES 1989, S. 27-29 und OBERLIES 1992, S. 165-166. SANKRTYAYANA hat in der Beschreibung einer in Tibet gefundenen unvollständigen Handschrift die ersten zwei Strophen des Werkes zitiert: pradhvastāśesadoșāya samastaguņaśāline | parānugrahadaksāya buddhāyās tu namaḥ sadā || jayati khyātasatkīrttiś candrah sadguņaratnabhūḥ | vyāptasamastavānmayo vācaspatir ivāparaḥ || siddham ityādi | (SĀŃKRTYĀYANA 1937, S. 43, Nr. XXXIV. I.295). 80 Schon Alexander CSOMA DE KŐRÖS hat in einer Publikation aus dem Jahre 1838 kurz referiert: „A commentary on the Candrapá by Pandita Ratna Mali (sic), in twelve thousand slókas“ (s. CSOMA DE KŐRÖS 1838, S. 85). Diese Auskunft hat er offenkundig aus der doxographischen Literatur, und zwar wahr- scheinlich direkt aus dem Chos 'byun des Bu ston Rin chen grub (1290-1364), entnommen, wobei er die tibetische Form des Namens Rin chen blo gros ins Sanskrit zurück übersetzt hat (s. Ed. LOKESH CHANDRA 1971, 864.6, und Übers. OBERMILLER 1932, I, S. 168-169; dazu noch LIEBICH 1895, S. 37, OBERLIES 1989, S. 3 (dass. in OBERLIES 1992, S. 162), und VERHAGEN 1994, S. 190-191). VERHAGEN referiert eine moder- nere historiographische Quelle, nämlich das Ses bya kun khyab des Kon sprul Blo gros mtha' yas (1813 1899), wo Bu stons Bericht knapper präsentiert wird (s. VERHAGEN 1994, S. 174; der Name des Gramma- tikers ist als Ratna ma ti transliteriert). In Taranāthas Rgya gar chos 'byun wird Ratnamati in einem anderen Kontext als Schüler des Dharmadäsa erwähnt (s. Ed. SCHIEFNER 1868, S. 114; Übers. SCHIEFNER 1869, S. 147). In diesem Zusammenhang ist wichtig darauf hinzuweisen, daß die Cāndravyākaraņapañjikā eigent- lich ein Kommentar zu Dharmadāsas Candravrtti ist. Genauer gesehen ist Ratnamatis Werk daher ein Sub- kommentar zum Cāndravyākaraņa.
Page 52
42 EINLEITUNG
und Ratnaśrījñāna(-ācārya) genannt.81 Wie schon AUFRECHT bemerkt, hat der Grammati- ker Vardhamāna in seinem 1140 verfaßten Ganaratnamahodadhi mehrmals auf Ratnamati hingewiesen,82 woraus man mit Sicherheit schließen kann, daß Ratnamatis Kommentar spätestens dem Anfang des 12. Jh.s angehört haben muß. Nun wurde gleich nach der Ent- deckung der Bodh-Gaya-Inschrift die Vermutung ausgesprochen, daß der Grammatiker Ratnamati mit dem Paņdita Ratnaśrījñāna Bhiku identisch sein könnte.83 Nach mehr als hundert Jahren hat sich BECHERT dieser Vermutung angeschlossen, und wenig später wurde sie auch von OBERLIES unterstützt.84
81 Dazu s. BECHERT 1987, S. 8. 82 CC I.419a; vgl. ZACHARIAE 1879, S. 87, und BECHERT 1987, S. 9. BECHERT (1987, S. 8-10) und nach ihm OBERLIES (1992, S. 165, 167, 183-184) haben auf weitere Werke hingewiesen, in denen Ratnamati erwähnt wird. Es sind dies: Sarvānandas Țīkāsarvasva 3.1.4 (verfaßt 1159/60 n. Chr.), Subhūtis Kāmadhenu (verfaßt zwischen 1060 und 1172 n. Chr.), Saraņadevas Durghatavrtti 1.4.3+ (verfaßt 1172 n. Chr.) und Rāyamukuțas Padacandrikā 1.9+ (verfaßt 1431 n. Chr.). Wie aus BECHERTs Aufsatz zu erfah- ren ist, hat Sāriputra (2. Hälfte des 12. Jh.s) einen Kommentar zu Ratnamatis Werk mit dem Titel Cāndra- pañcikālamkāra abgefaßt, von dem man aus Rāhulas Pañcikāpradīpaya (15. Jh.) weiß (allem Anschein nach sind einige Teile von Sariputras Kommentar doch erhalten geblieben). Auch Rähula selber hat Ratnamati mehrmals zitiert (s. BECHERT 1987, S. 8-10, OBERLIES 1992, S. 183-184; vgl. VERHAGEN 1994, S. 76-77). 83 Indem sich DHARMĀRĀMA auf den simhalesischen Gelehrten Ratnaśrījñāna der Bodh-Gayā- Inschrift bezieht, vermutet er, daß „it must be to this same scholar Srí Ráhula Sthavira alludes to under the names of "Ratnamatipáda," "Ratna Srí Jñánáchárya," &c. In the latter part of his life he appears to have proceeded to India and lived under the patronage of the son of a Buddhist king, Kírti Rája." (DHARMĀRĀMA 1891, Preface, S. viii, Anm. *); WICKREMASINGHE machte neun Jahre später die folgende interessante Be- merkung: „But in the ninth and tenth centuries, as soon as peace was to some extent restored, literature again received due attention. King Sena I. or Silāmegha Sena, called also Matvaļa Sen (A.D. 846-866), wrote the Siyabaslakara at the request of his brother and minister, Amaragiri Kāśyapa. It is a standard poem on Sinhalese rhetoric, founded more or less on the Kāvyādarśa of Daņdin, to whom as well as to Kāśyapa Rishi and Vämana, another writer on Sanskrit rhetoric, the royal author makes his salutations. The inter- verbal paraphrase (sannaya) which accompanies the text was, according to its colophon, made by a learned Thera named Ratnamadhu or Ruvan-mī, probably a century or two later, judging from its language. Nothing further of this monk is known. There was, however, a Thera by the name of Ratnaśrījñāna, called also Ratnamatipada, and who was the author of the Candragomi-vyakaraņa-pañjikā and the Sabdārthacintā, and who must have lived before the 12th century. It has still to be determined if these two priests were really one person, and were identical with Pandita Ratnaśrījñāna Bhikshu of Ceylon, mentioned in the Sanskrit inscription of about the 10th century at Buddhagaya.“ (WICKREMASINGHE 1900, Introduction, S. xiii); vgl. auch WICKREMASINGHEs spätere Bemerkung: „The latest known inscription in this so-called Kuțila Nāgarī alphabet, written or composed by a Ceylon Buddhist monk, is the one at Buddha-Gayā (or Bodh-Gayā) recording the dedication of a gandhakuti for the service of the Buddha, and assigned to the tenth or eleventh century A.D. The name of the monk is given there as Pandita Ratnaśrījñāna Bhikșu, and he may be the author of the Candragomi-vyakaraņa-pañjikā and the Šabdārthacintā.“ (WICKREMASINGHE 1912, S. 2). 84 BECHERT 1987, S. 9: „Da das Werk des Ratnaśrījñāna [d. h. die Cāndravyākaraņapañjikā; D. D.] somit sowohl in Indien wie in Ceylon bezeugt ist und zeitlich über das 12. Jahrhundert hinaufgerückt werden muß, gewinnt die alte Vermutung, daß er mit dem in einer Inschrift des 10. Jahrhunderts aus Bodh
Page 53
DER VERFASSER DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND SEINE DATIERUNG 43
Bezieht man diese Hypothese auch direkt auf den Kāvyādarśa-Kommentator Ratnaśrījñāna, scheint sie kaum mehr widerlegbar. Zum einen ist sehr wahrscheinlich, daß der Verfasser der Ratnaśrīțīkā mit dem Paņdita Ratnaśrījñāna Bhikşu der Bodh-Gayā- Inschrift identisch ist, wie schon oben gezeigt wurde. Zum anderen spricht einiges dafür, daß der Kāvyādarśa-Kommentator ein Grammatiker und womöglich mit Ratnamati iden- tisch war. In der Ratnaśrītīkā zitiert der Kommentator nicht selten Candragomins Cāndra- vyākaraņa,85 und zwar auf eine Weise, die eine volle Vertrautheit mit der für die Buddhis- ten dieser Zeit ohnehin maßgeblichen Grammatik zeigt. Schon deshalb ist denkbar, daß er in der Lage war, selber einen Kommentar dazu zu verfassen. Noch wichtiger und eindeuti- ger ist aber die Stelle in Rt. ad KĀ 2.228, an der Ratnaśrījñāna bei der Besprechung des grammatischen Begriffes kārtr- auf sein eigenes Werk Sabdārthacintāvivrti verweist.86 Da es sich hier um einen Kommentar zu einem schwierigen sprachwissenschaftlichen Werk handelt, ist offenkundig, daß der Kāvyādarśa-Kommentator nicht nur ein guter Dichter und Poetiker, sondern auch ein ausgebildeter Grammatiker war.87 Ließe sich nun WICKRE- MASINGHEs Angabe bestätigen, daß der Grammatiker Ratnamati, der die Cāndravyākara- napañjikā verfaßt hat, auch für die Sabdārthacintāvivrti verantwortlich war,88 von der man
Gaya genannten und aus Ceylon dorthin gekommenen Pandita Ratnaśrījñāna Bhikșu identisch ist, erheblich an Wahrscheinlichkeit.“ Vgl. OBERLIES 1992, S. 168. 85 Vgl. Anhang 8. 86 Mir ist keine vollständige Handschrift dieses Werkes bekannt. Allerdings findet sich unter den durch das NGMPP verfilmten Materialien eine unvollständige Handschrift (NGMPP Rollennr. A 54/1, NGMCP Inventarnr. 58749), in der in einem Zwischenkolophon der Titel Sabdārthacintāvivrti zu lesen ist (śabdārthaciOntāvivrtau śabdārthanirddeśah, Fol. 11b2). Es kann kaum ein Zweifel daran bestehen, daß dies Ratnaśrījñānas Kommentar zur Šabdārthacintā ist. Der Kommentartext ist allerdings nur partiell er- halten, da lediglich Fol. 11-28 von der schönen, irgendwann zwischen dem 12. und dem 14. Jh. geschrie- benen Handschrift vorhanden sind. Der Grundtext der Śabdarthacinta wird dort nicht zitiert. Es scheint mir weniger wahrscheinlich, daß Ratnaśrījñana selbst den verschollenen Grundtext verfaßt hat. 87 Man beachte in diesem Zusammenhang noch ein anderes sprachwissenschaftliches Werk mit dem Titel Candrakārikā, das laut Kolophon (candrakārikā samāptā | krtir iyam simhalācāryyaśrīratnaśrī- jñānasya |) vom simhalesischen Gelehrten Ratnaśrījñāna abgefaßt wurde (s. SĀSTRĪ 1931, Nr. 4857 (4754), S. 430-431, und Preface, S. cccxxv). Dieses Werk ist in einer einzigen nepalesischen Palmblatt-Handschrift aus dem 14. Jh. überliefert, die derzeit in Kalkutta aufbewahrt wird. Alles spricht dafür, daß der Autor die- ses Werkes mit dem Kāvyādarśa-Kommentator identisch ist. 88 Ich vermute, daß in WICKREMASINGHEs oben zitierter Angabe das Kommentarwerk Śabdā- rthacintavivrti und nicht der Grundtext Sabdarthacinta gemeint ist. Sollte WICKREMASINGHEs Angabe doch richtig sein, blieben zwei Möglichkeiten: in dem ersten Fall wird man annehmen müssen, daß der Gramma- tiker Ratnamati die Šabdārthacintā neben der Cāndravyākaraņapañjikā verfaßt hat, während ein anderer Kollege und Landsmann von Ratnamati mit dem Namen Ratnaśrījñāna die Šabdārthacintāvivrti und die Ratnaśrīțīkā geschrieben hat; in dem zweiten und plausibleren Fall wird man davon ausgehen müssen, daß ein einziger Gelehrter namens Ratnaśrījñāna (bekannt auch als Ratnamati) sowohl die Śabdārthacintā als auch den Kommentar dazu sowie die übrigen Werke verfaßt hat.
Page 54
44 EINLEITUNG
weiß, daß sie ein Werk Ratnaśrījñanas ist, wird die Identität von Ratnamati und Ratnaśrī- jñāna als endgültig bewiesen gelten dürfen.
1.2.5 Ratnaśrījñānas Datierung
Es gibt also mehrere Indizien dafür, daß der simhalesische Kāvyādarśa-Kommentator Ratnaśrījñāna mit dem simhalesischen Paņdit Ratnaśrījñāna Bhikșu der Bodh-Gayā- Inschrift identisch ist und dieser in der Zeit des Pāla-Königs Rājyapāla (um 908-940 n. Chr.) am Hof der damals regierenden Raştrakūța-Tungas tätig war. Da der Gelehrte nach eigener Angabe auch die Sabdārthacintāvivrti verfaßt hat, ist seine Identität mit dem Grammatiker Ratnamati (Ratnaśrījñāna), dem Verfasser der Cāndravyākaraņapañjikā, sehr wahrscheinlich. Dazu paßt auch die zuerst von ZACHARIAE bemerkte Erwähnung eines Bauddha Ratnamati in Rājaśekharas Bālarāmāyana,89 da Rājaśekhara bekanntlich um 900 n. Chr. am Hof des Gurjara-Pratīhāra-Königs Mahendrapāla und später an dem seines Sohnes Mahīpāla wirkte. Zusammenfassend läßt sich feststellen, daß in der 1. Hälfte des 10. Jh.s ein sehr be- lesener, vielseitiger und hochangesehener buddhistischer Mönch und Gelehrter aus dem heutigen Sri Lanka, bekannt vor allem unter dem Namen Ratnaśrījñāna, gewirkt und be- achtenswerte wissenschaftliche Beiträge geleistet hat.
1.2.6 Der Name Ratnaśrī(jñana) in den tibetischen Quellen
Im Hinblick auf den Namen Ratnaśrījñāna lohnt es sich, die zahlreichen tibetischen Quel- len heranzuziehen, in denen dieser Name und dessen Varianten bezeugt sind. Mit dem Namen Ratnaśrī(jñāna) sind im tibetischen Kanon sowie in den Blauen Annalen mehrere Personen bezeichnet worden. Man darf sich dabei jedoch nicht auf den gemeinsamen Namen verlassen, da sich hinter ähnlichen Namen wie Ratnaśrī, Ratnaśrījñāna, Ratnaśrī- bhadra, Ratnaśrīmitra u. ä. verschiedene Personen verbergen, die teilweise schwer zu iden- tifizieren sind.90 Für den indo-tibetischen Raum können folgende Personen angeführt wer- den, die das Wort ratnaśrī- als Bestandteil ihres Namens haben:
89 Vgl. ZACHARIAE 1879, S. 87 (bei einer schnellen Durchsicht dieses voluminösen Schauspiels von Rajaśekhara ist es mir nicht gelungen, die von ZACHARIAE angesprochene Stelle zu lokalisieren). In die- sem Zusammenhang hat OBERLIES die Frage der Identität des Kāvyādarśa-Kommentators Ratnaśrījñāna mit dem Grammatiker Ratnamati in einem Satz berührt: „Damit ließe sich die Nachricht vereinbaren, daß Ratna- śrījñāna ( = Ratnamati) einen Kommentar zum Kāvyādarśa im 23. Regierungsjahr des Königs Rājyapāla, d. h. im Jahre 931 n. Chr., verfaßt habe.“ (OBERLIES 1996, S. 268, Anm. 7). 90 Selbst in Bu stons Liste der Übersetzer am Ende des 3. Kapitels seines Chos 'byun werden zwei Übersetzer mit dem Namen Ratnaśrī verzeichnet (s. SZERB 1990, S. 111, Fol. 157a5, und S. 112, Fol. 157a6; vgl. OBERMILLER 1932, Introduction, S. 5-6).
Page 55
DER VERFASSER DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND SEINE DATIERUNG 45
Im tibetischen Tanjur findet sich eine Schrift eines Ratnaśrī mit dem Titel Abhişe- kavidhikrama (tib. Dban gi cho ga'i rim pa) [TT 2246; Tôh 1535], dessen Verfasser dem Kolophon nach jedoch ein Pandit aus Kaschmir war.91 Über den Übersetzer dieses Wer- kes, nämlich Parahita(bhadra), ist aus den Kolophonen zu zwei anderen seiner Überset- zungen bekannt,92 daß er Schüler von einem anderen mahācārya Ratnaśrī war, der ein indischer Gelehrter (rgya gar gyi mkhas pa rin chen dpal) gewesen zu sein scheint.93 Ist Parahitas Lehrer mit dem indischen Gelehrten Ratnaśrī, der als Übersetzer in Tibet tätig war, identisch? Letzterer hat Tilopas94 Tattvacaturopadeśaprasannadīpa (tib. De kno na ñid bźi pa'i man nag gsal ba'i sgron ma) [TT 2371; Tôh 1242] übersetzt. Wahrscheinlich ist der indische Gelehrte Ratnaśrī kein anderer als Ratnaśrījñāna, der zusammen mit 'Brog mi Lo tsā ba Sākya ye śes (992-1072)95 Durjayacandras Şadanga- nāmasādhana (tib. Yan lag drug pa źes bya ba'i sgrub thabs) [TT 2368; Tôh 1239] über- tragen hat. Im Kolophon wird Ratnaśrījñāna genau wie Ratnaśrī als rgya gar mkhan po be- zeichnet. Die identische Bezeichnung und die Angabe über eine Zusammenarbeit mit Sākya ye śes könnten als Argument dafür dienen, daß alle unter den Namen Ratnaśrījñāna, Ratnaśrīmitra96 und Ratnavajra97 erwähnten Assistenten von Sakya ye śes eine und diesel- be Person sind.98 Einem Ratnaśrījñāna wiederum wird in der Peking-Ausgabe des Tanjur eine Schrift mit dem tibetischen Titel Khro bo mi g.yo mgon gyi sgrub thabs [TT 4895] zugeschrieben.
91 Einer der beiden Übersetzer dieser Schrift ist der kaschmirische Logiker Parahita(bhadra), der zusammen mit seinem Schüler Blo ldan śes rab (1059-1109, Bl. Ann., S. 325) und anderen Gelehrten die wichtigen Übersetzungen von Dharmakīrtis Pramānaviniścaya (tib. Tshad ma rnam par nes pa) [TT 5710; Tôh 4211] und Nyāyabinduprakaraņa (tib. Rigs pa'i tshigs pa źes bya ba'i rab tu byed pa) [TT 5711; Tôh 4212] sowie Dharmottaras Pramāņaviniścayațīkā (tib. Tshad ma rnam par nes pa'i 'grel bśad) [TT 5727; Tôh 4229] angefertigt hat. Daher kann der kaschmirische Ratnaśrī nicht früher als im 11. Jh. gelebt haben. 92 Uddiyānakramatārādevīsādhana (tib. U rgyan gyi rim pa'i sgrol ma'i sgrub thabs) [TT 2582; Tôh 1711] und Tattvakārikopadeśavrtti (tib. De kno na ñid kyi tshig le'ur byas pa'i man nag gi 'grel pa) [TT 2586; Tôh 1715]. 93 Dazu s. CORDIER 1909: XXVI.29 und XXVI.33; vgl. noch NAUDOU 1968, S. 140, Anm. 2, 1). 94 Tilopā, dessen Name unterschiedlich geschrieben wird (Telopā, Tillopā, Tilipā, Tailopāda), war Lehrer von Nāropā (956-1040; dazu s. NAUDOU 1968, S. 144-151). 95 'Brog mi ist der wohlbekannte Lehrer des Gründers des Sa skya-Klosters 'Khon Dkon mchog rgyal po (1034-1102), des Urgroßvaters von Sa skya Paņdita (dazu s. Bl. Ann., S. 205-210). In den Kolo- phonen zu seinen Übersetzungen wird sein Name meistens nur als Sakya ye śes zitiert. Im Kolophon zum Sampuțināmamahātantra (tib. Yan dag par sbyor ba žes bya ba'i rgyud chen po [TT 26; Tôh 381] wird der Name 'Brog mi Śākya ye śes angegeben. 96 S. TT 2342-3, Tôh 1212-3. 97 S. TT 2337, Tôh 1207 und TT 2339-41, Tôh 1209-11. 98 So NAUDOU 1968, S. 140, Anm. 2, 2), ohne Argumente für diese Identifikation zu nennen.
Page 56
46 EINLEITUNG
Ein anderer Ratnaśrī hat zusammen mit Grags pa rgyal mtshan die Übersetzung des Ekalavīrākşaśrīcandamahāroșanatantrarāja (tib. Dpal gtum po khro bo chen po'i rgyud kyi rgyal po dpa' bo gcig pa) [TT 70; Tôh 431]99 im Kanjur angefertigt. Im Auftrag von Byan chub rin chen (1158-1232)100 hat derselbe tibetische Übersetzer zusammen mit Vimalaśrībhadra das Kulalokanāthapañcadaśaka (tib. Rigs kyi 'jig rten mgon po lna bcu pa) [TT 75; Tôh 436]101 übertragen.102 Daher ist dieser Ratnaśrī in der 2. Hälfte des 12. Jh.s und in der 1. Hälfte des 13. Jh.s anzusetzen. Darüber hinaus ist ein Übersetzer Ratnaśrī aus U rgyan bekannt, der anscheinend im 13. und am Anfang des 14. Jh.s lebte.103 Auch in den Blauen Annalen werden verschiedene Personen unter dem Namen Ratnaśrī erwähnt. Dort wird über einen Tantriker Ratnaśrī berichtet, der den Angaben nach aus Nepal stammte und Devakacandra in den Lehren des Samputa- und Hevajratan- tra unterrichtet hat.104 Im selben Werk wird im Zusammenhang mit dem Kalacakratantra ein Bhikşu Ratnaśrī erwähnt.105 Ebenfalls aus den Blauen Annalen sowie aus der Biogra- phie des Chag Lo tsa ba Chos rje dpal (1197-1264) ist bekannt, daß der Onkel des Chag Lo tsā ba, Chag dgra bcom (1153-1216), während seines Aufenthaltes in Indien als Dol- metscher von Sakyaśrī, Buddhaśrī, Ratnaśrī und anderen tätig war.106 Zusammenfassend läßt sich sagen, daß meist geographische oder chronologische Angaben gegen eine Identifizierung mit dem simhalesischen Ratnaśrījñāna aus dem 10. Jh. sprechen. Da auch anderweitig keine Indizien bekannt sind, die darauf deuten, daß der simhalesische Gelehrte jemals in Tibet gewesen wäre und daß er die tibetische Sprache beherrscht hätte, besteht kein Anlaß, diesen Ratnaśrījñana mit einer der obengenannten Personen zu identifizieren.
99 S. BISCHOFF 1968, I, S. 46, Nr. 69; BECKH 1914, S. 83a, Nr. 42. 100 Vgl. Bl. Ann., S. 276-277. 101 S. BISCHOFF 1968, I, S. 49, Nr. 74; BECKH 1914, S. 84a, Nr. 5. 102 Dazu s. DE JONG 1972, S. 518. 103 CORDIER notiert über ihn: „Lo. Rin-chen dpal [Ratnaçrī], d'Odyan [Oddiyāna] (1229-1310 A.D.)" (CORDIER 1915: CXXIII.1; vgl. CXXIII.2, CXXIII.35 und CXXIII.36; s. noch NAUDOU 1968, S. 140, Anm. 2, 3)). Möglicherweise bezieht sich auf ihn eine Stelle in den Blauen Annalen, woraus zu er- fahren ist, daß ein Ratnaśrī sich nach U rgyan begab (s. Bl. Ann., S. 230). 104 S. Bl. Ann., S. 393. 105 S. Bl. Ann., S. 762. 106 S. Bl. Ann., S. 1055-56; vgl. ROERICH 1959, S. 4, 51.
Page 57
1.3 Ratnaśrījñānas Kommentar zum Kāvyādarśa
1.3.1 Die editio princeps
Bis 1957 war Ratnaśrījñāna als Verfasser eines Kommentars zu Daņdins Kāvyādarśa le- diglich vom Namen her bekannt, und zwar ausschließlich aus verschiedenen tibetischen Quellen. Daß ein solcher Kommentar irgendwann existiert haben muß, wußten bis dahin nur einige wenige Tibetologen und noch weniger Indologen, die darüber etwas in den Kolophonen zu der tibetischen Übersetzung des Kāvyādarśa und in der tibetischen Kom- mentarliteratur zu diesem Werk lesen konnten.106 Kaum jemand wird aber damals geahnt haben, daß bald der Tag kommen würde, an dem Ratnaśrījñānas Kommentar wie ein Phönix aus der Asche der Vergangenheit aufsteigen würde. Das große Verdienst, dieses Kommentarwerk der Vergessenheit entrissen zu haben, gebührt Anantalal THAKUR und Upendra JHA, die die Ratnaśrīțīkā im Jahre 1957 in einer mittlerweile längst vergriffenen Publikation des Mithila Institute (Darbhanga) erstmals zugänglich machten.107
1.3.1.1 Die handschriftliche Grundlage der editio princeps
Der editio princeps liegt ein einziges Palmblatt-Manuskript in „Maithil“-Schrift108 zugrun- de, das sich im Privatbesitz von JHA befand.109 Die Handschrift ist undatiert, und THAKUR und JHA legen sich nicht auf eine genaue Datierung fest.110 Das im Faksimile gezeigte
106 Vgl. z. B. die Kolophone zu der tibetischen Übersetzung des Kāvyādarśa in den Tanjur- Ausgaben aus Ganden, Narthang und Peking sowie den Bericht von Rin spuns pa Nag dban (1542-1625) über das Studium des Kāvyādarśa in Tibet (dazu s. DIMITROV 2002b, S. 25 - 26, 31-32). 107 S. THAKUR/JHA 1957; SARMĀ bietet eine Abschrift der Ratnaśrītīkā ohne THAKURs und JHAS Einleitung und Fußnoten (s. Yogeśvaradatta ŚARMĀ 1999). 108 Ein Teil des Manuskriptes ist nach Angabe der Herausgeber in „proto-Oria“-Schrift geschrie- ben (s. THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 15-16). Das Faksimile dreier Blattseiten, das THAKUR und JHA ihrer Ausgabe beigefügt haben, läßt erkennen, daß es sich bei den abgebildeten Schrifttypen um verschiede- ne Varianten der Altbengali-Schrift handelt. 109 Dazu s. auch § 2.1.1.1. Meine Versuche, Zugang zu dieser Handschrift zu bekommen, sind leider erfolglos geblieben. Der jetzige Aufbewahrungsort der Handschrift, wenn sie überhaupt noch exi- stiert, ist mir unbekannt. 110 Dazu sagen die Herausgeber lediglich das folgende: „ ... this copy was prepared at a time when Buddhism was a living faith in Magadha. The date of transcription is not given. But the Maithil script used is much similar to that we find in the Sanskrit manuscripts preserved in Tibet.“ (THAKUR/JHA 1957, Intro- duction, S. 16). Ein großer Teil der aus Indien und Nepal importierten Handschriften in Tibet stammen aus dem 11 .- 13. Jh. (vgl. z. B. SAŃKRTYĀYANA 1937, S. 1-57).
Page 58
48 EINLEITUNG
Material reicht für eine präzise Datierung zwar nicht aus und ist außerdem teilweise kaum lesbar, es kann aber kein Zweifel daran bestehen, daß das Manuskript ziemlich alt ist.111 Diese Handschrift ist insofern unvollständig, als die ersten drei Folios mit den Kommentarerklärungen zu KÃ 1.1-2 und einem Teil von KĀ 1.3 fehlen. Außerdem ist der Kommentar zu KA 3.50 und 3.56 unvollständig erhalten und fehlt zu KA 3.51-55 gänzlich. Aus THAKURs und JHAs Angaben geht hervor, daß kein Verlust von Folios vor- liegt, sondern der Schreiber den entsprechenden Teil des Kommentars versehentlich aus- gelassen hat.112 Darüber hinaus ist die Handschrift teilweise beschädigt und gelegentlich nicht lesbar.113 Die Herausgeber geben außerdem an, daß dieses Manuskript von mehreren - an- scheinend drei verschiedenen - Schreibern angefertigt worden ist. Während die Abschrift des ersten Schreibers „[g]enerally correct“ sei, enthielten die übrigen Teile der Hand- schrift „[n]umerous scribal mistakes“.114
1.3.1.2 Rekonstruktion des Grundtextes in der editio princeps
Zum Inhalt der Handschrift machen THAKUR und JHA die wichtige Bemerkung, daß der Grundtext des Kāvyādarśa dort nicht enthalten ist, so daß sie in ihrer Ausgabe eine Re- konstruktion anhand der Kommentarerklärungen Ratnaśrījñānas unternommen haben. Allerdings haben THAKUR und JHA ihr Vorhaben nicht konsequent genug in die Tat umge- setzt. Wie bereits BHATTACHARYYA in einer bald nach der Veröffentlichung der editio princeps erschienenen Rezension richtig bemerkt, haben die Herausgeber an mehreren Stellen solche Lesarten in den Grundtext übernommen, die Ratnaśrījñana mit Sicherheit nicht kommentiert hat.115 Dabei handelt es sich um unterschiedliche Gruppen von Fällen, in denen jeweils verschiedene Faktoren die Entscheidung für die eine oder die andere Lesart bedingt haben. Mehrmals erscheint im Grundtext von THAKUR und JHA eine Lesart,
111 Aus paläographischen Gründen läßt sich ausschließen, daß die Handschrift in jüngerer Zeit angefertigt wurde. Für das Alter dieses Textzeugen spricht auch der handschriftliche Befund, der eine länge- re Überlieferungsperiode voraussetzt. Man könnte annehmen, daß die Handschrift möglicherweise irgend- wann zwischen dem 13. und dem 15. Jh. angefertigt wurde (vgl. DIMITROV 2002a, S. 27-78). 112 Vgl. THAKUR/JHA 1957, Bhūmikā, S. 29, und S. 220, Fn. 1. 113 Vgl. THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 15: „All the folia [4-9] are broken at the right hand side and eaten by insects in the body also.“, und S. 16: „Corners of folia at places defy decipherment be- cause of the decay due to age.“ 114 S. THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 15. Der erste Schreiber („Maithil character“) ist angeb- lich für Fol. 4-9b3, 41b-102b und 114a-124a verantwortlich. Fol. 9b3-40b stammen von einer anderen Hand (ebenfalls „Maithil character“) und Fol. 103a-113b sind schließlich von noch einer anderen Hand („Character, proto-Oria“). Der erste Schreiber hat anscheinend auch als Korrektor gewirkt und die Abschrift seiner Mitarbeiter überprüft. 115 S. BHATTACHARYYA 1958, S. 77.
Page 59
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 49
die weder in einem der mir zugänglichen Textzeugen noch in einer anderen modernen Ausgabe zu finden ist. Man darf annehmen, daß die Herausgeber in solchen Fällen den Text eigenständig und - von wenigen Ausnahmen abgesehen - absichtlich geändert ha- ben. Die folgenden Stellen im 3. Kapitel sind hier zu erwähnen:
3.18b pāțalā statt pāțalā° 3.48b °virāmayā mayā statt °virāmayāmayā 3.20a māna° statt mānam 3.70a ekākāram statt ekākāra° 3.28b sadānava° statt sadā nava° 3.75a °dhīh statt dhīh 3.29a °keśān statt °keśam 3.92d māmā gāmā ma° statt mā mā mām āma 3.46d tam statt tāñ
In anderen Fällen ziehen THAKUR und JHA eine solche Lesart vor, die sich ebenfalls in keinem der anderen Textzeugen und Ausgaben findet, von der aber die Herausgeber an- nehmen, daß sie von ihrer Handschrift der Ratnaśrītīkā bestätigt wird. Da mir diese Hand- schrift nicht zugänglich ist, bin ich nicht in der Lage zu überprüfen, ob die jeweilige Les- art tatsächlich dort bezeugt ist. Wenigstens in einigen dieser Fälle besteht aber der Ver- dacht, daß THAKUR und JHA ihr Manuskript womöglich nicht richtig entziffert haben. Man vergleiche die folgenden Stellen:
3.23c °m adya statt °m atha 3.94b sārasi° statt sārāsi° 3.44c ānayati statt ānayata (ānamata, v. l.) 3.108c etair statt ebhir 3.92a roru° statt rorū° 3.132c na hi te ko statt na ca te ko
Ähnlich verhält es sich auch mit den Fällen, in denen THAKUR und JHA diejenige Lesart bevorzugen, die sich in den meisten anderen modernen Ausgaben findet und die angeblich auch in ihrer Handschrift stand. Hier sind vor allem die folgenden Stellen zu nennen:
3.45c kāñcī statt °kāñcih 3.137c punarukto statt punarukte 3.94d sasūrūḥ statt sasūruḥ 3.146a °vijñāna° statt °nirjñāna° 3.111d vāyavo statt tāyavo 3.162c nrtya° statt nrtta° 3.111d cārinaḥ statt dhāriņah 3.176a gatir statt nītir
In zwei markanten Fällen übernehmen THAKUR und JHA eine solche Lesart, die Ratnaśrī- jñāna als varia lectio tatsächlich erwähnt und die auch in allen modernen Ausgaben er- scheint. Trotzdem hätte man in diesen Fällen die vom Kommentator zunächst diskutierten Lesarten, denen er offenbar den Vorzug gegeben hat, in den Grundtext übernehmen müs- sen. Die beiden Stellen sind:
3.128b °m itīşyate statt °m iheşyate 3.146a yatnah statt yatna°
Ganz eindeutig sind die Fälle, in denen sich THAKUR und JHA von den ihnen damals be- kannten Ausgaben des Kāvyādarśa haben irreführen lassen, indem sie die bis dahin be- kannten Lesarten gegen den klaren Befund ihrer Handschrift übernehmen. Es sind dies:
Page 60
50 EINLEITUNG
3.36c °m ayāma dhiyā° statt °m ayām adhiyā° 3.110c valguravam statt valgu ravam 3.50b °kāla | statt kāla | 3.144d budhā statt yathā 3.70c tatrā° statt tasyā° 3.153d °rvīm vahati statt °rvīm avati 3.79d dade statt dadhe 3.186a citra° statt citrā 3.99c yasyām statt yasyā
Manchmal ist es sogar möglich, relativ sicher zu ermitteln, welche moderne Ausgabe THAKUR und JHA jeweils beeinflußt hat. So gibt es wenigstens vier Fälle, in denen die Herausgeber offenbar eine Lesart aus RANGACHARYAs Ausgabe (1910) des Kāvyādarśa übernommen haben:
3.24c calac° statt lasac° 3.91d °kākakah statt °kākaka 3.83c °prabhrtyeşu statt °prabhrty esa 3.114b cāturvaņya° statt caturvarņa°
In zwei weiteren Fällen ist die Quelle BANERJEEs zweisprachige Ausgabe (1939) des Kāvyādarśa gewesen:116
3.116d naiva statt nāpi 3.117a janam statt naram
Diese Belegstellen117 reichen aus, um einzusehen, daß THAKURs und JHAs Rekonstruktion des Grundtextes des Kāvyādarśa inkonsequent, gewissermaßen eklektisch und letztlich unzuverlässig ist.
1.3.1.3 Vorgehen bei der Textkonstitution in der editio princeps
THAKUR und JHA bezeichnen ihr Manuskript insgesamt als „corrupt and defective“.118 Der schlechte physische Zustand der Handschrift hat die Herausgeber, wie sie selber angeben, vor verschiedene Schwierigkeiten gestellt und sie häufig zu Textänderungen veranlaßt. Ihr Vorgehen bei der Textkonstitution der Ratnaśrītīka beschreiben THAKUR und JHA folgen- dermaßen:
116 Daß THAKUR und JHA die zweisprachige Ausgabe BANERJEEs zur Verfügung gehabt haben, geht auch aus ihrer auf Sanskrit verfaßten Einleitung deutlich hervor (s. THAKUR/JHA 1957, Bhūmikā, S. 29). Die Herausgeber haben außerdem den rekonstruierten Grundtext mit der Fassung des Sanskrittextes in BANERJEEs Ausgabe verglichen und sind zu dem Schluß gekommen, daß „[t]he text thus prepared mostly agrees with its Tibetan version.“ (THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 16). Diese Sachlage erklärt sich leicht, wenn man die Geschichte der Textversion in BANERJEEs Ausgabe kennt. Da dort Si tu Pan chens zwei- sprachige Edition vorliegt, die unter anderem auch anhand der Ratnaśrīțīkā angefertigt worden ist, liegt der Grund für die Gemeinsamkeiten auf der Hand (vgl. Anhang 4 und DIMITROV 2002b, Anhang 2, S. 311; s. dort auch S. 57-60). 117 Eine vollständige Liste der Belegstellen aus dem 3. Kapitel findet sich im Anhang 5. 118 THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 26; vgl. auch Bhūmikā, S. 29: „Sāpi khaņditā cāśuddhi- bahulā ca ... itaratrāpi patreșu bahutra truțiḥ.“
Page 61
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 51
„They had to supply lacunae in numerous cases and replace corrupt readings by sensible ones. In a few cases question marks had to be put because the existing words do not convey any sense and to replace it by a better one was not possible. The additions or alterations have been shown within brackets or by putting the defective reading in the foot note. The editors tried their best to present in this volume a readable text ... “119
Schon diese Beschreibung läßt erahnen, daß die Herausgeber die von ihnen vorgenomme- nen Textänderungen nicht präzise genug kenntlich gemacht haben. Man kann nur bedau- ern, daß THAKUR und JHA auf einen kritischen Apparat verzichtet haben, der die Benut- zung dieser Ausgabe erheblich erleichtert hätte. Ein erster Eindruck davon, wie die Herausgeber tatsächlich verfahren sind, läßt sich gewinnen, wenn man das am Anfang der editio princeps von THAKUR und JHA beige- fügte Faksimile konsultiert. Vergleicht man z. B. die abgedruckte Blattseite 104a mit dem herausgegebenen Text,120 so kann man über 60 Unterschiede feststellen:
(Fol. 104a1) [Rț. ad KĀ 3.78] anenābhidhānena Hs. TH/JH : abhidhānena Ed. · prāhu Hs. TH/JH (oder: prāhur) : prāhuḥ Ed. · bandhavedinah Hs. TH/JH : °bandhavādinaḥ Ed. (104a2) [3.79] °sādhanam tvād Hs.TH/JH : °sādhanatvād Ed. . yasyeti | Hs. TH/H : yasyeti Ed. · apāngāstrah Hs. TH/JH post corr., Ed. : apangāstraḥ Hs.TH/JH ante corr. · madirāksīņām iti sāpeksatve pi gamakatvāt samāsaḥ | Hs. TH/JH : om. Ed. · °vikhyātam | Hs.TH/JH : °vikhyātaḥ | Ed. (104a3) kva cit | Hs. TH/JH : kva cit Ed. · yāyasmād Hs. TH/JH : ya[di] yasmāt Ed. · °prāpaņāt Hs. TH/JH : °prāpaņāt | Ed. . °bhūtam | Hs. TH/JH : °bhūtam | Ed. . astangatam ta° Hs.TH/JH : astamgatam ta° Ed. . purnna°°tvad Hs. TH/JH : purna°°tvāt Ed. . anamgaya Hs. TH/JH : anangāya Ed. · tasyai Hs.TH/JH : tasmai Ed. · krtādyupapattaye Hs.TH/JH : krpādyapapattaye | Ed. (104a4) °sampuțam Hs.TH/JH : °sampuțam Ed. · kāminī Hs. TH/JH : [kā cit] kāminī Ed. (104a5) [3.80] likhiteșu Hs.TH/JH post corr., Ed. : līkhitesu Hs.TH/H ante corr. . prathama[h]m Hs. TH/JH : prathamam Ed. . pathe | Hs. TH/JH : pathe Ed. . arddha Hs. TH/JH : ardham Ed. . nispadyate Hs. TH/JH : nispadyate, Ed. · pāthe | Hs. TH/JH : pathe Ed. . °rddham nis° Hs. TH/JH : °rdhanis° Ed. (104a6) ślokarddha° Hs. TH/JH : ślokārdha° Ed. · °vidah || Hs. TH/JH : ovidah | Ed. . sarvvato Hs.TH/JH : sarvato Ed. . nuloma° Hs.TH/JH : 'nuloma° Ed. · pūrvvavad Hs. TH/JH : pūrvavad Ed. (104a7) sarvvato° Hs. TH/JH : sarvato° Ed. [3.81] °bhava Hs. TH/JH : °bhava ! Ed. · sarvveşām Hs. TH/JH : sarveșām Ed. (104a7-8) nata Hs.TH/JH : nata ! Ed. (104a8) pratyāsanna Hs.TH/JH : pratyāsanna ! Ed. · aparoksa Hs.TH/JH : yo [na] parokșaḥ, Ed. · tavānīkam | Hs.TH/JH : tava anī- kam Ed. · °prayuktatvāt Hs. TH/JH : prayuktatvāt | Ed. · kā cit Hs. TH/JH : [anyā] Ed. · sabhayād Hs. TH/JH : sa- bhayāpi | Ed. · kāpita Hs. TH/JH : kā cit Ed. . senety Hs. TH/JH : senā ity Ed. . amah | Hs. TH/JH : [sa] amaḥ Ed. (104a9) pīdā ameyo Hs.TH/JH : pīdā | ameyo Ed. · 'pramāņaḥ | Hs. TH/JH : 'pramāno Ed. . ama | Hs. TH/JH : 'mo Ed. · iti | Hs.TH/JH : iti Ed. · mā vā | Hs. TH/SH : [bhavatu] mā vā [bhūt | kutah ?] Ed. . bhayāt Hs. TH/JH : bhayāt [tvadutthāt] Ed. · kāraņāt | antarāt Hs. TH/JH : kāraņāntarāt Ed. . va Hs. TH/JH post corr., marg.,
119 THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 26. 120 THAKUR/JHA 1957, S. 231-232 (Rt. ad KĀ 3.78-81). Fol. 104a stellt die mittlere Blattseite im Faksimile dar. Abgedruckt sind noch Fol. 9b (es beginnt mit Rt. ad KĀ 1.20: -ripor nayakena (!) jayāt | tadutkarşaḥ ... und endet mit Rț. ad KĀ 1.22: ... hayagrīvavadhādau cāyam ///) und Fol. 124a (es beginnt mitten in der 27. Strophe am Kommentarende: /// -.. m antaram tayor āgataprakaraņam kathañ cana || und endet mit der zweiten Schreiberstrophe: ... śukter muktā ivoddhatāḥ |I).
Page 62
52 EINLEITUNG
Ed. : om. Hs. TH/JH ante corr. . bhavati Hs.TH/JH : bhavati | Ed. . ovi[j]aya° Hs. TH/JH : °vi[jaya]° Ed. . bhavan- ti Hs.TH/JH : bhavati, Ed. . kin tu Hs. TH/JH : kim tu Ed. (104a10) kecana Hs.TH/JH post corr., marg. (°ca°), Ed. : kena Hs.TH/JH ante corr. · vayam atra enomayāh | Hs.TH/JH post corr., marg. (°m a°), vaya tra eno- mayāḥ Hs.TH/JH ante corr. : vayam atra enomayāḥ Ed. · °svabhāvā Hs. TH/JH : °svabhāvāḥ | Ed. · tișthā- mas Hs. TH/JH : tisthāmah, Ed. · nirddayatāpanāt Hs. TH/JH : nirdayabhāvanāt | Ed. · prasīdatv asmākam Hs. TH/JH : prasīdatu Ed. . seneti | Hs. TH/JH : seneti Ed. . arddhabhramam || Hs.TH/JH : ardhabhramam || Ed.
Einen Teil der festgestellten Änderungen braucht man als Herausgeber natürlich nicht un- bedingt mitzuteilen. Das ist z. B. der Fall bei den in der Handschrift sehr häufig auftreten- den Verdopplungen nach einem Repha, die THAKUR und JHA mit wenigen Ausnahmen überall vereinfacht haben.121 Ähnlich verhält es sich mit den übrigen Arten von orthogra- phischen Varianten, obwohl die Herausgeber in dieser Hinsicht nicht konsequent genug sind. In vielen Fällen geben THAKUR und JHA die orthographischen Besonderheiten ihrer Handschrift zwar treu wieder, es finden sich aber auch mehrere Stellen, an denen sie die Wortformen stillschweigend normiert haben.122 Gelegentlich lösen THAKUR und JHA die durch Sandhi erfolgten Wortverschmel- zungen auf,123 und manchmal machen sie auch Sandhi-Umwandlungen am Wortende rückgängig,124 ohne dabei auf irgendeine Weise die meistenteils unnötigen Änderungen kenntlich zu machen. Sie teilen außerdem nicht die Fälle mit, in denen eine fehlerhafte Lesart in der Handschrift von zweiter Hand korrigiert worden ist. Die Herausgeber über- nehmen in der Regel die Korrektur, ohne weitere Details zu der ursprünglichen Lesart zu geben.125
121 Damit erklären sich die folgenden Abweichungen (im Fettdruck erscheinen die Lesarten, die im Haupttext der Neuausgabe der Ratnaśrītīkā stehen): pūrņņa° Hs.TH/JH : pūrņa° Ed. (3.79; 104a3); arddha Hs. TH/JH : ardham Ed. statt 'rdham (3.80; 104a5); aparārddha° Hs. TH/JH : aparārdha° Ed. (3.80; 104a5); ślokā- rddha° Hs. TH/JH : ślokārdha° Ed. (3.80; 104a6); sarvvato Hs.TH/JH : sarvato Ed. (3.80; 104a6); pūrvvavad Hs. TH/JH : pūrvavad Ed. (3.80; 104a6); sarvvato° Hs. TH/JH : sarvato° Ed. (3.80; 104a7); sarvveşām Hs. TH/JH : sarveşām Ed. (3.81; 104a7); nirddaya° Hs.TH/JH : nirdaya° Ed. (3.81; 104a10); arddha° Hs. TH/JH : ardha° Ed. (3.81; 104a10). Über die von THAKUR und JHA beibehaltenen Verdopplungen im 3. Kapitel s. Anhang 9. 122 bhūtam | Hs. TH/JH : °bhūtam | Ed. statt °bhūtam (3.79; 104a3); astangatam Hs. TH/JH : astam- gatam Ed. statt astamgatam (3.79; 104a3); anamgāya Hs.TH/JH : anangāya Ed. (3.79; 104a3); °sampuțam Hs. TH/JH : samputam Ed. (3.79; 104a4); nuloma° Hs. TH/H : 'nuloma° Ed. (3.80; 104a6); kin tu Hs. TH/JH : kim tu Ed. (3.81; 104a9); °bhramam || Hs.TH/JH : °bhramam || Ed. (3.81; 104a10). 123 tavānīkam | Hs. TH/JH : tava anīkam Ed. statt tavānīkam (3.81; 104a8); senety Hs. TH/JH : senā ity Ed. (3.81; 104a8). 124 astangatam ta° Hs.TH/H : astamgatam ta° Ed. statt astamgatam ta° (3.79; 104a3); °rathatvād Hs. TH/JH : °rathatvāt Ed. (3.79; 104a3). 125 apangastraḥ Hs. TH/JH post corr., Ed. : apangastrah Hs.TH/JH ante corr. (3.79; 104a2); likhiteșu Hs.TH/SH post corr., Ed. : līkhitesu Hs. TH/JH ante corr. (3.80; 104a5); va Hs.TH/JH post corr., marg., Ed. : om. Hs. TH/JH ante corr. (3.81; 104a9); kecana Hs.TH/JH post corr., marg. (°ca°) : kena Hs.TH/JH ante corr. (3.81; 104a10); vayam atra enomayāḥ | Hs. TH/JH post corr., marg. (°m a°) : vayam atra enomayāḥ Ed. : vaya tra eno- mayāh Hs.TH/JH ante corr. statt vayam atrainomayāḥ (3.81; 104a10).
Page 63
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 53
In vielen Fällen tilgen THAKUR und JHA die in der Handschrift überlieferten Dandas.126 Daß die Herausgeber eine solche Änderung vorgenommen haben, kann man gelegentlich an Wortformen erkennen, bei denen nach einer Tilgung der zu erwartende Sandhi nicht durchgeführt wurde.127 Es gibt auch viele Stellen, an denen THAKUR und JHA stillschweigend einen Danda oder ein anderes Interpunktionszeichen hinzufügen.128 Zum Schluß sind noch die wichtigsten Abweichungen hervorzuheben. Man findet mehrere Stellen, wo ein - meistens unnötiger - inhaltlicher Zusatz in Parenthese steht. Ohne das Faksimile hätte man über die Natur des Einschubs nur spekulieren können.129 Dasselbe gilt auch für die Fälle, in denen eine Konjektur in Parenthese und gelegentlich auch der umgebende Text nicht präzise genug angegeben worden sind.130 Man findet eine Reihe von stillschweigend vorgenommenen Konjekturen, die in der Ausgabe keineswegs als solche erkannt werden können.131 Noch krasser sind die Fälle, in denen der Text der Handschrift verlesen wurde,132 sowie die Fälle, in denen in der Ausgabe ein ganzer bis
126 kva cit | Hs. TH/JH : kva cit Ed. (3.79; 104a3); pāthe | Hs. TH/JH : pāthe Ed. (3.80; 104a5) [zweimal]; °vidah || Hs. TH/JH : °vidah | Ed. (3.80; 104a6); amah | Hs. TH/JH : [sa] amah Ed. statt amaḥ (3.81; 104a8); 'pramāņah | Hs. TH/JH : 'pramāņo Ed. (3.81; 104a9); amah | Hs. TH/JH : 'mo Ed. (3.81; 104a9); vayam atra enomayāḥ | Hs.TH/JH post corr., marg. (°m a°) : vayam atra enomayāḥ Ed. statt vayam atrainomayāḥ (3.81; 104a10); seneti | Hs.TH/JH : seneti Ed. (3.81; 104a10). 127 yasyeti | Hs.TH/JH : yasyeti Ed. st. yasyety (3.79; 104a2); iti | Hs. TH/JH : iti Ed. st. ity (3.81; 104a9). 128 °prāpaņāt Hs.TH/JH : °prāpaņāt Ed. statt °prāpaņān (3.79; 104a3); nispadyate Hs. TH/JH : nişpadyate, Ed. statt nişpadyate | (3.80; 104a5); °bhava Hs. TH/JH : °bhava ! Ed. statt °bhava | (3.81; 104a7); nata Hs. TH/JH : nata ! Ed. (3.81; 104a7-8); pratyāsanna Hs.TH/JH : pratyāsanna ! Ed. (3.81; 104a8); °prayukta- tvāt Hs. TH/JH : °prayuktatvāt | Ed. (3.81; 104a8); pīdā ameyo Hs.TH/JH : pīdā | ameyo Ed. statt pīdāmeyo (3.81; 104a9); bhavati Hs.TH/JH : bhavati | Ed. (3.81; 104a9); bhavanti Hs.TH/JH : bhavati, Ed. statt bhavati (3.81; 104a9); °svabhāvāḥ Hs. TH/JH : °svabhāvāḥ | Ed. statt °svabhāvā (3.81; 104a10); tișțhāmas Hs.TH/JH : tișthāmah, Ed. (3.81; 104a10). 129 kāminī Hs. TH/JH : [kā cit] kāminī Ed. (3.79; 104a4); ama | Hs.TH/H : [sa] amaḥ Ed. statt amaḥ (3.81; 104a8); mā vā | Hs.TH/JH : [bhavatu] mā vā [bhūt | kutaḥ ?] Ed. statt mā vā (3.81; 104a9); bhayāt Hs. TH/H : bhayāt [tvadutthāt] Ed. (3.81; 104a9). 130 yāyasmād Hs.TH/JH : ya[di] yasmāt Ed. statt yadi syād (3.79; 104a3); aparokșa Hs. TH/JH : yo [na] parokșaḥ, Ed. statt aparokșa | (3.81; 104a8); kā cit Hs. TH/JH : [anyā] Ed. (3.81; 104a8); °vi[j]aya° Hs.TH/JH : vi[jaya]° Ed. statt °vijaya° (3.81; 104a9 - hier ist lediglich das °ja° schwer lesbar). 131 prāhu Hs. TH/JH (oder: prāhur) : prāhuḥ Ed. statt prāhur (3.78; 104a1); °sādhanam tvād Hs. TH/JH : °sādhanatvād Ed. (3.79; 104a2); °vikhyātam | Hs. TH/JH : °vikhyātaḥ | Ed. statt *°vikhyāto (3.79; 104a2); prathama[h]m Hs. TH/JH : prathamam Ed. (3.80; 104a5); arddha Hs. TH/JH : ardham Ed. statt 'rdham (3.80; 104a5); °rddham niş° Hs.TH/JH : °rdhaniș° Ed. (3.80; 104a5); sabhayād Hs. TH/JH : sabhayāpi | Ed. statt *sa- bhayā | (3.81; 104a8); kāpita Hs. TH/JH : kā cit Ed. statt *kāpi (3.81; 104a8); kāraņāt | antarāt Hs. TH/JH : kāraņā- ntarāt Ed. statt kāraņād antarāt | (3.81; 104a9); bhavanti Hs. TH/JH : bhavati, Ed. statt bhavati (3.81; 104a9). 132 °bandhavedinah Hs. TH/JH : °bandhavādinaḥ Ed. (3.78; 104a1); tasyai Hs. TH/JH : tasmai Ed. (3.79; 104a3); krtādyupapattaye Hs. TH/JH : krpādyapapattaye | Ed. (3.79; 104a3); °yatāpanāt Hs. TH/JH : °yabhāvanāt | Ed. statt °yatāpanāt | (3.81; 104a10).
Page 64
54 EINLEITUNG
dahin treu überlieferter Textabschnitt einfach fehlt.133 Das Bild, das sich nach der Überprüfung einer einzigen Blattseite abzeichnet, ist eindeutig genug. Es zeigt, daß man anhand der Ausgabe von THAKUR und JHA praktisch nie sicher sein kann, ob es sich bei einem Textabschnitt in Parenthese um eine ausgefüllte Lücke in der Handschrift, um eine Verbesserung einer korrupten Lesart oder um einen inhaltlichen Zusatz handelt. Es läßt sich außerdem nie ausschließen, daß an verschiedenen Stellen im Text Änderungen stillschweigend vorgenommen wurden, die anstatt zu einem „readable text“ zu führen das Original entstellt haben. Des weiteren kann man sich nicht darauf verlassen, daß an einer bestimmten Stelle die Ausgabe den tatsächlich überlieferten Text in seiner Vollständigkeit enthält. Als abschließendes Ergebnis läßt sich daher fest- halten, daß THAKURs und JHAs editio princeps unzuverlässig und für eine textkritische Arbeit nur mit großen Einschränkungen brauchbar ist. Trotzt aller Kritik muß man THAKUR und JHA dankbar sein, daß sie die Geduld aufgebracht haben, die editio princeps des ganzen Kommentarwerkes anhand einer man- gelhaften Handschrift vorzubereiten und die Ratnaśrīțīkā dem interessierten Publikum - in welcher Form auch immer - erstmals zur Verfügung zu stellen. Dieser großen Leistung gebührt auch heute noch Anerkennung. Den Herausgebern ist außerdem zu verdanken, daß sie als erste den Wert und die Qualitäten dieses „highly important commentary“ rich- tig erkannt haben.134 Wie man jetzt noch besser einschätzen kann, ist das Kommentarwerk Ratnaśrījñānas wegen seiner Altertümlichkeit von besonderer Bedeutung für die Erfor- schung der Überlieferungsgeschichte des Kāvyādarśa. Wegen der zahlreichen Zitate aus verschiedenen literarischen und wissenschaftlichen Werken ist die Ratnaśrītīka wichtig für das Studium der dort herangezogenen Texte. Schließlich erweist sich Ratnaśrījñānas Werk als unentbehrlich für das Verständnis der umfangreichen tibetischen Literatur zum Sñan nag me lon, die die Ratnaśrītīkā direkt und indirekt maßgeblich beeinflußt und ge- prägt hat. Der Einblick, daß der Textzustand von Ratnaśrījñanas Werk in der editio princeps unbefriedigend ist, und die Erkenntnis, daß dieser Kommentar sowohl in der indischen als auch in der tibetischen Literatur eine wichtige Stelle einnimmt, lassen keinen Zweifel daran bestehen, daß eine neue verbesserte Ausgabe der Ratnaśrīțīkā auf einer breiteren und besseren handschriftlichen Grundlage unbedingt notwendig ist.
133 anenābhidhānena Hs. TH/JH : abhidhānena Ed. (3.78; 104a1); madirākșīņām iti sāpekșatve pi gamakatvāt samāsaḥ | Hs. TH/JH : om. Ed. (3.79; 104a2); prasīdatv asmākam Hs. TH/JH : prasīdatu Ed. (3.81; 104a10). 134 THAKUR und JHA beschreiben die Ratnaśrīțīkā folgendermaßen: „The commentary is lucid and hardly any expression however significant, escapes his attention. The explanation is many-sided. Gram- mar, Semantics, Logic, Poetics and other such subjects have been fully utilised to make the sense clear. And yet the original sense has not been thrown into obscurity by useless pedantry.“ (THAKUR/JHA 1957, Intro- duction, S. 21).
Page 65
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 55
1.3.2 Neuausgabe der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa
1.3.2.1 Die nepalesische Handschrift der Ratnaśrītīkā
Als THAKUR und JHA an ihrer editio princeps arbeiteten, sind sie möglicherweise davon ausgegangen, daß sie über einen codex unicus der Ratnaśrīțīkā verfügten.135 Den Heraus- gebern ist anscheinend nicht bekannt gewesen, daß nicht weit entfernt von Darbhanga, wo sie tätig waren, nämlich in Kathmandu, glücklicherweise eine zweite Handschrift des wertvollen Kommentarwerkes bereits seinerzeit vorhanden war. Es handelt sich um eine Palmblatt-Handschrift der Ratnaśrīțīkā, die im Besitz der National Archives (Kathmandu) ist und dort bis heute aufbewahrt wird.136 Zum ersten Mal wurde diese Handschrift in PARĀJULIs Brhatsūcīpatra beschrie- ben.137 Diese Beschreibung ist allerdings sehr kurz und nicht informativ genug, weil dar- aus nicht klar hervorgeht, daß es sich um eine Handschrift der Ratnaśrītīkā handelt. Da in der Handschrift kein Kolophon erhalten ist, wußte offenbar selbst derjenige nicht, der den Katalogeintrag angefertigt hatte, mit welchem Kommentarwerk er es zu tun hatte. Ihm ist anscheinend auch die Ausgabe von THAKUR und JHA nicht bekannt gewesen. Im Katalog ist als Titel lediglich Kāvyādarśațīkā angegeben. Dementsprechend wußte man auch nicht den Namen des Verfassers dieses Werkes. In dem Eintrag wurde etwa eine Zeile vom ersten Folio (Fol. 1b3-4, Rt. ad KA 2.174) und etwa eine halbe Zeile (Fol. 74b12; Teile der Schlußstrophen 27-28) vom Ende der Handschrift abgeschrieben. Nur wenn man diesen Text mit der gedruckten Edition verglichen hätte, hätte man feststellen können, daß es sich um eine Handschrift der Ratnaśrīțīkā handelt. Im Rahmen des Nepal-German Manuskript Preservation Project (NGMPP) wurde diese Handschrift am 1. September 1970 - noch am Anfang der 31-jährigen fruchtbaren Aktivitäten dieses bedeutenden Projektes - auf Mikrofilm (Rollennummer: B 16/12) ver- filmt und dadurch leicht zugänglich gemacht. Da aber das Manuskript unzureichend be- schrieben und in keinem anderen Katalog erwähnt ist,138 fand es auch nach der Verfilmung
135 S. THAKUR/JHA 1957, Bhūmikā, S. 29: granthasyāsya ekaiva tālapatramātrkā samupalabdhā. 136 Über eine ausführliche Beschreibung dieser Handschrift siehe § 2.1.1.1. Der Direktorin der National Archives in Kathmandu (Nepal), Frau Sarala Manandhar, bin ich sehr dankbar dafür, daß sie mir erlaubt hat, diese Handschrift am 18. Januar 2006 in den National Archives zu fotografieren. 137 S. BSP 2, S. 15-16, Nr. 468-35. Kurz danach wurde dieselbe Handschrift auch in dem Sam- kșiptasūcīpatra eingetragen (s. SSP, S. 22b, Nr. 1096). 138 Erst vor kurzer Zeit wurde dieselbe Handschrift auch in der Preliminary List of Manuscripts, Blockprints and Historical Documents Microfilmed by the NGMPP (Part 1) verzeichnet, die jetzt in digitaler Form vorliegt. Eine ausführliche Beschreibung der Handschrift wird man in der Datenbank des Nepalese- German Manuscript Cataloguing Project (NGMCP), d. i. des Nachfolgerprojektes des NGMPP, finden können (dazu s. unter www.uni-hamburg.de/ngmcp).
Page 66
56 EINLEITUNG
keine Beachtung. Vor wenigen Jahren, als ich an der kritischen Ausgabe des 1. Kapitels des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon arbeitete,139 bot sich mir die Möglichkeit, diese Handschrift zu konsultieren. Schon die erste Überprüfung ergab erfreulicherweise, daß die Handschrift den Text der Ratnaśrītīka enthält. Die genaue Untersuchung zeigte jedoch, daß das Manuskript leider unvollständig ist, wobei der Kommentartext zu KA 1.1-2.172, 3.1-2, 3.82-85, 3.124-3.126, 3.157-158 und 3.166-173 nicht vorhanden und zu KĀ 2.173, 3.81, 3.86, 3.123, 3.127, 3.156, 3.159, 3.165 und 3.174 nur teilweise erhalten ist. Trotz der ernüchternden Feststellung, daß der Kommentartext zum ganzen 1. Kapitel und zu 47,1 % des 2. Kapitels sowie zu 10,2 % des 3. Kapitels fehlt, schien es ratsam, den er- haltenen Teil des Kommentars, der immerhin 55 % des ganzen Kāvyādarśa kommentiert, sorgfältig zu studieren. Ein Grund, eine nähere Betrachtung des Materials zu erwägen, be- stand darin, daß die Handschrift sehr alt zu sein schien. Die unvollständige nepalesische Palmblatt-Handschrift der Ratnaśrītīka läßt sich nicht genau datieren. Weil das letzte Folio mit dem Kolophon, in dem möglicherweise das Datum der Abschrift angegeben war, nicht erhalten ist, bleibt nichts anderes übrig, als das Manuskript mit anderen datierten Handschriften zu vergleichen, die ähnliche paläographi- sche Besonderheiten aufweisen. So wird bei großer Ähnlichkeit möglich sein, das Datum der Ratnaśrītīkā-Handschrift wenigstens annähernd zu bestimmen. Beim Herleiten des mutmaßlichen Datums ist es wichtig, auch den physischen Zustand und die Geschichte der Handschrift, soweit feststellbar, zu berücksichtigen. Unser Manuskript ist in Newārī- Schrift geschrieben, wie im Brhatsūcipatra angegeben ist. Da jedoch eine systematische Studie über die Besonderheiten und die chronologische Einordnung der verschiedenen Schriftarten, die unter dem Namen Newärī „firmieren“, bis heute noch nicht veröffentlicht worden ist, erschwert sich unsere Aufgabe erheblich. Solange dieses Desiderat trotz bester Voraussetzungen nicht behoben ist,140 ist man auf paläographische Arbeiten angewiesen, in denen die Newärī-Schrift unter anderem oder auch nur am Rande behandelt wird. In der Beantwortung der Frage nach dem Datum eines undatierten Manuskriptes in Newārī-
139 S. DIMITROV 2002b. 140 Diese Voraussetzungen bestehen zum einen in den heutzutage beinahe unbegrenzten techni- schen Möglichkeiten zum Einscannen und zur Bildbearbeitung. Dadurch lassen sich die Handschriften und die einzelnen Schriftzeichen mühelos bearbeiten und darstellen. Zum anderen, und das ist noch wichtiger, verfügt man bereits über die sehr umfangreiche Datenbank der nepalesischen Handschriften, die durch das Nepal-German Manuscript Preservation Project für eine Recherche leicht zugänglich geworden sind. Eine Recherche (Stand: April 2004) zeigt, daß mehr als 46 000 Handschriften in Newärī-Schrift auf Mikrofilm verfilmt wurden. Davon sind über 11 500 Handschriften datiert. Es gibt über 2400 Palmblatt-Handschriften in Newärī-Schrift, von denen über 800 datiert sind. Auch wenn diese Zahlen nicht ganz genau sind und im Laufe des Nepalese-German Manuscript Cataloguing Project zu revidieren sein werden, steht fest, daß man über eine beträchtliche Menge einschlägiger Handschriften verfügt, die die Entwicklung von Kriterien für eine historisch-genetische Klassifikation ermöglichen.
Page 67
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 57
Schrift erweisen sich solche Werke nur bedingt als hilfreich.141 Von den mir bekannten da- tierten Dokumenten weist ein von BENDALL beschriebenes nepalesisches Manuskript des Kurukullākalpa, das in der University Library in Cambridge aufbewahrt wird, die größte Ähnlichkeit mit der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīka auf.142 Die Schrift be- schreibt BENDALL als „early hooked Nepalese hand“. Das Manuskript ist datiert auf N. S. 299, d. h. 1179 n. Chr.143 Aufgrund der großen Ähnlichkeit zwischen den beiden Hand- schriften, die sowohl die charakteristische Form einzelner Akşaras als auch den Gesamt- eindruck des Duktus betrifft, darf angenommen werden, daß die nepalesische Handschrift der Ratnaśrītīkā wahrscheinlich im 12. oder im 13. Jh. angefertigt wurde. Daß dieses Manuskript in der Tat sehr alt ist, auch wenn es nicht ganz genau da- tiert werden kann, steht bereits aus anderen Gründen außer Zweifel. Für das beträchtliche Alter der Handschrift spricht allein schon ihr physischer Zustand sowie ihre Geschichte,
141 Hier ist vor allem auf BENDALL 1883, BÜHLER 1896 und RAJBANSHI 1974 (insbesondere S. 77-88, plates 25-48) hinzuweisen. Man darf hoffen, daß auch die Indoskript-Datenbank zur Paläographie südasiatischer Schriften für die Zuordnung undatierter nepalesischer Handschriften hilfreich sein wird (s. http://userpage.fu-berlin.de/~falk). 142 Vgl. BENDALL 1883, S. 178-179 und Plate III.1 (MS. Add. 1691.2). Schriftzeichen aus dieser Handschrift sind auch bei BÜHLER 1896, Tafel VI (Zeichensatz Nr. XI) zu sehen. 143 Vgl. BENDALL 1883, S. 178: „probably written A.D. 1179 [ ... ] The date N. S. 299 was given by Dr D. Wright, but the first figure alone is now left : the name of the reigning king is also torn away, all but the first letter, which however is enough to fix the king, Ananda. The date is however probably correct, as this year comes within Ananda's reign [ ... ], and the writing seems also of this date [ ... ]" Was den Herr- scher betrifft, so ist nun SLUSSERs Tabelle zu entnehmen, daß Änandadeva I. von 1147 bis 1166 n. Chr. regiert hat (vgl. SLUSSER 1984, Appendix III, S. 398). Nach Rudradeva II. (Regierungszeit: 1167-1174) kommt Amrtadeva (1174-1178), gefolgt von Someśvaradeva (1178-1183). Da die Handschrift an einem Samstag am 5. Tag in der hellen Monatshälfte des Kārtika im Jahre N. S. 299 (samvat 2 .... kārtikaśukla- pañcamyām śanivaradine śryā nandadevasya] pravardhamānavijayarājye likhitam iti) geschrieben worden ist und in diesem Monat Amrtadeva gerade noch die letzten Tage seiner Regierungszeit erlebte (Someśvara- deva war im nächsten Monat desselben Jahres bereits an die Macht gekommen), wäre anzunehmen, daß im Kolophon nicht Änanda(deva), sondern Amrtadeva gemeint ist. Allerdings bringt die Berechnung kein rich- tiges Ergebnis, denn das angegebene Datum entspricht dem Mittwoch, den 17. Oktober 1178 n. Chr. Da auch das anlautende kurze a° im Namen von Amrtadeva angesichts des überlieferten langen a° schwierig zu erklären wäre, darf nicht ausgeschlossen werden, daß die Handschrift doch in der Regierungszeit von Änan- dadeva II. angefertigt wurde und die Jahresangabe anders zu lesen ist (vgl. PETECH 1984, S. 64: „The date may be verified for any of the following years: 270, 273, 277, 280, 287 NS, and may therefore correspond to Saturday, October 8th, 1149; October 4th, 1152; October 20th, 1156; October 17th, 1159; November 5th, 1166.“). In der Zeit nach Narendradeva II. (letztes datiertes Dokument vom Jahr N.S. 264, d.i. 1143 n. Chr.) und vor Rudradeva II. (erstes datiertes Dokument vom Jahr N. S. 288, d. i. 1168 n. Chr.) käme das Jahr N. S. 267 in Frage, denn dann ergibt sich ein richtiges Datum (Samstag, der 12. Oktober 1146 n. Chr.). Möglich ist vielleicht auch das Jahr N. S. 274 (Samstag, der 24. Oktober 1153 n. Chr.). Zu bedenken wäre außerdem noch das Jahr N.S. 399. Der 5. Tag in der hellen Monatshälfte des Kärtika in diesem Jahr entspricht dem Samstag, den 22. Oktober 1278 n. Chr. und fällt in die Regierungszeit des Anantamalla (geb. N. S. 366, gest. 428, d. i. 1246-1308 n. Chr.).
Page 68
58 EINLEITUNG
die sich teilweise rekonstruieren läßt. Wie der detaillierten Beschreibung dieses Text- zeugen zu entnehmen ist, beginnt die Handschrift auf der Rückseite von Fol. 1b mitten im Kommentar zu KA 2.173.144 Die Vorderseite wurde zunächst wahrscheinlich freigelassen, wie es die übliche Praxis am Beginn nepalesischer Handschriften ist. Erst nachträglich muß sie ein tibetischer Gelehrter mit zweisprachigen Glossen (Sanskrit und Tibetisch) ausgefüllt haben.145 Möglicherweise war es derselbe Gelehrte, der auch die wenigen Rand- bemerkungen in Dbu-med-Schrift auf Fol. 7b, 14a, 51a und 52b geschrieben hat. Dem sehr schlechten Textzustand auf der Vorderseite nach zu urteilen wurden diese Glossen vor mehreren Jahrhunderten der Handschrift beigefügt. Über die genaue Zeit und die Identität des tibetischen Gelehrten kann allerdings nur spekuliert werden.146 Aus der Tatsache, daß die Abschrift auf der Rückseite beginnt und das Folio die Nummer 1 trägt, obwohl der abgeschriebene Text weder den eigentlichen Anfang des Kommentars noch den Beginn eines bestimmten Kapitels oder wenigstens eines selbstän- digen Abschnittes darstellt, lassen sich einige Rückschlüsse auf die Geschichte und die Vorlage der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīka ziehen. Die Art und Weise wie die Handschrift beginnt, deutet darauf hin, daß sie in bezug auf ihren Anfang vollständig ist und daß keine Folios davor verlorengegangen sind. Daß in der vorliegenden Handschrift der Kommentartext KA 1.1-2.172 nicht vorhanden ist, ist eher damit zu erklären, daß bereits die Vorlage der nepalesischen Handschrift unvollständig war.147 Gerade der un- glückliche Zustand der Vorlage kann die Veranlassung zur neuen Abschrift gegeben
144 Der obere Rand von Fol. 1b ist abgebrochen, und damit fehlt die ganze erste Zeile. Aus die- sem Grund kann nicht mehr genau festgestellt werden, ob die Abschrift direkt mit dem Anfang des Kom- mentars zu KÃ 2.173 begann oder auch die letzten Worten vom Kommentar zu KĀ 2.172 enthielt. KĀ 2.173 enthält ein Beispiel für Dandins vierte Unterart (virodhavat „einen Widerspruch enthaltend“) der Sinnfigur namens Arthāntaranyāsa („Anführung eines analogen Falls“). 145 Dazu vgl. § 2.1.1.1 und Anhang 1. 146 In diesem Kontext ist daran zu erinnern, daß der tibetischen Tradition nach Son ston Lo tsā ba Rdo rje rgyal mtshan (13. Jh. - Anfang des 14. Jh.s) einen sehr kurzen Kommentar zum Kāvyādarśa mit dem Titel Dbyans can mgul rgyan (Skt. *Sarasvatīkanthābharaņa) verfaßt hat (vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 17; LOKESH CHANDRA 1963, Nr. 12956; VAN DER KUIJP spricht von „a series of glosses by Shong ston lo tsā ba himself“, s. VAN DER KUIJP 1996, S. 397). Denkbar ist, daß hier ein kleiner Teil aus diesem Kommentar vorliegt. Die Glossen könnten sogar von Son ston Lo tsä ba selbst in der Handschrift eingetragen worden sein. In diesem Fall hätte man ein Autograph des berühmten Übersetzers! Die ange- nommene Datierung der Handschrift läßt eine solche Möglichkeit offen, und auch textgeschichtlich steht dem nichts entgegen, da die Glossen auf eine eher frühe Überlieferungsphase des tibetischen Textes hindeu- ten. Selbst geographisch ergibt sich keine Schwierigkeit, denn Son ston hatte gerade in Nepal fünf Jahre vermutlich von etwa 1265 bis 1270 - verschiedene Disziplinen, darunter auch Poetik, studiert (vgl. DIMITROV 2002b, S. 35, 45-47). Es kann aber natürlich sein, daß die Glossen von einem anderen tibeti- schen Gelehrten geschrieben wurden, als dieser den Kāvyādarśa anhand der Ratnaśrīțīkā studierte. 147 Anderenfalls hätte auch die Vorderseite mit dem Text der Ratnaśrītīka ausgefüllt sein müssen. Auf der Rückseite wäre außerdem eine andere Folionummer zu erwarten.
Page 69
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 59
haben. Man hat wahrscheinlich das Ziel verfolgt, wenigstens einen Teil des wertvollen Textes zu retten, und hat deshalb die neue Abschrift auf der Rückseite des ersten Folios begonnen, und zwar ab der Stelle, wo der unvollständige Text der Vorlage noch vorhan- den war. Wenn diese Annahme stimmt, wäre aus dieser Lage noch zu folgern, daß die ne- palesische Handschrift einen verhältnismäßig alten Textzustand der Ratnaśrīțīkā wider- spiegelt. Die Fehler in dem abgeschriebenen Text wären dann nicht nur mit einem Ver- sehen des Schreibers zu erklären, sondern ein Teil davon wäre auch auf den vermutlich schlechten Zustand der Vorlage zurückzuführen. Für ein hohes Alter der nepalesischen Handschrift spricht schließlich noch die Tatsache, daß dort drei Foliierungen zu verschiedener Zeit durchgeführt wurden.148 Zwei davon sind zweifellos sehr alt und ähneln sich oder sind sogar identisch. Interessanter- weise wurde zunächst der Teil der Handschrift durchnumeriert, der den Kommentartext zum 3. Kapitel enthält. Dabei ist noch zu beachten, daß in diesem Abschnitt der Hand- schrift sechs Folios vorhanden sind (Fol. 63-68), die von einem zweiten Schreiber ange- fertigt wurden. Der Unterschied zwischen den beiden Schrifttypen besteht ausschließlich darin, daß der Duktus des zweiten Schreibers weniger schön und etwas unordentlich wirkt. Paläographisch gesehen sind beide Schrifttypen ungefähr in dieselbe Zeit zu datieren.149 Wie man dazu gekommen ist, beide Teile zusammenzufügen, läßt sich allerdings nicht mehr eindeutig rekonstruieren. Bemerkenswert ist jedenfalls, daß derjenige, der die erste Foliierung durchgeführt hat, beide Teile der Handschrift als eine Einheit betrachtet und die Folios mit entsprechenden Nummern versehen hat. Es ist wohl anzunehmen, daß es der erste Schreiber war, der die erste Foliierung durchgeführt hat. Der überraschende Um- stand, daß zunächst nur die Folios mit dem Kommentar zum 3. Kapitel durchnumeriert wurden, könnte damit zu erklären sein, daß der erste Schreiber am Anfang nur diesen Teil der Handschrift abgeschrieben und entsprechend die Folios von 1 bis 37 durchnumeriert hat. Derselbe Schreiber hat möglicherweise erst danach die Abschrift des unvollständigen Abschnittes mit dem Kommentar zum 2. Kapitel unternommen, wofür er insgesamt 35 Folios brauchte. Die ganze Handschrift hat er dann vom Anfang an von 1 bis 75 durchnu- meriert und dabei die bereits einmal von ihm selbst geschriebenen Folionummern von 1 bis 37 übermalt.150 Was die dritte Foliierung betrifft, so lassen die modernen Devanāgarī-
148 Dazu s. § 2.1.1.1. 149 Auch vom Material her sehen die beiden Teile der Handschrift sehr ähnlich aus. Selbst der Schnürlochraum ist in beiden Teilen an derselben Stelle des Blattes vorgesehen. 150 Es ist vielleicht kein reiner Zufall, daß der nicht mehr erhaltene Kommentartext zu KĀ 3.1-2, der auf dem verlorengegangenen Fol. 38 gestanden haben muß, genau eine Blattseite ausfüllen würde. Es läßt sich die Vermutung anstellen, daß der Schreiber die Abschrift des Abschnittes mit dem 3. Kapitel auf der Rückseite dieses ursprünglich möglicherweise ersten Folios der Handschrift begonnen hat. Auch der fehlende Kommentartext zu KA 2.365, der ebenfalls auf Fol. 38 gestanden haben muß, entspricht genau einer Blattseite. Vermutlich hat er genau auf die Vorderseite von Fol. 38 gepaßt.
Page 70
60 EINLEITUNG
Nummer erkennen, daß sie viel später durchgeführt wurde, als bereits einige Folios der Handschrift verlorengegangen waren.151 Der physische Zustand und die Geschichte des Manuskriptes setzen also eine lange Existenz dieses wertvollen Textzeugen voraus und machen die aus paläographischen Gründen angenommene Datierung der Handschrift ins 12. oder 13. Jh. noch etwas wahr- scheinlicher.
1.3.2.2 Rekonstruktion von Ratnaśrījñānas Vorlage
Wie im Manuskript von THAKUR und JHA wird auch in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīkā der Grundtext des Kāvyādarśa nicht vollständig zitiert. In der Regel werden dort von jeder Strophe lediglich die ersten zwei bis vier Silben vor dem Wort ityādi „usw.“ in der Form einer Einleitung genannt. Daher läßt sich der genaue Wortlaut des von Ratnaśrījñāna kommentierten Grundtextes nicht unmittelbar feststellen. Da die Rekon- struktion von THAKUR und JHA, wie bereits erwähnt, vieles zu wünschen übrigläßt, mußte hier ein neuer Versuch angestellt werden, den Text des 3. Kapitels des Kāvyādarśa, so wie Ratnaśrījñana ihn gelesen haben muß, anhand der Kommentarerklärungen zu rekonstruie- ren. Dabei wurde auch der handschriftliche Befund insbesondere des Ms. A und der zwei- sprachigen tibetischen Ausgaben berücksichtigt. Ratnaśrījñānas Erklärungen sind aber sowieso in den meisten Fällen ausführlich genug, um allein anhand der Ratnaśrīțīkā beur- teilen zu können, welche Lesart der Kommentator in seiner Vorlage gehabt hat oder we- nigstens welchem Wortlaut er den Vorzug gegeben hat. Darüber hinaus kann man in eini- gen Fällen sogar erfahren, welche Varianten Ratnaśrījñāna aus anderen ihm vorliegenden Handschriften bekannt waren. Da Ratnaśrījñāna offenbar Zugang zu mehreren Hand- schriften des Kāvyādarśa gehabt hat, kann man von ihm kaum erwarten, einem einzigen Textzeugen treu und sklavisch gefolgt zu sein. Es ist viel wahrscheinlicher, daß er in be- stimmten Fällen Lesarten aus den verschiedenen ihm zugänglichen Handschriften vor- gezogen hat und dabei gewissermaßen eklektisch verfahren ist. Daraus ist zu folgern, daß auch der hier rekonstruierte Grundtext notwendigerweise einen mehr oder weniger konta- minierten Charakter hat und in genau dieser Form wahrscheinlich in keiner Handschrift des Kāvyādarśa vorgelegen hat. Diese Rekonstruktion spiegelt dennoch solche Lesarten wider, die in den Handschriften des Kāvyādarśa etwa bis zur ersten Hälfte des 10. Jh.s belegt waren, und ist schon deshalb zu beachten. Sie dient auch dem praktischen Zweck, das Verständnis der Ratnaśrītīkā zu erleichtern, indem unmittelbar gezeigt wird, welchen Text der Kommentator in jedem einzelnen Fall im Sinne gehabt und erklärt hat.
151 Dazu vgl. § 2.1.1.1.
Page 71
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 61
1.3.2.3 Transliterationsweise in der rekonstruierten Vorlage
In der rekonstruierten Vorlage Ratnaśrījñānas ist es hilfreich, den Text aus dem Abschnitt über die Lautfiguren (KA 3.1-124) analytisch darzustellen. Da die Strophen in diesem Teil des 3. Kapitels in vielen Fällen nicht eindeutig und auch nur mühsam zu verstehen sind, ist es nützlich und zeitsparend, wenn man sofort einsehen kann, wie der Kommenta- tor den verwirrenden Wortlaut analysiert hat. Praktisch bedeutet dies, die Wörter so abzu- trennen, daß gleich erkannt werden kann, welche Wörter er als Bestandteile eines Kompo- situms interpretiert hat und welche nicht. Ein großes Hindernis für das Verständnis eines dermaßen komplizierten Sanskrittextes wie in Dandins Beispielstrophen besteht darin, daß durch den äußeren Sandhi an den Wortgrenzen solche Änderungen stattfinden, die meh- rere Möglichkeiten zur Worttrennung innerhalb ein und derselben lautlichen Sequenz zu- lassen.152 Ohne einen Autokommentar zur Hand zu haben, kann man nicht sicher sein, wie Dandin selbst die mehrdeutigen Wortfolgen aufgefaßt hat. Um zu vermitteln, wie wenig- stens Ratnaśrījñāna im 10. Jh. den Wortlaut analysiert hat, ist es angebracht, in der rekon- struierten Vorlage des Kommentators den Text der Beispielstrophen aus dem Abschnitt über die Lautfiguren mittels einer analytischen Transliteration darzustellen. Für diesen Zweck erweist sich das von COULSON angewendete Transliterations- system als besonders geeignet.153 Nach COULSON verwendet man in diesem System „the signs > and »>, which for convenience may be thought of as marks of elision. The former stands in the place of an original short vowel and the latter of an original long vowel. They always stand in place of the first of the two original vowels, except that > is used like the avagraha in the nägarī script after e and o and also after a.“154 Die von COULSON zuletzt genannte Ausnahme braucht man hier allerdings nicht zu machen, da der Avagraha in dieser Arbeit durch den üblichen Apostroph ' dargestellt wird. Ferner ist es nicht nötig, die Verschmelzung von a und a° durch ä > darzustellen.155 Statt dessen kann man analog den
152 In diesem Zusammenhang erinnert man sich an RÜCKERTs 1829 trefflich formulierte Worte: „Ferner hat das Sanskrit mit allen denjenigen Sprachen, welche noch nicht, wie jetzt die germanischen, eine Hauptsilbe von einer Bildungssilbe durch die Betonung unterscheiden, die Eigenschaft gemein, daß manche Bildungssilbe einem selbständigen Wort oder einem Teile desselben völlig gleich steht; also ein mit Bil- dungssilben versehenes Wort leicht als zwei oder mehrere selbständige Worte aufgefaßt werden kann; und zwar besitzt es diese Eigenschaft im allerhöchsten Grade wegen der unendlichen Menge seiner Bildungs- silben, wegen der großen Zahl seiner kleinen aus einem einzigen Konsonanten mit einem Vokal bestehen- den Wörtchen, sowie wegen der zur Regel gewordenen Zusammenfließung zweier am Wortend' und An- fang sich berührender Vokale.“ (RÜCKERT 1980, S. 234-235). 153 S. COULSON 1989, S. lii-liii, und COULSON 1992, S. 36. 154 COULSON 1992, S. 36. 155 Bereits die indischen Schreiber hatten die Gewohnheit, die Verschmelzung von °a und a° (seltener auch andere Kombinationen wie z. B. °a und a°, °a und a°) graphisch durch Avagraha kenntlich zu machen. Vermutlich hat COULSON sein System in Anlehnung an eben diese Praxis entwickelt.
Page 72
62 EINLEITUNG
anderen Fallen >> a schreiben. So wird man Skt. देवे ऽपि und Skt. तथापि als deve 'pi und tath»> âpi transliterieren und nicht als deve >pi und tatha >pi, wie COULSON es gemacht hat.156 Nach dieser Modifikation wird COULSONs Transliterationssystem einheitlicher und sieht nunmehr folgendermaßen aus:
Auslaut Anlaut
a i 1 u e ai 0 au
ê > aî > ai > aû > au
a › â »> ê »> ô »> aî »> ai » aû » au
i
i
u
Wie man leicht sehen kann, dient dieses System nur dazu, die Verschmelzung zweier Vokale am Wortende und am Wortanfang zu verdeutlichen, wobei dadurch die Natur des auslautenden und des anlautenden Vokals eindeutig feststellbar wird. Das Zeichen > weist auf einen kurzen Vokal im Auslaut hin, während das Zeichen »> für einen langen auslau- tenden Vokal steht. Mit Ausnahme der Kombinationen i/ī + i/ī und u/ū + u/ū und ab- gesehen von den anderen denkbaren, aber nicht vorkommenden Kombinationen steht > immer für ein auslautendes a und » für ein auslautendes a. Ein Zirkumflex über dem Vokalzeichen weist darauf hin, daß der ursprünglich anlautende Vokal kurz (im Falle von â für a, î für i, û für u, ê für i oder ô für u) oder kein Diphthong (im Falle von aî für e und aû für o) war, während der Längenstrich einen ursprünglich langen anlautenden Vokal (im Falle von ā, ī, ū, ē [für ī] und ō [für ū]) kennzeichnet. Diese Transliterationsweise verdeutlicht zwar nur einen Teil der durch äußeren Sandhi entstandenen Änderungen, das sind aber zugleich auch die undurchsichtigsten Fälle, nämlich die der Vokalverschmelzung. Um dem Leser das Erfassen der Beispiel- strophen weiter zu erleichtern, werden die Bestandteile der Komposita mittels Bindestrich voneinander getrennt, ohne dabei auf die genaue Natur des Kompositumstyps hinzu- weisen.157 Diese Transliteration dient vor allem dazu, Ratnaśrījñanas lexikalische Analyse schnell bestimmen zu können, während die genaue Interpretation der einzelnen Wörter bei der Lektüre des Kommentars und der in Übereinstimmung mit der Ratnaśrītīkā angefer- tigten Übersetzung des Grundtextes klar werden möge.
156 Vgl. COULSON 1989, S. lii. 157 Vgl. COULSONs System für die Darstellung von streng grammatisch analysierten Komposita (COULSON 1989, S. 1-lii).
Page 73
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 63
1.3.2.4 Vorgehen bei der Textkonstitution in der Neuausgabe der Ratnaśrītīkā
Der Kommentartext der Ratnaśrītīka wird in Transliteration gegeben. Damit ergibt sich der Vorteil, daß auf diese Weise die Wortgrenzen in einem viel größeren Umfang gezeigt werden können, als wenn der Text in der Devanägarī-Schrift abgedruckt wäre. Aufgrund des technischen Charakters des Textes und nicht zuletzt auch deswegen, weil gerade im Kommentar zum 3. Kapitel häufig von verwirrenden Lautfiguren die Rede ist, bei denen die richtige Analyse der Wörter entscheidend für das Verständnis des Textes und der be- schriebenen Phänomene ist, eignet sich die wissenschaftliche Transliteration für die Dar- stellung des Kommentars wesentlich besser. Was die Interpunktion betrifft, so folge ich der indischen Praxis und verwende lediglich Dandas und Doppel-Dandas. Im Unterschied zu THAKUR und JHA führe ich also keine Interpunktionszeichen wie Kommas, Bindestriche, Fragezeichen, Ausrufungs- zeichen u. ä. ein, die den alten indischen Schreibern fremd sind. Zu beachten ist, daß die Anwendung der Dandas in der nepalesischen Handschrift häufig nicht konsequent genug ist und sogar als willkürlich bezeichnet werden darf. Da zum einen in der Handschrift kein einheitliches System erkennbar ist und zum anderen aufgrund der Vorgehensweise von THAKUR und JHA in der Regel keine sicheren Schlüsse auf die Zeichensetzung in ihrem Manuskript gezogen werden können, bin ich, wenn nötig, vom Befund der nepalesischen Handschrift abgewichen. An mehreren Stellen wurden Dandas getilgt, die mir aus inhalt- lichen Gründen nicht vertretbar oder gar völlig überflüssig erschienen. Die Fälle, in denen ein Danda der nepalesischen Handschrift getilgt wurde, unabhängig davon ob dieser Danda von der editio princeps bestätigt wird oder nicht, wurden separat in einem Sonder- apparat zusammengestellt, so daß man immer in der Lage sein wird zu ermitteln, an wel- cher Stelle ein Danda von mir beseitigt wurde.158 In den Fällen, in denen sowohl in der nepalesischen Handschrift als auch in der editio princeps ein Danda fehlt, teile ich diesen Sachverhalt im kritischen Apparat mit. Die Wörter, die Ratnaśrījñāna in seinem Kommentar aus dem Grundtext des Kāvyādarśa zitiert, d. h. die Pratīkas, sind in der vorliegenden Ausgabe im Fettdruck ange- geben. Der Kommentator folgt der üblichen Praxis, die Glieder eines Kompositums zu- nächst getrennt zu glossieren und im Anschluß daran das ganze Kompositum zu zitieren. Im Fettdruck erscheint in solchen Fällen sowohl das genaue Zitat als auch die separat ge- nannten Wörter. Als Zitate werden im Kommentar also auch flektierte Formen markiert, die nicht unbedingt genauso im Grundtext zu lesen sind. Diese Besonderheit ist im übri- gen auch dann zu beobachten, wenn im Kommentar das aus einem Pronomen bestehende Vorderglied eines Kompositums erklärt wird. In diesen Fällen pflegt Ratnaśrījñāna, direkt die entsprechende flektierte Form des Pronomens, häufig gefolgt von dem Bezugswort,
158 Dazu s. Anhang 9.
Page 74
64 EINLEITUNG
anzugeben (z. B. die Erklarung zu tadalakatvişa in Rt. ad KĀ 3.136: tasyā bālāyā alakā- nām iva tviț prabhā yeşām iti tadalakatvişaḥ). Wenn im Grundtext das Indefinitpronomen kim cana vorkommt, schreibt Ratnaśrījñāna als Pratīka manchmal kim cit statt kim cana (z. B. Rt. ad KA 3.19, 3.41). In solchen Fällen wird die entsprechend flektierte Form von kim cit fett gedruckt. Im Kommentartext werden Eigennamen mit einem Großbuchstaben deutlich ge- macht. Zitate aus anderen Werken werden kursiv geschrieben, und die näheren Angaben dazu werden in einem separaten Apparat mitgeteilt.159 Sternchen * machen konjekturale Eingriffe kenntlich. Die Crux + weist auf verderbte Stellen hin, die ich nicht mehr zu rekonstruieren vermag. In der Ausgabe ist der Anfang jeder Blattseite der nepalesischen Handschrift und des Manuskriptes von THAKUR und JHA angegeben worden. Zu entnehmen ist auch, wo eine neue Seite in der editio princeps beginnt. Die Lesarten sind durch hochgestellte arabische Zahlen gekennzeichnet. Wenn eine Lesart mehrere graphisch getrennte Wörter betrifft, steht dieselbe Zahl am Anfang und am Ende des jeweiligen Textabschnittes. Hochgestellte römische Zahlen verweisen auf den sekundären Apparat, der gegebenenfalls nach dem kritischen Apparat zu finden ist. Im kritischen Apparat werden alle signifikan- ten Lesarten der nepalesischen Handschrift und der editio princeps mitgeteilt.160 Wenn in einer der beiden Quellen eine Lesart belegt ist, die in genau dieser Form im Haupttext übernommen wurde, wird im Apparat nur die abweichende Variante angegeben. In den Fällen, in denen die Dpan Tīkā eine bestimmte Lesart der Ratnaśrīțīkā bestätigt oder der tibetische Text im Hinblick auf die Sanskrit-Variante beachtenswert ist, wird der tibeti- sche Text im Apparat zitiert. Wenn zu einer Lesart eine philologische Bemerkung vor- handen ist, weist darauf das Symbol hin.161 Der Kommentartext wurde normiert und der Sandhi konsequent durchgeführt. Rein orthographische Varianten werden im kritischen Apparat nicht mitgeteilt, es sei denn, die Lesart, die eine orthographische Besonderheit enthält, muß aus einem anderen Grund erwähnt werden. Solche Varianten, die auf ver- schiedenen orthographischen Konventionen beruhen, und solche, bei denen der erforder- liche Sandhi nicht durchgeführt worden ist, sind im Sonderapparat zur Ausgabe der Ratnaśrīțīkā mitgeteilt. Dort sind außerdem alle Fälle zusammengestellt, in denen ein Visarga am Wortende vor einem mit s- anlautenden Wort ausgelassen wurde, ein Konso-
159 Diese Zitate sind außerdem im Anhang 8 zusammengestellt. 160 In der Abschrift des zweiten Schreibers kann man oft nur schwer zwischen pa und ya sowie zwischen ca und va unterscheiden. Da in den meisten Fällen nicht sicher entschieden werden kann, welches Akşara der Schreiber im Sinne hatte, verzichte ich darauf, solche zweifelhaften Lesungen gesondert zu mar- kieren. In solchen Fällen ist von der vielleicht nicht immer zutreffenden Annahme auszugehen, daß der Schreiber das richtige Aksara geschrieben hat. Es werden lediglich ganz klare Verschreibungen mitgeteilt. 161 Die entsprechenden philologischen Bemerkungen findet man im Kapitel 6 (§ 6.1) unter der je- weiligen Nummer der kommentierten Strophe.
Page 75
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 65
nant nach einem Repha verdoppelt wurde oder ein falscher Sibilant oder Nasal verwendet wurde. Am Ende des kritischen Apparates wird das Metrum von jeder kommentierten Strophe angegeben. Hier richte ich mich nach dem Text der Strophe in der rekonstruierten Vorlage Ratnaśrījñānas. Für den Teil des Kommentars, der in der nepalesischen Handschrift nicht erhalten ist, wird der Text aus der editio princeps übernommen. Dies betrifft den Anfang des Kom- mentars zum 3. Kapitel bis 'nekadhā (Rt. ad KĀ 3.1), die Textabschnitte zwischen ... cit- tādhișthānata- (Rț. ad KĀ 3.81) und -tāv api na sta ... (Rt. ad KĀ 3.86), zwischen ... ceti bhinna- (Rt. ad KĀ 3.156) und nirdistam | tādrśam asandhānam ... (Rț. ad KĀ 3.159), zwischen ... bhadrajāti- (Rt. ad KĀ 3.165) und samarthyate | ... (Rt. ad KĀ 3.174) sowie den abschließenden Teil des Kommentars von namah (Rt., Schlußstrophe 28b) bis zum Ende. Auch das von THAKUR und JHA beigefügte Faksimile wurde verwendet. Wo es notwendig erschien, wurden Änderungen vorgenommen, die entsprechend kenntlich ge- macht worden sind. Wegen des zu unsicheren Textes der editio princeps habe ich aller- dings auf weitgehende Änderungen verzichtet. Manchmal muß man sich allein mit Ände- rungsvorschlägen oder Verweisen auf verdächtige Textstellen zufrieden geben. In diesen Abschnitten wurden alle westlichen Interpunktionszeichen entweder durch Dandas ersetzt oder ausgelassen. Der Text wurde normiert und der Sandhi durchgeführt. Falsche Wort- trennungen wurden korrigiert. Alle vorgenommenen Änderungen werden entweder im kri- tischen Apparat oder im Sonderapparat mitgeteilt. Die von den Herausgebern eingefügten eckigen Klammern wurden in der Regel beibehalten, da die genaue Art der damit markier- ten Textänderungen meistens nicht sicher ist.162 Für den Text in eckigen Klammern boten sich gelegentlich zwingende Konjekturen an, die im Haupttext übernommen wurden. In diesen Fällen werden die Lesarten von THAKUR und JHA im kritischen Apparat mitgeteilt. Wenn der Text in eckigen Klammern einen überflüssigen inhaltlichen Zusatz darstellt, wird er ebenfalls nur im kritischen Apparat angegeben. Für den Teil des Kommentartextes, der im Manuskript von THAKUR und JHA nicht vorhanden war, wird hier eine editio princeps vorgelegt. Dies betrifft den Textabschnitt zwischen anayāyate und ānayane (Rt. ad KĀ 3.46), den Abschnitt von cāsau bis vor °ālāś cāsau (Rt. ad KĀ 3.50) sowie den ganzen Abschnitt von alakānām ālih (Rt. ad KĀ 3.50) bis vor yeşām iti vrndā° (Rt. ad KĀ 3.56).
1.3.2.5 Das Verhältnis zwischen Hs. und Hs.TH/JH
Es muß jetzt das Verhältnis zwischen der nepalesischen Handschrift (Hs.) und der von THAKUR und JHA benutzten Handschrift (Hs.TH/JH) näher beleuchtet werden. Diese Frage läßt sich jedoch nicht eindeutig beantworten, da zum einen kein direkter Zugang zu
162 Dazu vgl. § 1.3.1.3.
Page 76
66 EINLEITUNG
THAKURs und JHAs Manuskript selbst besteht und zum anderen die editio princeps, wie bereits am Beispiel von Fol. 104a gesehen, ein ziemlich ungenaues Bild von diesem Text- zeugen gibt. Das Verhältnis zwischen den beiden Handschriften kann man daher nur in groben Zügen darstellen.
1.3.2.5.1 Der Textzustand von THAKURs und JHAs Manuskript
Anhand der editio princeps läßt sich vom Textzustand des zugrundeliegenden Manu- skriptes bestenfalls ein ungefährer Eindruck gewinnen. Vergleicht man den 1957 heraus- gegebenen Text mit der Neuausgabe der Ratnaśrītīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa, so wird man über 550 wichtige Verbesserungen von Textstellen konstatieren können, an denen die nepalesische Handschrift entweder den richtigen Text überliefert hat oder deren Wortlaut wesentlich zur Verbesserung des entstellten Textes von THAKUR und JHA beige- tragen hat.163 Allein diese beträchtliche Zahl zeigt deutlich, wie notwendig es gewesen ist, die neue Ausgabe der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel anhand der nepalesischen Handschrift anzufertigen. In etwa 70 Fällen resultieren die Verbesserungen aus konjekturalen Eingriffen, bei denen der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Text eine entscheidende Rolle spielte. Aus inhaltlichen, grammatischen und paläographischen Gründen darf man anneh- men, daß in diesen Fällen der Text der nepalesischen Handschrift, obschon auch entstellt, besser erhalten ist und dem Original nähersteht. Den tatsächlichen Wortlaut von THAKURS und JHAs Manuskript kennen wir zwar nicht genau, aber es entsteht jedenfalls der Ein- druck, daß der in diesem Zeugen überlieferte Text an den betreffenden Stellen in einem schlechteren Zustand war als in der nepalesischen Handschrift. Man muß dennoch auch damit rechnen, daß ein Teil der „Verderbnisse“ allein auf das Konto der Herausgeber geht. In mehr als 20 Fällen läßt sich der Text nur unter gleichzeitiger Berücksichtigung der Lesarten in den beiden Textquellen emendieren. Bei diesen Emendationen erweist sich die nepalesische Handschrift wiederum als besonders hilfreich. Auch daran zeigt sich, daß der Text in dieser Handschrift in mancher Hinsicht besser ist als der, der THAKUR und JHA vorlag. Dafür sprechen vor allem mehr als 450 Fälle, in denen der Text der nepalesischen
163 Aus naheliegenden Gründen verzichte ich darauf, alle diese Stellen hier ausdrücklich zu erwähnen. Etwa ein Achtel dieser Textstellen wird im Kapitel 6 ausführlich besprochen. Die Stellen, an denen ich anhand der nepalesischen Handschrift einen besseren Text als in der Ausgabe von THAKUR und JHA vorgelegt zu haben glaube, wird man leicht an einem hochgestellten Ausrufungszeichen ' nach dem Siglum Ed. im kritischen Apparat erkennen können. Verbesserungen an Stellen, an denen der Text der editio princeps gleichermaßen verderbt ist wie in der nepalesischen Handschrift, sind nicht markiert worden. Das- selbe gilt auch für die Textstellen, an denen im Haupttext die Lesart der nepalesischen Handschrift gegen- über einer gleichwertigen Variante in der editio princeps bevorzugt wurde. Weniger signifikante Lesarten wurden nicht berücksichtigt.
Page 77
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 67
Handschrift richtig erscheint und so meistenteils auch im Original der Ratnaśrītīkā gelau- tet haben muß. Besonders auffällig sind über 80 Fälle, in denen in der editio princeps ein Textverlust zu beklagen ist. In mehr als 30 dieser Fälle sind auch Pratīkas betroffen. Es gibt zwar sichere Belege dafür, daß wenigstens einige Textabschnitte erst von THAKUR und JHA offenbar versehentlich ausgelassen wurden,164 angesichts der sehr hohen Anzahl von Textlücken ist es jedoch nicht unberechtigt anzunehmen, daß in mehreren Fällen be- reits die Vorlage lückenhaft war. Eine Textlücke liegt mit Sicherheit im Fall von Rt. ad KA 3.46 vor, wofür die richtige Vermutung der Herausgeber spricht, daß an dieser Stelle in ihrem Manuskript ein Textabschnitt verlorengegangen ist (kaś cana vākyabhāgo bhraș- ta ivābhāti).165 Der fehlende Text ist in der nepalesischen Handschrift vorhanden. Allein anhand solcher Belegstellen läßt sich folgern, daß das Manuskript von THAKUR und JHA keinesfalls die direkte Vorlage der nepalesischen Handschrift gewesen sein kann.
1.3.2.5.2 Der Textzustand der nepalesischen Handschrift
So hilfreich die nepalesische Handschrift für die Wiederherstellung der Ratnaśrītīka auch sein mag, läßt ihr Textzustand viel zu wünschen übrig. Auf Schritt und Tritt begegnet man in diesem Textzeugen Fehlern verschiedener Art, die die Arbeit mit der Handschrift mehr oder weniger erschweren. In dem Teil der Handschrift, der den Kommentartext zum 3. Kapitel enthält, haben die beiden Schreiber ca. 1000 Fehler gemacht, von denen etwas mehr als 200 Fehler nachträglich teilweise von ihnen selbst und teilweise von einem oder mehreren Redaktoren korrigiert wurden. An etwa 180 der fehlerhaft gebliebenen Stellen ist der Text sowohl in der nepalesi- schen Handschrift als auch im Manuskript von THAKUR und JHA verderbt, so daß ein kon- jekturaler Eingriff erforderlich ist. In mehr als einem Drittel dieser Fälle überliefert die Handschrift dennoch eine solche Lesart, die im Vergleich zum Text der editio princeps dem von mir vermuteten ursprünglichen Wortlaut nähersteht.166 Darüber hinaus gibt es 34 Stellen, wo ich nicht in der Lage bin, eine zwingende Konjektur vorzuschlagen und den Text der Handschrift zu berichtigen. Die meisten Fehler in der nepalesischen Handschrift stellen falsche Vokalisierun- gen dar. Abgesehen von den zahlreichen nachträglich berichtigten Stellen gibt es mehr als 160 Fälle, in denen ein falscher Vokal zu lesen ist. Folgende Vokale wurden vertauscht bzw. verwechselt:
164 Vgl. § 1.3.1.3. 165 Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 218, Fn. 1 166 In den übrigen Fällen handelt es sich um Stellen, wo entweder die nepalesische Handschrift und die Ausgabe von THAKUR und JHA den gleichen Text haben oder ihre Lesarten textkritisch gleichwertig sind. In einigen Fällen ist der Text in editio princeps nicht vorhanden, so daß die Konjekturen lediglich an- hand der nepalesischen Handschrift vorgenommen werden mußten.
Page 78
68 EINLEITUNG
a statt a a statt a i statt a ī statt e e statt a o statt e ai statt au a statt i ā statt i i statt ī u statt a e statt i o statt au au statt o a statt u ā statt ī i statt e u statt o e statt o ai statt i a statt e a statt o ī statt ā ū statt u e statt ai ai statt e
Am häufigsten fehlt das Dīrghamātra von a, so daß in etwa 40 Fällen a anstelle von zu lesen ist. Fast genauso oft (mehr als 30 Fälle) erscheint ein überflüssiges Dīrghamātra, so daß ein a anstelle von a zustande kommt. Von den anderen Verwechslungen ist noch das Auftreten von a statt i (10 Fälle), von ai statt e (9 Fälle), von i statt a (8 Fälle), von e statt i (7 Fälle) und von e statt ai (6 Fälle) hervorzuheben.167 Die zweitgrößte Gruppe von Fehlern in der nepalesischen Handschrift besteht aus Verwechslungen zwischen graphisch ähnlichen Akşaras (über 90 Fälle). Die Verwechs- lungen liegen sowohl bei Aksaras vor, die schon von vornherein ähnlich aussehen (z. B. c- und v-, p- und y- u. a.), als auch bei solchen Akşaras, die lediglich unter bestimmten Um- ständen (z. B. wenn ein mechanischer Defekt die Entzifferung erschwert oder wenn eine bestimmte Zeichenkombination vorliegt) verwechselt werden können. In der Handschrift der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel liegen Verwechslungen der folgenden Akșaras vor:
k- und v- t- und n- n- und h- ph- und h- y- und a- v- und k- k- und h- dh- und t- p- und gh- b- und n- y- und d- v- und c- g- und s- dh- und v- p- und dh- bh- und j- y- und p- s- und m- gh- und ș- n- und t- p- und y- bh- und t- r- und g- s- und y- c- und v- n- und m- p- und v- m- und n- l- und t- h- und d- t- und d- n- und r- p- und s- m- und s- l- und n-
Dazu sind noch einige besondere Ligaturen zu erwähnen, die ähnlich aussehen und gele- gentlich ebenfalls verwechselt wurden: tru und kra, pta und sta, rtā und jñā, mśu und ngu, svā und vyā, stra und tru sowie hrī und ngī.168 Daß die Schreiber diese Aksaras manchmal nicht zu unterscheiden vermochten, ist zum Teil auf die vermutlich schlechte Vorlage zu- rückzuführen. Viele Verwechslungen stellen aber bloße Flüchtigkeitsfehler dar, die mög- licherweise erst bei der Anfertigung der uns vorliegenden Handschrift entstanden sind. Knapp 40 Fälle wurden registriert, in denen ein Teil einer Ligatur fehlt. Davon am häufigsten ist -y- als Hinterteil einer Ligatur betroffen (z. B. in Rt. ad KĀ 3.137: vivaksate statt vivaksyate). In knapp 30 Fällen liegt ein überflüssiger Akşara oder Bestandteil einer Ligatur vor (z. B. -y- wie in Rt. ad KĀ 3.148: lakşyaņam Hs. statt lakșaņam). In 13 Fällen wurde eine Dittographie festgestellt. Lax ist der Umgang mit Visargas und Anusväras. In mehr als 30 Fällen fehlt der Visarga, und genauso oft vermißt man auch den Anusvära. In knapp 30 Fällen erscheint
167 Vgl. auch Anhang 10. 168 Dazu s. Anhang 10.
Page 79
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 69
ein überflüssiger Visarga oder Anusvära. In 10 Fällen liegt eine Vertauschung von Vi- sarga und Anusvära vor. Die nachträglich korrigierten Stellen sind nicht dazugerechnet. Bei den nachträglichen Korrekturen der Schreiber bzw. der Redaktoren handelt es sich meistens um Berichtigungen von falschen Vokalen (über 80 Fälle). Erwähnenswert sind außerdem 50 Fälle, in denen zunächst ausgelassene Aksaras und ganze Wörter hinzu- gefügt wurden. In 20 weiteren Fällen wurde ein Visarga nachträglich - meistens wohl von zweiter Hand - geschrieben, in 25 Fällen wurden überflüssige Akşaras getilgt. Von großer Bedeutung für die Aufklärung des Verhältnisses zwischen der nepale- sischen Handschrift und THAKURs und JHAs Manuskript sind die Stellen, wo in dem ersten Textzeugen ein Textabschnitt fehlt, während in der editio princeps der Text vollständig ist. Dabei handelt es sich vor allem um einzelne Akşaras, die in der nepalesischen Hand- schrift versehentlich ausgelassen und auch nachträglich nicht mehr hinzugefügt wurden. Es konnten knapp 60 solche Fehler festgestellt werden, wovon nur sechs haplographischer Natur sind. Da in der Ausgabe von THAKUR und JHA diese Textlücken nicht vorliegen, an- scheinend weil ihr Manuskript sie nicht aufwies, muß daraus geschlossen werden, daß die nepalesische Handschrift nicht die direkte Vorlage von diesem Manuskript gewesen sein kann und bei der Anfertigung dieser Abschrift wahrscheinlich nicht verwendet wurde.
1.3.2.5.3 Die ferne Verwandtschaft von Hs. und Hs.TH/JH
Der Textzustand von THAKURs und JHAs Manuskript läßt sich nicht genau bewerten, da in der Ausgabe eine Reihe von Änderungen vorgenommen wurde, die entweder überhaupt nicht oder nur unzureichend kenntlich gemacht sind. Das Faksimile von Fol. 104a bietet derzeit die einzige Möglichkeit, Textabschnitte aus den beiden Handschriften direkt zu vergleichen. Auch wenn dies nur eine kleine, wenig repräsentative Kostprobe darstellt, lohnt es sich, den Befund mitzuteilen. Der Vergleich zeigt, daß es drei Fehler gibt, die sich in beiden Handschriften finden:
prāhu v° Hs., Hs. TH/JH; prāhuh v° Ed. statt prāhur v° (Rt. ad KĀ 3.78) lokavikhyātam | Hs. post corr. (loka°), Hs.TH/JH; lokavikhyātaḥ | Ed. statt *lokavikhyāto (Rt. ad KĀ 3.79) yāyasmād Hs., Hs.TH/JH; ya[di] yasmāt Ed. statt yadi syād (Rt. ad KĀ 3.79)
Die nepalesische Handschrift weist sieben Sonderfehler auf:
°kāvedinaḥ Hs .; °kābandhavādinah Ed. statt °kābandhavedinaḥ Hs. TH/JH (Rț. ad KĀ 3.78) °śakti y° Hs .; °śaktir y° Hs.TH/JH, Ed. statt statt °saktih | y° (Rt. ad KĀ 3.79) gajad Hs. statt jagad Hs. TH/JH, Ed. (Rt. ad KĀ 3.79) isvavi° Hs. statt iștavi° Hs. TH/JH, Ed. (Rț. ad KĀ 3.79) ārādhayatīti Hs. statt ārādhayāmīti Hs. TH/JH, Ed. (Rț. ad KĀ 3.79) bhramana Hs. statt bhramanam Hs.TH/JH, Ed. (Rt. ad KĀ 3.80) teşām Hs .; sarvveșām Hs. TH/JH statt sarveșām Ed. (Rț. ad KĀ 3.81).
Page 80
70 EINLEITUNG
Im Manuskript von THAKUR und JHA findet man drei Sonderfehler:
viracayami Hs .; racayāmi Hs.TH/JH, Ed. statt viracayāmi (Rț. ad KĀ 3.79) arddhan n° Hs., ardham n° Ed .; arddha n° Hs. TH/JH statt 'rdham n° (Rt. ad KA 3.80) om. Hs.TH/JH, Ed. statt tat Hs. (Rt. ad KĀ 3.80).
Nach einer näheren Betrachtung des ganzen Materials kommt man zu der Annahme, daß THAKURs und JHAs Manuskript generell der nepalesischen Handschrift nähersteht, als man zunächst denken würde. Es gibt nämlich mehrere Stellen, bei denen man annehmen darf, daß der Wortlaut in beiden Textzeugen gleich oder sehr ähnlich war, wobei die Dif- ferenzen erst nach einer absichtlichen oder auch unabsichtlichen Textänderung von THA- KUR und JHA entstanden sind. Dies dürfte bei einigen korrupten Stellen der Fall sein, wo die Herausgeber versucht haben, den Text zu berichtigen. Einige der Korruptelen lassen sich durch mehr oder weniger zwingende Konjekturen beseitigen, andere aber widerstehen jeglichen vernünftigen Verbesserungsversuchen.169 Da die beiden Handschriften nicht direkt voneinander abhängig sein können, muß es sich um alte Verderbnisse handeln. Die alten Fehler, die in Ratnaśrījñanas Autograph - von möglichen Flüchtigkeitsfehlern des Autors abgesehen - keinesfalls gestanden haben können, müssen bereits in einem ge- meinsamen Hyparchetypus (dieser sei w genannt) vorhanden gewesen sein. Von da aus sind sie auf getrennten Wegen in die beiden Handschriften geraten, wobei im Laufe der Überlieferung weitere Entstellungen einschließlich Textverlust stattgefunden haben. Inso- fern darf man folgern, daß zwischen der nepalesischen Handschrift und THAKURS und JHAs Manuskript eine ferne Verwandtschaft existiert. Da derzeit lediglich diese beiden Textzeugen bekannt sind und keine andere Handschrift der Ratnaśrītīka herangezogen werden kann, läßt sich nicht feststellen, ob eine Kontamination zwischen den beiden Handschriften stattgefunden hat.170 Daß die Überlieferung der Ratnaśrītīka nicht frei von Kontaminationen ist, kann jedenfalls nicht ausgeschlossen werden.171
169 Ich verweise hier nur auf einige wenige Beispiele: anyais *tvatkrpānamārgo° : anyai[s] kankr- pāņabhīmo° Hs .; anyais tvatkrpāņabhramo° Ed. (Rț. ad KĀ 3.7); raņeșu samareșu : om. Hs., Ed. (Rț. ad KĀ 3.26); įsenabhūto Hs .; sa [lalāțabhūșā] Ed. (Rț. ad KĀ 3.66); įcepīpravarttanāt Hs .; [trayī]pravartanāt Ed. (Rt. ad KĀ 3.93); *mūdhaye : gūdhaye Hs., Hs.TH/JH2; mūdhaye Ed. (Rț. ad KĀ 3.103); viśeșāpekșāyām tu neti : viśeşāpeksā prļānta naiti Hs .; višesāpeksā rāhitye]neti Ed. (Rt. ad KĀ 3.136). 170 Dazu vgl. WEST 1973, S. 14, Fn. 2. 171 In diesem Zusammenhang ist auf Rt. ad KĀ 3.18 hinzuweisen. Am Ende des Kommentars zu dieser Strophe hat der Schreiber der nepalesischen Handschrift zunächst °yamakam geschrieben, wie ver- mutlich das Original ursprünglich gelautet hat. Ein anderer Schreiber hat allerdings nachträglich °makam uktam direkt an der Stelle der beiden verblaßten (oder: getilgten?) Akşaras °makam geschrieben, so daß nun am Schluß °yamakam uktam zu lesen ist, so wie der Text bemerkenswerterweise auch in der editio princeps lautet. Dies könnte als Hinweis auf eine Kontamination interpretiert werden.
Page 81
RATNAŚRĪJÑĀNAS KOMMENTAR ZUM KĀVYĀDARŚA 71
Die Beziehungen zwischen der nepalesischen Handschrift (Hs.) und der Hand- schrift von THAKUR und JHA (Hs.TH/JH) können unter allem gebotenen Vorbehalt so darge- stellt werden:
Hs. Hs. TH/JH
Page 82
1.4 Dpan Lo tsā bas Kommentar zum Sñan nag me loň
1.4.1 Die Dpan Țīkā und ihr Verhaltnis zur Ratnaśrīțīkā
Wie der simhalesische Gelehrte Bhiku Ratnaśrījñāna selbst am Ende seines Kommentars angibt, ist sein Werk mit der Unterstützung eines Tunga-Fürsten entstanden. Diese An- gabe darf als Hinweis darauf interpretiert werden, daß Ratnaśrījñāna zu der Zeit seine Hei- matinsel verlassen hatte und sich in Nordindien aufhielt. In dieser Region müßten daher das Autograph und vielleicht auch die ersten Abschriften der Ratnaśrītīka entstanden sein, und von da aus muß sich dieses Kommentarwerk weiter nördlich verbreitet haben.172 Die geographische Nähe und die Autorität des buddhistischen Gelehrten haben wesentlich zur Verbreitung und Anerkennung von Ratnaśrījñānas Werk im tibetischen Gebiet beigetra- gen. Als im 13. und 14. Jh. die tibetischen Gelehrten begannen, sich intensiv mit dem Ka- vyādarśa zu beschäftigen, muß man diesen Kommentar in Nepal bereits als eine autorita- tive Quelle und ein zuverlässiges Hilfsmittel für das Studium von Dandins Poetik ange- sehen haben. Das Verdienst, den alten Sanskrit-Kommentar Ratnaśrījñānas erstmals in den tibe- tischen Kulturraum eingeführt und indirekt vermittelt zu haben, gebührt Dpan Lo tsā ba Blo gros brtan pa (1276-1342), dem bedeutendsten tibetischen Gelehrten seiner Zeit.173 Die Ratnaśrīțīkā hat Dpan Lo tsā ba auf bemerkenswerte Art und Weise mit Hilfe von freien Paraphrasen und partiellen wörtlichen Wiedergaben in seinen eigenen tibetischen Kommentar zur tibetischen Übersetzung des Kāvyādarśa eingebettet. Dieser Kommentar, der die Beschäftigung mit dem Kāvyādarśa und der tibetischen Übersetzung Sñan nag me lon in Tibet maßgeblich geprägt und angespornt hat, zählt zu den allerwichtigsten Werken zur Poetik, die unter indischem Einfluß im Schneeland verfaßt wurden.174 Dpan Lo tsā bas
172 Es sind m. W. bisher keine Handschriften der Ratnaśrītīkā in Südindien oder Sri Lanka gefun- den worden, und mir sind auch keine Verweise auf dieses Werk in anderen indischen Kommentaren zum Kāvyādarśa bekannt. Es entsteht deshalb der Eindruck, daß dieser Kommentar vor allem im nördlichen Teil des Subkontinents und in Tibet rezipiert wurde. 173 In den Blauen Annalen (tib. Deb ther snon po) bezeichnet ihn 'Gos Lo tsā ba Gźon nu dpal (1392-1481) auch als mkhas pa'i dban po „Lord of the Scholars“ (s. Bl. Ann., S. 785). Die Lebensumstände von Dpan Lo tsä ba sind wohlbekannt; seine Biographie wurde bereits mehrmals von anderen alten und mo- dernen Autoren dargestellt (s. Bl. Ann., S. 785-787; HAHN 1971, S. 10-11; VAN DER KUIJP 1983, S. 293, Anm. 247; VERHAGEN 1994, S. 88-90, 92). 174 VAN DER KUIJP schätzt dieses Werk zu Recht als „particularly authoritative and useful“ ein (VAN DER KUIJP 1986, S. 32).
Page 83
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LOŃ 73
Werk, das den vollständigen Titel Sñan nag me lon gi rgya cher 'grel pa Gzun don gsal ba („Der umfangreiche Kommentar zum 'Spiegel der Dichtkunst' [namens] 'Aufklärung des Sinnes der Lehrschrift'“) trägt175 und kurz Dpan Tīka (auch Dpan Țīk) genannt wird, stellt der Ausgangspunkt einer bis heute noch andauernden langen und außerordentlich umfang- reichen Kommentartradition dar. Die Dpan Tīka ist der erste grundlegende tibetische Kommentar zum Sñan nag me lon, in dem alle drei Kapitel der indischen Poetik ausführ- lich diskutiert werden.176 Wie VAN DER KUIJP bereits bemerkt hat, wird weder in der kurzen Einleitung zu dem Werk noch in den Schlußstrophen oder im Kolophon erwähnt, daß Dpan Lo tsā bas Kommentarerklärungen über weite Strecken auf dem Werk Ratnaśrījñānas beruhen.177 Auch von Nag gi dban phyug (Skt. *Vagīśvara), einem anderen indischen Kommentator, dessen Werk von Dpan Lo tsä ba konsultiert wurde, ist dort keine Rede. Zumindest an einigen wenigen Stellen innerhalb der Dpan Tīkā wird der Name von Nag gi dban phyug ausdrücklich erwähnt,178 während die Ratnaśrītīka in der Regel stillschweigend herange- zogen und nur ausnahmsweise und ganz allgemein als 'grel pa „Kommentar“ oder rgya che 'grel „umfangreicher Kommentar“ bezeichnet wird.179 Die von Dpan Lo tsa ba auf- fälligerweise verschwiegene Abhängigkeit seines Werkes von der Ratnaśrīțīkā ist den späteren tibetischen Gelehrten jedoch nicht verborgen geblieben; im Gegenteil, sie sind sich dieser Tatsache sehr wohl bewußt gewesen und haben die Dpan Tīka nicht zuletzt wegen ihrer autoritativen Sanskrit-Grundlage besonders hochgeschätzt. Das große An- sehen, das die Dpan Țīkā und dadurch auch die Ratnaśrīțīkā in der jahrhundertelangen
175 So nennt Dpan Lo tsa ba selbst sein eigenes Werk zu Beginn des Kommentars (s. Dpan Blo gros brtan pa 1981, S. 2821, Fol. 1b1). Dasselbe Werk verzeichnet A khu rin po che Ses rab rgya mtsho (1803-1875) in seinem A khu tho yig unter dem unwesentlich verkürzten Titel Sñan nag 'grel pa Gźun don gsal ba (s. LOKESH CHANDRA 1963, Nr. 12957). 176 Der Dpan Țīkā geht die Exegese des Sa skya Paņdita Kun dga' rgyal mtshan (1182-1251) voraus, der im 1. Kapitel seines Mkhas pa rnams la 'jug pa'i sgo (verfaßt 1220-1230?) mehrere Strophen aus dem 1. und 2. Kapitel des Kāvyādarśa besprochen hat (dazu vgl. DIMITROV 2002b, S. 26-31). Noch vor Dpan Lo tsa ba scheint Son ston selbst einen Kommentar mit dem Titel Dbyans can mgul rgyan verfaßt zu haben. Dabei handelt es sich vermutlich nur um ein sehr kurzes Werk, möglicherweise um ein ausführliches Inhaltsverzeichnis oder einzelne Glossen (s. DIMITROV 2002b, S. 35 mit zusätzlicher Bibliographie). 177 Vgl. VAN DER KUIJP 1986, S. 31. 178 S. z. B. Dț. ad KĀ.T 1.14 und 1.29 (Dpan Blo gros brtan pa 1981, S. 2982, Fol. 9b2 bzw. S. 3074, Fol. 14a4). Es bleibt weiterhin unklar, wer dieser indische Kommentator gewesen ist. Sein Werk scheint verschollen zu sein. 179 Vgl. Dt. ad KĀ.T 1.13: de'i bye brag ni zun can no źes 'grel par bśad pa ni ... (Dpan Blo gros brtan pa 1981, S. 2968-2971, Fol. 8b8-9a1), Dt. ad KĀ.T 1.29: rgya che 'grel du ni ... (S. 3074, Fol. 14a4), Dt. ad KĀ.T 1.111: mdzes ma źes bod pa'i tshig tu 'grel pa gñis kyis 'chad do (S. 4745, Fol. 97b5), Dt. ad KĀ.T 3.112: 'grel pa dag tu 'khri śin ni bud med de (S. 4747, Fol. 97b7). In den letzten beiden Beispielen sind anscheinend beide Kommentare, der des Ratnaśrījñāna und des *Vāgīśvara, gemeint.
Page 84
74 EINLEITUNG
tibetischen Tradition genossen hat, offenbart sich darin, daß Dpan Lo tsā bas Kommentar häufig in den späteren tibetischen Werken zum Sñan nag me lon - meistens stillschwei- gend - zitiert oder paraphrasiert wird. Besondere Beachtung fanden die Dpan Tīka und die Ratnaśrīțīkā bei Si tu Pan chen Chos kyi 'byun gnas (1699-1774) und seinem Schüler Bstan 'dzin chos kyi ñi ma (1730-1779). In seinem Werk Dbyans can nag gi rol mtsho legs bśad nor bu'i 'byun khuns, das gewissermaßen die Krönung der Kommentartradition zum Sñan nag me lon ist, bezieht sich Bstan 'dzin chos kyi ñi ma mehrmals auf die beiden Kommentare und erwähnt dabei zuweilen Dpan Lo tsā ba und Ratnaśrījñāna nament- lich.180 In seiner Einleitung bemerkt er zu den beiden Werken folgendes:181
gźun 'di la 'grel pa Rgya gar du grags che ba Singa la'i glin du 'khruns pa nan pa'i paņdi ta Ratna śrī dan | yan nan pa'i slob dpon pan chen Nag gi dban phyug grags pas mdzad pa 'di gñis grags che | ... de nas Dpan lo tsā ba chen po Blo gros brtan pas Ratna śrī'i rgya 'grel tshig sna bsdus te bsgyur ba'i bar bar na khon ran gi gsun rtsom phran bu gsal byed du bcug pa'i 'grel pa Dpan Tīk tu grags pa 'di mdzad |
„Zu dieser Lehrschrift [d. h. zum Kāvyādarśa] haben der in Indien weitbekannte, auf der Insel Simhala geborene buddhistische Gelehrte Ratnaśrī[jñāna] und auch der buddhistische Lehrer [und] große Gelehrte Nag gi dban phyug grags pa (*Vāgīśva- rakīrti) Kommentare verfaßt; diese beiden sind weitbekannt. [ ... ] Danach [d. h. nach der Anfertigung der tibetischen Übersetzung des Kāvyādarśa] hat der große Über- setzer aus Dpan, Blo gros brtan pa, den unter dem Namen Dpan Tīk bekannten Kommentar verfaßt, in dem er den indischen Kommentar des Ratnaśrī[jñāna] zu- sammenfassend paraphrasiert und zu einigen Stellen der Übersetzung [des Grund- textes] eigene kleinere Bemerkungen als Erläuterung beigesteuert hat.“
Aus diesen Angaben und überhaupt aus dem ganzen Kommentar Bstan 'dzin chos kyi ñi mas geht klar hervor, daß Bstan 'dzin chos kyi ñi ma unter Anleitung seines Lehrers so- wohl die Dpan Țīkā als auch die Ratnaśrīțīkā genau studiert hat und sich über die Natur von Dpan Lo tsä bas Werk im klaren gewesen ist. Da ich mich zur Abhängigkeit der Dpan Țīkā von der Ratnaśrīțīkā bereits an anderer Stelle geäußert und einige charakteristische Beispiele gegeben habe,182 erübrigt es sich hier, auf diese Frage noch einmal einzugehen. Es genügt, auf die zahlreichen wörtlichen Entsprechungen in der Dpan Țīkā zum 3. Kapi-
180 Dpan Lo tsā ba wird in der Regel als Dpan lo chen po („der große Dpan lo“) angesprochen (um nur auf einige Beispiele hinzuweisen, vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentarerklärungen ad KĀ.T 3.21, 3.66, 3.111, 3.145). Häufig wird diskutiert, was in Dpan Lo tsā bas Kommentar (Dpan țīk tu) steht (vgl. den Kommentar ad KĀ.T 3.11-12, 3.50, 3.54, 3.72, 3.113, 3.121). Ratnaśrījñānas Werk wird seltener explizit erwähnt (vgl. den Kommentar ad KĀ.T 3.41, 3.84, 3.116). 181 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 16-17. 182 Dazu vgl. DIMITROV 2002b, S. 48-50.
Page 85
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LON 75
tel zu verweisen, die deutlich zeigen, in welch großem Maße Dpan Lo tsā ba von der Ratnaśrīțīkā beeinflußt war und wieviel er daraus übernommen hat.183 Dabei muß jedoch betont werden, daß der tibetische Kommentator keine vollständige Übersetzung der Ratnaśrīțīkā beabsichtigt hat. Auch wenn er sich an Ratnaśrījñānas Werk teilweise eng an- lehnt, geht er grundsätzlich von der ihm vorliegenden tibetischen Übersetzung des Kāvyā- darśa aus und richtet seine von Ratnaśrījñāna und in geringerem Maße auch von Nag gi dban phyug inspirierten bzw. übernommenen Erklärungen184 nach dem Wortlaut und der Syntax des tibetischen Textes.185 Dies bedeutet andererseits jedoch nicht, daß Dpan Lo tsā ba der tibetischen Übersetzung sklavisch folgt, denn es gibt auch mehrere Fälle, in denen er eine alternative Übersetzung voraussetzt. Dabei versucht Dpan Lo tsā ba entweder einen grammatisch und semantisch besseren tibetischen Text herzustellen oder er zieht einen solchen Wortlaut vor, der sich häufig auf eine Interpretation der Sanskritstrophe stützt, die in der Ratnaśrīțīkā vertreten wird.186
1.4.2 Die Entstehung der Dpan Țīkā
In den fünf Strophen und im Kolophon am Ende der Dpan Tīka finden sich einige interes- sante Angaben zur Entstehung dieses Kommentars. Dort wird folgendes gesagt:
183 Die Entsprechungen aus dem Kommentar zu jeder Strophe sind an einer Stelle zusammen- gefaßt und können in der hier vorgelegten Ausgabe der Dpan Tīkā nach dem Kommentar zu der jeweiligen Strophe konsultiert werden. Manche dieser Entsprechungen werden außerdem in den philologischen Bemer- kungen (Kapitel 6) besprochen 184 Da der Sanskrit-Kommentar des Nag gi dban phyug nicht erhalten zu sein scheint und nicht konsultiert werden kann, läßt sich natürlich nicht genau bestimmen, inwieweit Dpan Lo tsā ba von diesem Werk beeinflußt wurde. Man darf aber annehmen, daß der tibetische Gelehrte aus diesem Kommentar deut- lich weniger entlehnt hat als aus der Ratnaśrītīkā. Um Entlehnungen aus Nag gi dban phyugs Kommentar könnte es sich bei den Hinweisen auf die verschiedenen Sinnfiguren handeln, die in den Sanskrit-Beispiel- strophen zu erkennen sind; vgl. z. B. Dt. ad KA.T 3.8: ... ces no bstod byas pa dpe'i rgyan te (Hinweis auf upamālamkāra), Dț. ad KĀ.T 3.9: ... žes pa khyad par brjod pa'i rgyan te (Hinweis auf viśeșoktyalamkāra), Dt. ad KĀ.T 3.10: 'di ni bar gyi gsal byed de (Hinweis auf madhyadīpaka) usw. Zum einen finden sich solche Hinweise in der Ratnaśrītīkā nicht und zum anderen ist es wenig wahrscheinlich, daß Dpan Lo tsā ba unabhängig von einem Sanskrit-Kommentar technische Bemerkungen dieser Art macht. 185 Vgl. z. B. Dț. ad KĀ.T 3.41, 3.64, 3.69, 3.71, 3.81 (dazu s. § 6.2). 186 Vgl. hierzu vor allem Dț. ad KĀ.T 3.3, 3.4, 3.11, 3.19, 3.39, 3.54, 3.83 (s. § 6.2). Daß Dpan Lo tsä ba den Text der ursprünglichen Übersetzung des Kāvyādarsa nicht kritiklos übernommen hat, zeigen besonders deutlich die Stellen, an denen er die von Son ston und Laksmīkara verwendete Partikel dag bei der Wiedergabe einer Pluralform der Sanskrit-Vorlage durch die Pluralpartikel rnams ersetzt hat. Im Kommentar zum 3. Kapitel habe ich 13 solcher Fälle festgestellt: Dt. ad KĀ.T 3.28b, 3.42d, 3.58d, 3.90b, 3.106a, 3.126b, 3.126c, 3.158c, 3.165d, 3.177c, 3.185a, 3.186c und 3.187c (zur Partikel dag in der tibeti- schen Übersetzung vgl. DIMITROV 2002b, S. 123-127).
Page 86
76 EINLEITUNG
-
Hier, in dem großen Palast der Poetik, wurde dieses Banner eines umfang- reichen Kommentars aufgepflanzt, welches mit dem Wunschedelstein des komprimierten Sinnes gekennzeichnet ist und in vielfältiger Weise erstrahlt, weil es aus dem feinen Tuch der Wortbedeutungen besteht.
-
Was mich anbelangt, so habe ich, der ich meine Jugendzeit [bereits] hinter mir habe und Leiden in äußerst heftiger Weise empfunden habe, dieses [Kommentarwerk] angefertigt, obwohl es angemessen ist, sich konzentriert mit dem tiefen Sinn der heiligen Religion [d. h. des Buddhismus] zu be- schäftigen, wo es doch nicht angemessen ist, sich mit derartigen nicht- buddhistischen Stoffen auseinanderzusetzen; [dies habe ich nur deshalb ge- macht, weil] ich immer wieder durch die Worte zahlreicher buddhistischer Lehrmeister dazu veranlaßt wurde, mich ernsthaft mit dieser Angelegenheit zu befassen [d. h. diesen Kommentar zu schreiben].
-
Weil es gesagt worden ist, daß ein Buddhasohn [d. h. ein Bodhisattva] sich in allen Wissensgebieten üben soll, ist es angebracht, daß die gebildeten Men- schen, erfüllt von dem Gedanken, die Erleuchtung anzustreben, sich diesen [Kommentar] zu eigen machen [d. h. zu studieren], denn er wird zur Grund- lage für den Erwerb der Allwissenheit.
-
Weil Menschen meinesgleichen von schwachem Verstand, von äußerst ge- ringer Bildung, zerstreut, vergeßlich, verwirrt und der Faulheit unterworfen sind, mögen die Gebildeten es ertragen, daß er [d. h. der Kommentar] durch Fehler verunreinigt ist. Ich möchte nicht behaupten, daß ich das weiß, was ich nicht weiß, und daß ich das sehe, was ich nicht sehe.
-
Durch das rechtzeitige Herabfallen der Regengüsse der beiden Zurüstungen [d. h. Verdienst (Skt. punya) und Wissen (Skt. jñāna)] aus den dichten Wol- ken des Heils, das aus der Bemühung um diesen [Kommentar] [entsteht], möge [für] alle Lebewesen die Saat der Buddhaschaft schnell reifen, die in die Erde des Geschlechtes des Siegreichen [d. h. des Buddhas] [gesät wurde].
Was die Art und Weise betrifft, [wie dieser Kommentar entstanden ist], so wurde er von dem großen Übersetzer, dem edlen Blo gros brtan pa, der [auch] ein wenig von den weltlichen Wissenschaften gekostet hatte,187 verfaßt, wobei er sich auf die
187 Die Wissenschaften, die hier gemeint sind, sind das Wissen von den Wörtern, d. h. die Sprach- wissenschaft (Skt. śabdavidyā; tib. sgra'i rig pa), das Wissen von den Gründen, d. h. die Logik (Skt. hetu- vidyā; tib. gtan tshigs kyi rig pa), das Wissen von der Heilkunde, d. h. die Medizin (Skt. cikitsāvidyā; tib. gso ba'i rig pa), das Wissen von den Handwerkskünsten (Skt. śilpakarmasthānavidyā; tib. bzo'i gnas kyi rig pa) sowie das auf das Wesen [der buddhistischen Lehre] bezogene Wissen (Skt. adhyātmavidyā; tib. nan gi
Page 87
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LOŃ 77
freundliche Unterstützung des edlen Lehrers Mchog ldan legs pa'i blo gros verlas- sen konnte, der ein hervorragender geistlicher Sohn [d. h. enger Schüler] des Über- setzers Son ston, des edlen Rdo rje rgyal mtshan, des Gebildetsten unter den Gebil- deten, war, der [seinerseits] in den Feinheiten des Buddhawortes und der Beweis- führung gebildet war, die ihm durch die Freundlichkeit des mit dem Buddhawort und der Beweisführung vertrauten edlen Stag sde ba Sen ge rgyal mtshan zuteil ge- worden waren. [Der Kommentar] ist im ehrwürdigen Kloster Sa skya in trefflicher Weise zustande gekommen. Möge [dieses Werk] für allen Wesen von großem Nut- zen sein!
Im Hinblick auf die Geschichte der tibetischen Übersetzung des Kāvyādarsa und der da- mit verknüpften Kommentartradition in Tibet sind aus diesen Angaben vor allem drei Dinge hervorzuheben. Die erste wichtige Information ist, daß Dpan Lo tsā ba seinen Kom- mentar erst in den späten Jahren seines Lebens angefertigt hat, als er möglicherweise nicht mehr in bestem gesundheitlichen Zustand war. Es gibt auch andere Indizien, die darüber sprechen, daß mindestens die Hälfte von Dpan Lo tsa bas Leben vergangen war, als die Dpan Țīkā entstand. So deutet ein Zitat in Dț. ad KĀ.T 3.128, das aus dem 1309 verfaßten Brda sprod pa'i gźun gi sñin po gsal ba (dem sog. Dpan lo'i śog gcig ma) stammt, darauf hin, daß die Dpan Tīkā wahrscheinlich nach dem Jahr 1309 geschrieben wurde. Da sich Dpan Lo tsā ba aber in dem Autokommentar Brda sprod pa'i sñin po gsal ba'i 'grel pa sñin po ches cher gsal ba, der laut Kolophon 1339 angefertigt wurde, auf seinen Sñan nag me lon-Kommentar bezieht, muß man annehmen, daß die Dpan Tīkā zwischen 1309 und 1339 entstanden ist.188 Wenn alle Angaben richtig sind, sollte Dpan Lo tsā ba sein Werk eher gegen Ende dieser Periode, möglicherweise in den dreißiger Jahren des 14. Jh.s ange- fertigt haben.189 Die zweite beachtenswerte Information betrifft die Umstände, unter welchen die Dpan Tīkā entstanden ist. In der zweiten Schlußstrophe wird darauf hingewiesen, daß der Autor von zahlreichen buddhistischen Lehrmeistern dazu aufgefordert wurde, den Kom- mentar zu schreiben. Wichtiger hier ist die konkretere Angabe im Kolophon, daß Dpan Lo
rig pa). Das sind die sogenannten fünf höheren Wissenschaften (tib. rig pa'i gnas che ba lna); zu dem fünf- fachen Wissen des Bodhisattva vgl. Asangas Mahāyānasūtrālamkāra XI.60 (Ed. LÉVI 1907, S. 70); siehe auch Dpan Blo gros brtan pa 1981, S. 2835-7, Fol. 2a5-7 sowie Mvy 1557-1562. 188 Mehr dazu in der philologischen Bemerkung zu Dt. ad KĀ.T 3.128. 189 In den Blauen Annalen wird mitgeteilt, daß G.yag sde Pan chen (1299-1378) den Text des Kāvyādarśa bei Dpan Lo tsā ba studiert hat (s. Bl. Ann., S. 534). Da es unwahrscheinlich ist, daß G.yag sde Pan chen seinen Kāvyādarśa-Unterricht vor seinem 20. Lebensjahr erhalten hat, kann diese Angabe als ein Indiz dafür interpretiert werden, daß Dpan Lo tsā ba den Kāvyādarśa erst nach 1320 gelehrt hat. Wahr- scheinlich hat G.yag sde Pan chen seinen Kāvyādarśa-Unterricht erst zu der Zeit bekommen, als sich Dpan Lo tsā ba intensiv mit diesem Text und dem Kommentar dazu beschäftigte.
Page 88
78 EINLEITUNG
tsā ba während seiner Arbeit am Kommentar die Unterstützung von Mchog ldan legs pa'i blo gro erhalten hat. Wie man aus den Blauen Annalen erfährt, hat Dpan Lo tsā ba bei Mchog ldan legs pa'i blo gro Grammatik studiert.190 Bei diesem Lehrer hat Dpan Lo tsā ba möglicherweise auch Unterricht in indischer Poetik genommen. Die Angaben hinterlassen jedenfalls den Eindruck, daß sich Son ston Lo tsā ba Rdo rje rgyal mtshan am Verfassen der Dpan Țīkā nicht direkt beteiligt hat. Ansonsten wäre dies im Kolophon sicherlich nicht unerwähnt geblieben. Eine zugleich einfache und plausible Erklärung dafür, daß sich Śon ston, der ein Lehrer von Mchog ldan legs pa'i blo gro und höchstwahrscheinlich auch von Dpan Lo tsā ba selbst war,191 an der Dpan Tīkā nicht beteiligt hat bzw. nicht beteiligen konnte, kann die sein, daß zu der Zeit als der Kommentar geschrieben wurde, der große Übersetzer bereits gestorben war. Zu dieser Hypothese paßt die vorhin gezogene Schluß- folgerung, daß die Dpan Tīkā etwa im dritten Jahrzehnt des 14. Jh.s entstanden ist. Zwar ist nicht bekannt, wann genau Son ston geboren wurde, doch kann man sich getrost HAHNs Meinung anschließen, daß „es nicht unberechtigt [ist], sein Geburtsjahr zwischen 1235 und 1245 anzusetzen.“192 Diese Annahme erscheint noch glaubwürdiger, wenn man die im Kolophon angeführte guruisyaparamparā Stag sde ba Sen ge rgyal mtshan - Son ston Lo tsā ba Rdo rje rgyal mtshan - Mchog ldan legs pa'i blo gros - Blo gros brtan pa berücksichtigt. Man geht wohl kaum fehl, zwischen Son ston und dem 1276 geborenen Dpan Lo tsa ba einen nicht unbeträchtlichen Altersunterschied anzunehmen. Selbst wenn man Son stons Geburtsjahr auf spätestens 1245 datieren würde, wäre er 1330 bereits weit über 80 Jahre alt gewesen. Eventuell hat Son ston dieses hohen Alter nicht erreicht und konnte daher die Anfertigung der Dpan Tkā nicht miterleben und daran mitwirken. Hier kann auf zwei weitere Indizien hingewiesen werden. Zum einen weiß man, daß Śon ston von den insgesamt 154 Strophen der Vrttamālāstuti des Jñānaśrīmitra nur die ersten 61 ins Tibetische zu übersetzen vermochte, während die restlichen 93 Strophen von Dpan Lo tsā ba übertragen wurden. Daß Son ston sein Vorhaben nicht zu Ende geführt hat, läßt sich mit seinem frühzeitigen Tod erklären.193 Zum anderen wurde nach näherer Betrachtung bereits die Schlußfolgerung gezogen, daß Dpan Lo tsä ba anscheinend noch zu Lebzeiten von Son ston und mit seiner Billigung die tibetische Übersetzung des Kāvyā- darśa durchgesehen und womöglich leicht korrigiert hat, ohne jedoch weitergehende Kor- rekturen am Text in Übereinstimmung mit der Ratnaśrītīkā gemacht zu haben, wie in den Kolophonen in den Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Narthang und Peking behauptet wird.194 Schon aus dem Textbefund läßt sich schließen, daß Dpan Lo tsä ba an der ursprünglichen
190 Vgl. Bl. Ann., S. 786. 191 Vgl. HAHN 1971, S. 10; VERHAGEN 1994, 324; DIMITROV 2002b, S. 48. 192 HAHN 1971, S. 9. 193 Vgl. dazu DIMITROV 2002b, S. 39. 194 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 31-32 und 126-127.
Page 89
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LOŃ 79
Übersetzung seines Lehrers zunächst keine signifikanten Änderungen vorgenommen hat, möglicherweise weil er es in der Gegenwart des großen Übersetzers einfach nicht gewagt hat. Erst später beim Verfassen seines Kommentars hat Dpan Lo tsa ba die Übersetzung - teilweise in Übereinstimmung mit der Ratnaśrītīkā - revidiert, einige Wiedergaben von Son ston und Lakşmīkara zurückgewiesen und seine eigenen Übersetzungsvorschläge ge- macht. Zu dieser Zeit scheint Son ston nicht mehr am Leben gewesen zu sein. Die dritte erwähnenswerte Information, die uns der Kolophon der Dpan-Tīkā- Handschrift liefert, ist, daß Dpan Lo tsā ba seinen Kommentar im Kloster Sa skya ge- schrieben hat. Das Werk ist also genau dort entstanden, wo bereits die von Son ston und Lakşmīkara angefertigte vollständige tibetische Übersetzung des Kāvyādarśa vermutlich zu Beginn der siebziger Jahre des 13. Jh.s vorgelegt wurde und wo sich noch früher in der ersten Hälfte des 13. Jh.s Sa skya Pandita mit indischer Poetik und insbesondere mit Dan- dins Lehrschrift beschäftigt hatte. Zweifellos hatte man zu jener Zeit in diesem berühmten Kloster beste Bedingungen, vor allem einen unmittelbaren Zugang zu wertvollen und wichtigen indischen und tibetischen Materialien, die das erfolgreiche Studium des Kāvyā- darśa und des Sñan nag me lon ermöglichten. Die Frage, ob Dpan Lo tsā ba eine Hand- schrift der Ratnaśrīțīkā bereits im Kloster vorfand oder ob er sich diese bei einer seiner sieben Reisen nach Nepal besorgte,195 läßt sich nicht definitiv beantworten. Es ist aber nicht unwahrscheinlich, daß Dpan Lo tsa ba bei seinen Aufenthalten in Nepal die Gele- genheit hatte, weitere Materialien zum Kāvyādarśa zu konsultieren und eventuell auch mit sich nach Tibet zu nehmen.
1.4.3 Die Handschrift der Dpan Tīkā
Trotz der Tatsache, daß der Dpan Tīkā schon kurz nach ihrer Abfassung große Beachtung zuteil wurde und sie immer wieder von den bedeutendsten tibetischen Gelehrten bis hin zu Si tu Pan chen und seinem Schüler Bstan 'dzin chos kyi ñi ma in der zweiten Hälfte des 18. Jh.s studiert wurde, scheint dieses Werk keine große Verbreitung in handschriftlicher Form erfahren zu haben. Die Textzeugen dieses Werkes sind heutzutage eine große Rari- tät. Dazu hat vielleicht auch der ungünstige Umstand beigetragen, daß man sich anschei- nend darum nicht gekümmert hat, einen Blockdruck von Dpan Lo tsā bas Kommentar anzufertigen.19% Es ist mir jedenfalls nicht bekannt, daß ein Blockdruck dieses Werkes exi- stiert.
195 In den Blauen Annalen wird berichtet, daß Dpan Lo tsa ba Nepal siebenmal besucht hat (s. Bl. Ann., S. 786). 196 Wie VAN DER KUIJP bemerkt, Dpan Lo tsā bas Werk „apparently never circulated in block- print“ (VAN DER KUIJP 1986, S. 39, Anm. 4).
Page 90
80 EINLEITUNG
Die einzige mir zugängliche Handschrift der Dpan Tīka wurde 1981 in einer photomechanischen Ausgabe in dem Band Rig gnas phyogs bsdebs zusammen mit Wer- ken anderer Autoren in Dharamsala von der Library of Tibetan Works and Archives ver- öffentlicht. Dies ist ein schönes Manuskript in Dbu-med-Schrift, das sich im Privatbesitz von Serkong Tsanshap Rimpoche befindet. Die Handschrift besteht aus insgesamt 111 Folios und scheint vollständig erhalten zu sein.197 Sie ist von zwei verschiedenen Schrei- bern angefertigt worden, wobei der erste Schreiber für den bei weitem größten Teil der Handschrift (Fol. 1-99) verantwortlich ist. Die Abschrift des zweiten Kopisten beginnt genau am Anfang von Fol. 100 und zwar ohne eine Unterbrechung oder Überlappung des Textes. Daher darf angenommen werden, daß der Wechsel geplant war und dann erfolgte, als das Pensum des ersten Schreibers nach der Anfertigung der ersten 99 Folios erfüllt war. Der Duktus der beiden Schreiber unterscheidet sich deutlich genug voneinander. Die beiden Teile der Handschrift unterscheiden sich auch hinsichtlich einer Reihe von ortho- graphischen Besonderheiten:
- Der erste Kopist schreibt die Ligatur spa immer ohne den nach links unten deutenden, schmalen Strich, der zur Unterscheidung des spa von ya dient. Der zweite Kopist unter- scheidet zwischen spa und ya. 2. Der erste Kopist schreibt immer sñan nags statt sñan nag. Der zweite Kopist verwendet vorwiegend die Standardform sñan nag; gelegentlich schreibt er aber auch die Variante sñan dnags. 3. Der erste Kopist schreibt in der Regel bstan 'chos statt bstan bcos. 4. Der erste Kopist schreibt konsequent nam ka statt nam mkha'. 5. Der erste Kopist verwendet häufig die Sandhiform du der Terminativpartikel an Stel- len, an denen tu stehen muß. Nach kun und śin schreibt er immer du statt tu.198 Auch
197 S. Dpan Blo gros brtan pa 1981, S. 281-5022, Fol. 1-111b2; vgl. die Beschreibung dieses Textzeugen in § 2.1.2.3. Zu dieser Handschrift bemerkt VAN DER KUIJP, daß „the published manuscript is unfortunately incomplete“ (VAN DER KUIJP 1996, S. 397). VAN DER KUIJP begründet diese Behauptung je- doch nicht, so daß es nicht klar ist, was ihn zu dieser Angabe veranlaßt hat. An einer anderen Stelle berichtet er, daß „[a] manuscript copy of this work [ ... ] is also available in the People's Republic of China as it figures in Dung-dkar Blo-bzang 'phrin-las' Snyan-ngag-la 'jug-tshul tshig-rgyan rig-pa'i sgo-'byed, Xining: Qinghai People's Publishing House, 1982, p. 618. Whereas the GZHUNG-GSAL [d. h. die in Dharamsala reproduzierte Handschrift der Dpan Țīkā] has 111 folia, Dung-dkar dge-bshes' text consists of 169!" (VAN DER KUIJP 1986, S. 39, Anm. 4). Möglicherweise beruht VAN DER KUIJPs Angabe zur Unvollständigkeit der Handschrift lediglich auf der angeblichen Differenz in der Anzahl der Folios. Da mir die in China aufbe- wahrte Handschrift der Dpan Tīka nicht zugänglich ist, bin ich nicht imstande, die beiden Textzeugen zu vergleichen und die Angaben zu überprüfen. 198 In der alten tibetischen Orthographie folgte auf den Auslaut -n von kun und śin, wie auch auf das auslautende -n, -g und -l von anderen Wörtern, ein weiterer konsonantischer Auslaut, nämlich ein affi- giertes -d (das sog. da drag). Da das da drag in der neuen Orthographie ausgelassen, aber beim Sandhi immer noch berücksichtigt wird, schreibt man standardmäßig kun tu statt kun du und śin tu statt śin du. Die
Page 91
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LON 81
nach dem Auslaut -g von Wörtern wie cig, gcig, mchog, rtag, dag, drag, dpag, phyug, brag, tshig, 'og, lag und log steht sehr oft du statt tu. 6. Der zweite Kopist verwendet häufiger als der erste Kopist Zusammenschreibungen und Abbreviaturen.199
Weitere orthographische Besonderheiten finden sich gleichermaßen in beiden Teilen der Handschrift. Es sind dies:
- Die häufige Vertauschung der Präskripte m- und 'a chun.200 2. Die Vertauschung der Präskripte g- und b -. 201 3. Die Vertauschung anderer Präskripte, wie d- und 'a chun (z. B. 'gons statt dgons) sowie d- und b- (z. B. dgrod statt bgrod). 4. Die Vertauschung von Superskripten und Präskripten, wie r- und g-, r- und d-, r- und s-, s- und d -. 202 5. Die gelegentlich analytisch ausgeschriebenen Instrumentalformen von Wörtern mit vokalischem Auslaut, bei denen die vollere Form 'is anstelle von -s gebraucht wird.203 6. Der Gebrauch von palatalisierten Formen, wie rkyed statt rked, skye statt ske, khyens statt khens, sgyeg statt sgeg. 7. Die Mißachtung der Sandhiregel bei der Finalpartikel des Befehlssatzes cig, bei der Koordinationspartikel cin, bei der Semifinalpartikel te sowie bei dem Adverb ces. Allein in dem Teil der Handschrift, der den Kommentar zum 3. Kapitel enthält, wurden knapp 150 solche Fälle festgestellt.204
beiden Schreibungen kun du und śin du wären nur richtig, wenn man vollständig von dem da drag absähe. Sie dürfen als hyperkorrekte Formen betrachtet werden. 199 Vgl. dazu Anhang 6. 200 Folgende Varianten kommen vor: (m- anstelle von 'a chun) mkhyud statt 'khyud, mthun statt 'thun, mdab statt 'dab; ('a chun anstelle von m-) 'kho statt mkho, 'grin statt mgrin, 'jug statt mjug, 'thil statt mthil, 'thun statt mthun, 'tshams statt mtshams und 'tsho statt mtsho. 201 Folgende Varianten kommen vor: (b- anstelle von g-) bśol statt gśol, bsan statt gsan; (g- anstelle von b-), gżag statt bźag, gzun statt bzun, gsal statt bsal. 202 Folgende Varianten kommen vor: rgu statt dgu, rgyu(s) statt sgyu(s), sten statt rten, ston statt rton, rdub statt gdub, spyid statt dpyid, dmad statt smad. 203 Folgende Schreibungen treten auf: sgra 'is statt sgras, rje 'is statt rjes, sde 'is statt sdes, mdo 'is statt mdos, 'di 'is statt 'dis, pa 'is statt pas, blo'is statt blos, su 'is statt sus. Vgl. hierzu HAHN 1996, § 8.1, S. 60 und § 10.1, S. 79. 204 Es wird häufig die Grundform cig, cin, te bzw. ces verwendet, ohne Rücksicht auf den Auslaut des davorstehenden Wortes zu nehmen. Folgende Varianten kommen vor: °n cig statt on źig, °s cig statt °s śig; °n cin statt °n źin, °r cin statt °r źin, °l cin statt °l źin; °n te statt °n ste, °d te statt °d de; °a ces statt °a źes, °am ces statt °am źes, °ā ces statt °a źes, °i ces statt °i źes, °u ces statt °u źes, °e ces statt °e źes, °o ces statt °o źes, °g źes statt °g ces, °t ces statt °t źes, °r ces statt °r źes, °h ces statt °h źes.
Page 92
82 EINLEITUNG
Die Dbu-med-Handschrift der Dpan Tīka zeichnet sich außerdem durch eine Reihe von Schreibfehlern aus, von denen ein großer Teil auf Homonymie oder auf einer sehr großen phonetischen Ähnlichkeit beruht. Folgende Gruppen von Fehlern sind erwähnenswert:
- Die Verwechslung von p- und b -. Knapp 100 solche Verwechslungen wurden regi- striert.205 2. Das Auslassen eines Präskripts. Über 50 Fälle wurden festgestellt, wobei meistens das Präskript b- fehlt.206 3. Überflüssiges Präskript. In mehr als 20 Fällen erscheint ein überflüssiges Präskript, wobei dies meistens beim Präskript b- der Fall ist.207 4. Das Auslassen des Auslauts -s. In knapp 20 Fällen fehlt der Auslaut -s, der an zweiter Position nach einem anderen Konsonanten stehen muß.208 Zu erwähnen ist hier auch die Schreibung gñi ga statt gñis ka. 5. Überflüssiges -s im Auslaut. Weniger häufig findet sich ein überflüssiges -s nach einem anderen Konsonanten im Auslaut, wie z. B. sdebs statt sdeb, rims statt rim, rigs statt rig. 6. Die Verwechslung von Homonymen. In einigen Fällen sind die Fehler aufgrund der phonetischen Identität oder der großen Ähnlichkeit entstanden, wobei sich die ver- wechselten Wörter ansonsten semantisch und graphisch deutlich voneinander unter- scheiden, z. B .: cha statt bya, ji statt ci, don statt dod, phyed statt ched, 'phrul statt 'khrul, bzlas statt 'das. 7. Die Verwechslung von aspirierten Konsonanten mit ihren unaspirierten Korrelaten. In den meisten Fällen erscheint c- statt ch-, z. B. ca statt cha, ce statt che, cen statt chen; nur zwei andere Belege wurden gefunden: dub statt thub und pud statt phud. 8. Fehlerhafte Transliterationen von Sanskritwörtern. Es wurden über 50 Fälle festge- stellt, in denen ein in tibetischer Schrift transliteriertes Sanskritwort nicht korrekt ge- schrieben ist. In den meisten Fällen ist von Überlieferungsfehlern auszugehen. Am häufigsten fehlt das subskribierte 'a chun (das sog. 'a rin po „langes 'a“) zur Bezeich-
205 Am häufigsten kommen die folgenden Verwechslungen vor: °n ba statt on pa, °l pa statt °l ba und °r pa statt °r ba. 206 Besonders häufig erscheint rjod statt brjod. Darüber hinaus findet man folgende Schreibun- gen: klags statt bklags, rkam statt brkam, gyur statt 'gyur, rgyal statt brgyal, sgyur statt bsgyur, sgrub statt bsgrub, cig statt gcig, chol statt 'chol, rjed statt brjed, rjod statt brjod, rten statt brten, sdud pa statt bsdu ba, snun statt bsnun, byed statt 'byed, tshon statt mtshon, zlog statt bzlog, sar statt gsar, sen statt bsen, so statt bso. 207 Folgende Lesarten sind zu vergleichen: bskal statt skal, bskyed statt skyed, bskyod statt skyod, 'khrid statt khrid, bcu statt cu, brjod statt rjod, brtul statt rtul, blta statt lta, 'dud statt dud, 'tsho statt tsho, bzlog statt zlog, bsruń(s) statt sruń(s), bslu statt slu. 208 Erwähnenswert sind Varianten wie rnam statt rnams, rig statt rigs, srub statt srubs u. ä.
Page 93
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LOŃ 83
nung der Sanskrit-Langvokale.209 Es gibt aber auch den umgekehrten Fall, wenn das subskribierte 'a chun überflüssig ist. Skt. r wird in der Regel durch ri transliteriert. Gelegentlich werden stimmlose und stimmhafte Laute verwechselt. 9. Andere korrupte Stellen. In mehr als 100 Fällen ist die Handschrift der Dpan Țīkā zum 3. Kapitel verderbt, wobei sich der Text durch Konjekturen verbessern läßt. Es gibt mehr als 40 Verbesserungen von zweiter Hand. Man hat vor allem zunächst ausgelasse- ne Silben hinzugefügt. Es sind nur wenige Stellen geblieben, an denen ein bestimmtes Wort zu fehlen scheint.210 Dittographien sind äußerst selten. Angesichts des Textum- fangs verbleiben verhältnismäßig wenige problematische Stellen, wo der Text sich jeg- lichen vernünftigen Interpretations- und Verbesserungsversuchen entzieht.
Aus diesem Befund wird ersichtlich, daß die Dpan Tīka in dieser Handschrift nicht in allerbestem Textzustand überliefert worden ist. Es gibt auch einige Stellen, an denen der Text anscheinend nur lückenhaft erhalten worden ist.211 Ganz eindeutig ist das im Fall von Dt. ad KĀ.T 3.154, wo eine Textlücke vorliegt, die sich anhand Bstan 'dzin chos kyi ñi mas ausführlichen Zitats derselben Stelle aus der Dpan Tīka füllen läßt.212 Auch andere auf Dpan Lo tsā bas Werk beruhende Stellen in Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar erwecken den Eindruck, daß das Manuskript der Dpan Tīka, das dieser Kommentator und sein Lehrer Si tu Pan chen in der zweiten Hälfte des 18. Jh.s benutzt haben, einen besseren Text überlieferte als denjenigen der uns vorliegenden Handschrift. Da aber z. Z. keine anderen Handschriften der Dpan Tīka konsultiert werden können, läßt sich kaum etwas Greifbares hinsichtlich der Überlieferungsgeschichte der Dpan Țīka erschließen. Es darf jedenfalls als relativ sicher gelten, daß die Vorlage unseres Manuskriptes ebenfalls in Dbu-med-Schrift geschrieben war.213 Für eine Datierung der vorliegenden Abschrift gibt es allerdings keine sicheren Anhaltspunkte.
1.4.4 Vorgehen bei der Textkonstitution in der editio princeps der Dpan Țīkā
Bereits vor mehr als 25 Jahren, als die meisten alten Kommentare zum Sñan nag me lon einschließlich der Dpan Tīkā nur vom Titel her bekannt waren, hat BIRA zu Recht be- merkt, daß „a discovery of any of these rare commentaries anywhere in the world would be a great piece of luck for modern science“.214 Nur wenige Jahre später, als 1981 die
209 Hier ist auch die konsequente Schreibung lo tsa ba statt lo tsā ba zu erwähnen. 210 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.10, 3.23, 3.35, 3.112, 3.125, 3.130, 3.163, 3.184, 3.187. 211 Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.8, 3.121, 3.146, 3.153, 3.176. 212 Vgl. die philologische Bemerkung zu dieser Stelle im Kapitel 6. 213 Vgl. z. B. die Fehler in Dt. ad KĀ.T 3.113 (nyu pa statt la nwul, nal statt *a) und in Dt. ad KĀ.T 3.125 (gra sa statt 2 pa [für gñis pa]). 214 BIRA 1978, S. 73.
Page 94
84 EINLEITUNG
Handschrift der Dpan Tīka in Dharamsala photomechanisch reproduziert und zugänglich gemacht wurde, konnte man sich schon anhand des Kommentartextes selbst von der Be- deutsamkeit dieses Werkes überzeugen. VAN DER KUIJP war vielleicht der erste westliche Tibetologe, der die Aufmerksamkeit des fachlichen Publikums auf die Dpan Țīkā lenk- te.215 Auch wenn er sich mit dem Kommentar in seinem knappen Aufsatz „Bhāmaha in Tibet“ nur kurz befaßt hat, gab er dadurch den notwendigen Anreiz zu einer umfassenden Beschäftigung mit Dpan Lo tsä bas Werk. In den folgenden Jahren tat sich in dieser Hin- sicht allerdings so gut wie nichts, jedenfalls wurde m. W. keine Publikation veröffentlicht, die etwas Substantielles zum Studium der Dpan Țīkā beiträgt.216 Mein eigenes Interesse an diesem Kommentar datiert seit 1998.217 Hier wird eine editio princeps der Dpan Tīkā zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon vorgelegt. Die Grundlage dieser Ausgabe bildet die Dpan-Tīkā-Handschrift von Serkong Tsanshap Rimpoche. Auch wenn diese Handschrift eine Reihe von Fehlern unterschied- licher Art aufweist und sich nicht immer als vertrauenswürdig erweist, stellt sie den ein- zigen mir zugänglichen Textzeugen von Dpan Lo tsa bas wertvollen Kommentar dar, den ich dieser Ausgabe zugrunde legen kann.218 Da Textstellen aus diesem Werk in der spä- teren tibetischen Kommentartradition immer wieder zitiert und noch häufiger paraphra- siert wurden, bieten diese Kommentare manchmal die Möglichkeit, den überlieferten Text in der Handschrift zu überprüfen und, wo nötig, zu verbessern. Besonders hilfreich ist in dieser Hinsicht Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar, in dem viel aus der Dpan Tīkā übernommen worden ist. Als hilfreich erweist sich natürlich auch die Ratnaśrītīka, worauf sich ja Dpan Lo tsā bas Kommentar in großem Maße stützt. Auf Parallelstellen, die Bezug auf eine fragliche Lesart in der Dpan Tīka haben, wird im kritischen Apparat sowie gege- benenfalls in den philologischen Bemerkungen hingewiesen. Dem hier abgedruckten Kommentar geht der Grundtext der jeweils kommentierten Strophe voran. Der Grundtext wird in der Dpan Tīka selbst nicht zitiert. Aus der Überlie- ferungsgeschichte des Sñan nag me lon weiß man bereits, daß die Version der tibetischen
215 Vgl. VAN DER KUIJP 1986. 216 Leider hat VAN DER KUIJP seine angekündigte „forthcoming study“ mit einer „text-historical edition“ des 1. Kapitels des Sñan nag me lon nicht veröffentlicht, in der man von seinen umfassenden Kenntnissen zu diesem Text und den dazugehörigen Kommentaren hätte profitieren können (vgl. VAN DER KUIJP 1986, S. 31). EPPLING, der sich in seiner Dissertation unter anderem auch zur tibetischen Kommentar- tradition äußert, teilt nichts Neues zu Dpan Lo tsā bas Werk mit (vgl. EPPLING 1989, S. 1479-1481). 217 Die ersten Ergebnisse meiner Beschäftigung mit der Dpan Tīka konnte ich in meiner im Sep- tember 1999 fertiggestellten Magisterarbeit vorlegen. Eine erweiterte Version dieser Arbeit wurde 2002 ver- öffentlicht (s. DIMITROV 2002b). 218 Für die Hilfe bei der Suche nach weiteren Handschriften der Dpan Țīka in Tibet, Bhutan und Indien gebührt Herrn Dr. E. Gene Smith (New York) und Herrn Prof. Dr. Per Kjeld Sørensen (Leipzig) mein herzlicher Dank.
Page 95
DPAŃ LO TSĀ BAS KOMMENTAR ZUM SÑAN NAG ME LOŃ 85
Übersetzung, die in den Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Narthang und Peking (GNQ) be- zeugt ist, dem Text Dpan Lo tsā bas am nächsten steht. Wenn man von den Überliefe- rungsfehlern absieht, die sich zwischen dem Zeitpunkt der Entstehung dieser Version am Ende des 13. Jh.s oder spätestens am Anfang des 14. Jh.s und dem Zeitpunkt der schrift- lichen Fixierung des jeweiligen Tanjur im 18. Jh. eingeschlichen haben, sollte der in GNQ überlieferte Text gerade mit derjenigen Fassung der tibetischen Übersetzung des Kāvyā- darśa identisch sein, die Dpan Lo tsā ba zunächst gründlich studiert, dann leicht korrigiert und letztlich zur Grundlage seines Kommentars gemacht hat.219 Daher erschien es mir an- gemessen, dem Kommentar eben diese Fassung der tibetischen Übersetzung voranzustel- len, die zugleich den in der kritischen Ausgabe des Sñan nag me lon hergestellten Grund- text darstellt. Dpan Lo tsä ba ist an mehreren Stellen von seiner Grundlage abgewichen, indem er die von ihm selbst einmal durchgesehene Übersetzung von Son ston und Laks- mīkara teilweise stark geändert und alternative Wiedergaben vorgeschlagen hat. Eine voll- ständige revidierte Fassung der Übersetzung läßt sich anhand der Dpan Tīka allerdings nicht sicher genug rekonstruieren, da Dpan Lo tsa ba nicht immer alle Wörter aus dem Grundtext zitiert und kommentiert hat. Auch aus diesem Grund wurde hier nicht ange- strebt, einen solchen Text zu rekonstruieren, den man als Dpan Lo tsa bas Neufassung der tibetischen Übersetzung des Sñan nag me lon hätte betrachten können. Der Text dieser gründlichen Bearbeitung scheint niemals in vollständiger Form und unabhängig von dem Kommentar schriftlich niedergelegt worden zu sein. Die Abweichungen zwischen Dpan Lo tsä bas Vorlage und dem von ihm vorgeschlagenen Text lassen sich bei der Lektüre des vorangestellten Grundtextes und des Kommentars leicht feststellen. Dem kritischen Apparat zur Ausgabe des Grundtextes ist zu entnehmen, welche Lesart Dpan Lo tsā bas Kommentar an jeder fraglichen Stelle voraussetzt, sofern dies feststellbar ist. Der Kommentartext wird in Transliteration geboten. Die aus dem Grundtext zitier- ten Wörter sind fett gedruckt. Im Fettdruck erscheinen auch solche Varianten, die Dpan Lo tsa ba einer anderen Lesart aus dem Grundtext vorgezogen hat. Durch Sandhi bedingte Abweichungen, die die Form der verschiedenen Partikel betreffen, werden bei der Angabe der Zitate nicht berücksichtigt. Die durch Fettdruck hervorgehobenen Wörter im Kom- mentartext wird man daher nicht immer in der gleichen Form im vorangestellten Grund- text finden können. Der erste Buchstabe von Eigennamen wird groß geschrieben. Zitate aus anderen Werken sowie Transliterationen von Sanskritwörtern und deren Bestandteile erscheinen in Kursivschrift.220 Sternchen * machen konjekturale Eingriffe kenntlich, und die Crux verweist auf verderbte oder unklare Stellen. In der Handschrift fehlt an einigen Stellen der Silbentrenner (der sog. Tsheg), der in der Dbu-med-Schrift wie ein kleiner senkrechter Strich aussieht. Solche Stellen wurden
219 Vgl. dazu DIMITROV 2002b, S. 101-104, 126-127 und 145-146. 220 Alle Zitate aus anderen Werken in der Dpan Tīkā sind im Anhang 8 zusammengestellt.
Page 96
86 EINLEITUNG
stillschweigend korrigiert. Der Interpunktion der Handschrift wird im großen und ganzen gefolgt. Neben dem Sad und dem Doppel-Sad wird in dieser Handschrift ein zusätzliches Satzzeichen verwendet, das einem unterbrochenen Sad ähnelt und an Stellen erscheint, an denen in anderen Handschriften normalerweise entweder ein Sad oder kein Satzzeichen steht. Das System wurde hier vereinfacht, indem zwischen diesem Zeichen und dem Śad nicht unterschieden wird. Die Stellen, an denen ein Sad oder ein Doppel-Sad hinzugefügt bzw. getilgt wurde, sind entsprechend angegeben worden. Im kritischen Apparat werden alle Lesarten mitgeteilt. Da zum einen die Gesamt- zahl aller signifikanten und orthographischen Varianten relativ gering ist und zum anderen der editio princeps ein einziger Textzeuge zugrunde liegt, erschien es praktischer, die Les- arten an einer Stelle zusammenzuhalten und auf Sonderapparate zu verzichten. Auf diese Weise wird man in der Lage sein, auf einen Blick einen vollständigen Eindruck von der Überlieferungslage und den vorgenommenen Änderungen in dem jeweiligen Textab- schnitt zu gewinnen. Auf die Einträge im kritischen und im sekundären Apparat wird durch hochgestellte arabische bzw. römische Zahlen hingewiesen. Das Symbol ver- weist auf philologische Bemerkungen In der Ausgabe ist der Anfang jeder Blattseite in eckigen Klammern im Fettdruck angegeben. Es wird sowohl die Folionummer als auch die Nummer nach der westlichen Paginierung mitgeteilt. In runden Klammern und in kleiner Schrift stehen die Nummern, die sich aus Dpan Lo tsā bas Gliederung des Inhalts des Sñan nag me lon ergeben.221 Die zahlreichen Abbreviaturen und Zusammenschreibungen, die in der Dbu-med- Handschrift der Dpan Tika auftreten, sind hier voll ausgeschrieben.222 In einem separaten Apparat, der sich nach dem Kommentar im unteren Teil der Seite befindet, sind alle Ausdrücke aus dem jeweiligen Abschnitt der Dpan Tīkā zusam- mengestellt, die eine genaue Entsprechung in der Ratnaśrītīkā haben oder ganz eindeutig von dem Sanskrit-Kommentar inspiriert sind. Die Sanskrit-Entsprechungen selbst sind dort ebenfalls mitgeteilt.
221 Dazu vgl. Anhang 3. 222 Dazu vgl. Anhang 6.
Page 97
- DIE ÜBERLIEFERUNG
Page 99
2.1 Textmaterial
2.1.1 Die Sanskrit-Textzeugen
2.1.1.1 Nepalesische Handschriften
A Manuskript A INVENTARNUMMER (NGMCP): 32475 ROLLENNUMMER (NGMPP): A 22/2 DATUM DER VERFILMUNG: 02.09.1970 STANDORT DES ORIGINALS: National Archives, Kathmandu (Nepal) INVENTARNUMMER (NAK): 5/831 GRÖSSE: 31 x 4 cm SCHREIBMATERIAL: Palmblatt SCHRIFT: Newārī ZEILENZAHL PRO SEITE: 5-6 Zeilen; Fol. 8, 10, 26b, 33 mit 4 Zeilen. BLATTZAHL: 38 Zusätzlich gibt es am Ende des Manuskriptes noch zwei Folios; diese Blätter bezeichne ich als 38A und 38B: Der rechte Rand des vorletzten Folios 38A wurde in der Mitte (absicht- lich?) abgebrochen, so daß die Blattnummer fehlt; die Vorderseite 38Aa beginnt mit KĀ 2.10b kaņthenāghūrņņitekșaņaḥ | ... und endet mit KĀ 2.19c ... ity anyasāmyavyāvr- (vgl. Fol. 7a); die Rückseite 38Ab fährt fort mit KĀ 2.19cd -tteriyam sā niyamopamā || ... und endet in der Mitte des Folios mit KÃ 2.23c ... padme 'pi sā (vgl. Fol. 7b); auf demselben Blatt nach dem Schnürloch ist bhavānīśaranam geschrieben. Das letzte Folio 38B ist von einem zweiten Schreiber in einer anderen Art der Newärī-Schrift geschrieben (vgl. RAJ- BANSHI 1974, S. 84-85, plates 39-41); die Vorderseite 38Ba beginnt mit KĀ 2.1a kāvya- śobhākarān ... und endet mit KA 2.5ab ... samāsotiśayotprekșā he -; die Rückseite 38Bb enthält keine Blattnummer und ist leer. ZUSTAND: nicht sehr gut; einige Aksaras verblaßt oder verwischt; bei Fol. 1-2 rechts Eck- stücke abgerissen, geringer Textverlust. DATIERUNG: undatiert; anscheinend sehr alt (etwa 11 .- 13. Jh.). RANDBEMERKUNGEN: Korrekturen sowohl vom Schreiber selbst als auch von einem zweiten Schreiber (wahrscheinlich identisch mit dem Schreiber von Fol. 38B); im 1. Kapitel einige zusätzliche kommentierende Bemerkungen vom zweiten Schreiber; im 3. Kapitel einige wenige Glossen sowie gelegentliche Korrekturen in einer der ersten Hand sehr ähnlichen Schrift - vielleicht zumindest teilweise vom ersten Schreiber; selten begegnen auch Til- gungen, möglicherweise bereits von erster Hand (z. B. KĀ 3.42c śi{{ .. .. .. }}rasā, 3.42d alam{{ .. }} dainya°); Foliierung auf den Rückseiten am rechten Rand mit Ziffern und am linken Rand mit Zahlsymbolen (vgl. RAJBANSHI 1974, S. 108-109, plates 88-90). ZUSÄTZLICHE BEMERKUNGEN: Bei den Beispielstrophen - vor allem in dem Abschnitt über die Lautfiguren - sind sehr oft kleine, schräge Striche erkennbar, die links oder rechts unter
Page 100
90 DIE ÜBERLIEFERUNG
dem jeweiligen Aksara stehen und die Worttrennung kennzeichnen. Trotzdem ist es so gut wie unmöglich, lediglich mit Hilfe der Handschrift sicher festzustellen, wie der Gelehrte, der die Striche angesetzt hat, den Text genau analysiert hat. Es wird jedenfalls klar, daß die Analyse im Ms. A (soweit sie sicher zu deuten ist) mit den Kommentarerklärungen in der Ratnaśrīțīkā übereinstimmen. Man vergleiche die schwierige Strophe KA 3.50, die theore- tisch ganz verschiedene Worttrennungen zuläßt; in diesem Fall stimmt die Worttrennung im Ms. A vollständig mit Ratnaśrījñānas Analyse überein. Auffällig ist auch die Überein- stimmung bei der Analyse von KĀ 3.54 und KĀ 3.71. ANFANG (Fol. 1b1): om namah sarasvatyai || caturmukhamukhāmbhojavanahamsavadhūr mmama | mānase ramatām dīrgham sarvvaśuklā sarasvatī || [KĀ 1.1] ENDE (Fol. 38b1-2): vyutpanna2buddhir amunā vidhidarśitena mārggeņa doșagunayor vvaśa- varttinībhiḥ | vāgbhiḥ krtābhisaraņo madirekșaņābhir ddhanyo yuveva ramate labhate ca kīrttim || [KĀ 3.187] SUBKOLOPHONE: 1. Kapitel: || śrīdandinaḥ krtau kāvyādarśe mārggavibhāgo nāmah (sic) prathamaḥ pari- cchedah || (Fol. 6a5) 2. Kapitel: || arthālakāro nāma dvitīyah paricchedah samāptaḥ || (Fol. 26b4) 3. Kapitel: || ity ācāryaśrīdaņdina. inih krtau kāvyādarśe dușkaranāmā trtīyah paricchedaḥ samāptaḥ || cha || (Fol. 38b2-3)
B Manuskript B INVENTARNUMMER (NGMCP): 32474 ROLLENNUMMER (NGMPP): A 21/21 DATUM DER VERFILMUNG: 01.09.1970 STANDORT DES ORIGINALS: National Archives, Kathmandu (Nepal) INVENTARNUMMER (NAK): 1/1585 (BSP 2, S. 15, Nr. 1585-34; SSP, S. 22b, Nr. 1095) GRÖSSE: 36 x 5 cm SCHREIBMATERIAL: Palmblatt SCHRIFT: Altbengali ZEILENZAHL PRO SEITE: 4 BLATTZAHL: 43 Bei der Numerierung nach Fol. 28 versehentlich zunächst 30 geschrieben und daher Fol. 30, 31 und 32 falsch numeriert; von zweiter Hand die richtigen Blattnummern 29, 30 und 31 in Newārī- oder Devanāgarī-Schrift hinzugefügt. ZUSTAND: sehr gut; sehr schön geschrieben. DATIERUNG: undatiert (ca. 15. Jh .; vgl. dazu DIMITROV 2002a, S. 27-78). RANDBEMERKUNGEN: einige Korrekturen von derselben und zweiter Hand und viele Bemer- kungen in der Art eines Kommentars (Tippana); rechts am Rande jeder Seite steht śrīh, dazu wurden an beiden Rändern Verzierungen in der Form von drei kleinen Kreisen hinzu- gefügt; Foliierung auf den Rückseiten am rechten Rand in der Mitte nach den drei Kreisen. ANFANG (Fol. 1b1): om namo gaņeśāya || caturmukhamukhāmbhojavanahamsavadhūr mma- ma | mānase ramatām dīrgham sarvašuklā sarasvatī || [KĀ 1.1]
Page 101
TEXTMATERIAL 91
ENDE (Fol. 43b2-3): vyutpannabuddhir amunā vidhidarśitena mārggeņa doșaguņayor vaśa- varttinībhih | vāgbhiḥ krtābhisaraņo madirekșaņābhir ddhanyo yuveva ramate labhate ca kī3rttim || [KA 3.187] SUBKOLOPHONE: 1. Kapitel: || ity ācāryyaśrīdaņdinaOh krtau kāvyādarše mārgavibhāvano (sic) nāma prathamah parichedah || (Fol. 8a1) 2. Kapitel: || ity ācāryyaśrīdaņdinaḥ kāvyādarśe dvitīyah parichedaḥ || (Fol. 30b4) 3. Kapitel: || ity ācāryyaśrīdaņdinaḥ krtau kāvyādarśe trtīyah parichedah samāptaḥ || (Fol. 43b3) KOLOPHON: || samāpto 'yam granthaḥ || namo bhagavate vāsudevāya || śrīh | || (Fol. 43b3)
U Manuskript U INVENTARNUMMER (NGMCP): 96345 ROLLENNUMMER (NGMPP): A 1326/9 DATUM DER VERFILMUNG: 31.07.1988 STANDORT DES ORIGINALS: National Archives, Kathmandu (Nepal) INVENTARNUMMER (NAK): 6/2676 GRÖSSE: 24,5 x 10,5 cm SCHREIBMATERIAL: indisches Papier; „brown + yellow“ SCHRIFT: Devanāgarī ZEILENZAHL PRO SEITE: 9 Zeilen; Fol. 22a mit 8 Zeilen, Fol. 25b, 27b und 29b mit 10 Zeilen. BLATTZAHL: 14 Unvollständig; erhalten sind nur Fol. 20-25 und 27-34; Fol. 3-6, 11-12 vom Ms. F (NGMPP Rollennr. A 1392/5; vgl. DIMITROV 2002b, S. 65) und die erhaltenen Folios vom Ms. U gehören wahrscheinlich zu ein und derselben Handschrift. Fol. 20a beginnt mit KĀ 2.254b -śaiśavam | sahaiva ... und Fol. 25b endet mit KĀ 3.3a atyamtaba -; Fol. 27a beginnt mit KA 3.26a -șv antakareņa ... und Fol. 34b endet mit KĀ 3.182b ... °badhūjanamukhōdga -. ZUSTAND: sehr gut. DATIERUNG: undatiert; modern. RANDBEMERKUNGEN: gelegentliche Korrekturen von zweiter Hand; Foliierung oben am lin- ken Rand sowie unten am rechten Rand der Rückseite; über den Blattnummern am rechten Rand ist das Wort rāma geschrieben. ZUSÄTZLICHE BEMERKUNGEN: Die Strophen KA 2.254 bis 2.356 sind vom ersten Schreiber mit den Ziffern 54, 55 ... 70, 72, 73, 73, 74 ... 88, 290, 90, 91 ... 299, 300, 1, 2 ... 320, 21 ... 56 numeriert, die vor einen Doppel-Danda gestellt sind; danach ab Fol. 25b fehlen sowohl die Dandas und die Doppel-Dandas als auch die Ziffern; oft sind klein geschriebene Dandas und Ziffern über der Zeile zu sehen, die von einer zweiten Hand hinzugefügt worden sind; nach KA 2.260ab hat der Schreiber versehentlich KĀ 2.259a nach sangamo bis KĀ 2.260ab ein zweites Mal abgeschrieben, den wiederholten Textabschnitt gleich danach ge- tilgt und mit KA 2.260cd die Abschrift fortgesetzt; von zweiter Hand ist zweimal [3.]46 und [3.]95 geschrieben worden, wodurch die Numerierung nicht mehr stimmt; KA 3.86
Page 102
92 DIE ÜBERLIEFERUNG
und 3.91 sind ohne Numerierung, KA 3.87 fehlt, und KA 3.88 ist als [3.]86 bezeichnet; nach [3.1]70 folgt gleich [3.1]72. ANFANG (Fol. 20a1): -śaiśavam | sahaiva vividhaih pumsām amgajonmādavibhramaiḥ 54 || [KĀ 2.254] ENDE (Fol. 34b7-9): tasya rājñah prabhāvena taduganāni (sic) jajñire «\ ārdrāmśukapra- vālānām āspadam suraśākhinām «| 78 {rājñām vināśapiśunaś cācāra (sic) kharamāru- taḥ dhunvan kadambarajasā saha saptachadodgamān dolābhipreraņatrastavadhūjana- mukhodga-}} [KĀ 3.180-182ab] SUBKOLOPHONE (soweit erhalten): 2. Kapitel: ity ācāryaśrīdaņdinaḥ krtau kāvyādarśe 'rthālamkāro nāma dvitīyah pari- «che»)dah «||» (Fol. 25b8)
V Manuskript V INVENTARNUMMER (NGMCP): 37273 ROLLENNUMMER (NGMPP): C 17/4 DATUM DER VERFILMUNG: 10.12.1975 STANDORT DES ORIGINALS: Kaiser Library INVENTARNUMMER (Kaiser Library): 160 (alt), 153 (neu) GRÖSSE: 21,7 x 5 cm SCHREIBMATERIAL: Palmblatt SCHRIFT: Newārī ZEILENZAHL PRO SEITE: 6-7 Zeilen; Fol. 39a mit 8 Zeilen. BLATTZAHL: 12 Unvollständig; erhalten sind Fol. 28-31, 36-40, 43-44 und 47; es fehlen Fol. 1-27, 32- 35, 41-42, 45-46 und 48-49. Fol. 28 beginnt mit KĀ 2.214bc -thā | samsayā° ... , und Fol. 29 endet mit KĀ 2.242c ... pakşiņaḥ | i -; Fol. 30 beginnt mit KĀ 2.286a -ņām śonitam ... , und Fol. 31 endet mit KĀ 2.316b ... vāru -; Fol. 36 beginnt mit KĀ 3.8d -n nu te || ... , und Fol. 40 endet mit KĀ 3.65d ... asamāhi -; Fol. 43 beginnt mit KĀ 3.94a [suriḥ su]rā- ... , und Fol. 44 endet mit KĀ 3.120a ... himāpahā -; Fol. 47 beginnt mit KĀ 3.148c padaprayogo ... , und endet mit KA 3.159b ... asamdhānam [padeșu yat]. ZUSTAND: relativ gut; bei den Blättern 30, 43-44 und 47 sind kleine Eckstücke mit geringem Textverlust abgebrochen; ein Teil von Fol. 43 und 47 ist wegen eines mechanischen De- fektes unlesbar. DATIERUNG: undatiert (vermutlich vor dem 16. Jh.). RANDBEMERKUNGEN: einige Korrekturen sowohl vom Schreiber selbst als auch von einem zweiten und anscheinend von einem dritten Schreiber; die Foliierung ist nachträglich von zweiter Hand auf den Rückseiten am linken Rand in der Mitte durchgeführt worden, und zwar als bereits 3 Blätter mit KA 2.242c-2.286a nach Fol. 29 verlorengegangen waren. Die Ziffer sind einer aus dem 15 .- 16. Jh. stammenden Handschrift des Guhyasiddhitantra sehr ähnlich (vgl. RAJBANSHI 1974, S. 110, plate 91). Auf dem Mikrofilm ist Fol. 47 nach Fol. 40 und vor Fol. 43 plaziert, wahrscheinlich weil die Ziffer 47 irrtümlicherweise als 41 ge- lesen wurde. Nach Fol. 44 findet sich noch ein Blatt in einer späteren Art der Altbengali-
Page 103
TEXTMATERIAL 93
Schrift (vermutlich nach dem 16. Jh.) eines anscheinend recht kurzen aus sechs Unter- weisungen (upadeśa) bestehenden tantrischen Werkes mit dem Titel Āryāvalokiteśvara- vajrolī. Fol. 38b enthält eine Randbemerkung mit KA 3.42d-3.43a in älterer Form der Altbengali-Schrift, die vor dem 15 .- 16. Jh. hinzugefügt worden sein könnte. ZUSÄTZLICHE BEMERKUNGEN: Der erste Schreiber hat anscheinend eine besondere Vorliebe für Visargas gehabt, die häufig an falschen Stellen stehen; die meisten überflüssigen Vi- sargas sowie einige fehlplazierte Akşaras sind von einem Korrektor ausradiert worden; der erste Schreiber hat in einigen Fällen Glossen und Paraphrasen mitten im Grundtext ge- schrieben; die meisten von diesen wurden nachträglich ausradiert, allerdings sind einige wenn auch mit Mühe - immer noch zu entziffern; im Fall von KA 3.111 findet sich sogar eine ganze paraphrasierende Strophe. ANFANG (Fol. 28a1): -thā | samsayātișayādīnām (sic) vyaktau kiñ cin nidarsyate || [KĀ 2.214bcd] ENDE (Fol. 47b5-6): .Otā vimuktā mrgeksaņāsv ity ayathāgurutvam | mada- na .. bāņā 6 [patanti vāme]kșaņāsv ity ayathālaghutvam || na samhitām vivakșāmīty asamdhānam pa[deșu ya-] [KĀ.T 3.158-159ab] KOLOPHON: nicht erhalten
Hs. nepalesische Handschrift der Ratnaśrītīkā INVENTARNUMMER (NGMCP): 32478 ROLLENNUMMER (NGMPP): B 16/12 DATUM DER VERFILMUNG: 01.09.1970 STANDORT DES ORIGINALS: National Archives, Kathmandu (Nepal) INVENTARNUMMER (NAK): 1/468 (BSP 2, S. 15-16, Nr. 468-35; SSP, S. 22b, Nr. 1096). GRÖSSE: 23,5 x 5,5 cm SCHREIBMATERIAL: Palmblatt SCHRIFT: Newārī ZEILENZAHL PRO SEITE: 10-12 Zeilen. BLATTZAHL: 64 Unvollständig. Von den erhaltenen durchnumerierten Folios fehlen Fol. 2, 9, 11, 18, 38, 53, 61-62, 69, 71 und 75. Der Kommentartext zu KĀ 1.1-2.172, 3.1-2, 3.82-85, 3.124- 3.126, 3.157-158 und 3.166-173 ist nicht erhalten und zu KA 2.173, 3.81, 3.86, 3.123, 3.127, 3.156, 3.159, 3.165 und 3.174 ist er unvollständig. Die Vorderseite des ersten erhal- tenen Folios (Fol. 1) enthält sehr schwer lesbare zweisprachige Glossen (Tibetisch und Sanskrit) in tibetischer Dbu-med-Schrift (dazu s. § 1.3.2.1 und Anhang 1); die letzte Zeile der Vorderseite dieses Folios bzw. die erste Zeile der Rückseite ist abgebrochen; der Text der Ratnaśrīțīka auf der Rückseite beginnt mit dem Kommentar zu KĀ 2.173 /// +++++ + + .ābhāvāt | tat sādhayati ... und endet mit dem Kommentar zu KĀ 2.176 ... surabheś cābhilașitasyeti; Fol. 3a beginnt mit dem Ende des Kommentars zu KĀ 2.183 .. .ā yasya jalasyāvidrūpa ātmā yasyeti ... ]; Fol. 8b endet mit dem Kommentar zu KĀ 2.216 ... ava- tisthamāno 'tisthūl {{ā}} atvāt |; Fol. 10a beginnt mit dem Ende des Kommentars zu KĀ 2.221 -dvāreņa pratikaraņārtham ... und endet mit dem Kommentar zu KĀ 2.226 ... can- dramukhayor iva; Fol. 12a beginnt mit dem Ende des Kommentars zu KĀ 2.228 -sa upa-
Page 104
94 DIE ÜBERLIEFERUNG
mānam | athopamānam ...; Fol. 17b endet mit dem Kommentar zu KĀ 2.260 ... ingita- grahane nipu-, und Fol. 19a beginnt mit dem Kommentar zu KĀ 2.267 eva guņavān vina- ya° ...; Fol. 37b endet mit dem Kommentar zu KĀ 2.365 ... iti śakalavikalpavyāpakena [ ... ] samgrhya parimānyasya, und Fol. 39a beginnt mit dem Anfang des Kommentars zu KĀ 3.3 prasarantīti darśayann āha | ...; Fol. 52b endet mit dem Anfang des Kommentars zu KĀ 3.81 ... ata eva teșām cittādhișthānata-, und Fol. 54a beginnt mit dem Anfang des Kommentars zu KĀ 3.86 -tāv api na sta ime te ...; Fol. 60b endet mit dem Anfang des Kommentars zu KĀ 3.123 ... sagajā sabhațā yeneyam ced ya-, und Fol. 63a beginnt mit dem Kommentar zu KĀ 3.127 -vidho bhavati | tatra ...; Fol. 68b endet mit dem Kommentar zu KĀ 3.156 ... tad vrttañ ceti bhinna-, und Fol. 70a beginnt mit dem Kommentar zu KĀ 3.159 nirdistam | tādrśam asandhānam ...; Fol. 70b endet mit dem Ende des Kommentars zu KĀ 3.165 ... hastinām bhadrajāti-, und Fol. 72a beginnt mit dem Kommentar zu KĀ 3.174 tathā hi samarthane ...; Fol. 74b endet mit der ersten Hälfte von Strophe 28 in der Schlußpartie des Kommentars sarvathā bhuvanapāvanā++e sajja[nāya guņa] + + +. FOLIIERUNG: Die Blattnummern sind auf dem linken Rand der Rückseite von mehreren Schreibern zu verschiedener Zeit geschrieben worden. Der Teil der Handschrift, der das 3. Kapitel enthält, weist drei Foliierungen auf. Die älteste davon ist sehr verblaßt und kaum erkennbar. Die Einer bis drei sind mit Ziffern geschrieben worden, ansonsten wurden alter- tümliche Zahlsymbole verwendet. Diese Foliierung begann offenbar mit der Nummer 1 auf dem ersten Folio, auf dem der Anfang des 3. Kapitels zu lesen war und das nicht mehr vor- handen ist. Das nächste Folio trägt die Nummer 2. Die Handschrift endet nach dieser Zäh- lung auf Fol. 37. Diese Foliierung der Blätter mit dem 3. Kapitel wurde durchgeführt, als der entsprechende Teil der Handschrift noch vollständig war. Die zweite Foliierung beginnt auf dem allerersten erhaltenen Folio der Handschrift mit der Nummer 1 und dem Wort śrī darüber. Auch bei dieser Foliierung sind für die Einer bis drei Ziffern und ansonsten Zahlsymbole verwendet worden. Diese zweite Foliierung wurde durchgeführt, als die Handschrift beginnend mit dem Kommentar zu KĀ 2.173 bis zum Ende des 3. Kapitels wahrscheinlich noch vollständig war, und endet nach dieser Zählung auf Fol. 74 (d. i. Fol. 37 der ersten Foliierung). In dem Teil, der das 3. Kapitel enthält, wur- den die Ziffern und die Zahlsymbole der zweiten Foliierung direkt auf diejenigen der ersten Foliierung geschrieben. Ein Teil der überschriebenen Zeichen der ersten Foliierung lassen sich deshalb nicht mehr erkennen. Beide Foliierungen sehen sehr ähnlich aus und wurden vermutlich kurz nacheinander, möglicherweise von demselben Schreiber, durchgeführt. Da auf den Folios mit dem 2. Kapitel keine ältere Foliierung zu erkennen ist, erhärtet sich der Eindruck, daß der Schreiber seine Abschrift schon ursprünglich mit dem Text mitten im Kommentar zum 2. Kapitel begonnen hat, und zwar weil wahrscheinlich bereits seine Vor- lage unvollständig war. Bemerkenswert ist allerdings, daß die zweite Foliierung erst dann durchgeführt wurde, als der Abschnitt mit dem 3. Kapitel bereits einmal durchnumeriert worden war. Die dritte Foliierung besteht aus Devanägarī-Nummern, die in der Regel unter die älteren Folionummern geschriebenen wurden. Auch diese Foliierung kann nicht ganz modern sein, wie man an Fol. 65b sehen kann, wo ein Stück vom linken Rand des Blattes samt der Ziffer 6- anscheinend angefressen ist und nun fehlt. In einigen Fällen hat man bei Ziffern mit
Page 105
TEXTMATERIAL 95
Einern -1, -2 und -3 die neuen Nummern mit den alten zusammengefügt, indem vor der Ziffer der alten Einer die entsprechende Ziffer für die Zehner geschrieben wurde (vgl. Fol. 12, 13, 60 [angegeben als 62], 63, 72 und 73). Anscheinend wurde die moderne Foliierung erst dann durchgeführt, als einige Folios bereits verlorengegangen waren. Dies zeigt sich an dem fehlplazierten Fol. 50 (bzw. Fol. 13 der ersten Foliierung). Man muß annehmen, daß zunächst Fol. 53 verloren wurde. Als derjenige, der für die moderne Foliierung verant- wortlich ist, die bereits unvollständige Handschrift durchnumerieren wollte, hat er bemerkt, daß Fol. 53 dort nicht zu finden ist. Da aber das Zahlsymbol für 50 der zweiten Foliierung und die Nummer 3 der ursprünglichen Kombination aus dem Zahlsymbol für 10 und der Nummer 3 auf Fol. 50 (13) als 53 interpretiert wurde, hat man vermutlich gedacht, daß dieses Blatt das fehlende Fol. 53 darstellt. Dabei muß man angenommen haben, daß nicht Fol. 53, sondern Fol. 50 verlorengegangen ist. Dementsprechend wurden Fol. 49, 51, 52, 50 und 54 als 49, 51, 52, 53 und 54 bezeichnet. Auch Fol. 60 (23) wurde nachträglich falsch numeriert. In diesem Fall hat der moderne Schreiber das Zahlsymbol für 60 der zweiten Foliierung und die Nummer 3 aus der ursprünglichen Kombination für 23 der ersten Foliie- rung anscheinend als 62 interpretiert. Da Fol. 61-62 schon früher verlorengegangen sind, steht Fol. 63 gleich nach Fol. 60. Der moderne Schreiber hat lediglich die Ziffer 6 vor dem alten Einer 3 der Kombination aus dem Zahlsymbol für 60 und der Nummer 3 der zweiten Foliierung geschrieben. Man hat anscheinend angenommen, daß nicht Fol. 61-62, sondern Fol. 60-61 fehlen. Eine weitere Besonderheit ist im Zusammenhang mit der Foliierung erwähnenswert. Der erhaltene Teil der Handschrift wurde von zwei verschiedenen Schreibern angefertigt. Der erste Schreiber ist verantwortlich für Fol. 1-60 und 70-74, während Fol. 63-68 vom zwei- ten Schreiber sind. Die beiden alten Foliierungen findet man auf den beiden Teilen der Handschrift. Dies zeigt, daß bereits derjenige, der die erste Foliierung auf den Folios mit dem Kommentar zum 3. Kapitel durchgeführt hat, beide Teile als ein einheitliches Ganzes betrachtet hat. Die Folionummern lassen erkennen, daß an der ersten Schnittstelle nach Fol. 60 zwei Folios (61-62) fehlen, wobei der fehlende Text etwa drei Blattseiten umfassen müßte. An der zweiten Schnittstelle fehlt Fol. 69. Bemerkenswert ist hier, daß der fehlende Text nicht mehr als eine Blattseite ausfüllen würde. Am linken Rand der Vorderseite von Fol. 63 ist die Nummer 1 zu erkennen und die Rückseiten der sechs Folios (63-68), die vom zweiten Schreiber angefertigt wurden, sind von 2 bis 7 durchnumeriert, wobei dort die Nummern im Schnürlochraum geschrieben sind. Diese Numerierung scheint nicht modern zu sein. Die Sachlage läßt sich schwer eindeutig erklären ZUSTAND: relativ gut, allerdings sind manche Aksaras verblaßt oder verwischt; bei einigen wenigen Folios sind Eckstücke abgerissen mit geringem Textverlust (Fol. 1, 4, 73 und 74). DATIERUNG: undatiert; anscheinend sehr alt (etwa 12 .- 13. Jh.). RANDBEMERKUNGEN: Korrekturen sowohl vom Schreiber als auch von einem Redaktor; eini- ge wenige Glossen in tibetischer Dbu-med-Schrift (vgl. Fol. 7b, 14a, 51a und 52b). ZUSÄTZLICHE BEMERKUNGEN: Der erste Schreiber hat sorgfältiger gearbeitet als der zweite, was schon an dem wesentlich schöneren Duktus des ersten zu erkennen ist; dennoch sind beide Teile der Handschrift von Fehlern behaftet. Nur in dem Abschnitt, der das 3. Kapitel enthält, wurden der Anfang des Kommentars zu jeder Strophe und gelegentlich auch man-
Page 106
96 DIE ÜBERLIEFERUNG
che andere Wörter (z. B. Eigennamen und Termini technici) mittels einer roten, mittlerweile stark verblaßten Substanz markiert. Zu den orthographischen Besonderheiten dieser Hand- schrift vgl. Anhang 9. ANFANG (Fol. 1b1): /// + + +++ + + .ābhāvāt | tat sādhayati bhavaty evam hi yasmād arthe yatah sadoşo pi kathañ cit kalankavān api na kevalam adoșaḥ | ... [Rț. ad KĀ 2.173] ENDE (Fol. 74b11-12): ... tușyati || +ntam eti [s]ujanaḥ .. [c]eļst]itām durjano pi caritair da- śadgulaih | kiñ cid [u]ktam idam antaran tayor āgataprakaraņam kathañ cana || sarvathā bhuvanapāvanā+te sajja nāya guņa]+ + + [Rt., Schlußstrophen] KOLOPHON: nicht erhalten
2.1.1.2 Andere Handschriften
H Manuskript H ROLLENNUMMER: O/192 DATUM DER VERFILMUNG: Dezember 2000 STANDORT DES ORIGINALS: Bodleian Library, Oxford (Großbritannien) INVENTARNUMMER: MS. Ind. Inst. Sansk 235 (R) GRÖSSE: 35 x 7 cm SCHREIBMATERIAL: weiches Büttenpapier SCHRIFT: frühmodernes Bengali („Premodern Bengali“) ZEILENZAHL PRO SEITE: 5 Zeilen; Fol. 1b-4a, 14, 15a, 24b, 34 mit 4 Zeilen. BLATTZAHL: 33 Unvollständig; Fol. 25 (124) fehlt; Fol. 24b (123b) endet mit KÃ 3.8b ... netrayoh |, und Fol. 26a (125a) beginnt mit KA 3.27b -mūh | ... ZUSTAND: relativ gut; manche Aksaras verblaßt oder verwischt; Fol. 34b zum Teil unlesbar. DATIERUNG: undatiert; wahrscheinlich im 16. Jh. oder später geschrieben. RANDBEMERKUNGEN: Korrekturen und viele Randbemerkungen zum 1. und der ersten Hälfte des 2. Kapitels (etwa bis KA 2.170); ein Teil der Randbemerkungen mit roter Tinte ge- schrieben; die Schrifttypen vom Grundtext und von den Randbemerkungen sind identisch oder sehr ähnlich; Foliierung auf den Rückseiten am rechten Rand in der Mitte, auf dem letzten Folio (Fol. 34b) keine Blattnummer erkennbar; eine zweite Foliierung über der ersten anscheinend von modernerer Hand hinzugefügt - die Zahlenangaben beginnen ab Fol. 6b mit 105 und enden bei Fol. 33b mit 132. ZUSÄTZLICHE BEMERKUNGEN: Im 1. Kapitel sowie im 2. Kapitel bis K 2.170 und im 3. Ka- pitel sind häufig kleine, schräge Striche verwendet worden, die Worttrennungen kennzeich- nen; nach Informationen von Dr. Gillian Evison (E-Mail vom 12.03.2001), Bibliothekarin in der Indian Institute Library in Oxford, wurde dieses Manuskript samt einiger anderen von Prof. E. H. Johnston im Februar 1940 der Bodleian Library geschenkt; das Manuskript ist früher im Besitz von Dr. Evans-Wentz gewesen. ANFANG (Fol. 1b1): om namo gaņeśāya || caturmmukhamukhāmbhojavanahamsavadhūr mmama | mānase ramatām dīrgham sarvvaśuklā sarasvatī || [KĀ 1.1]
Page 107
TEXTMATERIAL 97
ENDE (Fol. 34b2-3): [vyu]tpannabuddhir amunā vidhidarśitena mārgeņa doșaguņayor [vvara- va]rttinībhiḥ | vāgbhiḥ krtābhisaraņo madireksaņābhi[r dhanyo] yuveva [ramate labhate ca kīrtim 3 ||] [KĀ 3.187] SUBKOLOPHONE: 1. Kapitel: || iti śrīmadācāryyadaņdinaḥ krtau kāvyādarśe mārgavibhāgo nāma pratha- mah parichedah || (Fol. 6b1-2) 2. Kapitel: || ity ācāryyaśrīdaņdinaḥ krtau kāvyādarśe 'rthālankāravivarano dvitīyah pari- chedah || (Fol. 24a5-24b1) 3. Kapitel: || ity ācāryya[daņdinaḥ kr]tau kāvyādarše sukaradușkaraguņadoșavicāro nāma trtīyah parichedaḥ || (Fol. 34b3)
Hs. TH/JH THAKURs und JHAs Handschrift der Ratnaśrītīkā „palm-leaf manuscript belonging to Prof. Upendra Jha's private collection. Of the 124 folia, 11'5 inches by 2'3 inches, the first three are missing. The rest seems to have been jointly transcribed by different scribes under the supervision of one who himself has prepared the major portion of the manuscript and corrected the mistakes in other parts. The manuscript may be divided into the following sections according to the handwriting:
A. ff. 4-9b.3. 11 lines on each side of a folio and more than 66 syllables to a line. All the folia are broken at the right hand side and eaten by insects in the body also. Maithil character. Generally correct.
B. ff. 9b.3-40b. 8-9 lines to a page and 70 syllables to a line. Numerous scribal mis- takes. Maithil character. Copied by Devadatta, a Käyastha of the Village Ghosali which is probably identical with the modern village Ghoshi in the Jahanabad sub-division of the Gaya District. There are occasional corrections by the scribe of series A.
C. ff. 41b-102b. Same hand-writing as in the series A. 9-10 lines to a page and 75 sylla- bles to a line. Generally correct.
D. ff. 103a-113b. Different hand-writing. Character, proto-Oria. 10 lines of 65 syllables to a page. Numerous mistakes. There are corrections by the scribe of series A.
E. ff. 114a-124a. 9-11 lines of 65 syllables to a page. The same hand-writing as in the series A. Generally correct.
Red pigment is used in every series to show the beginning of each verse. Later correc- tions in red ink show that the manuscript was read by later scholars. The mention of the name of Devadatta and his patron Bhadanta Buddhadeva show that this copy was pre- pared at a time when Buddhism was a living faith in Magadha. The date of transcription is not given. But the Maithil script used is much similar to that we find in the Sanskrit manuscripts preserved in Tibet. Corners of folia at places defy decipherment because of the decay due to age.“1
1 THAKUR/JHA 1957, Introduction, S. 15-16.
Page 108
98 DIE ÜBERLIEFERUNG
O Oxforder Handschrift Nr. 485 Soweit zitiert in AUFRECHTs Catalogi Codicum Manuscriptorum Bibliothecae Bodleia- nae. Pars Octava Codices Sanscriticos Complectens. Oxonii 1864, S. 203-206.
W südindische Handschrift (aus der Government Oriental Manuscripts Library in Madras; benutzt von RANGACHARYA) The Kāvyādarsa of Dandin. With the Commentary of Tarunavachaspati, and also With an anonymous incomplete commentary known as Hridayangama (sic). Edited by Rao Bahadur M. Rangacharya. Madras 1910.
X südindische Palmblatt-Handschrift (kollationiert von Vidyabhūșaņa SHASTRI) Kāvyādarśa of Dandin. Edited with an Original Commentary By Vidyābhūșaņa Pandit Rangacharya Raddi Shastri. Poona 1938.
2.1.1.3 Zweisprachige Textzeugen (Sanskrit-Tibetisch)
S Si tu Chos kyi 'byun gnas Slob dpon dbyug pa can gyis mdzad pa'i Sñan nag me lon ma źes bya ba skad gñis śan sbyar ba lde ba, in: Ta'i Si tu pa kun mkhyen Chos kyi 'byun gnas Bstan pa'i ñin byed kyi bka' 'bum (Collected works of the Great Ta'i si tu pa kun mkhyen chos kyi byun (sic) gnas bstan pa'i nyin byed), Volume: 6, 1990, S. 629-7316, Bd. Cha, Fol. 1a-52a6 (3. Kapitel auf S. 7005-7311, Fol. 36b5-52a1). [In tibetischer Dbu-can-Schrift translite- rierter Sanskrittext].
Y Tshig rgyan gyi bstan bcos Sñan nag gi me lon. A bilingual edition of the Kāvyādarśa of Dandin with interlineal (sic) Tibetan explanations of the Sanskrit text in Tibetan script. Reproduced from a rare manuscript from the library of Serkong Tsanshap Rimpoche. Published by the Library of Tibetan Works & Archives. Dharamsala 1981, S. 1-945, Fol. 1-46b5 [Fol. 14A, 14B] (3. Kapitel auf S. 651-943, Fol. 32a1-46b3). [In tibetischer Dbu- med-Schrift transliterierter Sanskrittext].
Z Źa lu Chos skyoń bzań po Slob dpon Dbyug pa can gyis mdzad pa'i Snyan dngags me long: 'dir legs par sbyar ba dang bod skad sbyar ba ... Bilingual edition of the Kāvyādarśa of Daņdin. This render- ing [ ... ] was later revised by Dpang Lo tsa-ba and further corrected by Zhwa-lu Lo-tsā-ba Chos-skyong-bzang-po. In: Kāvya Texts from Bhutan. Thimphu 1976, S. 1-982, Fol. 1- 49b2 (3. Kapitel auf S. 691-977, Fol. 35a1-49a7). [In tibetischer Dbu-can-Schrift transli- terierter Sanskrittext; die beiden ersten Folios in Dbu-med-Schrift].
2.1.1.4 Sanskrit-Kommentare zum Kāvyādarśa
Rt.TH/JH Țīkā des Ratnaśrījñāna (editio princeps) Kavyalakșaņa (sic) of Daņdin (also known as Kāvyādarśa). With commentary called
Page 109
TEXTMATERIAL 99
Ratnaśrī of Ratnaśrījñāna. Edited by Anantalal Thakur and Upendra Jha. Darbhanga 1957.
Tar. Vyākhyā des Taruņavācaspati s. § 2.1.1.2 (W)
2.1.1.5 Wichtige moderne Ausgaben des Kāvyādarśa
BAN BANERJEE, Anukul Chandra: Kāvyādarśa. Sanskrit and Tibetan Texts. Edited by Anukul Chandra Banerjee. Calcutta 1939.
BELV BELVALKAR, Shripad Krishna: Kāvyādarśa of Dandin. Sanskrit Text and English Trans- lation by S. K. Belvalkar. Poona 1924.
BÖHTL BÖHTLINGK, Otto: Dandin's Poetik (Kâvjâdarça). Sanskrit und Deutsch. Herausgegeben von O. Böhtlingk. Leipzig 1890.
PREM TARKAVĀGĪŚA, Premacandra: Kāvyādarśaḥ. Mahākavi śrīDaņdyācāryyaviracitaḥ. Śrī- PremacandraTarkavāgīśabhațtācāryyaviracita Mālinyaproñchanīnāmakațīkāsahitaḥ. Śrī- BhavadevaCattopādhyāyena samskrtaḥ. Kalikātā rājadhānyām Nūtanaskulavukayantre mudritaḥ. Sakābdaḥ 1803 [21881 n. Chr.].
RANG RANGACHARYA, Rao Bahadur M. s. § 2.1.1.2 (W)
ŚAS ŚĀSTRĪ, Śivanārāyaņa: ĀcāryaDaņdiracita Kāvyādarša (Trtīya pariccheda). Prasādinī Hindī vyākhyā sahita. Vyākhyākara: Šivanārāyaņa Śāstrī. Dillī 1990. (Parimala Sam- skrta-granthamālā sankhyā : 27).
SHAS SHASTRI, Vidyābhūșaņa Rangacharya Raddi s. § 2.1.1.2 (X)
TH/JH THAKUR, Anantalal/JHA, Upendra: s. § 2.1.1.4 (Rt.TH/JH)
2.1.2 Die tibetischen Textzeugen
2.1.2.1 Tibetische kanonische Textzeugen
Die kanonischen Versionen der tibetischen Übersetzung des Kāvyādarśa befinden sich in der dritten Hauptabteilung namens Mdo 'grel („Sūtra-Kommentare“) des Tanjur (bstan 'gyur). In deren 10. Kapitel Sgra rig pa'i skor („Kapitel der Sprachwissenschaft“) gehören sie zum Unterabschnitt Tshig gi rgyan („Poetik“). Für die Bearbeitung des Textes wurden
Page 110
100 DIE ÜBERLIEFERUNG
alle fünf derzeit bekannten Tanjur-Ausgaben herangezogen. Der Text findet sich jeweils an den folgenden Stellen:
C Cone2 Bd. Se (118), Fol. 322a7-345b1 (3. Kapitel: Fol. 338b1-345b1) D Derge3 Bd. Se (118), Fol. 318b1-341a7 (3. Kapitel: Fol. 334b3-341a7) G Ganden4 Bd. Śe (117), Fol. 99a1-135b5 (3. Kapitel: Fol. 124b2-135b5) N Narthang5 Bd. Śe (117), Fol. 78b2-103b7 (3. Kapitel: Fol. 96a2-103b7) Q Peking6 Bd. Śe (117), Fol. 127b7-158a8 (3. Kapitel: Fol. 148b5-158a8)
2.1.2.2 Außerkanonische zweisprachige Textzeugen (Sanskrit-Tibetisch)
S1 Si tu Chos kyi 'byun gnas s. § 2.1.1.3 (3. Kapitel auf S. 7006-7316, Fol. 36b6-52a6) [tib. Text in Dbu-can-Schrift].
YI Tshig rgyan gyi bstan bcos Sñan nag gi me lon s. § 2.1.1.3 (3. Kapitel auf S. 652-945, Fol. 32a2-46b5) [tib. Text in Dbu-med-Schrift].
ZT Źa lu Chos skyoń bzań po s. § 2.1.1.3 (3. Kapitel auf S. 692-982, Fol. 35a2-49b2) [tib. Text in Dbu-can-Schrift; die beiden ersten Folios in Dbu-med-Schrift].
2 Co-ne-Tanjur: Mikrofiche-Ausgabe des Exemplars der Library of Congress (Washington, D.C.) durch das Institute for Advanced Studies of World Religions (Stony Brook, New York 1974). Hier wurde ein Abzug von dem im Bonner Seminar für Indologie vorhandenen Mikrofiche (Kopie des obengenannten Mikrofiches) verwendet (LMpj 020, 119 11/14, Bd. 118 (Se), Fol. 300b-330a, und LMpj 020, 119 12/14, Bd. 118 (Se), Fol. 330b-360a). 3 Sde-dge-Tanjur: Originalabzug im Besitz von Herrn Prof. Dr. Michael Hahn (Marburg). Be- rücksichtigt wurde auch der fotomechanische Nachdruck in der Taipei-Ausgabe (s. BARBER 1991). Die tibe- tische Übersetzung des Kāvyādarśa findet sich im Bd. L, Taipei Nr. 4306 = Tôh 4301, S. 269/6361-276/6817 (s. UI 1934, S. 657-658); das 3. Kapitel ist auf S. 274/6683-276/6817. 4 Dga'-ldan-Tanjur (sog. Golden Tanjur): Bstan 'gyur. Danzhuer. Hrsg. China Nationality Li- brary, Beijing. Vol. 1-100. Tianjin 1988. Hier wurde der fotomechanische Nachdruck des Originals aus der Bayerischen Staatsbibliothek verwendet (Reprint Bd. 91, Sgra rig pa, Bd. Se (205), B 1~211 [Peking 5787-5794], S. 50-69; das 3. Kapitel findet sich dort auf S. 63/32-69/25). Eine Beschreibung dieser Tanjur- Ausgabe zusammen mit einer Konkordanz bietet SKILLING 1991, S. 138-146. 5 Snar-than-Tanjur: hier wurde der Originalabzug aus der British Library (London) verwendet (das 3. Kapitel findet sich dort auf S. 89a2-96b7; die moderne Paginierung der Londoner Ausgabe ist aller- dings nicht korrekt, da einige Blattseiten nicht berücksichtigt wurden). Eine Mikrofilmkopie des Exemplars der Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz wurde ebenfalls konsultiert (das 3. Kapitel findet sich dort auf S. 96a2-103b7). 6 Peking-Tanjur: Fotomechanischer Nachdruck des Exemplars der Universität Otani (s. SUZUKI 1955-61). Die tibetische Übersetzung des Kāvyādarśa findet sich im Bd. 140, Nr. 5789, S. 183/27-195/38; das 3. Kapitel ist dort auf S. 191/45-195/38.
Page 111
TEXTMATERIAL 101
2.1.2.3 Tibetische Kommentare zum Kāvyādarśa
I Dpan Blo gros brtan pa Sñan nags (sic) me lon gi rgya cher 'grel pa Gźun don gsal ba, in: Rig gnas phyogs bsdebs. A collection of miscellaneous works on Tibetan minor sciences. Reproduced from rare manuscripts from the library of the Ven. Serkong Tsanshap Rimpoche, Library of Tibetan Works & Archives, Dharamsala 1981, S. 281-5022, Fol. 1-111b2. (3. Kapitel auf S. 4328_ 5022, Fol. 76b8-111b2).
Handschrift der Dpan Țīkā STANDORT DES ORIGINALS: im Privatbesitz von Serkong Tsanshap Rimpoche GRÖSSE: nicht angegeben SCHREIBMATERIAL: Papier (?) SCHRIFT: Dbu med ZEILENZAHL PRO SEITE: 8 Zeilen. BLATTZAHL: 111 ZUSTAND: sehr gut. DATIERUNG: undatiert. RANDBEMERKUNGEN: Korrekturen in Dbu-can-Schrift, anscheinend von zweiter Hand. ZUSÄTZLICHE BEMERKUNGEN: Die Handschrift ist von zwei Händen geschrieben worden; der erste Schreiber hat Fol. 1-99 angefertigt und der zweite Schreiber ist für Fol. 100- 111 verantwortlich. Über weitere Besonderheiten der Handschrift s. § 1.4.3. ANFANG (Fol. 1a-1b1-4): || sñan nags me lon gi rgya cher 'grel pa gźuń don gsal ba źes bya ba bźugso || [Fol. 1b] om swasti' sid dhi rastu || sñan nags me lon gi rgya cher 'grel pa gźun don gsal ba źes bya ba | phyag 'os pa thams cad ma phyag 'tshal lo || 'phags pa spyan ras 2 gzigs dban phyug thugs rje chen po can la phyag 'tshal lo || dpal ldan tshogs gñis sna tshogs khams can sprin las rab 'khruns śin || mkhyen brtse'i gtin mtha' dpag yas yon tan 3 rin chen tshogs kyis rab gan ba || rgyan man brlabs (sic) ldan sñan nags du mas bstod pa'i chu klun du la 'jug pa'i gźi || rgyal ba'i dban po gan chen mtsho de chos dan dge 'dun bcas la gus 4 pas phyag 'tshalo || ENDE (Fol. 111a5-7): bdag 'dra bloos żan źin sbyans pa śinu dman pa dan || rnam g.yen rjed nas gñid rmud le lo'i dban du gyur pas na || 'di la 'khrul pa'i dri ma mchis 6 pa mkhas rnams bzod par mdzod || bdag la mi śes śes dan ma mthon mthon źes smra 'dod med || 'dir 'bad dge ba chu 'dzin stug po las || tshod 2 char rgyun dus su bab pa yiks» || 'gro kun rgyal ba'i 7 rid kyi sa gźi la || thub dban lo thog myur du smin gyur cig | SUBKOLOPHONE: 1. Kapitel: lam rnam par phye ba yons su bcad pa'i rgya che 'grel pa'o || (Fol. 26a6) 2. Kapitel: don gyi rgyan yons su bcad pa 'i rgya cher 'grel pa'o || (Fol. 76b7) 3. Kapitel: kein Zwischenkolophon vorhanden KOLOPHON: || tshul 'di ni lun dan rig pa'i dban phyug dpaldan stag sde pa sene rgyan gyi bka' drin las lun dan rig pa'i tshu«l la mnon par» 8 mkhas pa lkhas pa'i mkhas pa śon ston lo tsa ba dpaldan rdoe rgyan gyi thud kyi sras mchog bla ma dam pa mchog ldan led
Page 112
102 DIE ÜBERLIEFERUNG
pa'i bloos kyi bka' drin la brten nas tha sñad kyi gtsug lag «rnams la myon ba)) [Fol. 111b] cun zad skyes pa lo tsa ba chen po dpaldan blo gros brtan pa źes bya bas sbyar ba\ dpaldan sa skya'i gtsug lag khan chen por led par grub pa'o || 'gro ba man po la śinu phan par «gyur cig ||» 2 subha[mvita | śca]ryam | (Fol. 111a7-111b2)
J Snar than Dge 'dun dpal Sñan nag me lon gi rgya char (sic) 'grel pa [Sñan nag me lon gi bśad pa bklags pas don thams cad 'grub pa]. A detailed commentary on the Kavyadarśa (sic) of Dandin by Snar- than Dge-dun-dpal (sic). Reproduced from a rare manuscript preserved at the monastery of Nor-bu-sgan. Volume I, II. Thimphu 1976. (3. Kapitel auf S. 2205-5255, Fol. 360b5-512a5).
K Bstan 'dzin chos kyi ñi ma Snyan ngag me long gi 'grel pa Dbyangs can ngag gi rol mtsho. A commentary on Dandi's Kavyadarsha by the Fourth Khamssprul Bstan'dzinchoskyinyima (1730~1779). Reproduced from an orlginal (sic) set of prints from the Khampagar wooden blocks, Eastern Tibet. Tashi Jong 1990. (3. Kapitel auf S. 492-646).
L Rin spuns pa Nag dban Rin spuns pa Nag dban 'jig rten dban phyug grags pas mdzad pa'i Sñan nag gi 'grel pa, in: Works on Grammar, Rhetoric and Versification by Sa bzang ma ti Panchen and others, S. 217/1-320/36, Fol. 1a-208a6. In: The Complete Works of the Great Masters of the Sa skya Sect of the Tibetan Buddhism, vol. 8. Compiled by Bsod nams rgya mtsho. Tokyo 1968. (Bibliotheca Tibetica I - 8). (3. Kapitel auf S. 291/21-320/36, Fol. 149b1-208a6).
M(BH) Bod mkhas pa Mi pham Snyan ngag gi bstan bcos chen po me long gi bya dka' ba'i rnam par bcad pa gsum pa'i bshad sbyar. Exegesis of the third chapter of Dandin's Kāvyādarśa. In: Kāvya Texts from Bhutan. Thimphu 1976, S. 403-4836, Fol. 1-4163 [bei Abweichung von MpH als MBH an- gegeben].
MDH Bod mkhas pa Mi pham Sñan nag gi bstan bcos chen po me lon la 'jug pa'i bśad sbyar dandi'i dgons rgyan. [Copied by Sbyin pa rgya mtsho]. Printed by Tibetan Cultural Printing Press, Kashmir House, Dharmsala (sic) 1980. (3. Kapitel auf S. 322-437). [nur bei Abweichung von MBH zitiert].
Page 113
2.2 Zur Überlieferung des Kāvyādarśa und des Sñan nag me loň
Mit Ausnahme der beiden zusätzlichen Mss. HV unterlagen alle Handschriften und Block- drucke, die der Ausgabe des 3. Kapitels zugrunde liegen, bereits einer detaillierten Unter- suchung in der Ausgabe des 1. Kapitels.7 Dabei ergab sich ein Bild der Überlieferung des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon, das sich auch im Hinblick auf das 3. Kapitel im großen und ganzen bestätigt. Anhand des zusätzlichen Materials wird es aber möglich, die schon einmal durchgeführte Analyse zu überprüfen, zu präzisieren und zu vervollständi- gen. Da das 3. Kapitel im Vergleich zum 1. Kapitel eine noch breitere Basis für eine text- kritische Untersuchung bietet, sind einige zusätzliche Bemerkungen angebracht. Das Bild der Überlieferung des Sanskrittextes, das sich nach der Untersuchung des neuen Materials zeichnen läßt, erweist sich als noch komplizierter als zunächst vermutet. Es stellt sich heraus, daß im Laufe der jahrhundertelangen Überlieferung des Kāvyādarśa so viele Kontaminationen stattgefunden haben, daß sich ein Stemma anhand selbst einiger weniger Handschriften des Textes aus einer begrenzten geographischen Region, in unse- rem Fall Nepal, nur äußerst schwierig aufstellen läßt. Da auch solche wichtige Kommen- tarwerke wie die Ratnaśrīțīkā, in denen hier und dort mehrere Lesarten zu ein und dersel- ben Stelle erwähnt werden, bei der Anfertigung und beim Studium der späteren Abschrif- ten des Kāvyādarśa benutzt wurden, wird es noch schwieriger, die Verwandtschaftsver- hältnisse der verschiedenen Textzeugen zu durchschauen. Dagegen gibt es zur Überlieferung des Sñan nag me lon kaum etwas Neues hinzu- zufügen.
2.2.1 Zur Überlieferung des Kāvyādarśa
Im folgenden werden die neu gewonnenen Erkenntnisse über die Überlieferung des Kāvyādarśa dargestellt. Am Ende wird versucht, ein präzisiertes Stemma der Sanskrit- Textzeugen aufzustellen, in dem die beiden Mss. HV aufgenommen werden und auch das allein zum 1. Kapitel vorhandene Ms. E und die Hyparchetypen o und u beibehalten werden.8
7 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 69-137. 8 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 100.
Page 114
104 DIE ÜBERLIEFERUNG
2.2.1.1 Das Ms. A und seine Beziehung zur Ratnaśrīțīkā
Abgesehen von den Sonderlesarten im Ms. A, die reine Schreibfehler und orthographische Varianten darstellen, gibt es dort noch eine Reihe von Lesarten, die einen mehr oder weniger guten Sinn ergeben, jedoch in keinem der anderen Textzeugen des Grundtextes belegt sind.9 Einige dieser Lesarten könnten dem Archetypus angehört haben. Die folgen- den Stellen muß man ausdrücklich erwähnen:
3.37a ity ādipādaº A || Rt. : iti pādādi° εBHUV || Tar. || BELV, BÖHTL, PREM (itipādādi°), RANG, SHAS 3.102a yasyā A || Rț. || tib. gan gi (Dț. ad KĀ.T 3.102) : yasyām ɛBHUV || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. gan du 3.133c °d abhimatā EBHU || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. mnon par 'dod par : °d avasthāyām A (vgl. Rt. ad KĀ 3.133!) 3.176a gatir nyā° A || vgl. Rt. ad KĀ 3.176 : nītir nyā° BX || Rt. : nītir gatih (in Rt.TH/JH nur gatiḥ) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || vgl. tib. lugs : rītir nyā° HW2 : iti nyā° U
Diese Belege bestätigen eindeutig, daß das Ms. A in einer besonderen Beziehung zur Ratnaśrītīka steht. Zu berücksichtigen sind hier auch die Stellen in KĀ 3.146a und 3.183d, an denen das Ms. A zusammen mit eine solche Lesart überliefert, die von Ratnaśrījñāna kommentiert wurde, während in den anderen Handschriften eine davon abweichende Les- art belegt ist:
3.146a °nirjñāna° EA || Rt. || Sarasv. 1.112'a, Śrng. (II, 3515) (°nirjñāta°) || tib. nes par śes pa'i : °vijñana° BHU || Rt.TH/JH || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' : °vijñāne W? 3.183d °ty ayam &A || Rt. | Śrng. (II, 35713) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 'di yis : °ty alam BHW'X | Sarasv. 1.198"d
Das Material liefert starke Indizien dafür, daß bei der Anfertigung des Ms. A die Ratna- śrīțīka konsultiert wurde. So lassen sich die auffälligen Lesarten in KA 3.133c und 3.176a am wahrscheinlichsten erklären.10 Der Befund aus dem 1. und dem 3. Kapitel läßt den Schluß zu, daß Ratnaśrījñana beim Verfassen seines Kommentars unter anderem auch eine solche Handschrift des Grundtextes berücksichtigt hat, die zu der vom Ms. A repräsentier- ten Überlieferungslinie gehörte. Der Kommentator kann das Ms. A selbst natürlich nicht benutzt haben, da diese Handschrift erst nach der Entstehung der Ratnaśrītīkā (10. Jh.)
9 Vgl. KĀ 3.5d, 3.7ab, 3.37a, 3.102a, 3.112d, 3.117a, 3.133c, 3.142d, 3.143a, 3.146b, 3.149b, 3.150d, 3.153d, 3.155c, 3.163c, 3.176a, 3.182a. In diesem Teil der Handschrift gibt es etwa 100 reine Schreibfehler, von denen viele leicht zu heilen sind. Knapp 30 weitere Fehler sind vom Schreiber selbst oder von einem Redaktor nachträglich korrigiert worden. 10 Man vergleiche auch KÃ 3.153a: samgīti° A ante corr.2, J(sangitite°)MY | Rt. : samgīta° A post corr., BHL(samgītam)SUVZ || Rt.TH/JH || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'.
Page 115
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LON 105
angefertigt wurde und selbst den Einfluß des Kommentars auf sich oder auf eine seiner unmittelbaren Vorlagen aufweist. Hier sei auch auf diejenigen Stellen hingewiesen, an denen Ratnaśrījñāna zwar einen vom Ms. A abweichenden Text kommentiert, dabei aber auch eine solche Lesart als varia lectio erwähnt, die sich tatsächlich im Ms. A und in anderen Handschriften findet. Solche Lesarten zeigen ebenfalls, daß Ratnaśrījñāna unter anderem eine Überlieferungs- linie kannte, die von den Handschriften ABH und anderen repräsentiert wird. Man ver- gleiche die folgenden Belege:
3.52cd °tapitam gatapi ABHU post corr. (°pi U m. sec. marg .; ~ gata U ante corr.), V m. sec. marg. | Rt. (v. l.), Tar. || Sarasv. 2.128"d, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.128"cd (Ed. Kāvyam., S. 211) I PREM, BELV, RANG, SHAS, TH/JH : °tāpitā gatāpi ɛK(°tābita )M(°tāsitā jijñasā)BHUV || Rț. (v. l.), Tar., Vād. (ŚĀ- STRĪ 1990, S. 177, Anm. 1 ) || BELV (S.77; °n najijñāsā S. 441), RANG, SHAS; °nn ajijñāsā PREM 3.164a teșv ayathā° BH || Rt. || Sarasv. 1.155'a || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. der ji ltar grags pa bźin | | min par : teșu yathā° εAU || Rt. (v. l.) || Śrng. (II, 3576).°āsi) | Rț. 3.53ab syāt tasya Rț. || Sarasv. 2.66'ab || tib. yin ... de la Dț. ad KĀ.T 3.53 : syād asya ɛ([syā]d a° Z, °d āsya Y)ABHUV m. sec. || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH || tib. yin | | 'di la 3.123d °jñas tu B | Rt. : °jñaś ca EAHU || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. kyan 3.128b °rtham iheşyate UW' || Rt. || vgl. Dț. ad KĀ.T 3.128: źes par skyon gyi skabs 'dir 'dod do : ortham itīşyate ε(°rthām itīsyatē Y)AH || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. źes par 'dod : °rthakam işyate BX (so auch in Kāvyālamkāra 4.8b) : °rtham vacah smrtam Sarasv. 1.47'b : °rtham pracakșate Sarasv. 1.136'b, Śrng. (II, 35415) 3.146a yatna° Y || Rt. : yatnah ABHSUZ || Rt. (v. l.) || Sarasv. 1.112'a, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.112'a (Ed. Kāvyam., S. 105), Śrng. (II, 3515) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. gal te 'bad byas na : yatra X 3.149c °nn ajijñāsau ε(°jñasau) | Rț .? : °n na jijñāsā A(
2.2.1.2 Die Stellung der Ratnaśrītīkā in der Uberlieferung des Kāvyādarśa
Das zusätzliche Textmaterial des 3. Kapitels und der direkte Zugang zu einer Handschrift der Ratnaśrīțīkā erlauben es jetzt, die Stellung des alten Kommentars in der Überlieferung des Kāvyādarśa besser und sicherer zu ermitteln. Der Kommentartext läßt keinen Zweifel daran, daß Ratnaśrījñāna mehrere Handschriften des Kāvyādarśa benutzt und ihre ab- weichenden Varianten berücksichtigt hat. Im Kommentar zum 3. Kapitel teilt der Gelehrte in 15 Fällen Varianten zu einer bestimmten Stelle mit. Es handelt sich um die folgenden Lesarten (an erster Stelle wird die Lesart erwähnt, die Ratnaśrījñāna zuerst kommentiert hat; in eckigen Klammern wird angegeben, wie sich der Kommentator auf die jeweilige Variante bezogen hat):
3.12b tādršī : tādrśīm [ity api pațhyate] 3.33d 'py asti : 'syāsti [iti pāțhe] 3.44c °m ānayata (ex conj.) : °m ānamata [iti pāthaḥ] 3.52cd °tāpitā gatāpi : °tāpitām gatāpi [yadvā]
Page 116
106 DIE ÜBERLIEFERUNG
3.53ab syāt tasya : syād asya [vā] 3.96ab iti duşkaramārgo 'pi kimcidādarśitakramaḥ : iti dușkaramārge 'pi kaś cid ādarśitah kra- mah [ity api pāthaḥ] 3.97c cāpi : caiva [ity api pāthaḥ] 3.103b °śabdaparyāyaº : °paryāyārthapra° [ity api pāthaḥ] 3.122a kena kah : keneśah [iti pāthe] 3.123d °jñas tu : °jñaś ca [ity api pāthaḥ] 3.128b iheşyate : itīşyate [vā] 3.142d tvadā° : tadā° [ity api pathyate] 3.146a yatna° : yatnah [ity api pathyate] 3.149c °nn ajijñāsau (?) : °n na jijñāsā [ity api pāthaḥ] 3.164ab teșu teșv ayathārūdham yadi kim cit pravartate : teșu teșu yathārūdham yadi kim cin na vartate [ity api pāthah]
Der Kommentator hat offenbar Lesarten aus einer Überlieferungstradition gekannt, die von den Mss. ABHU repräsentiert wird. Für diese Überlieferungslinie läßt sich der Hyp- archetypus x ansetzen. Gleichzeitig ist es jedoch notwendig anzunehmen, daß Ratnaśrī- jñāna auch Lesarten aus mindestens noch einer anderen Überlieferungslinie geschöpft hat, für die man den Hyparchetypus y annehmen kann. Dabei müssen x und als zwei Hyp- hyparchetypen betrachtet werden, die auf den gemeinsamen Hyparchetypus p zurück- gehen. Der Hyparchetypus p, dessen wichtigstes Merkmal die Einteilung des Kāvyādarśa in drei Kapitel darstellt, steht dem Hyparchetypus t gegenüber, in dem das Werk in vier Kapitel eingeteilt worden ist. Unter dieser Annahme lassen sich Belege wie die folgenden plausibel erklären:
3.38c eva &VW'X || Rt. | Tar. | tib. nid : ye tu ABU || BELV, BOHTL, PREM (yetu), RANG, SHAS : ye ca H 3.52cd °tāpitām ga° ABHUV m. sec. marg. || Rt. (v. l.), Tar. || Sarasv. 2.128"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.128"cd (Ed. Kāvyam., S. 211) || PREM, BELV, RANG, SHAS, TH/JH : °tāpita ga° EK(°tābita ~)M(°tāsitā ) || Rț. 3.53ab syāt tasya Rt. || Sarasv. 2.66'ab || tib. yin ... de la Dț. ad KĀ.T 3.53 : syād asya ɛ([syā]d a° Z, °d āsya Y)ABHUV m. sec. | Rț. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH || tib. yin | | 'di la 3.78c tat pra° ε(tat pra° Z) | Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS : tam pra° ABHU || PREM (v. l.) 3.123d jñas tu B | Rt. : °jñaś ca EAHU || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. kyan 3.128b °rtham ihesyate UW2 || Rt. || vgl. Dț. ad KĀ.T 3.128: źes par skyon gyi skabs 'dir 'dod do : Ortham itīşyate (°rtham itīsyatē Y)AH || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. źes par 'dod : °rthakam işyate BX (so auch in Kāvyālamkāra 4.8b) : °rtham vacaḥ smrtam Sarasv. 1.47'b : °rtham pracaksate Sarasv. 1.136'b, Śrng. (II, 35415) 3.146a yatna° Y || Rt. : yatnaḥ ABHSUZ || Rt. (v. l.) || Sarasv. 1.112'a, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.112'a (Ed. Kāvyam., S. 105), Śrng. (II, 3515) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. gal te 'bad byas na : yatra X 3.148d na śistesto hi AHV || vgl. tib. 'dod pa ñid ni : ya śistestam hi X : śiștestas tu na BU || Rț. || BELV, PREM, RANG, SHAS : na śiștestas tu ε( śististas ~ Z) 3.153a °vamśyo HU || Rt. || BELV, BÖHTL, PREM (°vamśyo°), RANG, SHAS : °vamśo &AB J(°bañśo3) K(°pamśo)L(°biśo)V
Page 117
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LOŃ 107
3.153d caivam B || Rt. | BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. de ltar : caiva HJLM : caișa AS : cāyam U || Sarasv. 1.167"d, Śrng. (II, 35113) : V (unlesbar) 3.165a °pāmarśa° B ante corr. (pāmarșa°) || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. reg pa yi : °pāmarśī A(°pāmarșī)B post corr.' (°pāmarșī), H(°pāmarșī)U : °pāsparšī (°pāsparśa Y) 3.185b pañcāla° B || Rț. : pāñcāla° AHS || Sarasv. 1.202"b, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 1.202"b (Ed. Kāvyam., S. 138), Śrng. (II, 35724) || BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS
Gleichzeitig kann nicht ausgeschlossen werden, daß Ratnaśrījñāna zumindest einige Les- arten aus den südindischen Handschriften des Kāvyādarsa kannte und sie dann auch über- nommen hat. Da mir allerdings solche Handschriften nicht zur Verfügung stehen und ich mich lediglich auf die wenigen Informationen zu zwei südindischen Manuskripten verlas- sen muß, die von RANGACHARYA (Ms. W) und von Vidyābhūșaņa SHASTRI (Ms. X) be- nutzt wurden,11 ist es hier nicht möglich, die Fälle im einzelnen zu überprüfen. Sofern Ratnaśrījñāna aus Simhala (dem heutigen Sri Lanka) stammte, ist es jedenfalls denkbar, daß dem Kommentator auch die südindische Überlieferungstradition bekannt war, von der er gelegentlich beeinflußt gewesen sein könnte. Schließlich muß auch damit gerechnet werden, daß Ratnaśrījñana in einigen Fällen eigenständig Konjekturen vorgenommen hat. So lassen sich einige Lesarten am besten erklären, die man allein in der Ratnaśrīțīkā fin- det. Insbesondere könnte dies bei den folgenden Lesarten der Fall sein:
3.38d darśyante Rt. : varņyante ɛABHU(varnya[m]te)V || Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS : va- kșyante PREM (v. l.) 3.118c sa mām adya AB(°dyah)HSU( Y) : °tkam adhikam || Rt.om etya)VX, °sām u°zer te 'di bod dan mthun par snan no Z marg. | Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. de yis din bdag : mām adhika° 1 : asau mām u° Rt. 3.118c prabhūtotkam AB(°tātkam)HSV, ~ zer te 'di bod dan mthun par snan no Z marg. || BELV, PREM, SHAS || tib. mchog tu ni | | sred ldan : subhūtotkam UX || Tar. || RANG : °m asāv utkam ı(
2.2.1.3 Das Ms. B und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen
Im Ms. B finden sich mehr als 30 Sonderlesarten, die einen sinnvollen Text ergeben, aber von keiner der anderen Handschriften bestätigt werden.12 Besondere Beachtung verdienen die Stellen, die auf eine Kontamination des Ms. B mit anderen Textzeugen hindeuten. Zu- nächst vergleiche man die folgenden beiden Stellen:
11 Vgl. RANGACHARYA 1910 bzw. V. SHASTRI 1939; s. auch DIMITROV 2002b, S. 98-99, § 2.2.5. 12 Vgl. KĀ 3.12b, 3.21c, 3.41b, 3.75d, 3.80c, 3.81a, 3.90d, 3.96d, 3.97c, 3.102c, 3.104b, 3.109b, 3.111b, 3.115c, 3.122c, 3.123b, 3.123d, 3.124d, 3.129a, 3.137d, 3.138d, 3.142b, 3.147b, 3.149b, 3.153d, 3.155a, 3.158c, 3.169d, 3.172a, 3.176b, 3.182a, 3.184b, 3.184d. Darüber hinaus gibt es in diesem Teil des Ms. B über 30 reine Schreibfehler. Knapp 40 weitere Fehler sind nachträglich verbessert worden.
Page 118
108 DIE ÜBERLIEFERUNG
3.123d °jñas tu B | Rt. : °jñaś ca EAHU || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. kyan 3.153d caivam B || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. de ltar : caiva HJLM : caișa AS : cāyam U || Sarasv. 1.167"d, Śrng. (II, 35113) : V (unlesbar)
Da von allen nepalesischen Handschriften allein das Ms. B die beiden Lesarten überliefert, die lediglich noch in der Ratnaśrītīk kommentiert werden, stellt sich die Frage, ob bei der Anfertigung des Ms. B oder eher eines seiner direkten Vorgänger Ratnaśrījñānas Kom- mentar oder eine Handschrift, die zur mutmaßlichen Überlieferungslinie w gehört, kon- sultiert wurde. In diesem Zusammenhang ist auch die folgende Stelle erwähnenswert:
3.148d na śistesto hi AHV || vgl. tib. 'dod pa ñid ni : ya śistestam hi X : śistestas tu na BU || Rt. BELV, PREM, RANG, SHAS : na śistestas tu e(~ śiștistas ~ Z)
Diese Übereinstimmung ist sehr auffällig, und deshalb erhärtet sich der Verdacht auf eine Kontamination mit der Ratnaśrīțīkā bzw. einer ihrer Vorlagen des Grundtextes. Ms. B erweckt ohnehin den Eindruck, daß diese Handschrift Lesarten aus ver- schiedenen Überlieferungslinien des Kāvyādarśa vereint. Beachtenswert sind vor allem einige Belege, die dafür sprechen, daß das Ms. B bzw. seine Vorlage mit der in den süd- indischen Handschriften überlieferten Textfassung kontaminiert ist. Dieser Verdacht auf Kontamination des Ms. B bzw. seines Hyparchetypus mit der südindischen Überlieferung verdient eine genauere Überprüfung anhand mehrerer südindischer Handschriften. Zu be- achten wären insbesondere die folgenden Stellen, an denen das Ms. B mit jeweils einer der südindischen Handschriften gemeinsam zu lesen scheint:
Mit SHASTRIs Ms. X: 3.114b °ś caturvarna° EAHU || Rt. || BELV, PREM, SĀS, SHAS : °ś cāturvarņya° BVX || Tar. || RANG, BELV, PREM, TH/JH' (~°rvanya°) 3.122c labdhvā ɛAHU || Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. thob cin : labdhā BX 3.128b °rtham iheşyate UW2 || Rt. || vgl. Dț. ad KĀ.T 3.128: żes par skyon gyi skabs 'dir 'dod do : °rtham itīşyate e(°rthām itīșyatē Y)AH || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. źes par 'dod : °rthakam ișyate BX (so auch in Kāvyālamkāra 4.8b) : °rtham vacah smrtam Sarasv. 1.47'b : °rtham pracakșate Sarasv. 1.136'b, Śrng. (II, 35415)
Vgl. auch: 3.90c °nanda AHJU || Rt., Tar. | Sarasv. 2.274 d, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.274 d (Ed. Kāvyam., S. 270) || BELV, PREM, RANG, SHAS : °nandin ε(°nandi)BL(°nandi)M(°nandi)X | Vivekā 484c ad Kāvyānuśāsana 5.5
Mit RANGACHARYAs Ms. W: 3.34b na vīkșitum ɛAHM(~ vikșitu)UV || Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. blta bar ... mi nus : nirīkșitum B(nirī[.]kşitum) W? 3.155a karņānām ɛ(karņņanām Z)AHUV || Rt., Tar .? || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. rna bar : varņānām B m. sec .? marg., W2 : karmānām B : °karņam tat PREM (v. l.)
Page 119
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LOŃ 109
Vgl. auch: 3.129a so 'yam ε(po yam Z)AB v. l., m. sec. marg., HUX | Rt.' || PREM (v. l.) || tib. 'di ni : devair B || BELV, PREM, RANG, TH/JH : meghair W'
Auffällig ist auch die schwer erklärbare Übereinstimmung zwischen den Mss. BHWX in KĀ 3.183d:
3.183d °ty ayam &A || Rt. || Śrng. (II, 35713) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 'di yis : °ty alam BHW'X || Sarasv. 1.198"d
Es ist denkbar, daß diese Übereinstimmung durch eine Kontamination bedingt ist, wobei anzunehmen wäre, daß der Kontakt noch relativ früh im Laufe der Überlieferung statt- gefunden hat. Anderenfalls läßt sich vermuten, daß °ty alam im Archetypus gestanden hat, während °ty ayam erst sekundär entstanden ist und in das Ms. A unter dem Einfluß der Ratnaśrīțīkā übernommen wurde. In diesem Fall sollte °ty alam dem Archetypus und den Hyparchetypen p, x und T angehört haben, während °ty ayam zum ersten Mal im Hyp- archetypus y zu erwarten wäre. Die Stelle kann nicht sicher genug gedeutet werden, und auch die Diskrepanz zwischen den Zitaten in Bhojas Sarasvatīkanthābharana und im Śrngāraprakāśa bleibt erklärungsbedürftig.
2.2.1. 2.2.1.4 Das Ms. H und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen
Im Ms. H finden sich über 20 Sonderlesarten, die zwar sinnvoll sind, aber erst sekundär entstanden sind.13 Einige dieser Lesarten erwecken den Eindruck, daß sie unter dem direk- ten Einfluß einer Kommentarerklärung in den Grundtext übernommen wurden. Dieser Verdacht besteht vor allem bei den folgenden Lesarten:
3.130a °m asvastha° EABU || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. rnal du mi gnas pa'i : °m unmatta° H 3.131d pathyate &ABU(pa[th]yate U ante corr .; °thya° U m. sec. marg.) || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. rab tu brjod : carcyate H 3.184a °py aprameyo 'si ε(~°yo pi Y)AB || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. gźal bya min : °py aprameyas tvam H 3.185b °kanyakā cABW'X | Rt. | Sarasv. 1.202"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.202"b, Śrng. (II, 35724) || tib. bu mo : °putrikā H || BELV, PREM, RANG, SHAS
Im Ms. H finden sich einige wenige Lesarten, die sich am besten mit einer Kontamination erklären lassen. Auffällig sind vor allem folgende Stellen, die auf eine Kontamination mit der Ratnaśrīțīkā oder einer solchen Handschrift hinzudeuten scheinen, die die von Ratna- śrījñāna kommentierten Lesarten enthielt:
13 Vgl. KĀ 3.38c, 3.41a, 3.51b, 3.53c, 3.66a, 3.66b, 3.70b, 3.97c, 3.123c, 3.130a, 3.131d, 3.137d, 3.138b, 3.146b, 3.147c, 3.152d, 3.153d, 3.169c, 3.175a, 3.182c, 3.184a, 3.185b. Darüber hinaus gibt es in diesem Teil des Ms. H über 30 reine Schreibfehler. Nur wenige Fehler sind nachträglich korrigiert worden.
Page 120
110 DIE ÜBERLIEFERUNG
3.70b tan ma° H || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || vgl. tib. gan : jan ma° A : yan ma° &BU 3.153d vahati &ABJ(vahari)LMUV || Sarasv. 1.167"d, Śrng. (II, 35113) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. 'dzin : avati H || Rt. || vgl. Dt. ad KA.T 3.153: srun bar byed do
Vgl. auch: 3.44c om anayata AH(v. l .; °ya° H marg.) || Rt. (ex conj.) || vgl. tib. thob, bkod : om anayati Rt.TH/JH | TH/JH' : °m anamata &BHJ(~°matra)MUV post corr. | Rt. (v.l.), Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS : °m anayamata V ante corr.
Erwähnenswert ist außerdem noch eine Stelle, an der das Ms. H eine auffällige, vielleicht aber nur zufällige Übereinstimmung mit RANGACHARYAS Ms. W aufweist:
3.176a nītir nyā° 1BX || Rt. : gatir nyā° A || vgl. Rț. ad KĀ 3.176: nītir gatih (in Rt.TH/JH nur gatiḥ) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || vgl. tib. lugs : rītir nyā° HW2 : iti nyā° U
2.2.1.5 Das Ms. U und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen
Das Ms. U ist eine unvollständige moderne Devanägarī-Handschrift, die äußerlich dem ebenfalls unvollständigen Ms. F sehr ähnlich ist. Beide Handschriften haben dieselben physischen Merkmale (Material, Größe, Randlinien, Zeilenzahl pro Seite, Schrift) und ent- halten unterschiedliche Teile des Kāvyādarśa.14 Die Vermutung liegt nahe, daß es sich bei den Mss. FU um die auseinandergetrennten Folios ein und derselben Handschrift handelt. Der einzige Unterschied zwischen den beiden Teilen besteht darin, daß die Abkürzung kāvd. (für Kāvyādarśa), die im Ms. F am linken oberen Rand über der Nummer der jewei- ligen Blattseite zu lesen ist, im Ms. U fehlt. Die Untersuchung der Lesarten spricht ein- deutig dafür, daß die Folios in den Mss. FU ursprünglich zu einer Handschrift gehörten. In dem Teil der Handschrift, der den Text des 3. Kapitels enthält,15 finden sich knapp 40 Sonderlesarten, die sinnvoll, aber sekundär sind.16 Wie bereits anhand des 1. Kapitels festgestellt wurde,17 ist diese Handschrift mit anderen Textzeugen kontaminiert. Allerdings erlaubt es auch das 3. Kapitel nicht, eindeutig festzustellen, mit welchen Text- zeugen in jedem einzelnen Fall das Ms. U kontaminiert wurde. Der Verdacht auf Konta- mination mit dem Ms. A besteht in den folgenden beiden Fällen:
14 Vgl. § 2.1.1.1 und DIMITROV 2002b, S. 65. 15 Dieser Teil der Handschrift wird weiterhin als Ms. U bezeichnet, auch wenn es jetzt berechtigt erscheint, für die beiden Teile (F und U) ein einziges Siglum zu verwenden. 16 Vgl. KĀ 3.33d, 3.37c, 3.45c, 3.46cd, 3.46d, 3.51d, 3.53d, 3.62a, 3.67c, 3.79b, 3.80c, 3.97b, 3.99a, 3.99c, 3.100a, 3.101b, 3.102c, 3.103d, 3.104c, 3.106c, 3.120a, 3.123d, 3.132a, 3.144c, 3.150a, 3.153d, 3.158c, 3.162b, 3.164b, 3.167b, 3.168b, 3.173c, 3.173d, 3.175b, 3.176a. Darüber hinaus gibt es im Ms. U noch etwa 40 Schreibfehler. Mehr als doppelt so viele Fehler sind nachträglich verbessert worden. 17 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 91.
Page 121
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LOŃ 111
3.163d sasmrtih śrutir a° ε(°tiśru° Y)BH || Rt. || Sarasv. 1.154'd, Śrng. (II, 3575) (°tiśru°) || BELV, PREM, RANG, SHAS : saśrutih smrtir ā° AU(°ti smr°) || tib. thos bcas gsuns pa 3.166a colãh ɛ(cola Y)BH || Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. tso la : caulāh AU : kālāḥ X
Auffällig ist außerdem die Übereinstimmung mit dem in Bhojas Sarasvatīkanthābharana und im Śrngāraprakaśa zitierten Wortlaut:
3.153d caivam B || Rt. | BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. de ltar : caiva HJLM : caișa AS : cāyam U || Sarasv. 1.167"d, Srng. (II, 35113) : V (unlesbar)
Auf eine Kontamination mit einer südindischen Handschrift könnten die folgenden Belege zurückzuführen sein:
3.1b vyāvrttir va° ε(vyavr°~ Y)AB(ttihr va°)HO || Rt. || PREM, SHAS : yāvrttir va° UW' (SHAS: yā vrttih) || Tar.' || BELV, RANG (ya vrttir va°) 3.118c prabhūtotkam AB(°tātkam)HSV, ~ zer te 'di bod dan mthun par snan no Z marg. || BELV, PREM, SHAS || tib. mchog tu ni | sred ldan : subhūtotkam UX || Tar. || RANG : °m asāv utkam l(°sām u° Y) : °tkam adhikam Rț. 3.162b ratrim° EA(ratri°)BH || Rt. || Sarasv. 1.153b || BELV, PREM, RANG, SHAS : naktam° UW'X || Śrng. (II, 3574)
Dazu vergleiche man auch:
3.128b °rtham iheşyate UW2 || Rt. || vgl. Dț. ad KĀ.T 3.128: źes par skyon gyi skabs 'dir 'dod do : Ortham itīşyate e(°rthām itīsyatē Y)AH || Rt. (v. l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. źes par 'dod : °rthakam işyate BX (so auch in Kāvyālamkāra 4.8b) : °rtham vacaḥ smrtam Sarasv. 1.47'b : °rtham pracaksate Sarasv. 1.136'b, Śrng. (II, 35415)
Auch die folgenden Stellen lassen sich mit einer Kontamination des Ms. U mit einem anderen Textzeugen erklären:
3.64b vyoma A(°ma)BHV || Rt. | PREM : vyomni &M(vyamni)U post corr., m. sec. (vyemni U ante corr.) || Tar. || BELV, RANG, SHAS 3.92d mām āma ASU post corr. (U m. sec. marg. (°m ā°)) || Rt .; °m āmāma Tar. || RANG; °m āmāma° BELV, SHAS || tib. na can ma 'on : mām ama B(mam ~)HJLM || PREM : gāmā ma° TH/JH'; °ga mā ma° SĀS : mā ma iU ante corr. 3.97c cāpi AUV || Rt. || Sarasv. 2.134'c, Śrng. 10 (II, 3902) || BELV, PREM, RANG, SHAS : caiva B || Rt. (v. l.) : caitāḥ H 3.101c bhāsate εAU || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. snan ba : bhāșate BHV 3.164a teșv ayathā° BH || Rț. || Sarasv. 1.155'a || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. der ji ltar grags pa bźin | | min par : teșu yathā° EAU || Rt. (v. l.) || Śrng. (II, 3576)
Auch wenn sich die mutmaßlichen Kontaminationen schwer bestimmen lassen, ist dies relativ unwichtig, da das Ms. U als Variantenträger nicht zuletzt wegen seines rezenten Charakters von geringer Bedeutung ist.
Page 122
112 DIE ÜBERLIEFERUNG
2.2.1.6 Die Beziehungen zwischen den Mss. BHU
Bei den Textzeugen des Kāvyādarśa fällt die Gruppenbildung BHU durch ihre Häufigkeit und Prägnanz auf. An acht Stellen überliefern die Mss. BHU signifikante Lesarten, die in keinem der anderen primären Textzeugen zu finden sind.18 Zu diesen Stellen gehört auch KA 3.161ab, wo lediglich die Mss. BHU die zusätzliche Strophenzeile mānersye iha śīr- yete strīņām himartau priye überliefern. Für alle diese Lesarten darf angenommen werden, daß sie erst sekundär entstanden sind. Diese Belege zeigen daher eindeutig, daß die Mss. BHU auf einen gemeinsamen Hyparchetypus zurückgehen. Dies ist der Hyparchetypus v, der bereits anhand des 1. Kapitels für die Mss. BEF festgesetzt wurde.19 Es bestätigt sich der Eindruck, daß dieser Hyparchetypus relativ rezent ist und daß das Ms. A dem gemein- samen Hyparchetypus x näher steht als v. Zugleich zeigt sich auch hier, daß die modernen Ausgaben vorwiegend auf rezenten Handschriften beruhen, die vom Archetypus weit ent- fernt sind. Was die innere Struktur der Gruppe BHU betrifft, so lassen sich die Beziehungen zwischen den drei Manuskripten nur schwer bestimmen, da bei jedem dieser Textzeugen der Verdacht auf eine Kontamination mit anderen Handschriften besteht. Wenn die Fälle analysiert werden, in denen jeweils zwei Handschriften der Dreiergruppe allein gegen die gesamte Überlieferung lesen, ergibt sich kein eindeutiges Bild.20 Nimmt man jedoch auch die Stellen hinzu, an denen zwei Handschriften der Gruppe BHU gemeinsam mit anderen Textzeugen gegen die dritte Handschrift und andere Textzeugen lesen, läßt sich immerhin eine Tendenz erkennen. Am häufigsten stimmen in diesen Fällen die Mss. BH gegen das Ms. U überein,21 während die Mss. BU ebenso oft gegen das Ms. H22 gemeinsam lesen wie die Mss. HU gegen das Ms. B23. Dennoch kann daraus nicht geschlossen werden, daß die Mss. BH enger verwandt sind. Die Analyse zeigt, daß sich die Gruppierung BH gegen das Ms. U in mehreren Fällen deshalb ergibt, weil das Ms. U an diesen Stellen mit anderen Textzeugen kontaminiert ist. Insofern zeigt diese Konstellation vielmehr, daß das Ms. U am weitesten vom gemeinsamen Hyparchetypus v entfernt ist, was bei einer modernen Handschrift wie das Ms. U nicht weiter erstaunlich ist. Andererseits tritt die Konstellation
18 Vgl. KĀ 3.84d, 3.124a, 3.128c, 3.129b, 3.142d, 3.146a, 3.161ab, 3.161d; s. auch KĀ 3.111d, 3.158d (mit V), KA 3.170c (mit X) sowie KĀ 3.45b, 3.78c, 3.120b, 3.165a (mit A). 19 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 90-92, § 2.2.2.6. 20 Vgl. BU gegen die anderen (drei Fälle: KĀ 3.1a, 3.129d, 3.148cd); BH gegen die anderen (zwei Fälle: KA 3.129b, 3.153d; s. auch KĀ 3.164a); HU gegen die anderen (zwei Fälle: KĀ 3.80a, 3.127c; s. auch 3.153a). 21 Vgl. KĀ 3.1b, 3.37c, 3.64b, 3.79c, 3.92a, 3.92d, 3.94b, 3.96b, 3.98a, 3.101c, 3.118c, 3.162b, 3.163d, 3.166a; s. auch KĀ 3.45c, 3.97c, 3.153d, 3.176b. 22 Vgl. KĀ 3.30c, 3.41a, 3.55c, 3.55d, 3.75a, 3.105c, 3.114c. 23 Vgl. KĀ 3.34b, 3.90c, 3.114b, 3.122c, 3.136d, 3.155a.
Page 123
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LON 113
HU gegen das Ms. B meistens an solchen Stellen auf, an denen im Ms. B eine Kontamina- tion zu vermuten ist.24 Betrachtet man die Konstellation BU gegen das Ms. H genauer, so stellt man fest, daß sich diese Gruppierung mit einer Kontamination des Ms. H nicht be- friedigend erklären läßt. Vielmehr sieht es so aus, daß mehrere der von den Mss. BU ab- weichenden Lesarten des Ms. H auch für den Archetypus rekonstruiert werden können. Daher darf von einer engeren Verwandtschaft der Mss. BU ausgegangen werden. Die Mss. BU kann man auf einen gemeinsamen Hyparchetypus zurückführen (dieser sei v genannt), der seinerseits auf x zurückgeht.
2.2.1.7 Das Ms. V und seine Beziehung zu den anderen Textzeugen
Ms. V ist ein unvollständiges Palmblatt-Manuskript, das in einer besonderen Art der Newärī-Schrift geschrieben ist. Aus paläographischen Gründen läßt sich vermuten, daß die Handschrift etwa im 15 .- 16. Jh. angefertigt wurde. In dem erhaltenen Teil der Hand- schrift mit dem Text des 3. Kapitels finden sich nur wenige Sonderfehler, die einen halb- wegs sinnvollen Text ergeben.25 Da dieses Manuskript nur partiell erhalten ist und ledig- lich ein Teil der signifikanten Stellen verglichen werden kann, erweist es sich kaum als möglich, die Beziehungen dieser Handschrift zu den anderen Textzeugen stemmatisch darzustellen. Es gibt etwa 20 Stellen, die man bei der Analyse des Ms. V berücksichtigen muß.26 Diese Stellen reichen allerdings nicht aus, um zu einem fundierten Schluß über die Stellung dieser Handschrift in der Überlieferung des Kāvyādarśa gelangen zu können. Einige dieser Stellen deuten jedenfalls darauf hin, daß das Ms. V mit der Gruppe BHU verwandt ist. Man vergleiche die folgenden Belege:
3.101c bhāsate EAU || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. snan ba : bhāșate BHV 3.111d tāyavo εAX || Rt., Tar., Vād. (SĀSTRĪ 1990, S. 140, Anm. 2) || RANG : vāyavo BHUV? || Rt.TH/JH || Sarasv. 1.128"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.128"d, Śrng. (II, 3488) || BELV, PREM, SHAS, TH/JH' 3.158d mrge° &AX || Rt .? , Tar .? : vame° BHUV || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. mdzes pa'i
Auffällig ist die Übereinstimmung mit dem Ms. H:
24 Eine auffällige Übereinstimmung zwischen den Mss. HU besteht darin, daß in den beiden Handschriften die Strophe KA 3.87, die vom Wortlaut her mit KA 3.82 identisch ist, fehlt. Es kann nicht sicher entschieden werden, ob diese Strophe in den beiden Textzeugen unabhängig voneinander wegge- lassen wurde. 25 Vgl. KĀ 3.14d, 3.19d, 3.57d, 3.60d, 3.63d, 3.101d, 3.148c. Darüber hinaus gibt es im Ms. V etwa 50 reine Schreibfehler. Zahlreiche andere Fehler, insbesondere überflüssige Visargas, sind nachträglich korrigiert worden. 26 Vgl. KĀ 3.8d, 3.34b, 3.37a, 3.38c, 3.41a, 3.45b, 3.45c, 3.51b, 3.55cd, 3.64b, 3.97c, 3.101c, 3.105c, 3.111d, 3.114b, 3.114c, 3.148d, 3.150b, 3.153a, 3.153d, 3.155a, 3.158d.
Page 124
114 DIE ÜBERLIEFERUNG
3.105c yasyā HV || Rt .? : yasyām ɛABU || Rt.TH/JH || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH 3.114c yasyām ɛABU || Rț. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. gan źig na : tasyām HV || Tar.
Noch auffälliger sind zwei Stellen, an denen das Ms. V mit dem Ms. B übereinstimmt:
3.114b °ś caturvarna° EAHU || Rt. || BELV, PREM, ŚĀS, SHAS : °ś cāturvarņya° BVX || Tar. || RANG, TH/JH' (~°rvanya°) 3.150b °pādapān εAHUV v. l. (°pādapā° V marg.) || Rț. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. rkan 'thun : °pallavān BV
Daß die Mss. BV die Lesart °pallavān allein gegen die restliche Überlieferung belegen, kann kaum zufällig sein und setzt eine wie auch immer zustande gekommene Verwandt- schaft voraus.27 Es ist dabei beachtenswert, daß der Schreiber oder ein Redaktor des Ms. V die Lesart °pādapān ebenfalls kannte, die in allen anderen Textzeugen außer dem Ms. B belegt ist. Diese Stelle könnte darauf hindeuten, daß bei der Anfertigung des Ms. V bzw. beim Studium dieser Handschrift mehrere Textzeugen des Kāvyādarśa konsultiert wur- den. Dafür spricht auch der Beleg in KA 3.38c:
3.38c eva &VW'X || Rt. || Tar. || tib. ñid : ye tu ABU || BELV, BÖHTL, PREM (yetu), RANG, SHAS : ye ca H
Wie eva in das Ms. V gelangt ist, läßt sich nicht eindeutig sagen, so daß nur darüber spe- kuliert werden kann, ob das Ms. V bzw. eine seiner Vorlagen in Beziehung zur Ratnaśrī- tīkā oder zu einer südindischen Handschrift gestanden hat. Erklärungsbedürftig bleibt auch die folgende Stelle:
3.45b °muru° &M(°mutu°)V || Rt .; om uru° || Rt. (v. i.), Tar. || Ratnadarpana ad Sarasv. 2.121"b (Ed. Kavyam Kāvyam., S. 207) || BELV, PREM, ŚĀS, SHAS : °mura° ABHU
Auch wenn es sich als unmöglich erweist, diese Handschrift in das Stemma der Text- zeugen des Kāvyādarśa einzuordnen, ergeben sich daraus kaum Nachteile, denn das Ms. V ist als Variantenträger nicht zuletzt auch wegen seines schlechten physischen Zustands von geringer Bedeutung und spielt bei der Textkonstitution keine entscheidende Rolle.
2.2.1.8 Die Beziehungen zwischen SYZ
Zu den bereits anhand des 1. Kapitels gemachten Bemerkungen über die Beziehungen zwischen den tibetischen zweisprachigen Ausgaben des Kāvyādarśa gibt es nur wenig hinzuzufügen. Das neue Material bestätigt eindeutig die Schlußfolgerungen über die innere Struktur dieser Gruppe, nämlich daß die Mss. YZ eng verwandt sind und gemein-
27 Die Mss. BV weichen manchmal signifikant voneinander ab; so z. B. in KĀ 3.148d, wo das Ms. V zusammen mit den Mss. AH na śistesto hi liest, während die Mss. BU śiștestas tu na überliefern.
Page 125
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LOŃ 115
sam auf den Hyparchetypus 1 zurückgehen. Es darf als sicher gelten, daß vom Hyparche- typus &, der praktisch mit dem Sanskrittext in Źa lu Lo tsā bas zweisprachiger Ausgabe zusammenfällt oder ihm sehr nahe steht, zwei Überlieferungslinien ausgehen. Die erste Linie führt zum Hyparchetypus t bzw. zu den Mss. YZ, und die zweite Linie wird von Si tu Pan chens Überarbeitung der zweisprachigen Ausgabe repräsentiert. Auch im 3. Kapitel finden sich einige Belege, die eindeutig zeigen, daß Si tu Pan chen gelegentlich von Źa lu Lo tsa bas Wortlaut abgewichen ist und absichtlich eine Lesart unter dem Einfluß der Ratnaśrīțīkā übernommen hat.28 Es erhärtet sich der Verdacht, daß das Ms. Z mit dem Blockdruck S, wenn nicht sogar direkt mit dessen Archetypus o, kontaminiert ist. Zu KA 3.118 findet sich im Ms. Z eine Randbemerkung, die darauf hindeutet, daß bei der Anfertigung dieser Handschrift möglicherweise Si tu Pan chens Ausgabe konsultiert wurde. Interessanterweise findet sich diese Randbemerkung im Ms. Y nicht. Da im Ms. Y in der Regel auch die Randbemer- kungen der gemeinsamen Vorlage der Mss. YZ wiedergegeben werden,29 scheint es, daß die Randbemerkung zu KA 3.118 im Hyparchetypus t nicht vorhanden war. Die Stelle in KA 3.118 ist auch im Hinblick auf den Wortlaut von Za lu Lo tsā bas Version des Sans- krittextes erwähnenswert. Anhand der Lesart in den Mss. YZ bzw. im Hyparchetypus t, darf angenommen werden, daß Źa lu Lo tsā ba das dritte Strophenviertel von KĀ 3.118 folgendermaßen formuliert hat: mām adhikam asāv utkam. Dieser Wortlaut scheint unter dem Einfluß der lediglich in der Ratnaśrīțīkā belegten Variante asau mām utkam adhikam zustande gekommen zu sein. Si tu Pan chen hat anscheinend weder die erste noch die zweite Variante für angemessen erachtet. Er hat sich deshalb für den Wortlaut sa mām adya prabhūtotkam entschieden, den er einer anderen ihm vorliegenden Handschrift des Kāvyādarśa entnommen haben könnte. Was die Frage nach den Sanskrit-Vorlagen der tibetischen zweisprachigen Aus- gaben betrifft, so findet man im 3. Kapitel zusätzliche Belege, die zur weiteren Klärung dieser Frage herangezogen werden können.30 Es bestätigt sich der Eindruck, daß Źa lu Lo tsā ba Zugang zur Ratnaśrītīkā gehabt hat. Damit lassen sich einige auffällige Überein- stimmungen erklären.31 Man findet weitere Indizien für eine Verwandtschaft mit dem Ms. A oder einem anderen ihm nahestehenden Textzeugen,32 so daß mittlerweile kaum ein
28 Vgl. KA 3.8d und 3.111b. 29 Vgl. z. B. den Fall in KĀ 1.95b; dazu s. DIMITROV 2002b, S. 115. 30 Vgl. dazu DIMITROV 2002b, S. 96-97, § 2.2.4. 31 Vgl. KĀ 3.38c (eva mit VWX gegen ye tu in ABU und ye ca in H), 3.45b (°muru° mit MV gegen °mura° in ABHU), 3.52c (°tāpitā mit KM gegen °tāpitām in ABHU), 3.78c (tat prā° gegen tam prā° in ABHU), 3.176b. 32 Vgl. KĀ 3.152a (°sthāna° mit A statt °sthānam in BHU), 3.161d (°r ajñātam nyangam mit A gegen °r ajñātanyangam in der Ratnaśrīțīkā), 3.179c (°gaņānām mit A statt °gaņanām in BHU); vgl. auch KĀ 3.127d.
Page 126
116 DIE ÜBERLIEFERUNG
Zweifel daran bestehen kann, daß Za lu Lo tsā ba unter anderem eine Handschrift des Kāvyādarśa benutzt hat, die zur Überlieferungstradition des Ms. A gehörte und Lesarten enthielt, die größtenteils auch von der Ratnaśrītīkā widerspiegelt werden.33 Gleichzeitig findet man im 3. Kapitel weitere Belege dafür, daß Za lu Lo tsā ba seiner Ausgabe auch solche Handschriften des Kāvyādarśa zugrunde gelegt hat, die zu einer anderen Überliefe- rungslinie gehören. Erneut zeigt sich eine gewisse Affinität zur Gruppe BHU,34 wobei die Belege dafür sprechen, daß eine Handschrift von der Überlieferungstradition des Ms. F (U) benutzt wurde.
2.2.2 Stemma der Sanskrit-Textzeugen
Nachdem auch das 3. Kapitel analysiert wurde, bietet es sich an, ein präzisiertes und ver- vollständigtes Stemma der Sanskrit-Textzeugen aufzustellen. Angesichts des stark konta- minierten Charakters der Überlieferung des Kāvyādarśa, kann das unten aufgezeichnete Stemma jedoch lediglich als ein Versuch gelten, die Beziehungen zwischen den verschie- denen Textzeugen stemmatisch darzustellen. Es bleiben immer noch mehrere offene Fra- gen, nicht zuletzt auch in bezug auf die südindische Überlieferung, die zunächst geklärt werden müssen, bevor man in der Lage sein wird, sicherere Schlußfolgerungen über die jahrhundertelange Überlieferungstradition von Dandins Poetik ziehen zu können. Was die Ratnaśrīțīkā betrifft, so wurde die Darstellung dieses Kommentars im Stemma absichtlich vereinfacht, indem keine Rücksicht auf die dem Kommentartext eigene Überlieferung ge- nommen wurde. Da die im Laufe der Überlieferung der Ratnaśrīțīka entstandenen Ände- rungen im Kommentartext keine große Rolle für die Entstehung der Verwandtschafts- verhältnisse zwischen den Handschriften mit dem Grundtext des Kāvyādarśa gespielt haben, ändert sich durch diese Vereinfachung kaum etwas am Gesamtbild. Das vorgeschlagene Stemma sieht folgendermaßen aus:
33 Vgl. KĀ 3.84d (dheye mit AJLM gegen dhyeye in BHU), 3.111d (tāyavo mit AX gegen vāyavo in BHUV'), 3.124a (°miśra mit A gegen °miśrā in BHU), 3.128c (tan mattonmatta° mit AX gegen unmatta- matta° in BHU), 3.129b (°m adya mit AX gegen °m asmi in BHU), 3.142d (tvada° mit A gegen tadā° in BHU), 3.146a (°nirjñāna° mit A gegen °vijñāna° in BHU), 3.158d (mrge° mit AX gegen vāme° in BHUV), 3.161ab. 34 Vgl. KĀ 3.64b (vyomni mit MU gegen vyoma in ABHV), 3.70b (yan ma° mit BU gegen tan ma° in H und jan ma° in A), 3.96b (°darsitah mit U gegen °darśita° in ABHV); s. auch 3.37a (iti pādādi° mit BHUV gegen ity ādipāda° in A), 3.164b (teșu yathā° mit AU gegen teșv ayathā° in BH).
Page 127
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LOŃ 117
p
A
W X
?
?
B
H
S
F=U
E
Z
Y
2.2.3 Zur Überlieferung des Sñan nag me lon
Was die Überlieferung des Sñan nag me lon anbelangt, so bestätigen sich alle bereits an- hand des 1. Kapitels gezogenen Schlüsse über die tibetischen Textzeugen. Daher erübrigt es sich hier, dieses Thema noch einmal ausführlich zu diskutieren. Im folgenden sollen nur einige offengebliebene Fragen angesprochen werden.
Page 128
118 DIE ÜBERLIEFERUNG
2.2.3.1 Die Beziehungen zwischen GNQ
Die wichtigste dieser offenen Fragen betrifft die innere Struktur der Gruppe GNQ.35 Anhand der Belege aus dem 1. Kapitel erwies es sich als unmöglich, die Verwandtschafts- verhältnisse innerhalb der Gruppe GNQ näher zu bestimmen. Deshalb ist es jetzt wichtig zu sehen, ob das neue Material es erlaubt, Klarheit über die Beziehungen zwischen GNQ zu gewinnen. Die zusätzlichen Belege liefern weitere Beweise dafür, daß keiner der drei Text- zeugen die direkte Vorlage für einen der anderen gewesen sein kann. Dies zeigt sich an den zahlreichen Sonderfehlern in jedem der drei Blockdrucke. Es handelt sich zwar häufig um leicht zu behebende Fehler (z. B. die Verwechslung von pa und ba, die Vertauschung von Präfixen u. ä.), die man unabhängig von der jeweiligen Vorlage hätte korrigieren können. Gleichzeitig gibt es jedoch mehrere auffällige Sonderfehler, die man in einer der- maßen entstellten Vorlage kaum eigenständig bemerkt und emendiert hätte. Im überliefer- ten Text des 3. Kapitels finden sich in G über 30, in Q über 50 und in N über 80 Sonder- fehler. In einigen wenigen Fällen lesen zwei der Blockdrucke gemeinsam mit anderen Textzeugen gegen den dritten Blockdruck und andere Textzeugen. In solchen Fällen han- delt es sich in der Regel um zufällig entstandene Übereinstimmungen bei Lesarten, die orthographische Varianten (z. B. Wörter mit den Präfixen m und 'a chun, die Schreibung du statt tu) oder leicht zu behebende Fehler (z. B. bei der Verwechslung von pa und ba, bei der Verwendung von Präfixen und Suffixen u. ä.) darstellen. Die meisten solcher Les- arten findet man in N, was auch so gedeutet werden kann, daß N am weitesten vom ge- meinsamen Hyparchetypus ß der Gruppe GNQ entfernt steht. In G gibt es weniger solcher Lesarten, von denen zwei jedoch besonders erwähnenswert sind, weil sie auf eine mög- liche Kontamination von G mit einem anderen Textzeugen hindeuten:
3.9b po'am B(NQ)CIJ : po'an 8G 3.88a byed pa ß(NQ)IJL schol. : byed ma DGL
Es sieht so aus, als ob der Schreiber von G die beiden Lesarten po'an und byed ma unter dem Einfluß von D oder L übernommen hat. Derartige Stellen sind im Hinblick auf die innere Struktur der Gruppe GNQ allerdings kaum beweiskräftig. Entscheidend für die Be- stimmung der inneren Struktur dieser Gruppe sind diejenigen Stellen, an denen GN, GQ oder NQ allein oder auch mit anderen Textzeugen gegen Q, N bzw. G und alle anderen Textzeugen eine sekundäre Lesart überliefern. In GN finden sich lediglich vier solche Stellen, wobei drei von ihnen textkritisch ohne Belang sind.36 Interessant ist lediglich die Stelle in KÄ.T 3.55d, wo Q zusammen mit
35 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 104-107. 36 Vgl. KĀ.T 3.45c 'og pag Q; ~ bag GN : dril chun 8J : ske rags I; KĀ.T 3.80d kun tu CJQL : kun du DGIN und KĀ.T 3.152d skyed pa JQ; bskyed pa GIN : skyed de 8f. Zu bemerken ist auch, daß ledig-
Page 129
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARSA UND DES SÑAN NAG ME LON 119
anderen das richtige zos überliefert. In N steht bzos, während der Schreiber von G zu- nächst möglicherweise ebenfalls bzos geschrieben und erst nachträglich das überflüssige Präfix getilgt hat. Eine solche Stelle kann allerdings kaum für eine engere Verwandtschaft zwischen G und N sprechen. An drei Stellen überliefern NQ mit anderen Textzeugen eine inferiore Lesart gegen G und andere Textzeugen. Zwei dieser Stellen haben jedoch kein großes Gewicht.37 Auch bei der dritten Stelle handelt es sich um Homonyme,38 so daß dieser Beleg ebenfalls kaum beweiskräftig ist. Es gibt acht Stellen, an denen N mit anderen Textzeugen einen besseren Text als GQ überliefert. Auch wenn die meisten dieser Stellen für sich nicht beweiskräftig genug sind, deuten sie in ihrer Gesamtheit vielleicht doch auf eine engere Verwandtschaft von GQ hin. Man vergleiche vor allem die folgenden Belege:39
3.40b gyis 8IJN : gyi GQ 3.41d kyis nIN : kyi 8GJQST 3.94d bźad 8IN : bźed GQ : gźad J 3.102b de 8I : te JN : ste GQ 3.129b de 8JNSTYT : di GQZT
Bemerkenswert ist die Stelle in KÄ.T 3.94d, an der GQ bźed statt richtigem bźad über- liefern. Man darf annehmen, daß bzad im Hyparchetypus ß stand und es in GQ zu bźed verderbt ist. In diesem Fall würde man von einem Hyparchetypus y von GQ ausgehen müssen. Andererseits ist aber auch mit der Möglichkeit zu rechnen, daß das fehlerhafte bźed bereits in ß gestanden hat und sich das richtige bźad in N zufällig nach Wegfall des Vokalzeichens ergeben hat. Ähnlich läßt sich auch die Stelle in KÄ.T 3.129b erklären. Im Fall von KA.T 3.102b dürfte man annehmen, daß ein ursprüngliches de zunächst zu te geändert wurde (die Lesung von JN und vermutlich auch von ß) und dieses te dann weiter
lich Q im Kolophon den Ausdruck || sarba manga lam || überliefert; die Übereinstimmung von GN erklärt sich zwanglos mit der Annahme, daß der Schreiber von Q diesen Ausdruck eigenständig hinzugefügt hat. 37 In KĀ.T 3.94c (gśol 8SGJ schol. : bśol INQ) handelt es sich um eine Schreibvariante. In KĀ.T 3.179c (gyi §GJL schol. : gyis DLNQ : du I) kann die Übereinstimmung in NQ zufällig entstanden sein, was gerade bei der häufigen Verwechslung der Genitiv- und der Instrumentalpartikel nicht weiter erstaunlich wäre. Sollte der Hyparchetypus ß die fehlerhafte Lesart gyis gehabt haben, wird man von einer absichtlichen Korrektur in G ausgehen müssen. Denkbar wäre aber auch, daß in G das im Hyparchetypus überlieferte gyis unabsichtlich zu gyi geändert wurde und sich so der richtige Wortlaut in diesem Textzeugen zufälligerweise ergeben hat. 38 Vgl. KĀ.T 3.60b rnams 8SGJ : nams NQ. Wahrscheinlich stand das fehlerhafte nams bereits im Hyparchetypus ß, und in G wurde es zu rnams verbessert. 39 Ohne Gewicht sind die Stellen in KĀ.T 3.57d (kun tu "(YT marg.)JN : kun du ß(GQ)8YT), 3.164c (min par 8ÇIJN : min bar GQ) und 3.181b (ka damba § : ka dampa LN : ka da mba GQ : ka dam pa CDI : ka mas pa J ante corr. : ka da mas pa J post corr., m. sec. marg. (da) : ka da pa J schol.).
Page 130
120 DIE ÜBERLIEFERUNG
zu ste (die Lesung von GQ) geführt hat.40 Wenig Gewicht haben die beiden Stellen in KA.T 3.40b und 3.41d. Denkbar ist jedenfalls, daß auch dort die nicht passenden Genitiv- formen erst sekundär entstanden sind, während in N immer noch die richtigen Instrumen- talformen aus dem Hyparchetypus ß und auch dem Archetypus zu lesen sind.41 Da sich bereits bei der Analyse des 1. Kapitels Anzeichen dafür fanden, daß G und Q miteinander verwandt sein könnten, darf man jetzt den Hyparchetypus y von GQ ansetzen. Man wird allerdings auch das 2. Kapitel vergleichen müssen, um die Verwandtschaftsverhältnisse innerhalb der Gruppe GNQ zu überprüfen und eventuell noch etwas an Sicherheit bezüg- lich des Stemmas zu gewinnen.
2.2.3.2 Die Beziehungen zwischen STYTZT
Weitere, bisher ungeklärte Fragen betreffen die Verwandtschaftsverhältnisse von STYTZT zu anderen Textzeugen. Die Struktur dieser Gruppe wurde bereits anhand des 1. Kapitels ermittelt und wird auch von den neuen Belegen im 3. Kapitel bestätigt. Darüber hinaus wurde festgestellt, daß das Ms. YT und möglicherweise auch das Ms. ZT mit anderen Text- zeugen kontaminiert sind. Da jedoch keine sichere Angaben zu den Kontaminationen in YTZT gemacht werden konnten, lohnt es sich, das neue Material auch im Hinblick auf diese Frage zu untersuchen. Im Ms. ZT finden sich nur einige wenige Stellen, an denen es zusammen mit einem anderen Textzeugen eine Lesart gegen das Ms. YT und die restliche Überlieferung bietet und diese Übereinstimmung wohl nicht zufällig sein kann.42 Da die Mss. YTZT eng ver- wandt sind und auf einen gemeinsamen Hyparchetypus n zurückgehen, sind diese Stellen erklärungsbedürftig. Solche Lesarten könnten auf Kontaminationen in ZT mit anderen Textzeugen hinweisen. Da allerdings bei der Anfertigung des Ms. YT mit Sicherheit ver- schiedene andere Textzeugen herangezogen wurden, läßt sich nicht genau feststellen, ob im jeweiligen Fall das Ms. ZT kontaminiert ist und das Ms. YT die Lesart von n bewahrt
40 Denkbar ist natürlich auch eine andere Genese dieser Lesarten. So kann es sein, daß die Ver- derbnis ste bereits in ß zu bemängeln war und so auch in GQ weiter überliefert wurde. In N könnte man dieses ste zu te „verbessert“ haben, indem vor brtags die passende Sandhiform der Semifinalpartikel einge- setzt wurde. 41 Eine alternative Erklärung wäre, daß die fehlerhaften Lesarten gyi und kyi von GQ bereits im Hyparchetypus ß standen und diese in N mit oder auch ohne Absicht zu den richtigen gyis und kyis modi- fiziert wurden. Diese zweite Erklärung ist allerdings weniger wahrscheinlich. 42 Stellen, an denen die Übereinstimmung per Zufall entstanden sein kann, sind wenig beweis- kräftig. Man vergleiche z. B. KĀ.T 3.16a bsten (mit ßK) statt sten, 3.27a gi (mit J) statt gis, 3.40a 'i (mit I) statt yi, 3.51a kyis (mit N) statt kyi, 3.55a bgrod pas (mit JL) statt bgrod pa, 3.61c rnams (mit K) statt rnam, 3.69d pa (mit DJL) statt sa, 3.97a mdun (mit KL) statt 'dun, 3.100b sdebs (mit ßJ) statt bsdebs, 3.104c brten (mit L) statt rten, 3.104d sgribs (mit J) statt bsgribs, 3.163c rigs (mit 8K) statt rig.
Page 131
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARŚA UND DES SÑAN NAG ME LON 121
hat, oder umgekehrt, das Ms. ZT die Variante von n überliefert, während die Lesart im Ms. YT aus einer anderen Quelle stammt. Man vergleiche vor allem die folgenden Stellen:
3.86a grags B(GN)8JSTYT : grags pa QZT 3.118b min 8IJSTYT : min BZT 3.129b de 8JNSTYT : di YZT 3.132b 'di BIJSTYT : ni 8ZT 3.146c med BZT : min 8IJSTY1
Die Übereinstimmung in KA.T 3.86a ist so auffällig, daß man allein anhand dieses Belegs von einer Kontamination des Ms. ZT mit Q ausgehen könnte. Da auch im 1. Kapitel einige Stellen verzeichnet wurden, die auf eine Kontamination des Ms. ZT mit der kanonischen Version der tibetischen Übersetzung in den Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Peking und Narthang hindeuten,43 erhärtet sich der Verdacht, daß bei der Anfertigung des Ms. ZT der Peking-Tanjur konsultiert wurde. Damit lassen sich auch die Übereinstimmungen in KĀ.T 3.118b, 3.129b und 3.146c erklären. Unter den knapp 100 Sonderfehlern in dem jetzt untersuchten Teil des Ms. ZT finden sich einige Lesarten, die zwar sekundär entstanden sind, für sich aber sinnvolle Wörter darstellen. Da das Ms. YT diese Varianten nicht überliefert, stellt sich die Frage, wie es zu diesen Abweichungen gekommen ist. Es bieten sich zwei unterschiedliche Er- klärungen für diese Sachlage an: entweder sind die Sonderfehler erst im Ms. ZT aufgetre- ten, während das Ms. YT immer noch den richtigen Wortlaut des Hyparchetypus n bietet, oder aber die Fehler waren bereits in n vorhanden, und im Ms. YT wurden an diesen Stel- len Lesarten aus anderen Textzeugen übernommen. Dabei ist es möglich, daß in einigen der Fälle die erste Erklärung zutrifft und in den anderen Fällen der zweite Vorgang der Wirklichkeit eher entspricht. Man vergleiche die folgenden Belege:
3.12c ni ß8JSTYT : 'di ZT 3.81b ni ß8IJSTYT : 'di ZT 3.45d rig B8IJSTYT : na ZT 3.83a rnams B8IJSTYT : dag ZT 3.48b bgrod ß(bgros Q)dIJ schol., KYT : 3.99d de BSIJSTYT : 'di Z bsgrod ST : sgro ZT 3.177d mchod BSIJSTYT : mchog ZT 3.49d 'dod BSIJSTYT : zla ZT 3.183d rtsi ß8IJSTYT marg. : .. rtsi YT : brtsi ZT 3.71a mtshuns med B8IJSTYT : mtshuns ldan ZT
Es gibt zwar über 60 Stellen, an denen das Ms. YT mit anderen Textzeugen eine Lesart gegen STZT und andere Textzeugen überliefert. In den meisten Fällen handelt es sich jedoch um wenig beweiskräftige Varianten, die kaum helfen, die bei der Fertigstellung des Ms. YT herangezogenen Quellen genauer zu bestimmen. Erwähnenswert sind hier einige Belege, die auf eine Kontamination mit einer der Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Narthang oder Peking hinweisen könnten:
43 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 116-117, § 2.3.2.5.
Page 132
122 DIE ÜBERLIEFERUNG
3.29d kyis 8t(STz1)IJ : kyi BYT 3.118c yis 8(STZ")IJ : yi BYT 3.145d gyis 8(YT post corr., m. sec. marg. (°s))IJ : gyi BY ante corr. 3.166a kā be rī ST : kā be ri GNQYT : kā be ra ZT : kā pa ri CD : kā we ri IL : ka we ri J : kā we L schol. 3.174b gsuns pa 85(S1Z1)IJ : gsun ba BYT
Es fallen außerdem einige Stellen auf, an denen das Ms. YT Gemeinsamkeiten mit der- jenigen Fassung des Grundtextes aufweist, die in der Handschrift des Kommentars von Snar than Lo tsa ba überliefert worden ist. Man vergleiche die folgenden Stellen:
3.5b yis B8t(Y"post corr., m. sec. marg. (°s)) : yi JY1 ante corr. 3.18d dga' ma Bot(YT ante corr.)IJ schol. : dga' mas JYT post corr., marg. (°s) 3.22a gis ß(z)IJ schol. : gi JYT 3.45a gis ß(gi sa G)dS(YT post corr., m. sec. marg. (°s))IJ schol. : gi JYT ante corr. 3.98d slu byed ßot(S1z1)I : bslu byed JYT 3.109a kyi ßôt(STzT)J schol. : kyis JYT 3.150c rol par Bot(STzT) : rol bar JYT 3.157c gsar ß : gsar pa JY'(sar ~) : gsar pa rnams 8(ST, sar ~z1)I 3.171a cu Bo(STzT) : bcu IJYT 3.173c rigs B8t(YT post corr., m. sec. marg. (°s))IJ schol. : rig JYT ante corr. 3.185a gi ßo(S1z1)IJ schol. : gis JYT
Zwar sind auch diese Belege nicht sicher zu deuten, weil es sich in fast allen Fällen um Homophone handelt, eine Kontamination des Ms. YT mit J kann jedoch nicht ausgeschlos- sen werden. Besonders auffällig ist die Übereinstimmung in KĀ.T 3.157c, die auf eine Kontamination hinweisen dürfte.44 Erwähnenswert ist auch eine Stelle, die sich mit dem Einfluß der zweisprachigen Ausgabe des Si tu Pan chen auf das Ms. YT erklären läßt:
3.141b tu ß(du N)onIJK schol. : rab KSTYT marg.
Die Lesart rab findet sich lediglich in der Textversion des Si tu Pan chen und im Kom- mentar seines Schülers Bstan 'dzin chos kyi ñi ma, weshalb man annehmen darf, daß die Randbemerkung rab über das Sanskritwort prayujyate im Ms. YT aus dieser Quelle stammt. Ebenso läßt sich auch die folgende Stelle erklären:
3.121d min ISTYT : yin B8JZT
Die Lesart yin hat sich anscheinend relativ früh anstelle des richtigen min in der Überliefe- rung des Sñan nag me lon durchgesetzt. Erst Si tu Pan chen dürfte es bei seiner Lektüre
44 Vgl. dazu die Bemerkung zu Dt. ad KĀ.T 3.157 (§ 6.2). Nimmt man an, daß der Schreiber des Ms. YT die Pluralpartikel rnams irrtümlich weggelassen hat, würde man die Übereinstimmung als spontan entstanden erklären können.
Page 133
ZUR ÜBERLIEFERUNG DES KĀVYĀDARSA UND DES SÑAN NAG ME LON 123
der Dpan Tīkā aufgefallen sein, daß min und nicht yin dem Sanskrittext entspricht und den korrekten Wortlaut darstellt. Gleichzeitig kann nicht ausgeschlossen werden, daß auch der für das Ms. YT verantwortliche Gelehrte einen direkten Zugang zu Dpan Lo tsā bas Kom- mentar gehabt hat. Man vergleiche in diesem Zusammenhang die folgende Stelle:
3.50a no ß(po N)8IJZT : gdon YT : sgo ST (vgl. Dt. ad KĀ.T 3.50: no nag ni gdon nam sgo nag po ni)
Es sieht so aus, als ob die Variante gdon im Ms. YT unter dem Einfluß von Dpan Lo tsā bas Kommentarerklärung anstelle von no bevorzugt wurde.45 Si tu Pan chen hat sich ande- rerseits für die Lesart sgo entschieden. Daß Si tu Pan chen in seiner zweisprachigen Ausgabe mehrmals von der ihm als Vorlage dienenden Version des Źa lu Lo tsā ba abgewichen und seinen eigenen Weg ge- gangen ist, wurde bereits früher festgestellt.46 Es wurde außerdem gezeigt, daß der Ge- lehrte sich nicht selten gegen die restliche Überlieferung an die Dpan Tīka angelehnt hat.47 Darüber hinaus läßt nun das neue Material erkennen, daß Si tu Pan chen in einigen Fällen einen solchen Wortlaut bevorzugt hat, der lediglich noch in der Fassung im Derge-Tanjur bzw. in Rin spuns pa Nag dbans Kommentar belegt ist. Die folgenden Stellen scheinen darauf hinzuweisen, daß der Gelehrte unter anderem auch den Derge-Tanjur benutzt hat:
3.29c myos la BnJ (vgl. Dt. ad KA.T 3.29: ... myos pa'i nan can gyi nan du) : myos pa 8ST 3.46d de Bn(te Z1)J schol. : rnams 8ST 3.55d bcom żin ß(ma bcom ~ G)I : rgyal źin nJ : gduns śin 8; gdun źin ST 3.56d kyan nIJ : kyi ß : rnams 8ST 3.81b ma min BnIJ schol. : ma yin 8JST 3.109c bud med BnIJ schol. : bu mo J post corr., m. sec. marg. (mo) (bu J ante corr.), K : bu mor 8K schol.', ST post corr. (bu .. mor ST ante corr.) 3.121d 'di BnI : ni 8JST 3.133b yod pa BnIK : yod pas 8JK schol., ST 3.153b ces sogs ß(~ sog .. N)I : la sogs 8S1 : dan po nJ post corr., m. sec. marg. (dan); po J ante corr. 3.166b nag pos BnIK schol.' : nag po 8JKST
45 Daß bei der Anfertigung wenigstens einer Abschrift von Za lu Lo tsā bas zweisprachigen Ausgabe die Dpan Țīkā berücksichtigt wurde, steht außer Zweifel. Dies zeigt sich an der Randbemerkung zu KĀ.T 3.87 in den Mss. YTZT. 46 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 113-114, § 2.3.2.1. Auch im 3. Kapitel finden sich zahlreiche Stel- len, die diese Sachlage belegen (vgl. KĀ.T 3.21c, 3.24a, 3.39a, 3.47c, 3.50, 3.52a, 3.54d, 3.56, 3.57a, 3.58c, 3.63b, 3.66, 3.69d, 3.81cd, 3.82, 3.84b, 3.92c, 3.104d, 3.114a, 3.117b, 3.130b, 3.131a, 3.142, 3.144a, 3.150c, 3.158d, 3.165d, 3.170a, 3.170b, 3.175). 47 Es sei hier noch an die folgenden Belege im 3. Kapitel hingewiesen, die eindeutig für den Ein- fluß der Dpan Țīkā auf Si tu Paņ chen sprechen: KĀ.T 3.20b, 3.28c, 3.39b, 3.50b, 3.60a, 3.87, 3.108, 3.110b, 3.111a, 3.125c, 3.148b, 3.149b, 3.180c.
Page 134
124 DIE ÜBERLIEFERUNG
2.2.4 Stemma der tibetischen Textzeugen
Indem die anhand des neuen Materials gewonnenen Erkenntnisse über die Verwandt- schaftsverhältnisse der tibetischen Textzeugen berücksichtigt werden, kann das Stemma nun präzisiert und vervollständigt werden. Die Beziehungen zwischen den kanonischen und den außerkanonischen Textzeugen sowie ihre Verhältnisse zu den wichtigsten tibe- tischen Kommentaren lassen sich daher folgendermaßen stemmatisch darstellen:
[Übers. von Śon ston und Lakşmīkara]
[1. Bearb. von Dpan\Blo gros brtan pa]
Komm. des Dpan Blo gros brtan pa]
[Komm. des Snar than Dge 'dun dpal]
[2. Bearb. von Sñe than Blo gros brtan pa]
[1. zweispr. Version von Źa lu Chos skyoń bzań po]
B
8
[Komm. des Rin spuns pa Nag dban]
N
G D
Q
C
[2. zweispr. Version von Si tu Pan chen] _ [Komm. des Bstan 'dzin chos kyi ñi ma]
S
? I YT
K
Page 135
2.3 Sigla
A Ms. A (nepalesische Handschrift des Kāvyādarśa, NGMPP A 22/2) B Ms. B (nepalesische Handschrift des Kāvyādarśa, NGMPP A 21/21) BAN BANERJEE (Ausgabe des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lo) BELV BELVALKAR (Ausgabe des Kāvyādarśa mit englischer Übersetzung) BÖHTL BÖHTLINGK (Ausgabe des Kāvyādarśa mit deutscher Übersetzung) C Blockdruck aus Cone (kanonische Ausgabe des Sñan nag me lon) D Blockdruck aus Derge (kanonische Ausgabe des Sñan nag me lon) E Ms. E (nepalesische Handschrift des Kāvyādarśa, NGMPP E 1205/15) F Ms. F (nepalesische Handschrift des Kāvyādarśa, NGMPP A 1392/5) G Tanjur-Manuskript aus Ganden (kanonische Ausgabe des Sñan nag me lon) H Ms. H (Oxforder Handschrift des Kāvyādarśa, Ind. Inst. Sansk. 235 R) Hs. nepalesische Handschrift der Ratnaśrītīkā (NGMPP B 16/12) Hs. TH/JH THAKURs und JHAS Handschrift der Ratnaśrītīkā I Dpan Blo gros brtan pa (tibetischer Kommentar) J Snar than Dge 'dun dpal (tibetischer Kommentar) K Bstan 'dzin chos kyi ñi ma (tibetischer Kommentar) L Rin spuns pa Nag dban (tibetischer Kommentar) M/MBH/Mp Bod mkhas pa Mi pham (tibetischer Kommentar); s. § 2.1.2.3 N Blockdruck aus Narthang (kanonische Ausgabe des Sñan nag me lon) 0 Ms. O (Oxforder Handschrift des Kāvyādarśa, Nr. 485) PREM Premacandra TARKAVĀGĪŚA (editio princeps des Kāvyādarśa mit Kommentar) Q Blockdruck aus Peking (kanonische Ausgabe des Sñan nag me lon) RANG RANGACHARYA (Ausgabe des Kāvyādarśa mit zwei alten Sanskrit-Kommentaren) Rt. Țīkā des Ratnaśrījñāna (Sanskrit-Kommentar) S/ST Si tu Chos kyi 'byun gnas (Ausgabe des Kāvyādarsa und des Sñan nag me lon) ŚĀS ŚĀSTRĪ (Ausgabe des Kāvyādarśa mit Hindī-Übersetzung und Kommentar) SHAS SHASTRI (Ausgabe des Kāvyādarśa mit einem modernen Sanskrit-Kommentar) Tar. Vyākhyā des Taruņavācaspati (Sanskrit-Kommentar) TH/JH THAKUR/JHA (editio princeps der Ratnaśrīțīkā) U Ms. U (nepalesische Handschrift des Kāvyādarśa, NGMPP A 1326/9) V Ms. V (nepalesische Handschrift des Kāvyādarśa, NGMPP C 17/4) Vād Țīkā des Vādijanghāla (Sanskrit-Kommentar) W südindische Handschrift des Kāvyādarśa (RANGACHARYA) X südindische Handschrift des Kāvyādarśa (V. SHASTRI) Y/YT Dharamsala-Ausgabe (Ausgabe des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon) Z/ZT Źa lu Chos skyoń bzań po (Ausgabe des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon)
Page 136
126 DIE ÜBERLIEFERUNG
Archetypus Hyparchetypus von yGNQ
Y Hyparchetypus von GQ Hyparchetypus von CDL Hyparchetypus von 1oSYZ Hyparchetypus von noSTYTZT
n Hyparchetypus von Y™ZT Hyparchetypus von YZ Archetypus des Kommentars des Rin spuns pa Nag dban
μ Hyparchetypus von BE V Hyparchetypus von uvBEF(U)H
p Hyparchetypus von μνυφχψABEF(U)H Archetypus der zweisprachigen Ausgabe des Si tu Pan chen Chos kyi 'byun gnas b Hyparchetypus von WX Hyparchetypus von uBEF(U) Hyparchetypus von EF(U)
x Hyparchetypus von μνυφABEF(U)H Hyparchetypus (hypothetisch) Hyparchetypus von Hs. und Hs.TH/JH 3 alle Textzeugen
Page 137
- TEXTAUSGABE
Page 139
3.1 Vorbemerkung zur Textedition
Es folgt die kritische Ausgabe des 3. Kapitels des Kāvyādarśa und der tibetischen Übersetzung. Die vorliegende Ausgabe ist eine Fortsetzung meiner früheren Arbeit, in der die Ausgabe des 1. Kapitels vorgelegt wurde. Da die dort gemachten Vorbemerkungen auch hier ihre Gültigkeit behalten, ist es nicht nötig, sie zu wiederholen.1 Es sei hier lediglich auf einige Punkte hingewiesen, die allein die Ausgabe des 3. Kapitels betreffen. Bis auf zwei zusätzliche Handschriften des Sanskrittextes (Mss. HV) und das hier fehlende Ms. E, in dem der Text des 3. Kapitels nicht erhalten ist, wurden hier dieselben Primär- und Sekundär- quellen benutzt. Lediglich zu drei Strophen (KA 3.1 und 3.125-126) waren die Lesarten von AUF- RECHTs Oxforder Handschrift Nr. 485 bekannt. Der anonyme Sanskrit-Kommentar Hrdayamgamā konnte nicht mehr herangezogen werden, da er zum 3. Kapitel nicht vorhanden ist.2 Im Fall des 3. Kapitels sind in den tibetischen Kommentaren sehr häufig auch die die Lautfiguren veranschauli- chenden Sanskrit-Strophen partiell oder auch vollständig transliteriert worden, weshalb diese Werke als wichtige Zeugen auch bei der Konstitution des Sanskrittextes berücksichtigt wurden. Ausgewertet wurden die Transliterationen in den Kommentaren des Dpan Lo tsā ba (1276-1342), des Snar than Dge 'dun dpal (ca. 1370-1430), des Rin spuns pa Nag dban (1542-1625), des Bod mkhas pa Mi pham (1618-1685) und des Bstan 'dzin chos kyi ñi ma (1730-1779).3 Wie in der Ausgabe des 1. Kapitels wurden auch hier die wichtigsten modernen Kāvyādarśa-Ausgaben TARKAVĀGĪŚAS, BÖHTLINGKS, RANGACHARYAS, BELVALKARS, SHASTRIS, BANERJEES, und S. SASTRIs berücksichtigt. Die Darstellung der Sanskrit-Strophen, deren Wortlaut sich unterschiedlich analysieren bzw. trennen läßt, folgt grund- sätzlich der Interpretation Ratnaśrījñānas. Wenn in einem der tibetischen Textzeugen ein offensichtlicher Schreibfehler oder eine un- wichtige orthographische Variante gegen die gesamte Überlieferung vorliegt und die richtige Lesart bzw. die Standardform sich im jeweiligen Hyparchetypus anhand der anderen zur selben Gruppe ge- hörenden Textzeugen sicher ermitteln läßt, wurde der abweichende Wortlaut im kritischen Apparat nicht mitgeteilt. Solche Sonderlesarten wurden nur ausnahmsweise erwähnt, wenn die Varianten zu einer bestimmten Stelle aus einem anderen Anlaß verzeichnet werden mußten. Die Dbu-med-Hand- schrift des Kommentars des Snar than Lo tsa ba ist besonders fehlerhaft. Dort wird in vielen Fällen eine im Grundtext fehlerhaft überlieferte Stelle vom Kommentartext nicht bestätigt. Wenn aus dem Kommentar ersichtlich wird, welchen Text Snar than Lo tsä ba in seiner Vorlage tatsächlich gelesen hat, wurden die zahlreichen unsinnigen Schreibfehler aus dem Grundtext dieser Handschrift nicht ver- zeichnet. Wenn nötig, wurden in solchen Fällen lediglich die durch die Kommentarerklärungen ge- sicherten Varianten mitgeteilt. Bei der Konstitution des tibetischen Textes wurde außerdem darauf ver- zichtet, die Lesarten aus Bod mkhas pa Mi phams Kommentar in den kritischen Apparat aufzunehmen. Alle Abbreviaturen und Zusammenschreibungen, die in den tibetischen Textzeugen auftreten, sind im Anhang 6 zusammengestellt. Die Varianten von transliterierten Sanskritwörtern, die in den tibetischen Zeugen des Grundtextes vorkommen und im kritischen Apparat nicht verzeichnet sind, findet man im Anhang 7.
1 Dazu s. DIMITROV 2002b, S. 141-148. 2 Vgl. RANGACHARYA 1910 und DIMITROV 2002b, S. 303-304. 3 Vgl. dazu § 9.4.
Page 140
3.2 Inhaltsverzeichnisse zur Textausgabe
3.2.1 Inhaltsverzeichnis zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa
१. शब्दालंकारविभागः ३.१-१२४
१.१ यमकम् ३.१-७२ १.१.१ यमकभेदा: ३.१-३ १.१.२ आदियमकम् ३.४ -३७करव १.१.३ मध्ययमकादि: ३.३७गघ - ५० १.१.४ संदष्टयमकम् ३.५१ - ५२ १.१.५ समुद्रयमकम् (अर्धाभ्यासः) ३.५३कख, ३.५४ -५६ १.१.६ पादाभ्यासः ३.५३ गघ, ३.५७-६७कख १.१.७ श्रोकाभ्यासः ३.६७गघ-६९ १.१.८ महायमकम् ३.७०-७१ १.१.९ संभिन्नम् ३.७२
१.२ प्रतिलोमयमकम् ३.७३-७७ १.२.१ पादप्रतिलोमयमकम् ३.७४ १.२.२ अर्धप्रतिलोमयमकम् ३.७५ १.२.३ श्रोकप्रतिलोमयमकम् ३.७६-७७
१.३ बन्ध: ३.७८-८२ १.३.१ गोमूत्रिका ३.७८-७९ १.३.२ अर्धभ्रम: ३.८०कख, ३.८१ १.३.३ सर्वतोभद्रम् ३.८०गघ, ३.८२
१४ नियम: ३.८३-९५ १.४.१ स्वरनियमा: ३.८४-८७ १.४.१.१ चतुःस्वरनियमः ३.८४ १.४.१.२ त्रिस्वरनियम: ३.८५ १.४.१.३ द्विस्वरनियमः ३.८६ १.४.१४ एकस्वरनियमः ३.८७ १.४.२ स्थाननियमा: ३.८८- ९१ १.४.२.१ चतुःस्थाननियमः ३.८८ १.४.२.२ त्रिस्थाननियम: ३.८९ १.४.२.३ द्विस्थाननियम: ३.९० १.४.२४ एकस्थाननियमः ३.९१ १.४.३ वएनियमा: ३.९२-९५ १.४.३.१ चतुर्वर्णनियम: ३.९२ १.४.३.२ त्रिवर्णनियम: ३.९३ १.४.३.३ द्विवर्णनियम: ३.९४ १.४.३४ एकवर्णनियमः ३.९५
१.५ प्रहेलिका ३.९६-१२४ १.५.१ समागताप्रहेलिका ३.९८ कख, ३.१०८ १.५.१.१ समागताप्रहेलिकानिर्देशः ३.९८ करव १.५१.२ समागताप्रहेलिकोदाहरएम् ३.१०८
Page 141
INHALTSVERZEICHNISSE ZUR TEXTAUSGABE 131
3.2.2 Inhaltsverzeichnis zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon
3.D-212 ラ . ク ー 3 ह.c-३मार
3.4-43 2.2. に 치 日 ⑈ ダ マ M" 원 의 3.437,3.40-46 2.2.4 355 タ 個 べ コ (35 認 別 N) 3.4 3ब, 3. 421- 62)गाय 2.9.6 和 5 只 公 即 利 引 ! 3.62/यर-BR 2.2.21 6 グ 식 시 35 지 매 집 직 , 3.2/0-212 り . り . く 仙 5 ル 8 す バ 7.D.R यमेकयारिकुसभक 3.23-2/2 3.2/c 3.24 2.3.3 84N35535m ダ 3R35 す 3.216-2/21 2.3.3 8N 서 员 필 グ 지 크 지 어 "
2.c देव्षया ミ . イ に ー イ ン 3 .< c
- く &
१.C.3 बकबदेवय 3. ヘ ム ー で の D. C.27 बकक राबिर देवारा 3. 人 人 2.C.22 वाकनयाणुकार देवारा B.P0 2.c.26 बककावा डेवाए देवाया १.C.3 वकयमो देवाया १. C. 3.1 बासअ से रविर देवाय 3. パ ラ 2.0.3.3 ク ビ 日 N5 当 松 ハ ハ 丛 型 , B.PC D. C. 3.C थाष12ा सेद बाठेवा5 देवार 3.R4
2.4 पाराकेश
2.4.9.9 गावरु केयाबायारेयार केया रो कार्कन 35 3.R く m 円 ,3.20 人
2.49.2 गावर कैयाबायारेयार कैेया सोद्दोर रार्हैद 3.20 人
Page 142
132 TEXTAUSGABE
१.५.२ वश्चिताप्रहेलिका ३.९८ गघ , ३.१०९ १.५.२.१ वश्चिताप्रहेलिकानिर्देशः ३.९८ गघ १.५.२२ वश्चिताप्रहेलिकोदाहरणम् ३.१०९ १.५.३ व्युत्क्रान्ताप्रहेलिका ३.९९ करव, ३.११० १.५३.१ व्युत्कान्ताप्रहेलिकानिर्देशः ३.९९ कख १.५.३.२ व्युत्क्रान्ताप्रहेलिकोदाहरएम् ३.११ १.५.४ प्रमुषिताप्रहेलिका ३.९९ गघ, ३.१११ १.५.४.१ प्रमुषिताप्रहेलिकानिर्देश: ३.९९गघ १.५४.२ प्रमुषिताप्रहेलिकोदाहरणम् ३.११ १.५.५ समानरूपाप्रहेलिका ३.१००कख, ३.११२ १.५.५.१ समानरूपाप्रहेलिकानिर्देश: ३.१००कखव १.५.५.२ समानरूपाप्रहेलिकोदाहरएम् ३.११२ १.५६ परुषाप्रहेलिका ३.१००गघ, ३.११३ १.५६.१ परुषाप्रहेलिकानिर्देश: ३.१००गघ १.५६.२ परुषाप्रहेलिकोदाहरएम् ३.११३ १.५७ संख्याताप्रहेलिका ३.१०१करव, ३.११४ १.५.७१ संख्याताप्रहेलिकानिर्देशः ३.१०१करव १.५७.२ संख्याताप्रहेलिकोदाहरणम् ३.११४ १.५.८ प्रकल्पिताप्रहेलिका ३.१०१गघ, ३.११५ १५.८.१ प्रकल्पिताप्रहेलिकानिर्देशः ३.१०१ गघ १.५.८.२ प्रकल्पिताप्रहेलिकोदाहरएम् ३.११५ १.५९ नामान्तरिताप्रहेलिका ३.१०२कखव, ३.११६ १.५.९१ नामान्तरिताप्रहेलिकानिर्देशः ३.१०२कखव १.५.९२ नामान्तरिताप्रहेलिकोदाहरएम् ३.११ १.५१० निभृताप्रहेलिका ३.१० २गघ, ३.११७ १.५.१०१ निभृताप्रहेलिकानिर्देशः ३.१०२गघ १.५.१०.२ निभृताप्रहेलिकोदाहरणम् ३.११७ १.५.११ समानशब्दाप्रहेलिका ३.१०३कख, ३.११८ १.५.११.१ समानशब्दाप्रहेलिकानिर्देशः ३.१०३कखव १.५.११.२ समानशब्दाप्रहेलिकोदाहरएम् ३.११८ १.५.१२ संमूढाप्रहेलिका ३.१० ३घ, ३.११९ १.५.१२.१ संमूढाप्रहेलिकानिर्देशः ३.१० ३गघ १.५.१२.२ संमूढाप्रहेलिकोदाहरणम् ३.११९ १.५.१३ पारिहारिकीप्रहेलिका ३.१०४कखव, ३.१२० १.५.१३१ पारिहारिकीप्रहेलिकानिर्देश: ३.१०४ करव १.५.१३.२ पारिहारिकीप्रहेलिकोदाहरणम् ३.१२० १.५.१४ एकच्छन्नाप्रहेलिका ३.१०४ गघ, ३.१२१ १.५.१४.१ एकच्छन्नाप्रहेलिकानिर्देशः ३.१०४ गघ १.५.१४.२ एकच्छन्नाप्रहेलिकोदाहरम् ३.१२१ १.५.१५ उभयच्छन्नाप्रहेलिका ३.१०५ करव, ३.१२२ १.५.१५.१ उभयच्छन्नाप्रहेलिकानिर्देश: ३.१०५ कखव १.५.१५.२ उभयच्छन्नाप्रहेलिकोदाहरणम् ३.१२२ १.५.१६ संकीर्णाप्रहेलिका ३.१०५गघ, ३.१२३-१२४ १.५.१६.१ संकीर्णाप्रहेलिकानिर्देश: ३.१०५ गघ १.५.१६.२ संकीर्ाप्रहेलिकोदाहरएम् ३.१२३-१२४
Page 143
INHALTSVERZEICHNISSE ZUR TEXTAUSGABE 133
2.4.2 संक मोबार केशा 2.429 सप्ो मेवार केवा रो नार्कन 35 2.4.22 संछो मोबार केशा को ददोर सार्हैद 3.RRn, 3.220
3.200 2.4c रबयठ0योनान केशा १.4.C.0 रबककेक सोयार केशा रो नार कन 3र 3.222 1.4.4 ठाुक दारेया जराक रो यार केया 1.4.49 वासुक दारेया चुराक सो यार वेया रो काळन 35 3.200mाE 1.4.42 ठाकुकदारिया जुशाका शो द्वार केया थो ददोर बाहू5 3.223 2.4.6 हुलकरेवार केंा 3.2005, 3.223 1.4.6.9 हुरवरियार केया रो नार्कन 35 3.200mE 3.223 1.421 सारन उ गोबार केशा
3.20c 3.20295, 3.224 1.42 रयकसाक3 गोबार कैयारो कार्कन 35 2.4.22 रयसा3े गोयास केया योद दोर का्हैद
2.4.R.9 बंर5ु25 N2185 मोबारा केया यो कार्ळन 35 2.4.R.3 बोहर252128 मोबार केया को ददोर सार्हैद 2.4.90 यबेरबादारिवार केया 2.4.90.9 एमेकरारेयार केशा यो वाक न 3र 2.4.90.2 एमेबादारेय्ार केशा सो दोर काहू5 1.4 .29 वाकुक दारेखारे वार केर 3.203 मए, 3.2%< 2.4.279 वासुकदारे कारेवार केया यो कार्कक 35 2.4.272 आाहुकदारेखारेवार केया शो ददोर बाहैद 3.2%< 3.20305, 3.2OR 1.4.22.1 करवायाररेयाय केशायो कार्कन 35 3.20395 3.2OR 2.4.23 3.20cTय, 3.230 2.4.939 फरन कारसेया दारेयार केशा यो काकन 3ै5 3.20cयार 1.4.932 पटन रा रसेशादारिवारा के या सोददोर राहू5 3.030 2.4.2c
3.222 1.4.94 वाउ ब गार मो बादा रे वारा कठे या 3.904् गाए ३.223 2.4.96 पोइना काारडेवादारेयार केया 3.20405, 3.233-23c 3.204वार 2.4.96.2 फटवा का रेवादारेवार केया सो द्दोर राहू5
Page 144
134 TEXTAUSGABE
२. दोषविभाग: ३.१२५-१८५
२.१ दोषभेदाः ३.१२५-१२७
२.२ अपार्थदोष: ३.१२८-१३० २.२.१ अपार्थदोषनिर्देशः ३.१२८ २.२.२ अपार्थदोषोदाहरएम् ३.१२९ २.२.३ अपार्थदोषापवाद: ३.१३०
२.३ व्यर्थदोष: ३.१३१-१३४ २.३.१ व्यर्थदोषनिर्देशः ३.१३१ २.३.२ व्यर्थदोषोदाहरएम् ३.१३२ २.३.३ व्यर्थदोषापवादः ३.१३३ २.३.४ व्यर्थदोषापवादोदाहरएम् ३.१३४
२.४ एकार्थदोषः ३.१३५-१३८ २.४.१ एकार्थदोषनिर्देशः ३.१३५ २.४.२ एकार्थदोषोदाहरणम् ३.१३६ २.४.३ एकार्थदोषापवाद: ३.१३७ २.४.४ एकार्थदोषापवादोदाहरणम् ३.१३८
२.५ ससंशयदोषः ३.१३९-१४३ २.५.१ ससंशयदोषनिर्देशः ३.१३९ २.५.२ ससंशयदोषोदाहरएम् ३.१४० २.५.३ ससंशयदोषापवादः ३.१४१ २.५४ ससंशयदोषापवादोदाहरएम् ३.१४२-१४३
२.६ अपक्रमदोषः ३.१४४-१४७ २.६.१ अपक्रमदोषनिर्देशः ३.१४४ २.६.२ अपक्रमदोषोदाहरएम् ३.१४५ २.६.३ अपक्रमदोषापवाद ३.१४६ २.६४ अपक्रमदोषापवादोदाहरएम् ३.१४७
२.७ शब्दहीनदोषः ३.१४८-१५१ २.७१ शब्दहीनदोषनिर्देशः ३.१४८ २.७.२ शब्दहीनदोषोदाहरणम् ३.१४९ २.७.३ शब्दहीनदोषापवादोदाहरएम् ३.१५० २.७४ शब्दहीनदोषापवादः ३.१५१
२.८ यतिभ्रष्टदोषः ३.१५२-१५५ २.८१ यतिभ्रष्टदोषनिर्देशः ३.१५२ २.८.२ यतिभ्रष्टदोषोदाहरणम् ३.१५३कखव २.८.३ यतिभ्रष्टदोषापवादः ३.१५३गघ -१५४ २.८.४ यतिभ्रष्टदोषापवादोदाहरएम् ३.१५५
२.९ भिन्नवृत्तदोषः ३.१५६ -१५८ २.९१ भिन्नवृत्तदोषनिर्देश: ३.१५६ २.९२ भिन्नवृत्तदोषोदाहरएम् ३.१५७-१५८
Page 145
INHALTSVERZEICHNISSE ZUR TEXTAUSGABE 135
3.234-222
3.23 <- 230
3.230
3.३1 रवर2क जेन हे नार्कव 3र 3.232 ED IED IRED (RE 3.233 3. ク ラ ラ
- 0.) देक सा हेयादारी खेक सो नार्कन 3र 3.234 2.C.2 इक सा ठेयायारे सेक सो स्दोर राहूद 2.C.३ इैक साडेययरि शेक सोड कोयानाराषा2 3.232
3.2३<
2.4 वे केन उन सो मैन 2.4. पे कैना उन को मैन सो नारकव हर 342 वे कैन उठसो सेक को दोर बाहून
2.4.C से कैंन उक सो शैक सो-कोयानराब1यये, ददोर राहै
3.904
2.வ.ர அததுலயர் வுதுற்துகக 35
3.240 3.१५
3.942-744 2 .<. 2 वार्ठेड कार्कनाक 3नाकादारि श्रेंन हो ना कन 3 3.243
3.7पतय
3.944
2.R.) ुर 3 काका दारि शेंक हो मार्कन 3ेर 3.746 3.942-242
Page 146
136 TEXTAUSGABE
२.१० विसंधिदोषः ३.१५९-१६१ २.१०१ विसंधिदोषनिर्देशः ३.१५९ २.१०.२ विसंधिदोषोदाहरएम् ३.१६० २.१०.३ विसंधिदोषापवादोदाहरएम् ३.१६१
२.११ देशादिविरोधदोषः ३.१६२-१८५ २.१११ देशादिविरोधदोषनिर्देशः ३.१६२-१६४ २.११.२ देशविरोधदोषोदाहरएम् ३.१६५-१६६ २.११.३ कालविरोधदोषोदाहरएम् ३.१६७-१६९ कव २.११.४ कलाविरोधदोषोदाहरएम् ३.१६९गघ -१७१ २.११.५ लोकविरोधदोषोदाहरएम् ३.१७२-१७३कखव २.११.६ न्यायविरोधदोषोदाहरएम् ३.१७ ३गघ - १७६ करव २.११.७ आगमविरोधदोषोदाहरएम् ३.१७६गघ -१७८ २.११.८ देशादिविरोधदोषापवादः ३.१७९ २.११.९ देशविरोधदोषापवादोदाहरएम् ३.१८० २.११.१० कालविरोधदोषापवादोदाहरणम् ३.१८१ २.११.११ कलाविरोधदोषापवादोदाहरएम् ३.१८२ २.११.१२ लोकविरोधदोषापवादोदाहरएम् ३.१८३ २.११.१३ न्यायविरोधदोषापवादोदाहरएम् ३.१८४ २.११.१४ आगमविरोधदोषापवादोदाहरणम् ३.१८५
३. उपसंहार: ३.१८६-१८७
Page 147
INHALTSVERZEICHNISSE ZUR TEXTAUSGABE 137
3.20 துகலலவுாவார்வுது த.ரயா-ரரே 2.00. துகலதவுள்ுதற்அக்க த5 3.00.3 அககவுாவார்துதல் 3.000 7.00.3 அககவுவார்துதய்ததிளலலவல் க.ரரே
3.22 துவுவல்ளலுகாளவு்துத 3.03-144 த.ரதே-ர6ட 2.99.3 யவககாளவுள்த்தல் த.ரபபு -ர6 3.09.3 55ளவஎர் வ்தவ்5 த.ரவே -ரநோா 2.ரர. தகவுககளவா்துதல் கத த.ரபானா-ரவர க.ரவக-ரவதா 3.நர.ம சினவயுககளவுள்குதல் த.ரவகளக-ரவளோ த.ரவளோ-ரவ
3.040 3.9.90 5N5ளவஎ்துதுவ்5சிளலலவுல்5 3.040 3.043 3.043
3.054
க. துகளவ்து க.ர46-ர4வ
Page 148
3.3 Text
॥ अथ काव्यादर्शः॥
दुष्करपरिच्छेदस्तृतीयः॥
Page 150
१४० काव्यादर्शः ३.१-४
अव्यपेतव्यपेतात्मा व्यावृत्तिर्वर्णसंहतेः। यमकं तच्च पादानामादिमध्यान्तगोचरम् ॥ १॥
3.1a तात्मा EAHO | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. व50]1: तार्था B(oder: ता[त्म]?)U 3.1b व्यावृत्तिर्व० ६(व्यवृ०~ Y)AB(~त्तिःरव°)HO | Rt.|| PREM, SHAS: यावृत्तिर्व UW' (SHAS: या वृत्तिः)॥ Tar .? ॥ BELV, RANG (या वृत्तिर्व) 3.1c तच्च EABHU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. देपार : यच्च O
एकद्वित्रिचतुष्पादयमकानां विकल्पनाः। आदिमध्यान्तमध्यान्तमध्याद्यादन्तसर्वतः ॥ २॥
3.2a एकद्वित्रिचतुष्पाद° ६(-त्रितु~Z)ABH(~पादैर्य० H ante corr.,पादां य० H post corr., दां H marg.)U(पकद्वि०)। Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. | या ेवा वा केवायाक कारा ब दायो। : चतुस्त्रिद्येकपादेषु Sarasv. 2.61'a, Ratnadarpana ad Sarasv.2.61'a(Ed.Kavyam.,S.198) 3.2d द्यादन्त° EABHU | Rt.", Tar .? । Ratnadarpana ad Sarasv. 2.61'd || BELV, PREM, RANG, SHAS : द्यन्ताश्च Sarasv. 2.61'd• सर्वतः EABHU | Rt.|। Sarasv. 2.61'd, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.61'd (सर्वतः) ॥ BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. गान।: वर्णतः ॥ X
अत्यन्तबहवस्तेषां भेदाः संभेदयोनयः। सुकरा दुष्कराश्चैव दर्श्यन्ते तत्र के चन॥ ३॥
3.3d दर्श्यन्ते EABH || Rt. (ex conj.)।I Sarasv. 2.62'd, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.62'd(Ed.Kavyam., S. 198) || BELV, PREM, SHAS : वएर्यन्ते X|| Tar.|| RANG : दृश्यन्ते TH/JH • तत्र EABH || Rt., Tar. |। Sarasv. 2.62'd, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.62'd || BELV, RANG, SHAS || tib. देश : ते Sत्र PREM
मानेन मानेन सखि प्रणयो भूत्प्रिये जने। खएिडता कएठमाश्चिष्य तमेव कुरु सत्रपम्॥४॥
3.4b यो भूत्प्रि0 J(~भुत्प्रि9)M(~भुर्प्रि)SZ | Rt., Tar.| BOHTL, RANG,SAS, योभूत्प्रि० BELV, PREM, SHAS: यो डभूत्प्रि० ABHY | TH/JH
140 Kāvyādarśa 3.1-4
Page 151
3.9-c
3.2d S555 BSC(S'Z)IJ : EA 8f YT
3.3a पाइदया BI: मावक5(S'Z')L; मुव5 DJschol., Y": मुवय Jः रहेवादरI (DI. ad KA.T3.72) • े BCIJ :
3.3b ददुव BI(- इo I, DI. ad KA. T 72) : द 5 81
3.4C अाय्षोकयकक BSCJL: अाक्षोकरन IK schol .. अबुदशा 8Cा (गाहूर-)J schol .: अबुद्वारे। B 3.4d ुष BSCIJ schol .: 3
3.1-4 Sñan nag me lon 141
Page 152
१४२ काव्यादर्शः ३.५-८
मेघनादेन हंसानां मदनो मदनोदिना। नुन्नमानं मनः स्त्रीणां सह रत्या विगाहते ॥ ५॥
3.5d त्या विगाहते ।(~ विगाहतेः)BHM(~ विगाहतेः)S | Rt.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. रहुयाशार ब्ोद।: त्याभिगाहते A
राजन्वत्यः प्रजा जाता भवन्तं प्राप्य सांप्रतम्। चतुरं चतुरम्भोधिरशनोर्वीकरग्रहे॥ ६ ॥
3.6b सांप्रतम्। ABH | Rt .: संप्रति। ६(सम्प्रतं। S)MW'X'। BELV, RANG, SHAS : सत्पतिम्। PREM 3.6d रशनो Rt.(ex conj.)।। BELV, BOHTL, RANG, SHAS: °रसनो० EABHM| PREM, TH/JH• करग्रहे EABHM || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 3453)रवअ: परिग्रहे W?
अरएयं कैश्रिदाक्रान्तमन्यैः सद् दिवौकसाम्। पदातिरथनागाश्वरहितैरहितैस्तव॥ ७॥
3.7ab 'न्तमन्यैः स० EBHMW'X Rt.| BELV, SHAS| tib. सववदवाे।: न्तं कैश्चित्स A(न्त~PREM, RANG
मधुरं मधुरम्भोजवदने वद नेत्रयोः। विभ्रमं भ्रमरभ्रान्त्या विडम्बयति किं न्विदम् ॥ ८॥
3.8d न्विदम्॥ J(~न्विद ॥)K(नीदं ॥)S।Rt .: नु ते ॥LA post corr. (ते A marg .; नु A ante corr.), BMV। Tar. | BELV, PREM, RANG, SHAS : न ते।। PREM (v.I.)
142 Kāvyādarśa 3.5-8
Page 153
3.4 -<
3.5b aN B8t(YT post corr., m. sec. marg. (°N))J schol. : & JYT ante corr.
3.6a ससN SJ schol., Y' (auch Y' marg.); ATAN IJ: ATAN BE(S'Z') . उ 1 BSCJ: 301 1 3.6d Hx|BSC1J : RJ3| J schol.
3.8a सकेषयी। BSIJ schol .: बदेषयाJ: खबयी 15 3.8b 33l ex conj. : 3521 3.8c मुN ex conj .: म्े डट.रAन ex conj .: दक्षरा ज2.ब्रेबा हटा: ख | B J
3.5-8 Sñan nag me lon 143
Page 154
१४४ काव्यादर्शः ३.९-१२
वारणो वा रणोद्दामो हयो वा स्मर दुर्धरः। न यतो नयतो ऽन्तं नस्तदहो विक्रमस्तव ॥ ९॥
3.9c Sन्तं ABM(Sनं)V|| Rt., Tar.|| BELV, PREM,RANG,SHAS ||tib.नgA:5स्तं W'X
राजितैराजितैक्ष्एयेन जीयते त्वादृशैर्नृपैः। नीयते च पुनस्तृप्तिं वसुधा वसुधारया॥ १० ।
करोति सहकारस्य कलिकोत्कलिकोत्तरम्। मन्मनो मन्मनो Sप्येष मत्तकोकिलनिस्वनः॥ ११ ॥
3.11c डप्ये० ६(पे० Y)ABM(स्ये०)V।] Rt.|| Sarasv. 2.100"c(Ed.Kavyam.,S.201)||BELV,PREM,SHAS| tib. गुर: हे W'|| RANG
कथं त्वदुपलम्भाशाविहताविह तादृशी। अवस्था नालमारोदुमङ्गनामङ्गनाशिनी ॥ १२॥
3.12b विहताविह ६(विहा Y ante corr .; °विहाताविहा Y post corr., विहाता° Y m. sec. marg.)AMV|| Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : °विहिताविहि B• तादृशी। ABV|| Rt.|| BELV, PREM, SHAS || vgl. tib. दरडुजो।वाकतप्रपाश : तादशीम्।EM|Rt.(v.l.), Tar.|| RANG
144 Kāvyādarśa 3.9-12
Page 155
3.9a दशारक BCIJ: ए4ा2से 8 3.9b छरT B(NQ)SIJ: ER SG. JE5 BCI : 555 8J 3.9d नार्कर । 851J : र्कर 1 B
1बुशकर पुर मे वे कुम करोथ। । केनादद या गुर सेयादर तर । 201 3.10a ईयN BSC(STZ')IJ: LAVST Y" 3.10b वि BSCJ: सर I post corr." 3.10c मुक BIST: रर्क onJ 3.10d ऊबर | BJY" ante corr." : A5 | 8C(Y" post corr.)I
3.12a 551821J : 5413 3.12b orgRr BSIJST : E2V< n 3.12c BSJS'Y" : र Z 3.12d ररईेशा B(रा्ेशा Q)onIJ: रर्वाN ST. डे IK schol., ST: E BonJK
3.9-12 Sñan nag me lon 145
Page 156
१४६ काव्यादर्शः ३.१३-१६
निगृह्य नेत्रे कर्षन्ति बालपल्लवशोभिना। तरुण तरुणान्क्िष्टानलिनो नलिनोन्मुखाः॥ १३॥
3.13c न्किृष्टान LABM(न्किमष्टीन) VW'। Rt.2 : न्कृष्टान S| Rt.THJH, Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH
विशदा विशदामत्तसारसे सारसे जले। कुरुते कुरुतेनेयं हंसी मामन्तकामिषम्॥ १४ ॥
3.14d मन्तका० EABM || Rt., Tar.|| Sarasv.2.99d(Ed.Kavyam.,S.200)||BELV,PREM,RANG, SHAS| tib. 525: मन्तिका० V
विषमं विषमन्वेति मदनं मदनन्दनः। सहेन्दुकलयापोढमलया मलयानिलः ॥ १५॥
मानिनी मा निनीषुस्ते निषङ्गत्वमनङ्ग मे। हारिणी हारिणी शर्म तनुतां तनुतां यतः ॥ १६ ॥
146 Kāvyādarśa 3.13-16
Page 157
க.ர3-ர6
3.13c पोष। SC(Y" ante corr. )I: "े]BJY" post corr.
1भुाबारे याव वे रबारहुयाया।। हर वो कुर दगार कयो।
3.14b पोI BSJST: पोष| n
3.15d 555 8C1 : 55 BJ
3.16a बेक IS'Y": सब्षक BKZT: 5ष्क 8: ह्रव J 3.160 छिदसेय31B(-रT~८(गों Y' ante corr.,गेष ~ Y' post corr., m. sec. (Nt))IJ post corr., m. sec. marg. ( <; 55851 J ante corr.), J schol .: 351े<8518 3.16d ए54 ो सदेरवसठोर BJ(-म J ante corr., ~ ~ J post corr., m. sec. marg. (39)) : 23रन
3.13-16 Sñan nag me lon 147
Page 158
१४८ काव्यादर्श: ३.१७-२०
जयता त्वन्मुखेनास्मानकथं न कथं जितम्। कमलं कमलंकुर्वदलिमद्दलि मत्प्रिये॥ १७ ॥
3.17a त्वन्मुखेना० EABM(-9न9)V|। Rt.,Tar.| BELV, PREM, SHAS| tib. िद ग्ेबाददशो:त्वन्सुखेना०RANG
रमणी रमणीया मे पाटलापाटलांशुका। वारुणीवारुणीभूतसौरभा सौरभास्पदम्॥।१८ ।।
इति पादादियमकमव्यपेतं विकल्पितम्। व्यपेतस्यापि वएर्यन्ते विकल्पास्तस्य के चन ॥ १९ ॥
3.19d स्तस्य V|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. दर। जो।: 'स्तत्र EABW?
मधुरेएददशां मानं मधुरेए सुगन्धिना। सहकारोद्गमेनैव शब्दशेषं करिष्यति॥ २०॥
3.20a दृशां मा ABSV(दृशान्मा)। Rt., Tar.|| Sarasv. 2.118"a, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.118"a(Ed. Kavyam., S. 206) || BELV, PREM, RANG, SHAS : दृशं मा०1(दृश मा० Z)JM • मानं EABMV|| Rt., Tar. || Sarasv. 2.118"a || BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS : मान० J । TH/JH'
148 Kāvyādarśa 3.17-20
Page 159
3.22/-20
3.17d से CIL : E BDJ
3.18c 50इय BSIJ: 21र20155.555 BnDIJ schol., KL schol. : R55N JLST 3.18d 54ण BSC(Y" ante corr.)IJ schol. : 5ARaN JY post corr., marg. (°N) . 518(D post corr.)८I : JN | BD ante corr .? , J schol.
3.19b इूगाहेया एर कर बोर । BJ: एर कर को इूणहैया। IL schol .; 22 केद~ 5DL 3.19c देरेIBI: पे185J
3.20a बकगार हुJ; बाकगार B8: र्ड्5 I 3.20b 555 BonIJK:SEENST. ोN |IST: पो1 BSnJ 3.20c गेलI: गे BSCJ•क DIL: पेष | BJL schol. 3.20d f BaCI : 5A J. AT BSC(S'Z')IJ: 4F YT
3.17-20 Sñan nag me lon 149
Page 160
१५० काव्यादर्शः ३.२१-२४
करो Sतिताम्रो रामाएं तन्त्रीताडनविभ्रमम्। करोति सेष्यं कान्ते वा श्रवणोत्पलताडनम् ॥ २१॥
3.21ab रामाएं त० ABM(रामाए त9)V, रामाएन्त० ६(रान्त० Z)। Rt., Tar. | BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. दबारकारे: नारीणां त W2 3.21c सेष्यं EABMV || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. वा देवा अकदार: सेर्ष्ये BOHTL ex conj. वा EAKMVW| Rt .: च B|| Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS
सकलापोल्लसनया कलापिन्यानु नृत्यते। मेघाली नर्तिता वातैः सकलापो विमुञ्चति॥ २२॥
3.22b न्यानु नृत्यते । Rt.| BELV, PREM, SHAS| tib. देहेब .. बरद छयानुनृत्यते। Rt.THJH, Tar .? ॥ RANG, TH/JH
स्वयमेव गलन्मानकलि कामिनि ते मनः। कलिकामथ नीपस्य दृष्ट्वा कां नु स्पृशेद्दशाम्॥। २३।
3.23c मथ EABM(मथा)V। Rt .: °मद्य Rt.TH/JH (अर्थान्तरम st. अथान्तरम०!)। TH/JH': मिह BELV, PREM, RANG, SHAS : मपि W 3.23d नु EABMV|। Rt.tib. डेवयररन: न BELV, PREM, RANG, SHAS
आरुह्याक्रीडशैलस्य चन्द्रकान्तस्थलीमिमाम्। नृत्यत्येष लसच्चारुचन्द्रकान्तः शिखावलः॥ २४॥
3.24a आरुह्याक्रीड० ABV|| Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: आरुह्य क्रीड° EK(~क्रीडा9)M(~कृर°) 3.24c लसच्चा६(लशच्चा° Y, लंशच्चा° Z)ABM(लषच्चा)SV।। Rt.|| BELV, PREM, SHAS|| tib. र2aाईयर, आार्हेबय पी : चलच्चा Tar.| RANG, TH/JH'
150 Kāvyādarśa 3.21-24
Page 161
3.32- 3c
3.21a 95 B(GN)SC(S'Z')J: 9a5 IQY' 3.21b RART ex conj .: 34r 2.55|Bn: 311 81JST 3.21c यया BSCI: J. अददार BO(-रIN L)nJ: अनवन S: बहबरार I वार्हर SC1, पार्र J: रय B 3.21d yo D post corr., IL : Ag BCD ante corr., J
3.22a सोN BSC(S"Z')IJ schol .: JY' . ENK B8C(S'Z')J: K IYT 3.22b टूवायररसेर 1 BI: रक बर बोद 185 3.22c गाहुष B(NQ)SCI: रहुब GJ. र<Nय12 8J schol .: 5S/5R1BC : 5S55N11 3.22d आाहुषा B(NQ)SCI: 2हुल GJ . Af B : E S7IJ
1वेयारेगा रोगा काहर कथ1व दे 2 रेा तार र ना । 2् । 3.23b Rg DIJ schol., KL schol. : 45 BJK schol., L 3.23c ANi1 BnD : 1 IJL (auch L schol.)S 3.23d 34 BCIJ:45 8
HD 1काहेरन काकार कषेया ठेर र आा्रे कायारे। । बार्हुय सर, उव रे बार झद हे। 2 । 3.24a 2TBI: प्रो S6J:55K. वेवबो। BonIJ: रेह क्रे । ST 3.24b रथर्दन BSIJ: रा्ईेवाणयुर ८ (राईेदा- YI) 0 BSCIJ: कIK 3.24c सेाडेर B: शेसाराश I: अाकेशाऊ S5J• इस वारईबयारे। B(-बरे। Q)SIJ: कार्डेबराजी।8
3.21-24 Sñan nag me lon 151
Page 162
१५२ काव्यादर्शः ३.२५-२८
उद्धता राजकादुर्वी ध्रियते डद्य भुजेन ते। वराहेणोद्दता यासौ वराहेरुपरिस्थिता॥२५॥
3.25a उद्धृता ६(उध्हता) ABM(उद्दृत) VX|| Rt., Tar.| RANG : उद्धृत्य BELV, PREM, SHAS 3.25d रुपरिस्थिता Rt .? | TH/JH : रुपरि स्थिता Tar."| BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS
करेण ते रणेष्वन्तकरेए द्विषतां हताः। करेणवः क्षरद्रक्ता भान्ति संध्याघना इव ॥ २६ ॥
3.26d संध्या० EABK(सन्ध्य)M(सन्ध्य)UV।। Rt.(ex conj., सन्ध्य Hs.)। Alamkaracudamani 462d ad Kāvyānušāsana 5.4, Sarasv. 2.115"d (Ed. Kāvyam., S. 205) || BELV, PREM, RANG, SHAS : सान्ध्य Rt.TH/JH| TH/JH
परागतरुराजीव वातैर्ध्वस्ता भटैश्चमूः। परागतमिव क्वापि परागततमम्बरम्॥२७॥
पातु वो भगवान्विष्ुः सदा नवघनद्युतिः। स दानवकुलध्वंसी सदानवरदन्तिहा ॥ २८॥
3.28b सदा नव Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS| tib. षरयारि हुदानव TH/JH' द्युतिः। EABHM(°र्युति) U post corr., m. sec. marg., V|| Rt.||Alamkaracudamani 465b ad Kavyanusasana 5.4 || BELV, PREM, SHAS : °च्छविः। Tar. | RANG
152 Kāvyādarśa 3.25-28
Page 163
3.34-3<
3.25a 95 BSIJS":35|n 3.25b 5 BIJ schol. : 555 86(4g< S')K • क B(GQ)S6 (S'Z')IJ : R NYT
122259 वर ार्कवाा दया ो विुर 26 1
3.26c E2GL1N B(~ EN QnIJK schol .: Eष KST . E4N BSJ: ब CI 3.26d मरकनान BSIST:3कबN JY": कमन Z . गर BIJ: कार्देब। 85
3.27a शेष BSIJ schol., S'े B८(-T Z')IJ schol. : 2ाह वेर8 3.27d मनामाबार B8C1; in J schol. neben Nnd erwahnt : "बन J
616
3.28c भ B: ब्रेक onJ: कर IST 3.28d 35 BOJK schol., YT : 35 (STZ")IK . NEN | BôệI : 4N5N | J (auch J schol.)
3.25-28 Sñan nag me lon 153
Page 164
१५४ काव्यादर्शः ३.२९ -३२
कमले: समकेशं ते कमलेर्ष्याकरं मुखम्। कमलेख्यं करोषि त्वं कमलेवोन्मदिष्णुषु ॥ २९॥
मुदा रमएमन्वीतमुदारमणिभूषणा:। मदभ्रमदृशः कर्तुमदभ्रजघनाः क्षमाः॥ ३० ॥
3.30c मदृशः EABM(म्दृदशः)U | Rt. (ex conj.)|| Ratnadarpana ad Sarasv.2.116"c (Ed. Kavyam., S.205) || BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS : °मदृशः HV|| Sarasv. 2.116"c |TH/JH
उदितैरन्यपुष्टानामारुतैर्मे हृतं मनः। उदितैरपि ते दूति मारुतैरपि दक्षिणैः॥ ३१॥
3.31b मारु Rt., Tar.| BOHTL, PREM, RANG: °मा रु० BELV, PREM schol., SHAS • हृतं EAB post corr. (हृतम् B m. sec. marg.), HMUV|| Rt.,Tar.|RANG|| tib. दाबक्ष: हतं BELV, PREM, SHAS
सुराजितहियो यूनां तनुमध्यासते स्त्रियः। तनुमध्याः क्षरत्स्वेदसुराजितमुखेन्दवः॥ ३२।।
3.32c °मध्याः ABHU post corr. (:marg.), V|| Rt. || BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS : °मध्या EMU ante corr.|| TH/JH • 'त्स्वेद० EABHK(त्सेद)UV।। Rt.|। BELV, PREM, RANG, SHAS|| tib. हूलबला 1न|: त्स्वेदा: X, त्स्वेद: M
154 Kāvyādarśa 3.29-32
Page 165
3.3-33 244
3.29c AोN BE(S'Z')IJ schol., Lschol.": DJLY' . dNRl BnJ (vgl. Dt. ad KA.T 3.29: भुबदारिदर उनयो
3.29d B(GN)SCIJ: CQ.AेNSC(SZ)I:े BYT
3.30b g B(LSN QJI: कुषN SCJ 3.30d भaST CIJ schol., L schol. : BC(HG<IT Y')DL
1ड्ेजे शुयाश गो करबोषगुर। । य5 या जोड दयाका दोर्स ऊ ना। ३। 3.31b गेN SnJK : BJ sho, SB(SZ 3.31d सरान BEIJ: रहेदाष 80 न1BJ: को1 851
3.32a मे B(AT QnकेI: JS"; Jschol. . N BO: ब CIJ 3.32b आारईबयर। BCJ schol., K schol .: नाईबया] 8K 3.32d रर्ईेद BonI; आारईेश J: रर्दाब J schol., ST
3.29-32 Sñan nag me lon 155
Page 166
१५६ काव्यादर्शः ३.३३-३६
इति व्यपेतयमकप्रभेदो डप्येष दर्शितः। अव्यपेतव्यपेतात्मा विकल्पो प्यस्ति तद्यथा॥ ३३॥।
3.33b प्रभेदो EABHUV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 55555 : °प्रपञ्चो X 3.33d विकल्पो ६(विकोल्प Z)ABHV| Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. इूवहेया : प्रभेदो U• Sप्यस्ति EABHUV || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. गुदचद : डस्यास्ति Rt. (v. l.)
सालं सालम्बकलिकासालं सालं न वीक्षितुम्। नालीनालीनबकुलानाली नालीकिनीरपि॥ ३४॥
3.34b न वीक्षितुम्। EAHM(~ विक्षितु ।)UV|| Rt.,Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. बबुयर ीकन: निरीक्षितुम्। B(निरी [.]क्षितुं ।)W2
कालं कालमनालक्ष्यतारतारकमीक्षितुम्। तारतारम्यरसितं कालं कालमहाघनम् ॥ ३५॥
याम यामत्रयाधीनायामया मरएं निशा। यामयामधियास्वार्त्याया मया मथितैव सा ॥ ३६ ।।
3.36c मयामधिया Rt. tib. 59ाबोह बठो: मयाम घिया Tar.| Sarasv. 2.105"c, Ratnadarpana ad Sarasv.2.105"c (Ed.Kavyam., S. 202) || PREM, RANG, TH/JH': °मयाम घिया BELV, SHAS 3.36cd यास्वार्त्याया Y।। Rt .; 'यास्वार्त्याया० Tar.।RANG, SAS| tib. साराविर ं:यास्व्त्याया ABHK (याऽस्वत्त्याया)M(यास्वत्त्याया)SUVZ|। Sarasv. 2.105"c|| PREM; या स्वर्त्या या BELV, SHAS
156 Kāvyādarśa 3.33-36
Page 167
ミ ミ イ ー シ & 242
3.34b EN DIK schol., L schol.':5 5JKL : EN B
3.35c बेषा B8: बेदब दJकेदया BSIJ: केवारि। 8 3.35d वबुदर साजोक B: शुजोबारानुदर ८(Y' marg.) IJ; जोबनुटर 8YT
3.36b पोषने BCI: इे जोष SJ • उकेरायो। BI: वखेया 1 85(- हेया 1) J (- हेय 1) 3.36C NE S7(N Z')IJ : E B
3.33-36 Sñan nag me lon 157
Page 168
१५८ काव्यादर्शः ३.३७-३९
इत्यादिपाद्यमकविकल्पस्येदृशी गतिः। एवमेव विकल्प्यानि यमकानीतराएयपि॥ ३७॥
3.37a इत्यादिपाद० A।| Rt .: इति पादादि० EBHUV| Tar.|| BELV, BOHTL, PREM (इतिपादादि°), RANG, SHAS 3.37c एवमेव EABHV || Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS: इत्थमेव U • विकल्प्यानि UV|| Rt.(ex conj., विकल्पानि प्रभेद्यानि Hs.)। BELV, PREM, RANG, SHAS: विकल्पानि EABH|| tib. इूठाहेया .. इूठाष
न प्रपञ्चभयाद्भ्ेदाः कार्त्स्न्येनाख्यातुमीप्सिताः। दुष्कराभिमता एव दर्श्यन्ते तत्र के चन॥ ३८ ॥
3.38b कात्स्न्येना० ६(कत्स्न्येना० Y)ABHSUVZ |Rt.,Tar.|| BELV post corr.,BOHTL, RANG, SAS: कार्त्स्नेना PREM, TH/JH: कार्त्स्येना BELV ante corr., SHAS • मीप्सिताः । EABHUVW। Rt .: °मीहिताः। BELV, PREM, RANG, SHAS 3.38c राभिमता EABUV|| Rt.,Tar.|| BELV,PREM,RANG, SHAS ||tib. वर्हनरदेंद: रास्तु मता H • एव evW'X | Rt., Tar. || tib. 35 : ये तु ABU || BELV, BOHTL, PREM (येतु), RANG, SHAS : ये च H 3.38d दर्श्यन्ते Rt .: वएर्यन्ते EABHU(वर्एय[]ते)V| Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: वक्ष्यन्ते PREM (v.I.)· तत्र EABHUVW'X| Rt .; vgl. KA 3.3 || PREM (v.I.) ||tib. देश: ते Sत्र BELV, PREM, RANG, SHAS
स्थिरायते यतेन्द्रियो न हीयते यतेर्भवान्। अमायतेयते ऽप्यभू- त्सुखाय ते जयते क्षयम्॥ ३९॥
3.39c अमायते EABHMUV|| Rt., Tar.| Sarasv.2.106"c,Ratnadarpana ad Sarasv. 2.106"c (Ed. Kavyam., S. 202-3) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. झुमोह: नमायते Hs. Ka des Sarasv. 2.106"c
158 Kāvyādarśa 3.37-39
Page 169
3.37a िN BSIJK: हेन 5 3.37c g SC1J : 3 B . at DIJ schol., K schol. : o BEJKL (auch L schol.)
3.38a रदियान BEIJ: ररिता 8 3.38b E545 B(~ ER Q)SDIJ: E5 L (auch L schol.) '5531BGDJ: 25551 IL (auch L schol.) 3.38c यर BCIJ: दगा 80351B:411 J post corr. (om. J ante corr.), J schol. : 55185 3.38d पार B: 55861
3.39a रह0 कN B: 5ह955 onJ: रह920 S' (vgl. वहव (sic) र८ व0/य8yर 40ा द0ागा नो 25 ह11, Bstan'dzin chos kyi ni ma 1990, S. 521) : 5RCह9 I. ESAN BCIJL : TMAN CD 3.39b वहेन B(GQ)SCI: डै JN•डेर BonJ : TN IST (vgl. Dt. ad KA.T 3.39: रदर कूनार के अर वे देर विवादार को
गुराे शरेवादर। 1 बोदरर े मेकेद52526186(~ RबN1212- KS")I (vgl. Dt. ad KA.T 3.39: विषा2र
3.37-39 Sñan nag me lon 159
Page 170
१६० काव्यादर्शः ३.४० -४२
सभासु राजन्नसुराहतैर्मुखै- र्महीसुराणं वसुराजितैः स्तुताः। न भासुरा यान्ति सुरान्न ते गुणाः प्रजासु रागात्मसु राशितां गताः ॥ ४० ।।
तव प्रिया सच्चरिताप्रमत्त या विभूषएं धार्यमिहांशुमत्तया। रतोत्सवामोदविशेषमत्तया न मे फलं किं चन कान्तिमत्तया॥ ४१॥।
3.41a या सच्चरिताप्र० EABM(य~)UV|| Rt.|| Sarasv. 2.110a, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.110"a(Ed. Kavyam., S. 204) || BELV, PREM (v. 1.), SHAS || vgl. tib.50/222- 22वठोह: व्यासचरिताप्र० Rt(v.l.), Tar.|| RANG : °यासच्चरित प्र० H(यासच्चत~)X। PREM • ताप्रमत्त ६(~प्रमर्त Z)ABM(~प्रमर्त)UV|| Rt., Tar. || Sarasv. 2.110"a, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.110"a || BELV, PREM (v. l.), RANG, SHAS : त प्रमत्त PREM : °त प्रसन्न H 3.41b मिहांशु EAHMUV|| Rt.|| Sarasv. 2.110"b|BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. र वद अव: 'मतोंऽशु° B (st. ~ *डंशु?) 3.41c वामोद० ६(मोद° Y ante corr., वमोद० Y post corr., m. sec. marg. (व); 'नामोद' Z)ABHM(नामोदे०) UV || Rt., Tar. || Sarasv. 2.110"c, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.110"c || BELV, PREM (v. l.), SHAS: °वानन्द० PREM 3.41d न मे फलं किं चन EAB post corr., marg. (न), HMUVX |Tar.|| Sarasv. 2.110"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.110"d || PREM (v .. ); फलं न मे किंचन BELV| tib. 25ष/529ा245वो।: प्रयोजनं नास्ति हि PREM, RANG, SHAS
भवादृशा नाथ न जानते नते रसं विरुद्धे खलु सन्नतेनते। य एव दीनाः शिरसा नतेन ते चरन्त्यलं दैन्यरसेन तेन ते।। ४२॥
3.42d चरन्त्य० EABHMUV m. sec. marg.|| Rt. || Sarasv. 2.107"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.107"d (Ed.Kavyam., S. 203) || BELV, PREM, SHAS : चरन्त्व० Tar.| RANG
160 Kāvyādarśa 3.40-42
Page 171
احاد
139305 可 A コ ダ N 지 8 グ 4 巧 5 列 원 72 一
3.40a 5δ IST: δ15ο βδηJK 3.40b JN SCIJN : ฎ Y
3.41a दयारि BCIJ: दकयरि 80 2 BCIJ: रान 8 3.41b द4एदशिब5B(-दरि-N)D: 5N JL(auch Lschol.): ाबह 1• बोष BI': 5 86 (S Y'J 3.41c ク ミ バ び DI:0βJKL 3.41d गुN nIN: े YSJST
3.42a BoIJKST post corr., marg. (°N) : E 5(ST ante corr.) . 355 B(855 N)I : 55 8J 3.42c मुN B: व 861J
3.40-42 Sñan nag me lon 161
Page 172
१६२ काव्यादर्शः ३.४३-४५
लीलास्मितेन शुचिना मृदुनोदितेन व्यालोकितेन लघुना गुरुएा गतेन। व्याजृम्भितेन जघनेन च दर्शितेन सा हन्ति तेन गलितं मम जीवितेन॥ ४३॥
श्रीमानमानमरवर्त्मसमानमान- मात्मानमानतजगत्प्रथमानमानम्। भूमानमानयत यः स्थितिमानमान- नामानमानम तमप्रतिमानमानम्॥ ४४॥
3.44c मानयत AH(v.I .; वय० H marg.)। Rt. (ex conj.)|l vgl. tib. वेय, यगद: मानयति Rt.TH/JH |I TH/JH': मानमत EBHJ(~मत्र) MUV post corr.| Rt.(v.I.), Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: °मानयमत V ante corr.
सारयन्तमुरसा रमयन्ती सारभूतमुरुसारधरा तम्। सारसानुकृतसारसकाञ्चिः सा रसायनमसारमवैति॥४५॥
3.45b °मुरु० EM(मुतु)V॥ Rt .; °म् उरु०।] Rt.(v.i.), Tar. || Ratnadarpana ad Sarasv. 2.121"b(Ed. Kavyam., S. 207) || BELV, PREM, SAS, SHAS : मुर° ABHU 3.45c सारसा EABHMV || Rt.|| Sarasv. 2.121"c, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.121"c | PREM || tib. 595 गे : सारवा०U।। Tar.|| BELV, RANG, SHAS•सारस०(पारास० Z)ABHMUV|Rt.,Tar.|| Sarasv. 2.121"c, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.121"c || BELV, PREM, RANG, SHAS : °सारव० S(सारप°)K(सारब) • काश्चिः AB, काश्चि HMY ।] Rt.।। Sarasv.2.121"c (काश्चि), Ratnadarpana ad Sarasv. 2.121"c: °काञ्ची SUVZ || Rt.TH/JH, Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH
162 Kāvyādarśa 3.43-45
Page 173
३.C३-८५
3.43a 5mπτκ΄ βδJ: 558ζ 3.43b BOIJSTY: 43ZT 3.43c इूवदार कुबादारि BI(-कुपय रे): गावदबबद 5(-5-Y1)J(-मन~)L; मावर DJschol. (~यश ~),
3.44a बरदोष BCIJ: बररी 8015<229ो9र3ा2बरबो(v.I.) 3.44b 55 BIJ : 55' δζ(5 Z1) 3.44c gδ BδζJ : 38 I 3.44d नाक्ुर2ओोद,एोर न अव N रEयाखक यदेरा दे शकया B(-ARA'~N)I( कोर कायभक ): र६३पोव कद कोड बर रौरागोद या कुरा दा 85, रE2कोड क- J(को5 J post corr., m. sec. marg .; 492ठं5schol.):२६यन२व55 उेददेशपुवा रबा वाई5 1 K (v.I.)
1595 प्रे हेत नार्कुर यक रया राना ठक
3.45a शेन B(योN G)SC(Y post corr., m. sec. marg. (N))IJ schol. : JY" ante corr. 3.45c दैसायाना Q: रा B(GN): इशकुर छ6J: श्रेरान। 3.45d अोक BDJ: को5 5IJ schol., L (auch L schol.) . <5'BGIJ schol., L : 5r CDJ • र BSIJS 'YT : g 1 ZT
3.43-45 Sñan nag me lon 163
Page 174
१६४ काव्यादर्श: ३.४६-४८
नयानयालोचनयानयानया- नयानयान्धान्विनयानयायते। न यानयासीर्जिनयानया नया- नयानयास्ताञ्जनयानयाश्रितान् ॥ ४६॥
3.46a यानयान् EABHMUV|| Rt.|| BELV, PREM, SHAS| tib. कुषकोर : या कृतीन् Tar.| RANG : °या कृतिं X।। Vad. (°या कृतिन्; SASTRI 1990, S. 56, Anm. 1) 3.46c नयासीर्जि°६ नयापिर्जि)ABHK(नयासिर्जि)M(नयापिर्जिU(~ज° ante corr.)V|Rt.|| BELV (S. 60), PREM, RANG : नयासीज्जि० BELV (S. 36'), SHAS 3.46cd 'या नयान° EAB post corr.,m.sec. marg. (न°; 'या नया B ante corr.), HMU post corr.,m.sec. marg. (न०; "या नया०), V। Rt.|| SHAS | tib. र्कुन; वयानयान PREM; यानया न० BELV (S. 60): यान्नरान० X | Tar. || RANG 3.46d 'नयानयास्ता° EAB post corr.,m.sec. marg. (नयानया; स्त० B ante corr.), HM||Rt.||BELV(S. 36')l tib. सवेक राबठोोो : 'नयानयांस्ता (n ayanayams tao) U post corr.,m.sec.marg. (नया; नयांस्ता U ante corr.)। Tar.|| RANG, SHAS; नयानयांस्ता (nayan ayams ta) PREM; नयानयांस्ता (nayanayams ta° BELV (S. 60, 83): नयानस्ता° V 3.46d ताञ्ज० Rt.,Tar.| BOHTL; तान्ज® EBHMV| PREM, RANG; ताज्ज U; ता क्ष° A: 'तं ज° TH/JH': त्वं 7° ŚĀS (vgl. ŚĀSTRĪ 1990, S. 56, Anm. 3, und Rț. ad KĀ 3.46!)
रवेए भौमो ध्वजवर्तिवीरवे- रवेजि संयत्यतुलास्त्रगौरवे। रवेरिवोग्रस्य पुरो हरेरवे- रवेत तुल्यं रिपुमस्य भैरवे॥ ४७॥
मयामयालम्ब्यकलामयामया- मयामयातव्यविरामयामया। मयामयार्ति निशयामयामया- मयामयामूं करुएामयामया॥ ४८॥
3.48a यालम्ब्य० EABHMUV| Rt.|| BELV, PREM, SHAS| tib. हवया।: यालङ्खय Tar.| RANG; dazu vgl. SAS:,वादीजीने 'लङ्मय', 'लम्ब्य' में विकल्प बताया है।"(SASTRI 1990, S. 58,Anm. 1) 3.48b विरामयामया। ६('वेराम०Z)ABHM(विरम°)SU(विरामयामया post corr.,m. sec.marg. (मयाम्॥); विरामया U ante corr.)V| Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS|tib. कदठोह वाहार ने: विरामया मया। TH/JH'
164 Kāvyādarśa 3.46-48
Page 175
1रहव कुश कुशादव र्कु श ोक वा ह या रारे जोष ने । H6
3.46b दोर BI: दोयरे 86 (दवावरि Z')J. सै BI: वराष SCJ (vgl. Dt. ad KA.T 3.46: वेदादर छे दारशराष को वेषयरि डेर) 3.46c सवेक BSIKZ": बारवेन JSTY" 3.46d Bn( Z')J schol. : LaN SST (vgl. Dt. ad KA.T 3.46: 45" अयेररा कूराणा कुयद सेयादाश.) • रह्षक BonIJ: 5ह9 Sr. S51B(GQ)IJ schol., ST:551 8n(i51Z')JN
18 वाहाविव रु इया दरि रसेया के से 9ा15ु करु। -
3.47b SCIJ: A B 3.47c इदर BSJZ, इयारे IY' : यदेद्वारे ST 3.47d B Ymarg. schol .: : I. a BaIJ: रू छ. युशा BCIJL: अयब DK. रंया BS(L schol.)CI : A | J (auch J schol.)
3.48b आप्षर BI: अापर S5J•सा्योद B(यसोष Q)SIJ schol., KY': S बZ वहेवय SCJ: वाहिक ना B
3.46-48 Sñan nag me lon 165
Page 176
१६६ काव्यादर्श: ३.४९-५१
मतां धुनानारमतामकामता- मतापलब्धाग्रिमतानुलोमता। मतावयत्युत्तमताविलोमता- मताम्यतस्ते समता न वामता॥ ४९॥
3.49a मतां घु० ABHSUVZ || Rt., Tar.|| Sarasv.2.129"a,Ratnadarpana ad Sarasv. 2.129"a(Ed. Kavyam., S. 212) || BELV post corr., PREM, RANG : मता घु° MY || BELV ante corr., SHAS 3.49b ब्धाग्रिमता° EABHUV| Rt.,Tar.|| Sarasv.2.129"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.129"b BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. नकवारो : °ब्धाक्रमता° X
कालकालगलकालकालमुखकालकाल कालकालपनकालकालघनकाल काल। कालकालसि तका लका ललनिकालकाल- कालकालगतु कालकालकलिकालकाल ॥ ५० ॥
3.50b कालपनकालकालघन० EABHJK(कालबनका~)M(कालसनका~)UV| Rt., Tar.| BELV, PREM (v.I.), RANG, SHAS| tib. सलाे सुर कैवा ा : कालघनकालकालपनPREM• काल। Rt.|PREM : काल। BELV, RANG, SHAS, TH/JH' 3.50c ललनिका ६(लमनिका Z)ABHJ(लनिका)MUV|| Rt.,Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 5ु5ो5: लगतका० X 3.50d लगतु का०लकलिका EABHJ(लगरु)M(~लकालिका)UV। Rt.,Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 5ुकरि बरेा, इकरे खोयावादार वाई।: 'लकलिका-ललनिका X
संदष्टयमकस्थानमन्तादी पादयोद्वयोः। उक्ान्तर्गतमप्येतत्स्वातन्त्र्येणाद्य कीर्त्यते॥ ५१॥
3.51b न्तादी पा० A(न्तादी या9)BHUV(पा० V m. sec.)।। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. ाझारहेया के।: न्तादिपा° ६ X 3.51d णाघ् W'X| Rt .: णात्र EABUV m. sec. || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH || tib. शेर: एव H• कीर्त्यंते ॥ EABHV(कीर्त्त्यते ॥ V m. sec.)।| Rt. (ex conj .; geschr .: कीर्त्यन्ते ॥I)। BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 5,95 *। : कीर्तितम्। U post corr. (तम्। U m. sec. marg .; कीर्ति U ante corr.)
166 Kāvyādarśa 3.49-51
Page 177
६.CR-4१
3.49a सतइओोड डद नो B(ERIE2ओोS )J schol. : र2कोद परद ग्रे तेश 8र 3.49b आgकरौ S61J: वायुक हेा ारो B( हे N) 3.49c ोद गोशा SC1J: कोह वद गोश B• मेरा काकिया SCJ: मेरारा वाकेशा B
3.50a | इवमे BS८(- ग्रेक Z')I: | कादोर J. इग्ोकाशोन Bon(ग्रोब ~ YI, वी- Z')IJ: 5बउ वाशोक S B N)SIJZT : बहे<Y': M S' (vgl. Dt. ad KA.T 3.50: ई वस के बाहेर<० हे वकारो वकरो ने) 3.50h BS: मN CIJ (zweimal) . $ ... 5Ng BonJ : 5N .. JET 1(~ . J)S . य 1 BIL (auch L schol.)ST: शकया/ nDJK 3.50c मोN BED ante corr.",I:ने D post corr., JL.बहु ोन B(EE~ N)I: े4ा3ु< 8(455 D)ST; 2<a5 n: 5नकोक J• कुराईन सोनाकारेबका। Bon( आाईेकु। Y')IJ: आार्हबयारे केव यो नारके। ST 3.50d 55 ोर अक दुरिकषेर रका कर्यो कसा श्क1 n1(- सेहस कार्रोI; वाB(-समक । Q)8schol .: जअ अ से हैन उ0 एसयाN2/रAाई51 KST post corr.,marg. (ON) ;~ रसयायर-S' ante corr.
3.51a गे B(GQ)SIJS'YT: ेN NZT 3.51d ेN BSCIJ schol. : 5J
3.49-51 Sñan nag me lon 167
Page 178
१६८ काव्यादर्श: ३.५२-५४
उपोढरागाप्यबला मदेन सा मदेनसा मन्युरसेन योजिता। न योजितात्मानमनङ्गतापितां गतापि तापाय ममास नेयते॥ ५२॥
3.52cd तापितां गतापि ABHU post corr. (पि U m. sec. marg .; गता U ante corr.), Vm. sec. marg.||Rt. (v. l.), Tar. || Sarasv. 2.128"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.128"cd (Ed. Kāvyam., S. 211) I PREM, BELV, RANG, SHAS, TH/JH : तापिता गतापि EK(ताबित)M(तासिता~'तासि)॥ Rt. 3.52d तापाय ममास EABH(~ मयास)K(तापय~)M(तासय~)U post corr. (ता०Um. sec. marg .; पाय~ U ante corr.), V(ता [पाय ममास] V m. sec. marg.)।| Rt., Tar.|| Sarasv. 2.128"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.128"d || BELV, PREM, RANG, SHAS || vgl. tib. ब547वे ... 4552र212 वाराहार है।: तावाच ममाद्य X
अर्धाभ्यासः समुद्रः स्यात्तस्य भेदास्त्रयो मताः। पादाभ्यासो Sप्यनेकात्मा व्यज्यते स निदर्शनैः॥ ५३॥
3.53a अर्धा° EABHV || Rt.,Tar.||Sarasv.2.66'a(Ed.Kavyam.,S.218)||BELV,PREM,RANG,SHAS| tib. सेद: अर्था U: अत्रा X• भ्यास: 8ABHU || Rt., Tar.|| Sarasv. 2.66'a |BELV, PREM, RANG, SHAS : °भ्यास V m.sec.und m.sec.marg.,X 3.53ab स्यात्तस्य Rt.I। Sarasv. 2.66'ab| tib. पोक ... दे Dt. ad KA.T3.53: स्यादस्य ६([स्या]द ~Z,~दास्य Y)ABHUV m. sec. || Rt. (v.l.) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH|| tib. पीन। । रदेश 3.53c कात्मा ६(कार्मा Z)ABUV| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 554135: कार्था H 3.53d व्यज्यते EABHU post corr. (य० U m. sec.), V|| Rt.|| BELV, BOHTL,PREM schol., SHAS:व्यजते U ante corr. || PREM
नास्थे यः स त्वया वर्ज्यः परमायतमानया। ना स्थेयःसत्त्वयावर्ज्यः परमायतमानया॥ ५४॥
168 Kāvyādarśa 3.52-54
Page 179
3.43-40
एससा व रे कद वाहर सरिशर 5ुबावाइन रे। 431 3.52a मुबयान BonIJ: भुष्दारे ST 3.52c 4755N BDIJ : 4155 SL 3.52d AT BSCJ: केर I
3.53b BSCJ: द I
3.54a N555 ex conj .: NTEE BJ schol. षउ 86(-य Y') 3.54b WENT IZT : NEN BSJST : NT Y'. EENSG|BJ:238 1 8 : 25 30 15
3.54d गेदनाडैन B: रबद बोद onJ: कोराहन ST: बोरानI
3.52-54 Sñan nag me lon 169
Page 180
१७० काव्यादर्श: ३.५५-५७
नरा जिता माननयासमेत्य न राजिता माननया समेत्य। विनाशिता वैभवतापनेन विनाशिता वै भवतापनेन ॥ ५५॥
3.55c तापनेन EHM('तातासनिन)IJL(तापनिन)| Rt., Tar., Vad. (SASTRI 1990, S. 68, Anm. 3)| BELV, RANG, SHAS| tib. बव्रिशेन गोन। : तायनेन ABUV| PREM 3.55d तापनेन ॥ EAHM(तातासनिन ॥)| Rt.,Tar.,Vad. (SASTRI 1990, S. 68, Anm.3)|BELV,RANG, SHAS| tib. विर ग्ेरवदश : तायनेन । BUV|| PREM
कलापिनां चारुतयोपयन्ति वृन्दानि लापोढघनागमानाम्। वृन्दानिलापोढघनागमानां कलापिनां चारुतयो ऽपयन्ति ॥ ५६॥
3.56a चारुतयो ६(चातुतयो० Z)ABHIJ(चरुतयो)LM(चातुतयो)UV।। Rt.,Tar.|। Sarasv.2.148"a, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.148"a (Ed. Kāvyam., S. 219) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. आार्ईब2855: चारुतमो X• योपयन्ति EAB(योऽपयन्ति B post corr.)HIJ(योपयिन्ते) K(योऽपयन्ति K post corr.)LMUV post corr.||Rt .: °योपयान्ति V ante corr.| Tar.|| Sarasv. 2.148"a, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.148"a || BELV, PREM, RANG, ŚĀS, SHAS 3.56b लापो० ६(लपो० Z)ABHIJLM(लासो)UV। Rt.,Tar.|। Sarasv. 2.148"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.148 b |BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. बजोष : खापो X 3.56d यो पयन्ति ॥ ६(यो 5सयन्ति ॥ Z, यो पयन्ति ॥ Y)ABHMSUV post corr. (यो पयन्ति ॥)॥ Rt .: यो डपयान्ति॥ V ante corr. (यो पयान्ति ॥)। Tar.| BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS
नमन्दयावर्जितमानसात्मया न मन्दयावर्जितमानसात्मया। उरस्युपास्तीर्पयोधरद्वयं मया समालिङ्गयत जीवितेश्वरः ॥ ५७॥
3.57a सात्मया ६('सत्मया Z)ABHI('सात्मय)J(पातमाया)LM('सास्माया)UV|। Rt.,Tar.|। Sarasv.2.140"a, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.140"a (Ed. Kāvyam., S. 217) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 959ा35. गोणा : सार्थया BOHTL, PREM (v.I.) 3.57b सात्मया । ६('सत्मया। Y)ABHM(सार्माया I)SUV m. sec. marg. || Rt., Tar.|| Sarasv.2.140"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.140"b || BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 599011,251ुरु सार्थया। BOHTL, PREM (v.I.) 3.57d जीविते eA post corr.(जीवि° A ante corr., 'ते० A m. sec. marg.), BHM(जिविते)U ॥ Rt., Tar. Sarasv. 2.140"c || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. केयरि : जीवते० V
170 Kāvyādarśa 3.55-57
Page 181
3.44-421
3.55a गें BS(L schol.)(SZ)I LY B(L schol.)ISY Z' 3.55d एनाबिर B(नाएहैन - G)I : मुविर nJ: 45<01व5 8; ब155 ब ST SCJQ: वैा G: रजे N. बिया BI: एठेका 186J
1 के 2रदर5न 3 55पुर1 461
3.56c बमा S1J: बय Bसबर BSC(S' ante corr.)IJ : JAVEN KS' post corr. .A/ ex conj .: सबN BEIJ schol. : सENTE18 3.56d J5' nlJ: मे B : रA 8. 8h BSCI:21
12कें यरेद बहखुया र5ूदरे दहआरो ठो के।
3.57a 355 IS 'Y', 255 Z' : 55 BSJ. E<21 BonIJ: पोद श्रेन ST 3.57b AENB(GO(S'ZI)I: SKN : GANJ: AT Y' . 555 BSCJ: 554 I 3.57c बबयार BS(-दरे D)nIJ: दबयINT ST. य54ा 8जोद येष JLZ'; ~ े BDY": <5435 व5 यी KS' (- बो):
3.57d माठक (Y' marg.)JN:मुनर Y8Y"रुरर। B8IJ(ग~)S": T51Y":28<N/Z
3.55-57 Sñan nag me loń 171
Page 182
१७२ काव्याद्शः ३.५८-६०
सभा सुराएमबला विभूषिता गुएैस्तवारोहि मृणलनिर्मलैः। स भासुराएमबला विभूषिता विहारयन्निर्विश संपद: पुराम्॥ ५८॥
कलं कमुक्तं तनुमद्धयनामिका स्तनद्वयी च त्वदृते न हन्त्यतः। न याति भूतं गएने भवन्मुखे कलङ्कमुक्तं तनुमद्धयनामिका ॥ ५९॥
3.59a मद्धय V|| PREM, SAS: मध्य० EABHIJL(मध्या)MU | Rt., Tar.|| Sarasv.2.144"a, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.144"a (Ed. Kāvyam., S. 218) || BELV, BÖHTL, RANG, SHAS 3.59b स्तनद्वयी EABHM(~दायि)UV|| Rt.,Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib.3N: स्तनद्वयीं Sarasv. 2.144"b, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 2.144"b 3.59d मद्धय BU post corr.,m. sec.marg.(द्धय), V|| Rt.||PREM, RANG: °मध्य० ६(Y post corr.,m. sec. marg. (म°); ध्य० Y ante corr.)AH(हि H marg.), M || Sarasv.2.144"d,Ratnadarpana ad Sarasv. 2.144"d || BELV, SHAS : °मत्ध्य० U ante corr.
यशश्च ते दिक्षु रजश्च सैनिका वितन्वते डजोपम दंशिता युधा। वितन्वतेजो Sपमदं शितायुधा द्विषां च कुर्वन्ति कुलं तरस्विनः ॥ ६० ॥
3.60d च EABHMV || Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ने : प्र० U : तु X
172 Kāvyādarśa 3.58-60
Page 183
8.8 <- 60
3.58a प59ब 6(व150- Z')I: र5ु B(T5G2 G)J: 159212 8.Sसयाया या वबायर के 1BC( 2व1ST, -बार के Z')IJ: इवादार साकुनारु 18 3.58b Rो5ZIN B(RSEN NYSIJST: ो5<T n 3.58c ुवN B(G post corr., marg.)onJ : E5REKS. मेBGIJ: ग्रेना 8 3.58d 54 BOJ : jo ((åN YT post corr., marg. (°N); & YT ante corr.)I
3.59a SOCTNTARNSCI: SEVRIN B(EGOIRIN G)J . on; के1: A K schol., ST, A BJ . कब ठाय
3.60a िर गोदासर/र रहव यर BonJ(- ददय):बरा रहुया अूस छिद मे रनाया रहर IST 3.60b đ0N 8GJSTYT : đN NQ : om. T 3.60c मेष BEDJJ: प्रो.ठ(प .. DH) 3.60d จิฎมย CมJ : สทขม B
3.58-60 Sñan nag me lon 173
Page 184
१७४ काव्यादर्श: ३.६१-६३
बिभर्ति भूमेर्वलयं भुजेन ते भुजङ्गमो डमा स्मरतो मदश्चितम्। शृणक्तमेकं स्वमवेत्य भूधरं भुजं गमो मा स्म रतो मदं चितम् ॥ ६१ ॥
3.61c स्वमवेत्य A(~वेत्यु) BHUV|| Rt.,Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 5 रेवव : स्वयमेत्य EM || BAN
स्मरानलो मानविवर्धितो यः स निर्वृतिं ते किमपाकरोति। समन्ततस्तामरसेक्षण न समं ततस्तामरसे क्षऐन ॥ ६२॥
3.62a रानलो ६(रनलो Y)A(राएलो)BHMSVZ || Rt., Tar .? || Sarasv.2.142"a (Ed.Kavyam.,S.217)| BELV, BOHTL, RANG, SHAS || tib. को : °रानिलो U
प्रभावतो नामन वासवस्य प्रभावतो Sनाम नवासवस्य। प्रभावतो नाम न वा सवस्य विच्छित्तिरासीत्त्वयि पिष्टपस्य ॥ ६३ ॥
3.63d पिष्टपस्य ॥ ६(पिषृब]पस्य । S)A post corr. (पिष्टपिस्य ।। A ante corr.), BHK(पिष्टबस्य ।I)M(सिष्टसस्य ।।)U।। Rt .: विष्टपस्य ॥ V|| Tar.|| Alamkaracudamani 457d ad Kavyanusasana 5.4 || BELV, PREM, RANG, ŚĀS, SHAS
174 Kāvyādarśa 3.61-63
Page 185
3.6n-63 22/4
3.61a 3I BIJ schol. : अ1 5J. a13क BSIJ schol .: अषन5 3.61c 0r BSIJK schol., S'Y () : दN KZ" 3.61d wर nDIJ: फन BJ schol., L(auch L schol.)ST . of BEIJL schol. : o DL
3.62a ESEN B(GQ)SE(SZ')IJ : SAN' NYT 3.62b E BCCE Z)IJ:से8 3.62d BaIN' B(GN)STIJK schol. : AlBor KQ
3.63a के । BSCJK schol. : नlI 3.63b इक केन नार उह ो5/BI: र केव वार बोषाश5518: वे nschol .: केर उव 35 5 411S 3.63c ANE SCJ : N5 BI
3.61-63 Sñan nag me lon 175
Page 186
१७६ काव्यादर्शः ३.६४-६६
परं पराया बलवा रएानां धूलीस्थलीर्व्योम विधाय रुन्धन्। परं पराया बलवारएानां परम्पराया बलवारणानाम्॥ ६४ ॥
3.64bc Die beiden Zeilen erscheinen bei BELV, PREM, RANG, SAS und SHAS in umgekehrter Reihen- folge. 3.64b धूली EAMU | Rt. (ex conj.) : धूली: BHV| Tar.|| BELV,PREM, RANG, SHAS, TH/JH· रव्योम A(°म), व्योम BHV || Rt.|| PREM : ्व्योम्नि EM(वर्यम्नि)U post corr., m. sec. (व्येम्ante corr.)I Tar. || BELV, RANG, SHAS
न श्रद्दधे वाचमलज्ज मिथ्या- भवद्विधानामसमाहितानाम्। भवद्विधानामसमाहितानां भवद्विधानामसमाहितानाम् ॥ ६५॥
सन्नाहितोमानमराजसेन सन्ना हितोमानमराजसेन। सन्नाहितो मानमराजसेन संनाहितो मानम राजसे न ॥ ६६ ॥
3.66a मानम० EABIJLMU | Rt., Tar.|BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 5551: मानव० H 3.66b मानम० EABMU | Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. <121212 कव: मान [व ] H 3.66a-d नाहितो()EABHMU | Rt.,Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. वो, सक, व, सरा: नाभितो()X
176 Kāvyādarśa 3.64-66
Page 187
३.bc-66 22/21
3.64b दन BSCJ: 9दान I• बसा ex conj .: AN BOCIJ 3.64c RIN BI : 2T SCJ. EEEN BE(S'Z'IL : ST DKYT 3.64dे BSIJST: 2n बेा1: रेरा BST: बैक onJ
3.65a राबया S post corr., m. sec. marg. (),J:ब B र . 3.65b गे B: दूवाब SCJ (vgl. Dt. ad KA.T 3.65: कोदयापार जोकया दूकाषगो केशा. ) 3.65c ब BEDIJ: बुर्यार Lschol .: परo L
3.66a BolN BnIJ: रEAN KST post corr., marg. (N); REA ST ante corr.
त्ारु1/ काकेद सेस दवायाहुआवोद on(- हेद्ायाबोह-Y" ;- 811-Z')J(~ यसेष ~ Jschol., - ेष ~ J;
3.66 Erste Variante von K:|नोसक र् वाष याया ा कुशदोरि क जोकारदर।। शेा नकेता ज काष सददारिदायहो। कोद ठोन है 55080121यसाषाय/नाकद सेयदनायाहश ोड को नार्ब ठोक। (Zweite Variante von K= S')
3.64-66 Sñan nag me lon 177
Page 188
१७८ काव्यादर्शः ३.६७-७०
सकृद् द्विस्त्रिश्च यो ऽभ्यास: पादस्यैवं प्रदर्शितः। श्लोकद्वयं तु युक्तार्थं श्रोकाभ्यासः स्मृतो यथा ॥ ६७ ॥
3.67c यं तु युक्ता EABH| BELV, PREM, RANG, SHAS: °यं च युक्ता U: 'यमुक्ता X
विनायकेन भवता वृत्तोपचितबाहुना। स्वमित्रोद्धारिणाभीता पृथ्वीयमतुलाश्रिता ॥ ६८।।
3.68d लाश्रिता ।। LABHIJ(लाश्रित ।।)L(लश्रित ।)M(लाश्रित ।)U। Rt.,Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. सखनरायो।: लाशिता ॥ S
विनायकेन भवता वृत्तोपचितबाहुना। स्वमित्रोद्धारिएभीता पृथ्वी यमतुलाश्रिता ॥ ६९ ।।
3.69d लाश्रिता।। LABHU || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. ई्ष हि : लािा ॥
एकाकारचतुष्पादं तन्महायमकाह्वयम्। तस्यापि दृश्यते ऽभ्यासः सा परा यमकक्रिया॥ ७०॥
3.70a एकाकार° EABHU | Rt., Tar.|| Sarasv.2.67'a(Ed.Kavyam.,S.219)||BELV,PREM,RANG, SHAS: एकाकारं TH/JH' 3.70b तन्म H | Rt.।। BELV, PREM, RANG, SHAS || vgl. tib. 45|: जन्म A: यन्म० EBU • महायमकाह्वयमुच्यते। Sarasv. 2.671b 3.70c तस्या EABHU || Rt.|| PREM (v.I.,,,न सम्यक्"!)॥ vgl. tib. देश: तत्रा BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'
178 Kāvyādarśa 3.67-70
Page 189
3.6य-2/0
3.67a l 8J : Ba B . 3 (YT ante corr.)JK schol., L : 34] BDJ schol., post corr., m. sec. marg., KYT post corr. (auch YT marg.) 3.67b 5NA5 BEJL : SNASE D 3.67c न B: aTJ: 5585 • हेववय1 BIJ: अवयारेदे क 1 85
3.68a 533 βI : δζυ 3.68c एम्षेक B5(वहक Y')I: यत्षक 8J 3.68cd यजो। मोनाकुरशक BC(- र्कुरबय Z')J schol .: यरिब।। कोनार्कुरवादा 8
3.69d मार्कुरशकोद BonIJ: रोनऊन ST.A BIJ schol., L schol., S'YT : 5 DJLZ ' . रष्षक | B5DL schol .: वहक। IJL: हेव। J schol.
3.67-70 Sñan nag me lon 179
Page 190
१८० काव्यादर्श: ३.७१-७४
समानयासमानया समानया स मानया। समानयासमान या समानयासमानया ॥ ७१॥
धराधराकारधरा धराभुजां भुजा महीं पातुमहीनविक्रमाः। क्रमात्सहन्ते सहसा हतारयो रयोद्ुरा मानधुरावलम्बिनः॥ ७२॥
3.72b विक्रमाः । ६(विक्रमः। S)A(विक्रिमाः ।)BHJKMU || Rt.|| Sarasv.2.137"b (Ed.Kavyam.,S.216)| BELV, PREM, SHAS : °विक्रमात्। X|। Tar.| RANG 3.72d मानधु० ABHJM(मणरघु)SU post corr. (मा० U m. sec.marg .; नधु U ante corr.), Y post corr., m. sec. marg.|| Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. नकद<ारे : यानघु Sarasv. 2.137"d : धीरघु Vād. (ŚĀSTRĪ 1990, S. 83, Anm. 1) : om. 1(Y ante corr.)
आवृत्तिः प्रातिलोम्येन पादार्धश्लोकगोचरा। यमकं प्रतिलोमत्वात्प्रतिलोममिति स्मृतम्॥ ७३॥
3.73c यमकं EABHU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: यमक० X 3.73d लोममिति EABHU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: लोभ्यमिदं X
यामताश कृतायासा सा याता कृशता मया। रमणारकता ते Sस्तु स्तुतेताकरणामर॥ ७४ ॥
180 Kāvyādarśa 3.71-74
Page 191
3.71a मार्कुरनकोद BSIJS'Y': नार्कुरवअक Z 3.71d रार काई1BI: कुया 86 J
3.72a ईेकवारे BCIJ schol .: रईैकारे 8J 3.72b इना B(GN)SCIJ schol .: LaN JQ . रNय1 S1J: ो कान का1B 3.72c बरa BSCJ: 9ा/ बाब कोया दगापर 1•रे B व SCJ: दे 1• राज्क BST: रहेक onJ schol. हेव I
3.73b एयारN BSIJK schol., Y post corr. (Y' marg.): ार C(Y' ante corr.)K 3.73d (N BSIJST : 3N n. NयT BCIJ : PNयT D: Gर L: सयAर L schol.
3.74b शेष BSCI: सो J (auch J schol.) 3.74c E BIJ : AN' 85. I5 BSCI : क J 3.74d य BIKS post corr: वtaN onJST ante corr.
3.71-74 Sñan nag me lon 181
Page 192
१८२ काव्यादर्शः ३.७५-७८
नादिनो Sमदना धी: स्वा न मे का चन कामिता। तामिका न च कामेन स्वाधीना दमनोदिना॥ ७५॥
3.75a Sमदना ६(Sमदाना Y)ALM, मदना BHIJU || Rt.| BELV (मदना), PREM (मदना), SHAS (मदना): दमना Tar. || RANG • घी: ABU || Rt. || BELV, PREM (v.I.,,,तन्न रुचिरम्"!), RANG, SAS, SHAS : धी EHIJLM || PREM (°धी) : °घी: TH/JH' 3.75d दम EAHJLMU | Rt.|| BELV, BOHTL, PREM ('दम०), SHAS: मद० B ante corr.| Tar.| RANG: मदम० B post corr. (म० B m. sec. marg.)
या न मानयमाराविकशोनानजनासना। यामुदारशताधीनामायामायमनादि सा॥ ७६ ॥
3.76b नासना। ६(नासाना। Z)BHI(नसना।)J(नासन ।)L(नसना।)M(नासन।)U।Rt., Tar.| PREM, RANG: नाशना । A |। BELV, SHAS
सा दिनामयमायामा नाधीता शरदामुया। नासनाजनना शोकविरामाय न मानया॥ ७७॥
3.77c नासना ६(नसना Y)ABHL(नासाना)U। Rt.,Tar.| PREM, RANG| tib. ब5क, व:नाशना BELV, SHAS
वर्णानामेकरूपत्वं यद्येकान्तरमर्धयोः। गोमूत्रिकेति तत्प्राहुर्दुष्करं तद्विदो यथा॥ ७८॥
3.78b यद्ये० ६(यद्य)ABHUW"X| Rt., Tar.| PREM (v.I.)| tib. बवसे : यत्त्वे BELV, PREM, RANG, SHAS 3.78c तत्प्रा० ६(तत्प्र० Z)। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: तं प्रा० ABHU || PREM (v.I.)
182 Kāvyādarśa 3.75-78
Page 193
ノ く ラ
1525ा1रोई वाहादाे हेद2जोक 1550205205ुर ठोद 241 3.75c पोषा SC1J: जोIB
3.76a या SIJL: आबान BD 3.76c पोददैट BIJ: बेसे 86 (vgl. Dt. ad KA.T3.76: पीर रेर र ठा के दरि को दो)
1बन रे जोना ने वाजेर बुर डेर। 1 या5व को वेक यदे जोष ने
3.77a 5 B8CIJ schol. : 5J 3.77b ब50 BJ: N IS'YT: 55o Z': 58क L (auch L schol.): वहेन D= के SC1J: रद B . वNT B(~ E N)Sn : 9N4 I'JS' .B(GQ)SCIJ: रे N 3.77c कर B(GQ)SCIJ: आर N• मान B: रया 863 3.77d RART BE (RERT ST, REN' Z')IK : 531 SJK schol. . o BIK : of SCJ
3.78b सेन BSC(STZ)IJ: सी YI 3.78c व SCCAN YIIJ: 35 B 3.78d AEBCINDY', ENE ZI ENR SJ
3.75-78 Sñan nag me lon 183
Page 194
१८४ काव्यादर्शः ३.७९-८२
मदनो मदिराक्षीएामपाङ्गास्त्रो जयेदयम्। मदेनो यदि तत्क्षीएमनङ्गायाञ्जलिं दधे॥ ७९॥
3.79b 'दास्त्रो &ABHJ(इतो)LM(ड्ास्तो)॥ Rt.| BELV, PREM, SHAS: ड्रास्त्रं U। Tar.,Vad.(SASTRI 1990, S. 98, Anm. 1) || RANG 3.79c देनो EALMU | Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ब्रेण : 'दनो BHJ • तत्क्षी० ६(तत्क्षि० Y)A(त[त]क्षी9)BHLMU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : रुद् की० J : च क्षी० X|| vgl. tib. गुर 3.79d दधे।। EABHJLMUX | Rt., Tar.|| RANG, SAS | tib. बर।: ददे ॥ BELV, PREM, SHAS, TH/JH'
आहुरर्धभ्रमं नाम श्लोकार्धभ्रमएं यदि। तदिष्टं सर्वतोभद्रं भ्रमएं यदि सर्वतः॥ ८० ॥
3.80a आहुर° EABX || Rt., Tar.|| Sarasv.2.110'a |RANG: प्राहुर HU | BELV, PREM, SAS, SHAS 3.80c तदिष्टं EAH | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. रहेद। : उद्दिष्ं U: तदिदं B| Sarasv. 2.110 3.80d भ्रमएं यदि सर्वतः॥ EABHU || BELV, PREM, RANG, SHAS : सर्वतो भ्रमएं यदि॥ Sarasv. 2.110'd (vgl. Rt. ad KĀ 3.80d)
मनोभव तवानीकं नोदयाय न मानिनी। भयादमेयामा मा वा वयमेनोमया नत॥ ८१॥
3.81a मनो० EABHJLMU | Rt., Tar.|| BELV(S.67) PREM,RANG,SHAS || tib. पोह : मानो BELV (S.39'), BOHTL• 'वानीकं AHJ(वानिर्का)LMSU, वानिकं i। Rt.,Tar.।| BELV, PREM, RANG, SHAS tib. ्रे: वालीकं B 3.81d नत ॥ ६(नते ॥ S)ABHKLM ||Rt., Tar. | BELV, PREM, RANG, SHAS : नताः॥ अर्द्धभ्रम: J(नतः ॥)U
सामायामा मा या मासा मारानायायाना रामा। यानावारारावानाया मायारामा मारायामा ॥ ८२॥
184 Kāvyādarśa 3.79-82
Page 195
S.2/R -< 3
कहारेशोया अूनचुर कोधा यो।/ मार्केक उव रदेद यारे कुआ े।
3.79a इक BSCJ schol. : उक J 3.79b उम BI: पेN SCJ
3.80c माठू Br(S'Zi)J: मुठरु SIY" 3.80d गुक SCJQL: मुवरु DGIN
3.81b न BSIJS'Y": (उ5Z' • ठाकोक BnIJ schol .: गाजोक SJS
3.81d (व5या उसा केादारे रररविव के। BonlJ: । राेयास 21सरर या उसा कोा दारि हय। S
3.82a अकडेया व रेटबोक 1 BI: व रेर डेवाबोकबार। onJ 3.82c रजया BonJ schol .: बरा I
K schol., S'(~955a52' ~)
3.79-82 Sñan nag me lon 185
Page 196
१८६ काव्यादर्शः ३.८३-८५
यः स्वरस्थानवर्णानां नियमो दुष्करेष्वसौ। इष्टश्चतुःप्रभृत्येष दर्श्यते सुकरः परः॥ ८३॥
3.83c प्रभृत्येष EABHU || Rt.|| BELV, PREM, SHAS: °प्रभृत्येषु W'|| RANG, TH/JH' 3.83d दर्श्यते EABHU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: दृश्यते X
आम्रायानामाहान्त्या वा- गीतीर्गीतीर्भीतीः प्रीतीः। भोगो रोगो मोदो मोहो धेये धेच्छे देशे क्षेमे॥ ८४॥
3.84b गीतीर्गीतीर्भीतीः प्रीतीः । ६(~ गीतिर्भी~ Y, 'गीतिर्गी०Z)AB(गीती गीB post corr .;~ प्रीतिः। B ante corr.)HJ(रीरी भीरी प्रीथी ।)LM()। Rt.2 : ग्गीतीरीतीः प्रीतीर्भीतीः। Sarasv. 2.281b (प्रितीः ।U( भीतीप्रीती भी०) (Ed. Kavyam., S.272), SP 548, Srng. (II, 38714) (~ प्रीती भी०~)। BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH : ग्गीतीरीतीर्भीतीः प्रीतीः। BAN 3.84c मोदो मोहो EABHJLMU | Rt.2I| SP 548|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 591255501: मोहो मोदो Sarasv. 2.281"c, Śrng. (II, 38715) 3.84d धेये EAJLM || Rt. | SAS, TH/JH (धे ये); धेये० Tar. | RANG : ध्येये BHU || Sarasv. 2.281"d, SP 548, Srng. (II, 38715) || BELV, PREM, SHAS • धेच्छे EA(post corr., marg. (घे०); च्छे A ante corr.) BHJL MU || Rt. || PREM : ध्येच्छे BOHTL,PREM (v./.)।/vgl.tib. बेठषाारदेद: वेच्छे Tar.| RANG, SAS (,,सही पाठ का निर्णय करना दुष्कर है।", SASTRI 1990, S. 106,Anm. 1): वेच्छेत् Sarasv. 2.281"d, Srng. (II, 38715) | BELV (वेच्छेद्), SHAS (वेच्छेद्) : चेच्छे TH/JH' : चेच्छेत् Ratnadarpana ad Sarasv. 2.281"d (v.I.), SP 548 • देशे क्षेमे ।। EABHJ(देषे~)LMU | Rt.|| BELV, PREM, SHAS; देशे क्षेमे॥। Tar. | RANG, SAS: क्षेमे देशे॥I Sarasv. 2.281d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.281"d, SP 548, Srng. (II, 38715)
क्षितिविजितिस्थितिविहिति- व्रतरतयः परगतयः। उरु रुरुघुर्गुरु दुधुवु- र्युधि कुरवः स्वमरिकुलम्॥ ८५॥
3.85b गतयः । EABHJLMU | Rt.|| Viveka 481b ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.280"b, Ratnadarpa- na ad Sarasv. 2.280 b (Ed.Kavyam., S.271) || PREM || vgl. tib. हेबब: मतयः। Tar. | BELV, RANG, SĀS, SHAS 3.85cd वुर्युधि कुरवः स्वमरिकुलम् ॥ ABHJ(छुर्यु ~ समारि°~)U(post corr. कुव ((2>) र।।'>> : )। Viveka 481cd ad Kavyanusasana 5.5 || BELV, PREM, RANG, SHAS : °वुः स्वमरिकुलं युधि कुरवः ॥ EM( मेरि० ~)L। Sarasv. 2.280"cd
186 Kāvyādarśa 3.83-85
Page 197
- く ル ー 人 イ
3.83a 해 해 직 | β8IJSTYT : 541ZT 3.83b 45 B(55 N)SCJ : 50 I 3.83c रद BSCJ:ह11
1 오 의 의 기 공 리 즈 의 회 시 3 의 M 지 지 조 一
3.84a दूकाषकाशर ८(कूंक ~ Y' post corr., m. sec. marg.(N); ;~ Y' ante corr.)IJL: JolEt BD - केवागण रषB: कैवाशयI: कैेव अणादारे। 8J schol .: मुषदारि केंया5 3.84b1रसय22ोष। BJ schol .: 1542242235 रहान।8: रहा दवर जोय
3.84d 5 BSCJ : <1 I . 4g5 | BIJ schol. : 35 | 85
1दकुशा बुसाका श द बााटर कार्कर ्के या का या कु द ।
3.85a आयाNके B: रहA5T CDIL schol .: aNgr JL (vgl. Dt. ad KA.T 3.85:5ह0222N) 3.85c शेदयाजोरेान B(योबटया~G)C(Z' post corr., m. sec. marg.(5°); बोश-Z' ante corr.)IJ : से रेवाषनों
3.83-85 Sñan nag me lon 187
Page 198
१८८ काव्यादर्शः ३.८६-८९
श्रीदीप्ती ह्रीकीर्ती धीनीती गीःप्रीती। एधेते द्वे द्वे ते ये नेमे देवेशे ॥ ८६॥
3.86c एधेते EABHJLMU || Rt., Tar.|| Sarasv.2.279"d,Ratnadarpana ad Sarasv.2.279"c(Ed. Kavyam., S. 271) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. रसेशय : एवैते X
सामायामा मा या मासा मारानायायाना रामा। यानावारारावानाया मायारामा मारायामा ॥ ८७॥
3.87 om. HU
नयनानन्दजनने नक्षत्रगएशालिनि। अघने गगने दृष्टिरङ्गने दीयतां सकृत्॥ ८८॥
3.88b नक्षत्रगएशालिनि। EA(त्रजनसा)BHJ(~शलिनि ।)LMU || Rt.|| Sarasv.2.270"b(Ed.Kavyam., S.269) || BELV, PREM, RANG, SHAS : चन्द्रनक्षत्रमायिनि। X
अलिनीलालकलतं कं न हन्ति घनस्तनि। आननं नलिनच्छायनयनं शशिकान्ति ते ॥ ८९॥
3.89a लतं EABHJLMU | Rt.|| Viveka 485a ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.273"a (Ed.Kavyam., S.270), Srng. (II, 387'7) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. अगी.ब5: युतं W' 3.89c च्छाय० ६(च्छय°)AB(च्छाया)H(छाय)JL(च्छय)M(च्छय)। Rt.| Viveka 485c ad Kavyanusasana 5.5 || BELV, PREM, RANG, SHAS : °च्छायं Sarasv. 2.273"c,Srng.(II,38717)
188 Kāvyādarśa 3.86-89
Page 199
3.86a BoI : 5J (auch J schol.) . 55B(GN)8JSTYT:55 3.86d m3N BOI : 35 J (auch J schol.)
3.87a on(5 Y1)J : 2ol B 3.87c 8 : 55 BnJ 3.87d onJ : ß 3.87 511558 YT marg. (~55555 | 5 ~), Z marg. () mit dem Zusatz: 5
3.88a 35211 B(NQ)IJL schol. : 3501 | EDGL 3.88d 8IJ B. n(1 Y für )IJKL schol. : 3T BDLST . & BEJ : 3N 8
3.89a 7 8ÇIJ : 2 ß
3.86-89 Sñan nag me lon 189
Page 200
१९० काव्यादर्शः ३.९० - ९२
अनङ्लङ्गनालग्ननानातङ्का सदङ़ना । सदानघ सदानन्द नताङ्गासङ्गसंगत ॥ ९० ॥
3.90c नन्द AHJU || Rt., Tar.|| Sarasv. 2.274"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.274"d (Ed.Kavyam., S.270) || BELV, PREM, RANG, SHAS : °नन्दिन् ६('नन्दि)BL('नन्दि)M(नन्दि)X| Viveka 484c ad Kāvyānuśāsana 5.5 3.90d नताङ्गा० EA(नताङ्ग0)BHJ(नतङ्ग)L(नताङ्ग)M(नतङ्ग)U॥Rt.,Tar.| Viveka 484d ad Kavyanusasana 5.5 BELV, PREM, RANG, SHAS : तताङ्ग0 X: नताङ्गी Sarasv. 2.274"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.274"d·सङ्गसंगत ॥ ६(सङ्गता ।। Z)AHJLMU||Rt.,Tar| Viveka 484d ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.274"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.274"d || BELV ('संगसंगत, S. 69; ~ सङ्गत, S.83 post cOrr.), RANG ('सङ्गसङ्गत ॥I), SHAS ('सङ्गसङ्गत ॥I): 'सङ्गसङ्गत: ॥ PREM (vgl. dort:,,अत्र पाठान्तराएयनुपादे- यानीत्युपेक्षितानि।"): सङ्गमङ्गतः ॥ BELV ante corr. (S. 40') : सङ्गतं गतः । B
अगा गां गाङ्गकाकाकगाहकाघककाकहा। अहाहाङ् खगाङ्गागकङ्गागखगकाकक ॥ ९१ ॥
3.91a काकाक EAB(post corr., marg .; om.B ante corr.)HJ(काकिके)U|Rt., Tar.| Alamkaracudamani 469a ad Kavyanusasana 5.5 || BELV, PREM, RANG, SHAS|| tib. एषया*मण: काकाङ्क० Sarasv. 2.275"a, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.275"a (Ed.Kavyam., S.270): काका° LM 3.91b काकहा। EABHJLMU | Rt., Tar.|| Alamkaracudamani 469b ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.275 b, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.275"b || BELV, PREM, RANG, SHAS : °काकहाः। Ratna- darpana ad Sarasv. 2.275"b (v. l.) 3.91c वहाङ्ग EABHJK(हंग)L(हंग) M(हंग)U| Rt., Tar.| Alamkaracudamani 469c ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.275"c, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.275"c || BELV (S. 40'), PREM, RANG, SAS, TH/JH (हाङ्०) : "हाङ्क BELV (S. 69), SHAS 3.91dकङ्कागखगकाकक।। EA(रवका)BHJL(कंकगखका~)M(काकक ।)U(कांका~)। Rt.| BELV (S.69), PREM, SHAS| tib. एबरब रहया अन न करान।: कङ्गागखगकाकक ॥ BELV (S.40'): कङ्कागखगकाककः ॥ Tar. || Alamkaracudamani 469d ad Kavyanusasana 5.5 || RANG, TH/JH' : काङ्कागखगकाकुकः॥ W: गकङ्कागखगाङ्गग।l Sarasv. 2.275"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.275"d
रे रे रोरूरुरूरोरुगागोगो Sगाङ्गगो डगगुः। किं केकाकाकुकः काको मा मा मामाम मामम ॥ ९२॥
3.92a रोरू° EA(रोरू [[.B9BHL | Rt., Tar.| PREM, RANG, SAS, SHAS: रारु० JMU | Rt.TH/JH | BELV, TH/JH' 3.92b गो डगगुः। ६(~ डगुगुः। Z)ABHJL(डगगु 1)M( डगगु I) U | Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG: °गागगुः। SHAS 3.92d मामाम ASU post corr. (U m. sec. marg. (मा))। Rt .; °मामाम Tar. | RANG; °मामाम BELV, SHAS| tib. 5ऊ कार्ेर: मामम B(ममम) HJLM| PREM : गामा म TH/JH'; गा मा म SAS : मा म ।U ante corr.
190 Kāvyādarśa 3.90-92
Page 201
3.P0-R3
3.90c एद S6 (S'Z.)1J: 5स BKYT.IBSIJST : In
1राहयाबोा बकरेकुर रहुसा कोया।। इु रैया राईकाबर राह रेारयं। (।
3.91a बैया ex conj .: N S(auch Df. ad KA.T 3.111)J : खेशान B 3.91c बैया ex conj .: N BSCIJ
3.92a बेा B: बबब S51 3.92b 5 B(NQ)८IL : J (auch J schol.) : 5 DG · क5 S51J: के र B 3.92c वरवा बी ठन1 BI: एदया बो का। onJ : ब5यबो0 1 ST 3.92d BIST : 8 8nJ
3.90-92 Sñan nag me lon 191
Page 202
१९२ काव्यादर्शः ३.९३-९६
देवानां नन्दनो देवो नोदनो वेदनिन्दिनः। दिवं दुदाव नादेन दाने दानवनन्दिनः ॥ ९३॥
3.93b वेदनिन्दिन: । 8ABHJLM(~ निनिनः ।)U | Rt.|BELV, PREM| tib. सवापेदय: वेदनिन्दिनाम्। Sarasv. 2.260"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.260"b (Ed.Kavyam.,S.266)|| SHAS: देवनिन्दिनाम्। Tar. I RANG: देवनिन्दिनः। Viveka 483b ad Kavyanusasana 5.5 3.93c दुदाव EABHJLM(दुदव)U | Rt., Tar.|| Viveka 483c ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.260"c, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.260"c || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 45291, 384N <- 051 8रारयुर। : दानव X 3.93d नन्दिनः ॥ EABHJ(ननदिनः ॥)LMU || Rt., Tar.|| Viveka 483d ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.260"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 2.260"d || PREM, RANG | tib. 5523: दन्तिनः । BELV, SHAS
सूरि: सुरासुरासारिसारः सारासिसारसाः। ससार सरसीः सीरी ससूरुः स सुरारसी॥ ९४।।
3.94b सारासि EABHV| Rt .: सारसि० J(सारपि)LMU || Rt.TH/JH | TH/JH' : सारास Tar.|RANG: सारस BELV, PREM, SHAS 3.94c सीरी EABHJ(सीरि)L(सीरि)MUV post corr.| Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. खवेनार्ईक सीबलभद्ररी V ante corr. : सीरो X 3.94d ससूरु: ६(ससुरु: Z)ABHUV| Rt., Tar.|| PREM, RANG, SAS : ससूरू: JLM| Rt.TH/JH | BELV, SHAS, TH/JH'
नूनं नुन्नानि नानेन नाननेनाननानि नः। नानेना ननु नानूनेनैनेनानानिनो निनीः॥ ९५॥
3.95d नानानिनो EABHJLMUV|| Rt.| BELV, PREM, SHAS| tib. वणा ... हेसे : नाननिनां X|। Tar.| RANG
इति दुष्करमार्गो Sपि किंचिदादर्शितक्रमः। प्रहेलिकाप्रकाराणं पुनरुद्दिश्यते गतिः ॥ ९६ ॥
3.96a मार्गो ABHUV(मा[र्गो])। Rt. : मार्गे ६ | Rt. (v.I.)। BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS || tib. 3ठन : मार्गस्य X 3.96b किंचिदा EABHUV| Rt.| tib. हुदक: कश्चिदा Rt. (v.I.)। BELV, PREM, RANG, SHAS·दादर्शित ABHV | Rt. : °दादर्शितः ६('दादर्शेतः Y)U || Rt. (v.I.)। BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS | tib. गावकू
3.96d गतिः।। EAHUV | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 3यN : क्रमः ॥ B
192 Kāvyādarśa 3.93-96
Page 203
3.94c 93 8GJ schol. : 519l ß(NQ)I 3.94d 5105 8IN : 505 Y : 4105 J
3.95c 58la 8555 as | BJ schol. : 5017355 | 8CI 3.95d 58 BoJ : 3I (vgl. Dt. ad KA.T3.95 ) : aa I (vgl. Dt. ad KA.T3.9555
3.93-96 Sñan nag me lon 193
Page 204
१९४ काव्यादर्शः ३.९७-१००
क्रीडागोष्ठीविनोदेषु तज्ज्ञैराकीर्णमन्रऐ। परव्यामोहने चापि सोपयोगाः प्रहेलिकाः॥ ९७॥
3.97b तज्ज्ञैरा EABHV post corr.(त० V marg .; ज्ज्ञैरा V ante corr.)।। Rt.|| Sarasv.2.134'b(Ed. Kavyam., S. 299), Srng. 10 (II, 3902) || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. दे.वेष : तद्देवा° U 3.97c चापि EAUV || Rt.|| Sarasv. 2.134'c, Srng. 10 (II,3902) || BELV, PREM, RANG, SHAS : चैव B| Rt. (v.I.): चैताः H
आहुः समागतां नाम गूढार्थां पदसंधिना। वञ्चितान्यत्र रूढेन यत्र शब्देन वञ्चना॥ ९८ ॥
3.98a आहुः समागतां EABH || Rt.| BELV, PREM, SHAS| tib.| गावएु कैवाबाराबेयर राहद।: आहु: समाहितां Tar.|। RANG : सेयं समागता PREM corr. (BOHTL:,,dann musste aber auch गुढार्था geandert werden", S. 106) : आहुः समागता U(समासगा)V post corr.,m. sec. (° :; आहु स° V ante corr.) 3.98d वञ्चना।। EABHUV| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : वञ्चनं ॥ X|vgl. Rt. ad KA 3.98d
व्युत्क्रान्तातिव्यवहितप्रयोगान्मोहकारिणी। सा स्यात्प्रमुषिता यस्या दुर्बोधार्था पदावली॥ ९९॥
3.99a व्युत्क्रान्ताति° ६(व्युत्क्न्ताति' Y)AB(व्युत्क्रान्तिाति)HV।। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. ठ रेवायायाराय : व्युत्क्रान्तेति U 3.99c प्रमुषिता ६(प्रमुषित Y)ABHV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. ठेन: प्रहसिता U (मुखिता m. sec.marg.)• यस्या AV|| Rt .: यस्यां EB(यस्य[i])HU || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || tib. 9<'R 3.99d पदावली।। EABHUV| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : पदावलि:॥X
समानरूपा गौणार्थारोपितैर्ग्रथिता पदैः। परुषा लक्षएास्तित्वमात्रव्युत्पादितश्रुतिः॥ १०० ॥
3.100a समानरूपा EABHU post corr., m. sec., V| Rt.|| BELV, PREM, SHAS|| tib .. नेकायुक रारियाजुरान।: समानरूप U ante corr.| RANG 3.100b थिता EABHUV|। Rt.|। BELV, PREM, RANG, SHAS| tib.N25गन: थितैः X
194 Kāvyādarśa 3.97-100
Page 205
3.R2-200
3.97a 50 DIJS'Y': 355 B: 215g KLZ' 3.97c गावकु BC(S"Zi)DJL: मठ5 IL schol., YT 3.97d आा्य B(NQ)SCI: यस GJ. इI B8CJ: रठन11
1 केया मारक नाकार राहा दे व खाया। गानरु कैयाकारानेनादार बाहईैद।
3.98a मककान BSIJST: 3कवN n• यnा BOCI: AरaN J 3.98b मान Br(STZ')J post corr., m. sec. marg. (5), L: म95 DIY": ाg J ante corr. .ह5 BSCIJ schol. : रेद।J 3.98d NT BDI : ENC(A854Z')JL . 29T B8C(S'Z')I : AN55 JYT
197रर द वर्के याशादगाइया जो। । कैेया सेदे वे सबरा ठेकायोक। RR। 3.99d BSIJS 'YT: र Z
नाकन उ-फर उनारे ना केयारर।। अव दारे केया के हुए ठ। 200। 3.100a इ0 BSIJ : 559N 6(554N Z') (vgl. Dt. ad KA.T 3.100: स2255बNCय) 3.100b ASAN SISTYT: SEN BJZ' : S5 K 3.100d अक B(बदa D)CI: a5g J (auch J schol.)
3.97-100 Sñan nag me lon 195
Page 206
१९६ काव्यादर्शः ३.१०१-१०४
संख्याता नाम संख्यानं यत्र व्यामोहकारएम्। अन्यथा भासते यत्र वाक्यार्थः सा प्रकल्पिता ॥ १०१॥
3.101b कारएम्। EABHV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: कारकम्। U 3.101c भासते EAU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. बषय : भाषते BHV 3.101d प्रकल्पिता।EABHU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 2592135 : प्रकल्पिका ॥ V
सा नामान्तरिता यस्या नाम्नि नानार्थकल्पना। निभृता निभृतान्यार्था तुल्यधर्मस्पृशा गिरा ॥ १०२ ॥
3.102a यस्या A|| Rt.tib. बरणो (Dt.ad KA.T3.102): यस्यां EBHUV| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib.
3.102c तान्यार्था EAHV| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. दवव: तार्था सा B: तांर्थाया U
समानशब्दोपन्यस्तशब्दपर्यायसाधिता। संमूढा नाम या साक्षान्निर्दिष्टार्थापि मूढये॥ १०३।।
3.103b शब्दपर्याय० ६(शब्दसत्याय० Z)ABHUV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS|tib. ीनवारन: पर्यायार्थप्र० Rt. (v.l.) 3.103c संमूढा EABHUV | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: सा मूढा Tar.2, vgl. Tar. ad KA 3.119| vgl. tib. देनेकरन 3.103d मूढये ।। EABHU ante corr., V|| Rt.2 (oder: गूढये ?), Tar .? । BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ईEN केद, पेरवाेर: मूढयेत्॥। U post corr., m. sec.marg. (त्): मूढयोः ॥ X
योगमालात्मकं नाम यस्याः सा पारिहारिकी। एकच्छन्नाश्रितं व्यज्य यस्यामाश्रयगोपनम्॥ १०४ ॥
3.104a लात्मकं EABHUVX | Rt., Tar. ad KA 3.120% |]PREM (इति पाठस्तु न मनोरमः): लात्मिका BELV, PREM, RANG, SHAS 3.104b यस्याः सा ६(यस्या सा Y)ABHUV || Rt. | PREM (इति पाठस्तु न मनोरमः) ॥ tib. दन : या स्यात्सा BELV, PREM, RANG, SHAS · पारिहारिकी। EA(परिहारिकी ।)H(परिहारिकी ।)UV(पारिकीहारिकी।)॥ Rt., Tar. ad KA 3.120: परिहारिका । B (vgl. KA 3.120)।| BELV, PREM, RANG, SHAS: पारिहारिणी। X 3.104c व्यज्य EABHV| Rt.| tib. बषययुष: व्यक्तं U| Tar.2|| BELV, PREM, RANG, SHAS || vgl. tib. 5NRE ST
196 Kāvyādarśa 3.101-104
Page 207
த.ர0ர-ர00
3.101a मेN SCाJ:गेB
3.102a 5 BCJ: पो I 3.102b 5 SC1: 5JN: मेY 3.102d 21 Bt(YT post corr., m. sec. marg. (5°, oN))IL schol. : 8aN2I J : 5873 D : 842 KLYT ante COrT .. बेबरा। C(Y' post corr., m. sec. marg.(50,N1))IL: मेरार। BD: बेबदा। J बे वारे । Y" ante corr.
3.103a बजोकनायारन S(DLschol.) IJ, शजोनकनशारन BL: इूनश्ार बहने 5 3.103b 5(YT post corr., m. sec. (°N))IL schol. : 527 BDYT ante corr. : NT L : 8a J 3.103c ு BIJ : கதுவுத 8 3.103d க5B( G)I : 38J
3.104ab गे।।बोरउवदेवेयोरवाक रेया| BI: उ दवे पोहना का रसेया हेना। 8CJ( सयाना निक ) 3.104c रेन B8(DL schol.) IJS'Y" ह न LZ' . EEENBIJ: 9ब2318: AKS' (. AN) : "N2N
3.104d सयN BIJ: NRS: ANा onबेन IKY', ब[बNSबेन JZ: वहे 8: एबेकाष B घरें। BoÇIJ schol .? : N | J
3.101-104 Sñan nag me lon 197
Page 208
१९८ काव्यादशः ३.१०५-१०८
सा भवेदुभयच्छन्ना यस्यामुभयगोपनम्। संकीर्णा नाम सा यस्या नानालक्षएसंकरः॥ १०५ ॥।
3.105c यस्या HV|| Rt.2 : यस्यां EABU || Rt.THJH || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH
एता: षोडश निर्दिष्टाः पूर्वाचार्यैः प्रहेलिकाः। दुष्टप्रहेलिकाश्चान्यास्तैरधीताश्चतुर्दश॥१०६॥
3.106c दुष्ट० ६(दुषटा Y)ABHV| Rt.||BELV, PREM, RANG, SHAS:दुष्टाः U
दोषानपरिसंख्येयान्मन्यमाना वयं पुनः। साध्वीरेवाभिघास्यामस्ता दुष्टा यास्त्वलक्षणः॥। १०७ ।
न मयागोरसाभिजं चेतः कस्मात्प्रकुप्यसि। अस्थानरुदितैरेभिरलमालोहितेक्षणे॥ १०८॥
3.108c रुदितै० ABHUV| Rt.|। Suktimuktavali 350.17, Alamkaracudamani 480c ad Kavyanusasana 5.5, Sarasv. 2.368"c (Ed. Kāvyam., S. 302), ŚP 540, Śrng. (II, 3872) || BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. दुरा जोष : तुंदितै० (रुंदितै Y): रुपितै० X. रेभिर EABHUV।। Rt.।। Suktimuktavali 350.17, Alamkāracūdāmaņi 480c ad Kāvyānuśāsana 5.5, Sarasv. 2.368"c, ŚP 540, Śrng. (II, 3872) || BELV, PREM, RANG, SHAS : रेतैर° Rt.TH/JH | TH/JH'
198 Kāvyādarśa 3.105-108
Page 209
3.004-00<
3.105a बदिवागा onJ: बठेया BIST 3.105b बऊिबागा onJ: बाहेया BISमयन B(GQ)CI: बेाक JN: एामेद ठ• पोक । BJ: घरें । 851 3.105c B: 8IJ
3.106a 547 B : /N 8IJ 3.106d 5 Bô(J : 5.05 | I
८*र'REATT1KS' post corr., marg. (AT), ~बेनागोन। ST ante corr .; in K auch: |ए59 ये बकेहदारे *शकानागोन।, dasselbe in I ( ... बेबादारेदे व द।) 3.108b 3.108d
3.105-108 Sñan nag me lon 199
Page 210
२०० काव्यादर्शः ३.१०९-१११
कुजामासेवमानस्य यथा ते वर्धते रतिः। नैवं निर्विशतो नारीरमरस्त्रीविडम्बिनी:॥ १०९ ॥
3.109b वर्धते EAHUV || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. रसेावरुर।, रसेयुर।: वर्त्तते B
दएडे चुम्बति पद्मिन्या हंस: कर्कशकएटके। मुखं वल्गु रवं कुर्वस्तुएडेनाङ्गानि घट्टयन्।। ११० ।।
3.110c वल्गु रवं Rt., Vad.2 : वल्गुरवं Tar.|| Sarasv. 1.29"c (Ed. Kavyam., S.21), Srng. (II,33619)|BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'
खातयः कनि काले ते स्फातयः स्फीतवल्गवः। चन्द्रे साक्षाद्भवन्त्यत्र तायवो मम धारिएः॥ १११ ।।
3.111a खातय: ६(खातय)ABHUV post corr. (त V marg.)। Rt., Tar.|| Sarasv.1.128"a, Ratnadarpana ad Sarasv.1.128"a (Ed.Kavyam., S. 90): ख्यातयः Srng. (II, 3488) : खाद्य: V ante corr.|I Sarasv. 1.128"a (v.l.) 3.111b स्फीत S।Rt.| tib. बेण : स्फार्ह(स्फर्ह० Z)AB schol., marg. (स्फार B), HUV।। Tar.,Vad. (SASTRI 1990, S. 140, Anm. 1) || Sarasv. 1.128"b, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 1.128"b, Śrng. (II, 3488) || BELV, PREM, RANG, SHAS · 'वल्गव: । EAB schol.",marg.,HUV(वग[भे]वः।)। Rt., Tar.|| Sarasv. 1.128"b, Srng. (II, 3488) || BELV, PREM, RANG, SHAS tib.S्: पल्लव:। B 3.111d तायवो EAX | Rt., Tar., Vad. (SASTRI 1990, S. 140, Anm.2) || RANG: वायवो BHUV?॥ Rt.THJH | Sarasv. 1.128"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.128"d, Śrng. (II, 3488) || BELV, PREM, SHAS, TH/JH'• धारिए: ॥ ६(धीरण: ।। Y)ABHUV|| Rt., Tar.|। Sarasv.1.128"d, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.128"d, Srng. (II, 3488) || PREM, RANG, SHAS : सारिए: ।। BELV : चारिए: ।। Rt.TH/JH | TH/JH 3.111 In V ist vor KĀ 3.111 eine Paraphrase von KĀ 3.111 zu lesen: घरिता: कन्ये पादे ते ऽय्यतरा मधुरस्वनाः। रम्ये *साक्षाडि्क्रयन्ते Sत्रासवो *मम +न-गवात्॥। (b: यर्य०, स्वनाः; c: रम्येत, ड्क्रयन्ते; d: °Sसवो, मस)
200 Kāvyādarśa 3.109-111
Page 211
300
3.109a 2 BIJ schol., STYT; So ZT : 588 8 . B8(STZ")J schol. : AN JYT 3.109b BJ schol. : J : 8 : K 3.109c 5585 BnIJ schol. : 5ấ J post corr., m. sec. marg. (ar) (5 J ante corr.), K : ã 8K schol.', ST post corr. (5. dI' ST ante corr.) · l | BJ : 21 | 8 3.109d 5 B8(DL schol.)J : 35 L . I B(N Q)ô(N D)S : J
3.110b &r BonJ : T IST
3.111a 5 Bồnl T 3.111b Y : NAN 8IN 3.111d 5 8IJ : 557 B
3.109-111 Sñan nag me lon 201
Page 212
२०२ काव्यादर्श: ३.११२-११५
अत्रोद्याने मया दृष्टा वल्लरी पञ्चपल्लवा। पल्लवे पल्लवे चार्द्रा यस्याः कुसुममञ्जरी॥ ११२॥
3.112b वल्लरी ६(वल्लरि Y, वल्लती Z)ABHUV(वएर्एरी)। Rt.|| BELV, PREM, SHAS| tib. अयवे: मञ्जरी Tar.| RANG 3.112c चार्द्रा ६(चार्ता Z)ABVX | Tar.|| RANG|| tib. इूयाउन।, बुारि:ताम्रा B v. I.,m. sec marg., HU II BELV, PREM, SHAS || tib. 5012 ि: सान्द्रा W 3.112d यस्या: EBHUVX|| Tar.| RANG|| tib. बरणी : तस्या: A: यस्यां BELV, PREM, SHAS
सुराः सुरालये स्वैरं भ्रमन्ति दशनार्चिषा। मज्जन्त इव मत्तास्ते सौरे सरसि संप्रति॥११३॥
नासिक्यमध्या परितश्चतुर्वर्एविभूषिता। अस्ति का चित्पुरी यस्यामष्टवर्णाह्वया नृपाः॥ ११४ ॥
3.114b श्तुर्वर्ण० EAHU | Rt.|| BELV, PREM, SAS, SHAS : "श्वातुर्वएरय० BVX | Tar.|| RANG, TH/JH' (~०र्वएय) 3.114c यस्याम ६(यप्याम० Z)ABU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 4रवया।:तस्याम HV|Tar.
गिरा स्खलन्त्या नम्रेए शिरसा दीनया दृशा। तिष्ठन्तमपि सोत्कम्पं वृद्चे मां नानुकम्पसे ॥ ११५॥
3.115c सोत्कम्पं AHUV| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 25अ: सोत्कम्प्यं ६(सोत्कम्स्य Z) : सोत्कल्पं Bm.sec. marg .: सोत्कएं X : सापेक्ष्यं B
202 Kāvyādarśa 3.112-115
Page 213
303
3.112a फायदरजायरु SCJ: पयरSर B 3.112b दवायाडूण BI: द०रदेरिदेया SJ schol. (-देशिवोष): कुबादारिेशा5
3.113 Diese Fassung liegt nur in ßIST sowie in K (zweite Variante) vor. 3.113b 5वर ST: रेवार B 3.113b रबन |B: र8कN1ST 3.113d 555B: IST
Jl ~)K (dritte Variante)
173520 हरसुर मृषुक ा थ 1 6014र नेड यरावि K (erste Variante)
3.114a BonlJ: पवष ST. साषयये BSCJ: जोडोI 3.114c बरविया BonIJ: रारवेया ST 3.114d साहेय BnI: पोषा I(v. L.)JST: को 8
3.115a RAAT BCIJ : 3AAN' 8. AT BSJYT : 5 IS'Z' 3.115b 55 BSCJ : 355 I (vgl. .. 55 C ante corr.) 3.115d सकुरण।B8८ : डरा। J (auch J schol.)
3.112-115 Sñan nag me lon 203
Page 214
२०४ काव्यादर्शः ३.११६-११९
आदौ राजेत्यधीराक्षि पार्थिवः को Sपि गीयते। स नातनश्च नैवासौ राजा नापि सनातनः ॥ ११६ ॥
3.116d नापि ABHUV || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS:नैव ६ | BAN, TH/JH'
हृतद्रव्यं नरं त्यत्तवा धनवन्तं व्रजन्ति काः। नानाभङ्गिशताकृष्टलोका वेश्या न दुर्धराः॥ ११७ ॥
3.117a हृत° EBHUV| Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. बश : हत० A • नरं ABHUV | Rt.I। BELV, PREM, RANG, SHAS : जन ६ || BAN, TH/JH'• त्यत्तवा ६(त्यत्तव) ABHUV || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 55- 3NaN1: हित्वा W2 3.117c शता० EABHUVX || Rt. || PREM (v. 1.) || tib. बकुN : 'समा० BELV, PREM, RANG, SHAS 3.117d वेश्या ABHUV|| Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS |tib.गदक5 : वैश्या ६
जितप्रकृष्टकेशाख्यो यस्तवाभूमिसाह्वयः। स मामद्य प्रभूतोत्कं करोति कलभाषिएि॥ ११८ ।।
3.118b स्तवाभूमिसा० EABHV| Rt.|| BELV, PREM, SHAS| tib. गरिद ग्रोबलोन.ासु: सतवाभूमिकाU: ्ते डभूमिसमा Tar. | RANG 3.118c स मामद्य AB(~'घ्य:) HSU(मेत्य) VX, ~बेेेZ marg. Tar. | BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. ेजोबददवदया : मामधिक 1: असौ मामु Rt .• प्रभूतोत्कं AB(~तात्क) HSV, बेरमरे सेद30वदरगूर है। Z marg.|| BELV, PREM, SHAS || tib. केय5 के। 1 बेअ : सुभूतोत्क UX| Tar.I। RANG : मसावुत्कं।('सामु°~Y): त्कमधिक Rt.
शयनीये परावृत्य शयितौ कामिनौ रुषा। तथैव शयितौ रागात्स्वैरं मुखमचुम्बताम्॥ ११९ ॥
3.119b रुषा। ६(तुषा। Z)ABHUV post corr., m sec. marg.( .. [षा ।] V ante corr.), X || Rt., Tar. || RANG : कुधा। BELV, PREM, SHAS
204 Kāvyādarśa 3.116-119
Page 215
304
3.116a l B8t( Y) : J schol. : < J
3.116c BOJST : n . I BOJ : 31I
3.117a ने BSCJ: दूनान I' 3.117b दूमाषऊक BOIJK: दूमाषगी ST: साबहर n • राबौद B8C: बामौद J दबद I 3.117c N B: शवाब8: बया J. मुया दा. B(GQ)S(Y post corr., m. sec. marg.(59))I: EN JNYT ante corr. 3.117d ब SC1J : र5 B
3.118a ALgd Bon(Y marg., Z)JK : 33g S'Y" 3.118b ब5 SIJSTYT: रोन BZT 3.118c जोष S5 (STZ)IJ: जे BYT
3.119b IJ : 30 B8 3.119c कयाणरान S61J: कयाशरान B 3.119d | BIJ : M5 | 8
3.116-119 Sñan nag me lon 205
Page 216
२०६ काव्यादर्शः ३.१२०-१२३
विजितान्नभवद्वेषिगुरुपादहतो जनः। हिमापहामित्रधरैर्व्याप्तं व्योमाभिनन्दति॥१२० ॥
3.120a तान्न EABHV| Rt., Tar.| RANG || tib. ऋ: 'तात्म० Sarasv. 1.9"a (Ed. Kavyam., S.10), SP 518, Srng. (II, 33418) || BELV, PREM, SHAS : °तानु० U 3.120b दहतो EB ante corr., V|| Rt., Tar.| Sarasv.1.9"b, SP 518, Srng.(II,33418)|| tib. एठेन: दाहतो AB post corr., HU
न स्पृशत्यायुधं जातु न स्त्रीएं स्तनमएडलम्। अमनुष्यस्य कस्यापि हस्तो डयं न किलाफलः ॥ १२१ ॥
केन कः सह संभूय सर्वकार्येषु संनिधिम्। लब्ध्वा भोजनकाले तु यदि दृष्टो निरस्यते ॥ १२२ ॥
3.122a केन क: EABHU || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. खियबाररर: केनेश: Rt.(v.I.), Dt. (v.l.) 3.122c लब्ध्वा EAHU || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ववडेर: लब्धा BX · ०काले तु EAHU ॥ Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS : °काले पि B : °वेलायां X?
सहया सगजा सेना सभटेयं न चेज्जिता। अमातृको डयं मूढः स्यादक्षरज्ञस्तु नः सुतः॥ १२३॥
3.123b चेज्जिता। EA (वेज्जि०~)HU | Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. बवदे कुश। : चोर्जिता। B 3.123c अमातृको EBH(अमातृकश्च st. अमातृको डयं)U | Rt., Tar.| RANG, SHAS : अमात्रिको A || BELV, PREM• को डयं EABU || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS|tib. रेवे: कश्च H 3.123d ज्स्तु B|Rt .: °जश्र EAHU | Rt.(v.l.)| BELV,PREM,RANG,SHAS|| tib. गुर' ·नः सु० EABH|| Rt., Tar. || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. दरगे : मत्सु० U
206 Kāvyādarśa 3.120-123
Page 217
3.220-233 3021
3.120a पो 7IJ schol., Lschol .: पोष BDJL
3.121d य5े BnI: वे SJST=बोक ISTYT: जोव B8JZT
3.122a पोषा BSIJST: जे। nK 3.122d देर BSCJ: बेनI
3.120-123 Sñan nag me lon 207
Page 218
२०८ काव्यादर्शः ३.१२४-१२६
सा नामान्तरितामिश्रवञ्चितारूपयोगिनी। एवमेवेतरासामप्युन्नेयः संकरक्रमः ॥ १२४ ॥
3.124a मिश्र० EA | Rt .: मिश्रा BHU | BELV, PREM, RANG (मिश्रा), SHAS 3.124d प्युन्नेयः AHSU | Rt.। BELV, PREM, RANG, SHAS| tib.45/ वे25।: प्युन्नेया: B: ्युपनेयः क्रमः ॥ EAH(क्रमः।।)U | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. रठया : क्रमाः॥ B 3.124 Nach KA 3.124 sind noch die folgenden Strophen aus der südindischen Überlieferung bekannt: इति प्रहेलिकामार्गो दुष्करात्मापि दर्शितः। विद्वत्प्रयोगतो ज्ञेया मार्गा: प्रश्नोत्तरादयः॥ b: त्मा प्रदर्शितः । (v .. ); c: प्रयोगको (v. I.); d: न हि प्रश्नोत्तराश्रयः ॥(v.l.)
विशद्बुद्धिरनेन सुवर्त्मना सुकरदुष्करमार्गमेवैति हि। न हि तदन्यनये Sपि कृतश्रमः प्रभुरिमं नयमेतुमिदं विना।
इत्याचार्यदएिडन: कृतौ 'काव्यादर्शे सुकरदुष्करो' नाम तृतीयः परिच्छेदः॥ यमकप्रहेलिकाप्रकारो (v.l.) काव्ये दोषा गुणश्चैव विज्ञातव्या विचक्षणैः। दोषा विपत्तये तत्र गुणाः सम्पत्तये यथा॥ c: विपत्तयस्तस्य (v.I.); d: संपत्तयस्तथा (v. l.)
So nach RANG, S. 266-267; die variae lectiones nach SHASTRI, S. 373-374, Anm. 2; in SHASTRIs sudindischer Handschrift findet sich die Strophe विशदबुद्धिरनेन usw. nicht. In BELV, S. 74-75 gibt es eine englische Übersetzung dieser drei Strophen.
अपार्थं व्यर्थमेकार्थं ससंशयमपक्रमम्। शब्दहीनं यतिभ्रष्टं भिन्नवृत्तं विसंधिकम् ॥ १२५॥
3.125d भिन्न ABHOSUZ || Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. अनष : च्छन्द० Y
देशकालकलालोकन्यायागमविरोधि च। इति दोषा दशैवैते वर्ज्याः काव्येषु सूरिभिः ॥ १२६ ॥
3.126d वर्ज्याः काव्येषु सूरिभिः॥६(वर्ज्यः~)AB(post corr .; वर्ज्या ~ B ante corr.)H(वर्य्याः~)U । Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib.2002 सठोरपरिवर्ज्या मनीषिभिः॥0
208 Kāvyādarśa 3.124-126
Page 219
302
3.124a R5NV2T BCIJ : 225N12158 3.124b पो SC1J: जोष B
3.125a 56r Bn : R9R1 S1JST 3.125c 5क B5: 301N SIJ• वार्हे वर्ककाब BSC(ST ante corr.)IJ : 53KN KST (ER2N .. .. .. S' post corr .; vgl. Dt. ad KA.T 3.125: 4 हे नक कान केरा ेर सोरशरानो)
3.126a BSCJ schol. : IJ 3.126b अददेशन B8C(- रेवा Z')J (- रेवा): रेवाशुर 1• रव BSCJ: दूवणI 3.126C 50 BSCJ : GOIN I. SEAN B: 50 861J 3.126d 5EAN BI : 50 8CJ
3.124-126 Sñan nag me lon 209
Page 220
२१० काव्यादर्शः ३.१२७-१२९
प्रतिज्ञाहेतुदृष्टान्तहानिर्दोषो न वेत्यसौ। विचार: कर्कशप्रायस्तेनालीढेन किं फलम् ॥ १२७ ॥
3.127b वेत्यसौ। ABHU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. क .. र।: चेत्यसौ। ६ : वेत्त्ययं । X 3.127c कर्कश° EABU ante corr., W'X| Rt.|| RANG: कर्कशः HU post corr. ([:]U m. sec.) || BELV, PREM, SHAS 3.127d स्तेनालीढेन A post corr.,m. sec.2, BH(स्तेनालाढेन)| Rt.TH/JH |vgl. Kavyalamkara 5.3c: प्रथमालीढमधवः| BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH: स्तेन लीढेन EA ante corr. | Rt.2
समुदायार्थशून्यं यत्तदपार्थमिहेष्यते। तन्मत्तोन्मत्तबालानामुक्तेरन्यत्र दुष्यति॥१२८॥
3.128b थरथमिहेष्यते। UW'। Rt.| vgl.Dt. ad KA.T3.128:ि/द1र ो,्रराना नद्र देद है॥: थरथमितीष्यते। ६( रथामितीष्यते। Y)AH | Rt. (v.I.)। BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' | tib. विबयIA 55]: थर्थकमिष्यते । BX (so auch in Kavyalamkara 4.8b): र्थं वचः समृतम्। Sarasv. 1.47b: थं प्रचक्षते। Sarasv. 1.136'b, Śrng. (II, 35415) 3.128c तन्मत्तोन्मत्त® EAX | Rt., Tar.|| Sarasv. 1.136'c, Srng. (II,35415)| RANG || tib. भुला झय हे: उन्मत्तमत्त B(उन्मत्तोमत्त9)HU | BELV, PREM, SHAS : प्रमत्तोन्मत्त०। PREM (v.Z.)
समुद्रः पीयते सो यमहमद्य जरातुरः। अमी गर्जन्ति जीमूता हरेरैरावतः प्रियः ॥ १२९॥
3.129ab सो डयम ६(पो यम० Z)AB v.l.,m. sec. marg., HUX | Rt .? || PREM (v.I.)|tib. उदेवे: देवैर°B| BELV, PREM, RANG, TH/JH: मेघैर° W2 3.129b मद्य EAX | Rt.' tib.दरेू: मस्मि BHU | BELV, PREM, RANG, TH/JH • जरातुरः। EAU | Rt.2॥ BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. क<N, मNयाN : ज्वरातुरः। BH || BOHTL ex conj. (,,vielleicht ज्वरातुरः ... zu lesen“) 3.129d रैरावतः 8AH(रैरावत°)X। Rt.2 : रैरावणः B post corr. (:B m. sec .; "रैरावए B ante corr.), U | BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH || vgl. tib. NN5'
210 Kāvyādarśa 3.127-129
Page 221
3.127b 0)J schol. 3.127c 555 BEIJL : 555% DL schol. 3.127d ABCIJ schol., L schol. : N DJL . &N (YT post corr., m.sec. marg. (°); auch YT marg.)I : a B8JKYT ante corr.
3.128a N Bot(ST post corr., marg. (ON))IK : JST ante corr.
3.128d l BIJ : 5 8
3.129a aa Bôt: aa a I(so auch in Dt. ad KĀ.T 3.130)J 3.129b 8JNSTY : YZ . B : NIN &J 3.129c BJ schol. : MN555 | 8CK (T ~) 3.129d N5 8BJ schol., K : N5N
3.127-129 Sñan nag me lon 211
Page 222
२१२ काव्यादर्शः ३.१३०-१३३
इदमस्वस्थचित्तानामभिधानमनिन्दितम्। इतरत्र कवि: को वा प्रयुञ्जीतैवमादिकम्॥ १३०॥
3.130a मस्वस्थ EABU | Rt.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 21 वकबयाे: मुन्मत्त H 3.130c इतरत्र EABHU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 40नर : इतरस्तु PREM schol. (,,वस्तुतस्तु इतरस्त्विति पाठ: सम्यक्")
एकवाक्ये प्रबन्धे वा पूर्वापरपराहतम्। विरुद्धार्थतया व्यर्थमिति दोषेषु पठयते॥ १३१ ॥
3.131d पठयते ॥ EABU(प[ठ] यते। U ante corr .; ठथ U m. sec. marg.) Rt. || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 205षई1: चर्च्यते ॥ H
जहि शत्रुकुलं कृत्स्नं जय विश्वंभरामिमाम्। न च ते को Sपि विद्वेष्टा सर्वभूतानुकम्पिनः ॥ १३२॥
3.132a कुलं EABHX | Rt., Tar.|| RANG || Alamkaracudamani 374a ad Kavyanusasana 3.7| tib. देष्ान : बलं U|। BELV, PREM, SHAS 3.132b जय EABHU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | Alamkaracudamani 374b ad Kavyanusasana 3.7| tib. कुषबुर डेन भ िमाम्। ABH|Rt.Alamkaracudamani 374b ad Kavyanusasana 3.7 || BELV, PREM, RANG, SHAS : °ममूम्। W' 3.132c न च ते को EABHUX | Rt., Tar. | BELV, BOHTL, PREM(v.1.)||Alamkaracudamani 374c ad Kavyanusasana 3.7ll vgl. tib. 18521द99/45aो51: न हि ते को W'॥ Rt.TH/JH |I TH/JH': तव नैको PREM, RANG, SHAS
अस्ति का चिद्वस्था सा साभिषङ्गस्य चेतसः। यस्यां भवेदभिमता विरुद्धार्थापि भारती॥ १३३॥
3.133b साभिषङ्गस्य EABHU || Rt.| Srng. (II,35721)|| BELV, PREM, RANG, SHAS: साभिलाषस्य PREM (v.I., ,,न सम्यक्") 3.133c दभिमता EBHU || Rt.|। BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. र्ह<ार <1: दवस्थायाम् A (vgl. Rt. ad KA 3.133!)
212 Kāvyādarśa 3.130-133
Page 223
3.230-23३ 223
3.130a शकबायारे। BSCJ schol.": शकबराब।I'J 3.130b ar BonIJ : 5 ST. BI SCIJ: S I B 3.130c BSCJ: रे. I 3.130d 55AN B: 50 861J
3.131a 54 BSJS: केव n• बाना BCI: बोष् SJबरनB(-बर~ OnJ: रबुर18: कुव शजार S 3.131b NA BSCI: NAN J 3.131c गुN IK schol.,so auch MBH: BSCJ 3.131d 5l Bn : 43 &IJST . oN BdIJ post corr., m. sec. marg., K schol., ST : 3N nK : om. J ante corr.
3.132b BIJS'Y': व 8Z
3.133b फदय BnIK: "ोदरN SJK schol., ST
3.130-133 Sñan nag me lon 213
Page 224
२१४ काव्यादर्शः ३.१३४ -१३७
परदाराभिलाषो मे कथमार्यस्य युज्यते। पिबामि तरलं तस्याः कदा नु दशनच्छदम्॥ १३४ ॥
3.134a राभिलाषो EABHU || Rt.|| Sarasv. 1.201"a (Ed. Kavyam.,S. 138) || BELV, BOHTL, RANG,SHAS: राभिलाषा PREM
अविशेषेण पूर्वोक्तं यदि भूयो Sपि कीर्त्यते। अर्थतः शब्दतो वापि तदेकार्थं मतं यथा॥ १३५॥
उत्कामुन्मनयन्त्येते बालां तदलकत्विषः। अम्भोधरास्तडित्वन्तो गम्भीराः स्तनयित्नवः ॥ १३६ ॥
3.136a उत्कामु EABHU | Rt., Tar.| Srng. (II,3368)|| BELV, PREM, RANG, SHAS: उत्कानु° Sarasv. 1.28"a, Ratnadarpaņa ad Sarasv. 1.28"a (Ed. Kāvyam., S. 20) 3.136b बालां तदलकत्विषः। ६(बलां~ Y)A post corr.,marg. (क० ;~ तदलत्वि°~ A ante corr.)BHU || Rt.।। BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. एवपूकाण। 1ियोअवनरिर बेर उन1: गम्भीरा: स्तनयित्रवः। Sarasv. 1.28"b, Śrng. (II, 3368) 3.136c स्तडित्वन्तो EBHU | Rt.|| BELV, PREM, SHAS| Sarasv. 1.28c: स्तडित्त्वन्तो A: स्तटित्वन्तो RANG: स्तटिद्वन्तो Srng. (II, 3368) 3.136d गम्भीरा: EB || Rt., Tar.|| Sarasv. 1.28"c,Srng.(II,3368)|BELV, PREM, RANG, SHAS:गम्भीरा AHU
अनुकम्पाद्यतिशयो यदि कश्चिद्विवक्ष्यते। न दोषः पुनरुक्ते Sपि प्रत्युतेयमलंकृतिः॥१३७॥
3.137c रुक्ते Sपि ABHU || Rt.|| Sarasv. 1.156'c (Ed. Kavyam., S. 107)| tib. ह-2145, रर्हेदयय: रुक्तो पि ६|Rt.THJH || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH': °रुक्तादौ Sarasv. 5.457"+c (Ed. Kavyam., S. 708), Srng. (II, 349')|| vgl. tib. 5ह-2बयब KST 3.137d प्रत्युतेयम० ६(प्रत्यतेयम० S)ABU || Rt.|| Sarasv. 1.156'd, Sarasv.5.457"+d|BELV, PREM, RANG, SHAS| vgl. tib.1 येवे. रेशषायाणोक।: प्रस्तुतेयम H• मलंकृतिः ॥EAHUW'X I Rt .: मलंक्रिया ॥B। Sarasv. 1.156'd, 5.457"+d, Śrng. (II, 3497) || BELV, PREM, RANG, SHAS
214 Kāvyādarśa 3.134-137
Page 225
3.030-232
3.134b 55 nD ante corr.2, JL schol. : 51 BCJ schol., LST : .. 5 D post corr. . AN BSJ : 4 I
3.135a 5l BOJ : 55' I' 3.135b 52 8IJ schol. : (35%] BJ 3.135d 521 | B8(J schol .? : 51J (vgl. Dt. ad KA.T 3.135: I)
3.136c | B : 55'| 8J
3.137c 5E5R145 BnIJ schol.': ह421 8J: यह2'यN KS post corr., marg.(N ;- बाना ST ante corr.)
3.134-137 Sñan nag me lon 215
Page 226
२१६ काव्यादर्शः ३.१३८-१४१
हन्यते सा वरारोहा स्मरेणाकाएडवैरिणा। हन्यते चारुसर्वाङ्गी हन्यते मज्जुभाषिएी॥ १३८।।
3.138b एकाएड० ६(एकएड० Y)ABU || Rt.|| Sarasv. 1.156"b, 5.457"+b (Ed. Kavyam., S. 108,707),Srng. (II, 3514 und II, 4493) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ANद: णकान्त० H 3.138d मञ्ु० EAHU || Rt.|| Sarasv.1.156"d,5.457"+d, Srng. (II, 3514 und II, 4493) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. REOZIT": चारु० B (vgl. KA 3.138c)
निर्णयार्थं प्रयुक्तानि संशयं जनयन्ति चेत्। वचांसि दोष एवासौ ससंशय इति स्मृतः ॥ १३९॥
3.139b चेत्। ६(चेद् । Y)ABHU || Rt .? || BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. बशकेन। : यत्। PREM (ex conj., ,,सम्यक्.)
मनोरथप्रियालोकरसलोलेक्षऐ सखि। आराद्वत्तिरसौ माता न क्षमा द्रष्टुमीदृशम्॥१४०॥
3.140b क्षणे ६(क्ष Z)ABU || Rt.|| Sarasv. 1.54"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.54"b (Ed. Kavyam., S.38) || BELV, PREM, RANG, SHAS : क्षणं X 3.140c रसौ EABU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. रदेष।: रियं Sarasv. 1.54"c, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.54"c
ईदृशं संशयायैव यदि जातु प्रयुज्यते। स्यादलंकार एवासौ न दोषस्तत्र तद्यथा॥ १४१।।
3.141a यायैव EABU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib.253551, पेके551: ्यादेव X 3.141b जातु EABU | Rt.|| BELV, BOHTL,PREM(v.Z.), RANG, SHAS|tib. वारबिय5: वा तु PREM21881 (वातु PREM '1863)
216 Kāvyādarśa 3.138-141
Page 227
३.१३ <- १c१ 2221
1रेदयजवना कीक रसका जोना। 155 को काकेया दे वार्ठेकादर हुरू।
3.138a AएNAक BSIJST: 2A12I' n • रक BonIJK schol .: सैक KST 3.138b BSIJ: रदे 8 3.138d बान BCJ: बोना 8
3.139b ग्ेनव 1J: ग्ेनन B:रद ग्रेम 8८(-ग्ो Y') (vgl. J schol .: कैवारे कूकाणा देर ग्रेथाने। । बाशके क ।) 3.139c र51 BSCJ:511 3.139d र55 BOCJ : a5 I. 54951 BCIJ schol. : 5ह5| 8J
1शेदेददवार य सुराजो।। ईअ कोया या जरोदान बद था।
3.140a S5J schol. : 5 BIJ
3.141a A535 BSCJ schol .: मेकेर I 3.141b 5 B(5 N)onIJK schol. : 5 KS'Y marg. 3.141c 5 BSCIJ schol., K : 5 JK schol. . 355 BSCJ : Nat I . ROK SCIJ : A5 B
3.138-141 Sñan nag me lon 217
Page 228
२१८ काव्यादर्श: ३.१४२-१४५
पश्याम्यनङ्गजातङ्कलद्वितां तामनिन्दिताम्। कालेनैव कठोरेए ग्रस्तां किं नस्त्वदाशया॥ १४२॥
3.142b तां ताम EAHK(तीं~)U।Rt.,Tar.। Alamkaracudamani 323b ad Kavyanusasana 3.6 | BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. दवे : 'तामप्य° B 3.142d नस् EB(नुस्)HU|| Rt., Tar.। Alamkaracudamani 323d ad Kavyanusasana 3.6 || BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. बदवाउना : नु A || PREM (v .. )• त्वदा° EA || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG | tib. प्िदश : तदा BHU || Rt. (v. l.) || Alamkāracūdāmaņi 323d ad Kāvyānuśāsana 3.6 || PREM (v.l.), SHAS
कामार्ता घर्मतप्ता वेत्यनिश्चयकरं वचः। युवानमाकुलीकर्तुमिति दूत्याह नर्मणा॥ १४३॥
3.143ab तप्ता वेत्य० BHU post corr.। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. एचिर र : तप्ता चेत्य० A: तपा वेत्य० U ante corr .: °सन्तप्तेत्य० S:°सन्तप्ता वेत्य०।(पन्त०~Z)
उद्देशानुगुणो ऽर्थानामनुदेशो न चेत्कृतः। अपक्रमाभिधानं तं दोषमाचक्षते यथा॥१४४॥
3.144b मनुदेशो ६(~देशे Y)ABHU| Rt.| tib. हेवयब्न: मनूद्देशो Tar. ad KA 3.145| BELV, PREM, RANG, SHAS 3.144c तं दो EBH| Rt.| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. दवे : तद्दो AX : तु दो० U 3.144d यथा । ABHUX | Rt.| tib. देदोर: बुधाः॥ (पुधाः॥S)|BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'
स्थितिनिर्माएसंहारहेतवो जगतामजाः। शंभुनारायएाम्भोजयोनयः पालयन्तु वः॥ १४५॥
3.145b 'तामजाः। EX | Rt| tib नब्रेषया1: ता मताः। A(ता मताः ।)BHUW: ताममी। BELV, PREM, RANG, SHAS
218 Kāvyādarśa 3.142-145
Page 229
3.142a अव श्रष IBIV.I .: व प्रेष।I श्रेयी।onJ 3.142b ियान Bon(राहेता Y')IJ: 9155 I v. I .. वेर 81J: डेरू Bn • हुराक BonJ (बहुर ~ ) : हुबारो I: हुराय I v. I. 3.142c 555 nD : 455 BIJL (auch L schol.) 3.142d बो51B: 31 8nIJ
झेता दारे का इर बारे कासेर। । िद शदादया दी रे रशा हे । K (2N1 कोद श्रे गो) या5'~ K v.I.)ST
3.143a 455N11 BonIJK : 555|K schol., ST 3.143b N BSIJST : हेन n 3.143c क्ेद छ61: के BJ • रहष SC1J: 2रEaN B• ब्रेषह B: श्रेरा SC1रबया BJ sChoL, K: 3EयाN SCIJK sho 3.143d यर BrcJ: केर I
3.144a Aga<T BIST : पन5a onJ. रक BonIJ: वI ST
3.145b रहिया B8C (2EशN Z') J (रहत): इ5 I (vgl. Dt. ad KA.T 3.145: बदशाडवाश) •बेकाष। BSCI: बेादारी। J 3.145d ेष 8(Y post corr., m. sec. marg. ())IJ:ate corr. BSCJ : 5 I . SENIBSC :
3.142-145 Sñan nag me lon 219
Page 230
२२० काव्यादर्शः ३.१४६-१४९
यत्नसंबन्धनिर्ज्ञानहेतुः को Sपि कृतो यदि। क्रमलद्घनमप्याहुर्न दोषं सूरयो यथा ॥१४६ ॥
3.146a यत्न० Y। Rt .: यत्नः ABHSUZ || Rt. (v.l.)। Sarasv. 1.112'a, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.112'a (Ed. Kavyam., S. 105), Srng. (II, 3515) || BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'|| tib. 9215 2955N1: यत्र X• निर्ज्ञान० EA |। Rt.|| Sarasv. 1.112'a, Srng. (II,3515) (निर्ज्ञात°)॥ tib. देष2र वेषयरि: विज्ञान BHU|| Rt.TH/JH|| BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH': °विज्ञाने W 3.146b वहेतुः को EBUW"X | Rt.|| Sarasv. 1.112'a, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.112a, Srng. (II, 3515)| tib. कुर।बरपार : ् हेतोः को A: हेतोः सो H: हेतुको BELV, PREM, RANG, SHAS 3.146cd प्याहुर्न दोषं सूरयो यथा।। EA(हुरदोषं ; vgl.Rt.)B(हुरदोषं)HUX(हुरदोषं)। Rt., Tar." ad KA 3.147 (4.24) || Sarasv. 1.112'a, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.112'a, Srng. (II, 3515) (हुर्निर्दोषं): प्याहुः सूरयो नैव दूषएम्।। BELV, PREM, RANG, SHAS
बन्धुत्यागस्तनुत्यागो देशत्याग इति त्रिषु। आद्यन्तावायतक्लेशौ मध्यमः क्षिकज्वरः ॥ १४७॥
3.147b देश EAHU | Rt., Tar.|| Sarasv.1.112'b(Ed.Kavyam.,S.105),Srng.9(II,351)|BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. पशा : धन० B 3.147c वायत० EABU || Rt.|| Sarasv. 1.112'tc, Srng. 9 (II, 351°) | BELV, PREM, RANG, SHAS : °वायतौ H
शब्दहीनमनालक्ष्यलक्ष्यलक्षएपद्धतिः। पदप्रयोगो ऽशिष्टेष्टो न शिष्टेष्टो हि दुष्यति॥१४८॥
3.148c गो 5शिष्टेष्टो ६(Y post corr., m.sec. marg. (ो); ो शिष्टे Y ante corr .; गो शिष्टेष्टो SZ)AH| tib. काकंर ोक रहेदरने।: गो Sशिष्टेष्टः BU|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: °गः शिष्टेष्टो X: गो शिष्टेष्टं V 3.148d न शिष्टेष्टो हि AHVI vgl. tib. रेद235वे : य शिष्टेष्टं हि X: शिष्टेष्टस्तु न BU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : न शिष्टेष्टस्तु ६(न शिष्टिष्टस्तु Z)
अवते भवते बाहुर्महीमर्णवशक्वरीम्। महाराजन्नजिज्ञासौ नास्तीत्यासां गिरां रसः॥ १४९॥
3.149b शक्वरीम्। ६(शक्वर्विं। Y)HUV|| Rt., Tar.| BELV, RANG, SHAS: शक्करीम् । A |PREM; vgl. PREM: ,,शर्करीति सरेफ: पाठः प्राचीनमेदिनीपुस्तके दृश्यते": शङ्करीम्। B ante corr. (सङ्करीम्। B post corr., marg.
3.149c न्नजिज्ञासौ ६(~ज्सौ)॥ Rt.2 : न्न जिज्ञासा A(~जिज्ञसा) BHUV| Rt.(v.l.), Tar.,Vad. (SASTRI 1990, (स))
S.177, Anm. 1) || BELV (S. 77; °न्नजिज्ञासा S. 44'), RANG, SHAS; °न्नजिज्ञासा PREM
220 Kāvyādarśa 3.146-149
Page 231
330
3.146a एम BDJK schol. : सय SIKL 3.146c R5N BCIJ: बबष 8•मो5 BZT: कोन SIJSTYT
3.147c Ror BDIJLYT: Ea 5(SZ')L schol .. 51851J: 2 1B(NQ) : I G 3.147d EES1 BSIJ : EA01 5. A55 8CGIJ : 4E5 Q:535 N
1 नार्केक छुनाकन उेर अना ना कार्केंन।। केया र नाकेया कोक रहे हरा के
3.148a ol BEIJ : r 8 3.148b वीक रहे5य18े1 BonIJ: सोषठो रहे द411ST (vgl. Dt. ad KA.T 3.148: ठकेया पोड के वादारिया वक बोद य दूराष* ग्रेशा देह
3.148d े5 B8CJ schol .: शावे 1. 35 B8C : रदे J
यविकुन कैशबाठन। ।कुरकेन ईंर २रकरय।
3.149a ेखनाना BCI(Nे -)J: श्रा ान 8 3.149b 5 Brô(DL schol.)IJ : (35 L · 555% IST (vgl. Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 314/24, Fol. 195b4: सद55जार कुश केन डिद सोदहय/ कर। ठेवा रार्ह कु थ। कुश के व झिद ददारयबारत। डेबा होन कोर गो केया ददोक 5रह5<ा2529े1): 5स<N BonJ schol. . SIENI| Bon : AAN11JS ante corr.' : 55 | KS' post corr. 3.149c (N BSJST: ेN nI
3.146-149 Sñan nag me lon 221
Page 232
२२२ काव्यादर्शः ३.१५० -१५२
कुरुते ललिताधूतप्रवालाङ्कुरशोभिनः ॥ १५० ॥
3.150a दक्षिण EABHV|| Rt., Tar.|BELV,PREM, RANG, SHAS | tib. ब्ुपो : मलया० U (vgl. Rt. ad KA 3.150) 3.150b पादपान्। EAHUV v.1. (पादपा V marg.)।। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib.75र: पल्लवान्। BV 3.150d शोभिनः॥ EBHUV || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : °शोभितः ॥ A
इत्यादि शास्त्रमाहात्म्यदर्शनालसचेतसाम्। अपभाषएवद्भाति न च सौभाग्यमुज्झति॥१५१ ॥
3.151a इत्यादि EABHUV || Rt., Tar.|| BELV, BOHTL, PREM (इत्यादि०), RANG, SHAS (इत्यादि०)। tib. ठेलबयन: इदं हि Sarasv.1.152"+a (Ed. Kavyam., S. 104), Srng. (II,351')• माहात्म्य० ६(°माहार्म्य० Z, 'महात्म्य° Y) A post corr.,m. sec.' (महात्म्य' A ante corr.), BHUV|| Rt.|| Sarasv. 1.152"ta, Srng. (II,351')| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 95035 के1: याथार्थ्य०X 3.151d च EABH(चा) UV|| Rt.|| Sarasv. 1.152"+d, Srng. (II, 351') | BELV, BOHTL, PREM (°च), RANG, SHAS| tib.ग्े1 ... वे : स X
श्लोकेषु नियतस्थानं पदच्छेदं यतिं विदुः। तदपेतं यतिभ्रष्टं श्रवणोद्वेजनं यथा ॥ १५२ ॥
3.152d द्वेजनं EABUV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : *द्वेजकं H
222 Kāvyādarśa 3.150-152
Page 233
3.040-243 333
3.150a 555 BSCIJ : 545 K 3.150c ERII BSZ: KA1E JYT ोIBCIJL schol .: पोन DLरयय या केक जी। in रब डपमा~ ) S I 3.150d नार्ईबररअनST BOCJ: आार्दब2130र I
3.151a रेन BSCI : विन J 3.151b 원 어 지 | βgIJL schol .? : 원 어 지 列 ] DL 3.151c स905 B8CJ: 2525 1 3.151d 35g BCIJ : कना4ा5 8 (vgl. Dt. ad KA.T 3.151: 3590145)
1कैयाना बाठ दू0क अा दे वा दा रेया कथा। । केयासोया ्ठैद कार्क काष या हैद आार्क् काषा रो था।
3.152b याहेद वार्कठाष BIJ : 5अ1य8 6 : 521योर 8 (vgl. Dt. ad KA.T 3.152: बठेद वर्क काष21ठ1 2रबोर) • रय। BCD ante corr., IJ : 2<N | CD post corr., L 3.152d BaT BCIJ: 3वे S.TT JO; EST< B(GN)I:A52 85
3.150-152 Sñan nag me lon 223
Page 234
२२४ काव्यादर्शः ३.१५३-१५५
स्त्रीणां संगीतिविधिमयमादित्यवंश्यो नरेन्द्रः पश्यत्यक्किष्टरसमिह शिष्टैरमेत्यादि दुष्टम्। कार्याकार्याएययमविकलान्यागमेनैव पश्य- न्वश्यामुर्वी वहति नृप इत्यस्ति चैवं प्रयोग: ॥ १५३॥
3.153a संगीति° A ante corr.2, J(सङ्गितिते)MY | Rt .: संगीत° A post corr., BHL(संगीतां) SUVZ|Rt.TH | BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' वंश्यो HU || Rt. || BELV, BOHTL, PREM(वंश्यो), RANG, SHAS : °वंशो EABJ(बञ्शो)K(पंशो)L(बिशो)V 3.153c कार्याकार्याएय ६(~ र्यएय० Z)ABHLMUV|| Rt.|| Sarasv.1.167"c(Ed.Kavyam.,S.121),Srng.(II, 35113) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. छ5< यवो5 : कर्माकर्माएय J 3.153d न्वश्यामु० EA(न्पश्यामु)JLM(न्वाश्यामु)UV।। Rt.|| Sarasv. 1.167"d, Srng.(II,35113)||BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 553र: न्वंश्यामु BH([न्वं]श्यामु), Hs.R.|| PREM (v .. )• वहति EABJ(वहरि) LMUV|| Sarasv. 1.167"d, Srng. (II,35113) |BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'| tib. रर्द: अवति H|| Rt.| vgl.Dt.ad KA.T3.153:8552355॥• चैवं B|Rt.|| BELV,PREM,RANG, SHAS | tib. देअर: चैव tHJLM : चैष AS : चायं U |I Sarasv. 1.167"d, Srng. (II,35113):V (unlesbar) • प्रयोग: ॥ EBHJ(पयोनाः II)L(सयोगः ॥)MUV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS|| Sarasv. 1.167"d, Srng. (II, 35113)l tib. बुलन : प्रदेशः। A
लुप्ते पदान्ते शिष्टस्य पदत्वं निश्चितं यथा। तथा संधिविकारान्तं पदमेवेति वर्एर्यते॥ १५४ ॥
3.154a शिष्टस्य EABHUV(सिष्टस्य V post corr., marg. (स्य); सिष्ट V ante corr.)। Rt.|| BELV,PREM,RANG, SHAS: शेषस्य Sarasv. 1.167"+a (Ed. Kavyam., S. 121) 3.154c रान्तं EABHUVX|| Rt.|| Sarasv.1.167"+c | BELV, PREM, RANG : °रान्त० SHAS
तथापि कटु कर्णानां कवयो न प्रयुञ्जते। ध्वजिनी तस्य राज्ञः केटूदस्तजलदेत्यदः॥ १५५॥
3.155a कर्णानां ६(कएर्एनां Z)AHUV| Rt.,Tar.2|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. दू4र: वर्णानां B m.sec.2 marg., W2 : कर्मानां B : कर्एं तत् PREM (v.l.) 3.155c तस्य ६(तप्य Z)BHUV|| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. देपो : यस्य A
224 Kāvyādarśa 3.153-155
Page 235
334
3.153a गे CIJK schol .: मेN B . द BonJK schol."' : "ो5यT KS" 3.153b रदेष 86 : ये BJ. उाशबान B(- रया N)I: असयान 8S" (vgl. Dt. ad KA.T 3.153: विव/2ारार्हेद वाशया रादेय सु'2ासराबायने): 55 nJ post corr., m. sec.marg.(55);2r J ante corr. 3.153d पोष 6: जो BSJ . वo BOJ: डेन CाI • BSCJ: vgl. Dt. ad KA.T 3.153: दे युकुरि
1इियूर केवा काकर सेवायाय। युपा ना केना 3द देवाया।
3.154d 35 उेबके BSCJ: एिकरेविष I?
3.155b 55N B : 54 SIJ 3.155c उ 1 BCIJ:018 3.155d T BOI : J . AN IKL schol.', ST post corr., marg. (°N), YT : BDJLST ante corr., YT marg., Z'. बिन BSIJ: डेन5
3.153-155 Sñan nag me lon 225
Page 236
२२६ काव्यादर्शः ३.१५६ -१५९
वर्णानां न्यूनताधिक्ये गुरुल्वयथास्थितिः। यत्र तद्भ्िन्नवृत्तं स्यादेष दोषः सुनिन्दितः ॥ १५६ ॥
3.156c यत्र EABHVW'X| Rt. || RANG || tib.4<5 : तत्र BELV, PREM, SHAS
इन्दुपादाः शिशिराः स्पृशन्तीत्यूनवर्णता। सहकारस्य किसलयान्यार्द्राणीत्यधिकाक्षरम् ॥१५७ ॥
कामेन बाणा निशिता विमुक्ता मृगेक्षएास्वित्ययथागुरुत्वम्। मदनबाण निशिताः पतन्ति मृगेक्षणास्वित्ययथालघुत्वम्॥ १५८।
3.158a निशिता ABHUV([निसि]ता)X|| Rt.2,Vad.(SASTRI 1990, S.191,Anm.1): निशाता B marg. | Tar.| BELV, RANG, SĀS, SHAS 3.158c मदन० EAH(मदेन9)V|। Rt.,Tar., Vad. (SASTRI 1990, S. 192, Anm. 1)||PREM(v.Z.), RANG,SHAS| tib. भुलगो।: मदनस्य B|BELV: स्मरस्य PREM: स्मरेए U|PREM (v .. ) 3.158d मृगे EAX | Rt.2,Tar .: वामे BHUV|| BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH'/ tib. नाईब2रे
न संहितां विवक्षामीत्यसंधानं पदेषु यत्। तद्विसंधीति निर्दिष्टं न प्रगृह्यादिहेतुकम् ॥१५९।
226 Kāvyādarśa 3.156-159
Page 237
3.156c SA B(GQ)SCJK schol. : SAN IN 3.156d बरवारे। BSCJ: बादार।I
3.157a बेA BKZ': बर S1J schol., Y': बे .... JST
3.157d बुबाराईं। BSCIJ: अुदाकाें। K
16 1कार्रक दारे कोया उव दया 2 भुत क्रद थो।
3.158a बक BSCI: के J 3.158b TRENr BCJ post corr., m. sec. marg. (AT); 125 J ante corr. : र . ब BSIJST : 3ेष n• ड्रे 86 : ह्रो BIJ 3.158c आार्ईबयरे BSCI: कारेककारे J• रय BSCJ: इू०ण I 3.158d इन BonJ: इक St; agg K. E BOCI : डे J
6+6
3.159c फ821 : u5 B: ठ J
3.156-159 Sñan nag me lon 227
Page 238
२२८ काव्यादर्शः ३.१६०-१६२
मन्दानिलेन चरता अङ्गनागएडमएडले। लुप्तमुद्भेदि घर्माम्भो नभस्यस्मन्मनस्यपि ॥ १६० ॥
3.160a मन्दा EABHK(मन्द्रा)U । Rt.|। BELV, PREM, SHAS || tib. दशय : मेघा Tar. | vgl. Sarasv.1.27"a (Ed.Kavyam., S. 19) || RANG • चरता EABHUX | Rt .: चलता BELV, PREM, SHAS| tib. कुयजोण: अमुना Tar. || vgl. Sarasv. 1.27"a| RANG 3.160c द्वेदि घ° EABHU || Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. कष :द्वेदघ० X 3.160d स्यस्मन्मनस्य० ६(प्यस्म०~Z)ABHUX | Rt., Tar.| PREM (v.I.,,,न सम्यक्"), RANG| tib. ब5षो ो न : स्यस्मद्वपुष्य BELV, PREM, SHAS 3.160+ In RANGACHARYAs Edition sowie in manchen anderen späteren Ausgaben findet sich nach KĀ 3.160 die folgende sekundäre Strophe (vgl. dazu ŚASTRI 1990, S. 194): आधिव्याधिपरीताय अद्य श्ो वा विनाशिने। को हि नाम शरीराय धर्मापेतं समाचरेत्॥
लुप्तमुद्भेदि घर्माम्भो नभस्यस्मन्मनस्यपि। आसु रात्रिष्विति प्राज्ञैरज्ञातं न्यङ्गमीदृशम् ॥१६१॥
3.161ab लुप्तमुद्भेदि घर्माम्भो नभस्यस्मन्मनस्यपि। K| Rt.,vgl.auch Dt.ad KA.T3.161: om. EA|| TH/JH: मानेर्ष्ये इह शीर्येते स्त्रीणां हिमऋतौ प्रिये। B(मानेर्ष्ये~ B post corr., m. sec. marg., मानर्ष्ये B ante corr.)HU (मालेर्ष्येशीर्य्येति~)।। Tar.| BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS : मानेर्ष्ये ईदृशी स्त्रीणां नास्तां हि० PREM (v.l.) 3.161c आसु रात्रिष्वि° EABHU (आपु~)।। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. र्क्व केरहेन: अमू आदिष्वि० PREM (v. l.) 3.161d रज्ञातं न्यङ्गमी ६(ज्ञातंZ)A(राज्ञातं)tib.3ष2ररेवो: राज्ञातं नाङ्गमी X: रज्ञातन्यङ्गमी Rt: रज्ञातं व्यङ्गमी BHU(राज्ञातं व्यंगमी): राज्ञातं व्यस्तमी RANG : राम्रातं व्यस्तमी० BELV, PREM, SHAS: राज्ञातव्यम् (तम्) W2
देशो Sद्रिवनराष्ट्रादिः कालो रात्रिंदिवर्तवः। नृत्तगीतप्रभृतयः कला: कामार्थसंश्रयाः ॥ १६२ ॥
3.162a Sf° EBHU | Rt. || Sarasv. 1.153'a (Ed. Kāvyam., S. 136), Śrng. (II, 3574) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. रे: हि AX 3.162b रात्रिं° EA(रात्रि)BH| Rt.।। Sarasv. 1.153'b|BELV,PREM, RANG, SHAS: नक्तं UWX | Srng. (II, 3574)• दिव० ६(दिवा° Y)ABH|| Rt.| Sarasv. 1.153'b|BELV,PREM, RANG, SHAS: दिन० U। Srng. (II, 3574) 3.162c नृत्त ६(नृर्त Y)X। Rt.| Srng.(II,3574): नृत्य ABHU | Rt.TH/JH || Sarasv. 1.153'c || BELV, PREM, RANG,SAS, TH/JH': नाटय SAS ex conj. (,,उचित पाठ तो 'नाटय' प्रतीत होता है।", SASTRI 1990, S.197, Anm. 1; vgl. auch KATRE 1948, S. 122, Anm. 26.)
228 Kāvyādarśa 3.160-162
Page 239
3.060-943 33f
3.160a B8I J 3.160b 58B(N post corr., marg. (N),N ante corr.)8(:58585 J
18?
3.161ab5145K (vgl. Dt. ad KA.T 3.161) : om. B8J 3.161c N BDIJKL schol., ZT : 3N LSTYT 3.161d /BoIS; . B
3.162c dz BI : 5a 8J . 53 Bn(auch YT marg.)IL schol. : 35 J : 526 ST : 587 DL 3.162d BOC : IJ
3.160-162 Sñan nag me lon 229
Page 240
२३० काव्यादशः ३.१६३-१६६
चराचराएं भूतानां प्रवृत्तिर्लोकसंजञिता। हेतुविद्यात्मको न्यायः सस्मृतिः श्रुतिरागमः ॥ १६३ ॥
3.163a भूतानां EA (भूताना)BHU|| Rt.|| Sarasv. 1.154'a (Ed. Kavyam.,S. 136), Srng.(II,3575)|BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 5=य: लोकानां X 3.163c विद्या० EBHU | Rt.|। Sarasv. 1.154'c, Srng. (II, 3575) | BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. रब्यN : नित्या° A 3.163d सस्मृति: श्रुतिरा० ६(-तिश्रु०~Y)BH||Rt.|।Sarasv.1.154'd,Srng.(II,3575)(तिश्रु°)। BELV, PREM, RANG, SHAS : सश्रुतिः स्मृतिरा० AU(~ति स्मृ-)। tib.बय3नब8रA2
तेषु तेष्वयथारूढं यदि किं चित्प्रवर्तते। कवे: प्रमादाद्देशादिविरोधीत्येतदुच्यते ॥ १६४॥
3.164a तेष्वयथा BH|| Rt.|| Sarasv. 1.155'a |BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. रवायायाि ोक दर: तेषु यथा EAU | Rt.(v.l.)। Srng. (II, 3576)• रूढं EABHU | Rt.।| Sarasv. 1.155'a || BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. सAाNय: रूपं Srng. (II, 3576): 'भूतं W' 3.164b किं चित्प्रवर्तते। EABH | Rt.|| Sarasv. 1.155'b, Srng. (II, 3576) || BELV, PREM, RANG,SHAS ||tib. रबाबदाष: कि चित्प्रदर्श्यते। U: किं चिन्न वर्तते। Rt.(v.I .; eher unwahrscheinlich: तेष्वयथारूढं किं चन वर्तते। st. तेषु यथारूढं किं चिन्न वर्तते।)
कर्पूरपादपामर्शसुरभिर्मलयानिलः। कलिङ्गवनसंभूता मृगप्राया मतङ्गजाः ॥ १६५॥
3.165a पामर्श B ante corr. (पामर्ष) ॥ Rt.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. खवयाजो।: पामर्शी A (पामर्षी)B post corr. (पामर्षी),H(पामर्षी) U:पास्पर्शी ६(पास्पर्श Y)
चोला: कालागरुश्यामाः कावेरीतीरभूमयः। इति देशविरोधिन्या वाचः प्रस्थानमीदृशम् ॥१६६ ॥
3.166a चोला: ६(चोला Y)BH|| Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. रड ना : चौला: AU : काला: X. कालागरु०(कालगारू Z)।| Rt., Tar.|RANG|| tib. आशकु केववदेष: कालागुरु ABHSU | BELV, PREM, SHAS · °श्यामा: ६('श्यमा: Z)AB post corr.(श्या० B m. sec." marg .; °माः B ante corr.), HU || Rt. || PREM (v.1.): श्याम० BELV, PREM, RANG, SHAS 3.166bcd केरला: कुङ्गुमारुणः। न मेरुवनसंछन्ना कावेरीतीरभूमयः॥ PREM (v.I.)
230 Kāvyādarśa 3.163-166
Page 241
த.ரதே-ர66 33 り
3.163a マ コ 5 βgJ:355 ダ 8 3.163c सब BEDI: रवाय JL (auch L schol.)• रेव BIJK schol., STYT: व KZ(
3.164a 554N β : 55 85IJ 3.164c भोदयर SCIJN: अोदयर Y • वयाष SC1J: राबराश B
一 스 입 서 카 パ 신 치 의 조 며 | 一 일 지 어 기 が 시 카 지 ( 의 一
3.165a अरतादाजो।B(- जोष्। G) : स5शखवायरि। 8८ (घु5- Y')J schol. 3.165b 分 月 9nJK: 公 ...· ST: 分 历 ,β 3.165c AN BSCJ: चद I 3.165d र4ा BSCJ: रूवN I•रबाक। BonIJ: 25|ST
3.166a 41 BnIJ : 518: AR 1 ST 3.166b दवादोष BnIK schol.": कषाये SJKST 3.166d सहेनड BSCJ: देपुर1• र5ूहेB8८: रहे।J
3.163-166 Sñan nag me lon 231
Page 242
२३२ काव्यादर्शः ३.१६७-१७०
पद्मिनी नक्तमुन्निद्रा स्फुटत्यह्नि कुमुद्वती। मधुरुत्फुल्लनिचुलो निदाघो मेघदुर्दिनः ॥ १६७ ॥
3.167b स्फुटत्य EABH || Rt.|| Sarasv. 1.67"b(Ed.Kavyam.,S.45), Srng.(II,3402)|BELV,PREM, RANG, SHAS : स्फुरत्य० U 3.167d मेघदुर्दिन:॥ EABHU | Rt.|| Sarasv. 1.67"d, Sng.(II,3402)|BELV,PREM,RANG, SHAS || tib. बेक केबनेरन। : हिमजाडयकृत्। PREM (v.l.)
श्रव्यहंसगिरो वर्षाः शरदामत्तबर्हिएी। हेमन्तो निर्मलादित्यः शिशिरः श्राघ्यचन्दनः ॥ १६८॥
3.168a श्रव्य०६(श्रप्य० Z)ABHU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. न/3कपेष।: श्राव्य० X 3.168b शरदामत्तबर्हिएी। ६(मर्तबर्हणी। Z)AB( बर्हिएा।)HX। Rt. tib.| वभषयह: शरदो मत्तबर्हिए:। BELV,PREM (~वर्हिएः ।), SHAS : शरदो मत्तबर्हिएः। U| RANG 3.168d चन्दनः॥। EABHU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. उवठ : नन्दन: ॥ X
इति कालविरोधस्य दर्शिता गतिरीदृशी। मार्ग: कलाविरोधस्य मनागुद्दिश्यते यथा ॥ १६९ ॥
3.169c कला EABU | Rt., Tar.| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. बद्यरन : काल X : om. H 3.169d यथा।। EAHU || Rt.| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ददेर।: घुना।। B
वीरशृङ्गारयोर्भावौ स्थायिनौ क्रोधविस्मयौ। पूर्णसप्तस्वरः सो 5यं भिन्नमार्गः प्रवर्तते ॥ १७० ॥
3.170c पूर्ण० EAB ante corr. || Rt.|| Sarasv.1.74"d(Ed.Kavyam.,S.48),Srng.(II, 34016)| BELV,PREM, RANG, SHAS : पूर्ण: B post corr.,m.sec.,HUX 3.170d मार्गः EABU | Rt., Tar. || Ratnadarpana ad Sarasv. 1.74"d, Srng. (II, 34016) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 2ग[5 : "ग्राम: Sarasv. 1.74"d
232 Kāvyādarśa 3.167-170
Page 243
3 ミ ラ
3.167d VN SCJ : N B. बरन1 B8C: बेरान| J: साकोरान। J schol.
3.168a AlBa B(3g N)C(Y' marg.)D : JL(auch L schol.)YT 3.168c EBEER G)SJ: Mक 8
3.169a N B(GN N)DIJS": ेN nL 3.169d े B8CJ schol. : 3r J
1र622 सेवर ीदरदेन। ,रहकरईदरजावार्करव के।
3.170a 15412 शेवायारया यो दहय्ष । B(-25011 N)SnJ (- ोषाक।) (vgl. Dt. ad KA.T 3.170: र4ार455 ेवादरे3 ठाष
3.170b 5ga5r BonJ schol. : 4दN ST (vgl. Dt. ad KA.T 3.170:5ह0<1222वक5क)
3.167-170 Sñan nag me lon 233
Page 244
२३४ काव्यादर्श: ३.१७१-१७४
इत्थं कलाचतुःषष्टौ विरोधः साधु नीयताम्। तस्याः कलापरिच्छेदे रूपमाविर्भविष्यति ॥१७१॥
3.171a षष्टौ &ABHUW'X| Rt.| tib. इ4 हुएावेर1: षष्टि BELV, PREM, RANG, SHAS 3.171c कला EABHU | Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. बुदन : काले X
आधूतकेसरो हस्ती तीक्ष्णशृङ्गस्तुर्गमः। गुरुसारो ऽयमेरएडो निःसारः खदिरद्रुमः॥ १७२॥
3.172a आधूत° EAHU | Rt., Tar.|| Sarasv.1.68a(Ed.Kavyam.,S.45),Srng.(II,3404)||BELV,PREM, RANG, SHAS || tib. गज।: उद्धूत° B• केसरो EA || Rt. (ex conj.)।। Sarasv. 1.68"a, Srng. (II, 3404)। BELV, BOHTL, RANG, SAS, SHAS : °केशरो BHU | PREM (केशरो), TH/JH 3.172b तीक्ष्ण EAB post corr. (ती० B m. sec. marg.), HU || Rt. || Sarasv. 1.68"b, Srng. (II,3404)|BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. इजोक।: श्रक्षण B ante corr. 3.172c गुरु० ६(गुतु0 Z)ABHU|| Sarasv. 1.68"c, Srng. (II, 3404) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. ओे] : उरु° W?
इति लौकिक एवायं विरोधः सर्वगर्हितः। विरोधो हेतुविद्यासु न्यायाख्यासु निदर्श्यते॥ १७३॥
3.173c विद्यासु ६(विद्यापु Z)ABH(विद्यासुसु)। Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: °विद्यार्थ U 3.173d ख्यासु EABH | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: °ख्यास्य U• निदर्श्यते ॥ EABH || Rt. (ex conj.)।। BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH|| tib.2202,95<3: निर्दिश्यते॥ Rt.TH/JH : प्रदर्श्यते ॥ U
सत्यमेवाह सुगतः संस्कारानविनश्वरान्। तथा हि सा चकोराक्षी स्थितैवाद्यापि मे हृदि॥ १७४॥
3.174ab सुगतैः संस्कराभङ्गं सत्येन च क्षिताहिवै। S 3.174c तथा हि।(~हं Z)ABHU || Rt.|| BELV, BOHTL, PREM (तथाहि), RANG, SHAS: तथापि S| tib. देअुर: तथैव X
234 Kāvyādarśa 3.171-174
Page 245
த.ரவர-ரவட 334
3.171a 5 B8C (S'Z') : Q5 IJYT 3.171c 35 BδζI : J (auch J schol.) . al|BI:a1N
जोरहे मे रौछ। / शोह ओर लूवय हद दोठोर 22/21 3.172c BS : 8 8J 3.172d 3κ' βδζ : 26 IJ
3.173a ेन B8C : रिना IJ 3.173b 지 의 시 시 βoC : 지 의 지 시 型 J 3.173c N Bot(YT post corr., m. sec. marg. (ON))IJ schol. : 2< JYT ante corr. 3.173d रक DI: रदाष BJL. बाजक BSI; बयम्क J: 5955
3.174bSE S7 (SZ')IJ : AN5 BYT
3.171-174 Sñan nag me lon 235
Page 246
२३६ काव्यादर्शः ३.१७५-१७८
कापिलैरसदुद्भ्धतिः स्थान एवोपवरएर्यते। असतामेव दृश्यन्ते यस्मादस्माभिरुद्भवाः॥ १७५॥
3.175a रसदुद्भतिः EABU || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS|| vgl. tib. ददव35। 1205 शेय: रसमुत्पत्ति ः H:
3.175b वोपवएयते। EABH || Rt.| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib.3E51: वात्र वएर्यते। U: वोपवर्णिता। X रसदुत्पत्तिः Tar.
3.175 In X sind die beiden Strophenhalften vertauscht; dazwischen steht तद्रपं तत्र धीमद्भिर्विस्तरेणवगम्यताम्.
नीतिर्न्यायविरोधस्य सैषा सर्वत्र दृश्यताम्। अथागमविरोधस्य प्रस्थानं दर्शयिष्यते ॥ १७६॥
3.176a नीतिर्न्या० ।BX। Rt .: गति्न्या० A| vgl. Rt. ad KA 3.176: नीतिर्गतिः (in Rt.TH/JH nur गतिः)। BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' || vgl. tib. अशब : रीति्न्या° HW? : इति न्या० U 3.176b सैषा सर्वत्र दृश्यताम्।(-तं।Y)। Rt .: सैषा सर्वत्र दृश्यते। AH | BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. ुगावक स2रर5: सैषा सर्वत्र दर्शिता। PREM (v.I.): सैषाप्यन्यत्र दृश्यताम्। PREM (v.I.,,,इति पाठस्तु सम्यक्") : सैषा सर्वत्र गृह्यताम्। B : दर्शिता गतिरीदृशी।U 3.176ab न्यायावपि च विरोधमादर्शिताय गत्ययं। S 3.176d नं दर्शयिष्यते ॥ ABHUX | Rt.I vgl.tib.4222251: नमुपदिश्यते ॥ BELV, PREM, RANG, SHAS 3.176cd विरुद्धं ते प्रवेशावपि दर्शिताः॥S
अनाहिताग्नयो Sप्येते जातपुत्रा वितन्वते। विप्रा वैश्वानरीमिष्टिमक्किष्टाचारभूषणाः॥ १७७॥
3.177b जातपुत्रा EABHU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib. 7ष्षN : राजपुत्रा X
असावनुपनीतो Sपि वेदानधिजगे गुरोः। स्वभावशुद्धः स्फटिको न संस्कारमपेक्षते॥ १७८॥
236 Kāvyādarśa 3.175-178
Page 247
3.175a बदबाना BOJ: बावबरा n• फदय B(- व Q)nJL: पोद ठोन D 3.175d 45 ्ेराहर | BI: 4र20कारहर/ n ार्ब डे 8
3.176a रेवन BSCJ: रेव 1J schol. 3.176b 5 BCJ schol.', L: DJ (vgl. रदेव L schol.) • मुन5 Br(S'Z')J: मावर SIY'. रg BCIJ schol., L schol. : 586<K DL (vgl. KA.T 3.176d)
1वो वेराबवार नाजोनजार। 1य ्रे रा मा ो मा3 दाबायारे
3.177d ठक- BSIJS'YT: काकेना Z
3.178a RB(RN)J: उे 851 3.178b रेश BSCI: रेव्ाण J (auch J schol.) 3.178c 59क B8CIJ schol., post corr., m. sec. marg. : 59g J 3.178d बुष SCIN: समुष YJ
3.175-178 Sñan nag me lon 237
Page 248
२३८ काव्यादर्शः ३.१७९-१८२
विरोधः सकलो Sप्येष कदा चित्कविकौशलात्। उत्क्रम्य दोषगएनां गुएवीथीं विगाहते॥ १७९॥
3.179a सकलो डप्येष EABHU | Rt.|| Sarasv. 1.156a (Ed. Kavyam., S. 136: इति सटीकपुस्तकपाठः), Srng. (II, 357') || BELV, PREM, RANG, SHAS|| tib. पदवरअपर1: सकलेष्वेव Sarasv. 1.156'a 3.179c उत्क्रम्य EABHU || Rt.|| Sarasv. 1.156'c|| BELV, PREM, RANG, SHAS | tib.ER5NN11: व्युत्क्रम्य Srng. (II, 357') • गएनां BHU || Rt.|| Sarasv. 1.156'c, Srng.(II,357')|BELV,PREM,RANG, SHAS| tib. रVN : गणाना EA
तस्य राज्ञः प्रभावेए तदुद्यानानि जज्ञिरे। आर्द्रांशुकप्रवालानामास्पदं सुरशाखिनाम् ॥ १८० ।
3.180a तस्य राज्ञः प्रभावेए ६(तप्यZ)ABHU | Rt., Tar .? ।| Sarasv. 1.196"a, 3.20a(Ed. Kavyam.,S.137, 321),Srng.(II,3579) (°वेन)। BELV, PREM (-वेन), SHAS| tib. । कुशयदे जोआकुपोषने।: राज्ञः प्रभावेए तदा W'|| RANG 3.180c द्रांशुक० EA(द्राशुक)BHU | Rt.|| Sarasv. 1.196"c, 3.20"a, Srng. (II,3579)|BELV, PREM, SHAS| tib. कष : द्रङ्कर W'|| RANG
राज्ञां विनाशपिशुनश्चचार खरमारुतः । धुन्वन्कदम्बरजसा सह सप्तच्छदोद्गमान् ॥ १८१ ॥
3.181c धुन्वन्क EABHU | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : धून्वन्क० X|। Srng. (II, 35711): चुम्बन्क० Sarasv. 1.197"c (Ed.Kavyam., S. 137)• रजसा EABHU | Rt., Tar.|| BELV, PREM, RANG, SHAS : °कुसुमैः Sarasv. 1.197"c, Srng. (II, 3571) 3.181d "द्मान्।। EABHU | Rt.|| Sarasv.1.197"d, Srng. (II, 35711) | BELV, PREM, RANG, SHAS: द्रमम्॥ X 3.181 Im Ms. U ist KA 3.181-182ab bis °मुखोद्ग- (Ende von Fol. 34) getilgt worden.
दोलातिप्रेरणत्रस्तवधूजनमुखोद्गतम्। कामिनां लयवैषम्याद्गेयं रागमवर्धयत् ॥ १८२॥
3.182a 'लाति० EHX | Rt., Tar.|| Sarasv.1.204"a(Ed.Kavyam.,S.139),Srng.(II,3584)| vgl. tib. ₹5 und Dt. ad KA.T 3.182: वेव5: 'लादि° A: 'लाभि० B| BELV, PREM, RANG, SHAS •प्रेरण० AX ॥ Rt .: प्रेरण० ६(प्ररण० Z)BH|| Rt.TH/JH, Tar. || Sarasv. 1.204"a, Srng.(II,3584) | BELV, PREM, RANG, SAS (प्रेरए°), SHAS, TH/JH 3.182c कामिनां ६(कामीनां Y)ABH || Rt.|| Sarasv. 1.204"c, Srng.(II,3584)|BELV, PREM, SHAS: कामिनो Tar. || RANG · वैषम्याद्गे० EBW"X | Rt.|| Sarasv. 1.204"c, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.204"c, Srng. (II, 3584) || RANG || tib. नेन३नयN: वैषम्याज्ज्ञे H: °वैषम्यां गे A: वैषम्यं गे Tar. | BELV, PREM, SHAS
238 Kāvyādarśa 3.179-182
Page 249
33 で
3.179a グ 서 시 βI :. 은 3.179b 554N*β: 5A 85IJ 3.179c 5 SGJL schol .: O DLNQ:5I· 四 β8gJ:2 四 5I ·< 5(|6,JK: 编 W 引 β: 圇 …. WⅠ: 窗 1J schol .: 咖 획 K schol.
| 필 직 피 지 지 5 레 지 하 지 55'| | 액 지 5 의 5 기 에 센 김 <] 2<0 1
3.180a B8CI : 23 J (auch J schol.) 3.180c 대 지 75<' βogIJ schol. : <MT 지 5 신 J • 5 리 지 βonJ schol. : 중 이 IST( 중 .. ) 3.180d 8IJ : B
19557759W7g5N 新 535 等 11593 肉 分 る 55 引 数 1 り く ク | 3.181a き マ 西 βo(STZ")I:IAYT ·AIJ schol., KLYT: 加 A< 즈 β(~AN)DJZT: 있 引 .. 식 ST
| 식 식 국 이 3 히 즈 직 다 天 5'7 의 | | ※ 시 NN 기 タ 하 R 국 지 지 지 35] ク <3 | 3.182a f oJ schol .: βJ . 列 β8g( 취 べ ST)JK : vgl. Dt. ad KA.T 3.182:065*□ 新 5 (geschr .: 5] す )
3.182c 시 6gIJ: 列 β
3.179-182 Sñan nag me lon 239
Page 250
२४० काव्यादर्श: ३.१८३-१८६
ऐन्दवादर्चिषः कामी शिशिरं हव्यवाहनम्। अबलाविरहक्केशविह्वलो गएयत्ययम्॥ १८३ ॥
3.183d विह्वलो EABH || Sarasv. 1.198d (Ed. Kavyam.,S.137), Srng.(II,35713)|BELV,PREM,RANG, SHAS || vgl. tib. अयषशा : विप्लवो Rt.2 : विक्कवो Rt.TH/JH| TH/JH • त्ययम् ।। EA| Rt.|| Srng. (II, 35713) || BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. दे पोष : 'त्यलम्।। BHW'X|| Sarasv.1.198"d
प्रमेयो Sप्यप्रमेयो Sसि सकलो ऽप्यसि निष्कलः। एकस्त्वमप्यनेको Sसि नमस्ते विश्वमूर्तये॥ १८४॥
3.184a Sप्यप्रमेयो Sसि ६ (यो पि Y)AB| Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. 9025: ्यप्रमेयस्त्वं H 3.184b सकलो ~ निष्कलः । ६(पकलो Y)ABHX |Rt., Tar.|RANG| tib. कअक ...~ निष्फलः BELV, PREM, SHAS · Sप्यसि ६(ऽप्यपि Z)AH || Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS| tib. पीनार : डपि च B 3.184d मूर्तये। EAH | Rt.|| BELV, PREM, RANG, SHAS: रूपिऐ॥ B
पञ्चानां पाएडुपुत्राएां पत्नी पञ्चालकन्यका। सतीनामग्रणीश्चासीद्दैवो हि विधिरीदृशः॥ १८५॥
3.185b पञ्चाल B| Rt .: पाञ्चाल AHS| Sarasv. 1.202"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.202"b(Ed.Kavyam., S. 138), Srng. (II, 35724) || BELV, PREM, RANG, SAS, SHAS • कन्यका । EABW"X| Rt.|| Sarasv. 1.202"b, Ratnadarpana ad Sarasv. 1.202"b, Srng. (II, 35724) || tib. युद: °पुत्रिका । H || BELV, PREM, RANG, SHAS 3.185c सतीनाम 8ABH'। Rt.|| Sarasv.1.202"c| BELV, PREM, RANG, SHAS || tib. 59य120N1ग]: पत्नीनाम Srng. (II, 35724) . णीश्रा® EABH | Rt.|| Srng.(II,35724)|BELV, PREM, RANG, SHAS || tib.$े]: एीस्त्वा० Sarasv.1.202"c
शब्दार्थालंक्रियाश्चित्रा मार्गाः सुकरदुष्कराः। गुए दोषाश्च काव्यानामिति संक्षिप्य दर्शिताः ॥ १८६॥
3.186a श्चित्रा EB post corr., m. sec.2, H | Rt. | vgl. tib.बेषe5| und केराया : श्षित्र" AB ante corr.| BELV, PREM, RANG, SHAS, TH/JH' 3.186ab शब्दार्थानां क्रियामार्गा: सुकराश्चैव दुष्कराः।X 3.186d मिति EABH'W'X| Rt.|| RANG|| tib. दप: मिह BELV, PREM, SHAS
240 Kāvyādarśa 3.183-186
Page 251
3.183a सबोशयाा हJschol .: सोअरब18: यबोगक1 B 3.183b एर्ईदयार BCI'JL schol.": रर्ईेदर DL 3.183c ग्रेमा SZाJ:खे|B 3.183d BSIJS'Y' marg : हे Y': पके Z
3.184a बबन युजीक B(aMas-)86(- यु. पोठ Z')J: बावव शुसाजोन 1 बाबनासलेक। BSCJ: बवन शुशान केन।I 3.184b कभून नंक। BSCJ: कराउबनोक।I 3.184c बाहेया3 BSCJ: बाठेवा I (zweimal)
3.185 पमो BSCI: बुनबोर Jय BSCJ: JoN1 BSC(S'Z')IJ schol .: 'ेष JYT 3.185c 51 BSCJKL (auch L schol.) : T45| DIK schol. 3.185d दे BSCJ: दे I
3.186a रेNB: ने 85 J 3.186b 55 BI: े 85J 3.186C 554N B: र9 S61J . द4वी B( 5m के N): दूकाषागो 8८1
3.183-186 Sñan nag me lon 241
Page 252
२४२ काव्यादर्शः ३.१८७
व्युत्पन्नबुद्धिरमुना विधिदर्शितेन मार्गेए दोषगुएयोर्वशवर्तिनीभिः। वाग्भिः कृताभिसरणो मदिरेक्षणाभि- र्धन्यो युवेव रमते लभते च कीर्तिम्॥१८७ ॥
3.187c कृताभि EABH | Rt.|| BELV, PREM, SHAS | tib. ार्देवयर: कृतानु W'X| RANG
॥। इत्याचार्यश्रीदएिडनः कृतौ काव्यादर्शे दुष्करनामा तृतीयः परिच्छेदः समाप्तः॥
3.187+ इत्याचार्यश्रीदएिडन: A(दएिडर्नानिः)B| BELV, PREM, RANG, SHAS : इत्यार्यश्रीदएिडनः X : इति श्रीदएड्याचार्य० SAS : इत्याचार्यदएिडन: ६(इत्याचर्य०~Z)H • काव्यादर्शे ABH || BELV, PREM, RANG, SHAS, SAS: काव्यालंकारे ६| tib. शवरया वो कुव वाष ८• दुष्करनामा तृतीयः A : तृतीयः B : सुकरदुष्करगुएदोषविचारो नाम तृतीयः H: दुष्करदोषबिभागो नाम तृतीयः ६: शब्दालंकारदोषविभागो नाम तृतीयः BELV, PREM, SHAS : शब्दालद्कार-दोष-लक्षणः तृतीय: SAS : गुणदोषविभागो नाम चतुर्थः X : दोषविभागो नाम चतुर्थः W2| RANG · दः समाप्तः ॥ ६(~समप्तः ॥ Y) A: दः समाप्तः ॥॥ समाप्तो 5यं ग्रन्थः ॥ नमो भगवते वासुदेवाय॥ श्रीः।॥B: दः।॥ समाप्तश्चायं ग्रन्थः ॥ BELV (दः।।। स°), BOHTL (दः स०), PREM, SHAS (दः ॥ ॥ स०) : दः सम्पूर्णः ॥ SAS : °द: RANG : ०दः ॥ H• Am Ende vom Ms. H steht noch: शर [दू]रनय[नर .... ।।. विवर[नृ]पतेस्तद्वएिड ..: काव्यलक्ष्यं [भरसमगमदादेः .... द्र ... । ... ]।*। श्री रा[म]चन्द्राय नमः ॥ श्रीदूर्गा, ... 4 रे[कान्ता] .. ... [1] ..
242 Kāvyādarśa 3.187
Page 253
प्रजल
3.187b र45 हयN B8CJ : vgl. Dt. ad KA.T 3.187: पेनशामर्हुबाब
3.187d RE1 CJL (vgl. Dt. ad KA.T 3.187: वसा<5 0 *11): 5 | B8
H6
3.187+ रा D• कोदर BSJ: कुव द• बुदगरि BCJ (बुगारि): बुदगारबरे K: om. D.20122035< B(~2352
हैयाकास 115: बाक कादारिदेन र55ऐेयाहैय01K
[Kolophon in GNQ]
1यरN.22N.3से N·4 5 5R Q'.5ET.N. 6 पद Q.7om. N. 8 om. GN
[Kolophon in CD]
1 555 CD
3.187 Sñan nag me lon 24
Page 254
3.2<2
[Kolophon in ST]
सेद पे अरडूररवो शेद वेर यव शरोना। दयका इरियार्डुया
ें।
रायइेंक केव रागा वेखेकाहु * र0/ र2वो
1 zJN Xyl.
[Kolophon in ZT]
15222123योत। कुतार सो आसनवरव रोयाओगार६। यद ो रोड 'तरको औेर वेर ठव होया। दयय अरिया हुया राय 1A22* केनदौर * 2 2ोयाब/2र2पुर करें। 1झेा5615 राडु3 रान 45529ो3द335ो345595526व 5 ॥ [शुभमस्तु सर्व्वजगतामिति]
1रक Hs .. 2 .. दयर Hs .. 3 ई Hs .. 4 om.Hs.
[Kolophon in YT (m. sec.)]
शेना
244 Sñan nag me lon 3.187
Page 255
- ÜBERSETZUNG
Page 257
4.1 Vorbemerkung zur deutschen Übersetzung
Bisher gab es nur eine unvollständige deutsche Übersetzung des 3. Kapitels des Kāvyā- darśa. Schon vor mehr als einem Jahrhundert legte BÖHTLINGK 1890 die erste Übertra- gung von Dandins Poetik in eine europäische Sprache vor.1 Allerdings wurde wie im Fall des 1. und 2. Kapitels2 auch das 3. Kapitel nicht komplett übersetzt. BÖHTLINGK verzich- tete aus unterschiedlichen Gründen darauf, zwölf Strophen des 3. Kapitels zu verdeu- tschen. Von vier weiteren Strophen bietet er nur eine partielle Wiedergabe. In seiner Aus- gabe fehlt daher die Übersetzung von etwa acht Prozent dieses Kapitels. Ein wesentlicher Grund, diese Strophen nicht zu verdeutschen, beruht auf BÖHTLINGKs Einstellung, daß sich der Sanskrittext möglichst ungezwungen analysieren und verstehen lassen muß, damit er überhaupt einer Übersetzung wert sein kann. So hat sich BÖHTLINGK geweigert, Stro- phen wie KA 3.50 zu übersetzen, die mehrere Interpretationen zulassen. In einigen Fällen, wie z. B. bei KA 3.76-77, ist er von der in TARKAVĀGĪŚAs Kommentar vertretenen Inter- pretation offenbar nicht zufrieden gewesen und wollte sich dann mit der Strophe nicht mehr weiter auseinandersetzen. In mindestens einem Fall, nämlich bei KA 3.111, hat BÖHTLINGKs Vorstellung von Sinn und Zweck der Prahelikäs ihn dazu veranlaßt, den Text ohne deutsche Wiedergabe zu belassen. Seine rhetorische Frage und unverhüllte Ironie spiegeln eine solche Einstellung zum indischen Text wider, die sich vielleicht mit dem Geist der damaligen Zeit am Ende des 19 Jh.s erklären könnte, heutzutage aber angesichts neuer Erkenntnisse nicht mehr vertretbar ist.3 Im folgenden werden alle Strophen aus dem 3. Kapitel aufgelistet, die BÖHTLINGK nicht übersetzt hat. In den Fällen, in denen der Ge- lehrte eine Bemerkung im Zusammenhang mit der fehlenden Übersetzung gemacht hat, wird diese ebenfalls mitgeteilt.
1 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 211. 2 Es fehlt die Übersetzung von KÃ 1.43cd, 1.44cd, 1.45bcd, 1.46cd, 1.48-49, 1.53, 1.56-57, 1.58cd, 1.59, 1.63ab, 1.64abc, 1.66d, 1.67ab, 1.68a, 1.70, 1.72cd, 1.82 und 1.84 sowie von KĀ 2.55 und 2.57-65. 3 BÖHTLINGK geht von der Erwartung aus, daß die Prahelikäs so formuliert werden müssen, daß man sie auch ohne fremde Hilfe unbedingt lösen kann. Dabei übersieht er, daß gerade solche Prahelikas wie in KĀ 3.111 für den unterhaltsamen Zeitvertreib in geselligen Versammlungen (krīdāgosthīvinodeșu) ge- bildeter Menschen ausgeklügelt wurden, worauf ja Dandin selbst hinweist (KA 3.97). Aufgaben solcher Art boten selbst den weniger gut vorbereiteten Mitgliedern dieser Kreise die Gelegenheit, in einer recht amüsan- ten und eindrucksvollen Weise neue Kenntnisse in den Bereichen der Sanskrit-Grammatik, der Semantik, der Dialektologie, der Philosophie, der Musik usw. zu erwerben (vgl. HAHN 2002, S. 20-21).
Page 258
248 ÜBERSETZUNG
KA 3.50 „Ohne Anlegung von noch stärkeren Daumschrauben als vorhin ist kein Sinn herauszu- pressen.“ (BÖHTLINGK 1890, S. 95) KA 3.66 nicht übersetzt KĀ 3.76-77 „Eine Uebersetzung hinzuzufügen war nicht gerathen, da auch diese einer Erklärung be- durft hätte, und diese wiederum würde Andere so wenig wie mich befriedigen.“ (S. 102) KA 3.82 nicht übersetzt KĀ 3.87 nicht übersetzt KĀ 3.91 „Dieser aus blossen Gutturalen bestehende Çloka verdiehnt keine Analyse.“ (S. 105) KĀ 3.92 nicht übersetzt KA 3.94 nicht übersetzt KA 3.95 nicht übersetzt KĀ 3.111 „Ein solches Rätsel kann nur ein Inder lösen und wenn er uns die Lösung mittheilt, fra- gen wir, wie konnte Dandin ein Rätsel aufgeben, das ein normal gebildetes Gehirn nie und nimmer lösen wird? [ ... ] Dieses schöne Rätsel heisst Pramushitâ.“ (S. 109) KĀ 3.153 unvollständig KĀ 3.157 unvollständig KA 3.158 unvollständig KĀ 3.160 nicht übersetzt KĀ 3.161 unvollständig
Es folgt die vollständige Übersetzung des 3. Kapitels, die auf der Grundlage der in diesem Buch vorgelegten kritischen Ausgabe des Textes angefertigt wurde. Wie im Fall des 1. Kapitels folgt die Übersetzung auch diesmal der Interpretation von Ratnaśrījñānas Kom- mentar, wobei man hier in der noch günstigeren Situation ist, über eine neue Ausgabe der Ratnaśrīțīkā zu verfügen. Da im 3. Kapitel ein Teil der exemplifizierten Wortspiele in einem solchen Wortlaut vorliegen, der sich ganz unterschiedlich interpretieren läßt, war es noch wichtiger, die Übersetzung möglichst genau und konsequent in Übereinstimmung mit einer vertrauenswürdigen, gelehrten und alten Exegese von Dandins Poetik anzu- fertigen. Es besteht kein Zweifel daran, daß sich die Ratnaśrīțīkā als das älteste erhaltene Kommentarwerk eines großen Gelehrten dazu hervorragend eignet. Man darf davon aus- gehen, daß in den meisten Fällen die wohlüberlegten Interpretationen des simhalesischen Kommentators dem von Dandin ursprünglich beabsichtigten Sinn sehr nahe kommen. Der Ratnaśrītīkā bin ich aber auch in den wenigen Fällen gefolgt, in denen Ratnaśrījñānas Er- klärungen mit Dandins Intentionen wahrscheinlich nicht zu vereinbaren sind.4 Hier wurde versucht, ein möglichst genaues, durch das Prisma der Ratnaśrīțīkā entstandenes Bild von Dandins „Spiegel der Dichtkunst“ zu vermitteln. Da BÖHTLINGKS Interpretationen größtenteils auf TARKAVĀGĪŚAs modernem Kommentar beruhen,5 ergibt
4 Hier sei beispielsweise auf die verschiedenen denkbaren Interpretationen von KÃ 3.46 ver- wiesen (vgl. die philologische Bemerkung zu Rt. ad KĀ 3.46). 5 Vgl. BÖHTLINGK 1890, S. vi: „Der Commentar [TARKAVĀGĪŚAs], der ohne Zweifel wieder auf älteren Erklärungen fusst, hat mir sehr grosse Dienste geleistet; Manches wäre mir ohne ihn wohl ganz un- verständlich geblieben. Nur in sehr wenigen Fällen glaubte ich meinen eigenen Weg gehen zu müssen.“
Page 259
VORBEMERKUNG ZUR DEUTSCHEN ÜBERSETZUNG 249
sich zwangsläufig, daß die hier vorgelegte Übersetzung an mehreren Stellen - bisweilen wesentlich - von BÖHTLINGKs Übertragung abweicht. Es wurde versucht, den Grundtext möglichst wortgetreu entsprechend der Ratnaśrītīka wiederzugeben und ihn dabei in einer lesbaren Form auf Deutsch zu präsentieren. Eine literarische Übersetzung, die notwendi- gerweise freier wäre und den Zielen dieser Arbeit nicht so genau entsprochen hätte, wurde hier jedoch nicht angestrebt. Ein solches Unterfangen überlasse ich gerne dem Mutterspra- chler und hoffe dabei, daß hierbei meine Mühe um eine genaue Übersetzung nicht völlig umsonst war. In der vorliegenden Übersetzung des 3. Kapitels wird darauf verzichtet, die in die- sem Kapitel zahlreichen Beispiele auf Sanskrit zu zitieren, die verschiedene Lautfiguren und andere lautliche sowie metrische Besonderheiten veranschaulichen. Damit wird ver- mieden, einen großen Teil des Grundtextes hier ein zweites Mal abzudrucken. Diese Bei- spiele werden lediglich dem Sinn nach verdeutscht, denn ihre lautliche Struktur nachzu- ahmen wäre ohnehin unmöglich. Da es aber notwendig ist, die lautliche Struktur zu ken- nen, damit die Beispiele richtig und vollständig verstanden werden können, wird empfoh- len, in den betreffenden Fällen den Grundtext zu konsultieren.
Page 260
4.2 Inhaltsverzeichnis zum 3. Kapitel des „Spiegels der Dichtkunst“
- DIE UNTERSCHEIDUNG DER LAUTFIGUREN 3.1-124
1.1 Yamaka 3.1-72
1.1.1 Die Unterarten der Yamakas 3.1-3 1.1.2 Yamaka am Anfang 3.4-37ab 1.1.3 Yamaka in der Mitte usw. 3.37cd-50 1.1.4 Samdaşțayamaka („angerücktes Yamaka“) 3.51-52 1.1.5 Samudgayamaka („Schmuckkästchen-Yamaka“) 3.53ab, 3.54-56 1.1.6 Wiederholung eines Strophenviertels 3.53cd, 3.57-67ab 1.1.7 Wiederholung einer Strophe 3.67cd-69 1.1.8 Mahāyamaka („großes Yamaka“) 3.70-71 1.1.9 Gemisch 3.72
1.2 Yamaka mit Wiederholung in rückläufiger Richtung 3.73-77
1.2.1 Yamaka mit Wiederholung eines Strophenviertels in rückläufiger Richtung 3.74 1.2.2 Yamaka mit Wiederholung einer Strophenhälfte in rückläufiger Richtung 3.75 1.2.3 Yamaka mit Wiederholung einer ganzen Strophe in rückläufiger Richtung 3.76-77
1.3 Bindung 3.78-82
1.3.1 Gomūtrikā („Ochsenpissen“) 3.78-79 1.3.2 Ardhabhrama („halbe Umdrehung“) 3.80ab, 3.81 1.3.3 Sarvatobhadra („in jeder Hinsicht gut“) 3.80cd, 3.82
1.4 Beschränkung 3.83-95
1.4.1 Beschränkung der Anzahl der Vokale 3.84-87 1.4.1.1 Beschränkung auf vier Vokale 3.84 1.4.1.2 Beschränkung auf drei Vokale 3.85 1.4.1.3 Beschränkung auf zwei Vokale 3.86 1.4.1.4 Beschränkung auf einen Vokal 3.87 1.4.2 Beschränkung der Anzahl der Artikulationsstellen 3.88-91 1.4.2.1 Beschränkung auf vier Artikulationsstellen 3.88 1.4.2.2 Beschränkung auf drei Artikulationsstellen 3.89 1.4.2.3 Beschränkung auf zwei Artikulationsstellen 3.90 1.4.2.4 Beschränkung auf eine Artikulationsstelle 3.91 1.4.3 Beschränkung der Anzahl der Konsonanten 3.92-95 1.4.3.1 Beschränkung auf vier Konsonanten 3.92 1.4.3.2 Beschränkung auf drei Konsonanten 3.93 1.4.3.3 Beschränkung auf zwei Konsonanten 3.94 1.4.3.4 Beschränkung auf einen Konsonanten 3.95
Page 261
INHALTSVERZEICHNIS ZUM 3. KAPITEL DES „SPIEGELS DER DICHTKUNST“ 251
1.5 Prahelikā 3.96-124
1.5.1 Die „Samāgatā“ („Wortverbindung“) 3.98ab, 3.108 1.5.1.1 Definition der „Samāgatā“ 3.98ab 1.5.1.2 Beispiel für die „Samāgatā“ 3.108 1.5.2 Die „Vañcita“ („Tauschung“) 3.98cd, 3.109 1.5.2.1 Definition der „Vañcitā“ 3.98cd 1.5.2.2 Beispiel für die „Vañcitā“ 3.109 1.5.3 Die „Vyutkrāntā“ („Zerreißung des Zusammenhangs“) 3.99ab, 3.110 1.5.3.1 Definition der „Vyutkrāntā“ 3.99ab 1.5.3.2 Beispiel für die „Vyutkrānta“ 3.110 1.5.4 Die „Pramușitā“ („Verdunklung“) 3.99cd, 3.111 1.5.4.1 Definition der „Pramușitā“ 3.99cd 1.5.4.2 Beispiel für die „Pramușitā“ 3.111 1.5.5 Die „Samānarūpā“ („Metaphorik“) 3.100ab, 3.112 1.5.5.1 Definition der „Samānarūpā“ 3.100ab 1.5.5.2 Beispiel für die „Samānarūpā“ 3.112 1.5.6 Die „Parușā“ („Harte Nuß“) 3.100cd, 3.113 1.5.6.1 Definition der „Parușā“ 3.100cd 1.5.6.2 Beispiel für die „Paruşā“ 3.113 1.5.7 Die „Samkhyātā“ („Zahlenspielerei“) 3.101ab, 3.114 1.5.7.1 Definition der „Samkhyātā“ 3.101ab 1.5.7.2 Beispiel für die „Samkhyātā“ 3.114 1.5.8 Die „Prakalpitā“ („Konstruiertheit des Sinnes“) 3.101cd, 3.115 1.5.8.1 Definition der „Prakalpitā“ 3.101cd 1.5.8.2 Beispiel für die „Prakalpitā“ 3.115 1.5.9 Die „Nāmāntaritā“ („Verschleierung der Bezeichnung“) 3.102ab, 3.116 1.5.9.1 Definition der „Nāmāntaritā“ 3.102ab 1.5.9.2 Beispiel für die „Namāntaritā“ 3.116 1.5.10 Die „Nibhrtā“ („Bestimmung eines anderen Sinnes“) 3.102cd, 3.117 1.5.10.1 Definition der „Nibhrtā“ 3.102cd 1.5.10.2 Beispiel für die „Nibhrtā“ 3.117 1.5.11 Die „Samānaśabdā“ („scheinbare Synonymie“) 3.103ab, 3.118 1.5.11.1 Definition der „Samānaśabdā“ 3.103ab 1.5.11.2 Beispiel für die „Samānaśabdā“ 3.118 1.5.12 Die „Sammūdhā“ („Irreführung“) 3.103cd, 3.119 1.5.12.1 Definition der „Sammūdhā“ 3.103cd 1.5.12.2 Beispiel für die „Sammūdhā“ 3.119 1.5.13 Die „Pārihārikī“ („Verschleierung“) 3.104ab, 3.120 1.5.13.1 Definition der „Pārihārikī“ 3.104ab 1.5.13.2 Beispiel für die „Parihārikī“ 3.120 1.5.14 Die „Ekacchannā“ („einseitige Verhüllung des Sinnes“) 3.104cd, 3.121 1.5.14.1 Definition der „Ekacchannā“ 3.104cd 1.5.14.2 Beispiel für die „Ekacchannā“ 3.121 1.5.15 Die „Ubhayacchannā“ („beidseitige Verhüllung des Sinnes“) 3.105ab, 3.122 1.5.15.1 Definition der „Ubhayacchannā“ 3.105ab 1.5.15.2 Beispiel für die „Ubhayacchannā“ 3.122
Page 262
252 ÜBERSETZUNG
1.5.16 Die „Samkīrņā“ („Mischform“) 3.105cd, 3.123-124 1.5.16.1 Definition der „Samkīrņā“ 3.105cd 1.5.16.2 Beispiel für die „Samkīrņā“ 3.123-124
- DIE UNTERSCHEIDUNG DER FEHLER 3.125-185
2.1 Die Unterarten der Fehler 3.125-127
2.2 Das „Nichtssagende“ 3.128-130
2.2.1 Definition des „Nichtssagenden“ 3.128 2.2.2 Beispiel für das „Nichtssagende“ 3.129 2.2.3 Ausnahme hinsichtlich des „Nichtssagenden“ 3.130
2.3 Das „Widersinnige“ 3.131-134
2.3.1 Definition des „Widersinnigen“ 3.131 2.3.2 Beispiel für das „Widersinnige“ 3.132 2.3.3 Ausnahme hinsichtlich des „Widersinnigen“ 3.133 2.3.4 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widersinnigen“ 3.134
2.4 Das „Gleichsinnige“ 3.135-138
2.4.1 Definition des „Gleichsinnigen“ 3.135 2.4.2 Beispiel für das „Gleichsinnige“ 3.136 2.4.3 Ausnahme hinsichtlich des „Gleichsinnigen“ 3.137 2.4.4 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Gleichsinnigen“ 3.138
2.5 Das „Zweifelhafte“ 3.139-143
2.5.1 Definition des „Zweifelhaften“ 3.139 2.5.2 Beispiel für das „Zweifelhafte“ 3.140 2.5.3 Ausnahme hinsichtlich des „Zweifelhaften“ 3.141 2.5.4 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Zweifelhaften“ 3.142-143
2.6 Die „falsche Reihenfolge“ 3.144-147
2.6.1 Definition der „falschen Reihenfolge“ 3.144 2.6.2 Beispiel für die „falsche Reihenfolge“ 3.145 2.6.3 Ausnahme hinsichtlich der „falschen Reihenfolge“ 3.146 2.6.4 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich der „falschen Reihenfolge“ 3.147
2.7 Der „sprachliche Mangel“ 3.148-151
2.7.1 Definition des „sprachlichen Mangels“ 3.148 2.7.2 Beispiel für den „sprachlichen Mangel“ 3.149 2.7.3 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „sprachlichen Mangels“ 3.150 2.7.4 Ausnahme hinsichtlich des „sprachlichen Mangels“ 3.151
Page 263
INHALTSVERZEICHNIS ZUM 3. KAPITEL DES „SPIEGELS DER DICHTKUNST“ 253
2.8 Der „Zäsurverstoß“ 3.152-155
2.8.1 Definition des „Zäsurverstoßes“ 3.152 2.8.2 Beispiel für den „Zäsurverstoß“ 3.153ab 2.8.3 Ausnahme hinsichtlich des „Zäsurverstoßes“ 3.153cd-154 2.8.4 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Zäsurverstoßes“ 3.155
2.9 Das „gestörte Versmaß“ 3.156-158
2.9.1 Definition des „gestörten Versmaßes“ 3.156 2.9.2 Beispiel für das „gestörte Versmaß“ 3.157-158
2.10 Die „Vernachlässigung des Sandhi“ 3.159-161
2.10.1 Definition der „Vernachlässigung des Sandhi“ 3.159 2.10.2 Beispiel für die „Vernachlässigung des Sandhi“ 3.160 2.10.3 Ausnahme hinsichtlich der „Vernachlässigung des Sandhi“ 3.161
2.11 Der „Widerspruch zur Örtlichkeit usw.“ 3.162-185
2.11.1 Definition des „Widerspruchs zur Örtlichkeit usw.“ 3.162-164 2.11.2 Beispiel für den „Widerspruch zur Örtlichkeit“ 3.165-166 2.11.3 Beispiel für den „Widerspruch zur Zeit“ 3.167-169ab 2.11.4 Beispiel für den „Widerspruch zu den Künsten“ 3.169cd-171 2.11.5 Beispiel für den „Widerspruch zur alltäglichen Erfahrung“ 3.172-173ab 2.11.6 Beispiel für den „Widerspruch zur Logik“ 3.173cd-176ab 2.11.7 Beispiel für den „Widerspruch zur Überlieferung“ 3.176cd-178 2.11.8 Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zur Örtlichkeit usw.“ 3.179 2.11.9 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zur Örtlichkeit“ 3.180 2.11.10 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zur Zeit“ 3.181 2.11.11 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zu den Künsten“ 3.182 2.11.12 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zur alltäglichen Erfahrung' 3.183 2.11.13 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zur Logik“ 3.184 2.11.14 Beispiel für die Ausnahme hinsichtlich des „Widerspruchs zur Überlieferung“ 3.185
- ZUSAMMENFASSUNG 3.186-187
Page 264
4.3 Deutsche Übersetzung
Spiegel der Dichtkunst von Dandin
Drittes Kapitel
3.1 Das Yamaka ist durch Wiederholung von Silbengruppen charakterisiert, die un- mittelbar oder mittelbar [d. h. nach Einschub anderer Silben] erfolgt. Dieses kann ferner am Anfang, in der Mitte und am Ende [jedes der vier] Strophenviertel auf- treten.
3.2 Von den in ein, zwei, drei oder vier Strophenvierteln [vorkommenden] Yamakas gibt es [sieben] Arten, [nämlich Yamakas, die] am Anfang, in der Mitte, am Ende, in der Mitte und am Ende, in der Mitte und am Anfang, am Anfang und am Ende und [schließlich] überall [d. h. gleichzeitig am Anfang, in der Mitte und am Ende der Strophenviertel] [vorkommen].
3.3 Die aus Mischungen entstandenen Unterarten dieser [sieben Arten] sind außer- ordentlich zahlreich; [darunter gibt es solche, die] leicht zu bilden [sind,] und auch [solche, die] schwer zu bilden [sind]. Von diesen [leicht und schwer zu bildenden Unterarten] werden [hier nur] einige dargestellt.
3.4 „O Freundin, [deine] Beziehung zu dem geliebten Mann soll nicht von diesem [deinem] Groll [begleitet] werden! Beschäme gerade ihn, [der dich] verletzt hat, indem du [seinen] Hals umschlingst!“
3.5 „Zusammen mit [seiner Gattin] Rati dringt Madana [d. h. der Liebesgott] in das Herz der Frauen ein, aus welchem er [ihren] Groll durch das Donnern der Wolken, das den Liebesrausch der Gänse verscheucht, vertrieben hat.“
3.6 „Nachdem sie deine Untertanen geworden sind, der du geschickt [darin] bist, die Abgaben aus der (oder: die Hand der) Erde mit ihrem aus den vier Ozeanen be- stehenden Gürtel entgegenzunehmen, sind sie nun in den Besitz eines guten Kö- nigs gekommen.“
3.7 „Einige [wenige] von deinen Feinden haben sich in den Wald gerettet, die anderen [aber sind] ohne [ihre] Fußsoldate, Wagen, Elefanten und Pferde zum Wohnsitz der Götter [d. h. in den Himmel gelangt].“
3.8 „Sage, o [Mädchen] mit dem Lotusgesicht, ahmt der Frühling etwa durch das Schwirren der Bienen das liebliche Zucken [deiner] Augen nach?“
Page 265
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 255
3.9 „Weil [dir, der du] uns zum Tod führst, o Smara [d. h. o Liebesgott], weder ein im Kampf zügelloser Elefant noch ein unaufhaltsames Pferd zur Verfügung steht, ist dein Heldenmut zum Staunen!“
3.10 „Die Erde wird von Fürsten deinesgleichen, die durch den im Kampf [gezeigten] Mut6 glänzen, erbeutet und darüber hinaus noch durch einen Strom von Reich- tümern gesättigt.“
3.11 „Die Knospe des Mangobaums erfüllt mein Herz mit heftigem Verlangen und so auch dieser liebliche Ton des liebestrunkenen Kuckucks.“
3.12 „Wenn diese [ihre] Hoffnung, mit dir zusammenzukommen7, vernichtet würde, wie sollte [dann] jener den Leib zerstörende Zustand [d. h. der Tod] nicht imstande sein, [diese] Frau zu überwältigen?“
3.13 „Indem sie [ihre] Augen fesseln, ziehen die auf die Lotusblüten versessenen Bie- nen [die Blicke] der jungen Leute an, die [schon zuvor durch den Anblick] des mit jungen Sprossen prangenden Baums verwirrt wurden.“
3.14 „Diese weiße Gans im Seewasser, in das trunkene Kraniche eintauchen, macht mich durch [ihr aus Kummer entstandenes] unerträgliches8 Geschrei zur Beute des Antaka [d. h. des Todesgottes]."
3.15 „Der mich nicht erfreuende Wind vom Malaya[-Gebirge] folgt, zusammen mit der makellosen Mondsichel, dem Madana [d. h. dem Liebesgott], diesem schlimmen Gift, auf dem Fuß.9"
3.16 „O Körperloser [d. h. o Liebesgott], möge die Grollende, die mich zu deinem Kö- cher machen möchte, mit Perlenschmuck versehen ist [und alle] entzückt, mir, der ich [aus Liebeskummer] mager geworden bin, [glückverheißenden] Schutz ge- währen!“
3.17 „Wie sollte, o meine Liebe, dein Gesicht, das [selbst] uns besiegt, den wortlosen, das Wasser schmückenden Lotus, der mit [herrlichen] Blütenblättern versehen [und] von Bienen besetzt ist, nicht besiegt haben?“
3.18 „Liebenswert ist mir die Geliebte; sie trägt ein hellrotes Gewand [von der Farbe] der Päțala[-Blüte], sie ist eine Stätte des Wohlgeruches, sie ist [so lieblich] wie der Westen mit seinem rötlich gewordenen Sonnenlicht.“
6 Wörtl .: „Schärfe“. 7 Wörtl .: „dich zu erlangen“. 8 Wörtl .: „unangenehmes“. 9 Oder: „ ... ahmt Madana [d. h. den Liebesgott], dieses schlimme Gift, nach.“
Page 266
256 ÜBERSETZUNG
3.19 So [verhält es sich] mit den verschiedenen Arten des unmittelbaren Yamaka am Anfang [von einer, zwei, drei oder vier] Strophenzeilen. [Nun] werden einige Arten auch des mittelbaren [Yamaka am Anfang] geschildert.
3.20 „Schon durch diesen lieblichen [und] wohlriechenden Schößling des Mangobaums wird der Frühling bewirken, daß vom Groll der Gazellenäugigen nichts übrigbleibt als der bloße Name.“
3.21 „Die dunkelroten Hände der Schönen schlagen voller Anmut die Saiten [der Vīņā] an, oder aber sie schlagen mit den an [ihren] Ohren [steckenden] Lotus[blüten] voller Eifersucht den Geliebten.“
3.22 „Hinterher [beginnt] die Pfauenhenne zu tanzen, wobei sie [ihren] Schwanz aus- breitet10; [zuvor aber] läßt die ganze vom Wind zum Tanzen gebrachte Wolken- reihe Regen11 fallen.“
3.23 „O [meine] Liebe, schon von selbst [wird] dein Herz frei von dem der Zwietracht gleichenden Groll; in welchen Zustand [der noch stärkeren Liebe] würde es wohl jetzt [d. h. während der Regenzeit] beim Anblick der Nīpa-Knospe geraten?“
3.24 „Der Pfau besteigt diese mit Mondstein [belegte] ebene Fläche auf dem Lustberg und [beginnt zu] tanzen, wobei der Rand seines schönen mit Augen bedeckten [Schwanzes] glänzt.“
3.25 „Diese Erde, die von [Vișņu in seiner Inkarnation als] Eber [aus dem Ozean] em- porgehoben wurde [und] sich auf der besten Schlange [d. h. auf Sesa] befand, hast du der Schar der Fürsten entrissen [und] erhältst [sie] jetzt mit deinem Arm.“
3.26 „Die Elefanten, die in den Schlachten von deiner die Feinde zugrunde richtenden Hand zerschmettert wurden, sehen mit ihrem hervortretenden Blut wie die Wolken der Morgendämmerung aus.“
3.27 „Das feindliche Heer, das von den Kriegern zerschmettert wurde, gleicht der Baumreihe auf dem Berg, die von Winden [gefällt wurde], [und auch] der [wäh- rend der Schlacht] mit Staub überzogene Himmel [sieht so aus], als ob er [selbst] irgendwohin auf der Flucht sei.“
3.28 „Es beschütze euch stets dieser erhabene Vișnu, der den Glanz einer frischen Re- genwolke besitzt, das Geschlecht der Dänavas vernichtete [und] den Besten unter den Elefanten [d. h. Kuvalayāpīda] tötete, als er in der Brunst war!“
10 Möglich wäre auch: „wobei [ihr] Schwanz aufleuchtet“ oder „sich hin und her bewegt“. 11 Wörtl .: „Wasser“.
Page 267
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 257
3.29 „Dein Kopf [glänzt] mit seinen einem Bienen[schwarm] gleichenden [schwarzen] Haaren, [und dein] Gesicht macht den Lotus eifersüchtig; wen bringst du, der Kamalā [d. h. der Göttin des Reichtums] gleichend, nicht dahin, zu denen gezählt zu werden, die [aus Liebe zu dir] verrückt geworden sind?“
3.30 „Frauen mit üppigen Hüften, mit berauschtem unstetem Blick [und] mit Schmuck aus wertvollen Edelsteinen sind imstande, einen Geliebten mit Wonne zu erfül- len."
3.31 „Die sich erhebenden Gesänge der Kuckucksweibchen haben mein Herz entzückt, aber auch deine Worte, o [Liebes]botin, und auch die südlichen Winde.“
3.32 „Die Frauen mit den schlanken Taillen, deren Scheu unter dem Einfluß der berau- schenden Getränke zurückgedrängt wurde [und] deren dem Mond [an Schönheit gleichende] Gesichter von herabträufelndem Schweiß stark glänzen, liegen auf den Leibern der jungen Männer.“
3.33 So wurden auch diese Unterarten des mittelbaren Yamaka [am Anfang] dargelegt. Es gibt aber auch verschiedene Arten des [in einer Strophe gleichzeitig vorkom- menden] unmittelbaren und mittelbaren [Yamaka am Anfang]. So zum Beispiel:
3.34 „Diese [meine] Freundin vermag nicht [mehr] den Sala[-Baum] anzusehen, dessen Äste mit herabhängenden Knospen versehen sind, [auch] nicht die an den [Blüten der] Bakula[-Pflanze] hängenden Bienen und auch nicht die Lotusteiche.“
3.35 „Welche [Frau, die von ihrem Geliebten getrennt ist,] vermag die todbringende [Frühlings]zeit mit den schwarzen, großen Wolken anzusehen, [in der] der Donner durch seine Lautstärke [als] angenehm [zu empfinden ist und] die funkelnden Ster- ne nicht in Augenschein zu nehmen sind?“
3.36 „Mögen wir wegen der Nacht, deren Länge aus [vollen] drei Wachen besteht, in den Tod gehen! [Denn] es ist ja so, daß ich dieser [meiner] Geliebten, zu der ich [früher] ging, der [nun aber, da ich nicht mehr zu ihr komme,] das Leben zur Qual geworden ist, in [meinem] Unverstand [das Herz] gebrochen habe.“
3.37 So verhält es sich mit der Art des Yamaka am Anfang eines Strophenviertels. Ge- nauso sind auch die anderen [Arten der] Yamakas zu klassifizieren.
3.38 Aus Furcht vor [übertriebener] Ausführlichkeit wird nicht angestrebt, alle Unter- arten [der übrigen sechs Arten von Yamakas, d. h. Yamakas in der Mitte, am Ende usw.] vollständig zu behandeln. Davon werden nur einige dargestellt, die als schwierig zu bilden gelten.
Page 268
258 ÜBERSETZUNG
3.39 „O Ihr, dessen Erfolg12 dauerhaft ist, Ihr bleibt mit Euren gezügelten Sinnen nicht hinter einem Asketen zurück, [und] außerdem [seid Ihr einer], dessen Verzicht auf Täuschung Eurem so großen, [nie] untergehenden Glück [zugute] gekommen ist.“
3.40 „O Fürst, [durch ihren Ruhm] haben deine glänzenden Vorzüge, die in den Ver- sammlungen von den nicht durch berauschende Getränke beeinträchtigten [und] aufgrund der [erworbenen] Güter strahlenden Mündern der Götter auf der Erde [d. h. der Brahmanen] gepriesen werden [und] die unter den [dir] in Liebe ergebe- nen Untertanen große Verbreitung genießen, [nun] sicherlich [auch] die Götter [im Himmel] erreicht.“
3.41 „O du, der du [angeblich nur] dem guten Wandel gegenüber achtsam bist, unter diesen Umständen muß [eigentlich] diejenige, die [tatsächlich] deine Geliebte ist, den glänzenden Schmuck tragen, da sie [und nicht mehr ich] von dem besonderen Vergnügen des Liebesfestes trunken ist. [Denn] mir nützt die Schönheit [dieses Schmucks] auch nicht im geringsten.“
3.42 „O Herr, [hochherzige Männer] deinesgleichen finden keinen Geschmack an der Verneigung, da ja Untertänigkeit und Herrschaft im Widerspruch stehen. Diejeni- gen [aber], die im Elend leben, streichen schon zur Genüge mit vor dir geneigtem Kopf [und] mit diesem Geschmack an der Armseligkeit umher.“
3.43 „Durch [ihr] strahlendes anmutiges Lächeln, durch [ihre] sanfte Rede, durch [ih- ren] kurz andauernden Blick, durch [ihren] schwerfälligen Gang und durch [ihre] ausladenden Hüften - durch [alle diese] Darbietungen richtet sie [die Männer] zugrunde. [Eben] dadurch ist [auch] mein Leben zu Ende gegangen.“
3.44 „Verneige dich vor diesem mit unzähligen Namen bezeichneten [und] unver- gleichliche Größe besitzenden [Vişņu], der von Śrī [d. h. von Lakșmī] begleitet wird, unermeßlich [und] beständig ist, der seinem Wesen, das in seiner Unermeß- lichkeit dem Pfad der Götter [d. h. dem Himmel] gleichkommt, Vielgestaltigkeit verliehen hat [und] dem die sich [vor ihm] verneigenden Menschen mehr und mehr Ehrenbekundungen erweisen.“
3.45 „Diese [Schöne], die prachtvollen Schmuck aus Gold trägt, die einen klingenden Gürtel hat, [dessen Klang] von den schreienden Kranichen nachgeahmt wird, und [ihren Geliebten], der [ihr Verlangen] befriedigt,13 mit [ihren] Brüsten vergnügt, hält das Lebenselixier für wertlos.“
12 Wörtl .: „Ausbreitung“. 13 Wörtl .: „entfernt“.
Page 269
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 259
3.46 „O du, dessen Wohlstand unwandelbar ist, unterweise mit dieser [deiner Fähig- keit], kluges und unkluges Benehmen zu unterscheiden, die Unklugen, die dem Er- reichen des Glücks gegenüber blind sind! Diejenigen [Unklugen], zu welchen du, der du den Weg des Siegreichen [d. h. des Buddha] gehst [und] nicht [mehr] auf einer [schwierigen] Bahn läufst, nicht gelangt bist, verwandle in Kluge [und sichere ihnen] die Zuflucht des Erlangens [der buddhistischen Lehre]!“
3.47 „[Erschreckt] von dem Geschrei des auf der Fahnen[stange] stehenden mutigen Vogels [d. h. des Garuda, Vișnus Fahrzeugs] floh Bhauma [d. h. der Dämon Nara- ka] in der furchtbaren Schlacht, in der eine Fülle von unvergleichlichen Waffen [verwendet wurde]. Ihr solltet wissen, daß vor Hari [d. h. vor Vişnu], der so gewal- tig ist wie die Sonne, sein Feind einem Schaf gleich ist.“
3.48 „O Mitleidiger, [mit mir], dem Kranken, vereine diese, der Glück beschieden ist, die deswegen leidet, weil an dem Mond die Schwindsucht-Krankheit [d. h. die Ab- nahme des Mondes] haftet, [und] die von Kummer erfüllt ist, [verursacht] durch die Krankheit der Trennung [von dem Geliebten], [und all das] wegen der maß- losen, glanzlosen Nacht mit einem Ende, das nicht eintreten will, [und] mit maßlos [langem] Wachen!“
3.49 „In deinem Verstand, der du unermüdlich bist, [herrscht] Ausgewogenheit, nicht Schlechtigkeit, [und zwar eine solche Ausgewogenheit, die] nicht gegenüber der bestmöglichen Ausprägung abfällt, [sondern ihr, nämlich dieser] Vortrefflichkeit, auf mühelose Weise ebenbürtig wird [und] die von den Asketen geschätzte Be- gierdelosigkeit bei weitem übertrifft.“
3.50 „O Kāla [d. h. o Vișņu], der du [dir] die Schwärze von Kālakālas [d. h. von Śivas] Hals, des [Kali-]Weltzeitalters und der Kälamukha[-Affen] angeeignet hast, der du schwarz bist wie die Bienen-Schwärmen [gleichenden] schwarzen Wolken [zur Zeit] der aus Pfauen-Geschrei bestehenden Gesänge [d. h. während der Regenzeit] [und] der du von Käla [d. h. vom Todesgott], dem Herrn über die Einteilungen der Jahreszeiten, nicht zu ergreifen bist, möge sich das in dem Glanz der [im Wasser widergespiegelten] Wolken [d. h. im Ozean] [wegen der Trennung von dir] unter schwierigen Bedingungen lebende [und deswegen] von Verlangen gepeinigte (?) tändelnde Weibchen [d. h. Lakşmī] mit dem wegen ihres Haarschopfes schwarz [aussehenden] Kopf [an dich] klammern!"
3.51 Das „Samdaşțayamaka“ („angerückte Yamaka“) erscheint am Ende und am An- fang zweier Strophenviertel. Obwohl dieses [eigentlich schon] in dem [oben] Ge- sagten enthalten ist, wird es jetzt [noch einmal] unabhängig erwähnt.
3.52 „Diese Frau, die sich auch [dann] nicht [mit mir] vereinigen wollte, als sie auf- grund [ihres Alkohol]rausches von Verlangen ergriffen und von dem Körperlosen
Page 270
260 ÜBERSETZUNG
[d. h. vom Liebesgott] gepeinigt worden war, [da sie] wegen meiner Sünde Ge- schmack am Zorn gewonnen hatte, verursachte mir [damals] nicht so eine große Pein [wie jetzt, wenn wir nach unserer Vereinigung wieder getrennt werden].“
3.53 Die Wiederholung einer [ganzen aus zwei Strophenvierteln bestehenden Strophen]- hälfte soll „Samudga“ („Schmuckkästchen“) [heißen]. Man unterscheidet drei Arten davon. Darüber hinaus ist die Wiederholung eines [einzigen] Strophen- viertels von mannigfacher Art. Dieses wird durch [die folgenden] Beispiele ver- deutlicht.
3.54 „O gleichgültige Frau, du muß dir diesen Mann, den du wegen [deines] sehr lang anhaltenden Grolls zu meiden hattest, geneigt machen, indem du dich mit Charak- terfestigkeit sehr [um ihn] bemühst!“
3.55 „Als sie [mit dir in der Schlacht] zusammentrafen, wurden die Männer von dir, der du [ihnen] durch [deine] Macht Qualen bereitetest, besiegt; [dadurch] wurden sie um [ihr] Ansehen und [ihre] Lebensklugheit gebracht, und sie verloren [ihren] Glanz, als sie [dich] voller Hochachtung aufsuchten; [diejenigen unter ihnen, die in der Schlacht] getötet worden waren, wurden - o weh! - den Vögeln zum Fraß vorgeworfen.“
3.56 „Die Scharen der Pfauen, die die Regenzeit durch [ihr] Geschrei angekündigt ha- ben14, kommen anmutig herbei, während die Stimmen der im Wasser schreienden [Gänse], deren hintereinander Gehen von dem heftigen Wind gestört wird, ver- stummen.“
3.57 „Ich, eine Törichte, deren Herz von Natur aus auf Mitleid verzichtet [und] deren Wesen der Groll eigen ist, habe den sich verneigenden Gebieter über [mein] Leben nicht umschlungen und dabei [meine] beiden Brüste nicht an [seine] Brust gelegt."
3.58 „[Du] bist durch [den Ruhm] deiner wie Lotusfasern reinen Tugenden zur Götterversammlung aufgestiegen, die frei von [dem Dämon] Bala und eine Wohn- stätte Vibhus [d. h. Indras] ist. Genieße [nun] die Glücksgüter der leuchtenden Städte, indem du dich mit reichlich geschmückten Frauen vergnügst!“
3.59 „Wen außer dir richten die liebliche Rede und die die Taille niederbeugenden Brüste [der Frauen] nicht zugrunde? Deswegen gelangt nämlich der Ringfinger bei der mit dir beginnenden Aufzählung zu keinem [zweiten] fleckenlosen, körper- lichen Wesen.“
14 Wörtl .: „herbeigeholt haben“.
Page 271
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 261
3.60 „O [Fürst, der du] Aja [d. h. Vișnu] gleich [bist], deine ungestümen, gepanzerten Soldaten, die scharfe Waffen [tragen], verbreiten sowohl [deinen] Ruhm als auch den Staub [vom Kriegsfeld] in [alle] Himmelsrichtungen, und durch den Kampf bringen sie das Geschlecht der Feinde um Leib, Glanz [und] Stolz.“
3.61 „'Der Schlangen[dämon Seşa] trägt den Erdkreis mit Hilfe deines Armes; wenn du [deshalb] der Meinung bist, daß [dein] Arm eigenständig die Erde trägt, darfst du dich nicht gesteigertem15 Hochmut hingeben!' - [dieses] besondere, schöne Wort höre von mir, der ich mir [dieses Sachverhaltes] bewußt bin!“
3.62 „O Lotusäugige, die du [dich] dem [Liebes]vergnügen nicht [völlig ergibst], wird nicht dieses [dein] Liebesfeuer, das durch [deinen] Hochmut verstärkt wird [und] sich innerhalb eines Augenblicks ausbreitet, diese deine Zufriedenheit ganz und gar vertreiben?“
3.63 „O [Fürst], der du den [aufgrund seiner Tugenden] glänzenden Vāsava [d. h. Indra] beugst [und] der du dich dank [deiner] Macht vor niemandem beugst! Deswegen[, weil du so beschaffen bist,] hat es, seitdem du Herr der Welt geworden bist, wirk- lich gar keine Unterbrechung des Opfers mit dem frisch destillierten Getränk [d. h. des Soma-Opfers] gegeben.“
3.64 „Du, der du die Gewalt der [feindlichen] Angriffe abwehrst [und] der du den Luft- raum dadurch verhüllst, daß die vorzügliche Reihe [deiner] laut brüllenden Kriegs- elefanten eine [große] Staubmasse aufgewirbelt hat16, bist auf den mächtigen Feind gestoßen.“
3.65 „O Schamloser, ich glaube nicht dem Wort von Leuten wie dir, die unaufmerksam sind, denen [nur] zweierlei in der Welt eigen ist[, nämlich Selbstbewußtsein und Selbstsucht,] [und] die [daher] unausgewogen und schädlich sind, [denn dies ist ein Wort, das] der Täuschung wegen vorgebracht wird [und] sich ausbreitet wie eine unvergleichlich [große] Schlange.“
3.66 „O du, der du den Glanz der Feinde ausgelöscht hast! O du, vor dem sich das [feindliche] königliche Heer verbeugt hat! O Unbeugsamer! O Wahrhafter! O Gebieter! O du, dessen Herr [Siva ist], welcher die Umā [auf seinen Schoß] ge- setzt17 und den nicht glanzlosen Mond [auf seinem Kopf] hat! Es ist sicherlich nicht so, daß du als ein edler Mann, der [mit Waffen] ausgerüstet ist [und] die Achtung [der anderen] gewonnen hat, nicht glänzt.“
15 Wörtl .: „angehäuftem“. 16 Wörtl .: „erzeugt hat“. 17 Oder: „die heilsame Umā“; es ist nicht klar, wie Ratnaśrījñāna das Wort hita- verstanden hat.
Page 272
262 ÜBERSETZUNG
3.67 Hiermit ist [auch] das vorgeführt worden, was die ein-, zwei- und dreimalige Wiederholung eines Strophenviertels [darstellt]. Daneben wird [auch] ein [gleich- lautendes und] inhaltlich zusammenhängendes Strophenpaar als Wiederholung einer Strophe erklärt. Zum Beispiel:
3.68 „Durch dich, der du ein Führer bist [und] mit [deinen] runden, massigen Armen die Feinde trefflich ausrottest, ist diese Erde frei von Furcht, unvergleichlich [und] [wohl] regiert18."
3.69 „[Dein] Feind, der [seines] Führers beraubt ist, dessen leblose Arme [bereits] auf dem Scheiterhaufen liegen [und] der seine eigenen Freunde verläßt, ist auf die große Waage Yamas [d. h. des Todesgottes] zugegangen [und] hat [sie] erreicht."
3.70 Das, was aus vier gleichförmigen [d. h. selbst Yamakas enthaltenden] Strophen- vierteln besteht, hat die Bezeichnung „Mahāyamaka“ („,großes Yamaka“). Auch bei diesem [Mahāyamaka] sieht man die [dreimalige] Wiederholung [eines Stro- phenviertels]; [aufgrund der dreimaligen Wiederholung eines Strophenviertels, das selbst aus Yamakas besteht,] ist es die vorzüglichste Yamaka-Bildung.
3.71 „O Unvergleichlicher, führe mich mit dieser [meiner Geliebten] zusammen, die zugleich dem Kummer und dem Groll [ergeben ist], die Achtung genießt, die prachtvoll ist [und] die sich den Maßstab der Vermeidung von unklugen Hand- lungen zu eigen gemacht hat!“
3.72 „Der Fürsten Arme, die dem die Erde tragenden [d. h. dem Schlangendämon Seşa] gleichen, deren Kraft nicht versiegt, die im Nu die Feinde vernichten, wegen ihrer schnellen Bewegung schwer zurückzuhalten sind [und] für die die Last der Ehr- erbietung eine Stütze bedeutet, vermögen die Erde so zu schützen, wie es sich ge- hört19.“
3.73 Die Wiederholung in rückläufiger Richtung, [die] ein Strophenviertel, eine [Stro- phen]hälfte oder eine [ganze] Strophe betrifft, wird aufgrund der Ausführung in rückläufiger Richtung als „Pratilomayamaka“ („rückläufiges Yamaka“) gelehrt.
3.74 „O Geliebter, der du nichts vom [Liebes]verlangen hältst, der du zum Objekt des Lobpreises geworden bist [und] der du von Natur aus ein Gott bist, ich bin mager geworden, was [mir] Kummer verursacht. Gehe [deswegen] weg [von mir]!“
18 Wörtl .: „bewohnt“. 19 Wörtl .: „der Reihe nach“.
Page 273
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 263
3.75 „[Mein] eigener Geist, der ich über den heiligen Laut verfüge, ist frei von Wollust [und daher] unabhängig; [deshalb] gibt es bei mir gar kein Verlangen, und [deswe- gen] kenne ich auch keine Ermüdung, die durch die die Selbstbeherrschung ver- treibende Liebe [verursacht wird]."
3.76 „Diejenige [Frau], die nicht minderwertiger ist als die Peitsche zum Schutz des hochmutig gewordenen Mära [d. h. des Liebesgottes] [und daher] den tatkräftigen Menschen überlegen ist, diejenige, die Hunderte von Erhabenen [von sich] abhän- gig gemacht hat, zu der ich [nun] zu Besuch gekommen bin, wurde von [meiner] Ankunft unterrichtet.“
3.77 „Diese [meine Geliebte] ist angesichts der Schmerzen[, die sie mir zufügt,] gewiß einem [heißen] Tag gleichgekommen, [und da] es nun Herbst ist, [wenn es am hei- ßesten ist,] bereitet sie Leiden, verschafft sich keinen Ruheplatz [und] bildet sich nicht ein, daß sie den Kummer [der Trennung] beenden [kann]."
3.78 Sollte sich eine Gleichförmigkeit hinsichtlich der Silben zweier [Strophen]hälften ergeben, [die nur dann besteht, wenn man aus einer Hälfte in die andere] mit Über- gehung [jeweils] einer [Silbe liest, d. h. im Zickzack], so nennen die Sachkundigen eine derartige schwer zu konstruierende [Bildung] „Gomūtrikā“ („Ochsenpissen“), wie zum Beispiel [in dem folgenden Fall]:
3.79 „Möge dieser Madana [d. h. der Liebesgott] siegen, dessen Waffe der äußere Augenwinkel der [Frauen] mit berauschenden Augen ist! Sollte diese meine Sünde dahingeschwunden sein, werde ich meine Hände vor dem Körperlosen [d. h. vor dem Liebesgott] zusammenlegen.“
3.80 Wenn eine halbe Umdrehung einer Strophe [stattfindet], nennen [die Fachkundi- gen dieses] „Ardhabhrama“ („halbe Umdrehung“); wenn die Umdrehung in jeder Richtung [stattfindet], so gilt dieses [den Wissenden] als [die Figur] „Sarvato- bhadra“ („in jeder Hinsicht gut“).
3.81 „O Manobhava [d. h. o Liebesgott], der du [uns] zugewandt bist, deine Armee, [nämlich] die grollende Frau, führt sicherlich zum Sieg; sie ist außerdem keine, die aus Furcht unermeßliche Pein [empfindet]! Wir [aber] sind von unglückseliger Natur.“
3.82 „Zusammen mit dem Mond [führt uns] eine solche Schöne, die kein großes Leid empfindet, [weil sie] nicht in das Netz des Māra [d. h. des Liebesgottes] geraten ist, die von dem Klang der Bedeckung ihrer Füße20 [d. h. des Fußschmucks] be-
20 Wörtl .: „ihres Ganges“.
Page 274
264 ÜBERSETZUNG
gleitet ist, die über [starke] Lebenskraft verfügt [und] deren Lustgarten die Täu- schung ist, zum Tode."
3.83 Die Beschränkung, die die [Anzahl der] Vokale, die [Anzahl der Artikulations]- stellen [der Laute] und die [Anzahl der] Konsonanten [betrifft], wird [ebenfalls] unter den schwer zu bildenden [Lautfiguren] eingeordnet. Es werden diejenigen [Lautfiguren] exemplifiziert, die [auf einer Beschränkung] auf vier und weniger [Vokale, Artikulationsstellen und Konsonanten beruhen]; die übrigen [Formen der Beschränkung, nämlich auf fünf und mehr,] sind leicht einzuhalten.
3.84 „Das letzte Wort der Veden [d. h. die Upanișad] lehrt, [daß] die [zum reinen Ver- gnügen bestimmten] Gesänge Nöte [sind], die Freuden Schrecken, der Genuß Krankheit, die Lust Verblendung [und daß sowohl] der Wunsch [als auch das Ver- langen] nach Bewahrung auf den Ort des Heils [d. h. auf die Erlösung] zu richten sind.“
3.85 „Die Kuru[-Könige], die an dem Gelübde, die Erde zu besiegen und deren Bestand zu bewahren21, Freude haben [und] über höchsten Verstand verfügen, haben im Kampf das Geschlecht ihrer eigenen Feinde weithin abgewehrt [und es] schwer er- schüttert.“
3.86 „Die Paare Heil und Glanz, Scham und Ruhm, Verstand und kluges Benehmen, [schöne] Rede und Freude, welche bei dem Herrn der Götter nicht [gedeihen], ge- deihen bei dir.“
3.87 =3.82
3.88 „Richte, o Frau, nur einmal den Blick auf den wolkenlosen Himmel, der den Augen Wonne bereitet [und] mit einer Schar von Sternen bedeckt ist.“
3.89 „Wen, o Vollbusige, richtet dein Gesicht nicht zugrunde, [das Gesicht] mit der An- mut des Mondes, mit den bienenschwarzen Lockenlianen und mit den Augen, die so schön sind wie Lotusse?“
3.90 „O du, der du stets makellos bist, in Wollust verweilst [und] Verkehr mit [anderen] Frauen pflegst, [deiner] edlen Gattin ist mannigfaltiges Leid angetan worden, da [sie] von dem Körperlosen [d. h. vom Liebesgott] überwältigt wurde.“
3.91 „Du wirst gewißlich in den Himmel gelangen, o du, der du in den tosenden Stru- deln des Wassers der Gangä gebadet [und daher] die [schwarzen] Krähen, [näm- lich] die elenden Sünden, vernichtet hast, der du nicht in Wehgeschrei ausbrichst,
21 Wörtl .: „zu schaffen“.
Page 275
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 265
auf dem Sonnenzeichen-Berg [d. h. auf dem Sumeru-Berg] läufst [und] nach den- jenigen elenden [Leuten], die sich den in krummer Weise verhaltenden Sinnes- objekten zugewandt haben, kein Verlangen hast.“
3.92 „Pfui, pfui, du hast die Sünde begangen, der Brust des heftig brüllenden Hirsches Schmerz [zuzufügen]; [du bist einer, der] sich im Berggebiet aufhält [und sein] Vieh auf dem Berg [züchtet]! Nähere dich mir auf gar keinen Fall, o du, der du nicht besitzlos bist, [denn] wie könnte ein Krähenmännchen die [süße] Modulation des Pfauengeschreis nachahmen22?"
3.93 „Der die Schmäher des Veda verscheuchende Gott [d. h. Vişņu], der die Götter er- freut, versetzte, als er den Erfreuer der Dänava zerschmetterte, durch [sein] Ge- brüll den Himmel in Unruhe.“
3.94 „Dieser Weise Sīrī [d. h. Baladeva] der über die Kraft verfügt, Götter und Dämo- nen anzugreifen, schöne Schenkel hat [und] berauschende Getränke genießt, hat sich zu den Teichen begeben, die voller schreiender Kranichen waren.“
3.95 „Sicherlich ist es nicht so, daß unsere Gesichter nicht von jenem [Gegner] durch [sein eigenes] Gesicht übertroffen wurden. [Dieser] Mann, [unser] Fürst, ist ja wohl nicht ohne Sünde, wenn er wünscht, [uns], die Lebewesen, [in den Kampf] mit jenem vollkommenen [Gegner] zu führen.“
3.96 Hiermit wurde auch die Gattung der schwierigen [Lautfiguren] in begrenztem Umfang [was die Zahl der Beispiele angeht] der Reihe nach vorgestellt. Nunmehr wird gezeigt, wie es sich mit den verschiedenen Arten der Prahelikās verhält.
3.97 Die Prahelikās kommen zur Anwendung als unterhaltsamer Zeitvertreib in geselli- gen Versammlungen [scharfsinniger Menschen], beim vertraulichen Gespräch unter Eingeweihten im Beisein vieler [anderer Leute] und auch, um andere zu ver- wirren.
3.98 [Eine Prahelikä] mit verborgenem Sinn, die auf der Verschmelzung von Wörtern beruht, nennen [die Sachkundigen] „Samāgatā“23 (KĀ 3.108). Wenn durch ein be- kanntes, [aber] in einem anderen [Sinne gebrauchtes] Wort eine Täuschung [ent- steht, liegt die Prahelika] „Vañcitā“24 [vor] (KĀ 3.109).
22 Wörtl .: „hervorbringen“. 23 Wörtl .: „vereinigt“; hier etwa „Wortverbindung“. 24 Wörtl .: „getäuscht“; hier etwa „Täuschung“.
Page 276
266 ÜBERSETZUNG
3.99 [Die Prahelikā, die] aufgrund des Gebrauchs [von Wörtern, die] in zu weiter Ent- fernung [voneinander stehen], Verwirrung verursacht, [heißt] „Vyutkrāntā“25 (KĀ 3.110). Diejenige [Prahelikā] soll „Pramușitā“26 [heißen], bei der eine Reihe von Wörtern mit schwer zu verstehendem Sinn [vorkommt] (KĀ 3.111).
3.100 „Samānarūpa“27 ist [eine Prahelikā], die aus Wörtern gebildet ist, denen ein meta- phorischer Sinn beigelegt wird (KA 3.112). „Parușā“28 ist [eine Prahelikā], die aus Wortformen besteht, deren Bildeweise nur in der Grammatik vorkommt (KĀ 3.113).
3.101 „Samkhyātā“29 heißt [eine Prahelikā], in der Zahlenangaben Verwirrung stiften (KĀ 3.114). Diejenige [Prahelikā] ist „Prakalpitā“30, in der der Sinn des Gesagten anders erscheint, [als er gemeint ist] (KA 3.115).
3.102 Diejenige [Prahelikā heißt] „Nāmāntaritā“31, wenn bei der [zu erratenden] Be- zeichnung verschiedene Bedeutungen [ihrer Bestandteile] angewendet werden (KĀ 3.116). „Nibhrtā“32 [ist eine Prahelikā, bei der] durch eine Ausdrucksweise, die von den gemeinsamen Eigenschaften [zweier verschiedener Dinge] Gebrauch macht, ein anderer Sinn bestimmt wird (KĀ 3.117).
3.103 „Samānaśabdā“33 ist [eine Prahelikā, die] durch ein ad hoc gebildetes Synonym34 eines Wortes erzeugt wird (KA 3.118). „Sammūdhā“35 heißt [diejenige Prahelikā], die trotz des deutlich angegebenen Sinnes für Verwirrung [sorgt] (KĀ 3.119).
3.104 Diejenige [Prahelikā] ist eine „Pārihārikī“36, bei der eine Bezeichnung aus einer Kette [ungewöhnlicher] Verbindungen besteht (KA 3.120). „Ekacchannā“37 ist
25 Wörtl .: „auseinandergegangen“; hier etwa „Zerreißung des Zusammenhangs“. 26 Wörtl .: „verdunkelt“; hier etwa „Verdunklung“. 27 Wörtl .: „gleichförmig“; hier etwa „Metaphorik“. 28 Wörtl .: „hart“; hier etwa „Harte Nuß“. 29 Wörtl .: „gezählt“; hier etwa „Zahlenspielerei“. 30 Wörtl .: „konstruiert“; hier etwa „Konstruiertheit des Sinnes“. 31 Wörtl .: „durch die Namen[sbestandteile] verhüllt“; hier „Verschleierung der Bezeichnung“. 32 Wörtl .: „bestimmt“; hier etwa „Bestimmung eines anderen Sinnes“. 33 Wörtl .: „wortgleich“; hier etwa „scheinbare Synonymie“. 34 In Übereinstimmung mit Ratnaśrījñāna verstehe ich darunter ein willkürlich ausgewähltes oder künstlich gebildetes Synonym, das im Kontext des Kompositums unpassend ist und daher Verwirrung stif- tet, obwohl es - richtig verstanden - den Sinn des gemeinten Wortes korrekt wiedergibt. 35 Wörtl .: „verwirrend“; hier etwa „Irreführung“. 36 Wörtl .: „verschleiernd“; hier etwa „Verschleierung“. 37 Wörtl .: „einseitig verhüllt“; hier etwa „einseitige Verhüllung des Sinnes“.
Page 277
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 267
[eine Prahelikā], bei der [zwar] das „Enthaltene“ offenbart wird, der „Behälter“ [aber] verborgen bleibt (KĀ 3.121).
3.105 Diejenige [Prahelikā] möge „Ubhayacchannā“38 sein, bei der beides[, nämlich so- wohl das „Enthaltene“ als auch der „Behälter“,] versteckt bleibt (KĀ 3.122). Die- jenige [Prahelikā] heißt „Samkīrņā“39, bei der eine Mischung der verschiedenen Merkmale [der einzelnen Prahelikā-Arten] vorliegt (KĀ 3.123).
3.106 Diese sechzehn Prahelikä[-Arten] wurden von den früheren Lehrern dargelegt; es wurden aber auch vierzehn andere mangelhafte Prahelika[-Arten] von ihnen ge- lehrt.
3.107 Wir aber meinen, daß die Mängel [bei den Prahelikäs] unzählbar sind, [und deswe- gen] werden wir nur die guten Prahelikäs exemplifizieren. Hingegen sind diejeni- gen [Prahelikās] mangelhaft, bei welchen die [oben genannten] Eigenschaften nicht vorhanden sind.
3.1081 „Mein Herz ist mit dem Geschmack des Vergehens nicht vertraut, warum zürnst du [also]? Genug mit diesem unangemessenen Weinen, o du, deren Augen gerötet sind!"40 („Samāgatā", KĀ 3.98ab)
3.108" „Nicht ich habe [mein] Herz mit der Kuhmilch vertraut [gemacht], warum ... “41
3.1091 „In dem Maße, wie sich deine Lust erhöht, [wenn du] einer [Frau aus Kanya]kubja beiwohnst, wird es nicht [der Fall sein, wenn du dich] göttliche Frauen hingibst.“42 („Vañcitā“, KĀ 3.98cd)
3.109! „In dem Maße, wie sich deine Lust erhöht, [wenn du] einer buckligen [Frau] bei- wohnst, ... "43
3.1101 „[Seine] Glieder an dem mit rauhen Dornen [bedeckten] Stengel [der Lotuspflan- ze] reibend, küßt der Gänserich mit [seinem] Schnabel den Mund des Lotus [d. h. die Lotusblüte], [wobei er] in lieblicher Weise Töne ausstößt." („Vyutkrāntā“, KĀ 3.99ab)
38 Wörtl .: „beidseitig verborgen“; hier etwa „beidseitige Verhüllung des Sinnes“. 39 Wörtl .: „vermischt“; hier etwa „Mischform“. 40 So, wenn richtig may ago° analysiert wird. 41 So, wenn die näherliegende, aber hier unangemessene Analyse mayā go° bevorzugt wird. 42 So, wenn man die passende Bedeutung von kubjām erkannt hat. 43 So, wenn kubja- in der näherliegenden Bedeutung „bucklig“ aufgefaßt wird.
Page 278
268 ÜBERSETZUNG
3.110" „An dem Stengel [der Lotuspflanze], küßt, des Lotus, der Gänserich, dem mit rau- hen Dornen [bedeckten], den Mund, in lieblicher Weise Töne ausstoßend, mit [sei- nem] Schnabel, [seine] Glieder reibend.“44
3.111 „O Mädchen, auf deinem reizenden Fuß kommen die [angesichts ihrer Schönheit] üppigen [und] lieblich ertönenden Glöckchen zum Vorschein. Dabei [wird] mein [Lebens]hauch unbeständig.“ („Pramușitā“, KĀ 3.99cd)
3.112 „Hier im Garten habe ich eine Ranke [d. h. eine Frau] mit fünf Sprößlingen [d. h. mit fünf Fingern] gesehen, und auf jeder ihrer Sprößlinge [d. h. auf jedem ihrer Finger] eine zarte Blütenknospe [d. h. Nägel]." („Samānarūpā", KĀ 3.100ab)
3.1131 „Die Brenner von berauschenden Getränken taumeln ungehemmt in der Schenke umher, wobei die Strahlen [ihrer] Zähne [deutlich zu sehen sind],45 genau in die- sem Augenblick betrunken im Branntweinteich untertauchend.“46 („Parusā“, KĀ 3.100cd)
3.113" „Die Götter taumeln ungehemmt in der Götterwohnung umher, wobei die Strahlen [ihrer] Zähne [deutlich zu sehen sind], genau in diesem Augenblick als Trunkene gleichsam im göttlichen Teich untertauchend.“47
3.114 „Es gibt eine gewisse Stadt, [deren Name] mit einem Nasal in der Mitte [und] mit vier Lauten ringsum geziert [ist], in welcher Könige mit Namen aus acht Lauten [herrschen]."48 („Samkhyātā", KA 3.101ab)
3.1151 „O Reichtum, [warum] hast du mit mir kein Mitleid, obwohl ich [hier wegen meiner Niedergeschlagenheit] mit einer stockenden Rede, geneigtem Kopf [und] betrübtem Blick zitternd stehe?“49 („Prakalpitā“, KĀ 3.101cd)
3.115" „O Greisin, [warum] hast du kein Mitleid mit mir [d. h. wehrst du mich ab], ob- wohl ich [hier wegen meines sich ungestüm regenden Liebesverlangens] mit einer stockenden Rede, geneigtem Kopf [und] betrübtem Blick zitternd stehe?“50
44 So wörtlich. 45 D. h. lachend. 46 So, wenn die Wörter in ihrer versteckten Bedeutung aufgefaßt werden. 47 So, wenn die Wörter in der näherliegenden Bedeutung aufgefaßt werden. Gemeint ist die Stadt Kañcī, in der die Pallava-Könige herrschten. 49 So, wenn die Wörter in der eigentlich gemeinten Bedeutung aufgefaßt werden. 50 So, wenn die Wörter in der nur scheinbar gemeinten Bedeutung aufgefaßt werden.
Page 279
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 269
3.116 „O [Mädchen] mit den beweglichen Augen, ein gewisser Erdenherrscher wird am Anfang rāja („König“) genannt und [am Ende sagt man von ihm] sa n> âtana („er [ist] nicht ohne tana“)51; dieser ist aber kein König (rajan-) und auch nicht ewig (sanātana-)."52 („Nāmāntaritā", KĀ 3.102ab)
3.117 „Welche [sind die Dinge, die] einen [seines] Hab und Gut beraubten Mann ver- lassen und zu einem Reichen gehen? Die unaufhaltsamen Hetären, die die Leute durch Hunderte von verschiedenen Tricks anlocken, sind es nicht.“53 („Nibhrta“, KA 3.102cd)
3.118 „Diese deine „erdlos“ (abhūmi) Genannten [d. h. deine Lippen], die [hinsichtlich ihrer Röte] die „vorzügliche Haare“ (prakrsta-keśa) Heißenden [d. h. die Koralle] besiegen, machen mich außerordentlich aufgeregt, o lieblich Redende.“54 („Sa- mānaśabdā“, KĀ 3.103ab)
3.119' „Nachdem sie sich aus Zorn umgedreht hatten, lagen zwei Liebende auf dem Bett; [nachdem sie sich] genauso [noch einmal umgedreht hatten,] küßten sie sich im Liegen voller Leidenschaft nach Herzenslust auf den Mund.“55 („Sammūdha“, KĀ 3.103cd)
3.119II „Nachdem sie sich aus Zorn umgedreht hatten, lagen zwei Liebende auf dem Bett; genauso liegend küßten sie sich voller Leidenschaft nach Herzenslust auf den Mund.“56
3.1201 „Die von den Sonnenstrahlen gepeinigten Menschen heißen den mit Wolken be- deckten Himmel willkommen.“ („Pārihārikī", KĀ 3.104ab)
3.120" „Die Menschen, getroffen von den Füßen des Vaters des Feindes [desjenigen, dessen] Entstehung aus [demjenigen erfolgte, dessen] Speise von einem Vogel ge- raubt wurde, heißen den Himmel, bedeckt mit denjenigen, [die] den Feind des Käl- tevertreibers enthalten, willkommen.“57
51 Ratnaśrījñāna erwähnt zwei weitere mögliche Interpretationen von sanātanah: „[er ist] bestän- dig“ und „[er ist] Sanātana [d. h. Vișņu]". 52 Gemeint ist der Rājātana-Baum. 53 Antwort: Die Reichtümer. 54 Skt. abhūmi- ist hier als Synonym von adhara- „Lippen“ aufgefaßt, und Skt. prakrsta-keśa- wird als Synonym von pravāla- „Koralle“ interpretiert. 55 So, wenn der Zusammenhang richtig begriffen ist. 56 So, wenn der logische Zusammenhang nicht berücksichtigt wird. 57 So wortlich.
Page 280
270 ÜBERSETZUNG
3.121 „Diese Hand eines Nicht-Menschlichen berührt niemals eine Waffe [und auch] nicht die gewölbten Brüste der Frauen; [trotzdem] ist sie angeblich nicht frucht- los.“58 („Ekacchannā", KĀ 3.104cd)
3.122 „Was [und] mit wem sich vereint habend ist bei allen Beschäftigungen da, wenn [es] aber zur Essenszeit erblickt wird, wird [es] hinausgeworfen?“59 („Ubhaya- cchanna", KA 3.105ab)
3.1231 „Wenn [er] dieses [Alphabets], [u. a.] versehen mit [den Buchstaben] ha und ya, ga und ja, i und na [sowie] bha und ta, nicht mächtig wäre, [dann] würde dieser unser analphabetische Sohn ein Dummkopf sein, aber dennoch ein Kenner der Veden."60 („Samkīrņā", KĀ 3.105cd)
3.123II „Falls dieses Heer, versehen mit Pferden, Elefanten [und] Kriegern, nicht [von ihm] besiegt worden wäre, [dann] wäre dieser unser mutterloser Sohn ein Dumm- kopf, aber dennoch ein Kenner der Buchstaben.“61
3.124 Dieses [eben genannte Beispiel für die Samkīrņāprahelika] verbindet in sich die Form einer Vañcitā[prahelikā] vermischt mit [den Eigenschaften] einer Nāmānta- ritā[prahelikā]. Genauso ist die Art des Mischens auch bei den anderen [Praheli- kās] zu erschließen.
3.125 Nichtssagendes, Widersinniges, Gleichsinniges, Zweifelhaftes, falsche Reihen- folge, sprachlicher Mangel, Zäsurverstoß, gestörtes Versmaß, Vernachlässigung des Sandhi
3.126 sowie [alles, was] im Widerspruch zur [rechten] Örtlichkeit [und] Zeit, zu den Künsten, zur alltäglichen [Erfahrung], zur Logik [und] zur Überlieferung steht - eben diese zehn Fehler sind von den Gelehrten in der Dichtkunst zu vermeiden.
3.127 Ob ein Mangel bei einer Behauptung, bei dem Beweis [und] dem Beispiel [hierzu] ein Fehler ist oder nicht, das ist eine zumeist schwierige Überlegung. Was nützt es, ein solches [Problem lediglich] zu berühren?
58 Gemeint ist der Gandharvahasta-Baum (Ricinus communis), auch unter dem Namen „Eraņda“ bekannt. Durch amanuşya- „kein Mensch“ wird hier das Wort gandharva- „himmlischer Sänger“ ange- deutet, das den versteckten „Behälter“ darstellt. Das Wort hasta- ist das offenbarte „Enthaltene“. 59 Gemeint ist das Haar (Skt. ka-), das mit dem Kopf (kena, Instr. Sg. von ka- „Kopf“) verbunden ist. Hier sind sowohl das „Enthaltene“, nämlich ka- „Haar“, als auch der „Behälter“, nämlich ka- „Kopf““, in den verschiedenen Formen des Fragepronomens kim- „wer? was? welches?“ versteckt. 60 Oder: „ ... ein Dummkopf sein und außerdem meinen, daß nichts vergeht.“ 61 So entsprechend der näherliegenden Auffassung wörtlich übersetzt.
Page 281
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 271
3.128 Das, was insgesamt keinen Sinn ergibt, wird hier [d. h. bei der Behandlung der Fehler der Dichtkunst] als das „Nichtssagende“ angesehen. Anderswo als in der Rede eines Trunkenen, Verrückten [oder] Kindes verdirbt dieses [eine Dichtung].
3.129 „Dieses Meer hier wird getrunken; ich bin jetzt vom Alter gequält; diese Regen- wolken donnern; [der Elefant] Airāvata ist Hari [d. h. Indra] lieb.“
3.130 Eine solche [sinnlose] Rede ist bei Verstandesschwachen nicht tadelnswert. Wel- cher Dichter würde aber, abgesehen von einem solchen Fall [d. h. bei der Darstel- lung von Narren], derartiges vorbringen?
3.131 [Die Aussage] in einem Satz oder in einer poetischen Komposition, in der ein Widerspruch zwischen Früherem und Späterem [vorliegt], heißt aufgrund [dieses] Widersinnes „widersinnig“, [und] dies wird zu den Fehlern gezählt.
3.132 „Erschlage das ganze feindliche Geschlecht, besiege diese Erde; du, der du mitlei- dig mit allen Wesen bist, hast gar keinen Feind.“
3.133 Es gibt jenen gewissen Zustand des von Verlangen erfüllten Herzens, bei welchem gelegentlich sogar die widersinnige Rede erwünscht sein kann.
3.134 „Wie paßt zu mir, einem Ehrenmann, das Verlangen nach der Frau eines anderen? Wann endlich werde ich von den funkelnden Lippen dieser [Frau] trinken?“
3.135 Wenn etwas vorher Gesagtes mehrmals erwähnt wird, ohne daß sich dabei vom Sinn [allein] oder auch vom Wort her ein Unterschied ergibt, so gilt dies als „Gleichsinniges“. Wie [zum Beispiel]:
3.136 „Diese Blitzebesitzenden [d. h. die Wolken], die Wasserträger [d. h. die Wolken], die den Glanz der Locken dieses [Mädchens] haben, tief tönen [d. h. donnern] [und] von Donner begleitet sind [d. h. donnern], erwecken in dem sich [nach dem Geliebten] sehnenden Mädchen Verlangen [nach dem Geliebten].“
3.137 Will man einen bestimmten hohen Grad des Mitleids usw. ausdrücken, so liegt auch bei einer Wiederholung kein Fehler vor; diese [Wiederholung stellt] vielmehr einen Schmuck [der Rede dar].
3.138 „Smara [d. h. der Liebesgott], ein unerwarteter Feind, richtet diese Frau mit den vorzüglichen Hüften zugrunde, richtet die Frau mit dem in jeder Hinsicht schönen Körper zugrunde, richtet die Frau mit der lieblichen Rede zugrunde.“
3.139 Wenn Wörter, die [eigentlich] dazu dienen sollen, [den Sinn eines bestimmten Ausdrucks] festzulegen, Zweifel bewirken, handelt es sich um genau den Fehler, der unter dem Namen „Zweifelhaftes“ bekannt ist.
Page 282
272 ÜBERSETZUNG
3.140 „O Freundin, deren Augen unstet sind wegen des Verlangens nach dem Anblick des Geliebten (oder: nach dem beliebten Licht [draußen]), der (bzw. das) [dir] am Herzen liegt! Jene (oder: Diese) deine Mutter, die in der Ferne (oder: in der Nähe) weilt, kann dieses nicht sehen (oder: erträgt es nicht, dieses zu sehen).“
3.141 Wenn aber so etwas nur mit der Absicht verwendet wird, Zweifel zu erwecken, [dann] dürfte es schon als Schmuck [der Rede anerkannt werden, und] es liegt kein Fehler darin, wie in dem folgenden Fall:62
3.142' „Ich sehe diese untadelige Frau, die von Kummer, den [ihr] der Körperlose [d. h. der Liebesgott] bereitet hat, überwältigt und vom hartherzigen Kala [d. h. vom To- desgott] verzehrt wurde. Was für einen Sinn hat [daher] mein Verlangen nach dir[, welches unerfüllbar bleiben muß]?“
3.142 „Ich sehe diese untadelige Frau, die von den Qualen [der Hitze], die nicht körper- licher Natur sind, überwältigt und von der glühenden Jahreszeit [d. h. von der Sommerzeit] geplagt wird. Was sehne ich mich [da] nach dir?"
3.143 Diese Rede, die unentschieden läßt, ob [die Frau] von Liebe gepeinigt oder von Hitze geplagt wird, spricht eine [Liebes]botin im Scherz, um einen jungen Mann zu verwirren.
3.144 Wenn eine nachfolgende Erwähnung nicht entsprechend einer vorangehenden Nennung [bestimmter] Dinge gemacht wird, so bezeichnen [die Kenner] diesen Fehler mit dem Namen „falsche Reihenfolge“.
3.145 „Sambhu [d. h. Šiva], Nārāyaņa [d. h. Vișņu] und Ambhojayoni [d. h. Brahman] - die ewigen Bewirker der Erhaltung, der Schöpfung und der Vernichtung der Welten - mögen euch beschützen!“63
3.146 Wenn irgendeine Veranlassung für das Verständnis einer [nur] mit Mühe [zu ver- stehenden] Konstruktion gegeben ist, so erklären die Gelehrten sogar die Verlet- zung der Reihenfolge nicht als Fehler. Zum Beispiel:
3.147 „Das Verlassen von Verwandten, das Verlassen des Körpers [und] das Verlassen der Heimat - unter [diesen] dreien sind das erste und das letzte mit langen Leiden [verbunden], [während] das mittlere [nur] einen augenblicklichen Schmerz [be- reitet].“
62 Die folgende Strophe läßt sich absichtlich auf zwei verschiedene Weise interpretieren, wobei der Leser in Zweifel geraten kann, welche der beiden Interpretationen eigentlich gemeint ist. 63 Eigentlich ist Siva der Bewirker der Vernichtung, Visnu der Bewirker der Erhaltung und Brahman der Bewirker der Schöpfung.
Page 283
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 273
3.148 Der von Ungebildeten gebilligte Sprachgebrauch, bei dem keine auf Beispielen und Definitionen [aus den grammatischen Werken] beruhende Norm zu erkennen ist, [heißt] „sprachlicher Mangel“. Der von Gebildeten gebilligte [Sprachgebrauch] gilt dagegen nicht als fehlerhaft.
3.149 „O Großkönigs (statt: O Großkönig), der Arm bei dir (statt: von dir) behütet für sich (statt: behütet) die meerumgürtliche (statt: meerumgürtete) Erde.“64 Bei einem, der nicht lernen will (?), findet sich kein Geschmack an diesen Worten.
3.150 „Der vom südlichen Gebirge [d. h. vom Malaya-Gebirge] herankommende Wind läßt die Mangobäume mit [ihren] anmutig schwankenden jungen Sprossen pran- gen.“
3.151 Dieses und ähnliches erscheint denjenigen, deren Geist zu träge ist, die Großartig- keit der Lehrbücher einzusehen, als fehlerhafte Sprache; dennoch verliert es nicht seine Herrlichkeit.
3.152 Die in Versen an einer festgelegten Stelle [auftretende] Worttrennung ist als „Zäsur“ bekannt. Der davon abweichende Zäsurverstoß verletzt das Ohr. Zum Beispiel:
3.153 „Dieser zum Sonnengeschlecht gehörige Herrscher betrachtet hier zusammen mit vorzüglichen Männern die Konzertaufführung der Frauen, in der die ästhetischen Affekte (rasa) in reiner Form auftreten.“65 - dieses und ähnliches ist mangelhaft.66 „Dieser König, der sämtliche Taten und Untaten ausschließlich entsprechend der Überlieferung bewertet67, beschützt die gehorsame Erde.“68 - so etwas [wird] aber [in der] Praxis [angewandt].69
3.154 So wie, wenn das Ende eines Wortes abgefallen ist, der Rest als ein Wort bestimmt wird, genau so wird auch das, dessen Ende wegen der euphonischen Regeln eine Umwandlung [erfährt], für ein Wort erklärt.
64 Möglich wäre auch: „O Großkönigs (statt: O Großkönig), bei dir (statt: mit deinen) der Arm (statt: Armen) behütet für sich (statt: behütest Du) die meerumgürtliche (statt: meerumgürtete) Erde.“ 65 Denkbar ist auch: „ ... der Frauen, die [den Zuhörern] uneingeschränktes Vergnügen [bereitet].“ 66 Die Zäsuren nach den Silben gī (in samgīti°), mā (in ayam āditya°), kli (in aklișta°) und śi (in śiştair) sind unzulässig. 67 Wortl .: „betrachtet“. 68 Mit der Lesart °m vahati statt °m avati ist der Text folgendermaßen zu übersetzen: „ ... , macht sich die Erde untertan.“ (wörtl .: „ ... , führt die Erde als eine ihm untertane.“). 69 Die Zäsuren nach ryā (in °ākāryāņy ayam) und lā (in avikalāny āgamenaiva) sind erlaubt.
Page 284
274 ÜBERSETZUNG
3.155 Dennoch wenden die Dichter nichts den Ohren Unangenehmes an; zum Beispiel dieses: „Das Heer dieses Königs, das mit [seinen] Bannern die Wolken durch- pflügt70, ... "71
3.156 Unter- wie auch Überzähligkeit von Silben [sowie] falsche Positionierung der Län- gen und Kürzen soll als „gestörtes Versmaß“ [gelten]. Dieser Fehler ist überaus tadelnswert.
3.157 „Die kühlen Mondstrahlen berühren ... “ - hier fehlt eine Silbe72 „ ... die feuchten Knospen des Mangobaums.“ - hier ist eine Silbe zuviel.73
3.158 „Käma [d. h. der Liebesgott] hat scharfe Pfeile auf die Gazellenäugigen abge- schossen.“ - hier ist eine Länge nicht am Platz.74 „Die scharfen Pfeile Madanas [d. h. des Liebesgottes] fallen auf die Gazellenäugigen nieder.“ - hier ist eine Kür- ze nicht am Platz.75
3.159 „Ich möchte die Sandhi[-Regeln] nicht durchführen.“ - das [daraus resultierende] Fehlen der Verbindung [von Lauten] bei den Wörtern wird als „Vernachlässigung des Sandhi“ bezeichnet, nicht [jedoch dasjenige,] das durch die Pragrhya[-Regel] und andere [Regeln] bedingt ist.
3.160 „Der Wind, der sich langsam am Himmel und auch in unserem Herz bewegt, hat den auf der Wangenfläche der Frau hervortretenden Schweiß verschwinden las- sen."76
3.161 „In diesen Nächten ist der hervortretende Schweiß am Himmel und auch in unse- rem Herz verschwunden.“ - derartiges haben die Klugen nicht als Fehler ange- sehen.77
70 Wortl .: „aufwirbelt“. 71 Unschöne, wenn auch zulässige Zäsur nach der Silbe ke (in ketü°). 72 Das erste Strophenviertel wäre metrisch korrekt, wenn vor śiśirāh noch eine kurze Silbe vor- handen wäre, wodurch sich eine na-Vipulā ergeben hätte. 73 In dem dritten Strophenviertel besteht der metrische Fehler in den vier aufeinanderfolgenden Kürzen °sya kisala°. Wenn nur drei Kürzen vorhanden wären, hätte sich eine na-Vipulā ergeben. 74 In dem ersten Strophenviertel sollte die erste Silbe (kā°) kurz sein. 75 In dem dritten Strophenviertel sollte die zweite Silbe (°da°) lang sein. 76 Der Hiatus zwischen caratā und anganā° ist unzulässig. 77 Gemeint ist wohl, daß, wenn KA 3.160cd und KA 3.161cd als eine Strophe gelesen werden, der Hiatus zwischen api am Ende des zweiten Strophenviertels und äsu am Anfang des dritten Strophen- viertels keine Vernachlässigung des Sandhi darstellt.
Page 285
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 275
3.162 Unter „Örtlichkeit“ [versteht man] Berge, Wälder, Länder usw .; unter „Zeit“ Nacht, Tag [und] die Jahreszeiten; unter „Künsten“ Tanz, Gesang usw., die mit dem Genuß- und Erwerbsleben in Beziehung stehen;
3.163 das Verhalten der belebten und unbelebten Wesen wird als der Alltag bezeichnet; die Logik hat als Charakteristikum das Wissen von den Gründen; die Überliefe- rung [besteht aus dem] Veda und den Gesetzbüchern.
3.164 Wenn aufgrund der Nachlässigkeit eines Dichters bei all diesen [genannten Din- gen] irgend etwas nicht der Wirklichkeit Entsprechendes erscheint, [dann] wird das als „im Widerspruch zur Örtlichkeit usw. stehend“ bezeichnet.
3.165 „Der vom Malaya[-Gebirge kommende] Wind ist wohlriechend dank der Berüh- rung mit den Kampferbäumen.“ „Die in den Kalinga-Wäldern geborenen Elefan- ten sind größtenteils von der [Art der] Mrga[-Elefanten].“78
3.166 „Die im Gebiet der Colas [liegenden] Ufer des Kaverī[-Flusses] sind dunkel we- gen der schwarzen Aloe[pflanze].“79 So [und ähnlich] sieht es bei einer Rede aus, die im Widerspruch zur Örtlichkeit steht.
3.167 „Der Taglotus blüht bei Nacht auf.“ „Der Nachtlotus öffnet sich bei Tag.“ „Der Frühling mit dem aufgeblühten Nicula-Baum ... “ „Der Sommer mit dem durch die Wolken [verursachten] Unwetter ... “80
3.168 „Die Regenzeit mit dem wohlklingenden Geschrei der Gänse ... “ „Der Herbst mit den [liebes]trunkenen Pfauen ... “ „Der Winter mit der klaren Sonne ... “ „Die kalte Jahreszeit mit den lobenswerten Sandel-Bäumen ... “81
3.169 Hiermit wurde gezeigt, wie eine im Widerspruch zur Zeit stehende [Rede] aus- sieht. Das Wesen einer im Widerspruch zu den Künsten stehenden [Rede] wird [hier nur] knapp dargelegt. Zum Beispiel:
3.170 „Der Zorn und das Staunen sind die ständigen Affekte des heroischen bzw. des erotischen Grundtones.“ „Es ist charakteristisch für diese von dem Standard ab-
78 Im Malaya-Gebirge wachsen keine Kampferbäume; die in den Kalinga-Wäldern geborenen Elefanten gehören größtenteils zur Bhadra-Art. 79 Am Ufer des Kaver-Flusses im Land der Colas wachsen keine schwarzen Aloepflanzen. 80 Der Taglotus blüht bei Tag; der Nachtlotus öffnet sich bei Nacht; der Nicula-Baum blüht nicht im Frühling, sondern in der Regenzeit; im Sommer ist das Wetter trocken. 81 Das Geschrei der Gänse hört man im Herbst und nicht in der Regenzeit; die Paarungszeit der Pfauen ist nicht der Herbst, sondern die Regenzeit; im Winter ist der Himmel bedeckt; die Sandel-Bäume sind in der kalten Jahreszeit nicht erwünscht, weil sie Kühle verursachen.
Page 286
276 ÜBERSETZUNG
weichende [Musikkomposition], daß sie alle sieben Noten [nämlich sadja, rsabha, gāndhāra, madhyama, pañcama, dhaivata und nişāda] enthält.“82
3.171 Auf diese Weise soll man sich den Widerspruch zu [jeder der] 64 Künste richtig vorstellen. Die Natur dieser [64 Künste] wird im Kapitel über die Künste offenbar werden.
3.172 „Der Elefant mit seiner geschüttelten Mähne ... “; „Das Pferd mit dem scharfen Horn ... "; „Dieser Eranda[-Baum] mit hartem Holz83 ... “; „Der Khadira-Baum mit weichem Holz84 ... "85
3.173 Dieser hiermit [illustrierte] Widerspruch, der sich nur auf die alltägliche [Erfah- rung] bezieht, wird von allen getadelt. [Nun] wird der Widerspruch zu den Lehren von Grund [und Folge], d. h. zur Logik, vorgeführt.
3.174 „Der Sugata [d. h. der Buddha] hat wahr gesprochen, [als er sagte, daß] die Formen (Skt. samskāra) unzerstörbar seien. So weilt zum Beispiel diese Cakora-äugige auch heute noch in meinem Herzen.“86
3.175 „Es ist wohl richtig, [wenn] die Anhänger [der Lehre] des Kapila von der Entste- hung aus dem Nichtseienden sprechen, denn [auch] wir sehen, wie [Dinge] aus ganz und gar nichtseienden [Dingen] entstehen.“87
3.176 Derartige Muster des Widerspruchs zur Logik kann man überall beobachten. Nun wird das Eintreten des Widerspruchs zur Überlieferung gezeigt.
3.177 „Nach der Geburt eines Sohnes veranstalten diese Brahmanen, deren Schmuck aus [ihrem eigenen] makellosen Wandel besteht, das Vaiśvānara-Opfer, auch ohne daß sie [zuvor] das Feuer angelegt haben.“
82 Der Zorn und das Staunen sind die ständigen Affekte des furchtbaren (raudra) bzw. des wun- derbaren (adbhuta) Grundtones; die vom Standard abweichende Musikkomposition enthält nicht alle sieben Noten. 83 Wortl .: „mit schwerem Kern“. 84 Wörtl .: „ohne Kern“ 5 Der Elefant hat keine Mähne; der Pferd hat kein Horn; das Holz des Eranda-Baums ist weich; das Holz des Khadira-Baums ist hart. 86 Der Buddha hat aber tatsächlich behauptet, daß alle geformten Dingen vergänglich seien (vgl. z. B. Dhammapada 277 (Ed. VON HINÜBER/NORMAN 1995, S. 78) und Udānavarga I.3 (Ed. BERNHARD 1965, S. 96). 87 Die Anhänger der Samkhyä-Schule vertreten die Meinung, daß das Entstehen aus etwas Nicht- seiendem nicht möglich ist (vgl. Sāmkhyakārikā 9 und Vācaspatimiśras Tattvakaumudī (10 Jh.) dazu; Ed. SRINIVASAN 1967, S. 96-104; Übers. GARBE 1891, S. 559-565).
Page 287
SPIEGEL DER DICHTKUNST - 3. KAPITEL 277
3.178 „Dieser hat vom Lehrer die Veden erlernt, auch ohne daß man [ihn zuvor] initiiert hat. Ein von Natur aus reiner Bergkristall braucht nicht bearbeitet zu werden.“
3.179 Dank der Gewandtheit des Dichters [kann] sich bisweilen ein jeder dieser Wider- sprüche [angefangen mit demjenigen zur rechten Örtlichkeit] der Aufzählung unter den Fehlern entziehen und in die Reihe der Vorzüge übergehen.
3.180 „Aufgrund der übernatürlichen Kraft dieses Königs haben sich seine Lustgärten in eine Stätte der Götterbäume mit ihren einem weichen Gewand gleichenden Schöß- lingen verwandelt.“88
3.181 „Die Schößlinge des Saptacchada[-Baums] zusammen mit dem Blütenstaub des Kadamba[-Baums] hin- und herbewegend, wehte der scharfe Wind, [der] den Untergang der Könige verkündete.“89
3.182 „Durch die Ungleichheit seines Tempos erhöhte der Gesang, der aus den Mündern der wegen der zu [heftigen] Bewegungen der Schaukel ängstlich gewordenen Frauen hervorkam, die Leidenschaft der Liebhaber.“90
3.183 „Dieser Verliebte, der wegen der Qualen der Trennung von [seiner geliebten] Frau ganz außer sich ist, hält das Feuer für kälter als die Mondstrahlen."91
3.184 „Obgleich meßbar, bist [du] unmeßbar; obgleich teilbar, bist [du] unteilbar; ob- gleich einzig, bist du nicht einzig. Verehrung dir, Viśvamūrti [d. h. Brahman]!“92
3.185 „Die Tochter von [König] Pañcāla [d. h. Draupadī] war Gattin der fünf Söhne des Pändu und stand [dennoch] unter den treuen Frauen oben an, denn so war das [ihr] von den Göttern bestimmte Schicksal beschaffen.“93
3.186 Auf diese Weise wurden die vielfältigen Laut- und Sinnfiguren, [zu denen es] leicht und schwer durchzuführende Verfahren [gibt], sowie die Vorzüge und Feh- ler der Kunstgedichte knapp vorgestellt.
88 Götterbäume kann es im irdischen Lustgarten des Königs eigentlich nicht geben, dennoch ist ein solcher Widerspruch zur Örtlichkeit zulässig. 89 Der Kadamba-Baum blüht in der Regenzeit, während der Saptacchada-Baum erst im Herbst in Blüte steht. Dennoch ist ein solcher Widerspruch zur betreffenden Jahreszeit zulässig. 90 Ein solcher Widerspruch zu den Künsten (hier: zur Musik) ist zulässig. 91 Ein solcher Widerspruch zur alltäglichen Erfahrung ist zulässig. 92 Ein solcher Widerspruch zur Logik ist zulässig. 93 In der indischen Rechtslehre wird ausdrücklich gesagt, daß eine Frau nicht mehr als einen Mann haben darf. Die Polyandrie war in der Regel verboten (vgl. z. B. Mānavadharmaśāstra 5.162cd; für weitere Hinweise auf andere Stellen siehe Ś. ŚASTRI 1990, S. 220-221). Ein solcher Widerspruch zur Über- lieferung ist dennoch zulässig.
Page 288
278 ÜBERSETZUNG
3.187 [Derjenige, dessen] Verstand durch dieses den Regeln nach dargestellte Wesen der Fehler und Vorzüge [in der Dichtkunst] gebildet wurde [und dem] sich [daher] die passenden Worte geradezu aufdrängen, empfindet Vergnügen und erlangt Ruhm, so wie sich ein glücklicher Jüngling, der von den ihm willigen Mädchen mit be- rauschenden Augen aufgesucht wird, amüsiert und von sich reden macht.
Das dritte Kapitel namens „Die schwierigen [Lautfiguren]“ in dem vom Lehrer Srī Dandin verfaßten „Spiegel der Dichtkunst“ ist beendet.
Page 289
ŚABDĀLAMKĀRADOȘAVIBHĀGA
Die Unterscheidung der Lautfiguren und der Fehler
Kritische Ausgabe des dritten Kapitels von Dandins Poetik Kāvyādarśa und der tibetischen Übertragung Sñan nag me lon samt dem Sanskrit- Kommentar des Ratnaśrījñāna, dem tibetischen Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa und einer deutschen Übersetzung des Sanskrit-Grundtextes
Teil 2
Die Kommentare, Philologische Bemerkungen
Von
DRAGOMIR DIMITROV
MARBURG 2007
Page 290
Signet: Der tibetische Übersetzer Son ston Lo tsa ba Rdo rje rgyal mtshan nach einer tibetischen Holz- druckausgabe des Sñan nag me lon
Page 291
INHALTSVERZEICHNIS
-
Teil Die Kommentare, Philologische Bemerkungen
-
Die Kommentare
5.1 Die Ratnaśrītīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa 282 5.2 Die Dpan Țīkā zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon 283
- Philologische Bemerkungen
6.1 Philologische Bemerkungen zur Ausgabe der Ratnaśrīțīkā 461 6.2 Philologische Bemerkungen zur Ausgabe der Dpan Țīkā 546
Page 293
- DIE KOMMENTARE
Page 295
आधिव दी की अा काह मया मिहाि गथा ऊ यु यरम रछसा वाघा दादि य मर काि मल्या मू घ कयमक घाहादियमकार थडकजािक न्ी ४३ शनक शलिमशारकघाय वह निधिन कै वतों मे वोनियम कान के गिति क न्यानिय म धन शथम नू डाका निहिस का ई र्ा६ Fol. 43b (6b) der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā (NGMPP, B 16/12; Rț. ad KĀ 3.36-37) 433
Fol. 77a / S. 433 der tibetischen Dbu-med-Handschrift der Dpan Țīkā (Dt. ad KĀ.T 3.1-3)
Page 296
5.1 Die Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa
avyapetavyapetātmā vyāvrttir varņasamhateh | yamakam tac ca pādānām ādimadhyāntagocaram || < 3.1 >
T [92b tad evam arthālamkāram paricchidyānuprāsaprasangoktalakșaņānuvādena1 yamakaprapañcapurasaram dușkaraparicchedam āripsur āha | 2 avyapetetyādi |2 varņā- nām svaravyañjanānām samhateḥ samudāyasya vyāvrttir āvrttiḥ punaruccāraņam | nai- kasya varņasya tasyā anuprāsatvāt | yathoktam | varņāvrttir anuprāsa iti | tatprasange- nāvrttim eva samghātagocarām yamakam vidur" iti krtalakșaņam yamakam | tad evam anūdya yamakam vidhīyate | sā ca vyāvrttir3 varņāntareņāvyapeto 'vyavahito vyapeto vyavahitaś cātmā svarūpam yasyā ity avyapetavyapetātmā | tathā varņāntarāvyavahitā varņasamhater āvrttir avyapetayamakam | yā tu vyavahitā tad vyapetayamakam iti dvidhā yamakam tāvad vikalpyate | tac caitad dvividham yamakam vișayanirūpaņāyām ādiś ca madhyaś cāntaś ca gocaro vișayo 'syety ādimadhyāntagocaram vijñeyam | kasya | pā- dānām pratyekam caturņām ślokāvayavānām | 4sāpekșatve 'pi*4 gamakatvāt samāsaḥ ||
ekadvitricatuspādayamakānām vikalpanāḥ | ādimadhyāntamadhyāntamadhyādyādyantasarvataḥ || < 3.2 >
|| pādacatușțayasyādimadhyāntabhāvino yāvantaḥ prakārāḥ sambhavanti tān darśayati 1*eketyādi |*1 ekapādayamakasya dvipādayamakasya tripādayamakasya catușpādayama- kasya [ca] vikalpanā vikalpāḥ prabhedāḥ kathyante bhavantīti vā śeșaḥ | pādasyaikasya pādadvayasya pādatrayasya pādacatuștayasya vādito vā madhyato vāntato vādau madh- ye 'nte veti trayo vikalpās tāvat | madhyato 'ntataś cādimam varjayitveti caturtho vikal- paḥ | madhyata āditaś cāntyam vihāyeti pañcamaḥ | ādito 'ntataś ca madhyam tyaktveti 4
3.1 1 °ānuprāsa[prasa]ngo° Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.1: źar byun du für Skt. °prasango°. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 vyāvrttih [kīdrśī ?] Ed. · 4 sāpekșārthe Ed .; vgl. Rț. ad KĀ 3.79. * - Metrum: Anușțubh. 3.2 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. - Metrum: Anușțubh.
I KĀ 1.55a · " KĀ 1.61ab.
Page 297
5.2 Die Dpan Țīkā zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon
| bar ma chod dan bar chod bdag | | yi ge tshogs pa bskor ba ni | | zun ldan de yan rkan pa yi | | dan po bar mtha' spyod yul can | < 3.1 >
gñis pa sgra'i rgyan la gsum (5.2.2.2.2.2.2") | zun ldan gtan la dbab (5.2.2.2.2.2.2.1) | bya dka'i khyad par gźan brjod1 (5.2.2.2.2.2.2.2) | dbyańs sogs nes pa'i bya dka'o (5.2.2.2.2.2.2.3) || dan po la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1") | mdor bstan (5.2.2.2.2.2.2.1.1) | rgyas par bśad pa'o (5.2.2.2.2.2.2.1.2) || dan po la gñis las (5.2.2.2.2.2.2.1.1") mtshan ñid [77a/433] ni (5.2.2.2.2.2.2.1.1.1) yi ge dbyans dan gsal byed tshogs pa gñis phan chad bskor ba yan *bzlas2 te brjod pa ni zuň ldan yin te | snar le'u dan por yań | bskor ba kho na' źes pa la sogs pas rjes khrid kyi źar byuń du'an bśad zin pa de 'di rjes su brjod1 pa'o || dbye ba ni (5.2.2.2.2.2.2.1.1.2) de 'dra de la bskor ba'i yi ge la yi ge gźan gyis bar ma chod pa dan bar chod pa'i bdag ñid de3 | re *źig4 gñis so || gñis po de yan rkaň pa bźi po so so ji ltar rigs pa rnams kyi dan po dan bar dan mtha'i spyod yul can te |
| gcig gñis gsum bźi rkan pa yi | | zuń ldan rnams kyi rnam rtog ni | | thog ma bar mtha' bar dan mtha' | | bar dan thog ma thog mtha' kun | < 3.2 >
de'i bar skabs kyi dbye ba yan rkan pa gcig la yod pa dan gñis dan gsum la dań bźi ka la yod pa dan de'i gcig la yod pa la'an rkan pa dan po ñid la yod pa dan gñis pa la dan gsum pa la dan bźi pa ñid la yod pa la sogs par dbye'o || slar yan1 zuń ldan de rnams kyi rnam rtog dbye ba ni rkan pa gcig gam gñis sam gsum'am bźi ka'i yan thog ma kho na na yod pa dan2 bar du dan mtha' ma na yod pa gsum dan | dan po bor nas bar dan mtha' na yod pa dan | mtha' bor nas bar dan thog ma na yod pa dan | dbus bor te thog ma dan mtha' la yod pa dan | thog mtha' bar gsum po kun tu3 byas pa ste 4bdun ni4 rkan pa dan po gcig
3.1 1 rjod I . 2 bzlan I; vgl. Rt. ad KĀ 3.1: Skt. punaruccāraņam; s. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 492: ... bskor ba de yan bzlas te brjod pa ni ... . 3 te I . 4 śig I. 3.2 1 yan = I . 2 dan = I . 3 du I . 4 bduni |.
KĀ.T 1.61a.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.1 / Rt. ad KĀ 3.1): tib. dbyans dan gsal byed = Skt. svaravyañjanānām tib. yan *bzlas te brjod pa = Skt. punaruccāraņam · tib. rjes khrid kyi źar byun du'an bśad zin pa de 'di rjes su brjod pa'o = Skt. * anuprāsaprasangokta- (lakşaņ)ānuvādena tib. bskor ba'i = Skt. vyāvrttiḥ tib. yi ge gžan gyis = Skt. varņāntareņa tib. re *źig gñis so = Skt. dvidhā ... tāvad tib. gñis po = Skt. dvividham tib. bźi po so so (ji ltar rigs pa) rnams kyi = Skt. pratyekam caturņām.
Page 298
284 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.2-4
şaşthaḥ | 203 sarvata ādau madhye 'nte ceti saptamo vikalpaḥ | sarvata ity asyānte śru- tasya tasaḥ pratyekam sambandhāt |1 saptamyarthaś cāyam | tathā ca prathamam vivrtam ādau madhye 'nte veti | anyatrāpy evam yojyam | yadā ca sarvato yamakam tadā pādā- bhyāsādayo vikalpā jāyante ||
atyantabahavas teşām bhedah sambhedayonayaḥ | sukarā dușkarāś caiva darśyante tatra ke cana || < 3.3 >
|| ete sapta vikalpā maulāḥ parasparasamkarabhājo 'nekadhā [39a]1 prasarantīti darśa- yann āha | 2atyantetyādi |2 teșām saptānām | 93a| vikalpānām sambheda samkaro miśra- tvam uccāvacaprakāro yoniḥ prabhavo3 yeşām 4te sambhedayonayo4 bhedāḥ prakārā atyantabahavo bhūyāmso 5bhavanti |5 ekatra śloke 6kva cid6 ādiyamakam kva cin ma- dhyayamakam kva cid antayamakam kva cin madhyāntayamakam kva cin madhyādi- yamakam kva cid ādyantayamakam kva cit sarvata7 ity evam ete 'nekadhā prasaranti | te caite sukhena kriyante prayujyanta iti sukarās tadviparītāś ca dușkarā iti dvidhā punaḥ samgrhyante | tatra teșu8 sukareșu dușkareșu ca ke cana ke cid bhedā na sarve 9tipra- sangād *darśyanta9 1oudāhriyanta iti10 ||
m›> ânena mānena sakhi praņayo bhūt priye jane | khaņditā kaņțham āślisya tam eva kuru satrapam || < 3.4 >
1|| mānenetyādi |1 sakhi priye jane vișaye 'nena samgamasukhavirodhinā mānena prāti- kūlyena2 saha *praņayaḥ3 paricayo mā bhūt | tava māno na kārya iti yāvat | yadi na4 mānaḥ kartavyaḥ kim idānīņ kriyatām | yena khaņditā vañcitāsi tasya kaņțham āślișya tam eva priyam krtavyalīkam satrapam salajjam kuru vinayavartmanā tam eva vilakșam vidhehi | kim5 māneneti śabdārthapradhānam etad yamakavyākhyānam kriyate | bhāvā- rthacarcāyām ativistaraprasangāt | idam prathamapādādiyamakam iti6 ||
3.3 1 Ab hier steht die nepalesische Handschrift zur Verfügung. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 prabhāvo Hs. · 4 teşām bhedayonayaḥ | Hs., te sambhedayonayah | Ed. · 5 bhavann Hs. . 6 ke cid Hs. ·7 sarvataḥ | kva cit madhyāntayamakam | kva cid ādyantayamakam | kva cin madhyādiyamakam | Hs .; sarvatra Ed.' · 8 te Ed.' · 9 sangādrśyante | Hs., °sangād drśyante Ed .; vgl. Rț. ad KĀ 3.38, 3.83, 3.176, s. auch Rt. ad KA 3.19 und 3.169. · 10 udāhriyante Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.4 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 pratikūlyena Hs. · 3 praņaya° Hs., Ed .; vgl. Dț. ad KA.T 3.4: 'di dan 'grogs pa'am 'dris pa ste mnon par 'grogs par ma byed cig. . 4 na Hs. post corr., marg. (na), Ed .; om. Hs. ante corr. · 5 ki Hs. · 6 om. Ed.' - Metrum: Anușțubh, bha-Vipulā (a).
I Vgl. Cān. 4.3.1-9, insbesondere 4.3.7: sarvādibahubhyo 'dvyādibhyaḥ und 4.3.9: ādyādibhyaḥ (Ed. LIE- BICH 1902, S. 76); s. auch Cāndravrtti dazu (Ed. LIEBICH 1918, S. 288) und Pāņ. 5.3.2, 5.3.7, 5.4.44-49.
Page 299
3.2-4 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 285
pu la mod pa lta bu la yań 'gyur źin de bźin du gźan rnams la yań rkań pa bźi ka'i gnas gsum ka la yod pa'i bar du śes par bya'o || gan gi tshe kun tu5 zun ldan yin pa6 de'i tshe rkan pa bzlas pa la sogs pa rnams 'byun no |
| yan dag dbye ba las skyes pa | | de rnams dbye ba śin tu mań | | de la bya sla bya dka' yan | | 'ga' źig dag ni bstan par bya | < 3.3 >
gźan yan bdun po de rnams kyi yań dag ste 'dres pa'i dbye ba las skyes pa'i dbye ba śin tu1 mań ste | tshigs bcad gcig la yan kha cig tu1 dan por zun ldan dan |2 la lar bar gyi dan |2 'ga' źig tu1 mtha'i dan | rkan pa kha cig tu1 bar dan mthar dan | la lar [77b/434] bar dan thog ma'i dan | la lar dan po *dan3 mtha'i zun ldan dan | la lar gsum ka la yod pa ste | de ltar 'di rnam pa du mar 'gyur ro || de rnams kyan bya sla ba bde blag tu bya ba dań4 de *las5 bzlog pa bya dka' ba gñis su bsdu'o || de la gñis po de ha can thal bas thams cad ma yin gyi 'ga' źig bstan źin6 dper brjod par bya'o ||
| grogs mo mdza' bo'i skye bo la | | khens pa 'di dan 'grogs ma byed | bslus pa'i mgrin pa nas 'khyud la | | de ñid no tsha ldan par gyis | < 3.4 >
rgyas par bśad pa la drug (5.2.2.2.2.2.2.1.2") | rkan pa'i dan po na yod pa'i zun ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1) | gnas gźan na yod pa'i zuń ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2) | mtha' thog sbyar ba'i zun ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.3) | kun tu1 zuň ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4) | bsres pa'i zun ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.5) | bzlog pa'i zun ldan no (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6) || dan po la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1") | sbyor ba rgyas par dper brjod2 (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1) |
3.2 5 du I . 6 ba I. 3.3 1 du I . 2 om. I . 3 den I . 4 dan I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 5 la I · 6 cin I. 3.4 1 du I . 2 rjod I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.2 / Rț. ad KĀ 3.2): tib. dbye ba = Skt. prabhedāh tib. rkan pa gcig gam gñis sam gsum'am bźi ka'i = Skt. pādasyaikasya (pāda)dvayasya (pāda)trayasya (pāda)catustayasya tib. gsum = Skt. trayah tib. dan po bor nas = Skt. ādimam varjayitvā tib. mtha' bor nas = Skt. antyam vihāya tib. dbus bor te = Skt. madhyam tyaktvā tib. thog mtha' bar = Skt. ādau madhye 'nte tib. bdun = Skt. saptamaḥ tib. de bźin du gżan rnams la yan = Skt. anyatrāpy evam tib. śes par bya'o - vgl. Skt. yojyam · tib. gan gi tshe kun tu zun ldan yin pa de'i tshe rkan pa bzlas pa la sogs pa rnams 'byun no = Skt. yadā ca sarvato yama- kam tadā pādābhyāsādayo (vikalpā) jāyante; (Dț. ad KĀ.T 3.3 / Rț. ad KĀ 3.3): tib. bdun po = Skt. sapta tib. 'dres pa'i= Skt. sam- karah tib. tshigs bcad gcig la yan kha cig tu dan por zun ldan dan | la lar bar gyi dan | 'ga' źig tu mtha'i dan | (rkan pa) kha cig tu bar dan mthar dan | la lar bar dan thog ma'i dan | la lar dan po *dan mtha'i zun ldan dan | la lar gsum ka la yod pa ste = Skt. ekatra śloke kva cid ādiyamakam kva cin madhya(yamakam) kva cid anta(yamakam) kva cin madhyānta(yamakam) kva cin madhyādi(vama- kam) kva cid ādyantayamakam kva cit sarvata tib. de ltar 'di rnam pa du mar 'gyur ro= Skt. evam ete 'nekadhā prasaranti * tib. bde blag tu bya ba = Skt. sukhena kriyante tib. de la bzlog pa = Skt. tadviparītah tib. gñis su bsdu'o = Skt. dvidhā ... samgrhyante tib. ha can thal bas thams cad ma yin gyi = Skt. na sarve 'tiprasangāt tib. dper brjod par bya'o = Skt. udāhriyante.
Page 300
286 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.5-6
megha-nādena hamsānām Madano mada-nodinā | nunna-mānam manaḥ strīņām saha Ratyā vigāhate || < 3.5 >
1|| meghetyādi |1 Madanaḥ Kāmo Ratyā kalatreņa saha strīņām mano vigāhate praviśati | kiņviśistam | haņsānām madaņ nudatāņ2 meghānāņ nādena nunno nirasto māno 'syeti nunnamānam | 3mānasambādhe hi3 tasminn avakāśam4 asau labhate idaņ dvitīyapādādiyamakam |
rājanvatyah prajā jātā bhavantam prāpya sāmpratam | caturam catur-ambhodhi-raśan>-ôrvī-kara-grahe || < 3.6 >
[T204]]"|| rājanvatya ityādi |1 catvārah pūrvādayo 'mbhodhayaḥ *parikșeparatnayogādi- sādharmyeņa2 raśanā3 mekhalā yasyās tasyā urvyā bhuvaḥ karo hasto baliś ceti ślișțam tasya graha4 upādāne caturam 5bhavyam bhavantam5 prāpya 6prajā *lokā6 rājanva- tyaḥ saurājyayogāj7 jātā abhūvan sāmpratam8 adyeti ° trtīyapādādiyamakam ||
3.5 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 mudatām Hs. · 3 mānasam vā avehi | Ed.' . 4 āva- kāšam Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.6 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ~°ratnāyogā° Hs .; parikhe[vopa]yogā° Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.6: yons su bskor bas dan rin po * che dan ldan pa la für Skt. *parikşeparatnayogā°. · 3 rasānā Hs .; rasanā Ed. . 4 [grahe |] Hs., grahe Ed. . 5 bha[vantam] Ed.' . 6 praja lebhoḥ | Hs .; prajā janā Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.6: skye dgu 'og mi rnams. · 7 °yogāj Hs. post corr., marg. (°gā°), °yogāt Ed .; °yoj Hs. ante corr. . 8 sampratam Hs., sāmpratam Ed. · 9 ādyati Hs .; adyeti Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 301
3.4-6 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKA) 287
don bsdu ba'o (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.2) || dan po la gsum (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1") | bar ma chod kyi zun ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1) | bar du chod pa'i zu ldan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2) | chod cin ma chod pa'i zun ldan no (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.3) || dan po la lṅa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1") | rkan pa gcig la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.1) | gñis la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.2) gsum la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.3) | bźi ka la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.4) | don bsdu ba'O (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.5) || dan po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.1") kye grogs mo źes bod de3 | mdza' bo'i skye bo'i yul la 'grogs pa'i bde ba 'gog pa'i *kheńs4 pa rjes su mi mthun pa 'di dan 'grogs pa'am 'dris pa ste mnon par 'grogs par ma byed cig | 'o na ci bya źe na | gań gis khyod bslus śin bral bar byas mod | de lta na'an de'i mgrin pa la 'khyud5 la mdza' bo de ñid la no tsha dan ldan par gyis śig6 | ces dus btab pa'i dus la ma 'ons pa'i mdza' bo la khros pa'i grogs mo la dan bar bya ba'i ched du smras pa'o || 'di'i Rgya dpe la rkań pa dan po la mā ne na mā ne na źes pa'i thog ma'i zun ldan bar ma *chod7 yod do || Bod skad du bsgyur ba na 'di rnams la sgra rgyan źig pa yin no ||
| nan pa rnams kyi dregs 'joms pa | | sprin gyi sgra yis Myos byed ni | | Dga' ma dan bcas bud med kyi | | khens bral yid la 'jug par byed | < 3.5 >
nań źes pa la sprin gyi sgra ni 'brug ste |1 de'i khyad par ni nan pa'i dregs pa 'joms pa'o || Myos byed ni 'Dod lha ste | de'i chun ma Dga' ma'o || [78a/435] kheńs pa dan bral ba ni 'brug gi sgra thos pas 'dod pa'i dban du gyur pa'o || 'di ni rkan pa gñis pa la ma da no ma da no źes pa'i thog ma'i zun ldan bar ma chod pa'o ||
| chu gter bźi yi ske rags can | sa yi lag dpya 'dzin la mkhas | | khyod nid thob nas da lta ni | | skye dgu rgyal po bzan ldan gyur | < 3.6 >
chu gter rgya mtsho bźi ni śar phyogs la sogs pa'i ste | de ñid yons su bskor bas dan rin po *che1 dan ldan pa la sogs pas chos mthun pas na *ske2 rags te | de dan ldan pa sa gźi'i lag pa dan dpya 'dzin pa la ran par sdud pas mkhas pa khyod thob nas skye dgu3 'og mi rnams rgyal po bzań po dan ldan par4 gyur to źes rgyal po 'ga' źig la bstod de5 | rkań pa gsum pa'i thog ma la tsa tu ram tsa tu ram źes pa yod pa'o ||
3.4 3 te I . 4 khyens I . 5 mkhyud I . 6 cig I . 7 chad I. 3.5 1 om. I. 3.6 1 ce I . 2 skye I . 3 rgu I . 4 bar I . 5 te I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.4 / Rt. ad KĀ 3.4): tib. yul la = Skt. vişaye * tib. 'grogs pa'i bde ba 'gog pa'i= Skt. samgamasukha- virodhinā tib. rjes su mi mthun pa = Skt. prātikūlyena tib. 'dris pa = Skt. paricayaḥ tib. 'o na ci bya źe na = Skt. kim idānīm kriyatām tib. gan gis = Skt. yena tib. mdza' bo = Skt. priyam tib. 'di'i ... rkan pa dan po la ... thog ma'i zun ldan= Skt. idam pra- thamapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.5 / Rț. ad KĀ 3.5): tib. chun ma = Skt. kalatreņa tib. 'di ni rkan pa gñis pa la ... thog ma'i zuň ldan = Skt. idam dvitīyapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.6 / Rț. ad KĀ 3.6): tib. šar phyogs la sogs pa'i = Skt. pūrvādayah * tib. yons su bskor bas dan rin po * che dan ldan pa la sogs pas chos mthun pas = Skt. *parikşeparatnayogādisādharmyeņa * tib. rkan pa gsum pa'i thog ma la = Skt. trtīyapādādi°.
Page 302
288 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.7-9
araņyam kaiś cid ākrāntam anyaiḥ sadma divaukasām| padāti-ratha-nāg>-âśva-rahitair ahitais tava || < 3.7 >
1|| [39b] araņyam ityādi |1 tavāhitaiņ2 śatrubhiļ3 kaiś cit palāyanaparāyaņair4 araņyam ākrāntam Sutsrstagrhaih pravistam |5 [93b1 6anyais *tvatkrpāņamārgojjhitaprāņair6 divau- kasāņ7 sadma svargam8 ākrāntam ārūdham | kiņbhūtaiņ | padātibhī rathair nāgair aśvaiś ca rahitais tyaktair 9vipatter durlabhasahāyatvāt9 tena vā10 teșām ācchedāt11 | idam caturthapādādiyamakam ||
madhuram madhur ambhoja-vadane vada netrayoh | vibhramam bhramara-bhrāntyā vidambayati kim nv idam || < 3.8 >
1|| madhuram ityādi |1 ambhojam iva vadanam asyā ity ambhojavadane2 tava netrayor vibhramaņ cañcalatvam madhuram ramyam 3bhramarāņāņ bhrāntyā cāpalena3 vi- ḍambayaty4 anukaroti madhur vasantaḥ kiņ5 nv idam vada brūhi | iti kaś cic cāțukāraḥ6 priyām upalālayati | prathamadvitīyapādādiyamakam ||
vāraņo vā raņ>-ôddāmo hayo vā Smara durdharaḥ | na yato nayato 'ntam nas tad aho vikramas tava || < 3.9 >
1|| *vāraņo2 vetyādi |1 yato3 4yasmān no 'smān4 antam nāśam nayataḥ prāpayatas tava Smara5 raņa uddāmaḥ6 kșamo vāraņo vā hastī ca7 hayo vāśvo8 durdharaḥ sāmgrāmiko nāsti Ț205| tat tasmād aho vicitrīyate vikramas °tava |9 vinā 1raņopakaraņena tathā- vidhena vayam nāsāditāḥ10 tvayeti | prathamatrtīyapādādiyamakam11 ||
3.7 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 navā° Hs. . 3 satrabhih Ed.' . 4 °parāyanair Hs .; palāyamānair Ed.' · 5 ogrhaiḥ | praviștam | Hs., °grhai[r vanam] pravista[m ity arthaḥ] | Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.7: khyim btan ste nags su son źin ... · 6 anyai[s] kankrpāņabhīmo° Hs .; anyais tvatkrpānabhramo° Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.7: khyod kyi ral gri'i lam las. ·7 divokasām Hs. · 8 svargga[m] Hs. · 9 [atrāraņya- gamanam svargagamanam vā bhuvi niḥsa]hāyatvāt | Ed.' . 10 vā [bhavatta]s Ed.' · 11 ācchādanāt Ed.' Metrum: Anușțubh. 3.8 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °vadanā [tasyāḥ sambuddhiḥ] | Ed.' · 3 bhramarā- ņām bh° Hs. post corr., bhramarā ņām bhrāntyā cā]palena Ed .; bhramārāņām bh°~ Hs. ante corr. · 4 vi- dambayaty Hs. post corr .; vidambayati Hs. ante corr., Ed. · 5 ki Hs. · 6 cātukāra Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.9 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 vārane Hs. . 3 [he smara !] yato Ed.' · 4 yasmā[t nah asmān] Ed. · 5 om. Ed.' . 6 uddāma | Hs. · 7 vā, Ed.' · 8 vā'śvo Hs .; 'śvo vā Ed.' . 9 tava Hs .; tava yad Ed.' . 10 raņopa°°vidhena ca nāsīditā Hs. post corr .; ranopakaraņe[nāsmadvidhāh] āsāditāḥ Ed.'; raņo | pa° Hs. ante corr. . 11 otrtīya° Hs. post corr., Ed .; °tritīya° Hs. ante corr. - Metrum: Anuștubh.
Page 303
3.7-9 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 289
| rkan than śin rta glan po dan | | rta dan bral ba khyod kyi dgra | | 'ga' źig nags dan gzan dag ni | | lha rnams dag gi gnas su son | < 3.7 >
rkan than ni snon gyi lo tsā1 ba chen po rnams kyis dpun bu chun gi tshogs1 źes brda mdzad pa ste | de la sogs pa dpun gi tshogs yan lag bźi rnams" dań bral ba khyod kyi dgra 'ga' źig khyim btan ste nags su son źin2 gźan rnams khyod kyi ral gri'i lam las lha rnams kyi gnas su soń ste śi'o źes pa'i don to || 'di ni rkan pa bźi pa la ra hi tai ra hi tai źes pa thog ma'i zun ldan yod pa'o ||
| chu skyes gdon ldan mig gñis kyi | | rnam *'khrul yid 'on 'di la ni | | dpyid *kyis bun ba'i rnam *'khrul gyis | | co 'dri byed pa ci yin smros | < 3.8 >
gñis pa gñis la yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.2") kye chu skyes pad ma'i gdon ldan ma | khyod kyi mig gñis kyi rnam *'khrul1 'di la bun ba'i rnam 'gyur gyis co 'dri byed cin rjes su byed pa de ci yin pa2 smros śig3 ces no bstod byas pa dpe'i rgyan te | rkan pa dań po dań gñis pa la rim pa ltar ma dhu ram ma dhu ram zes pa dan | ba4 da ne ba4 da5 ne źes pa thog ma'i zun ldan bar ma *chod6 yod pa'o ||
| 'Dod pa g.yul du dpa' ba yi | | glan po'am gzun dka' rta med kyis | | gan phyir bdag cag mthar byas pa | | de phyir khyod kyi rnam gnon mtshar | < 3.9 >
kye 'Dod pa gan gi phyir g.yul du dpa' ba nus pa dan ldan pa'i glan po'am gzuň dka' źin śin tu1 mgyogs pa'i rta 'khrug pa la mkho2 ba med pa ñid kyis bdag cag mthar byas śin ñams par byas pa de'i phyir khyod kyi rnam par gnon pa mthu stobs mtshar che ba rmad du byuń ba'o źes3 [78b/436] pa khyad par brjod4 pa'i rgyan te | rkan pa da po dań gsum pa la rim pa ltar ba5 ra ņo ba5 ra no źes pa dan | na ya to na ya to źes pa'i thog ma'i zun ldan yod pa'o ||
3.7 1 tsa I . 2 żin = I. 3.8 1 'phrul I . 2 ba I . 3 cig I . 4 wa I . 5 da I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. .6 chad I. 3.9 1 du I . 2 'kho I . 3 zes I post corr., m. sec. marg. (°s); źe I ante corr. . 4 rjod I . 5 wa I.
I Mvy 3639: pattikāyah (tib. dpun bu chun gi tshogs). · " Vgl. Mvy 3634-3639; Mvy 3635: caturanga- balakāyah (tib. dpun gi tshogs yan lag bźi pa).
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.7 / Rt. ad KĀ 3.7): tib. khyim btan = Skt. utsrstagrhaih tib. khyod kyi ral gri'i = Skt. tvatkrpāņa°* tib. 'di ni rkan pa bźi pa la ... thog ma'i zu ldan = Skt. idam caturthapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.8 / Rț. ad KĀ 3.8): tib. khyod kyi = Skt. tava tib. rjes su byed pa = Skt. anukaroti tib. no bstod byas pa = Skt. cāțukāraḥ ... upalālayati tib. rkan pa dan po dan gñis pa la ... thog ma'i zun ldan = Skt. prathamadvitīyapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.9 / Rț. ad KĀ 3.9): tib. nus pa dan ldan pa'i= Skt. kşamaḥ tib. śin tu mgyogs pa'i - vgl. Skt. sāmgrāmikaḥ tib. 'khrug pa la mkho ba ... kyis = Skt. raņopakaraņena · tib. ñams par byas pa = Skt. nāśam ... prāpayatah tib. che ba rmad du byun ba'o = Skt. vicitrīyate tib. rkan pa dan po dan gsum pa la ... thog ma'i zun ldan = Skt. prathamatrtīyapādādiyamakam.
Page 304
290 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.10-12
rājitair āji-taikşnyena jīyate tvādrsair nrpaiḥ | nīyate ca punas trptim vasudhā vasu-dhārayā || < 3.10 >
1|| rājitair ityādi |1 tvādrśaiņ śaktisampannair nrpair ājau2 raņe taiksņyena śauryeņa3 rājitair dīptair vasudhā prthvī4 jīyate | punas tadanu vasuno dhanasya dhārayā sam- tānena dīyamānayā5 karaņena hetunā vā trptim abhilāșaparyantam nīyate ca | na kevala jīyata eva vasudhety atrāpy apekşyam6 | prathamacaturthapādādiyamakam7 ||
karoti sahakārasya kalik»> ôtkalik>-ôttaram | man-mano manmano 'py eşa matta-kokila-nisvanaḥ || < 3.11 >
1|| karotītyādi |1 sahakārasya kalikā mañjary utkalikotkaņțhottarā2 prabalā yasya 3tayā *vottaram3 bahulam4 mama manaḥ karoti | paryutsukayatīti yāvat | mattasya kokilasya nisvanaḥ śabdo 'py 5eșa manmano madhuraḥ |5 utkalikottaram manmanaḥ6 karotīti pra- krtam | dvitīyatrtīyapādādiyamakam7 ||
katham tvad-upalambh>-aśā-vihatāv iha tādrśī | avasthā n> âlam ārodhum anganām anga-nāśinī || < 3.12 >
1|| katham ityādi |1 tavopalambhe samāgama āśā manorathas tasyā2 vihatau vighāta ihā- syām satyām tādršy abhilāsacintanānusmrtiguņakīrtanodvegavilāponmā[40a]davyādhi- jadatākrameņa3 pravrddhāvasthāngam nāśayatīty anganāśinī daśamī | tādrśīm ity api pațhyate | tatrānganāņ tādršīm4 tvadanurāgaparavaśām5 iti vyākhyeyam | ārodhum6 āsā- dayituņ kathaņ nālam na samarthā | ārohaty eva7 nātra samdehaḥ | tad anukampyatām anganā8 varākī | kiņ strīvadhapātakadohadeneti |° [94a| dvitīyacaturthapādādiyamakam ||
3.10 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ajitai Hs. . 3 sauryena Hs. post corr., marg .; om. Hs. ante corr. . 4 prthivi Ed. . 5 dīyamanayā Hs. post corr., marg. (°ya°), Ed .; dīmanaya Hs. ante corr. 6 apekşyam Hs .; uktam Ed.' · 7 yamakam Hs .; yamakam idam Ed. - Metrum: Anuştubh. 3.11 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °ottārā | Hs. · 3 tayā cottaram Hs .; [tathā utkali]- kottaram Ed.' . 4 bahulam Hs., [tad]bahulam Ed. · 5 eso ['tyanta]madhurah manmanah Ed. . 6 om. Ed.' · 7 atra dvitīya° Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.12 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 tasya Ed.' · 3 oonmāda[mūrcchā]vyādhi° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.12: smyo ba dan nad dan für Skt. °onmādavyādhi°. · 4 tādrśī Hs. · 5 tva[da]nurāga° Ed. · 6 [anganām] ārodhum Ed. * · 7 aiva Hs., eva | Ed. · 8 anga ! Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.12: ... de la rjes su brtse bar mdzod cig. · 9 °dohadonati Hs .; °dohadeneti Ed .; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.12: 'dod pas für Skt. °doha- dena. - Metrum: Anușțubh.
Page 305
3.10-12 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 291
| g.yul du rno bas mdzes pa yi | | mi bdag khyod 'dras nor 'dzin ni | | rgyal bar gyur te nor rgyun gyis | | tshim pa dag kyan thob par 'gyur | < 3.10 >
g.yul du rno ba ñid de1 dpa' bas mdzes par gyur ba'i mi *bdag2 legs par skyon źin sruń ba rgyal po *khyod3 'dra bas nor 'dzin sa gźi rgyal ba dban du byas par gyur te | de'i rjes su nor gyi rgyun gyis tshim pa 'dod pa yons su rdzogs pa'an thob par *'gyur4 te rgyal ba kho nar ma zad pa'o || 'di ni bar gyi gsal byed de1 | rkan pa dan po dan bźi pa la rā dzi tai rā dzi tai źes pa dan | ba su dhā ba su dhā źes pa'i thog ma'i zun ldan yod pa'o ||
| sa ha ka ra'i me tog gsar | | bdag yid mchog tu sred ldan byed | | khu byug myos pa dag gi sgra | | yid du 'on ba 'dis kyan no | < 3.11 >
sa ha kā ra źes te me tog kha 'bus pa'am bye ma thag pa dan dpyid1 sos kyi khu byug dga' bas myos pa'i sgras nan sems can la sred pa ches cher skyed do źes pa rań bźin dań gsal byed kyi rgyan te | rkan pa gñis pa dan gsum pa la rim pa ltar ka li ko ka li ko źes pa dań |2 manma no manma no źes pa'i thog ma'i zun ldan yod pa'o ||
| khyod la dmigs pa'i re ba dan | | ma bral 'di la de 'dra yi | | gnas skabs lus ni 'jig byed pas | | bud med 'dzeg nus ci ltar min | < 3.12 >
khyod la dmigs pa'am thob par re ba dan ma bral ba'i skabs 'di la mnon par 'dod pa dan sems1 pa dan rjes su dran pa dan yon tan sgrogs pa dan yid 'byun ba dan smre snags dan smyo ba dan nad dan blun pa ñid kyi rim pas rab tu *rgyas2 pa ñid kyi gnas skabs de 'dra ni lus 'jig par byed de3 | khyod bud med bzan mo la 'dzeg par nus pa ci ltar min te the tshom med par nus pas de la rjes su brtse bar mdzod cig | bud med la gnod pa4 'dod pas ci bya | 'di ni 'gog rgyan dan phul byuń yań yin źin5 | rkan pa gñis pa dan bźi pa la bi ha tā bi ha tā źes pa dan |6 man1 ga nā man1 ga nā źes pa'i dan po'i zun ldan yod pa'o ||
3.10 1 te I . 2 om. I . 3 khon I . 4 gyur I. 3.11 1 spyid I . 2 om. I. 3.12 1 sem I; vgl. Rt. ad KĀ 3.12: °cin- tanā°. · 2 rgas I; vgl. Rț. ad KĀ 3.12: pravrddhā. * . 3 te I · 4 Lies: *pa'i oder *par ? Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 502: ... bud med la de ltar gnod pa'i 'dod pa de 'dras yun rin por gdun du gźug nas ci bya. . 5 cin I . 6 om. I . 7 mam I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.10 / Rt. ad KĀ 3.10): tib. dpa' bas = Skt. śauryeņa · tib. sa gźi = Skt. prthvī tib. de'i rjes su= Skt. punaḥ tib. 'dod pa yons su rdzogs pa = Skt. abhilāșaparyantam tib. rgyal ba kho nar ma zad pa'o = Skt. na kevalam jīyata eva tib. rkan pa dan po dan bźi pa la ... thog ma'i zuń ldan = Skt. prathamacaturthapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.11 / Rț. ad KĀ 3.11): tib. rkan pa gñis pa dan gsum pa la ... thog ma'i zuň ldan = Skt. dvitīyatrtīyapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.12 / Rț. ad KĀ 3.12): tib. thob par = Skt. samāgame tib. mnon par 'dod pa dan sems pa dan rjes su dran pa dan yon tan sgrogs pa dan yid 'byun ba dan smre snags dan smyo ba dan nad dan blun pa ñid kyi rim pas rab tu *rgyas pa (ñid) kyi = abhilāșacintanānusmrtiguņakīrtanodvega- vilāponmādavyādhijadatākrameņa pravrddhā tib. the tshom med par = Skt. nātra samdehah tib. rjes su brtse bar mdzod cig = Skt. anukampyatām tib. bud med la gnod pa 'dod pas ci bya = Skt. kim strīvadha(pātaka)dohadena · tib. rkan pa gñis pa dan bźi pa la ... dan po'i zun ldan = Skt. dvitīyacaturthapādādiyamakam.
Page 306
292 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.13-15
nigrhya netre karşanti bāla-pallava-śobhinā | taruņā taruņān klisțān alino nalin>-ônmukhāḥ || < 3.13 >
1|| nigrhyetyādi |1 |206| taruņā vrkşeņa bālaiḥ pallavaiḥ śobhamānena netre vigrhya2 *kliştān3 vikșiptamanasas taruņān yūno 'lino bhramarā nalineșūnmukhāḥ4 pravrttā netre5 cakșușī6 nigrhya darśanasubhagatayā grhītvā karșanty7 abhimukhīkurvanti | ubhayadarśanarasavyākulās8 taruņā iti yāvat | trtīyacaturthapādādiyamakam9 ||
viśadā viśad-āmatta-sārase sārase jale | kurute ku-ruten> êyam hamsī mām Antak>-āmișam || < 3.14 >
1|| viśadetyādi |1 sarasa idaņ2 sārase jale | kiņbhūte | viśanto3 vigāhamānā āmattāḥ sārasāḥ4 pakșiņo 5yasminn iti5 viśadāmattasārase vyavasthitā viśadā śuddhā6 haņsī- yaņ 'virahinām udvejanīyatvād7 madhureņāpi kutsitenāvișahyena rutena śabdena hetunā karaņena vĀntakasya8 Mrtyor āmișam grāsam mām9 kurute 10*krathati |1° hantīti yāvat | prathamadvitīyatrtīyapādādiyamakam vikalpitam11 ||
vişamam vişam anveti Madanam mad-anandanaḥ | sah> êndu-kalay>> âpodha-malayā Malay>-ânilaḥ || < 3.15 >
1|| vişamam ityādi |1 Malayānilo mamānandanaḥ2 3pīdāhetur madano 'podham3 apa- gatam malam ata ity apodhamalayā viśadayendoḥ kalayā saha Madanam Kāmam nāma 4vișam vișamam4 *asunāśakatvād5 anvety anusarati | upanayatīty6 arthaḥ | anvety anukarotīti vā vyākhyeyam | Malayānilaś candrakalā ca tādrgatyantatāpakaratvān madanā- yata7 ity arthaḥ | prathamadvitīyacaturthapādādiyamakam8 ||
3.13 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 nigrhya Ed. · 3 krstānām Hs., krstān Ed. · 4 oūnmukhā Hs. · 5 netra Hs. · 6 cakşuși Hs. · 7 karșanti | Hs .; karșayanti Ed.' · 8 °darśanavaśavyā° Ed.' · 9 atra trtīya° Ed. - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (a). 3.14 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 idam [sārasam tatra] Ed. · 3 viśato Ed.' · 4 sāra- sāh Hs. post corr., m. sec. (°), Ed .; sārasā Hs. ante corr. · 5 yasmin | yat Hs .; yasmin [tatra] Ed. ·6 śuklā Ed. ·7 ~°tvāt | Hs., virahijanodvejanīyatvāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.14: bral ba rnams kyi yid 'byun bar bya ba yin pa'i phyir für Skt. virahinām udvejanīyatvāt .· 8 [vā] antakasya Ed. · 9 om. Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.14: 'dod ldan bdag. . 10 kratheti Hs .; mām Ed.' . 11 vikalpitam Hs .; vikalpitam idam Ed. - Metrum: Anuștubh. 3.15 1 ~ ityādi | Hs. post corr., ~ ityadi | Hs. ante corr .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 oanandana Ed.' . 3 °nah | apo° Hs .; pīdāhetuh apo° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.15: gdun bar byed pa'i phyir für Skt. pīdāhetuḥ. · 4 vişamam vişam Ed. · 5 āśunāśakatvāt | Hs., Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.15: srog 'jig par byed pa'i phyir für Skt. *asunāśakatvāt. · 6 upanayatī[?]ty Ed. · 1 madanāyattau Ed.' . 8 °yamakam Hs .; °yamakam idam Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 307
3.13-15 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 293
| yal 'dab gsar pas mdzes pa yi | | ljon pas drans pa'i gźon nu rnams | | padmar mnon phyogs bun ba yis | | mig nas bzun ste 'gugs par byed | < 3.13 >
yal 'dab1 gsar2 pas mdzes śin yid du 'on ba'i śin ljon pas mig nas bzun drańs te yid g.yens pa'i gźon nu lan tsho3 can rnams me tog padma [79a/437] la mňon du phyogs pa'i buń ba rnams kyis kyan mig nas bzuň ste lta ba'i skal ba bzan po ñid kyis 'gugs pa mnon du phyogs par byed do || rigs brjod4 pa'i bar gyi gsal byed yin źin5 | rkan pa gsum pa la ta ru ņā ta ru ņā źes pa dan |6 rkan pa bźi pa la na li no na li no źes pa dan po'i zuń ldan ma chod pa yod pa'o ||
| myos pa'i bźad ni rab 'jug pa | | rdziń gi chu la dkar ba yi | | nan mo 'di yi ca co yis | | bdag ni Mthar byed zas su byed | < 3.14 >
|| gsum pa gsum la yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.3") dga' bas kun tu1 myos pa'i bźad ces bya ba'i bya'i khyad par 'jug pa'i rdzin gi chu la gnas pa'i nan mo dkar mo 'di'i ca co ste bral ba rnams kyi yid 'byun bar bya ba yin pa'i phyir 2mi bzad pa'i phyir2 mi bzod pa'i sgra yis 'dod ldan bdag Mthar byed Gśin rje'i zas su byed do || 'di ni rgyu'i da phul byuń gi'an rgyan te | rkan pa dan po la bi śa dā bi a dā źes pa dan |3 gñis pa la sā ra se sā ra se źes pa dan |3 gsum pa la ku ru te ku ru te źes pa thog ma'i zuń ldan yod pa'o ||
| dri bral zla ba'i cha dag dan | | lhan cig Ma la ya yi rlun | | bdag dga' mi byed 'Dod pa ni | | mi bzad dug gi rjes su 'gro | < 3.15 >
dri ma dan bral ba'i zla ba'i cha bcu drug *ci1 rigs pa dan lhan cig 'grogs pa'i Ma la ya'i rlun bdag gdun bar byed pa'i phyir dga' bar mi byed pa 'di ni2 'Dod pa'i lha srog 'jig par byed pa'i phyir mi bzad pa'i dug gi rjes su 'gro ste de dan 'dra'o zes pa'i don to || 'dir lhan cig brjod3 pa dan dgag pa dan gzugs can dan dpe dan phul byun gi rgyan yod ciń4 rkan pa dan po dan gñis pa dan bźi pa la rim pa ltar bi a mam bi șa mam źes5 pa dan |6 ma da nam ma da nam źes pa dan | ma la yā ma la yā źes pa'i dan po'i zun ldan yod do ||
3.13 1 mdab I . 2 sar I . 3 'tsho I . 4 rjod I . 5 cin I. 6 om. I. 3.14 1 du I . 2 ma bzad pa'a phyar I . 3 om. I. 3.15 1 ji I .2 ni = I . 3 rjod I . 4 cin = I . 5 ces I . 6 om. I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.13 / Rt. ad KĀ 3.13): tib. mig nas bzun = Skt. netre vigrhya tib. yid g.yens pa'i = Skt. vikșipta- manasah tib. lan tsho can = Skt. yūnaḥ * tib. lta ba'i skal ba bzan po ñid kyis = Skt. darśanasubhagatayā tib. mon du phyogs par byed do = Skt. abhimukhīkurvanti · tib. rkan pa gsum pa la ... dan | rkan pa bźi pa la ... dan po'i zun ldan = Skt. trtīyacaturthapādādi- yamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.14 / Rț. ad KĀ 3.14): tib. bya'i = Skt. pakșiņaḥ * tib. gnas pa'i = Skt. vyavasthitā tib. bral ba rnams kyi yid 'byun bar bya ba yin pa'i phyir = Skt. virahinām udvejanīyatvāt tib. mi bzad pa'i phyir = Skt. kutsitena * tib. mi bzod pa'i = Skt. avişahyena * tib. sgra yis = Skt. śabdena · tib. Gśin rje'i = Skt. Mrtyoḥ * tib. rkan pa dan po la ... dan | gñis pa la ... dan | gsum pa la ... thog ma'i zun ldan = Skt. prathamadvitīyatrtīyapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.15 / Rț. ad KĀ 3.15): tib. gdun bar byed pa'i phyir = Skt. pīdāhetuh tib. srog 'jig par byed pa'i phyir = Skt. *asunāśakatvāt * tib. de dan 'dra'o = Skt. anusarati · tib. źes pa'i don to = Skt. ity arthah tib. rkan pa dan po dan gñis pa dan bźi pa la ... dan po'i zun ldan = Skt. prathamadvitīyacaturthapādādiya- makam.
Page 308
294 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.16-17
māninī mā ninīșus te nisangatvam Ananga me hāriņī hāriņī šarma tanutām tanutām yataḥ || < 3.16 >
1|| [40b] māninītyādi |1 Ananga tava nișangatvaņ tūņiratvam śaranikarapūraņayogena2 mā mām ninīsur netum icchantī māninī kā cid vivakșitā strī hāriņī muktālatālamkrtāne- nāhāryaņ3 rūpam uktam svabhāvarūpaguņayogāc ca hāriņī4 manoharātmā5 mama tanu- tām krsatvam *prāņasamdehavrttim6 yato gacchataḥ śarma samāgamasukham jīvitam tanutāņ karotu prasīda | ājñāpayainām deva tvam evāsyāḥ 'prabhavasīti |7 prathamatrtīya- caturthapādādiyamakam® ||
jayatā tvan-mukhen> âsmān akatham na katham jitam | kamalam kam alamkurvad alimad dali mat-priye || < 3.17 >
207|]1|| jayatetyādi |1 mama priye matpriye tava mukhenāsmān evam mukharān jaya- tā vašīkurvatākatham na vidyate kathāsyety avacanam vikāsayogena2 dalāni praśastāni pattrāņy asminn iti3 dali | prabuddham iti yāvat | ataś ca makarandalolupamadhupa| 94b7- yogād alayo 'smin vidyanta ity alimad evam ca guņayogāt4 kam5 udakam āśrayam alam- kurvad bhūşayat kamalam padmam paryāptaguņam6 api katham ¡avacanam7 na jitam jitam eveti kamalena mukham upamitam8 | dvitīyatrtīyacaturthapādādiyamakam9 ||
3.16 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °pūrayogena Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.16: mda'i tshogs kyis gan ba'i phyir für Skt. śaranikarapūraņayogena. · 3 °krtā, anenā[hā]ryam Ed. · 4 om. Ed.1 . 5 ma- noharā me Ed.' . 6 °sandehavarttī Hs .; °sandeham Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.16: srog la'an the tshom za bar 'jug pa. * ·7 abhavasīti | Hs .; prabhavasīti Ed. · 8 °yamakam Hs .; °yamakam vikalpitam Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.17 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 vikāśa° Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.17: rab tu rgyas pas für Skt. vikāsayogena. · 3 iti Hs. post corr., marg. (°ti), Ed .; i Hs. ante corr. · 4 guņāyogāt Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.17: yon tan dan ldan pas für Skt. guņayogāt; s. auch Rt. ad KĀ 3.16, 3.64, 3.71-72, 3.91. . 5 tam Hs. . 6 padmaparyāyam Ed.' ·7 avacanam | Hs., avacanam [sat] Ed. . 8 upamitam Hs. post corr., upami- tam Ed .; upamitim Hs. ante corr. · 9 yamakam Hs .; atra dvitīya°°yamakam āvișkrtam Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 309
3.16-17 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 295
| bdag sten mi 'dod khens pa can | | do śal dan ldan 'phrog byed ma | Lus med khyod kyi don pa ñid | | bdag 'gro bde bas phra mor mdzod | < 3.16 >
kye Lus med 'Dod pa1 'dod ldan bdag sten pa'am thob par mi 'dod pa'i *khens2 pa can ma mu tig la sogs pa'i do śal dan ldan ma yid 'phrog par byed ma mig gi *ut3 pa la dan gdon pa'i pad ma dan 'dzum pa'i ku mu da dan ldan pas1 'Dod lha khyod kyi mda'i tshogs kyis gan ba'i phyir don [79b/438] pa ñid du brjod par 'dod pa'i bud med 'ga' źig phra gyur te rjud *dam4 srog la'an the tshom za bar 'jug pa de bdag dan 'grogs pa'i bde bas rgyas par mdzod cig ces don du gñer ba'o || gan bdag gdun ba'i rgyu *khens2 ldan ma de ñid khyod kyis bsal ba las kun dga'i rgyur 'gyur bar mdzod ces pa'i don te | 'di gzugs can dań śis brjod5 la sogs pa'i rgyan te | rkań pa dań po la mā ni nī mā ni nī źes pa dan | gsum pa la hā ri ņī hā ri ņī źes pa dan | bźi pa la ta nu *tām6 ta nu *tām6 źes pa rkan pa'i thog mar zun ldan bar chad med pa yod pa'o ||
| khyod kyi gdon gis bdag las rgyal | | chu yi rgyan gyur bun ba can | 'dab ldan padma gtam med las | | ci ltar mi rgyal bdag dga' ma | < 3.17 >
kye bdag gi dga' ma źes bod de1 | khyod kyi gdoń gis bdag gtam smra ba las rgyal źiń dban du byas te | yon tan dan ldan pas2 rten chu'i rgyan du gyur pa rab tu rgyas pas 'dab ma dan ldan źin3 sbran rtsi śin tu4 'dod pa'i bun ba can me tog pad ma gtam smra ba med pa las ci ltar mi rgyal te rgyal ba kho na'o źes pad mas gdoń pa 'jal ba'o || rkań pa phyi ma gsum la rim pa ltar na ka tham na ka tham źes5 pa dan | ka ma lam ka ma lam źes pa dan |6 da li mat da li mat źes5 pa rkan pa'i dan po'i zun ldan yod pa ste | de gsum dań 'og ma ni cuń zad bya dka'o ||
3.16 1 pa = I . 2 khyens I . 3 ud I . 4 ma I . 5 rjod I . 6 tam I. 3.171 te I . 2 bas I . 3 cin I . 4 du I . 5 ces I .6 om. I.
I Vgl. KĀ.T 2.16.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.16 / Rt. ad KĀ 3.16): tib. mu tig = Skt. muktā° tib. yid = Skt. mano° tib. mda'i tshogs kyis gan ba'i phyir = Skt. śaranikarapūraņayogena * tib. brjod par 'dod pa'i bud med 'ga' ig= Skt. kā cid vivakșitā strī rkan pa dan po la ... dan | gsum pa la ... dan | bźi pa la ... rkan pa'i thog mar zun ldan = Skt. prathamatrtīyacaturthapādādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.17 / Rț. ad KĀ 3.17): tib. gtam smra ba las = Skt. mukharān tib. dban du byas te = Skt. vaśīkurvatā tib. yon tan dan ldan pas = Skt. guņayogāt tib. rten = Skt. āśrayam tib. rab tu rgyas pas = Skt. vikāsayogena tib. sbran rtsi śin tu 'dod pa'i = Skt. makaranda- lolupa° * tib. smra ba med pa las = Skt. avacanam tib. rgyal ba kho na'o żes pad mas gdon pa 'jal ba'o = Skt. jitam eveti kamalena mukham upamitam tib. rka pa phyi ma gsum la ... rkan pa'i dan po'i zun ldan = Skt. dvitīyatrtīyacaturthapādādiyamakam.
Page 310
296 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.18-20
ramaņī ramaņīyā me pāțal>-āpāțal>-âmśukā | vāruņ»> îv> âruņī-bhūta-saura-bhā saurabh>-āspadam || < 3.18 >
1|| ramaņītyādi |1 ramaņī strī kā cid abhimatā ramaņīyā manojñā me mama | kiņbhūtā pāțalapuspavad āpāțalam aruņam amśukam yasyāḥ sā | tathā saurabhasya sugandhitā- yāḥ2 krtrimasya sahajasya vāspadam3 bhūmiḥ | katham iva tādrśī drśyate | aruņībhūtā saurī sūryasaņbandhinī bhā dīptir yasyām4 tathābhūtā vāruņī paścimā dig iva ramaņīyeti prakrtam | pādacatușțayādiyamakam5 ||
iti pādādiyamakam avyapetam vikalpitam | vyapetasyāpi varņyante vikalpās tasya ke cana || < 3.19 >
||1 ādiyamakam avyapetam vikalpyopasamharati | ity uktena prakāreņa pādānām ekaśo dviśas triśaś caturņām cādāv 2*ādito vā2 yamakam avyapetam avyavahitam3 vikalpitam a[41a]nekadhā vibhaktam | tasya yamakasya vyapetasya vyavahitasyāpi na kevalam avyapetasya vikalpāḥ prabhedāḥ ke cit katipaye na sarve varņyanta udāhriyanta iti ||
madhur eņa-drśām mānam madhureņa sugandhinā | sahakār>-ôdgamen> aîva śabda-śeşam karișyati || < 3.20 >
1|| madhur eņetyādi |1 eņadrśām strīņām 2mānam priyajanavaimukhyam2 3śabdo 'pa- māna ityādir vācakaḥ3 śeșo 'vaśișto 'rthasya vigamād yasya tam śabdaśeșam4 asantam karişyati madhur vasantaḥ | kena | madhureņa Ț208| manojñena sugandhinā surabhi- ņā sahakārasyodgamenānkureņaiva | kiņ bahunā | sa hi tādrśo mānaviruddham5 rāgam upanayan6 mānasya śabdaśeīkaraņe7 karaņatvam pratipadyate | prathamadvitīyapādā- divarti8 vyapetayamakam ||
3.18 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 sugandhitāyā Hs. · 3 cāspadam Ed.'; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.18: lhan cig skyes pa'am 'phral byas pa'i gnas für Skt. krtrimasya sahajasya vāspadam. · 4 yasyāḥ sā Ed.' Vgl. oben amśukam yasyāḥ sā. · 5 °yamakam Hs. ante corr .; °yamakam uktam Hs. post corr., m. sec. (°makam uktam), ~ uktam Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.19 1 om. Ed. · 2 ādir vvā Hs., ādir vā Ed. * · 3 avyahitam Hs. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.20 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 nānāpriya° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.20: *khens pa mdza' bo'i skye bo la phyir phyogs pa für Skt. mānam priyajanavaimukhyam. ·3 śabdo pamāna ~ Hs., śabda upamānetyādivācakaḥ Ed.1 · 4 śeșam Ed.' · 5 °viruddham | Hs., viruddha° Ed.' · 6 upanayana Hs. · 7 śeşi° Ed.1 . 8 ovartti Hs., °varti° Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 3.21-22. - Metrum: Anușțubh.
Page 311
3.18-20 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 297
| ñi ma'i 'od kyis dmar gyur pa'i | | chu lha mo bźin pā ța la | | dmar ba'i gos can dri bzan gnas | | bdag gi dga' ma dga' bar bya | < 3.18 >
bźi pa bźi la yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.4") thun mtshams1 su ñi ma'i 'od kyis dmar bar gyur pa'i chu lha phyogs bdag tu2 yod pa mo nub phyogs bźin dan śin *pa3 ta la'i me tog ltar dmar ba'i gos can bdag gi dga' ma ni dga' bar bya ba yid du 'on ba'o || slar yan dga' ma'i khyad par ni dri bzan po lhan cig skyes pa'am 'phral byas pa'i gnas gźir gyur pa'o || gos dmar po gon pa'i dga' ma de thun mtshams1 kyi dus kyi nub phyogs bźin du yid du 'oń ba'o źes pa'i don to || 'di rkań pa bźi po la rim pa ltar ra ma ņī ra ma ņī [80a/439] źes pa dan | pā ța *la4 pā ța *la4 źes pa dan | bā5 ru ņī bā5 ru ņī źes pa dan | sau ra *bhā6 sau ra *bha6 źes pa dan po'i zun ldan yod pa'o' ||
| de ltar rkan pa'i thog ma yi | | zun ldan rnam rtog bar chad med | | da ni bar du chod pa de'i | | rnam rtog 'ga' yan bstan par bya | < 3.19 >
lna pa don bsdu ba ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.5") de ltar bśad pa'i rnam pas rkan pa'i thog ma la yod pa'i zun ldan bar chad med pa'i rnam rtog ste rnam par dbye ba'o || || gñis pa chod pa'i zun ldan la drug (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2") | bśad par dam bca' (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.1) | rkan pa gñis la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.2) | gsum la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.3) | bźi la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.4) | bźi la cha gñis su yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.5) | don bsdu ba'o (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.6) || dan po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.1") da ni źes pa skabs su babs1 pa'i tshig ste | rkan pa dan po'i zun ldan de'i bar du chod pa'i rnam rtog rab tu dbye ba 'ga' yan ste cun zad cig bstan źin2 dper brjod par bya'o ||
| sa ha ka ra las 'khruns nid | | yid 'on dri bzan ldan pa yis | dpyid kyis e na'i mig can gyi | | khens pa sgra yi lhag mar byed | < 3.20 >
|| gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.2") śin tsū ta las 'khruns pa de'i myu gu yid du 'on źin dri bzaň po dan Idan pa1 byed par gyur *pas2 byed pa por gyur pa dpyid3 kyis ri dags e na'i mig can mdzes ma rnams kyi *kheńs4 pa mdza' bo'i skye bo la phyir phyogs pa don dan bral bas sgra'i lhag mar te med par byed do || 'di ni med pa byed pa'i dnos po'i rgyu'i rgyan te | rkan pa dan po'i thog mar ma dhu re na źes pa dan | gñis pa'i dan por yan ma dhu re na źes pa de gñis la zun ldan chod pa yod pa'o ||
3.18 1 'tshams I . 2 du I . 3 pa I . 4 la I . 5 wa I . 6 bha I . 7 ba'o I. 3.19 1 bab I . 2 cin I. 3.20 1 ba I . 2 pa 'is I . 3 spyid I · 4 khyens I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.18 / Rt. ad KĀ 3.18): tib. nub phyogs = Skt. paścimā dik tib. me tog ltar = Skt. °pușpavat · tib. yid du 'on ba'o = Skt. manojñā tib. slar yan = Skt. tathā tib. lhan cig skyes pa'am 'phral byas pa'i = Skt. krtrimasya sahajasya vā tib. gžir = Skt. bhūmiḥ * tib. rkan pa bźi po la ... dan po'i zun ldan = Skt. pādacatuștayādiyamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.19 / Rț. ad KĀ 3.19): tib. don bsdu ba ni = Skt. upasamharati · tib. bśad pa'i rnam pas = Skt. uktena prakāreņa tib. rnam par dbye ba = Skt. vibhaktam tib. rab tu dbye ba = Skt. prabhedāh tib. cun zad cig = Skt. katipaye tib. dper brjod par bya'o= Skt. udāhriyante; (Dț. ad KĀ.T 3.20 / Rț. ad KĀ 3.20): tib. myu gu = Skt. ankureņa tib. byed pa por gyur pa = Skt. karaņatvam pratipadyate tib. mdzes ma rnams kyi = Skt. strīņām tib. mdza' bo'i skye bo la phyir phyogs pa = Skt. priyajanavaimukhyam tib. don dan bral bas = Skt. arthasya vigamāt tib. med par = Skt. asantam tib. rkan pa dan po'i thog mar ... dan | gñis pa'i dan por ... zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. prathamadvitīyapādādi(varti) vyapetayamakam.
Page 312
298 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.21-23
karo 'titāmro rāmāņām tantrī-tādana-vibhramam | karoti s>-ērsyam kānte vā śravaņ>-ôtpala-tādanam || < 3.21 >
1|| karo 'tītyādi | rāmāņām atitāmraḥ kara pāņis tantrīņāņ vīņāguņānām tādanam vādanam eva vibhramaņ līlām karoti vidhatte | kānte patyau vișaye śravaņotpalenā- vatamsakuvalayena2 tādanam prahāram vā sersyam īrsyayā3 saha vartamānam sāsūyam karoti 4kriyāviśeșaņam vā karotīti4 prakrtam | tādrśam eva hi karma tasya yogyam | pratha- matrtīyapādādivişayam5 vyapetayamakam6 ||
sa-kalāp>-ôllasanayā kalāpiny»> ânu nrtyate | megh>-ālī nartitā vātaiḥ sakal>> âpo vimuñcati || < 3.22 >
"|| sakaletyādi |1 vātair nartitā 2mandamandam āndolitā2 [95a meghānām ālī mālā 3sa- kalā sarvā na kā cid3 evāpo jalāni vimuñcati varşati kalāpasya barhabhārasyollasanam4 vistāras tena saha vartate sakalāpollasanayā kalāpinyā mayūrānganayā pramuditayānu5 nrtyate6 vrstyanantaram' natyate | prathamacaturthapādādigocaram vyapetayamakam8 ||
svayam eva galan-māna-kali kāmini te manaḥ | kalikām atha nīpasya drstvā kām nu sprśed daśām || < 3.23 >
1|| svayam ityādi |1 kāmini2 te tava manaś cittam svayam ātmanaiva tādrśavastūnām3 darśanam antareņa galan4 nivartamāno5 māna eva kalir 6vigrahaḥ strījanocito yato [41b] yasya vā tad *galanmānakali6 vartate | *athānantaram7 adya8 prāvrși nīpasya9 taroḥ kali- kāņ 1sākşād ivotkalikām10 drstvā kām kīdrśīm daśām avasthām 1sprśed *bhavet |11 na vidmaḥ | sutarām12 rāgavaktavyatām yāsyatīti bhāvaḥ | nu vitarke | dvitīyatrtīyapādādi- vyapetayamakam ||
3.21 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 avatamsaku° Hs. post corr., Ed .; °āvatamsamku° Hs. ante corr. · 3 īrșayā Hs. · 4 iti Ed.'; vgl. Rț. ad KĀ 1.57. . 5 °pādā° Hs. post corr., Ed .; °pādi° Hs. ante corr. · 6 ~°yamakam Hs .; yamakam idam Ed.'; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.21: zun ldan chod pa für Skt. vyapeta- yamakam. - Metrum: Anuşțubh, ma-Vipulā (ac). 3.22 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 mandam andolitā Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.22: dal bu dal bus g.yo ba'o für Skt. mandamandam āndolitā. · 3 śakalā ~ Hs .; sakalāh sarvāh na kāś cid Ed.' · 4 °bhārasyo° Hs. post corr., Ed .; °bhārāsyo° Hs. ante corr. · 5 nu Hs .; pramuditayā anu° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.22: dga' bas für Skt. pramuditayā. · 6 nrtyate | Hs .; °nrtyate Ed. ·7 vrstyānantaram Hs. Lies: vrstyā *anantaram ? · 8 °yamakam Hs .; °yamakam etat Ed. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.23 1 ~ ityādi Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 he kāmini ! Ed. · 3 tādrśa[drāvaka]- vastuno Ed.' · 4 galati Ed.' · 5 nivarttamāno Hs .; vartamāno Ed.' · 6 vigrahaḥ | strījanocitaḥ | yato ~°kalir Hs .; om. Ed.' · 7 athāntaram Hs .; arthāntaram | Ed.'; s. Amarakośa 3.3.246, vgl. Rt. ad KĀ 3.176. · 8 adhya Hs. ·9 ņīyasya Hs. · 10 sākșād ivotkalikām Hs. post corr., marg., Ed .; om. Hs. ante corr. · 11 sprśedabha- vet | Hs .; sprśed gacched iti Ed. · 12 sutaram Hs. - Metrum: Anușțubh.
Page 313
3.21-23 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 299
| dga' ma'i lag pa śin tu dmar | | rgyud mas la bsnun rnam *'khrul dan | | phrag dog ldan par mdza' bo la'an | | rna ba'i utpal gyis snun byed | < 3.21 >
dga' ma rnams kyi lag pa'i mthil1 śin tu2 dmar bas pi wan gi rgyud la bsnun pa'i rnam *'khrul3 te rnam par 'gyur ba la phrag dog dan bcas par mdza' bo la yan dga' ma'i rna ba'i rgyan gyi *ut4 pal gyis snun źin5 chags par byed do źes6 pa la phrag dog ldan źes pa1 dpe'i rgyan te | rkan pa dan po dan gsum pa la thog mar ka ro ti źes pa zun ldan chod pa yod pa'o ||
| rlun gis gar bsgyur sprin gyi phren | | mtha' dag chu ni rnam par 'thor | | de rjes mjug ma rab bslans pa'i | | mjug sgro ldan ma gar dag byed | < 3.22 >
sprin gyi phren ba ni khyad par gyi gźi'o || de'i khyad par ni rlun gis gar bsgyur1 ba ste dal bu dal bus g.yo ba'o || de 'dra des dan por mtha' dag [80b/440] chu las su gyur pa rnam par 'thor te char pa 'bebs so || de'i rjes su mjug ma rab tu 2bslans śin2 mchog tu *sgeg3 pas mjug sgro ldan pa4 rma bya dga' bas gar byed do || 'di ni bya ba brjod5 pa'i rigs kyi rgyan te | rkan pa dan po dan bźi pa la thog mar sa ka lā po źes pa zun ldan chod pa yod pa'o ||
| 'dod ldan ma dag khyod kyi yid | | khens rtsod ran ñid ñams 'gyur te | nī pa'i ka li kā mthon nas | | gnas skabs ci la reg 'gyur ram | < 3.23 >
kye 'dod ldan ma źes bod de1 | khyod kyi yid kyi kheńs *pas2 rtsod pa da lta yan 'dod pas gzir bas rań ñid rgyu gźan med kyan ñams pa 'dod pas gzir bar 'gyur na śin nī pa'i ka li *ka3 me tog kha 'bus pa dbyar gyi dus su mthon na4 de yid du 'on bas chags pa skye ba dań rjes su mthun5 pas na *gnas6 skabs ci la reg par 'gyur | nas mi śes te | ches śin tu7 'dod pa'i dban du 'gyur ro źes pa dgons pa'o || 'di ni the tshom phul byun gi rgyan te | rkan pa gñis pa dan gsum pa la ka li kā źes8 pa thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o ||
3.21 1 'thil I .2 du I . 3 'phrul I . 4 ud I . 5 cin I . 6 ces I. 3.22 1 sgyur I . 2 bslan źin I . 3 sgyeg I . 4 ba I 5 rjod I. 3.23 1 te I . 2 pa'is I . 3 ka I . 4 na | = I . 5 'thun I . 6 om. I . 7 du I . 8 ces I.
I Vgl. KĀ.T 2.62b.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.21 / Rț. ad KĀ 3.21): tib. pi wan gi = Skt. vīņā° tib. rgyan gyi = Skt. avatamsa° tib. rkan pa dan po dan gsum pa la thog mar ... zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. prathamatrtīyapādādi(vișayam) vyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.22 / Rț. ad KĀ 3.22): tib. dal bu dal bus g.yo ba'o = Skt. mandamandam āndolitā tib. char pa 'bebs so = Skt. varșati · tib. rma bya= Skt. mayūrā° tib. dga' bas = Skt. pramuditayā tib. rkan pa dan po dan bźi pa la thog mar ... zu ldan chod pa yod pa'o = Skt. prathamacaturthapādādigocaram vyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.23 / Rț. ad KĀ 3.23): tib. rgyu gzan med = Skt. ātmanā tib. dbyar gyi dus su = Skt. prāvrsi tib. chags pa = Skt. utkalikām tib. nas mi śes = Skt. na vidmah tib. ches śin tu 'dod pa'i dban du 'gyur ro żes pa dgons pa'o = Skt. sutarām rāgavaktavyatām yāsyatīti bhāvah tib. rkan pa gñis pa dan gsum pa la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. dvitīyatrtīyapādādivyapetayamakam.
Page 314
300 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.24-26
āruhy> ākrīda-śailasya candra-kānta-sthalīm imām | nrtyaty eşa lasac-cāru-candrak>-ânta śikhāvalaḥ || < 3.24 >
1|| āruhyetyādi |1 209] śikhāvalo2 mayūras3 candrakasya barhasyānto 'grabhāgo lasann ākampamānaś *cāru4 śobhanaś candrakānto 'syeti lasaccārucandrakānta ākrīda- śailasya5 krīdāparvatasya sambandhinīm imām samnihitām6 candrakāntasya maņes7 tad- rūpām vā sthalīm8 bhūmim āruhya 'nrtyaty eșo 'yam |9 dvitīyacaturthapādādivyapeta- yamakam ||
uddhrtā rājakād urvī dhriyate 'dya bhujena te | varāheņ) ôddhrtā y»> âsau var>-âher uparisthitā || < 3.25 >
'|| *uddhrtetyādi2 | varāheņa krodavapuşā Vişnunoddhrtā jaladher varasyottamasyāheḥ Śeşasyoparisthitā ca yāsau sarvorvī prthivī rājakād rājasamūhād uddhrtā vijitya grhītā- dya samprati te bhujena bāhunā sarvātiśāyinā3 dhriyate yathānyāyam paripālyate | trtīya- caturthapādādivyapetayamakam ||
kareņa te raņeșv antakareņa dvişatām hatāḥ | kareņavaḥ kşarad-raktā bhānti samdhyā-ghanā iva || < 3.26 >
1|| kareņetyādi |1 te tava kareņa bhujena dvișatāņ2 śatrūņām antam nāśam karotīty3 antakareņa 4raņeşu samareșu4 5hatā kşatāķ5 kareņavo dvişatām hastinaḥ kșarad raktam6 rudhiram eşām iti kşaradraktāḥ santah7 samdhyānuraktā ghanāḥ *samdhyā- ghanā8 aușasarāgadharāḥ9 payodharā iva bhānti | prathamadvitīyatrtīyapādādivyapeta- yamakam1º ||
3.24 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 eşa śikhavalo Ed.' . 3 mayura Hs., mayurah Ed. 4 cāru Hs., Ed. · 5 °šailakasya Hs. . 6 sannihitām Hs., sannihita° Ed.' . 7 maneh Hs. post corr., m. sec. (°h); maņe Hs. ante corr. · 8 sthalīm Hs. post corr., Ed .; sthālīm Hs. ante corr. ·9 nrtyaty eşa yamaka vya {f .. B- petayamakam Hs .; nrtyati | Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.25 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 uddhrtye° Hs. · 3 sarvābhisāriņā Ed.' - Me- trum: Anuşțubh. 3.26 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 [raņeșu] dvișatām Ed. · 3 karoty Ed.' . 4 om. Hs., Ed. · 5 ~ kşatāḥ | Hs .; hatā [janita]kșatāḥ Ed. · 6 rakta Hs. ·7 tathā santaḥ Ed.' · 8 sandhya° Hs., sāndhya° Ed.' ·9 iva sarāgadharā Ed.' · 10 odvitīyatrtīyapādā° Hs. post corr., marg. (°trtīya°); °dvitīyapādā° Hs. ante corr. - Metrum: Anușțubh.
Page 315
3.24-26 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 301
| rtse dga'i ri la zla śel gyi | | than 'di la ni rab 'dzegs nas | | mdons mtha' sgeg cin rab mdzes pa'i | | gtsug phud can 'di gar byed do | < 3.24 >
rtse dga'i don gyi ri la yod pa'i zla ba chu śel gyi ran bźin nam de dan 'dra ba'i than 'di la 'dzegs śin gnas nas | mdons kyi mtha' *sgeg1 pas mdzes pa'i gtsug *phud2 can rma bya 'di gar byed do || 'di ni ran bźin brjod3 pa'i rgyan nam rgya che'i yon tan te | rkań pa gñis pa dan bźi pa la tsan dra kān ta źes pa thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o ||
gan źig sbrul mchog sten gnas sin | | phag pas phyun ba'i sa 'di ni| | rgyal po'i tshogs las rab blans nas | | da lta khyod kyi lag pas bzun | < 3.25 >
sa gźi gań źig sbrul lam klu'i mchog Lhag ma can gyi sten na gnas śin1 phag pa'i gzugs 'dzin pa'i Khyab 'jug gis rgya mtsho nas phyuń ba'i sa gźi 'di rgyal po'i tshogs las rgyal bar byas śin blańs nas dus da lta brjod par ' dod pa'i rgyal po khyod kyi lag pas bzuň źiń rigs pa bźin bskyans te | khyod gcig pu sa gźi'i bdag po'o źes pa'i don to || 'di ni bar gyi gsal byed kyi rgyan dan khams kyi rgyal po źig la bstod na phul byun gi rgyan yan yin te rkan pa phyi ma [81a/441] gñis la thog ma'i zun ldan chod pa bā ra he źes pa yod pa'o ||
| g.yul du dgra yi glan po rnams | | khyod kyi lag pa mthar byed kyis | | bsnun pas khrag ni rab zags pa | | thun mtshams dag gi sprin bźin snan | < 3.26 >
|| rkań pa gsum la yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.3") g.yul du khyod kyi dgra'i glan po *che1 rnams dpa' bo khyod kyi lag pa dgra'i mthar byed de2 'jig byed dam Gśin rje ñid kyis bsnun pa'am bcom pas rma rnams las khrag zag pa rnams thun mtshams kyis dmar ba'i sprin bźin du snań no || gzugs can dan dpe'i'an rgyan te | rkan pa dan po gsum ka'i thog ma na ka re ņa źes pa yod pas de gsum la zun ldan chod pa yod pa'o ||
3.24 1 sgyeg I . 2 pud I . 3 rjod I. 3.25 1 śin = I. 3.26 1 ce I . 2 te I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.24 / Rt. ad KĀ 3.24): tib. ... nam de dan 'dra ba'i = Skt. tadrūpām vā tib. rma bya = Skt. mayū- rah tib. rkan pa gñis pa dan bźi pa la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. dvitīyacaturthapādādivyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.25 / Rț. ad KĀ 3.25): tib. Lhag ma can gyi = Skt. Šeșasya tib. gzugs 'dzin pa'i Khyab 'jug gis = Skt. °vapușā Vișņunā tib. rgya mtsho nas = Skt. jaladheḥ + tib. rgyal bar byas = Skt. vijitya · tib. rigs pa bźin bskyans te = Skt. yathānyāyam paripālyate tib. rkan pa phyi ma gñis la thog ma'i zun ldan chod pa = Skt. trtīyacaturthapādādivyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.26 / Rț. ad KĀ 3.26): tib. dgra'i = Skt. dvişatām tib. 'jig byed= Skt. nāśam karoti tib. bcom pas = Skt. kșatāḥ tib. dmar ba'i = Skt. °rāga° tib. rkan pa dan po gsum ka'i thog ma na ... zuň ldan chod pa yod pa'o = Skt. prathamadvitīyatrtīyapādādivyapetayamakam.
Page 316
302 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.27-29
par>> âga-taru-rāj> îva vātair dhvastā bhațaiś camūḥ | parāgatam iva kv> âpi parāga-tatam ambaram || < 3.27 >
1|| paretyādi | parā śatrubhūtā camūņ senā bhațaiḥ śūrair dhvastā bhagnā | katham iva age parvate tarūņām2 rājiḥ samghāto3 vātair iva | atra ca *vyatikare4 parāgaiḥ pāmsu- bhiḥ samarasamkșobhaprabhavais tatam vyāptam ambaram ākāśam 5kva cit sthāne 'nirdiśya idam tayā5 parāgatam vidrutam līnam ivābhūt | evam atitumulam [95b] raņam abhavat | prathamatrtīyacaturthapādādivyapetayamakam ||
pātu vo bhagavān Visnuḥ sadā nava-ghana-dyutiḥ | sa Dānava-kula-dhvamsī sa-dāna-vara-danti-hā || < 3.28 >
1|| pātv ityādi |1 |210] sa trailokyavikhyāto Vișņur bhagavān iti pūjāvacanam | vo yuşmān pātv apāyād2 rakșatu [42a] sadā nityam | *navasyācironnatasya3 jalagarbhasya ghanasya meghasyeva4 dyutir dīptir asyeti navaghanadyutiḥ5 | śyāma iti yāvat | Dāna- vānām asurāņām6 kulam dhvamsayatīti Dānavakuladhvaņsī | saha dānena madena vartate sadāno mattaḥ | varaś cāsau dantī ca sadānaś cāsau varadantī ca Kuvalayāpīdādiḥ tam hatavān sadānavaradantihā | dvitīyatrtīyacaturthapādādivyapetayamakam7 ||
kam aleḥ sama-keśam te kamal>-ērsyā-karam mukham | kam alekhyam karoşi tvam Kamal»> êv> ônmadişnuşu || < 3.29 >
1|| kam aler ityādi |1 te tava kaņ śiraḥ samāḥ keśā asyeti samakeśam | kasya | aler 2bhramarasya | *āler2 ity arthaḥ | 3bhrngasyeva śyāmaśiroruham3 śiras4 tava śobhatetarām mukham ca te 5kamalena padmena sahersyākaram5 | tatsāmyāt kamalam iva mukham virājata ity arthaḥ | evam varāngī tvaņ Kamalā Lakșmīr ivonmadișņușu ye ke cit kāmo- nmādaśīlās teșu madhye kam nāma puruşam alekhyam agaņanīyam unmadișņutayā karoși | yas tvadrūpaśobhām6 īdrśīm paśyati tam sarvam evonmādayasi | na kiņ cin muñcasīty arthaḥ | pādacatușțayādivyapetayamakam ekajātīyam ||
3.27 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 [sthitānām] tarūņām Ed. · 3 sanghāta | Hs. · 4 vya- kare Hs .; vya[ti]kare [kvāpi] kva cit sthāne 'nirdiște Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.27: skabs der. · 5 ~ 'nirdiśye | idam ~ Hs .; idam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.27: *ga śed de bstan bya ma yin pa'i gnas su für Skt. kva cit sthāne 'nirdiśye. - Metrum: Anușțubh. 3.28 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 pātu pāyā Hs .; pātu apāyād Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.28: gnod pa las für Skt. apāyāt. · 3 °syācironatasya Hs .; °sya nūtanasya Ed. · 4 °syaiva Hs. · 5 °dyuti Hs. · 6 asurāņā Hs. · 7 ādiyamakam Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.28: zun ldan chod pa yod pa'o für Skt. °vyapetaya- makam. - Metrum: Anușțubh. 3.29 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 jamarasyālir Hs .; bhramarasya alina Ed. * . 3 .. .. .. .. śiro° Hs. · 4 om. Ed.' . 5 kalena yadona sahemākaram Hs. · 6 tajjām śobhām Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.29: khyod kyi gzugs mdzes pa 'di 'dra ba für Skt. tvadrūpaśobhām īdrśīm. - Metrum: Anuștubh.
Page 317
3.27-29 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 303
| rlun gis ri yi sin phren bzin | | gzan gyi sde ni dpa' bos bcom | mtha' ni ga śed son ba bźin | | rdul gyis nam mkha' khyab par gyur | < 3.27 >
rlun rnams kyis ri la yod pa'i ljon śin gi phren ba tshogs rnams bcom pa bźin du1 gźan dgra bo'i sde dmag dpun rnams dpa' bo rnams kyis bcom źin ñams par byas par gyur to || skabs der g.yul 'khrugs pa las byun ba'i rdul gyis nam mkha' bar snan khyab par gyur źin2 mtha' ni *yul3 *ga4 śed de5 bstan bya ma yin pa'i gnas su soń ba6 bźin no || 'di ni dpe dan phul byun dan rab rtog gi rgyan te | rkan pa dan po dan gsum pa dan bźi pa la pa rā ga ta źes pa thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o || 'dir rkan pa dan po dan gñis pa dań bźi pa la yod pa źig dper ma brjod7 par snań no ||
| legs ldan chu 'dzin gsar pa'i 'od | | Lha min dag gi rigs nams byed | | myos ldan glan po mchog bcom pa | | Khyab 'jug des khyod rtag tu sruns | < 3.28 >
legs ldan nam bcom ldan nam skal ldan chu 'dzin char sprin gsar pa'i 'od ltar sno bsans sam nag po lha min rnams kyi rigs ñams byed du gyur pa | chan ldan te myos pa'i gla po mchog bcom pa'i Khyab 'jug des khyed rnams rtag tu gnod pa las sruńs śig1 | 'di ni rdzas brjod2 pa'i bar gyi gsal byed dan śis pa'i rgyan te | rkan pa phyi ma gsum la sa dā na wa źes 3pa thog ma'i3 zun ldan chod pa yod pa'o ||
| khyod kyi mgo skra bun ba 'dra | | gdon ni padmar phrag dog byed | | Dpal gyis bźin du rab myos la | | khyod kyis su źig rtsi mi byed | < 3.29 >
|| bźi ka la yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.4") brjod par 'dod pa'i mdzes ma khyod kyi mgo bo'i skra bun ba'i [81b/442] dan 'dra bar nag cin1 gdon pa ni pad mar phrag dog byed de2 de dan mtshuns śin rnam par gsal te | de ltar gzugs mchog ma khyod kyis Lha mo Dpal mos 'dod ldan du bgran bar bya bar byed pa bźin du rab tu myos pa 'dod pas myos pa'i nan can gyi nan du skyes bu su ig rtsi źin bgran bar bya bar mi byed | kun byed de2 | gan khyod kyi gzugs mdzes pa 'di 'dra ba mthon ba de thams cad 'dod pas myos par 'gyur ro źes pa'i don to || 'di ni dpe dan rgyu'i rgyan te | rkan pa bźi ka la ka ma le źes 3pa thog ma'i3 zun ldan chod pa yod pa'o ||
3.27 1 du = I . 2 cin = I . 3 g.yul I . 4 gar I . 5 te I . 6 pa I . 7 rjod I. 3.28 1 cig I . 2 rjod I . 3 pa'i I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 513. 3.29 1 cin = I .2 te I ·3 pa'i I; s. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 513.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.27 / Rt. ad KĀ 3.27): tib. tshogs rnams = Skt. samghātaḥ tib. dgra bo'i = Skt. śatrubhūtā tib. dmag dpun rnams = Skt. senā tib. ñams par byas par gyur to = Skt. bhagnā tib. skabs der = Skt. atra (ca) *vyatikare tib. g.yul 'khrugs pa las byun ba'i = Skt. samarasamksobhaprabhavaiḥ · tib. bar snan = Skt. ākāśam tib. bstan bya ma yin pa'i gnas su = Skt. sthāne 'nirdiśye tib. rkan pa dan po dan gsum pa dan bźi pa la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. prathamatrtīya- caturthapādādivyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.28 / Rț. ad KĀ 3.28): tib. char sprin = Skt. meghasya tib. sno bsans = Skt. śyā- ma tib. myos pa'i = Skt. mattah tib. gnod pa las = Skt. apāyat tib. rkan pa phyi ma gsum la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. dvitīyatrtīyacaturthapādādivyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.29 / Rț. ad KĀ 3.29): tib. de dan mtshuns = Skt. tatsāmyāt tib. rnam par gsal = Skt. virājate tib. de ltar gzugs mchog ma = Skt. evam varāngī tib. 'dod pas myos pa'i nan can gyi nan du = Skt. kāmonmādaśīlās teşu madhye tib. skyes bu = Skt. puruşam tib. bgran bar bya bar mi byed = Skt. agananīyam ... karoși tib gan khyod kyi gzugs mdzes pa 'di 'dra ba mthon ba de thams cad 'dod pas myos par 'gyur ro źes pa'i don to = Skt. yas tvadrūpa- śobhām īdrśīm paśyati tam sarvam evonmādayasi ... īty arthah tib. rkan pa bzi ka la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. pādacatușțayādivyapetayamakam.
Page 318
304 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.30-32
mudā ramaņam anvītam udāra-maņi-bhūșaņāh | mada-bhramad-drsaḥ kartum adabhra-jaghanāḥ kşamāḥ || < 3.30 >
1|| mudetyādi |1 adabhrajaghanāḥ striyo madena yauvanamadhupānādisambhūtena bhra- mantyo drśo netrāņy āsām iti madabhramaddrśa2 udārā mahārhā maņayaḥ padma- rāgendranīlādayo3 ratnamekhalādisvabhāvā bhūșaņam alamkāro4 yāsām ity udāramaņi- bhūşaņāḥ satyo mudā prītyānvitam yuktam ramaņam vallabham kartum kșamāḥ śaknuvanti | ramaņam atitarām modayantīti yāvat | 5prathamadvitīyayos trtīyacaturthayoś ca pādayor ādito vyapetayamakam*5 ||
uditair anya-pustānām ārutair me hrtam manaḥ | uditair api te dūti mārutair api dakşiņaiḥ || < 3.31 >
1|| uditair ityādi |1 anyapustānām2 kokilānām sambandhibhir ārutaiḥ śabdai[42b]r3 uditaiḥ sampannair4 me mama mano hrtam grhītam | na kevalam 5ebhiḥ | dūti5 te tavo- ditair ālāpaiḥ peśalair dakșiņair mārutair api |211 pavanaiś ca hrtam iti prakrtam | prathamatrtīyayor6 dvitīyacaturthayoś7 ca8 pādayor ādito9 vyapetayamakam |
surā-jita-hriyo yūnām tanum adhyāsate striyaḥ | tanumadhyāḥ kşarat-sveda-su-rājita-mukh>-êndavaḥ || < 3.32 >
1|| suretyādi |1 striyo yūnām tanum angam adhyāsate 'dhiśerate purușāyitayogena | 2kiņ- bhūtāḥ |2 surayā madirayā jitotsā 96a ļritā hrīs3 *trapāsām4 iti surājitahriyo 'tyanta- mattāḥ | tanu kşāmam madhyam udaram āsām iti tanumadhyāņ5 | kșaratā svedena śramajalena muktājālakeneva6 sușthu rājitam alamkrtam mukham 7induņ kāntyādinā- sām7 iti kşaratsvedasurājitamukhendavaḥ | dvitīyatrtīyayoh 8prathamacaturthayoś ca pādayor ādito® vyapetayamakam ||
3.30 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °bhramadrśah | Hs., Ed.' . 3 °rāgaindranīlādayah | Hs., °rāgendranīlādayaḥ Ed. · 4 ala[m]kāro Hs., alankāro Ed. · 5 pādacatustayapādādivyapetayamakam evam jātīyam Hs .; pādacatustaye pādādivyapetayamakam ekajātīyam Ed. Vgl. die Schlußbemerkung in Dț. ad KĀ.T 3.30. - Metrum: Anușțubh. 3.31 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 he dūti ! anya° Ed.' · 3 sabdaihr Hs. · 4 sampan- naih | Hs. post corr., sampannaih Ed .; sāmpannaih | Hs. ante corr. · 5 ebhir dūti Hs .; ebhiḥ | Ed.', vgl. he dūti ! in der Ed. oben. · 6 °trtīyayo Hs. · 7 °caturthayo Hs. · 8 om. Hs. ·9°yog adito Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.32 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 kimbhūtāḥ Hs. post corr.2, kimbhūtāḥ ? Ed .; kim- bhūtām Hs. ante corr. · 3 ngīs Hs. · 4 tayā'sām Hs .; trapā asyām Ed.' · 5 °madhyā Hs. · 6 jālakenaiva Hs., Ed.' ·7 indukāntyā° Hs., Ed .; vgl. Rț. ad KĀ 2.68, 2.83, 2.159 und Rț. ad KĀ 2.21. · 8 °caturthayor ādito Hs. - Metrum: Anușțubh.
Page 319
3.30-32 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 305
| rgya che rin chen rgyan dan ldan | | myos pas mig 'khor dza gha na | | chun ba min pas mdza' bo ni | | dga' ba ldan par bya bar bzod | < 3.30 >
|| lna pa bźi la cha gñis su yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.5") rgya che ba'i rin po che'am1 nor bu pad ma rā ga dan in dra nī la la sogs pa'i rgyan ske rags sogs dan ldan źin2 lan tsho3 dań sbran rtsi 'thuns pa la sogs pas myos pas mig 'khor4 źin 'khrul pa dza gha na tshań ra chun ba min pa ste che ba'i mdzes ma rnams kyis mdza' bo ches śin tu5 dga' ba ldan par bya bar bzod cin nus so || 'di ni rgyu'i rgyan te | rkan pa dan po dan gñis pa dag la mu da ra6 ma na źes pa dan | gsum pa dan bźi pa dag la ma da bhra źes 7pa thog ma'i7 zun ldan chod pa yod pa'o ||
| gźan gsos rnams kyis bsgrags pa dań | | khyod kyis brjod pa'i sgra dań ni | | lho yi phyogs kyi rlun gis kyan | | bdag yid phrogs so pho ña ma | < 3.31 >
|| kye pho ña mo źes bod de1 gźan gsos khu byug rnams kyis sgra bsgrags pa dań khyod kyis brjod pa'i sgra śin tu2 'jam pa dan de dag tu2 ma zad lho'i phyogs Ma la ya'i rluň gis kyan sred ldan bdag gi yid phrogs te 'dod pa dan ldan par byas so || 'di ni ran bźin dan rgyu dan bar gyi gsal byed kyi rgyan te | rkan pa mi mñam pa dag la u di tai ra źes pa dan | mñam pa dag la mā ru tai źes pa thog ma'i3 zun ldan chod pa yod pa'o ||
| rked pa phra źin rnul zags pas | | gdon gi zla ba rab mdzes pa'i | | bud med chan gis no tsha bcom | | skyes pa'i lus la 'dzeg par byed | < 3.32 >
|| rked1 pa phra źiń chags pa'i gdun bas rṅul zag pas gdoń pa'i zla ba rab tu mdzes pa [82a/443] can gyi bud med gźon nu ma chań gis śin tu2 myos pas no tsha bcom źiń ñams par byas pa rnams skyes pa lan tsho3 can rnams kyi lus la 'dzeg ste 'dzin ba la sogs par4 byed do || 'dir rkan pa gñis pa dan gsum pa dag la ta nu ma dhyā źes pa dan |5 dań po dan bźi pa dag la su rā dzi ta źes pa 6thog ma'i zun ldan chod pa6 yod pa ste | rań bźin dan gzugs can dan bar gyi gsal byed dan rgyu'i rgyan yod do ||
3.30 1 ce 'am I . 2 zin = I . 3 'tsho I . 4 'khor I post corr., m. sec., marg. (°r); 'kho I ante corr. . 5 du I . 6 ra I . pa'i I. 3.31 1 te I . 2 du I . 3 pa'i I. 3.32 1 rkyed I . 2 du I . 3 'tsho I . 4 pa I . 5 om. I . 6 chod pa'i zun ldan I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 516.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.30 / Rt. ad KĀ 3.30): tib. nor bu pad ma rā ga dan in dra nī la la sogs pa'i = Skt. padmarāgendra- nīlādayo ratna° tib. ske rags sogs = Skt. °mekhalādi° tib. lan tsho dan sbran rtsi 'thuns pa la sogs pas = Skt. yauvanamadhupānā- disambhūtena tib. mdzes ma rnams kyis = Skt. striyaḥ tib. nus so = Skt. śaknuvanti tib. ches śin tu= Skt. atitarām tib. rkan pa dan po dan gñis pa dag la ... dan | gsum pa dan bźi pa dag la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. *prathamadvitīyayos trtīyacaturthayoś ca pādayor ādito vyapetayamakam *; (Dț. ad KĀ.T 3.31 / Rț. ad KĀ 3.31): tib. khu byug rnams kyis = Skt. kokilā- nām tib. sgra = Skt. śabdaiḥ tib. śin tu 'jam pa = Skt. peśalaih tib. de dag tu ma zad = Skt. na kevalam ebhiḥ tib. rkan pa mi mñam pa dag la ... dan | mñam pa dag la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. prathamatrtīyayor dvitīyacaturthayoś ca pādayor ādito vyapetayamakam; (Dț. ad KĀ.T 3.32 / Rț. ad KĀ 3.32): tib. śin tu myos pas = Skt. atyantamattāh tib. ñams par byas pa = Skt. utsāritā tib. rkan pa gñis pa dan gsum pa dag la ... dan | dan po dan bži pa dag la ... thog ma'i zun ldan chod pa yod pa ste = Skt. dvitīyatrtīyayoḥ prathamacaturthayoś ca pādayor ādito vyapetayamakam.
Page 320
306 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.33-34
iti vyapetayamakaprabhedo 'py eşa darsitah | avyapetavyapetātmā vikalpo 'py asti tadyathā || < 3.33 >
|| evam vikalpya1 nigamayatīty uktena2 vidhinā vyapetasya yamakasya prabhedo 'pi vikalpaś *caişa3 prakrto darśita *udāhrtaḥ4 | na kevalam avyapetayamakavikalpa5 ity 6api- śabdena vyācașțe ||6 1avyapetaś ca vyapetaś7 cātmā svabhāvo vyāmiśro yasya vikalpasya prakaraņād yamakasambandhinaḥ so 'py asti | na kevalam uktaḥ śuddhaḥ | asyeti pāțhe 'sya yamakasya sambandhī vidyata iti gamyate | kīdrśo 'sau | tadyathety udaharati ||
s>> âlam s>-ālamba-kalikā-sālam sālam na vīkșitum | n> ālīn ālīna-bakulān ālī nālīkinīr api || < 3.34 >
1|| sālam ityādi |1 sālī2 sakhī kā cid vivakșitā virahāturā vīkșituņ nālam śaknoti3 | kim | ālambanam ālambaḥ saha tena vartate sālambā ālambamānāḥ |4 samantato 'varūdha5 ity arthaḥ | sālambāḥ kalikā yāsāņ sālānāņ śa 43a|khānām tāḥ sālambakalikāsālā6 yasya sālasya taruviśeşasya sarjasya7 tam īkșitum 8virahajvarasambhūtamanojñarocakatvān nālam8 | sālambāḥ kalikā eva parikșepasādharmyeņa sālaḥ prākāro9 yasyety api vyākhyā- yate | na kevalam evam | ālīnāņ ślișțā bakulāḥ kesarās10 taravaḥ pușpasamrddhiyogād yair ity ālīnabakulān alīn bhramarān api pūrvavad vīkșitum nālam iti prakrtam11 | nālam asyāstīti |212|| nālīkam padmam | anyeșām12 drśyata' iti dīrghatvam | tad vidyate āsām iti nālīkinīḥ padminīr13 api vīkșituņ nālam iti prakrtam | dușkaram varākī jīvișyatīti 14kām cid14 virahiņīņ sakhīm uddiśya 15kā cid15 evam vaktīti | prathamadvitīyayos trtīyacaturtha- yoś ca pādayor ādito 16'vyapetam vyapetam ca16 yamakam ||
3.33 1 vikalpā Hs. · 2 ukte Hs. · 3 caivā Hs .; caiva Ed. · 4 udāhriyatah Hs .; udāhritaḥ Ed. Vgl. Rț. ad KĀ 1.69, 2.239, 3.67. · 5 avyapetamayamaka° Ed.' · 6 apiśabdenācaste | Ed. · 7 °taś ca vyapetaś Hs. post corr .; °ta .. .. petaś Hs. ante corr .; °tavyapetaś Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 3.1. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.34 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 sā ālī Hs. post corr., Ed .; sā alī Hs. ante corr. · 3 [na] śaknoti Ed. · 4 om. Hs., Ed. · 5 'varūdha Hs. · 6 °kalikāḥ sālā Hs. · 7 sajjasya Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.34: sardza ra sa. · 8 °sambhūta°~ nālam Hs .; °sambhūtāmanorocakatvāļn nā]lam Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.34: byun ba'i yid du 'on ba la sred par byed pa'i phyir ro für Skt. °sambhūtamanojñarocakatvāt. · 9 pra- kāro Hs. · 10 keśarās Hs .; kesara° Ed. · 11 prakrtaḥ Hs. · 12 Lies: anyeșām api ? · 13 padminī Hs. · 14 kāñ cid Hs .; kā cid Ed.' · 15 kañ cid Ed.' · 16 ~ vyapetañ ca Hs .; 'vyapetavyapetam Ed.' Metrum: Anușțubh, na- Vipulā (ac).
I Vgl. Cān. 5.2.145: anyeșām api (Ed. LIEBICH 1902, S. 99) und Pāņ. 6.3.137: anyeșām api drśyate (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 351).
Page 321
3.33-34 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 307
| de ltar bar chod zun ldan gyi | | rab tu dbye ba 'di yan bstan | bar chod ma chod bdag ñid kyi | | rnam rtog kyan yod 'di lta ste | < 3.33 >
don 1bsdu ba1 (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.6") de ltar bśad zin pa'i rnam pas bar du chod pa'i zun ldan rkan pa'i dan po na yod pa'i rab tu dbye ba 'di yan bstan źin2 dper brjod de3 | yan gi sgra ni bar ma chod kyi dbye ba kho nar ma zad ces pa'o || gsum pa chod cin ma chod pa'i zuń ldan ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.3") ma chod pa dan chod pa 'ba' źig pa de dag tu4 ma zad kyi bar du chod pa yan yin la ma chod pa yan yin pa5 snar gyi gñis po de bsres pa'i bdag ñid zun ldan gyi rnam rtog ste dbye ba yan yod cin de dper brjod6 na 'di lta ste |
| ka li kā 'phyan yal ga can | | sā la blta bar des mi nus | | ba ku lar chags bun ba dan | | grogs mos padma can yan min | < 3.34 >
ka li kā me tog kha 'bus pa 'phyan ba'i yal ga yod pa can gyi sā la źes1 pa sardza ra sa 'byuń ba'i śin bral bas ñen pa'i grogs mo2 des blta bar mi nus te | de bźin du ba ku la źes pa'i śin me tog phun sum tshogs pa can la chags śin *dgons3 pa'i bun ba can yan des blta bar mi nus la | pad ma can pad ma 'byun ba'i gźi yan blta bar nus pa min te | 'bral ba'i rims las byun ba'i yid du 'on ba la sred par byed pa'i phyir ro || 'di ni 'gog pa'i rgyan te rkań pa sna ma gñis kyi dan por sā lam sā lam źes pa dan | phyi ma dag la nā *li4 nā *li4 źes pa yod pas | bskor ba gñis la bar med pas bar ma chod pa dań | rkan pa dan po dan gñis pa dag la yod pa dan gsum pa dan bźi pa dag la yod pa'i bar du yi ge gźan [82b/444] gyis chod pa'i phyir chod cin ma chod pa'i zun ldan te | de ltar phyi ma dag la yan *ji5 rigs par śes par bya'o ||
3.33 1 sdud pa I . 2 cin I . 3 te I . 4 du I . 5 ba I . 6 rjod I. 3.34 1 ces I . 2 mo I post corr .; mo .. I ante corr. · 3 'gons I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 517: ... tshogs pa la 'khor źin chags pa'i bun ba dan. 4 li I . 5 je I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.33 / Rt. ad KĀ 3.33): tib. don bsdu ba= Skt. nigamayati tib. bśad zin pa'i rnam pas = Skt. uktena vidhinā tib. dper brjod de = Skt. udāhrtah tib. yan gi sgra ni bar ma chod kyi dbye ba kho nar ma zad ces pa'o= Skt. na kevalam avyapeta(yamaka)vikalpa ity apiśabdena vyācaste tib. 'ba' żig pa (de dag tu) ma zad kyi = Skt. na kevalam tib. bsres pa'i = Skt. vyāmiśrah tib. zun ldan gyi = Skt. yamakasambandhinah tib. dper brjod na= Skt. udāharati; (Dț. ad KĀ.T 3.34 / Rț. ad KĀ 3.34): tib. śin = Skt. taru° tib. bral bas ñen pa'i = Skt. virahāturā tib. de bźin du = Skt. evam tib. śin = Skt. taravah tib. me tog phun sum tshogs pa can = Skt. puşpasamrddhi° tib. blta bar mi nus = Skt. vīkșitum nālam tib. blta bar nus pa min te = Skt. vīkșitum nālam tib. 'bral ba'i rims las byun ba'i yid du 'on ba la sred par byed pa'i phyir ro = Skt. virahajvarasambhūtamanojñarocakatvāt tib. rkan pa dan po dan gñis pa dag la yod pa dan gsum pa dan bźi pa dag la ... chod cin ma chod pa'i zun ldan te = Skt. prathama- dvitīyayos trtīyacaturthayoś ca pādayor ādito 'vyapetam vyapetam ca yamakam.
Page 322
308 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.35-36
k›> âlam kālam anālaksya-tāra-tārakam īkșitum | tāratā-ramya-rasitam kālam kāla-mahā-ghanam || < 3.35 >
1|| kālam ityādi |1 kālam samayam kālā 2mahānto ghanā asminn2 iti kālamahāghanam nīlavipulajaladam3 tārasya bhāvas tāratā uccaistaratvam tayā gāmbhīryayogena ramyam kāntam rasitam garjitam meghasambandhi yasminn iti [96b] tāratāramyarasitam 4ga- mbhīraghanagarjitam garbham4 anālaksyās tirohitā meghapihitatvāt tārā ujjvalās tārakā nakşatrāņy5 6asminn ity6 anālakşyatāratārakam kālam virahiņi jane krtāntam7 8atiduḥ- sahatvād *īkșituņ8 kā nāma strī samyuktāpi prāg eva viyuktālam śaknoti | naiva kā cit | iti 9prāvrso 'tyantotkaņțhākāritvam udbhāvitam | prathamacaturthayor10 11dvitīyatrtīyayoś ca pādayor1 ādito 'vyapetavyapetayamakam naikajātīyam ||
yāma yāma-tray>-âdhīn>-āyāmayā maraņam niśa | yām ayām adhiy>) âsv-ārty-āyā mayā mathit>> aîva sā || < 3.36 >
1|| yāmetyādi |1 yāmānām trayam trayaḥ2 praharās tadādhīna3 āyatta āyāmo dairghyam yasyās tayā niśā rātryā varșāyamāņayā4 hetu[43bļbhūtayā maraņam 5antam yāma5 gacchāma6 vayam | 7*bhavatv etat |7 nedam asmān dunoti kim tv idam atikașțam | yām ganganām ayām8 aham gatavān asmi sedānīm asūnām ārtiņ pīdām āyātīty asvārtyāyā9 prāņārtiduḥkhanirveśā10 mayādhiyā tatparityāgād11 12durbuddhinedrśam apaśyatā12 mathi- tā13 hataiva nātra saņdehaḥ | na hi sā madvirahitā jīvati varākī | svavirahaduḥkhanimitta- tvāt tanmaraņasya14 mayā mathitaivety15 uktam | evam vipadyamānena mayā saha sāpi varākī mathitānayā niśeti vā yojyam | evam viyuktaḥ16 kaś cit kāmī priyām anuśocati | "7pādacatuşțayādiyamakam avyapetavyapetam ekarūpam17 ||
3.35 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 mahānto 'sminn Hs. · 3 vipulanīlajala° Ed.' . 4 °ga- rjjitam garbham | Hs .; °garjitagarbham | Ed. · 5 nakșatrāny Hs., nakșatrāņi Ed .; auch nakșatrāņi y° denk- bar. ·6 asminni | ty Hs .; asminn iti Ed. ·7 krtānta[sadrša]m Ed. · 8 °tvāt vīkșitum Hs. post corr., marg. (°t), °tvād vīkşitum Ed .; °tvā vīkșitum Hs. ante corr. · prāvrsa utkaņthākāritvam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.35: dbyar gyi dus de śin tu chags pa skyed par byed par bstan to. · 10 °caturthayo Hs. · 11 °trtīyayor Ed.' - Me- trum: Anușțubh, na-Vipulā (c). 3.36 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 trayoh Ed.' · 3 tadādhīnāḥ | Hs .; tatrādhīna Ed. · 4 varşāyamānayā Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.36: mtshan mo char 'bab bžin pa yis. · 5 anuyāmo Ed.' . 6 gac- chāmo Ed.' ·7 bhavatļy] etat | Hs .; bhavadarthe | tan Ed.' 8 angānām ayām Hs .; anganām Ed.' ·9 asvarttyā- yā Hs. · 10 °āttiduhkhanirduhkhanirvvesā Hs .; °ārtiduḥkhanirveśā | Ed. · 11 °tyāgā Hs .; °tyāgāt Ed. · 12 °na- drśam ~ Hs .; °nedrśena mayā sā Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.36: 'di 'dra ma bsams par für Skt. īdrśam apa- śyatā. · 13 marthitā Hs .; mathitaiva Ed.1 . 14 tatma° Hs. · 15 °taivaty Ed.' . 16 viyuktā Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.36: 'dod ldan bral ba 'ga' źig für Skt. viyuktah kaś cit kāmī. · 17 ~°rūpam Hs .; °yamakam vyapetam avyapeta[m eka]rūpam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.36: chod cin ma chod pa'i zun ldan. - Metrum: Anușțubh.
Page 323
3.35-36 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKA) 309
| sprin nag chen po ldan pa'i dus | | snan dan rgyu skar kun mi mtshon| | gsan mthor dga' ba sgrog byed pa | | Dus 'dra blta bar su yis nus | < 3.35 >
yan1 char sprin *nag2 chen po dan ldan pa'i3 dbyar gyi dus snań ba dan rgyu skar rnams kun nas mi mtshon4 te mi mthon ba | gsan5 mthor te sgra drag por dga' ba yid du 'on ba sgrogs par byed pa śin tu6 bzod par dka' ba'i phyir bral bas ñen pa'i skye bo'i Dus te Gśin rje dań 'dra ba de ma bral bas kyan blta bar mi nus na bral bas ñen pa'i bud med *sus7 blta bar nus | mi nus pa lta ci smos | des ni dbyar gyi dus de śin tu6 chags pa skyed par byed par bstan to || 'di ni dpe'am gzugs can dan 'gog pa'i rgyan yan ste | kā lam kā lam źes pa rkan pa dań po dan bźi pa dag la yod cin8 bar pa dag la tā ra tā ra žes pa yod pas chod cin ma chod pa'o ||
| thun gsum dban gyur rin ba yi | | mtshan mo yis ni bdag 'chir 'gro | | gan la bdag son srog gzir 'gro | | de ni blo med bdag gis bcom | < 3.36 >
yań rkan pa bźi ka la yā ma yā ma źes pa yod pa'i chod cin ma chod pa'i zun ldan ni thun gsum gyi dban du gyur te gsum dan ldan pa'i mtshan mo char 'bab bźin pa yis dga' ma dan bral ba bdag 'dod pa'i gdun ba mi bzod pas 'chir 'gro ste srog gton no || 'dis bdag gdun ba min gyi dga' ma gań la bdag1 soń ba tsam gyis srog gzir bźin pas 'gro ste srog mthar 'gyur ba'i dga' ma de yons su btan bas blo med pa bdag gis 'di 'dra ma bsams par bcom ste | bzan mo de bdag dan bral na 'tsho ba ma yin pas so || de ltar 'dod ldan bral ba 'ga' źig dga' ma'i rjes su 'gyod par byed do ||
3.35 1 yan = I . 2 om. I . 3 ba'i I . 4 tshon I . 5 bsan I . 6 du I . 7 su 'is I . 8 cin = I. 3.36 1 bdag .. I.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.35 / Rt. ad KĀ 3.35): tib. mi mthon ba = Skt. tirohitāh tib. sgra drag por = Skt. uccais° tib. yid du 'on ba = Skt. kāntam tib. śin tu bzod par dka' ba'i phyir = Skt. atiduhsahatvāt · tib. bral bas ñen pa'i skye bo'i = Skt. virahiņi jane tib. Gśin rje = Skt. krtāntam tib. ma bral bas kyan blta bar mi nus na bral bas ñen pa'i bud med sus blta bar nus | mi nus pa lta ci smos | = Skt. kā nāma strī samyuktāpi prāg eva viyuktālam šaknoti | naiva kā cit | tib. dbyar gyi dus de śin tu chags pa skyed par byed par = Skt. prāvrso 'tyantotkaņțhākāritvam udbhāvitam tib. rkan pa dan po dan bźi pa dag la yod cin bar pa dag la ... chod cin ma chod pa'o = Skt. prathamacaturthayor dvitīyatrtīyayoś ca pādayor (ādito) 'vyapetavyapeta(yamakam); (Dț. ad KĀ.T 3.36 / Rț. ad KA 3.36): tib. chod cin ma chod pa'i zun ldan = Skt. °yamakam avyapetavyapetam tib. gsum dan ldan pa'i = Skt. trayah ( ... ) āyattaḥ tib. char 'bab bźin pa yis = Skt. varșāyamāņayā tib. srog gton no= Skt. antam ( ... ) gacchāma tib. 'dis bdag gdun ba min gyi = Skt. nedam asmān dunoti kim tu tib. dga' ma = Skt. anganām tib. srog mthar 'gyur ba'i = Skt. prānā(rtiduhkha)nirveśā tib. yons su btan bas = Skt. °parityāgāt tib. 'di 'dra ma bsams par = Skt. īdrśam apaśyatā tib. bzan mo de bdag dan bral na 'tsho ba ma yin pas so= Skt. na hi sā madvirahitā jīvati varākī tib. de ltar 'dod ldan bral ba 'ga' źig dga' ma'i rjes su 'gyod par byed do= Skt. evam viyuktaḥ kaś cit kāmī priyām anuśocati.
Page 324
310 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.37
ity ādipādayamakavikalpasyedršī gatiḥ | evam eva vikalpyāni yamakānītarāny api || < 3.37 >
213] | pādādiyamakavikalpam upasamharati | ity uktena prakāreņādiś cāsau pādaś ca avayave samudāyopacārāt | tatra 'yamakam |1 pādādiyamakam ity arthaḥ | tasya vikalpaḥ prabhedaḥ | tasyāvyapetasya vyapetasyāvyapetavyapetasya2 ca gatiḥ svarūpam īdrśy evaņvidhā darśiteti śeşaḥ | ādipādayamakavan3 madhyāntapādayamakam anugantavyam ity atidiśati | evam ādipādayamakavikalpanyāyenaivetarāņi4 madhyāntapādavartīny5 api na kevalam pūrvāņi yamakāni sukarāņi6 *vikalpyāni7 prabhedyāni svayam anugantavyā- ni | diśas tādrśo darśitatvāt | tāni caivam8 vikalpanīyāni |9
priyām sakhe sakhedām tām anunīya 10katham cana10| ānaya tvaritam kurmaḥ karma bhūyo na tādrśam11 ||
jitendriyatayāsādya |97a] 12sadāyati yatiśriyam12 | lokadvaye 'pi loko 'yam tvayi śāsati nandati13 |
gatvā deśāntaram vittam14 nāham arjitum īśvaraḥ | pri[44a]ye vinā vināšam tvām asavo yānti15 me dhruvam |
16bhajamānajane dhanye16 ghanagarjitadambaraḥ | kiņ karişyati kālo 'yam 17*priyādhrti dhrtiśriyam ||17
I8vrddhim parām naya na yat tādrśam18 19ye na19 durjayāḥ | jīyante vişayā ete 20vividhāyāsahetavaḥ ||20
śūrās te nayanișņātā2 vyasanaprabhavam bhavam | ye jayanti mahātmānaḥ prajārakșaņadīk șitāḥ ||
*satyapāvitavākyasya22 rājan satatam +atyasu23 | dvişām bhayamkarakaras tava kalpadrumāyate ||
[214] şadabhijñasya vaḥ pātu 24*pātayad doșavidvișaḥ 24 jagadvijayavikhyātam balam yenājitam jitam ||
evam dvitricatuşpādamadhyāntayamakam25 vikalpanīyam ||
3.37 1 yamaka Hs., yamakam | Ed. · 2 vyapetasya Ed.' · 3 °vata | Hs .; °vat Ed. · 4 °yamakam vikalpa° Hs. · 5 °varttiny Hs .; madhyāntavartīny Ed.' · 6 su{{ .. }} karāņi Hs. ·7 vikalpāni Hs .; om. Ed.' · 8 caiva Hs. · 9 vikal- panīyāni || ° || Hs. post corr .; vikalpanīyānīti - Ed .; vikalpānīyāni || · || Hs. ante corr. · 10 kathañ canah Hs., kathañ cana Ed. · 11 tādrśam Hs .; tādršām Ed.' · 12 sadāyāti patiśriyam Hs. . 13 nandati Hs. post corr., Ed .; ninditi Hs. ante corr. · 14 cittam Hs. · 15 yāntim Hs. · 16 tyaja mānadhane mānam Ed. Lies: *bhajamāne statt bhajamāna° ? · 17 ovrti dhrtiśriyam | Hs .; °vrtivrtiśriyaḥ || Ed. · 18 vrddhim parām laya na yat tādrśam Hs .; [varam tathā tathāgato dadātu] Ed. · 19 yena Ed. · 20 °dhā yāmahetavaḥ | Hs .; °dhāmayahetava || Ed. · 21 nayatişnātā Hs. · 22 °tavā{{ .. }} smasya Hs .; °ta[rājya]sya Ed. · 23 ity asau Ed. · 24 pātayan do- șaº°șaḥ || Hs .; pādaḥ șaddoșa°~°șaḥ | Ed.' · 25 dvicatușpāda° Ed.' - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a).
Page 325
3.37-38 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 311
| źes rkan dan po zun ldan gyi | | rnam rtog lugs ni 'di 'dra ste | | 'di lta kho nar zun ldan gyi | | rnam rtog gźan pa rnams kyan no | < 3.37 >
gñis pa don bsdu ba ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.2") źes pa brjod pa'i rnam pas rkań pa'i da po na yod pa'i zun ldan gyi rnam rtog ste dbye ba'i lugs ni sum bcu rtsa gcig po 'di 'dra ste źes1 pa'o || || gñis pa gnas gźan na yod pa'i zun ldan la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2") | rnam [83a/445] bźag2 spyir bstan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.1) |3 bya dka' dper brjod4 pa'O (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2) || dan po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.1") rkan pa'i dan po'i zun ldan la dbye na sum bcu rtsa gcig yod pa 'di lta kho nar zuń ldan gźan bar na yod pa la sogs pa kun na yod pa'i bar *drug5 po'i dbye ba'i rnam rtog rnams kyan ji ltar rigs par yin no ||
| spros pas 'jigs phyir dbye ba ni | | mtha' dag brjod par mi 'dod de | | de la bya dkar mnon 'dod nid | | 'ga' źig yan ni bstan par bya | < 3.38 >
'o na de rnams 'dir dper mi brjod1 pa ci yin źe na | spros pa ste gźuń śin tu2 mań bas 'jigs pa'i phyir na zun ldan gyi dbye ba bya sla ba rkan pa'i dbus dan mtha' na yod pa kun kho bos brjod par mi 'dod de3 | snar sñan 4nag gi4 mtshan ñid bsdus pa byed par dam bcas pa'i phyir ro1 || zuń ldan de la bya sla ba rnams kyan ma yin gyi bya dka' bar mňon bar 'dod pa'i bar gyi zuń ldan la sogs pa'i rnam pa 'ga' źig bstan źin5 dper brjod par bya'o || thams cad ni ma yin te spros pas 'jigs pa'i phyir ro || de yan rkan pa bźi ka la yod pa rnams bya dka' źiń gsum la yod pa rnams kyan cun zad bya dka' sñam mo |
3.37 1 ces I . 2 gźag I · 3 om. I · 4 rjod I · 5 dug I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 520: ... kun la yod pa'i bar gyi drug po'i dbye ba'i. 3.38 1 rjod I . 2 du I . 3 te I . 4 nags kyi I . 5 cin I.
I Vgl. KĀ.T 1.2.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.37 / Rt. ad KĀ 3.37): tib. brjod pa'i rnam pas = Skt. uktena prakāreņa tib. dbye ba'i = Skt. prabhedaḥ tib. bar na yod pa = Skt. madhyā(ntapāda)vartīni tib. rigs par = Skt. nyāyena; (Dț. ad KĀ.T 3.38 / Rț. ad KĀ 3.38): tib. 'o na de rnams 'dir dper mi brjod pa ci yin że na - vgl. Skt. tāny api kim na vikalpyanta iti ced āha tib. gźun śin tu man bas = Skt. atigranthavistarāt tib. zun ldan gyi = Skt. yamaka° * tib. bya sla ba = Skt. sukarāh tib. rkan pa'i dbus dan mtha' na yod pa= Skt. pādamadhyāntabhāvinaḥ tib. kho bos = Skt. asmābhih tib. sñan nag gi mtshan ñid bsdus pa byed par dam bcas pa'i phyir ro= Skt. samkşiptakāvyalakşaņapraņayanapratijñānāt tib. zun ldan ... la = Skt. yamakeșu tib. bya sla ba rnams kyan ma yin gyi = Skt. na sukarā api tib. bar gyi zun ldan la sogs pa'i = Skt. madhyayamakādi° tib. rnam pa = Skt. bhedāh tib. dper brjod par bya'o= Skt. udāhriyante tib. thams cad ni ma yin te spros pas 'jigs pa'i phyir ro = Skt. na sarve prapañcabhayāt.
Page 326
312 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.38-39
na prapañcabhayād bhedāḥ kārtsnyenākhyātum īpsitāḥ | dușkarābhimatā eva darśyante tatra ke cana || < 3.38 >
|| tāny api kim na vikalpyanta1 iti ced āha |2*na prapañcetyādi |2 bhedā yamakavikalpā3 sukarāḥ kārtsnyena4 sākalyena 5lakșitāḥ |5 sarve6 pādamadhyāntabhāvino 'py ākhyātum *nidarayitum7 nepsitā8 neștā asmabhiḥ | kutaḥ | *prapañcād atigranthavistarād9 bhayād dhetor mā bhūd ativistara iti samkșiptakāvyalakșaņapraņayanapratijñānāt1 | 1°tasmāt ke cid10 eva bhedāḥ prakārā darśitāḥ | idānīm tu tatra yamakeșu dușkaratvena dușkarā 1liti cābhimatā11 ișțā dușkarā eva na sukarā api bhedā madhyayamakādivikalpāḥ ke cana kiyanto na sarve 12prapañcabhayād eva darśyanta12 udāhriyante13 ||
sthir>-ayate yat>-êndriyo na hīyate yater bhavān | amāyat»> êyate 'py abhūt sukhāya te 'yate kşayam || < 3.39 >
1|| sthiretyādi |1 sthirā anapāyinyas tatkāraņānușthānāvicchedād āyataya2 ubhayalokā- bhyudayarūpā asyeti sthirāyata ity āmantraņam etat kasya cit | 3yatāny akāryān3 niru- ddhāni samvrtānīndriyāņi buddhīndriyāņi cakșurādīni karmendriyāņi pāņipādādīni4 ca5 yeneti yatendriyo bhavān yater muner na hīyate nāvakrsyate | 'kim nu yatinā samāhāro6 yatendriyatvād eva | na kevalam etat | na vidyate7 māyā paravañcanāsyāmāyas8 tasya bhā- vo 'māyatāpi9 paropakāri[44bļtā 10ca te10 taveyate tāvate11 mahate kșayam nāśam ayate agacchate sthirāya sukhāya 12kāmāya vividhānugrahāya12 nityasukhārtham abhūt | sarva- tra sampanno bhavān na 13kva cid13 vipanna ity arthaḥ |14 [97b pādacatușțayamadhya- yamakam ekarūpam avyapetavyapetātmakam15 ata evedrśam dușkaram ||
3.38 1 vikalpanta Hs., vikalpyante Ed. · 2 pra°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 ya- makavikalpāḥ Hs. post corr., marg. (°vika°), Ed .; yamakalpāḥ Hs. ante corr. · 4 kārsnyena Hs., kārtsnena Ed. · 5 [na] lakşitāḥ Ed. . 6 [yataḥ] Ed.' ·7 nirdaśayitum Hs .; darśayitum Ed.' . 8 [na] īpsitā Ed. · 9 prapañ- ced °vistarāt Hs .; prapañceti granthavistara° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.38: gźun śin tu man bas 'jigs pa'i phyir. · 10 tasmā | t ke cid Hs. · 11 ity evābhimatā Ed. · 12 ~ darśyante Hs .; °bhayāt nidarśyante Ed.' · 13 om. Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.38: bstan źin dper brjod par bya'o für Skt. darśyanta udāhriyante. - Me- trum: Anușțubh. 3.39 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 āyatir Hs., Ed. · 3 yadāny a° Hs .; anyakāryān Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.39: bsdams te bya ba ma yin pa las bkag pa'i phyir für Skt. *yatāny akāryān ni- ruddhāni. · 4 pādādīni Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.39: lag pa dan rkan pa la sogs pa rnams für Skt. pāņipādā- dīni. · 5 vā Ed.' · 6 kin nu ~ samāhārah Hs .; om. Ed.' · 7 vidyate Hs. post corr., Ed .; vidyāte Hs. ante corr. . 8 ºāsya | amāyah Hs .; °vañcanā yasya amāyas Ed. ·9 'māyatā [niḥśāțhyam] Ed.' · 10 ca, Ed.' · 11 etāvate Ed. · 12 kāmāyeti cittānugrahāya Ed.' · 13 kva cid api Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.39: 'gar yan für Skt. kva cit. · 14 | tha tha tha tha tha tha | Hs. (Tilgung oder Ausfüllung) · 15 avyapetātmakam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.39: chod cin ma chod pa für Skt. avyapetavyapetā°; vgl. auch tib. chod cin ... ma chod pa'o weiter unten. - Metrum: Pramāņikā.
I Vgl. KĀ 1.2 und 3.186.
Page 327
3.39 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 313
| brtan rgyas dban po rab bsdams pa | | khyod ni sdom brtson phyir mi ñams | sgyu med gyur kyań khyod kyi bde | | 'jig par mi 'gyur de sñed slad | < 3.39 >
|| gñis pa la drug (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2") | rkań pa bźi'i dbus na yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1) dan | mtha' na yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.2) dan | bar mtha' gñis la yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.3) dan | thog bar na yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.4) dan | thog mtha' gñis na yod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.5) dan | gnas gsum ka na yod pa'o (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.6) || dan po la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1") | chod cin ma chod pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.1) dan | chod pa'O (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.2) || dan po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.1") kye dpal 'jig rten gñis1 ka'i mon par mtho ba brtan pa mi ñams pa źes bod de2 | dban po mig la sogs pas dan las kyi dban po lag pa dan rkan pa la sogs pa rnams bsdams te bya ba ma yin pa3 las bkag4 pa'i5 phyir na khyod ni sdom brtson te6 btsun tshugs las mi ñams te | 'dir rnam dbye lna pa ni phyir źes par mi bsgyur gyi las źes par bsgyur ro || de 'ba' źig tu7 ma zad kyi8 khyod ni gźan slu ba [83b/446] med pa ñid yin la | de dag kyań khyod kyi bde ba 'jig cin ñams par mi 'gyur 'di sñed du che ba'i ched du 'gyur ba'an yin źin9 gźan la phan pa3 byed pa ñid yin te | khyod rtag tu phun sum tshogs pa kho nar 'gyur gyi 'gar yan rgud par 'gyur ba ma yin no źes pa'i don to || sgyu med khyod kyi bde 'jig par || mi 'gyur 'di sñed ched du'ań 'gyur || źes par bsgyur ro || 'di ni sdom brtson 'ga' źig la rań bźin brjod10 pa'i rgyan gyis bstod pa ste | rkań pa bźi ka'i dbus na ya te ya te źes pa yod pas | rkań pa sna ma sńa ma la yod pa dan phyi ma phyi ma la yod pa'i bar du yi ge gźan gyis chod ciń rkań pa gań run re re la yod pa'i ya te gñis po la ma chod pa'o || de bźin du phyi ma rnams la yań śes par bya'o ||
3.39 1 gñi I . 2 te I . 3 ba I . 4 bkag I post corr., m. sec. marg. (°g); bka I ante corr. . 5 [pa']i I . 6 te = I . 7 du I · 8 kyi = I . 9 cin I . 10 rjod I.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.39 / Rt. ad KA 3.39): tib. 'jig rten gñis ka'i mnon par mtho ba = Skt. ubhayalokābhyudaya° tib. mi ñams pa = Skt. anapāyinyaḥ tib. žes bod de = Skt. ity āmantraņam tib. mig la sogs pas = Skt. cakșurādīni · tib. dan las kyi dbań po lag pa dan rkan pa la sogs pa rnams = Skt. karmendriyāņi pāņipādādīni ca · tib. bya ba ma yin pa las bkag pa'i phyir na = Skt. akāryān niruddhāni tib. btsun tshugs las = Skt. muneh tib. de 'ba' źig tu ma zad kyi = Skt. na kevalam etat · tib. gźan slu ba= Skt. paravañcanā tib. ñams par = Skt. nāśam * tib. 'di sñed du che ba'i ched du= Skt. iyate (tāvate) mahate tib. gźan la phan pa byed pa ñid = Skt. paropakāritā tib. khyod rtag tu phun sum tshogs pa kho nar 'gyur gyi 'gar yan rgud par 'gyur ba ma yin no źes pa'i don to = Skt. sarvatra sampanno bhavān na kva cid vipanna ity arthaḥ tib. rkan pa bźi ka'i dbus na ... chod cin ... ma chod pa'o = Skt. pādacatustayamadhya(yamakam ekarūpam) avyapetavyapetā(tmakam).
Page 328
314 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.40-41
sabhāsu rājann a-surā-hatair mukhair mahī-surāņām vasu-rājitaih stutāḥ | na bhāsurā yānti surān na te guņāh prajāsu rāg>-ātmasu rāšitām gatāḥ || < 3.40 >
1|| sabhetyādi |1 |215| he rājan | sabhāsu parișatsu mahīsurāņām brāhmaņānām mukhaiḥ |2 kimbhūtaiḥ | surayā3 4*hataiḥ |4 na tathāsurāhatair5 amadyadūșitaih pavitraiḥ vasunā dhanena yathākāmam pratipāditena rājitai prītiyogād vikasitaiḥ kartrbhūtaiḥ stutā varņitās te tava guņās6 tyāgasatyaśauryādayo7 bhāsurā doșāsamkarād ujjvalaḥ pari- śuddhāḥ8 prajāsv iha lokeșu rāgo 'nuraktir nrpavișaya ātmā svabhāvas tatpradhānatvād yāsām iti rāgātmasv atyantānuraktāsu9 vișaye rāśitām10 pracayatām abhivyāptiyogena gatā martyalokaņ sakalam vyāpya kīrtidvāreņa surān devān na na yānti kim tu yānty eva | svarge 'pi prasiddhā1 ity arthaḥ | catuşpādamadhyayamakam ekarūpam vyapetam iti ||
tava priyā sac-carit>-âpramatta yā vibhūşaņam dhāryam ih> âmśumat tayā | rat>-ôtsav>-āmoda-viśeșa-mattayā na me phalam kim cana kāntimattayā || < 3.41 >
1|| tavetyādi |1 he saccaritāpramatteti saroșam viruddhalakșaņam āmantraņam | durvrtta- pramatteti gamyate | sahasrākșo 'ndha iti yathā | asaccarite vipriye vāpramattāvahitā- saccaritāpramatta vyalīkaśīleti sambodhyate | yā tava priyā vallabhā tayā ratam evo- tsavas tatra sa eva vāmodaviśeșaḥ prītyatiśayas tena mattayā garvitayā | amśavo 'smin santīty aņśumad bhāsuram *vibhūșaņam2 mekhalādikam dhāryam ange niveśyam | tasyāḥ prasādhanam 3 saphalam |3 kim asmākam tena viphalena bhāramātreņa | 4yad ābhā- kāntimattayā4 vibhūșaņenānena5 me mama na kim cit phalam prayojanam asti | evam apy aham tava 'dveșyeva tatparavaśasya | iheti6 vācoyuktau | iha vā prastāve | kā cid anga- nā priyam prastāve kva cit prasādhane niyuñjāna7 evam ī[45a]rșyati | pādacatușțayānta- yamakam ekarūpam8 vyapetam iti ||
3.40 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 om. Hs., Ed. · 3 surayā Hs. post corr., Ed .; surāyā Hs. ante corr. . 4 hatoti Hs., hateti, Ed. · 5 tathā'surā°~ Hs., tathā asurāhatās tair Ed.' . 6 om. Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.40: khyod kyi yon tan für Skt. te tava guņāḥ. · 7 °satyasauryā° Hs .; °sattvaśauryā° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.40: gton ba dan bden pa dan dpa' ba ñid la sogs pa für Skt. tyāgasatyaśauryādayah. · 8 °śuddhā Hs. · 9 ātmasu mantrānu° Ed.' · 10 rāsitā Hs. · 11 prasiddhās te Ed.' - Metrum: Vamśastha. 3.41 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 bhūsaņam Hs .; [vi]bhūșaņam Ed. · 3 sahalam Hs .; saphalam Ed. · 4 kāntimattayā Ed.' · 5 vibhūșa[ņotthayā] Ed.' · 6 ~°vaśasyeheti Hs .; dveșyeva | tava pa- ravaśasya | iheti Ed. · 7 niyuñjānam Ed.' · 8 ekarūpa° Ed.' - Metrum: Vamśastha.
Page 329
3.40-41 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 315
| rgyal po 'dun sar sa yi lha rnams dag gi źal | | chan gis ma bcom nor gyis mdzes pas rab bstod pa'i | | khyod kyi yon tan rab gsal chags bdag skye dgu la | | phun po nid gyur lha rnams su ni mi 'gro min | < 3.40 >
gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.2") kye rgyal po źes bod de1 | 'dun sar te tshogs pa rnams su sa'i lha bram ze rnams kyi źal chań gis ma bcom źin skyon can du ma byas pas gtsan ba2 nor ji ltar 'dod par bsgrubs pas mdzes pa dga' ba dan ldan pa3 las rnam par rgyas pa rnams kyis bstod cin bsgrags pa'i khyod kyi yon tan gton ba dan bden pa3 dan dpa' ba ñid la sogs pa skyon dan ma 'dres pas rab tu gsal ba yons su dag pa mi bdag la rjes su chags śiń źen pa'i bdag ñid can te ran bźin can gyi skye dgu4 'jig rten 'di rnams la phuň po ñid du gyur te mi'i 'jig rten mtha' dag grags pas khyab par byas nas yon tan de rnams lha rnams su mi 'gro ba min te | dgag pa gñis kyis rnal ma go bas 'gro ba kho na yin źin5 khyod lha yul du yan grags so źes pa'i don to || 'di ni rkań pa bźi ka'i dbus kyi stod dań smad na su rā źes pa yod pas bar gyi zun ldan chod pa'o ||
| dam pa'i spyod la bag med khyod kyi dga' ma gaň | | dga' ba'i dga' ston dga' ba'i khyad par gyis myos ma | | de yis 'dir ni 'od ldan rgyan rnams gzun bar 'os | | bdag la mdzes ldan ñid kyis 'bras bu 'ga' yan med | < 3.41 >
gñis pa mtha' na yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.2") kye dam pa'i spyod [84a/447] pa la bag med cin spyod tshul nan pa źes khro ba dan bcas par bod pa ste | khyod kyi dga' ma yid 'oń ma gań yin pa de yis źes pa ste gan dan de ni 'brel bas so || ci lta bus źe na | dga' ba'i dga' ston 'khrig pa'i dga' ba khyad par can phul du byun bas myos śin *kheńs1 pa can gyis so || de 'dra des skabs 'dir ni 'od zer dan ldan pa'i2 rgyan *ske3 rags la sogs pa rnams gzun bar 'os kyi kho *mos4 ni mi 'os te | bdag la mdzes ldan ñid de5 rgyan rnams kyis 'bras bu dgos pa 'ga' yan ste cun zad kyan med de5 | na rgyan mi 'dogs pas so || de lta yin yan kho *mo6 khyod la źe sdań bas de lta bu'i skabs med do || 'di ni rkań pa bźi ka'i mtha' la mat ta yā źes pa zun ldan chod pa gzugs gcig pa yod pa'o ||
3.40 1 te I . 2 ba = I . 3 ba I . 4 rgu I . 5 zin = I. 3.41 1 khyens I . 2 ba'i I . 3 skye I . 4 bos I . 5 te I . 6 bo I.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.40 / Rt. ad KĀ 3.40): tib. tshogs pa rnams su = Skt. parişatsu tib. bram ze rnams kyi= Skt. brāh- maņānām tib. skyon can du ma byas pas gtsan ba = Skt. amadyadūșitaih pavitraih tib. ji ltar 'dod par bsgrubs pas = Skt. yathā- kāmam pratipāditena tib. dga' ba dan ldan pa las rnam par rgyas pa rnams kyis = Skt. prītiyogad vikasitaih tib. bsgrags pa'i= Skt. varņitāḥ tib. gton ba dan bden pa dan dpa' ba ñid la sogs pa = Skt. tyāgasatyaśauryādayah tib. skyon dan ma 'dres pas = Skt. doşāsamkarāt tib. yons su dag pa = Skt. pariśuddhāḥ tib. mi bdag la rjes su ... žen pa'i = Skt. anuraktir nrpavişaye · tib. ran bźin can gyi = Skt. svabhāvaḥ tib. 'jig rten 'di rnams la = Skt. iha lokeșu tib. mi'i 'jig rten mtha' dag grags pas khyab par byas nas = Skt. martyalokam sakalam vyāpya kīrtidvāreņa tib. 'gro ba kho na yin = Skt. kim tu yānty eva tib. lha yul du yan grags so żes pa'i don to = Skt. svarge 'pi prasiddhā ity arthaḥ · tib. rkan pa bźi ka'i dbus ... bar gyi zun ldan chod pa'o = Skt. catușpādamadhyayama- kam ... vyapetam; (Dț. ad KĀ.T 3.41 / Rț. ad KĀ 3.41): tib. spyod tshul nan pa = Skt. vyalīkaśīla tib. khro ba dan bcas par bod pa= Skt. saroșam ... āmantraņam tib. yid 'on ma = Skt. vallabhā tib. phul du byun bas = Skt. °atisayah tib. *khens pa can gyis = Skt. garvitayā tib. skabs 'dir = Skt. iha (vā) prastāve tib. zer dan ldan pa'i = Skt. bhāsuram tib. *ske rags la sogs pa rnams = Skt. mekhalādikam tib. rgyan rnams kyis = Skt. vibhūșanena tib. dgos pa = Skt. prayojanam tib. de lta yin yan kho * mo khyod la = Skt. evam apy aham tava tib. rkan pa bźi ka'i mtha' la ... zun ldan chod pa gzugs gcig yod pa'o = Skt. pādacatuștayāntayamakam ekarūpam vyapetam.
Page 330
316 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.42-43
bhavādrśā nātha na jānate nate rasam viruddhe khalu sannat>>-ênate | ya eva dīnāḥ śirasā natena te caranty alam dainya-rasena tena te || < 3.42 >
1|| bhavādrśā ityādi |1 |216||he nātha svāmin | bhavādrśās tvadvidhā mahātmāno nateḥ2 parapraņāmasya rasaņ svādam kīdrśo 'sāv iti na jānate na vidanti | na namantīti yāvat | 3kiņkāraņam /3 khalu yasmāt sanno 'vasanno4 durgatas tasya bhāvaḥ sannatā | inasya bhāva inatā | sannatenate5 daurgatyaiśvarye nāma viruddhe parasparavyahate | [98a] yadi sannaḥ katham inaḥ | athenaḥ katham sannaḥ | tādrśaś 6ca natirasajña6 iti bhāvaḥ tvam cenaḥ tasmād bhavādrśā nate rasam na jānata iti nigamanīyam | ke tarhi natirasajñā7 ity āha | ya ityādi | ya 8eva dīnāḥ sannā8 durgatās ta eva te tavenasya tvayi9 natena sapraņipātena śirasā °tena ca yușmadvidhavișayena pūrvoktena1° dainyena kārpaņyena tadvidhāsvādyatvād rasena lakșitāḥ santo 11'lam atyartham11 caranti pravartante | aiśva- ryam na kva cin namati | dāridryam eva sarvatra praņipatatīti piņdārthaḥ | catușpādānta- yamakam ekarūpam avyapetavyapetātmakam12 iti ||
līlā-smitena śucinā mrdun»> ôditena vyālokitena laghunā guruņā gatena | vyājrmbhitena jaghanena ca darśitena sā hanti tena galitam mama jīvitena || < 3.43 >
1|| līletyādi |1 līlāsmitena vilāsahasitena śucinā viśadena mrdunā komalenoditenālāpena laghunā lolena ca vyālokitena2 vīkșitena3 guruņā4 manthareņa gatena gamanena vyājr- mbhitena vistīrņena jaghanena nitambena ca darśitena sarveņaitena Manmathaśastra- prakarāyamāņena5 sā kā cid ișțānganā6 7hanti praharati | tena7 ghātena 8marmāvidhā hetunā8 galitaņ vigatam mama jīvitena | nānyad iha kiņ cit kāraņam iti kaś cit kāmāturo virauti | catușpādamadhyāntayamakam9 ekarūpam 1°vyapetam *iti ||10
3.42 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 nate Hs .; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.42: 'dud pa gźan la phyag 'tshal ba'i für Skt. nateḥ parapraņāmasya. · 3 kinkāraņam Hs., kim kāraņam ? Ed. · 4 °sannaḥ | Hs. post corr .; °sānnah | Hs. ante corr. · 5 santatenate Ed.' · 6 ce[no] nātirasajñaḥ [sannatāyāḥ] Ed.' · 7 °jñ[ā] Hs. · 8 ~ dīnās sa°~ Hs .; eva ke cid dīnā Ed.' ·9 tavenasya [savidha iti śeșaḥ] Ed.' · 10 ~ pūrvvoktena Hs .; pūr- voktena Ed.' · 11 'lam atyarthah Hs .; 'la ma[tya]rtham Ed. · 12 avyapetātmakam Ed.' (s. auch Ś. ŚĀSTRĪ 1990, S. 50); vgl. Dt. ad KĀ.T 3.42: zun ldan chod cin ma chod pa für Skt. avyapetavyapetātmakam. - Metrum: Vamśastha. 3.43 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 vyavalokitena Hs .; vyalokitena Ed. · 3 vīkșatena Hs. · 4 guruņām Hs. · 5 oprakarayamamānena Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.43: rnam pa de rnams kyis brjod par 'dod pa'i mdzes ma des bdag la bsnun te. . 6 anganā Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.43: brjod par 'dod pa'i mdzes ma des. · 7 hanti | pradattena Ed.' · 8 marmavi[dh]ā | hetunā Hs .; marmāvedhahetunā Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.43: gnad phug pa des. . 9 oāntam Hs. · 10 vyapetam || Hs., vyapetam || Ed .; vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.40-42. - Metrum: Vasantatilakā.
Page 331
3.42-43 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 317
| mgon po khyod ltas 'dud pa'i ro ni mi mkhyen te | | dman pa ñid dan mchog ñid dag ni nes par 'gal | | gań źig dman pa rnams kyis khyod la mgos 'dud ciń | | de dag kho na dman pa'i ro des mchog tu rgyu | < 3.42 >
kye mgon po jo bo khyod lta bu'i bdag ñid chen pos 'dud pa gźan la phyag 'tshal ba'i ro bro ba mi mkhyen źin1 gźan la phyag mi byed de2 | mchog yin pa'i phyir ro || de yan dman pa 'dud pa'i ro śes pa ñid dan mchog dban phyug dam pa ñid dag ni nes par phan tshun 'gal bas so || gan dman pa de rnams jo bo khyod la mgo bos 'dud phyag 'tshal bar byed cin3 dman pa de rnams kho na dman pa'i ro myon bas mchog tu ste śin tu4 rgyu bar byed do || 'dir rkań pa bźi ka'i mtha' la na te na te źes pa zun ldan chod cin ma chod pa yod pa'o ||
| rol pa'i 'dzum dkar dag dan 'jam por smra ba dan | | chun nu'i lta ba dan ni lci ba'i 'gro ba dan | | rnam par rgyas pa'i dza gha na dag ston pa des | | bsnun pa des na bdag ni 'tsho bas dman par gyur | < 3.43 >
gsum pa bar mtha' na yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.3") rol pa dan rjes su 'brel ba'i1 'dzum pa cun zad rgod pa dkar pos dan | mi rtsub par brjod2 pa'i phyir 'jam por smra ba3 dan 4 'dod pa'i śugs kyis bskyod pa'i chun nu'i lta ba mig zur dań | Ici ba'i 'gro ba dal bar bgrod5 pas dan | rnam par 6rgyas pa'am6 rnam par bsgyins pa yan lag 'khyog pa'i dza gha na bud med kyi rked7 pa'i mdun sgrom8 [84b/448] ston 9pa ste9 | Yid srubs10 kyi mtshon *cha'i11 rnam pa de rnams kyis brjod par 'dod pa'i mdzes ma des bdag la bsnun12 te | gnad phug pa des na bdag ni 'tsho bas dman pa srog dan bral bar gyur to źes 'dod pas gzir ba 'ga' źig gis smre snags byas pa'o || 'di ni rkań pa bźi ka'i bar dan mtha' na te na źes pa'i zun ldan chod pa yod pa'o ||
3.42 1 cin I . 2 te I . 3 cin | = I . 4 du I. 3.43 1 pa'i I . 2 rjod I . 3 bas I . 4 om. I . 5 dgrod I . 6 rgyal ba 'am I . 7 rkyed I . 8 sgroms I . 9 pas te I . 10 srub I . 11 ca'i I . 12 snun I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.42 / Rt. ad KĀ 3.42): tib. jo bo = Skt. svāmin tib. bdag ñid chen pos = Skt. mahātmānah tib. gźan la phyag 'tshal ba'i = Skt. parapraņāmasya tib. bro ba = Skt. svādam tib. phyag mi byed= Skt. na namanti tib. mchog yin pa'i phyir ro = Skt. (tvam c)enah tasmād * tib. 'dud pa'i ro śes pa = Skt. natirasajñah tib. dban phyug = Skt. °aiśvarye tib. phan tshun = Skt. paraspara° tib. jo bo ... la = Skt. inasya tib. phyag 'tshal bar byed= Skt. sapraņipātena tib. myon bas = Skt. °āsvā- dyatvāt tib. śin tu = Skt. atyartham tib. rkan pa bźi ka'i mtha' la ... zun ldan chod cin ma chod pa yod pa'o = Skt. catuspādāntaya- makam (ekarūpam) avyapetavyapetā(tmakam); (Dț. ad KĀ.T 3.43 / Rț. ad KĀ 3.43): tib. mi rtsub par brjod pa'i phyir = Skt. komale- no(ditenā)lāpena tib. 'dod pa'i śugs kyis bskyod pa'i = Skt. lolena tib. dal bar = Skt. manthareņa tib. bgrod pas = Skt. gama- nena tib. rnam par *rgyas pa = Skt. vistīrņena tib. Yid srubs kyi mtshon *cha'i rnam pa de rnams kyis = Skt. etena Manmatha- śastraprakarāyamāņena tib. brjod par 'dod pa'i mdzes ma = Skt. iștānganā tib. gnad phug pa des = Skt. tena ... marmāvidhā+ tib. srog dan bral bar gyur to = Skt. vigatam tib. 'dod pas gzir ba 'ga' żig gis smre snags byas pa'o = Skt. kaś cit kāmāturo virauti tib. rkan pa bźi ka'i bar dan mtha' na ... zun ldan chod pa yod pa'o = Skt. catuspādamadhyāntayamakam (ekarūpam) vyapetam.
Page 332
318 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.44-45
Śrīmān amān amara-vartma-samāna-mānam ātmānam ānata-jagat-prathamāna-mānam | bhūmānam ānayata yaḥ sthitimān amāna- nāmānam ānama tam apratimāna-mānam || < 3.44 >
1|| Śrīmān ityādi |1 2Śrīmān iti2 Lakşmyā3 yuktaḥ | na kva cid 4ekatra māti4 sarvamayatvād ity amān |5 vibhur iti yāvat | sthitimān6 sadā sthityanugataḥ |5 nitya 7ity arthaḥ7 | evambhū- to ya ātmānam 217|| svabhāvam bhūmānam ba|45bļhutām viśvarūpatvād *ānayata8 prāpitavān9 | kiņbhūtam | amaravartmanākāśena samānam tulyam mānam pramāņam yasyety amaravartmasamānamānam ākāśavad 10apramāņam |10 ānate bhaktimati jagati jane11 prathamāno12 vijrmbhamāņo mānaḥ pūjā yasyety ānatajagatprathamānamā- nam13 jagatpūjyam | ānate jagati *prathamānaḥ14 prādurbhavan māno 'nugraho yata15 iti16 yojyam17 | tam evamvidham Visņum 18ānama he *jana18 | punaḥ kiņviśiștam | amā- nāny aparimitāni19 nāmāni 2°yasyety amānanāmānam20 sarvamayatvād anantābhidhā- nam | apratimāno 'nupamo21 māno 'bhyunnatir 22asminn ity22 apratimānamānam | [98b] kva cid ānamateti pāțhaḥ | tatra Balibandhane bhuvam23 mitavantam bhūmānam ānānāņ prāņinām matam24 śaraņyatayeștam25 ātmānam 26param purușam26 Vișņum | tam ity arthād ya ity upāttatvāt | ānamata he janā iti vyākhyeyam | śeșam samānam | catuș- pādamadhyāntayamakam ekarūpam 27avyapetavyapetātmakam *iti ||27
sārayantam urasā ramayantī sāra-bhūta-murusāra-dharā tam | sāras>-ânukrta-sārasa-kāñciḥ sā rasāyanam asāram avaiti || < 3.45 >
1|| *sārayantam ityādi |1 sā kā cid abhimatā strī sārabhūtam utkrstam2 murusāram suva- rņam *abharaņīkrtam3 dhārayatīti4 murusāradharā | urusāradhareti pāțha urusāram5 strījanocitam guņotkarșam dhārayatīti vyākhyeyam | sahārasena raņitena vartanta6 iti
3.44 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 śrimān nityam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.44: Dpal te lha mo Dpal mo ldan pa. · 3 nakșmyā Hs. · 4 ekatra[sthaḥ] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.44: gan du yan gźi gcig tu. . 5 om. Hs., Ed. . 6 sthitamān Hs. . 7 [ity arthah] Ed. . 8 ana[m]ata Hs .; ānayati Ed.' · 9 prāpayati Ed.' . 10 apram[ānam |] Hs. · 11 janeșu Ed.' Vgl. Rț. ad KĀ 1.85. . 12 pra[tha]māno Ed. . 13 °prathamānam mānam | Hs. · 14 prathamāna[m] Hs .; [prathamānah] Ed. · 15 ya[sya] Ed.' · 16 iti [vā] Ed. · 17 yojyah Hs. · 18 ānamā he jaļn]am Hs., ānamam je janam Hs.TH/JH ?; ānamata he janā [iti śeșaḥ] Ed.' (s. THAKUR/JHA 1957, S. 217, Anm. 1: visņu mānam je janam ity ādarśe); vgl. Dț. ad KĀ.T 3.44: kye skye bo rnams phyag mdzod cig ces pa bya ba'i tshig go. . 19 aparamitāni Hs. . 20 yasye[ty a]māna°~ Ed. . 21 'nupamah Hs. post corr., marg. (°pa°), Ed .; 'numah Hs. ante corr. . 22 ~ iti | Hs .; asyety Ed.' . 23 bhu[va] Hs. . 24 [matam] Ed. · 25 saranyatayestam | Hs .; śaraņatayā īștam Ed.' . 26 parapurușam Ed.' . 27 °ātmakam || Hs., °ātmakam || Ed .; vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.40-42. - Metrum: Vasantatilakā. 3.45 1 || sārayanta i°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 utkrstam | Hs .; utkrsta° Ed.' · 3 ābhāraņīkrtam | Hs .; bhūșaņīkrtam Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.45: gser rgyan du byas pa. · 4 dhārayatī° Hs. post corr., Ed .; dhārayati° Hs. ante corr. · 5 uru[ka]sāram Hs. . 6 varttata Hs.
Page 333
3.44-45 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 319
| Dpal ldan mi śon brtan ldan gan gis bdag ñid ni | 'chi med lam dan mñam pa'i tshad ldan rab 'dud pa'i | | 'gro ba rgyas byed mchod ldan tshad med min can ni | | mtshuns med khens ldan sa 'jal źes bya thob de la phyag mdzod | < 3.44 >
Dpal źes sogs te | lha Khyab 'jug de źes pa khyad par gyi gźi ste kye skye bo rnams phyag mdzod cig ces pa bya ba'i tshig go ||1 lha de'i khyad par ni Dpal te lha mo Dpal mo ldan pa yan thams cad kyi ran bźin yin pa'i phyir gan du yan gźi gcig tu2 mi śoń ba ste khyab bdag ces pa'i don to || yan brtan ldan te rtag tu gnas śin rjes su 'gro ba rtag pa dan | lha gań gis bdag ñid de3 ran bźin sna tshogs kyi no bo ñid kyi phyir * bhū4 mā nam źes5 pa man po ste de thob ces sbrel lo || yan 'chi med lha'i lam nam *mkha'6 dan mñam pa'i tshad ldan te nam *mkha'6 ltar tshad med pa dan | yan rab tu2 'dud cin gus par byed pa'i 'gro ba la phan 'dogs pas rgyas par byed la des na 'gro bas mchod pa can te | yan kun gyi ran bźin yin pas7 tshad med pa'i min can dan | *yan8 mtshuns pa med par mtho ba dan ldan pa thun mon ma yin pa'i yon tan can dan | bhū mã na źes pa de yan na sa 'jal źes par bsgyur te lha ma yin gyi dban po Stobs ldan bslus nas 'chin ba'i dus su sa gźi gom pas 'jal ba thob pa ste khyad par dgu'o || 'dir rkań pa bźi'i dbus dan mtha' na *mā na mā na źes pa zun ldan gzugs gcig pa chod cin ma chod pa yod pa'o ||
| bcud la źugs te bran gis dga' byed cin | sñin por gyur pa'i bcud man rab tu 'dzin | | bźad kyi rjes mtshuns sgra ldan 'og pag can | | des ni bcud len sñin po min par rig | < 3.45 >
bźi pa thog bar na yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.4") bcud ro myon ba la źugs pa'am 'khyud1 de2 | nu ma'i khur gyis non pa'i bran gis mdza' bo de dga' ba la sbyor bar byed cin [85a/449] sñin por gyur mchog tu3 gyur pa'i bcud man po'am che ba ste gser rgyan du byas pa'am bud med kyi yon tan nam gron khyer ba'i tshul phun sum tshogs pa 'dzin la | bya'i bye brag bźad sgra sgrogs pa dan rjes su mtshuns pa'i dril chun la sogs pa'i sgra khrol khrol dan Idan pa'i ske rags can mnon par 'dod pa'i bud med des ni bcud len mi rgas pa la 4
3.44 1 | I . 2 du I . 3 te I . 4 bha I . 5 ces I . 6 ka I . 7 bas I . 8 phan I . ya I. 3.45 1 mkhyud I . 2 te I . 3 du I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.44 / Rt. ad KĀ 3.44): tib. Khyab 'jug = Skt. Vişņum tib. źes pa = Skt. evamvidham tib. kye skye bo rnams = Skt. he *jana tib. Dpal mo = Skt. Lakşmyā tib. thams cad kyi ran bźin yin pa'i phyir = Skt. sarvamayatvāt tib. gan du yan gźi gcig tu = Skt. kva cid ekatra tib. khyab bdag ces pa'i don to = Skt. vibhur iti yāvat tib. rtag tu gnas śin rjes su 'gro ba rtag pa = Skt. sadā sthityanugataḥ | nityaḥ ... tib. ran bžin = Skt. viśvarūpatvāt · tib. sna tshogs kyi no bo ñid kyi phyir = Skt. viśva- rūpatvāt tib. ces sbrel lo = Skt. iti yojyam tib. nam *mkha' = Skt. ākāśena tib. nam *mkha' ltar tshad med pa = Skt. ākāśavad apramāņam tib. gus par byed pa'i = Skt. bhaktimati tib. phan 'dogs pas = Skt. anugraho yatah tib. 'gro bas = Skt. jagat° tib. yan = Skt. punaḥ tib. kun gyi ran bźin yin pas = Skt. sarvamayatvāt tib. Stobs ldan ... 'chin ba'i dus su = Skt. Balibandhane · tib. rkan pa bźi'i dbus dan mtha' na ... zun ldan gzugs gcig pa chod cin ma chod pa yod pa'o = Skt. catuspādamadhyāntayamakam eka- rūpam avyapetavyapetā(tmakam).
Page 334
320 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.45-46
sārasāņ śiñjanāḥ |7 sārasai rasadbhir anukrtā tulyā tatsamānatvāt8 9sārasā kāñcir9 me- khalā yasyā iti 1sārasānukrtasārasakāñciḥ |10 tam iștam11 kam cit | pāțhāntare sārabhū- tam nāgarakavrttasampannam | sārayantam 12rasād uparamayantam12 urasā payodhara- bhāreņa parirambheņa ramayantī rantum 13prayuñjānātmānam samam13 sukhayantī vā rasāyanam ajaratvādisukhayogam apy asāram alpam *avaiti14 manyate | suratasukham *īdrśam15 bahu manyate16 | tathāvidho hi įtadābhimānayataḥ17 | catușpādādimadhyayama- kam ekarūpam vyavahitam ||
nay>-ânay>-ālocanay>> ânay»> ânayān ay>-ānay>-ândhān vinay> ânay>-āyate na yān ayāsīr Jina-yāna-yā nayān ayāna-yās tāñ janay> ānay>-āśritān || < 3.46 >
[218]]'|| nayetyādi |1 [46a] 2ayanam *ayaḥ |2 na vidyate 'yo vigamo yasyā ity *anayāna- pāyā3 sthirāyatir abhyudayo yasyety anayāyate 4 *sthirabhyudayeti5 kasya cid āmantra- ņam | na vidyate nayo nītis trivargānubandhī vidhir eșām ity anayān purușān | ata eva ca hitaprāptyupāyānabhijñatvād ayasyābhimatasya phalasyānaya 4 ānayane prāptāv andhān aśaktān6 vinaya nayābhijñān nayānayasamarthān7 vidhehi | katham | nayasya trivargo- pāyasyānayasya tadviparyayasya cālocanā8 vivecanā tayā nayānayālocanayānayāparo- kșayā hetubhūtayā karaņena vā | api ca yān anayān9 ahitopāyān na ayāsīr na prāptavān asi tān nayān ānayanam ānayaḥ prāptis tam āśritān10 prāptiyuktān prāptāñ janaya kuru | ānayeti yāvat | katham | Jinasya Tathāgatasya yānam yānti 11prāpnuvanti |11 anena hitam ity āgamaḥ | tam yāti yathāvad vettīti Jinayānayās tvam | ataś ca prajñābalād eva hita- prāpter na kva cid yānam yātrāparikleśam yāti gacchaty ācaratīty ayānayās tvam | kva ci| 99a |d agacchan vyavasthita12 eva sarvanayanirantaram Tathāgatasamayam anusmaran13 sarvān nayān prāpnuhīty arthaḥ | prathamatrtīyayoḥ pādayor ādyantayamakam ekarūpam avyapetavyapetam | dvitīyacaturthayor14 15ādimadhyayamakam ekarūpam15 avyapetavya- petātmakam iti ||
3.45 7 siñjanā Hs., samñjina Hs. TH/JH? (s. THAKUR/JHA 1957, S. 217, Anm. 2: samñjinety ādarśe); pakșiņah | Ed.' · 8 tatsamānaśabdatvāt Ed.' · 9 ~ kāñcir Hs. post corr .; ~ kiñcir Hs. ante corr .; sārasakāñcī Ed.' · 10 °krtisārasakāñciḥ | Hs .; °krtasārasakāñcī Ed. · 11 istan Hs. post corr .; ișta | n Hs. ante corr. · 12 rasād upa- rayantam Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.45: bcud ro myon ba la źugs pa'am 'khyud de. · 13 °yuñjānā | ātmānam ~ Hs .; °yuñjānā ātmanā Ed.' · 14 a[v]e[t]i Hs .; eveti Ed.' · 15 edrśam Hs .; eva bhrśam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.45: 'khrig pa'i bde ba la ltos nas. . 16 manyate Hs. post corr., Ed .; mānyate Hs. ante corr. · 17 tadā- bhimāno [jā]yate Ed. Lies: tadabhimāno 'yataḥ ? - Metrum: Svāgatā. 3.46 1 °ādi || Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ~ ayam | Hs .; anayā Ed.' · 3 anayā- nayāyā Hs .; anayā'nayā Ed.' · 4 sthirā°°ānaya om. Ed., vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 218, Anm. 1: kaś ca- na vākyabhāgo bhrașta ivābhāti. · 5 ° ābhyudayāyeti | Hs. · 6 aśaktān | Hs .; a[valokanā]śaktān Ed.' · 7 oā- naya° Hs. post corr., Ed .; °ānayā° Hs. ante corr. · 8 vālocanā Hs .; cālocan[ā] Ed. ·9 ayān Ed.1 · 10 āśritān Hs. post corr., Ed .; āśritāvān Hs. ante corr. · 11 ovanty Hs .; °vanti smaranty Ed.' · 12 vyavahita Ed. . 13 a[bhya]san Ed.' . 14 dvitīya° Hs. post corr., Ed .; dvītīya° Hs. ante corr. · 15 °yamakasarūpam Hs. - Metrum: Vamśastha.
Page 335
3.45-46 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 321
sogs pa'i bde ba'i sbyor ba yan 'khrig pa'i bde ba la ltos nas sñin po med pa ste chun bar rig go ||4 *'dir5 rkań pa bźi ka'i thog ma dan bar na sā ra źes pa bskor ba'i zun ldan gzugs gcig pa chod pa yod pa'o ||
| brtan rgyas tshul dan tshul min brtag pa 'di yis ni | | tshul med dge ba thob la lon rnams rnam par thul bźon pas mi 'gro Rgyal ba'i theg 'gro dag gis gan | | tshul ma thob de thob pa dag la brten pa skyed | < 3.46 >
kye rgyas pa mnon par mtho ba brtan źin gnas pa ste mnon par mtho ba 'jig pa med pa kye źes bod de1 | tshul legs par brtags nas byed pa'am chos nor thar pa ste sde gsum gyi thabs dan | de las bzlog pa tshul min pa brtag cin lta ba rgyur gyur pa'am byed par gyur pa *'dis2 tshul sde gsum dan rjes su 'brel ba'i3 sgrub pa med pa'i skyes bu dge ba mňon par 'dod pa'i 'bras bu thob par byed pa'i thabs mi śes pa'i phyir de la lon ba rnams thul cig ste tshul thob par bsgrubs śig pa'o || gźan yań śes rab kyi stobs las phan pa 'thob pa'i phyir bźon pa yons su ñon mons pas mi 'gro'i4 Rgyal ba Bde bar gśegs pa'i theg pa luń gis 'gro ba khyod kyis skye bo gan tshul phan pa thob pa'i thabs ma thob pa rnams tshul de thob pa la brten pa skyed5 mdzod cig | 'dir rkan pa dan po dan gsum pa dag la dań po dan mtha'i zuň ldan na yā na yā źes6 pa dan | gñis pa7 dan bźi pa dag la dan po dan bar du na yā na yā źes pa'i zun ldan chod cin ma chod pa yod do ||
3.45 4 | I . 5 'di I. 3.46 1 te I . 2 'di 'is I . 3 pa'i I . 4 'gro 'i = I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 528: ... ñon mons pa'i bźon pa la źon nas mi 'gro bar rgyal ba'i theg pas 'gro ba. · 5 bskyed I . 6 es I post corr., m. sec. marg. (°s); źe I ante corr. · 7 ba I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.45 / Rt. ad KĀ 3.45): tib. nu ma'i khur gyis non pa'i = Skt. payodharabhāreņa parirambheņa tib. sbyor bar byed = Skt. prayuñjānā tib. mchog tu gyur pa'i = Skt. utkrstam tib. gser rgyan du byas pa = Skt. suvarņam *ābhara- nīkrtam tib. bud med kyi yon tan = Skt. strījano(citam) guno° tib. gron khyer ba'i tshul phun sum tshogs pa = Skt. nāgarakavrtta- sampannam tib. sgra sgrogs pa = Skt. rasadbhih tib. mnon par 'dod pa'i bud med = Skt. abhimatā strī tib. mi rgas pa la sogs pa'i bde ba'i sbyor ba yan = Skt. ajaratvādisukhayogam api · tib. 'khrig pa'i bde ba la = Skt. suratasukham tib. chun = Skt. alpam · tib. rkan pa bźi ka'i thog ma dan bar na ... zun ldan gzugs gcig pa chod pa yod pa'o = Skt. catușpādādimadhyayamakam eka- rūpam vyavahitam; (Dț. ad KĀ.T 3.46 / Rț. ad KĀ 3.46): tib. mnon par mtho ba = Skt. abhyudayah tib. gnas pa = Skt. sthirā tib. mnon par mtho ba 'jig pa med pa kye = Skt. anapāyā ... °ābhyudaya tib. sde gsum gyi thabs = Skt. trivargopāyasya tib. de las bzlog pa=Skt. tadviparyayasya tib. Ita ba = Skt. vivecanā rgyur gyur pa'am byed par gyur pa = Skt. hetubhūtayā karaņena vā tib. sde gsum dan rjes su 'brel ba'i sgrub pa= Skt. trivargānubandhī vidhiḥ tib. skyes bu= Skt. purușān tib. mnon par 'dod pa'i 'bras bu= Skt. abhimatasya phalasya · tib. thabs mi śes pa'i phyir = Skt. °upāyānabhijñatvāt tib. tshul thob par bsgrubs śig pa'o = Skt. nayānayasamarthān vidhehi tib. gźan yan śes rab kyi stobs las phan pa 'thob pa'i phyir = Skt. ataś ca prajñābalād eva hitaprāpteh tib. yons su ñon mons pas = Skt. °parikleśam tib. Bde bar gśegs pa'i= Skt. Tathāgatasya (eigentlich: *Sugatasya) tib. khyod kyis Skt. tvam tib. phan pa thob pa'i thabs = Skt. hitaprāptyupāyā° tib. rkan pa dan po dan gsum pa dag la dan po dan mtha'i zun ldan ... dan | gñis pa dan bźi pa dag la da po dan bar du ... zun ldan chod cin ma chod pa yod do = Skt. prathamatrtīyayoh pādayor ādyantayamakam (ekarūpam avyapetavyapetam) | dvitīyacaturthayor ādimadhyayamakam (ekarūpam) avyapetavyapetā(tmakam).
Page 336
322 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.47-48
ravena Bhaumo dhvaja-varti-vīra-ver aveji samyaty atul>-âstra-gaurave | raver iv> ôgrasya puro Harer aver aveta tulyam ripum asya bhairave || < 3.47 >
1|| raveņetyādi |1 bhūmer2 apatyam Bhaumo Narakāsuro 'veji vidrutaḥ | kena | raveņa nādena | kasya | dhvaje vartamānasya vīrasya vikrāntasya veḥ pakșiņaḥ | Garutmata iti yāvat | kutra | atulam asamam astrāņām gauravam bharo3 yatrety atulāstragaurave samyati yuddhe | ata eva bhairave bhīme | yasya dhvajacihnasyedrśo 4vikramo *'syaita- sya4 5Harer Vişno5 raveḥ sūryasyevo[46b]grasya6 Ț219]] tejasvinaḥ puro 'grato ripum Bhaumam anyam' vāver meşasya 8tulyam akimcitkaram8 aveta 'jānīteti |9 catușpādādya- ntayor ekarūpam vyapetayamakam avyapetam ca ||
may>-āmay>-ālambya-kalāmay>-āmayām ayām ayātavya-virāmay» âmayā | may>-āmay>-ārtim niśay>> âma-yāmay>> âmay»> āmay> âmūņ karuņāmay> âmayā || < 3.48 >
1|| mayetyādi |1 amūņ tām iștām kām cid rūpasampattyādiyogād2 aya3 iștaphalam daivam 4asyā astīty4 ayām5 | arśaāditvād ac1 | guņavatīm | kiņbhūtām | mayāmayārtim | dumiñ prakşepane" yena mayah prakşepaḥ 'parityāgaḥ |7 viraha iti yāvat | maya evāmayo vikā- raḥ | tasya sa eva vārtir vyathā yasyā iti mayāmayārtiņ virahavyādhipīditām | ataś ca 8mayāmayālambyakalāmayāmayām |8 mayāmayo vikāro Dakșaśāpakrtas9 tenā- lambyo10 grhīta iti vyathākaratvāt saroșam adhikșiptaḥ kalāmayaś candra eva pīdākara- tvād āmayo rogo yasyā11 iti mayāmayālambyakalāmayāmayām12 | kena | 13tayā niśa- yā13 rātryā hetunāyātavyo virāmo14 'nto yayety15 ayātavyavirāmayānavasānayā viraha-
3.47 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 bhūmer Hs. post corr., Ed .; bhūmir Hs. ante corr. ·3 bhāro Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.47: lci ba bzlog par dka' ba 'i. · 4 °mah | asyetasya Hs., °mas tasyai- tasya Ed.' . 5 harer visnoh | Hs. post corr., ha | rer vișnoh | Hs. ante corr .; tu rocișno Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.47: 'phrog byed lha khyab 'jug für Skt. harer vişnoh. · 6 sūryasyaivāgrasya Hs. · 7 anya Hs. . 8 tulyam akiñcitkaram Hs. post corr., marg. (°ñ ci°); tulyamm akitkaram Hs. ante corr .; tulyam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.47: ci yan byed mi nus par für Skt. akimcitkaram. · 9 jānātīti | Hs .; jānīteti Ed. - Metrum: Vamśastha. 3.48 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °sampatyādiyogāt | Hs .; °sampattyādiyogāt Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.48: gzugs bzan bas. · 3 ayām Hs. · 4 asyā astīti | Hs. post corr., marg. (a°); asyāstīti | Hs. ante corr., asyāstīti Ed.' · 5 ayā Hs. · 6 arśādi° Hs .; arśa ādi° Ed. · 7 °tyāgaḥ Hs., °tyāgo Ed. · 8 āmayā Hs .; ºāmayāḥ Ed. ·9 mayāmayaḥ | avikāro dakșasāpakrtas Hs .; avikāro dakșas tasyāpakrtas Ed.' 10 ālambo Hs. · 11 yasya Ed.' . 12 oāmayām Hs .; °āmayā Ed.' · 13 tena nišā Hs., Ed. · 14 vivirāmo Hs. . 15 yam ity Ed.'
I Vgl. Cān. 4.2.147 = Pāņ. 5.2.127: arśaādibhyo 'c (Ed. LIEBICH 1902, S. 74 bzw. Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 250). · " Pāņ .- Dhātup. 5.4, Cān .- Dhātup. 5.4.
Page 337
3.47-48 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 323
| mtshuńs med lci ba'i mtshon ldan g.yul du Sa skyes ni | | rgyal mtshan la gnas dpa' bo bya yi sgra yis bros | | ni ma bzin du drag po'i 'Phrog byed 'di mdun du | | 'jigs run g.yul la dgra ni lug dan mtshuns par rig | < 3.47 >
lna pa thog mtha' na yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.5") mtshuns pa med cin lci ba bzlog par dka' ba'i mtshon cha dan [85b/450] Idan pa 'jigs su ruň ba'i g.yul du1 Sa skyes źes bya ba'i lha ma yin gyi bye brag ni2 rgyal mtshan la gnas pa'i bya mkha' ldin dpa' bo'i sgra yis bros pa'am 'dar bar gyur to || des na ñi ma bźin du drag pa gzi brjid dan ldan pa'i3 'Phrog byed lha Khyab 'jug 'di'i mdun du1 dgra bo Sa skyes sam gźan yan run ste de ni lug dan mtshuńs par ci yan byed mi nus par rig pa'am śes par gyis cig pa'o || de ltar Khyab 'jug la dpa' ba'i yon tan gyis bstod pa'o || 'dir rkań pa bźi ka'i dan po dan tha ma dag la ra we źes pa'i zun ldan chod pa yod cin4 sna ma sna ma'i mtha' la yod pa dan5 phyi ma phyi ma'i dan po na yod pa dag ma chod par yan 'gyur ro ||
| mtshan mo tshad med thun ldan dpal med tshad med cin | | mtha' ni bgrod bya min pas zad nad la brten pa | cha yi ran bin nad can 'bral ba'i nad kyis gzir | | skal ldan ma 'di sñin rje'i ran bźin 'bral med mdzod | < 3.48 >
kye sñiń rje'i rań bźin can gyi grogs po źes bod de1 | gzugs bzań bas skal ldan ma 'di dan 'bral ba med par2 'grogs par mdzod cig ces sbrel lo || dga' ma khyad par ci lta bu dań źe na | zad nad de1 gcon zad byed la brten źiń3 cha'i rań bźin zla ba'an gdun bar byed pa'i phyir nad du gyur pa can ma'o || slar yan khyad par ci lta bu źe na | mdza' bo dań 'bral ba des yons su dor ba ñid nad yin źin3 des gzir źin mnar ma'o || khyad par de dag rgyu cis byas źe na | mtshan mos byas so || ci lta bus źe na | sñan nag4 mkhan chen po Zla ba'i dban pos
bdag ni bag mar gnas pa yi | | bar na gnas pa'i mi mthun phyogs | | mtshan mo 'di ni thun brgya dan | | Idan pa lta bur yons5 mi 'dzad |1
3.47 1 du = I . 2 ni = I . 3 ba'i I . 4 cin = I . 5 dan = I. 3.48 1 te I . 2 Lies: par zin oder par te ? . 3 cin I . 4 nags I . 5 yon I.
I Somendras Jīmūtavāhanāvadāna (tib. Sprin gi bźon pa'i rtogs pa brjod pa'i yal 'dab) 76 aus dem 108. Avadāna in Kșemendras Bodhisattvāvadānakalpalatā.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.47 / Rț. ad KĀ 3.47): tib. lha ma yin gyi = Skt. asuraḥ tib. mkha' ldin = Skt. pakșiņah tib. 'dar bar gyur to = Skt. vidrutah tib. gzi brjid dan ldan pa'i = Skt. tejasvinah tib. Khyab 'jug ... 'i = Skt. Visnoḥ tib. Sa skyes sam gzan yan run ste = Skt. Bhaumam anyam vā tib. akimcitkaram= Skt. ci yan byed mi nus par tib. śes par gyis cig pa'o = Skt. jānīta tib. rkan pa bźi ka'i dan po dan tha ma dag la ... zuń ldan chod pa yod cin ... ma chod par yan = Skt. catușpādādyantayor (ekarūpam) vyapetayamakam avyapetam ca.
Page 338
324 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.48-49
vaśāt | ataś 16ca mānam16 mā bhidādișito 'n1 iti bhidādidarśanād 17an | mā na17 vidyate yeşām ity amā aparimitā yāmāḥ praharā asyā18 ity amayāmayā | tataś 19cātiduḥkhahetu- tvād ¡adhikșepyate19 'mayeti | niḥśrīkayā |20 mā śrīr na vidyate 'syā iti 21krtvā | <x x x) mayā21 amam22 tadvirahavikāram yātīty amayā virahaduḥkhapīditena 23sahāmaya sam- gamaya23 [99b] he karuņāmaya sānukrośamate24 mitreti 25kena cit25 suhrdāmantryate | catușpādādyantayamakam ekarūpam avyapetavyapetam iti ||
matāņ dhunān›> âramatām akāmatām atāpa-labdh>-âgrimat>>-ânulomatā | matāv ayaty uttamatā-vilomatām atāmyatas te samatā na vāmatā || < 3.49 >
1|| matetyādi |1 te tavātāmyato duścaritābhāvāt 2prajñākauśalāc cārthasiddher2 *aśrāmya- taḥ3 sambandhinyām matau buddhau vișaye samatā rāgadveșādivaișamyābhāvād4 *ekā- kāratā 220Įdakșiņataiva5 pravartate | yad āha | na vāmateti | na dușțatā kā cit | kim- viśitā | uttamatāyāḥ6 pradhāna|47a]sya7 vilomatāņ prātikūlyam adhamatām ayaty agacchantī kiņ tv atāpenākrcchreņa8 labdhā prāptāgrimatāyā anulomatānuguņyam9 yayety atāpalabdhāgrimatānulomatā |10 *agrimaiveti11 yāvat | aramatām12 tapasvinām akāmatām alubdhatāņ matāņ praśastāņ dhunānā jayantī |10 tadupamiteti yāvat | samatā pravartata iti nigamanīyam | catușpādādimadhyāntayamakam13 vyapetam14 ekarūpam iti ||
3.48 16 ca māram Hs .; ca[na]mānam Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.84. . 17 an [?] Ed.' . 18 [a]syā Ed. . 19 ca ati° °tvā[d a]dhikșepyate Hs. post corr., marg. ([°d a°]); ca ati°°tvā dhi° Hs. ante corr .; cāti°~°tvād adhi- kşipyate Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.48: rgyu yin pa'i phyir für Skt. °hetutvāt. . 20 om. Hs., Ed. · 21 krtvā [|] mayā | Hs .; krtvā amayā Ed. · 22 ami Hs .; [amam] Ed. · 23 saha āmaya ~ Hs .; saha āgama samgaya Hs.TH/JH ?; saha amaya samgamaya Ed.' Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 219, Anm. 2: āgamasamgaya ity ādarśe .· 24 °krośamaye Ed.' · 25 ke cit Hs .; kaś cit Ed.' - Metrum: Vamśastha. 3.49 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °kauśalād vārthasiddhim Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.49: ... dan ... don grub pa'i phyir für Skt. cārthasiddheḥ. · 3 āśrāmyata Hs .; [āpnuvataḥ] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.49: skyo ba ñams su ma myon ba. · 4 rāgadveșā° Hs. post corr., marg. (°[ga]°), Ed .; rādveșā° Hs. ante corr. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.49: 'dod chags dan źe sdan für Skt. rāgadveșā°. · 5 ekākșāratāda° Hs .; ekān- tocitā da° Ed. · 6 uttamatāyā Ed.' · 7 pradhāna[tva]sya Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.49: gtso bor gyur pa'i. · 8 atāpenā° Hs. post corr., Ed .; ātāpenā Hs. ante corr. · tā a[nuguņyam] Hs .; °tā ānuguņyam Ed. · 10 om. Hs., Ed. · 11 a[śv]imeveti Hs .; aļkleśena sarvarājapurovartitvam ta]veti Ed.' . 12 āramatām Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.49: dga' med. · 13 °pādimadhyā° Hs. · 14 Lies: °yamakam avyapetavyapetam st. °yamakam vya- petam ? - Metrum: Vamśastha.
"II Cān. 1.3.86; vgl. Pāņ. 3.3.104: șidbhidādibhyo 'an (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 125).
Page 339
3.48-49 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 325
| ces gsuns pa dan cha 'dra bar bral ba'i dban las gñid med pas na tshad 6med pa'i6 thun dan ldan pas7 dan | śin tu8 sdug bsnal ba'i rgyu yin pa'i9 phyir dpal med pa dan | tshad med pa dan | bral bas ñen dus mtha' med pa'i phyir mtha' bgrod bya min pa'i khyad par bźi dań ldan 1°pas so10 || [86a/451] 'dir rkan pa bźi ka'i dan po dan mtha' na ma yā ma yā źes pa ma chod cin chod pa'i zun ldan gzugs gcig pa yod do ||
| blo la nal med khyod kyi mnam nid bzlog pa nid | | ma yin bla med rjes su mi mthun 'gro ma yin | | gdun med kyis thob mchog gi rjes su mthun pa ñid | | dga' med 'dod med rnams kyi bźed pa dag las rgyal | < 3.49 >
drug pa gnas gsum ka na yod pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.6") ñes par spyod pa med pa1 las dan śes rab dan mkhas pa las don grub pa'i phyir ṅal ba med cin skyo ba ñams su ma myon ba khyod kyi blo la 'dod chags dan źe sdan la sogs pas mi mñam pa med pas mñam pa ñid yin gyi bzlog pa ma ruńs pa ñid ma yin źes te | ci lta bu'i mñam pa ñid ce na | bla med dam *bla2 ma ste gtso bor gyur pa'i rjes su mi mthun pa nan pa ñid du 'gro ba ma yin pa dań | gduň ba dka' ba'i las med pa ñid kyis thob pa3 dan | śin tu4 mchog tu gyur pa rnams kyi rjes su mthun pa ñid dan | dga' med dka' *thub5 pa 'dod pa brkam6 chags med pa rnams kyi bźed pa mchog las rgyal te de dan mtshuns pa ste khyad par bźi dan ldan pa'o7 || *'dir8 rkań pa bźi ka'i dan po dan bar dan mtha' mar zun ldan gzugs gcig pa ma tā źes pa yod cin snar bśad pa ltar ma chod par yan 'gyur ro ||
3.48 6 [m]edpa'i I . 7 bas I . 8 du I . 9 ba'i I . 10 baso I. 3.49 1 pa I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 2 sla I . 3 ba I . 4 du I . 5 dub I . 6 rkam I . 7 ba'o I . 8 'di I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.48 / Rt. ad KĀ 3.48): tib. grogs po = Skt. mitra tib. gzugs bzan bas = Skt. rūpasampatty° tib. 'grogs par mdzod cig = Skt. samgamaya tib. khyad par ci lta bu dan = Skt. kimbhūtām tib. gcon zad byed la = Skt. vikārah (?) + tib. zla ba'an = Skt. candra eva tib. gdun bar byed pa'i phyir = Skt. pīdākaratvāt tib. slar yan = Skt. ataś ca tib. yons su dor ba= Skt. parityāgaḥ tib. ñid = Skt. eva tib. mnar ma'o = Skt. vyathā yasyāḥ tib. rgyu cis byas = Skt. kena ... hetuna tib. śin tu sdug bsnal ba'i rgyu yin pa'i phyir = Skt. atiduhkhahetutvāt tib. bral bas ñen dus mtha' med pa'i phyir = Skt. anavasānayā virahavašāt tib. rkan pa bźi ka'i dan po dan mtha' na ... ma chod cin chod pa'i zun ldan gzugs gcig yod do = Skt. catuspādādyantayamakam eka- rūpam avyapetavyapetam; (Dț. ad KĀ.T 3.49 / Rț. ad KĀ 3.49): tib. ñes par spyod pa med pa las dan śes rab dan mkhas pa las don grub pa'i phyir = Skt. dușcaritābhāvāt prajñākauśalāc cārthasiddhe tib. skyo ba ñams su ma myon ba = Skt. *aśrāmyataḥ tib. 'dod chags dan źe sdan la sogs pas mi mñam pa med pas = Skt. rāgadveșādivaișamyābhāvāt tib. ma runs pa ñid= Skt. dusțatā tib. ci lta bu'i = Skt. kimviśiștā tib. gtso bor gyur pa'i= Skt. pradhānasya tib. nan pa ñid du= Skt. adhamatām tib. dka' ba'i las med pa ñid kyis = Skt. akrcchreņa tib. dka' *thub pa = Skt. tapasvinām tib. brkam chags med pa = Skt. alubdhatām tib. de dan mtshuns pa ste = Skt. tadupamitā tib. rkan pa bźi ka'i dan po dan bar dan mtha' mar zun ldan gzugs gcig pa = Skt. catuspādādi- madhyāntayamakam ... ekarūpam.
Page 340
326 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.50
Kālakāla-gala-kāla-kālamukha-kālak>-āla kālak>-ālapanak>-āla-kāla-ghana-kāla Kāla | kālak>-ālasi takā lakā lalanik» ālakāla- kāla-k» ālagatu Kāla-kāla-kalik>>-âlak>-âla || < 3.50 >
1|| kāletyādi |1 Kālakālo Mahākālaḥ Samkaras tasya galaḥ kaņțhaḥ | kalir eva kālaḥ | 2kālamukho golāngūlaḥ2 | Kālakālagalaś ca kālaś ca kālamukhaś ca teșām kālakam krsņatvam | tad ālāti grhņātīti3 mūlavibhujādidarśanāt kaḥ' | kālakālagalakālakāla- mukhakālakāla | kalam4 kāyanti śabdāyanta5 iti kalakā6 mayūrās teșām idam kālakam kālakaņ7 ca tadālapanakaņ8 rutaņ ceti kālakālapanakam9 | alīnām samūha ālaḥ | alavat kālāḥ krsņā ghanā meghā yasmin10 kāle sa 1ālakālaghanaḥ |11 sa cāsau 12 kālaś cety ālakālaghanakālaḥ | *kālakālapanakayuktaś13 cāsāv ālakālaghanakālaś ceti madhyapada- lopī samāsaḥ | yadvā kālakam ālapanakam14 yasmin sa cāsāv ālakālaghanakālaś ceti samāsaḥ | Kālakālagalakālakālamukhakālakālaś cāsau 112 kālakālapanakālakālaghana- kālaś15 ceti viśeşaņasamāsaḥ | tadvat Kāla16 Krsņeti Vișņor āmantraņam idam | kam uda- kam17 *ālāntīti18 kālāḥ | pūrvavat kaḥ | kāla eva kālakah svārthe kaḥ | kālakair meghaiḥ tadupajīvibhiḥ parivārabhūtair19 ālasati bhātīti kālakālasi samudre | kvibantasya20 sapta- myantasya rūpam | tatra takā21 Vișņuvirahāt krcchrajīvitā22 23lakā lolā23 lalanikā strī24 25 Lakșmīr iti yāvat | 26kimviśișțā |26 alakānām āliḥ 27 panktir alakālir evālakālaḥ keśapāśas tena kālam krsņam [47b] kam śiro yasyā ity ālakālakālakā | ālagatu samgacchatām | tvayā samāgamasukhenānugrhyatām iti suramāgadhair Mādhavaḥ prabodhyate | kālo varşādis28 tasya kalaiva kalikā prabhedaḥ pakșādis tasyā alakaḥ prabhur nityo 29vibhur maulaḥ Kālaḥ | sa ca bhūgrāmaḥ sahakāratvāt+29 | Kālo 'ntakas tasyālaḥ | na vidyate *lānam30 asyety agrāhyo 'gocaro nityatvāt | Kālakālakalikālakāledam api Vișņor eva sambodhanam | catușpādādimadhyāntayamakam ekarūpam avyapetavyapetam iti ||
3.50 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °mukhāngo°~ Hs .; °mukho golāngalaḥ Ed.' · 3 grh- nātīti Hs. post corr., marg. (°ti°), Ed .; grhņāti Hs. ante corr. · 4 kālam Ed.' · 5 śabdāyanta Hs. post corr., marg. (°ya°), śabdāyante Ed .; śabdānta Hs. ante corr. · 6 kālakā Ed.' ·7 kālañ Hs. · 8 tadālapanam kam Ed.'· 9 kālakālakālapanakam Hs. · 10 yasmin Hs. post corr., Ed .; yāsmin Hs. ante corr. · 11 °ghanaḥ Hs .; °ghana- kālaḥ Ed.1 · 12 om. Ed.' . 13 ālaghanaka° Hs. · 14 kālakam ālaghanakam Hs. · 15 °ghanakālakālaś Ed.' 16 kālah Ed.1 · 17 udakam Hs. · 18 ālantīti Hs .; ālavantīti [? ālāntīti] Ed. · 19 bhūtaih | Hs. post corr., m. sec. (°h); °bhūtai | Hs. ante corr. · 20 kibantasya Hs .; kvivantasya Ed. · 21 takā[? utkā] Ed.'; vgl. Pāņ .- Dhātup. 1.120: taki krcchrajīvane. · 22 krcchrajīvitāt Ed.' . 23 lakā l[o]lā Hs .; lakālokā[?] Ed.' . 24 strīh Ed.' . 25 om. Hs., Ed. · 26 kimviśiştām Hs., kimviśiștā ? Ed. · 27 om. Ed .; itah param satpañcāśattamaślokasyāntimabhāga- paryantam țīkā lipikarapramādād bhraștā (THAKUR/JHA 1957, S. 220, Anm. 1). · 28 varșādi[ḥ] Hs. · 29 vi- bhuḥ | maulaḥ kālaḥ sa ca bhūgrāmaḥ sahakāratvāt Hs. · 30 lālānam Hs. - Metrum mit Struktur ra-na- ra-na-ra-la (16-silbig).
I Vgl. Pāņ. 3.2.5: tundaśokayoh parimrjāpanudoh (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 93); s. auch Kāśikā ad Pāņ. 3.2.5: [ ... ] kaprakaraņe mūlavibhujādibhyaḥ upasankhyānam (Ma. bhā. 2.98). mūlāni vibhujati iti mūla- vibhujo rathah. [ ... ] (Ed. SHARMA et al. 1969, S. 212).
Page 341
3.50 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 327
| Dus kyi dus kyi mgrin nag no nag nag po nid dag 'dzin | snan sgrog dag gi sgrog byed bun tshogs sprin nag dus ltar nag | dus kyis gzun min dus cha'i Gtso bo chu 'dzin gyis mdzes su | | dka' bas 'tsho ba'i bud med lan bu'i phren bas mgo nag sten | < 3.50 >
Dus kyi dus ni Dus chen po ste Dban phyug yin la de'i mgrin pa nag po ñid dan1 no nag ni gdon nam sgo nag po ni ba lań gi rňa ma ste de rnams kyi nag po ñid 'dzin źiṅ | sñan par sgrogs pa rma bya'i sgrogs byed sgra dan ldan pa'i dus su 'byun ba'i bun ba'i tshogs dan 'dra ba'i sprin nag po ltar nag pa kye źes pa dan | rtag pa'i phyir Dus Gśin rjes2 gzuń bya min źin dus dbyar la sogs pa'i cha zla phyed la sogs pa'i gtso bo khyab bdag rtag pa kye źes pa lha Khyab 'jug la bod pa ste | chu 'dzin sprin rnams kyis mdzes pa'am rol ba rgya mtshor khyod dan bral bas dka' bas 'tsho ba'i bud med Dpal mo lan bu'i phren bas mgo bo nag po can ma [86b/452] sten źig3 ste4 'grogs pa'i bde bas rjes su gzuń bar mdzod | ces 5lha'i glu mkhan*5 rnams kyis Ma dhu'i bu la rtogs par byed pa'o || 'dir rkań pa bźi ka'i dań po dan bar dan mtha' na kā la kā la źes pa'i zun ldan ma chod ciṅ chod pa yod do ||
3.50 1 dan = I . 2 rje'is I . 3 cig I . 4 ste | I . 5 lha I; vgl. Rt. ad KĀ 3.50: suramāgadhaih und Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Erklärung ad KĀ.T 3.50: ces lha'i glu mkhan rnams kyis Ma dhu'i bu ste Khyab 'jug la bskul ba'o (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 533).
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.50 / Rt. ad KĀ 3.50): tib. Dus chen po ste Dban phyug yin la de'i = Skt. Mahākālah Śamkaras tasya tib. ba lan gi rna ma = Skt. golāngūlaḥ tib. rma bya'i= Skt. mayūrās teșām tib. sgra dan ldan pa'i= Skt. rutam tib. dan 'dra ba'i= Skt. °vat tib. rtag pa'i phyir = Skt. nityatvāt tib. Gsin rjes = Skt. Antakah tib. dbyar la sogs pa'i = Skt. varşādih tib zla phyed la sogs pa'i = Skt. pakşādih * tib. khyab bdag rtag pa = Skt. nityo vibhuḥ tib. źes pa (lha) Khyab 'jug la bod pa ste = Skt. iti Vișņor āmantraņam tib. sprin rnams kyis = Skt. meghaih tib. rgya mtshor = Skt. samudre tib. bral bas = Skt. °virahāt tib. Dpal mo = Skt. Lakşmīh tib. 'grogs pa'i bde bas rjes su gzun bar mdzod ces lha'i glu mkhan rnams kyis Ma dhu'i bu la rtogs par byed pa'o= Skt. samāgamasukhenānugrhyatām iti suramāgadhair Mādhavah prabodhyate tib. rkan pa bźi ka'i dan po dan bar dan mtha' na ... zun ldan ma chod cin chod pa yod do = Skt. catușpādādimadhyāntayamakam (ekarūpam) avyapetavyapetam.
Page 342
328 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.51-52
samdastayamakasthānam antādī pādayor dvayoh uktāntargatam apy etat svātantryeņādya kīrtyate || < 3.51 >
|| samdaşțayamakam *prasangenoktam1 api prthag darśayann āha | samdaștetyādi | pāda- yor2 dvayoḥ prathamadvitīyayos trtīyacaturthayoś ca sambandhināv antaś cādiś cety ān- tādī samdastayamakasya sthānam vișayo veditavyam |3 nanu kāletyādau' darśitam 4eve- dam | *satyam |4 ukte kāletyādāv antargatam5 antarbhūtam prasangenoktam6 apy etat saņdașțayamakam svātantryeņa prthak śuddham adyedānīm 7kīrtyate nirdiśyata7 iti ||
upodha-rāg>> âpy abalā madena sā mad-enasā manyu-rasena yojitā | na yojit»> ātmānam Ananga-tāpitā- gat>> âpi tāpāya mam> āsa n> êyate || < 3.52 >
|| upodhetyādi | sābalā kā cid ișțā strī madena madhupānakrtena harșaviśeșeņa 1hetunā- tropodha upagato1 rāgo ratibhāvo 'nayety upodharāgā *yogānukūlāvasthām2 prāptāpi satī na kevalam anyā | ātmānam na yojitā na yojitavatī | ārambhe kartari ktavidhānāt" | *arthān3 mayā saheti gamyate | *yadvātmānam4 madīyam yuñjānā5 samgacchantī mayā madenasā vā na yojitā na samgamitā iti dvivyāpyatayā6 vyākhyeyam |7 kiņkāraņam |7 manyuḥ kopo8 māno vā yogaviruddhaḥ sa eva rasa āsvādyatvāt tena saha yojitā samga- mitā |7 kena |7 mamainasābhāgyadoșeņa kartrbhūtena |7 na kim cid anyad iha kāraņam dr- śyate |7 sā ceyam | * Anangatāpaḥ Kāmārtir9 vidyate 'syety *Anangatāpī10 tasya bhāvo 'nańgatāpiteti sāmānyena vyutpādyatām | gatā madvirahāt kāmārtāpi [48a] satī | iyate mahate | yādrśayamayojanakrto11 vartate | tāpāya duḥkhāya nāsa nābhūt | iyam eva sam- yojitā satī tato 'py adhikam tāpayati prāptasukhavipralambhāt12 | yadvopodharāgāpy ata evĀnangatāpitām gatāpi seyate tāpāyeyantam tāpam *āhartum13 nāseti kriyārthopa- padalakşaņā caturthī" vyākhyeyā | śeșam samānam | pādadvayāntādivișayam samdașta- yamakam nāmeti ||
3.51 1 prasangeOktam Hs. Vgl. Rt. ad KĀ 1.56. ·2 pādayor Hs. post corr .; pādayoh Hs. ante corr. . 3 om. Hs. · 4 evedam satya Hs .; denkbar ist auch ~ satyam etat |. · 5 antatam Hs. · 6 prasangektam Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.51: źar la bśad. ·7 kīrtyante nirdiśyanta Hs. - Metrum: Anuștubh. 3.52 1 °ātrāpodho 'pagato Hs. . 2 °āvasthā Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.52: gnas skabs su. · 3 athāt Hs. · 4 [ya]stā ātmāna Hs. · 5 [y]u[m]jānā Hs. . 6 dvi[v]yāpya° Hs. · 7 om. Hs. . 8 kāmo Hs. . 9 anangamayah kim vārtti Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.52: Lus med 'Dod pas gduns pa gzir bar. · 10 tāpi Hs. · 11 yādrśayama- yojanakrto Hs. · 12 [pr]ā[pta]sukha° Hs. · 13 ahantum Hs. Vgl. Pāņ. 2.3.14 und Kāśikā ad Pāņ. 2.3.14. Metrum: Vamśastha.
I KĀ 3.50. · " Vgl. Cān. 1.2.68: kartari cārambhe (Ed. LIEBICH 1902, S. 12); Pāņ. 3.4.71: ādikarmaņi ktah kartari ca (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 143). · " Vgl. Pāņ. 2.3.14: kriyārthopapadasya ca karmaņi sthāninaḥ (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 57).
Page 343
3.51-53 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 329
| rkan pa gñis kyi mtha' thog ni | | rab sbyar zun ldan gnas skabs 'di | brjod pa'i khons su 'dus mod kyan | | ran dban ñid kyis 'dir bśad do | < 3.51 >
|| gsum pa mtha' thog sbyar ba'i1 zun ldan ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.3") rkan pa2 gñis dag gi ste3 dan po dan gñis pa dag gi dan | gñis pa dan gsum pa dag gi dan | gsum pa dan bźi pa dag gi mtha' dan thog ma dag sbyar źin bskor ba'i zuń ldan gyi gnas skabs 'di brjod ma thag pa'i tshigs su bcad pa bźi'i khońs su 'dus śiń źar la bśad 4mod *kyan4 rań dban ñid kyis te rkyan par tha dad par skabs 'dir bśad cin dper brjod par bya'o ||
| myos pas chags pa ne bar gnas kyan bud med des | | bdag ñid ma sbyar bdag gi sdig pas khro ba yi | | ro dan sbyar te Lus med dag gis gduns gyur kyan | | bdag ni 'di sñed gdun ba'i slad du ma bsdad do | < 3.52 >
de ni sbran rtsi 'thuns pas sam dga' ba'i bye brag gis myos pas chags pa 'khrig pa 'dod pa ñe bar gnas te sbyor ba dan rjes su mthun pa'i gnas skabs su gyur kyan brjod par 'dod pa'i bud med des bdag ñid skyes pa gźan dan ma sbyar te ma 'grogs par bdag gi sdig pa yul gźan du 'khyams pa la sogs pa'i skyon gyis khro ba'am mya nan gyi ro dan sbyar te | kho bo dan bral ba las Lus med 'Dod pas gduns pa gzir bar gyur kyan ma sbyar bar bdag 'di sñed du che bar gdun ba'i ched du ma bsdad de1 ñams par gyur to || 'dir rkan pa dan po'i mthar dan gñis pa'i thog mar ma de na sā źes dan | gñis pa'i mtha' dan gsum pa'i dan por na yo dzi tā źes pa dan | gsum pa'i mtha' dan bźi pa'i da por ga tā pi tā | źes pa bskor bas mtha' thog sbyar ba'i2 zun ldan no ||
| phyed bzlas yan dag sbyar ba yin | | 'di la dbye ba gsum du 'dod | | rkan pa bzlas pa'an du ma yi | | bdag nid de dag dpes gsal bya | < 3.53 >
bźi pa kun tu1 zuń ldan la gsum (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4") | rkan pa bzlas pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1) | tshigs bcad bzlas pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.2) | zuń ldan chen po'O (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.3) || dan po la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1") | spyir bstan (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.1) so sor bśad pa'o (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2) || dań po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.1") tshigs su bcad pa'i [87a/453] phyed de2 rkan pa gñis bzlas te yan brjod3 pa ni yan dag 4
3.51 1 pa'i I . 2 ba I . 3 ste | I . 4 modan = I . 3.52 1 te I . 2 pa'i I. 3.53 1 du I . 2 te I . 3 rjod I.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.51 / Rt. ad KA 3.51): tib. mtha' 'thog sbyar ba'i zu ldan ni= Skt. samdastayamakam tib. dan po dan gñis pa dag gi = Skt. prathamadvitīyayoḥ tib. gsum pa dan bźi pa dag gi = Skt. trtīyacaturthayoḥ · tib. żar la bśad = Skt. *pra- sangenoktam tib. rkyan par tha dad par = Skt. prthak śuddham tib. dper brjod par bya'o = Skt. *nirdiśyate; (Dt. ad KĀ.T 3.52 / Rț. ad KĀ 3.52): tib. sbran rtsi 'thuns pas sam dga' ba'i bye brag gis = Skt. madhupānakrtena harșaviśeșena tib. 'khrig pa = Skt. rati° tib. sbyor ba dan rjes su mthun pa'i gnas skabs su gyur = Skt. *yogānukūlāvasthām prāptā tib. brjod par 'dod pa'i = Skt. iștā tib. ma 'grogs par = Skt. na samgamitā tib. skyon gyis = Skt. °doșeņa tib. kho bo dan bral ba las = Skt. madvirahāt tib. 'Dod pas ... gzir bar = Skt. *Kāmārtiḥ tib. che bar = Skt. mahate tib. ñams par gyur to = Skt. adhikam tāpayati · tib. żes pa ... mtha' thog sbyar ba'i zun ldan no = Skt. samdastayamakam nāmeti.
Page 344
330 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.53-55
ardhābhyāsaḥ samudgaḥ syāt tasya bhedās trayo matāḥ | pādābhyāso 'py anekātmā vyajyate sa nidarśanaiḥ || < 3.53 >
|| ardhetyādi | ardhayor abhyāsa āvrttir1 ity anūdya samudgaḥ syāt | *samudgayama- kaņ2 vijñāyata iti vidhīyate | tasyāsya vā bhedā vikalpās *trayo3 matā 4vijnayante | pādasyābhyāsa āvrttiḥ pādābhyāsaḥ | *so5 'pi na kevalam samudgaḥ | aneka ātmā asyety *anekātmānekaprakāraḥ6 |7 sa8 samudgaḥ pādābhyāsaś ca vyajyate spașțīkriyate nidarśa- nair udāharaņaiḥ |9 nidarśyata iti yāvat ||
n>-āsthe yaḥ sa tvayā varjyaḥ param>-āyata-mānayā | nā stheyah-sattvay»> āvarjyaḥ param āyatamānayā || < 3.54 >
|| 1*nāstha ityādi1 | na vidyata *asthāsya2 iti nāsthā 3+nāyanañ ceti nalopa+3 | he nāsthe 'vadhīraņāpare |4 tvayā paramo 'dhikaḥ sa cāyato *dīrghakālāntarānuvartitvād5 māno 'sakrduktalakşaņa6 asyā7 iti paramāyatamānayodīrņadīrghavaimukhyayā yo varjyo varjanīyo buddhyāgrhītaḥ sa nā purușa āvarjyaḥ samvaraņīyas tvayā param atyartham āyatamānayā yatnam 8kurvatyā |8 stheyaḥ sthirataram9 sattvam avikāritvam asyā iti *stheyaḥsattvayā10 bhūtvā *sthirasattvam11 ālambyāntastattvena bahistattvena yatnam kurvatyeti hetuphalabhāvena paunaruktyam nāstīti drașțavyam |
narā jitā māna-nay>-āsam etya na rājitā mānanayā sametya | vināśitā vaibhava-tāpanena vin»> āśitā vai bhavat»> āpanena || < 3.55 >
|| 1narā ityādi1 | vibhor bhāvo vaibhavam tena tāpayati parān2 iti tena vaibhavatāpane- na bhavatāpanena prāpaņena samare prāptyā [48b] jitā narāḥ purușā mānasya nayasya ca āsam kşepam 3bhangam etya3 prāpya mānanayā punaḥ 4punar namaskriyayā4 sametya samgatyāpi ca na rājitā na bhrājita bhangasya tadavasthatvāt5 | te ca narāḥ ke cid vināśitāḥ samare hatāḥ | bhavateti prakrtam | vinā pakșijātyāśitā grāsīkrtāḥ | vai teșām asamānavigrahavyasaninām īdrśam yujyata ity amarșe vaiśabdaḥ khedanā |
3.53 1 avrttir Hs. post corr .; avrttir Hs. ante corr. .2 samudgah yamakam Hs .; vgl. Dt. ad KĀ.T 53: yan dag sbyar ba żes bya ba'i zu ldan. · 3 tayo Hs. · 4 vijñāyata iti vidhīyate | tasyāsya vā bhedā vikalpās tayo matā vijñāyante Hs. · 5 sā Hs. · 6 ānekā° Hs. ·7 om. Hs. . 8 sa Hs. post corr., marg .; om. Hs. ante corr. · 9 hara- nair Hs. - Metrum: Anuștubh 3.54 1 nāsthetyādi Hs. · 2 āsthā asya Hs. · 3 nāyanañ ceti nalopah Hs. · 4 om. Hs. · 5 dīrghan kālā° Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.54: che ba dus gźan du rjes su 'jug pa. · 6 śakrdukta° Hs. · 7 āsyā Hs. · 8 kurvvanye'nyā Hs. ·9 sthiratara Hs. · 10 stheyah | satvayā Hs. · 11 °satvām Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.55 1 naretyādi Hs. · 2 parām Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.55: dgra bo rnams so. . 3 bhangam sametya Hs. * . 4 punaskriyayā Hs. . 5 tadava° Hs. post corr .; ta .. dava° Hs. ante corr. - Metrum: Upendravajrā.
Page 345
3.53-55 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 331
sbyar ba źes bya ba'i zun ldan yin źiń4 yan dag sbyar ba5 de la dbye ba dan po gsum par bzlas śiń gñis pa bźi par bzlas pa dan sna ma gñis bzlas śin phyi ma gñis bzlas pa dań6 dań po7 dan tha ma bzlas śin bar pa gñis bzlas pa ste gsum du 'dod do || rkan pa tshigs bcad kyi bźi cha bzlas pa'an du ma man po'i bdag ñid yod de8 | yan dag sbyar ba5 dan rkan pa bzlas pa de dper brjod9 kyis gsal bar bya'o ||
| skyes bu brtan gań spaň bya *de | | khens pa rab yans sñin stobs can | | khyod kyis mchog tu 'bad pa yis | | yid brtan bya'o smod brtson ma | < 3.54 >
gñis pa la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2") | lan gcig1 bzlas pa'i bye brag yan dag sbyar ba2 (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4. 1.2.1) dań | de las gźan pa'i rkań pa bskor ba'O (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2) || dań po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.1") kye mi gus ma brñas pa lhur len ma źes bod de3 skyes bu gan źig *kheńs4 pa rab mchog tu5 yańs te che ba dus gźan du rjes su 'jug pa khyod kyis span bar bya bar *blos6 bzuń ba'i skyes bu de dan7 nan gi de kho na ñid du na sñin stobs śin tu5 brtan pa rnam par mi 'gyur byas nas8 phyi'i de kho na ñid du na mchog tu 'bad9 pas yid brtan par bya'o'am 'dun par bya'o || 'dir rkań pa dan po dan gsum pa la nā sthe yaḥ satwayā war dzyah źes pa dan | gñis pa dan bźi pa la pa ra mā ya ta mā na yā źes pa yod do ||
| khyod kyi bgrod pa khyab bdag gzi byin gyis | yan yan rab sbyar mdzes pa med pa yi | | mi rnams tshul dan na rgyal ñams byas nas | | bcom źin kye ma byas zos rnam par źig | < 3.55 >
rgyal po khyod kyi g.yul la bgrod pa khyab1 bdag ñid kyi gzi byin te gdun bar byed pas2 źes pa la sogs pa ste | bcom pa ni dgra bo rnams so || kye ma ni mi bzod pa'am skyo ba la ste | źig pa ni khyod kyis g.yul du bsad do źes pa'i don to || byas ni bya rog la sogs pas so || 'dir rkan pa dan po'i na rā dzi tā mā na na *yā3 sa me tya źes pa ñid gñis par bzlas śiń4 bi nā śi tā bai bha wa tā pa ne na5 źes pa gsum pa ñid bźi par bzlas pa'o ||
3.53 4 cin = I . 5 pa I . 6 dan I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 7 bo I . 8 te I . 9 rjod I. 3.54 1 cig I . 2 pa I . 3 te I . 4 khyens I . 5 du I . 6 blo'is I . 7 dan = I . 8 nas = I . 9 'pad I. 3.55 1 khyap I . 2 bas I . 3 ya I . 4 śin = I · 5 na | I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.53 / Rt. ad KĀ 3.53): tib. yan brjod pa = Skt. āvrttih tib. yan dag sbyar ba dan rkan pa bzlas pa= Skt. samudgaḥ pādābhyāsaś ca; (Dț. ad KĀ.T 3.54 / Rț. ad KĀ 3.54): tib. kye ... brñas pa lhur len ma = Skt. avadhīraņāpare tib. skyes bu = Skt. purușaḥ * tib. mchog tu = Skt. adhikaḥ * tib. che ba dus gźan du rjes su 'jug pa = Skt. *dīrghakālāntarānuvartitvāt * tib. *blos bzun ba'i = Skt. (°)buddhyā grhītaḥ (?) tib. nan gi de kho na ñid du na = Skt. antastattvena tib. rnam par mi 'gyur byas nas = Skt. avikāritvam tib. phyi'i de kno na ñid du na = Skt. bahistattvena tib. 'dun par bya = Skt. samvaraņīyah; (Dț. ad KĀ.T 3.55 / Rt. ad KĀ 3.55): tib. g.yul la = Skt. samare tib. gdun bar byed pas = tib. tāpayati · tib. mi bzod pa = Skt. amarșe tib. skyo ba la = Skt. khedanā tib. khyod kyis = Skt. bhavatā tib. g.yul du bsad do = Skt. samare hatāḥ tib. bya rog la = Skt. pakși°.
Page 346
332 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.56-58
kalāpināņ cārutay»> ôpayanti vrndāni lāp>-ôdha-ghan>-āgamānām | vrnd>-ânil>-âpodha-ghan>-āgamānām ka-lāpinām c> arutayo 'payanti || < 3.56 >
|| kalāpinām ityādi | kalāpināņ mayūrāņām vrndāni vargā cārutayā śobhayopayanti samgacchante |1 śobhanta iti yāvat | kiņbhūtānām | lāpaiḥ kekābhir ūdho 'bhinanditaḥ pratyudgato vā ghanāgamo varșāsamayo2 yair iti lāpodhaghanāgamānām | ke payasi lapanaśīlānām3 vrndānilena vātyayā4 meghasahacareņāpodho5 'panīto ghano nirantara āgamaḥ 6samadam bhramaņam*6 17 [99b107 yeșām8 iti vrndānilāpodhaghanāgamā- nām | hamsānām iti yāvat | ārutayo ninadā apayanti viramanti ca | iti samudgasya trayo bhedā nidarśitāḥ ||
naman dayā-varjita-mānas>-ātmayā na manday>> āvarjita-māna-s>-ātmayā | urasy upāstīrņa-payodhara-dvayam mayā samālingyata jīvit>-êśvara || < 3.57 >
|| pādābhyāsa 100am adhikrtyāha | 'naman dayetyādi |1 dayayānugraheņa varjitam virahitaņ mānasam cittam yasya tādrśa ātmāvarjitaḥ svīkrtaś ca māno garvaḥ2 sātmā3 svabhāvībhūto 'tyabhyāsād4 yasyās tayaivambhūtayā5 mayā mandayā jadayā naman pra- ņipatañ jīviteśvaraḥ priyo na samālingyata na parișvakta ity anuśete6 kā cit |7 katham | upāstīrņam niveśitam® bharanyastapayodharadvayam yasmin samālingana iti kriyā- viśeşaņam | kutrety apekșāyām9 urasīti yojyam asamastatvād iti ||
sabhā surāņām aBalā Vibh>-ûșitā guņais tav> ārohi mrņāla-nirmalaiḥ | sa bhāsurāņām abalā vibhūșitā vihārayan nirviśa sampadaḥ purām || < 3.58 >
1|| sabhetyādi |1 |223| tava guņair mrņālanirmalaiḥ2 pariśuddhaiḥ surāņām sabhā devaparșad ārohi kīrtidvāreņa prāptā | kiņbhūtā | 3*aBalā Balanāmno3 'surasya Śakra-
3.56 1 om. Hs. . 2 varșā° Hs. post corr .; vārșā° Hs. ante corr. · 3 layana° Hs. · 4 vā'tyayā Hs. post corr .; va- tyayā Hs. ante corr. · 5 onāpodho Hs. post corr .; °no .. podho Hs. ante corr. · 6 samadah bhramaro Hs. · 7 Ab hier ist der Text in der Ausgabe von THAKUR und JHA wieder vorhanden (vgl. THAKUR/ JHA 1957, S. 220-222). · 8 yam Ed.' - Metrum: Upajāti. 3.57 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 garvah | Hs .; garvah tena Ed. · 3 svātmā Hs. · 4 'bhyāsād Ed.' . 5 tayaivam° Hs. post corr., Ed .; tayauvam° Hs. ante corr. ·6 anusete Hs .; anuśocati Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.57: rjes su 'gyod do. . 7 om. Hs. . 8 na nivesitam Hs. post corr. (°vesi°) ·9 apekşayām Hs. - Metrum: Vamśastha. 3.58 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 mrnālavannirmalaih Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.58: pad ma'i rtsa ba ltar dkar źin dri ma med pas. · 3 bala° Hs .; [abalā] bala° Ed. .
Page 347
3.56-58 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 333
| sgra yis sprin bgrod dbyar skyes rma bya yi | | tshogs rnams mdzes pa ñid du ñe bar gyur | | rlun gi tshogs stug bral ba chur sgrog gi | tshogs kyan sgra dan bral ba nid du gyur | < 3.56 >
*sgras1 te ran gi skad 'don pas sprin bgrod pa dbyar gyi dus byun ba la [87b/454] dga' bar gyur pa'i rma bya'i tshogs rnams dbyar gyi dus su gzens mtho bas mdzes pa ñid du gyur źin2 sprin dan lhan cig byun ba'i rlun *gi3 tshogs stug po man po lhan cig 'on ba dan bral ba chur sgrogs nan pa'i tshogs rnams kyan de'i dus su mi dga' bas sgra skad 'don pa dan bral bar gyur to || 'dir rkan pa dan po'i ka lā pi nām *tsā4 ru ta yo pa yan ti5 źes pa bźi par bskor źin6 gñis pa'i7 brn dā ni lā po dha gha nā ga mā nām8 źes pa gsum par bzlas pa'o ||
I 'tsho ba'i dban phyug 'dud pa'i bran la kho mo ni | | dman zin khens pa nes par bsgrubs pa'i dban gyur ma | brtse ba spans pa'i bdag nid yid kyis 'o ma 'dzin | | gñis po ñe bar gtad nas kun tu ma 'khyud do | < 3.57 >
gñis pa de las gźan pa'i rkań pa bzlas pa la bźi (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2") | lan gcig bzlas pa (5.2.2.2.2.2.2. 1.2.4.1.2.2.1) | lan gñis bskor ba (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.2) | lan gsum bzlas pa (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.3) | don bsdu ba'O (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.4) || dan po la mi 'dra ba drug (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.1") ste | 'tsho ba'i dban phyug mdza' bo 'dud cin gus par byed pa'i brań la kho mos ma 'khyud do źes sbrel lo || kho mo ci lta bus źe na | dman te blun źiń kheńs1 pa bsgrubs pas de'i bdag ñid du gyur ma2 brtse ba sñin rje spańs pa'i yid kyi bdag ñid can mas so || 'khyud3 na tshul ci lta bu źe na | 'o ma 'dzin pa nu ma gñis po 4bran la ñe bar gtad*4 cin no || de ltar bud med 'ga' źig rjes su 'gyod do || 'dir na man da yā bar dzi ta mā na sāt ma *yā5 źes pa rkan pa dan po ñid gñis par bzlas pa ste | phyi ma gñis ni gan bde bar byas pa'o || 1
| lha rnams 'dun sa Stobs med Khyab bdag gnas par ni | | khyod kyi yon tan pad rtsa dri ma med pas 'dzegs | | de ni phyi nas gron bzan rnams kyi phun sum tshogs | brgyan pa'i bud med dag dan rnam par rtse zin spyod | < 3.58 >
lha rnams kyi 'dun sa 'khor gyi dkyil 'khor1 Dban pos tshar bcad pas2 Stobs źes bya ba'i
3.56 1 sgra 'is I . 2 cin I . 3 gis I . 4 tsa I . 5 ti | I . 6 zin = I . 7 pa'i = I . 8 nām = I. 3.57 1 khyens I . 2 ma = I . 3 mkhyud I . 4 ñe bar bran la gtad I post corr., m. sec. marg. (°r); ñe babran la gtad I ante corr. . 5 ya I. 3.58 1 'khor = I . 2 Lies: *pa'i ?
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.56 / Rt. ad KA 3.56): tib. dus = Skt. °samayah tib. dga' bar gyur pa'i= Skt. abhinanditah tib. sprin dan lhan cig byun ba'i = Skt. meghasahacarena tib. lhan cig 'on ba = Skt. nirantarah tib. nan pa'i = Skt. hamsānām tib. skad 'don pa = Skt. ninadāḥ; (Dț. ad KĀ.T 3.57 / Rț. ad KĀ 3.57): tib. mdza' bo = Skt. priyah tib. gus par byed pa'i = Skt. pra- ņipatan tib. blun = Skt. jadayā tib. sñin rje = Skt. anugraheņa tib. tshul ci lta bu źe na = Skt. katham tib. de ltar bud med 'ga' žig rjes su 'gyod do = Skt. ity anuśete kā cit.
Page 348
334 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.58-59
nirastasya tatrāsambhavāt | na vidyate Balo 'syām iti krtvā4 | vasaty5 asyām ity ușitā |67ga- tya[49a]rthānāpyād ādhāre cety7 1 ādhāre ktaḥ | Vibhoḥ Šakrasyoșitā vāsādhāro Vibhūși- tā8 Sakrādhyāsitā | +yajñaśeşam9 dharmārthamayair10 guņair11 vyāptam12 13bhuvanam |13 sa tvam idānīņ purām varabhavanayujām nagarāņām bhāsurāņāņ vibhūtibhir bhrājișņū- nām sampado 'bhyudayān sukhāni nirviśānubhava14 | abalāḥ striyo15 vibhūșitā vividhā- bharaņaprasādhitā16 vihārayan17 bhramayan 18tvam san | iti18 krtakrtyasya kāmopabhogo darśita iti ||
kalam kam uktam tanumaddhya-nāmikā stana-dvayī ca tvad-rte na hanty ataḥ | na yāti bhūtam ganane bhavan-mukhe kalanka-muktam tanumad dhy anāmikā || < 3.59 >
1|| kalam 2kam ityādi2 |1 kalam madhuram uktam vacanam stanadvayī payodhara- yugalam ca tanoḥ śarīrasya sambandhino *maddhyasya3 nāmikāvarjikā4 strīņām ity arthāt kam nāma naram na hanti | kiņ tu sarvam eva hanti | 5abhilāșādikāmāvasthāḥ kra- meņa5 daśamīm daśām6 nayantīti krtvā hantīty ucyate | tvadrte tvām antareņa | tvam eva kevalam anena na7 hanyase jitendriyatvāt | 8tanumad dhy8 anāmikety atra tanutvamāne hiśabdo yasmādarthe | yasmād9 evam asmāt10 kāraņād 1bhavān mukham ādir *guņā- graņītvād11 yasmin gaņane 12satpuruşasamkhyāyām *iti12 bhavanmukhe gaņane kriya- māņe kalankamuktam nirdoşam tanumad *bhūtyām13 sakalam14 nișkalaparimāņavya- tiriktam bhūtam purușam vyāpyabhūtam anāmikā kanithānantarāngulir na yāti na gacchati | tvām15 prathamam kanişthikāyām guņavattayā16 gaņayitvā tvam17 iva nișka- lanko dvitīyāyām18 anāmikāyām19 gaņayitavyo [100b nāstīty arthaḥ ||
3.58 4 krtva Hs. post corr., marg., Ed .; om. Hs. ante corr. . 5 vasanty Hs. . 6 om. Hs., Ed. . 7 ~ ceti Hs .; gatyarthānāpyād ādhāre(?) ca ity Ed.' · 8 vibhūșitā Hs. post corr., Ed .; vibhūșitāh Hs. ante corr. ·9 om. Ed .; lies eventuell: *yajñaśesa° ? · 10 dharmārthakāmamayair Ed.' · 11 ggaņair Hs. · 12 [vy]āptam Hs .; vyāpta° Ed. . 13 bhuvanam | Hs .; bhuvanah Ed.' . 14 nirviśānu° Hs. post corr., marg. (ni°), nirviśa anu° Ed .; viśānu° Hs. ante corr. . 15 strī Hs .; striyah Ed. . 16 om. Ed.' . 17 vihāraya Hs. . 18 tvam sann iti Hs .; [ramaya]nn iti | Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.58: de ltar bya ba byas pa'i für Skt. iti krtakrtyasya. - Metrum: Vamśastha. 3.59 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ketyādi Hs. · 3 madhyasya Hs., Ed. (vgl. Pāņ. 8.4.47). · 4 nāmikā'varjjikā Hs .; nāmikā āvartikā Ed.' · 5 °kāmavasthānkrameņa Hs. Vgl. Rț. ad KĀ 3.12 und Dt. ad KĀ.T 3.59: gnas skabs *kyis (geschr. kyi) rim pas bcom żin skabs bcu par byas so. .6 om. Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.59: skabs für Skt. daśām. · 7 [na] Ed. · 8 tanuma dhy Hs. ·9 yata Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.59: gan gi phyir. . 10 atah Ed. Lies: ato 'smāt ? · 11 bhavān mukham ādi guņān praņītvāt Hs .; etān sukhādi- guņān praņītvāt Hs.TH/JH; bhavān mukham ādiḥ guņair agranītatvāt Ed.' Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 223, Anm. 1: etān sukhādiguņān praņītvāt ity ādarśe. · 12 sāpurușasamkhyāyām ati Hs .; satpurușasamkhyā- yām tasmin Ed.' · 13 nūtyām Hs., nrtyām Hs. TH/JH; bhūtam Ed. Vgl. THAKUR/ JHA 1957, S. 223, Anm. 2: nrt- yām ity ādarśe. · 14 sakala° Ed. · 15 tvam Hs. · 16 guņavattvayā Ed.' · 17 [sthitasya] tvam Ed. · 18 dvitāyāyām Hs. · 19 anāmikāyā Hs. - Metrum: Vamśastha.
1Cān. 1.2.70; vgl. Cān. 1.2.68: kartari cārambhe, Cān. 1.2.69: ślișaśīnsthāsavasajanaruhajrbhyah (Ed. LIE- BICH 1902, S. 12) sowie Pāņ. 3.4.71: ādikarmaņi ktaḥ kartari ca, Pāņ. 3.4.72: gatyarthākarmakaślișaśīn- sthāsavasajanaruhajīryatibhyaś ca und Pāņ. 3.4.76: kto 'dhikaraņe ca dhrauvyagatipratyavasānārthebhyah (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 143-144).
Page 349
3.58-59 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 335
lha ma yin med cin Khyab bdag Brgya byin gnas pa'i 'dun sar3 khyod kyi yon tan pad ma'i rtsa ba ltar dkar źin dri ma med pas 'dzegs te grags pas khyab po źes pa'i don to || de ni ste khyod ni gron khyer bzań po 'byor pas mdzes pa rnams kyi phun sum tshogs pa mnon par4 mtho ba'i bde ba rnams spyod de5 ñams su myon bar byed ces sbrel lo || ci byed cin [88a/455] źe na | rgyan sna tshogs kyis brgyan pa'i bud med mdzes ma rnams dan dga' bas rtse bar byed cin no || de ltar bya ba byas pa'i 'dod pa la lons spyod pa bstan to || 'dir rkan pa dan po'i6 sa bhā su rā ņā ma ba lā bi bhū și tā źes pa ñid gsum par bzlas pa ste | gźan gñis ni gań bde bar byas pa'o || 2
| snan par smra dan lus rked dud dan nu gnis mas | khyod las gźan pa su źig ma bcom de yi phyir | I 'byun po lus ldan skyon las grol ba khyod la sogs | | bgran ba la ni min med ñe bar 'gro ma yin | < 3.59 >
bud med rnams kyi sñan par smra ba dan lus kyi rked1 pa dud pa dan nu ma gñis kyis dban po dul ba khyod las gźan pa su źig ma bcom ste | khyod ma gtogs pa thams cad mnon par 'dod pa la sogs pa 'dod pa'i gnas skabs kyis2 rim pas bcom źiń skabs bcu par byas so || gan gi phyir de ltar yin pa de'i phyir 'byun po skyes bu lus dan ldan pa skyon gyi rñog pa las grol ba khyod la sogs te khyod lta bu rnams bgran ba la sor mo min med ñe bar 'gro ba gñis par bgran bya min gyi3 khyod lta bu yon tan can ni dan por mthe chun gis bgran 4byas te4 khyod las lhag pa med do źes pa'i don to || 'dir rkań pa dan po ka lam ka muktanta nu ma ddhya5 nā mi *kā6 źes pa ñid bźi par bzlas pa ste | gźan gñis ni gań bde bar byas pa'o || 3
3.58 3 sar = I . 4 bar I . 5 te I . 6 po'i = I. 3.59 1 rkyed I . 2 kyi I; vgl. Rt. ad KĀ 3.59: °āvasthāh krameņa da- śamīm daśām nayantīti. · 3 gyi = I · 4 bya ste | I · 5 dhya I . 6 ka I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.58 / Rt. ad KĀ 3.58): tib. 'khor gyi dkyil 'khor = Skt. °parsat tib. Dban pos tshar bcad pas = Skt. Sakranirastasya tib. lha ma yin = Skt. asurasya tib. Brgya byin = Skt. Sakrasya tib. dkar = Skt. (pari)suddhaih tib. grags pas khyab po = Skt. kīrtidvāreņa prāptā tib. khyod ni = Skt. tvam tib. 'byor pas mdzes pa rnams kyi= Skt. vibhūtibhir bhrājișņūnām* tib. mnon par mtho ba'i bde ba rnams = Skt. abhyudayān sukhāni tib. ñams su myon bar byed = Skt. anubhava tib. rgyan sna tshogs kyis = Skt. vividhābharaņaprasādhitāḥ tib. mdzes ma rnams = Skt. striyah tib. de ltar bya ba byas pa'i 'dod pa la lons spyod pa bstan to = Skt. iti krtakrtyasya kāmopabhogo darśita iti; (Dț. ad KĀ.T 3.59 / Rț. ad KĀ 3.59): tib. bud med rnams kyi = Skt. strīņām * tib. dban po dul ba = Skt. jitendriyatvāt tib. khyod ma gtogs pa= Skt. tvām antareņa tib. thams cad= Skt. sarvam · tib. mnon par 'dod pa la sogs pa 'dod pa'i gnas skabs *kyis rim pas bcom źin skabs bcu par byas so = Skt. abhilāșādikāmāvasthā kra- meņa daśamīm daśām nayanti tib. gan gi phyir de ltar yin pa = Skt. yasmād evam tib. skyes bu = Skt. purușam tib. rñog pa= Skt. °doşam tib. sor mo = Skt. °ānguliḥ tib. gñis par bgran bya = Skt. dvitīyāyām (anāmikāyām) gaņayitavyah tib. khyod lta bu= Skt. tvam iva tib. yon tan can ni = Skt. gunavattayā tib. dan por mthe chun gis bgran byas te = Skt. prathamam kanisthikāyām ... gaņayitvā tib. med do źes pa'i don to = Skt. nāstīty arthah.
Page 350
336 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.60-62
yaśaś ca te diksu rajaś ca sainikā vitanvate 'j>-ôpama damśitā yudhā | vitanv atejo 'pamadam śit>-āyudhā dvişām ca kurvanti kulam tarasvinaḥ || < 3.60 >
1|| *yaśaś cetyādi |1 224|| Ajopama2 Vișņutulya te tava sainikāḥ3 senācarā narāḥ śitam4 āyudham eşām iti śitāyudhās5 tīkșņahetayo damśitā varmitās tarasvina śūrāh santo yaśaś ca kīrtiņ ca te rajaś ca pārthivam dikșu vitanvate vistārayanti | yudhā raņena tumulena dvișāņ ca kulam vitanu6 prahāraśatajarjaratvād vigataśarīram na vidyate tejo 'syety atejo nişprabhāvam vigato mado 'smād ity apamadam vītagarvam7 kurvantīti ||
bibharti bhūmer valayam bhujena te bhujangamo 'mā smarato mad añcitam | śrn> ûktam ekam svam avetya bhū-dharam bhujam gamo mā sma rato madam citam || < 3.61 >
1|| bibhartītyādi2 |1 te tava bhu[49bļjenāmā saha bhūmer 3valayam mahīmaņdalam3 bi- bharti dhārayati bhujangamaḥ Seșo 4nāgarāja |4 naika5 eva |6 7tataś ca7 svam ātmīyam bhujam bāhum bhuvam prthivīm dhārayati vahatīti bhūdharam avetya jñātvā mama bhujo bhuvam8 dhārayatīti madam ahamkāram citam upacitam udīrņam *rato9 'bhini- viștaḥ san mā sma gamas tvam mā gacchatu bhavān | itīdam ekam pradhānam uktam vacanam añcitam hitam śrņu grhāņa man mattaḥ sakāśāt smarato janataḥ įprāpta- jñātaḥ [10 evam udātto11 bhavān yadi na *vikatthate12 tadā sutarām śobhate 13vinayālam- krtaguņatvāt |13 itīdam ekam madvacanam sarvaguņabhūșaņam grāhyam iti ||
smar>-ânalo māna-vivardhito yaḥ sa nirvrtim te kim apākaroti | samantatas tāmaras>-ēksaņe na samam tatas tām arase kșaņena || < 3.62 >
1|| smaretyādi |1 he tāmarasekșaņe padmākși | na vidyate rasaḥ kāmādaro 'sya2 ity arase 'rasike priyasamgamasukhavaimukhyād evam āmantritā saroșam | smaraḥ kāma evānalas
3.60 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ajoyama Hs. · 3 senikāḥ Hs. · 4 śita Hs. post corr., śita Hs. ante corr. . 5 saita° Hs. . 6 [vi]tanu Ed. . 7 °garva Hs. - Metrum: Vamsastha 3.61 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 vibhavantītyādi Hs. . 3 valayam mahīmandalam Hs. post corr., marg. (°yam mahi°), Ed .; vala mandalam Hs. ante corr. · 4 nāgarāje Hs. · 5 naka Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.61: gcig pus. . 6 om. Hs., Ed. · 7 tetaś ca Hs .; te bhujah | [atah] Ed.' · 8 svayam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.61: na'i lag pas sa gźi chen po 'di 'dzin no. ·9 cete Hs .; [rataḥ] Ed. · 10 jānataḥ prāptajñātah | Hs. post corr. (°h), ~ prāptaḥ jñāta | Hs. ante corr .; jānataḥ | prāptajñānah Ed. · 11 udāste Ed.1 . 12 vikanthena Hs .; viruddham [vyavaharati], Ed.' · 13 °tvād Hs., Ed. - Metrum: Vamśastha. 3.62 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 yasya Ed.
Page 351
3.60-62 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 337
| khyod kyi dmag dpun Khyab 'jug lta bu go bgos pa | | mtshon rnon ldan pa dpa' bo dag gis phyogs rnams su | | grags pa dan ni rdul dag rgyas byed g.yul gyis ni | | dgra rigs lus bral gzi med rgyags pa ñams par byed | < 3.60 >
kye Khyab 'jug lta bu źes rgyal po 'ga' źig la bod de1 | khyod kyi dmag dpuń źes pa la sogs pa ste | grags pa ni khyod rgyal ba'i'o || byed pa por gyur pa khyod kyi dgra rnams kyi rigs ni mtshon *cha2 brgya bsnun pas lus dan sems bral źin gzi brjid med la rgyags pa'am dregs pa ñams par byed do źes rgyal po źig gi dpun bsnags pa'o || 'dir rkań pa gñis pa bi ta *nwa3 te dzo pa ma dam śi tā yu dhā4 źes pa ñid gsum par bzlas pa ste | gźan gñis ni ji ltar bde bar byas pa'o || 4
| dran ldan bdag las phan pa'i tshig gcig mnan par mdzod | khyod kyi lag pa dpal dan lhan cig lag 'gro yis | | sa yi dkyil 'khor rnam 'dzin de phyir sa gźi 'dzin | ran lag rig nas rgyags pa rgyas par yon ma byed | < 3.61 >
dran pa dan ldan pa1 bdag las phan pa'i2 tshig3 gtso bor gyur pa gcig mñan źiń4 gzuń bar mdzod cig | rgyal po khyod kyi lag pa dpal te phun sum [88b/456] tshogs par gyur pa dań lag 'gro klu'i rgyal po Lhag ma gñis lhan cig pas sa gźi'i dkyil 'khor rnam par 'dzin gyi khyod gcig pus ma yin pa1 de'i phyir5 khyod ran gi lag pa sa gźi 'dzin par rig nas na'i lag pas sa gźi chen po 'di 'dzin no źes pa'i rgyags pa na rgyal rgyas par yoń ma byed de6 dul ba'i rgyan gyis brgyan pa śin tu7 mdzes par 'gyur ro || bdag gi tshig yon tan du mas brgyan pa 'di gzuń bar 'os so źes pa'o || 'dir rkan pa gñis pa8 bhu dzan ga mo mā sma ra to ma dañtsi tam źes pa ñid bźi par bzlas pa'o || 5
| 'dod pa'i me gan khens pas rab bsgrubs pa | skad cig dan mñam rgyas des padma'i mig | | ro med khyod kyi bde ba de dag ni | kun nas ñams pa ñid du cis mi byed | < 3.62 >
kye pad ma'i mig can ma1 ro 'dod pa'i zas med ma źes bod de2 | 'dod pa kho na gduń bar byed pa'i phyir me ste | de *khens3 pa mdza' bo dan 'grogs pa dan 'gal ba'i na rgyal
3.60 1 te I . 2 ca I . 3 no I . 4 dha = I. 3.61 1 ba I . 2 ba'i I . 3 tshig I post corr., m. sec. marg. (°g); tshi I ante corr. . 4 cin I . 5 phyir I post corr., m. sec. marg. (°r); phyi I ante corr. . 6 te I . 7 du I . 8 pa = I. 3.62 1 ma = I. 2 te I . 3 khyens I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.60 / Rt. ad KĀ 3.60): tib. brgya bsnun pas = Skt. prahāraśata° tib. dregs pa = Skt. °garvam; (Dț. ad KĀ.T 3.61 / Rț. ad KĀ 3.61): tib. gtso bor gyur pa = Skt. pradhānam tib. gzun bar mdzod cig = Skt. grhāna tib. klu'i rgyal po Lhag ma = Skt. Šeșo nāgarājah tib. gcig pus ma yin pa= Skt. naikaiva · tib. na'i lag pas sa gźi chen po 'di 'dzin no żes pa'i = Skt. mama bhujo bhuvam dhārayatīti · tib. na rgyal = Skt. ahamkāram * tib. dul ba'i rgyan gyis brgyan pa śin tu mdzes par 'gyur ro= Skt. sutarām šobhate vinayālamkrta° tib. bdag gi tshig yon tan du mas brgyan pa 'di gzun bar 'os so żes pa'o = Skt. madvacanam sarva- guņabhūșaņam grāhyam iti.
Page 352
338 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.62-64
tāpakāritvāt | smarānalo yo mānena priyasamgamavirodhinā3 garveņa vardhito dīpitaḥ so 'yam kşaņenaikena samam saha nādhikena kālena tato vistrtaḥ kșaņamātreņa vijr- mbhitas te tava nirvrtim4 5sukham tām5 prativiśistām yā *samprayogasambhavā6 samantataḥ sarvathā kiņ nāpākaroti7 na hanti | apākaroty8 eva | tasmāt samgamyatām 'priyaḥ |9 kim anena dagdhamāneneti ||
prabhā-vato nāmana Vāsavasya prabhāva-to 'nāma nav>-āsavasya | prabhāv ato nāma na vā savasya vicchittir āsīt tvayi pistapasya || < 3.63 >
225]]1|| *prabhāvata2 ityādi |1 prabhāsyāstīti prabhāvato dīptimato guņotkarșād Vāsa- vasya Šakrasya nāmayatīti he nāmana jetaḥ | prabhāvataḥ prabhāvāc *chaktiviśeșeņa3 prabhāveņa |4 Sakratulyeti yāvat | namanam nāmaḥ5 sa na vidyate 'syeti he anāma para- praņipātānabhijña6 sarvātirekāt | yata7 8evam adhi 101a guņo8 bhavān ataḥ kāraņāt tvayi piştapasya jagataḥ prabhau svāmini sati savasya yāgasya navaḥ pratyagra āsavaḥ *somalakşaņaḥ9 pānaviśeșo 'sminn iti navāsavasya |4 somayāgasyeti yāvat | vicchittir vighāto nāma sarvathā vācoyuktau10 vā na vā naivāsīd abhūt | sarvadā dharmakriyā pra- va[50a]rtata iti kaś cin narapatiḥ stūyate ||
param parāyā bala-vā raņānām dhūlīsthalīr vyoma vidhaya rundhan param parāyā bala-v>-āraņānām paramparāyā bala-vāraņānām || < 3.64 >
1|| param *parāyā2 ityādi |1 param utkrstam guņayogāt param *śatrum3 parāyās tvam yuddharasenābhigatavān4 asi | *kiņbhūtaḥ5 | balaņ sāmarthyam vārayatīti balavāḥ | vārayateḥ kvibantasya rūpam | kasya | raņānām parasamarāņām | parayuddhābhibhāvīti6
3.62 3 ovirodhena Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.62: mdza' bo dan 'grogs pa dan 'gal ba'i na rgyal gyis für Skt. priyasamgamavirodhinā. · 4 nivrttim Hs. · 5 sukhatām Ed.' . 6 ~°sambhava Hs .; prati viśistāyāsam prayoga- sambhavam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.62: 'grogs pa las byun ba für Skt. * samprayogasambhavā. · 7 napa- karoti Hs. . 8 apakaroty Hs. . 9 priyah Hs .; priyam | Ed.' - Metrum: Upendravajrā. 3.63 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 prabhāva Hs .; möglich wäre auch *prabhāv. · 3 chaktiviśeşaņa Hs .; śaktiviśeșa° Ed.' · 4 om. Hs., Ed. · 5 nāma Hs. Vgl. Rt. ad KĀ 3.34 (die Erklärung zu °ālamba°) und Rt. ad KĀ 3.46 (die Erklärung zu anayāyate und zu ānayāśritān). · 6 dharapra° Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.63: gźan la 'dud pa spans pa. ·7 ata Hs .; vgl. Rt. ad KĀ 1.60 und 1.105. · 8 evam guņayukto Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.63: yon tan lhag pa can für Skt. adhiguņah. ·9 somavilakșaņaḥ | Hs .; somo vilakșaņaḥ Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.63: zla ba'i. · 10 vācoyuktau Hs. post corr., marg. (°co°), Ed .; vāyuktau Hs. ante corr. - Metrum: Upajāti. 3.64 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 parāyām Hs. · 3 śakram Hs .; śakra Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.64: gźan dgra bo la für Skt. param *śatrum. . 4 °ātigatavān Ed.' . 5 kimbhūtam Hs .; kimbhūtam Ed. · 6 ābhibhāvīti (?) Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.63: zil gyis gnon pa für Skt. abhibhāvī.
Page 353
3.62-64 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 339
gyis bsgrubs pa 'phel ba gań źig *skad4 cig dan mñam pa ste *skad4 cig tsam gyis rgyas pa ches cher gyur pa des khyod kyi bde ba 'grogs pa las5 byun ba de kun nas te rnam pa thams cad du ñams par cis mi byed de6 byed pa kho na yin pas mdza' bo dan 'grogs śig7 | bsregs pa 'dis ci bya | 'dir sa man ta tastā ma ra se ksa ne na8 źes pa rkan pa gsum pa bźi par yan bzlas pa'o || 6
| ma dud khyod ni 'jig rten bdag gyur tshe | | mthu yis mthu ldan Rin chen man 'dud byed | de phyir gsar pa'i btun ldan mchod sbyin ni | nes pa ñid du chad par ma gyur to | < 3.63 >
gñis pa lan gñis bzlas pa la mi 'dra ba gsum (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.2") ste | kye ma dud pa ste śin tu1 lhag pa'i phyir gźan la 'dud pa spańs pa źes bos2 nas3 mthu'am gzi brjid kyi rgyu las yon tan lhag pa'i phyir4 mthu nus pa dan ldan pa Rin *chen5 man Brgya byin 'dud par byed de6 | Brgya byin las rgyal źiń de dań mtshuńs pa źes kyan bod pa'o || de'i phyir yon tan lhag pa can khyod 'jig rten gyi bdag por gyur pa na7 btun ba'i bye brag bcos pa'i chan nam zla ba'i btun ba gsar8 pa dan ldan pa'i mchod sbyin rnam pa kun tu1 chad par ma gyur pa ñid do źes mi'i bdag po 'ga' źig la bstod do || [89a/457] 'dir rkan pa dan po9 pra bhā ba to nā ma na wā sa wa sya źes pa ñid gñis pa dan gsum pa la yan bzlas pa'o ||
| dpuń gi glań po rnams ni gźan dan gźan | | stobs ldan sgra *sgrog rab tu brgyud pa yis | | than las rdul bsgrubs nam mkha' 'gog byed ciń | | g.yul gyi stobs zlog mchog tu gźan la rgyug | < 3.64 >
khyod kyi dpuń gi glań po gźan dań gźan śin tu1 mań po brgyud pa śugs dan ldan źiń sgra cher sgrogs pa rnams kyis than las rdul tshub chen po bsgrubs nas nam *mkha'2 bar snan 'gog par byed cin3 dgra bo'i g.yul gyi stobs zlog cin zil gyis gnon pa khyod gźan
3.62 4 ska I . 5 las I post corr., m. sec. marg. (°s); la I ante corr. · 6 te I · 7 cig I . 8 na | = I. 3.63 1 du I · 2 bod I . 3 nas = I . 4 phyir | = I . 5 cen I . 6 te I . 7 na = I . 8 sar I . 9 po | = I. 3.64 1 du I . 2 ka I . 3 cin = I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.62 / Rț. ad KĀ 3.62): tib. 'dod pa'i = Skt. kāmā° tib. kho na = Skt. eva tib. gdun bar byed pa'i phyir = Skt. tāpakāritvāt tib. mdza' bo dan 'grogs pa dan 'gal ba'i na rgyal gyis = Skt. priyasamgamavirodhinā garveņa tib. 'phel ba = Skt. dīpitaḥ tib. *skad cig tsam gyis = Skt. kșanamātrena tib. ches cher gyur pa = Skt. vistrtah tib. 'grogs pa las byun ba = Skt. *samprayogasambhavā tib. rnam pa thams cad du = Skt. sarvathā tib. byed pa kho na yin pas mdza' bo dan 'grogs śig | = Skt. apākaroty eva | tasmāt samgamyatām priyaḥ | tib. bsregs pa 'dis ci bya = Skt. kim anena dagdhamānena; (Dț. ad KĀ.T 3.63 / Rț. ad KĀ 3.63): tib. śin tu lhag pa'i phyir = Skt. sarvātirekāt tib. gźan la 'dud pa spans pa = Skt. parapraņipātānabhijña · tib. gzi brjid kyi rgyu las = Skt. dīptimataḥ tib. yon tan lhag pa'i phyir = tib. guņotkarșāt tib. nus pa = Skt. śakti° tib. Brgya byin= Skt. Śakra- sya tib. Brgya byin (las rgyal żin de) dan mtshuns pa = Skt. Šakratulya tib. yon tan lhag pa can = Skt. adhigunah tib. btun ba'i bye brag = Skt. pānavišeșaḥ + tib. zla ba'i = Skt. soma° * tib. rnam pa kun tu = Skt. sarvathā tib. źes mi'i bdag po 'ga' źig la bstod do = Skt. iti kaś cin narapatiḥ stūyate.
Page 354
340 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.64-65
kurvan | balavāraņānāņ senāgajānām balam prāņam vāti7 gacchatīti balavaḥ | āto 'prādeḥ kaḥ | saprāņa āraņaḥ śabdo yeșām iti balavāraņānāņ gambhīrodīrņagarjitānām sambandhinyāḥ paramparāyāḥ paripātyā ghatāyāḥ sattvādiyogāt *parāyāh8 prakrstāyaḥ sakāśād *dhūlīsthalīļ9 pāņsuprakarān10 tatpreraņād11 vidhāya krtvā12 paramparam13 ativāhya14 |8 +*dhūlīsthalavikāreti15 luglopalakșaņā pañcamī" | vyomākāśam rundhann āvrņvan parāyā16 iti prakrtam ||
na śraddadhe vācam alajja mithyā- bhavad-vidhānām asam>-âhi-tānām | bhava-dvidhānām asamāhitānām bhavad-vidhānām asam>-âhitānām || < 3.65 >
226||1|| na *śraddadha2 ityādi |1 he alajja | bhavadvidhānām yușmādrśānām asamā- hitānām vikșiptacetasām bhave samsāre dvidhā3 dvau prakārāv ahamkāramamakārau rāgadveșau vā yeșām iti bhavadvidhānām | ata eva yathātmā na vañcanīyas4 tathā paro 'pīti samapravrttyabhāvād 5asamānām *vișamāņām |5 6ata eva6 na vidyate hitam7 śreyo- dharmo8 yeşām ity ahitānām vācam mithyābhavad9 vitatham jāyamānam1° vidhānam anuşthānam anyathābhidhāyānyathākaraņād11 yasyām iti mithyābhavadvidhānām | ata evāsamasyātulasya mahato aheḥ sarpasyeva12 tāno gatiņ kauțilyādiyogād yasyām ity asamāhitānām giram13 na śraddadhe14 na [101b] pratyemīti kena cit kaś cit sāvegam15 adhikșipyata iti ||
3.64 7 vā Hs. . 8 om. Hs., Ed. ·9 dhūlīh sthalīh Hs., Ed. · 10 °prakārāt Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.64: chen po. · 11 °preraņāt Hs .; °preraņāya Ed.' · 12 krtvā | asamāś ca te 'hitāś ceti vigrahah paro pīti | Hs .; krtvā parāyā iti Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 3.65. · 13 paramparam Hs .; paramparāyā Ed.' · 14 iti bāhya° Ed.' . 15 dhūlī- sthalavikāreti Hs .; °dhūlī sthalīvikāreti | Ed. · 16 parāyā Hs. post corr., Ed .; parayā Hs. ante corr. - Metrum: Upajāti 3.65 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 śraddhadha Hs. · 3 om. Ed.' · 4 vañcanīya[h] Ed. · 5 asamānām himsamāņām Hs .; asamāhitānām | Ed.' · 6 ata eva Hs .; asamāś ca te 'hitāś ceti vigrahah | ata eva Ed. · 7 hita[m] Hs. · 8 śreyodharmmo Hs .; śreyo dharmo Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.65: legs pa'i chos. . 9 mithyābhavat Hs .; mithyā bhavat Ed. · 10 jayamāna Hs. · 11 anyathā vidhāyānyathākaraņād Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.65: rnam pa gźan du brjod nas rnam pa gźan du byed pas na. · 12 sarppasyaiva Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.65: sbrul gyi bgrod pa dan mtshuns par für Skt. sarpasyeva. · 13 giro Ed. · 14 śraddhane Hs. · 15 sāve[g]am Hs .; saroșam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.65: śugs dan ldan par für Skt. sāvegam. - Metrum: Upajāti.
I Cān. 1.2.2; vgl. Pāņ. 3.2.3: āto 'nupasarge kaḥ (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 93). · " Vgl. Pāņ. 2.4.71, Cān. 2.1.39 sowie Pāņ. 6.3.1-2, Cān. 5.2.1-2; zur Form sthalī- vgl. Pāņ. 4.1.42 bzw. Cān. 2.3.38.
Page 355
3.64-65 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 341
dgra bo la gźom pa'i ched du rgyug par byed do || źes rgyal po źig gi g.yul la bstod do | 'dir rkan pa dan po pa ram *pa4 rā yā ba la bā ra ņā nām5 źes pa ñid gsum pa dan bźi pa la bzlas pa'o ||
| khyod lta mñam par ma bźag srid par ni | | rnam gñis mi mñam phan pa med kyi tshig | | log par gyur pa sgrub byed mi mñam pa | | sbrul bgrod mtshuns la mi dad no tsha med | < 3.65 >
kye no tsha med pa źes bod de1 | khyod lta bu sems g.yens pas mñam par ma bźag2 pa3 srid par te 'khor bar rnam pa gñis te bdag dan bdag gi ba'am chags pa dan sdan ba yod pa can4 ji ltar bdag ñid slu ba de ltar gźan yan slu bas mi mñam pa yin la5 phan pa legs pa'i chos med pa yan yin pa rnams kyi tshig6 rnam pa gźan du brjod nas rnam pa gźan du byed pas na log par gyur pa sgrub par byed pa7 mi mñam pa ste chen por gyur pa'i sbrul gyi bgrod pa dan mtshuns par 'khyog po ñid la sogs pa can te | khyad par bźi dań ldan pa8 khyod lta bu la mi dad de1 yid mi ches so 'ga' źig gis 'ga' źig śugs dan ldan par9 spańs so || 'dir10 bha wa dwi dhā nā ma sa mā hi tā nām11 źes pa'i rkan pa gñis pa ñid gsum pa dan bźi par bzlas pa'o || 'dir rkań pa dan po ñid gñis pa dan bźi par bzlas pa'i dper brjod12 ma mdzad par snań no ||
3.64 4 pā I . 5 nām | I. 3.65 1 te I · 2 bźag I post corr., m. sec. marg. (°g); bźa I ante corr. · 3 pa | = I · 4 can = I . 5 la = I . 6 tshig = I . 7 pa = I . 8 ba I . 9 bar I . 10 'dir = I . 1 nam = I . 12 rjod I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.64 / Rt. ad KĀ 3.64): tib. śin tu man po= Skt. prakrstāyāh tib. chen po = Skt. °prakarān tib. bar snan = Skt. ākāśam * tib. dgra bo'i = Skt. para° tib. zil gyis gnon pa = Skt. abhibhāvī tib. khyod = Skt. tvam tib. dgra bo la = Skt. *śatrum; (Dț. ad KĀ.T 3.65 / Rț. ad KĀ 3.65): tib. sems g.yens pas = Skt. vikșiptacetasām tib. 'khor bar = Skt. samsāre · tib. bdag dan bdag gi ba'am chags pa dan sdan ba = Skt. ahamkāramamakārau rāgadveșau vā tib. ji ltar bdag ñid = Skt. yathatmā tib. slu ba = Skt. vañcanīyah tib. de ltar gźan yan = Skt. tathā paro 'pi tib. legs pa'i chos = Skt. śreyodharmaḥ · tib. rnam pa gźan du brjod nas rnam pa gźan du byed pas = Skt. anyathābhidhāyānyathākaraņāt tib. chen por gyur pa'i = Skt. mahataḥ * tib. 'khyog po ñid la sogs pa = Skt. kauțilyādi° tib. yid mi ches so 'ga' źig gis 'ga' żig śugs dan ldan par = Skt. na pratyemīti kena cit kaś cit sā- vegam tib. spans so - vgl. Skt. adhikșipyate.
Page 356
342 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.66-67
sann>-âhit>-ôm> ānama-rāja-sena san-na hit>-Ôm>>-ân-a-ma-raja-s>-êna | sann āhito mānam arājas> êna samnāhito m»> ânama rājase na || < 3.66 >
1|| sannāhitetyādi |1 ahitānām umābhikhyāhitomā sannā nașțāhitomā2 yata iti he sannāhitoma nirastaśatruśobha ānamatīty ānamaņ |3 kartary ac' | rājñām4 senā rāja- senā | ānamānatā rājasenā yasminn iti he ānamarājasena | na namatīty anamaḥ | he ana[50b]ma | rajaso vikāro rājaso dușțaḥ | na rājaso 'rājasaḥ sāttvikaḥ5 | he arājasa6 | ina svāmin | hitOmā Gaurī yasya sa hitOmaḥ | na vidyate mā śrīr asyety amaḥ | na amo 'namaḥ saśrīko rājā candraḥ įsenabhūto7 yasyety anamarājā | hitOmaś cāsāv ana- marājā ca hitOmānamarājā Samkaras tena senaḥ8 sanāthah 9tadbhakta | he hitOmā- namarājasena* |9 sannāhito damśito mānam āhita āgataḥ10 prāptaḥ sannā satpurușaḥ san11 bhavan12 tvam mā na rājase | evam cānekaguņayuktas13 tvam atitarām rājasa ity arthaḥ | atra hetuphalabhāvo yathāsambhavam14 15yojanīyaḥ |15 yata sannāhitas tasmād ā- namarājā |227 | |senaḥ sannāhitomaś ca | yataś ca mānam āhitas16 tasmād anamaḥ | yataś ca hitOmānamarājasenas 1tasmāt sannārājasaś17 ca | yataś caitad evam ato rājase *mā18 neti ||
sakrd dvis triś ca yo 'bhyāsaḥ pādasyaivam pradaršitaḥ | ślokadvayam tu yuktārtham ślokābhyāsaḥ smrto yathā || < 3.67 >
1|| evam pādābhyāsam anekadhā *vikalpya2 *nigamayann3 āha |1 4sakrd ityādi |4 sakrd ekavāram dvir vāradvayam trir vāratrayam ca pādasya sambandhī yo 'bhyāsa sa evam uktena prakāreņa darśitaḥ samudāhrtaḥ | ślokayor dvayam ślokadvayam1 dvau ślokau5 (yukto 'rtho6 'bhidheyam yeneti 'yuktārtham prthagartham7 ity anūdya ślokābhyāsaḥ smrto vijñāyata iti vidhīyate yathety udāharati
3.66 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 mistā'hitomā Hs .; ni[ra]stā ahitomā Ed. Oder lies: *mrstāhitomā ? . 3 om. Hs., Ed. · 4 rājñah Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.66: kye rgyal po rnams kyi für Skt. rāj- ñām. · 5 sātvikaḥ Hs. post corr .; satvikaḥ Hs. ante corr. · 6 rājasa Hs. ·7 senabhūto Hs .; sa [lalāțabhūşā] Ed. + . 8 senah Hs. post corr. (°h), Ed .; sena Hs. ante corr. ·9 tadbhakte 'hitomānamarājasena Hs .; tadyuk- to'hitamānamarājasenaḥ | [tasya sambuddhiḥ] | Ed. · 10 agatah Hs. post corr., Ed .; agatah Hs. ante corr. . 11 sa na Ed.' . 12 bhavan | Hs. post corr., marg. (bhavan); | Hs. ante corr. · 13 oyuktam | Hs. · 14 yathā- sambhavam Hs .; yathāyatham Ed.' . 15 yojanīyah Hs. post corr.2; yojanīyam | Hs. ante corr. . 16 a{{ .. }} hitah| Hs., āhitaḥ, Ed. · 17 tasmāt sannā arājasaś Hs .; tasmād asannā arājasaś Ed. · 18 vo Hs .; vā Ed. - Metrum: Indravajrā. 3.67 1 om. Ed.1 · 2 vikalpa Hs. · 3 nigamann Hs. · 4 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 5 ślokai Hs. · 6 yuktai | artho Hs. . 7 °artham | prthagartham Hs .; °ārtham aprthagarthayuktam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.67: don tha dad pa dan ldan pa. - Metrum: Anușțubh.
I Vgl. Pāņ. 3.1.134: nandigrahipacādibhyo lyuņinyacah (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 90).
Page 357
3.66-67 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 343
| dgra yi mdzes ñams rgyal po'i sde yis btud | | U mas phan zin dpal med min zla can| | sde ldan mi 'dud rdul gyi min rje bo | | skyes mchog mchod thob go bgos mi mdzes min | < 3.66 >
gsum pa lan gsum bzlas pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.3") kye dgra bo mi phan pa byed pa'i mdzes pa ñams par byas pa źes dań | kye rgyal po rnams kyi *sdes1 kun nas btud pa źes dan | kye U mā Dban phyug gi chun mas phan źin2 dpal [89b/458] med pa min te dpal yod pa'i zla ba can lha Dban phyug yin la de sde ste mgon du ldan pa3 źes dan | kye gźan la mi 'dud pa źes dan | kye rdul gyi rnam 'gyur skyon dan ldan pa min pa3 sñin stobs can źes dań | kye rje bo źes pa rnams bod pa ste | skyes bu mchog tu gyur pa mchod pa thob par gyur pa go *cha4 gyon pa khyod mi mdzes pa'am mi gsal ba min gyi5 śin tu6 gsal te yon tan du ma dan ldan pas so7 || źes rgyal po 'ga' źig la bstod pa'o || 'dir8 sannā hi to mā na ma rā dza se na9 źes pa rkan pa dan po ñid phyi ma gsum la bzlas pa ste | de ñid lan bźi brjod pas tshigs bcad 'grub pa'o ||
| de ltar rkan pa lan gcig dan | | gnis dan gsum yan bzlas pa bstan | tshigs bcad gñis ni don ldan pa | | tshigs bcad bzlas pa yin te dper | < 3.67 >
bźi pa don bsdu ba ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.4") de ltar źes pa ste | bstan pa ni dper brjod zin pa'o || gñis pa tshigs bcad bzlas pa ni1 (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.2") tshigs bcad tshig 'dra ba gñis brjod bya'i don tha dad pa dan Idan pa2 sbyar ba'i3 rgyan du gyur pa ni tshigs bcad bzlas pa'o źes mtshan ñid brjod nas4 de dper brjod5 na snar sbyar ba'i3 rgyan gyi skabs su rgyu skar lam la rab gnas pa ||1 źes sogs dań | rgyal rigs lam la mi gnas pa ||1 źes sogs kyań yin źin6 |
3.66 1 sde 'is I . 2 zin = I . 3 ba I . 4 ca I . 5 gyi = I . 6 du I . 7 baso I . 8 'dir = I .9 na | I. 3.67 1 ni = I . 2 ba I. 3 pa'i I . 4 nas = I . 5 rjod I . 6 cin I.
KĀ.T 2.309a.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.66 / Rt. ad KĀ 3.66): tib. Dban phyug gi chun mas = Skt. Gaurī tib. dpal yod pa'i = Skt. sa- śrīkah tib. Dban phyug = Skt. Śamkarah * tib. mgon du ldan pa = Skt. sanāthah tib. rnam 'gyur = Skt. vikārah tib. skyon dan ldan pa= Skt. dustah tib. sñin stobs can = Skt. sāttvikah tib. khyod= Skt. tvam tib. śin tu gsal te yon tan du ma dan ldan pas so Skt. anekaguņayuktas tvam atitarām rājase; (Dț. ad KĀ.T 3.67 / Rț. ad KĀ 3.67): tib. brjod bya'i = Skt. abhidheyam tib. tha dad pa = Skt. prthag° tib. źes mtshan ñid brjod nas = Skt. iti vidhīyate.
Page 358
344 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.68-70
vināyakena bhavatā vrtt>-ôpacita-bāhunā sv-amitr>-ôddhariņ>> bhīta prthv>> îyam atul>> asrita || < 3.68 >
vi-nāyakena bhavatā vrtt>-ôpacita-bāhunā | sva-mitr>-ôddh>> âriņ>> âbhītā prthvī Yama-tul>> āśritā || < 3.69 >
1|| vināyakenetyādi |1 bhavatā tvayā vinayati jagat sanātane mārge niveśayatīti2 vināyake- na vinetrā | vrtto vartula upacitaḥ pīno bāhu| 102aļr asyeti3 vrttopacitabāhunā | sușthv4 amitrān5 uddharatīti6 svamitroddhāriņā | iyaņ prthvī bhūmir abhītā svaparacakropa- dravābhāvān nirbhayātulā vipakșais tulayitum aśakyatvād aparopakramāśritādhișțhitā7 vartata iti kaś cid rājā 8stūyate |8 ity anenārthena tāvad ekaḥ ślokaḥ || 3.69) tava tāvad īdr- śo 'bhyudayaḥ | tvadvipakșasya kā gatir ity ayam eva śloko 'rthāntareņābhyasyate | 9*vi- nāyakenetyādi |9 vigato nāyako 'smād iti vināyakena nāthaśūnyena10 tvayi rușțe paritrā- yakasyābhāvāt | bhavatā satā | citāyāḥ samīpam11 upacitam | vrtta uparato nirjīvaḥ samu- dāyoparamād12 [51a] upacito bāhur asyeti vrttopacitabāhunā | ata eva suhrtparityāgāt svāni mitrāņy ujjahātīti svamitroddhā | kvibantasya13 trtīyaikavacanāntasya rūpam | ariņā tvadvipakșeņābhītābhimukham14 āgatā prthvī mahatī Yamasya tulopakramalakșa- ņāśritā15 prāptā | 228| tvadarāteḥ punar īdrśī gatiḥ | anenārthāntareņa sa eva 16śloko 'bhyasta16 iti ślokabhyāso 'yam īdrśaḥ ||
ekākāracatuspādam tan mahāyamakāhvayam | tasyāpi drśyate 'bhyāsaḥ sā parā yamakakriyā || < 3.70 >
1|| eketyādi |1 ekaḥ samāna ākāraḥ2 svarūpam yeșām ity ekākārāḥ sarvato yamakayogāc catvāraḥ pādā yasya yatreti vaikākāracatușpādam yat tad īdrśam mahac ca tad3 yama- kaņ ca sarvayamakapradhānatvān 4mahāyamakam ity āhvayaḥ4 samjñāsyeti mahā- yamakāhvayam veditavyam | ekākāracatușpādatvam pratyekam sarvato yamakayogād vinābhyāsād api sambhavatīty5 āha | tasyāpītyādi6 | tasyāpi mahāyamakasyāpi na kevalam samudgāder7 abhyāsas tripādāvrttir8 drśyate | ata eveyam īdrśī parā sarvayamakakriyā- pradhānatvād yamakasya kriyā prayogaḥ | ata evedam [ 102b tripādābhyāsād9 bhidyate tatra *pratyekapādeșu10 sarvato yamakābhāvāt kevalam pādamātram11 trir 12abhyasyata iti12 ||
3.68-69 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 niveśayatīti [tena] Ed. · 3 asyeti | Hs. post corr .; asyaiti | Hs. ante corr. . 4 susthur Hs .; sușthu Ed. . 5 amitrāny Ed.' . 6 uddha{{ .. .. }} tīti Hs. . 7 aparopakramā | āśritā'dhișthitā Hs .; aparopamā, āśritā adhișthitā Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.68: dgra zlas zil gyis mi non pa'o; s. auch Rt. ad KĀ 3.69. · 8 stūyata Hs., Ed. · 9 vināyaketyādi Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 10 netrśūnyena Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.69: 'dren pa dan bral ba'o .. 1samīpamm Hs .; samīpa Ed.' . 12 oramāt | Hs .; [svapakșa]samudāyoparamāt Ed. · 13 [utpūrvakasya ohāk tyāge ity asya] kvibantasya Ed. Vgl. Pāņ .- Dhātup. 3.8. · 14 °pakeņa | abhītā'bhi° Hs., tvayā vipakșeņa | abhītā abhi° Ed. · 15 tulā | upa°°ņā'śritā Hs .; tulām upa- mālakșaņām | āśritā Ed.' Vgl. Rț. ad KĀ 3.68. · 16 śloka abhyasta Ed.' - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.70 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ākārah Hs. post corr., m. sec. (°ḥ), Ed .; ākāra Hs. ante corr. · 3 yat tad Ed.' . 4 oyamakam ity āhvayah Hs. post corr., marg. (°m ity ā°), Ed .; °yamakāhvayah Hs. ante corr. . 5 sambhavantīty Hs. post corr., marg. (°va°); sambhantīty Hs. ante corr .; sambhavatīty Ed. . 6 °pītyādi Hs. post corr., Ed .; °pityādi Hs. ante corr. ·7 samūhāder Ed.' · 8 tripādavrttiḥ Hs. · 9 trișpādābhyāsān Hs. · 10 pratye- kam pādeșu Hs., Ed. · 11 pādayamakamātram Ed.1 · 12 abhyasata iti Hs .; abhyasyate Ed.' - Metrum: Anușțubh.
Page 359
3.68-70 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 345
| zlum źin rgyas pa'i dpun pa can | | grogs min rab tu 'joms byed pa | rnam 'dren khyod kyis bsten pa yi | | mi mtshuns sa 'di 'jigs pa med | < 3.68 >
[ 'dren pa dag dan bral gyur cin | | lag pa sreg khan ne gyur pa | | rań grogs kyis btan dgra yis ni | | mtshuns med sa 'di mňon par bsten | < 3.69 >
'dir bi nā ya ke na bha ba tā | brt to pa tsi ta *bā1 hu nā | swa mi trod dhā ri ņā bhī tā | p thwī ya ma tu lā śri tā || źes2 pa ślo ka gcig la bi nā ya ke na es2 pa rnam 'dren dań | bha ba tā źes2 pa khyod kyis dan | brt ta źes2 pa zlum pa dan | u pa tsi ta rgyas pa dan | bā hu nā źes2 pa dpuň pa yis dan | su źes2 pa rab tu dan | a mi tra grogs min dan | ud dhā ri ņā 'joms pa dan | a *bhī3 *tā4 'jigs pa med pa dan | pr thwī sa gźi dań | i *yam5 źes pa 'di dań | a tu lā źes pa mtshuṅs med dan | ā śri tā bsten par bsgyur na zlum źes pa la sogs pa'i tshigs bcad gcig ste | grogs min ni dgra'o || rnam 'dren ni rgyal po'o || [90a/459] mtshuńs med ni dgra zlas zil gyis mi non pa'o || sa gźi *'di6 ni rgyal srid mtshon par byed do || <3.69) yań Sam skr ta de ñid la7 bi źes2 pa bral ba dan | nā ya ka 'dren pa dan | bha ba tā źes2 pa gyur pa dan | bṛt tā źes2 pa yan gyur pa dan | u pa ñe ba dan | tsi ta źes pa sreg khań dan | bā hu źes pa lag pa dan | swa mi tra źes pa ran grogs dan | ud dhā źes pa btań ba dań | a ri ņā źes2 pa dgra bo dan | a bhī tā źes pa mnon par phyogs pa dan | pr thwī źes pa sa dan | i yam źes pa 'di dan | ā śri tā brten par bsgyur na8 'dren pa dań źes pa la sogs pa tshigs bcad gñis pa ste | khyod kyi mi mthun phyogs ni khyod khros pas na skyob pa med pa'i phyir 'dren pa dan bral ba'o || mtshuns med ni du mas9 ma byas pa'o || gñis10 ka yan rgyal po 'ga' źig la bstod pa'o |
| rkan bźi rnam pa gcig pa gan | | zu ldan chen por brjod pa yin | | de la'an bzlas pa mthon ste de | | zun ldan bya ba gźan yin no | < 3.70 >
gsum pa zun ldan chen po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.3") rkań pa bźi źes te | zuń ldan chen po de la yan rkan pa gsum bzlas pa yin par1 mthon mod | 'on kyan chen po de rkan pa dan po phyi ma gsum la bzlas par ma zad kyi rkan pa so so la yan sna phyi rnam pa gcig pa yin pas zuň ldan gyi bya ba gźan yin no ||
3.68-69 1 ba I . 2 ces I . 3 bhi I . 4 ta I . 5 mam I . 6 'is I . 7 la = I . 8 na = I . 9 dums I . 10 gñi I. 3.70 1 bar I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.68 / Rt. ad KĀ 3.68): tib. dgra zlas zil gyis mi non pa'o = Skt. vipakşai ... aparopakramā; (Dț. ad KĀ.T 3.69 / Rț. ad KĀ 3.69): tib. khyod kyi mi mthun phyogs ni = Skt. tvadvipakşeņa tib. khyod khros pas na= Skt. tvayi ruște tib. skyob pa med pa'i phyir 'dren pa dan bral ba'o = Skt. nāthaśūnyena ... paritrāyakasyābhāvāt tib. rgyal po 'ga' źig la bstod pa'o = Skt. kaś cid rājā stūyate (Rț. ad KĀ 3.68).
Page 360
346 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKA) 3.71-72
samāna-yāsa-mānayā sa-mānayā sa m»> ânayā | samānay> âsamāna yā sa-m>> ânay>-āsa-māna-yā || < 3.71 >
|| tad udāharann āha | 1*samānayāsetyādi |1 yāsaḥ prayāsaḥ khedaḥ | mānaś ca priyavișa- yam prātikūlyam | yāsamānau samānau2 tulyau | yadā *mānas3 tadāyāso 'pīti samakāla- tvāt | yathā vāyāsas4 tāpayati tathā māno 'pi priyasamgamasukhavirahād5 iti | yasyās tayā samānayāsamānayā | saha mānenārhaņena guņayogād vartata iti samānayā mānyayāna- yāº kayā cid iştayā sa tvam asamāna7 guņotkarșād anupama mā8 mām samānaya samga- mayeti 'kam cit9 suhrdam10 abhyarthayati kaś cit kāmī | punaḥ11 sā viśeșyate12 | yā praņa- yinī13 saha mayā śriyā vartata iti samā kāntimatī14 | anayasyākāryasyāso15 niședhas tasya mānaņ pramāņam anubhavam yātīty anayāsamānayā | akāryaparihārajñatayānayāsa- mānayeti nigamanīyam |
Dharādhar>-ākāra-dharā dharābhujām bhujā mahīm pātum ahīna-vikramāḥ | kramāt sahante sahasā hat>-ârayo ray>-ôddhurā māna-dhur>>-âvalambinaḥ || < 3.72 >
|| yad uktam | atyantabahavas teşām bhedāḥ sambhedayonaya1 1iti |1 229|| tatra dińmā- tram sukararūpam darśayann āha | 2dharetyādi |2 dharām dhārayatīti Dharādharaņ Śeșo bhujaga[51bļrājas tasyākāram sādrśyam dhārayantīti Dharādharākāradharāḥ | dharā- bhujām rājñām bhujā bāhavaḥ | ahīnaḥ paryāpto vikramaḥ śauryam eșām ity ahīna- vikramāḥ | sahasā tvaritam akālakșepeņa3 hatā arayo 'mībhir iti hatārayaḥ | rayeņa ve- gena ramhasoddhurā4 durvārāḥ5 | māna eva dhūḥ 6krtyamānadhurā *avalambanta6 iti mānadhurāvalambinaḥ | mahīm prthivīm pātum rakșitum sahante kalpante tādrśaguņa- yogāt | kramāc chāstravihitena krameņa |7 nyāyeneti yāvat | iha samdațayamakam ßadimadhyayamakam avyapetavyapetam® madhyayamakam vyapetam iti sambhinnam udāhrtam |
3.71 1 samānayetyādi | Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 om. Ed.' · 3 mānās Hs .; sa- mānā Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.71: gan gi tshe nal ba yod pa de'i tshe *khens pa'an yod pas. . 4 cāyāsas Ed .! · 5 sangamaḥ sukha° Hs., °sangamasukha° Ed. · 6 mānayā'nayā Hs. post corr., mānayā'naya Hs. ante corr .; mānyayā anayā Ed. ·7 asamāna | Hs .; asama Ed.1 · 8 [mā] Ed. · 9 kañ cet Hs. post corr., kiñ cet Hs. ante corr .; kañ cit Ed. · 10 suhrd Hs. . 11 punah Hs. post corr., m. sec. (°h), Ed .; puna Hs. ante corr. · 12 viśi- syate Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 3.82. · 13 praņayanī Hs. · 14 kāntimatī Hs. post corr., marg., Ed .; om. Hs. ante corr. . 15 asau Ed.' - Metrum: Pramāņikā. 3.72 1 iti Hs .; om. Ed.' · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 akālākșepena Hs. · 4 ramhasā urddharā Hs .; ramhasā uddhurā Ed. · 5 durdharāḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.72: zlog par dka' bas so. · 6 kr- tyamānadhurāvalambyata Hs .; krtyam | mānadhurām avalambata Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.72: mchod pa ñid bya ba yin pas khur yin la de rten pa'o. Vgl. Pāņ. 5.4.74 und 4.1.4. * · 7 om. Hs., Ed. · 8 °yamakavyapetam Ed.' - Metrum: Vamśastha.
KĀ 3.3ab.
Page 361
3.71-72 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 347
mnam med dpal ldan mtshuns med ma | khens ldan nal ba dag dan ni | | khens pa mñam ldan tshul min dag | | dor ba'i tshad 'dis 'grogs par mdzod | < 3.71 >
de'i dper brjod1 Legs par sbyar ba2 la rkan pa re re la sa mā na yā źes pa gñis gñis dan kun la brgyad yod cin3 de bsgyur ba na zuń ldan ni źig mod | don tsam bśad na kye mñam med pa źes bod de4 | dpal te mdzes pa dan ldan źin mtshuńs pa 5med *ma5 *kheńs6 pa dan ldan źin7 gan gi tshe nal ba yod pa de'i tshe *khens6 pa'an yod pas nal ba dan *kheńs6 pa mñam par ldan ma tshul min bya ba ma yin pa dor ba'i tshad ma can ma ste bya ba ma yin pa yod pa8 śes pa 'di dan lhan cig 'grogs par mdzod cig ces 'dod ldan ma 'ga' źig gis grogs [90b/460] po 'ga' źig la don du gñer bar byed do ||
| 'Dzin ma 'dzin pa'i rnam 'dzin 'dzin ma spyod rnams kyi | lag pa rnam gnon mi dman 'phral la dgra 'joms pa | | myur ba dan ldan mchod pa'i khur 'di bsten pa yis | | sa gźi dag ni rim pas bsrun bar bzod pa yin | < 3.72 >
lṅa pa bsres pa'i zuń ldan ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.5") sṅar 'dres pa'i dbye ba las skyes pa | | de *rnams1 dbye ba śin tu2 man |1 | źes brjod pa la 'dres pa'i phyogs tsam źig ston pa ste | 'dzin ma sa gźi 'dzin pa klu Lhag ma'i rnam pa 'dzin pa de dan chos 'ga' źig mtshuńs pa'i 'dzin ma sa gźi spyod pa rgyal po rnams kyi lag pas3 sa gźi ste rgyal srid bsruń ba'am bskyan bar bzod cin nus so || de'i rgyu ni lag pa de rnam par gnon pa dpa' ba mi dman pas so || de ñid kyi rgyu ni 'phral la ste śin tu2 myur bar dgra *bo4 'joms pas dan5 śugs stobs chen po yod pas zlog par dka' bas so || slar yan lag pa'i khyad par ni mchod pa ñid bya ba yin pas khur yin la de rten pa'o || rim pas ni bstan *bcos6 nas byun bas te | rigs pas so || 'dir rkan pa dan po'i dha rā dha rā źes7 pa ma chod cin chod pa dan | dan po dan gñis pa la bhu dzā źes pa mtha' thog sbyar ba8 dan | gñis pa'i bar du ma hī źes pa chod pa dan | gñis pa dan gsum pa la kra mā źes pa'i mtha' thog sbyar ba8 dan | gsum pa'i bar du sa ha źes pa chod pa dan | de dan bźi pa la ra yo źes pa mtha' thog sbyar ba8 dań | bźi pa la bar du dhu rā źes pa chod pa'i zun ldan yod pas bsres pa'i zun ldan no ||
3.71 1 rjod I . 2 pa I . 3 cin = I . 4 te I . 5 med« »la = I . 6 khyens I . 7 zin = I . 8 ba I. 3.72 1 rnam I . 2 du I . 3 pas = I . 4 'o I; denkbar wäre auch *bo rnams *. · 5 dan = I . 6 'chos I . 7 ces I . 8 pa I.
I KĀ.T 3.3ab.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.71 / Rt. ad KĀ 3.71): tib. mdzes pa = Skt. kānti° tib. gan gi tshe nal ba yod pa de'i tshe *khens pa'an yod pas = Skt. yadā *mānas tadāyāso 'pīti * tib. bya ba ma yin pa = Skt. akāryasya tib. bya ba ma yin pa yod pa śes pa = Skt. akārya(parihāra)jñatayā * tib. 'dod ldan ma 'ga' źig gis grogs po 'ga' żig la don du gñer bar byed do - vgl. Skt. kam cit suhrdam abhyarthayati kaś cit kāmī; (Dț. ad KĀ.T 3.72 / Rț. ad KĀ 3.72): tib. phyogs tsam źig ston pa ste = Skt. dinmātram ... darśayan tib. klu Lhag ma'i = Skt. Šeșo bhujaga° tib. mtshuns pa'i = Skt. sādrśyam tib. rgyal po rnams kyi = Skt. rājñām tib. bskyan bar = Skt. rakșitum tib. nus so = Skt. kalpante tib. dpa' ba = Skt. śauryam tib. śin tu myur bar = Skt. tvaritam tib. bya ba yin pas = Skt. krtya° tib. bstan *bcos nas byun bas = Skt. śāstravihitena tib. rigs pas so = Skt. nyāyena.
Page 362
348 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.73-75
āvrttiḥ prātilomyena pādārdhaślokagocarā | yamakam pratilomatvāt pratilomam iti smrtam || < 3.73 >
1|| āvrttir ityādi |1[103a āvrttir abhyāsaḥ | katham | prātilomyena2 pratīpatayā3 lakșitā nānulomyena | kiņvișayā | pādaś cārdham4 ca prakaraņāc chlokasya ślokaś ca5 samudā- yo gocaro vişayo yasyā iti pādārdhaślokagocarā | pādagocarārdhavișayā ślokāśrayā ceti trividhety6 anūdya pratilomam nāma yamakam smrtam iti vidhīyate | kutaḥ | prati- lomatvāt tasyā iti gamyate | pratilometi krtvā | yat tv *ānulomyena7 sa pādabhyāsādir iti bhāvaḥ |
y» âmat>-āśa krt>-āyāsā sā yātā krśatā mayā | ramaņ> ārakatā te 'stu stut>-êt> âkaraņ>-âmara || < 3.74 >
|| tad udāharann āha | yāmatetyādi |1 krśasya bhāvaḥ krśatā | krto janita āyāsaḥ śramo yayeti krtāyāsā yā krśatā daurbalyam sā yātā prāptā mayā | amatā 2pratikūlā įtām |Ť āśārthāt2 230 suratamanoratho yasyeti he amatāśa3 matsamgamāsahișno | he 4rama- ņa |4 akaraņenākrtrimatvenāmaraḥ5 | akaraņāmara6 satyadeva | yadvākaraņa7 vicitta8 pramattāmara deva | stavaḥ' stutam taditaḥ prāptaḥ | he stuteta varņanaprāpta10 | te tavā- rakatā gamanam evāstu | kim āgamena11 | iyarti gacchatīty 12ārakaḥ | ņvul12 tato bhāva- pratyayas tal vidhīyate | samayam atikramyāgata kaś cit priyaḥ kayā cit tu saroșam ittham adhikşipyate | idam pādapratilomayamakam13 | prathamasya trtīyasya14 ca pādasya15 prātilomyena16 pāțhe 17ślokanişpattir iti17 ||
nādino 'madanā dhīḥ svā na me kā cana kāmitā | tāmikā na ca kāmena svādhīnā dama-nodinā || < 3.75 >
1|| nādītyādi |1 nādo nāma tattvaviśeşaḥ Šaivasamayaprasiddhaḥ' sa vidyate 'syeti nādino me mama svā svakīyā2 įcittadhīr3 na vidyate madanaḥ kāmo 'syām ity amadanā tataś
3.73 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 pratilomyena Hs. · 3 pratīyatayā Hs. · 4 cārddhañ Hs .; cārdhaś Ed. · 5 ca [teșām] Ed. · 6 trividham Ed.' ·7 yat tu | anulomnā Hs., yat tv anulomnā Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.74 1 om. Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 pratikūlatām | āsā'rthāt Hs. post corr., pratikūlātām | ~ Hs. ante corr. (oder: pratikū .. tām | ~); pratikūlatām [gatā] āśā, arthāt Ed. · 3 matāsa | Hs. . 4 ramaņe Hs .; ramaņa ! Ed. · 5 'karaņenākrtrimatvenāmara Hs .; akaraņenākrtimattvena amara Ed. Vgl. Dt. ad KA.T 3.74: kye bcos pa min pas sam sems dan bral bas byed pa med pa'i lha. · 6 akaraņāmara | Hs. post corr .; akarāņāmara | Hs. ante corr. ·7 yadvā'karaņa Hs .; yadvā akarane Ed.' · 8 avihite Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.74: sems dan bral bas für Skt. vicitta. · 9 stava Hs .; tava Ed.' · 10 varņņanaprāptā Hs .; varņanena prāpta Ed.' · 11 āgamanena Ed. · 12 ārakaḥ | ņvul | Hs .; arako [gantā] Ed.1 · 13 yakam Hs. · 14 dvi- tīyasya Hs. · 15 pādasya [kramaśaḥ] Ed. · 16 pratilomyena Hs. · 17 °nișpatte[.| nādī ||] Hs .; °nișpattiḥ Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.75. - Metrum: Anușțubh. 3.75 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 svakīyā Hs. post corr., Ed .; svākīyā Hs. ante corr. · 3 cittadhīh | Hs .; dhīh | Ed .*
1 Dazu vgl. SONI 1989, S. 21-22 und 213.
Page 363
3.73-75 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚIKĀ) 349
| rkan phyed tshigs bcad spyod yul can | | lugs las bzlog pas bskor ba ni | | zun ldan lugs las bzlog pa'i phyir | | lugs las bzlog pa zes par bśad | < 3.73 >
drug pa bzlog1 pa'i zun ldan la gñis (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6") | mtshan 2ñid (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.1) *dan2 dper brjod3 do (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2) || dań po ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.1") rkań pa gcig bzlog ste bzlas pa dan tshigs bcad phyed bzlog ste bzlas pa dan tshigs bcad rans po'i spyod yul can te rans *po4 lugs las bzlog pas bskor ba bzlas pa ni zuń ldan lugs las bzlog pa źes par bśad de5 | lugs las bzlog ste yi ge bzlas pa'i phyir6 ro ||
| gan la 'bad byas phra mo ñid | | de ni bdag gis thob mdza' bo | | re 'dod med pa byed med lha | | bstod pa thob khyod 'gro gyur cig | < 3.74 >
gñis pa la gsum las (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2") rkan pa bzlog pa ni (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2.1) kye mdza' bo | kye dga' rtsed bya bar re ba'i 'dod pa med pa ste kho mo dan 'grogs par mi nus pa | kye [91a/ 461] bcos pa min pas sam sems dan bral bas byed pa med pa'i lha | kye bstod cin bsnags pa thob pa źes bod de1 | 'bad pa byas pas phra mo ste rjud pa ñid gan yin pa de ni bdag gis thob pas na2 khyod 'gro ba3 ñid du gyur cig gam 'gro bar mdzod de1 | 'ons pas ci bya źes dus las 'das te 'ons pa'i mdza' bo la dga' ma 'ga' źig gis khro ba dan bcas par smras pa'o || 'dir rkan pa dan po yā ma tā śa kr tā yā sā4 źes pa bzlog ste | sā yā źes pa la sogs pas rkan pa gñis pa 'grub cin5 ra ma ņā ra ka tā te stu6 źes pa bzlog pa7 stu te tā źes pa sogs kyis rkan pa bźi pa 'grub po ||
| nā da ldan bdag ran gi blo | | myos min 'dod pa 'ga' yan med | | dul ba 'joms pa'i 'dod pa yis | | ran dban gdun ba dag kyan med | < 3.75 >
gñis pa tshigs bcad phyed bzlog pa ni1 (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2.2) nā da źes bya ba Źi ba pa'i gźuń la grags pa'i de kho na ñid kyi bye brag ste | de dan ldan pa bdag gi ran gi blo 'dod pas myos pa min źin ran dban du 'jug par gyur te | de las kyan bdag la 'dod pa yul la log par chags pa 'ga' yan med cin2 des na dul ba 'joms pa źi ba'i 'gal zlar gyur pa'i 'dod pas gdun ba3 'dod pa'i rgyu mtshan du yons su gdun ba med do || 'dir phyed sna ma nā di no ma da nā dhī swā na me kā tsa na kā mi tā4 źes pa5 tā mi kā źes pa la sogs par bzlog ste bklags na tshigs bcad 'grub pa'o ||
3.73 1 zlog I . 2 ñid .. I . 3 rjod I · 4 pa I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 551. . 5 te I . 6 phyir I post corr., m. sec. marg. (°r); phyi I ante corr. 3.74 1 te I . 2 na = I . 3 pa I . 4 sa = I . 5 cin = I . 6 stu = I 7 pa | = I. 3.75 1 ni = I . 2 cin = I . 3 ba | = I . 4 tā = I . 5 pa | = I.
Entsprechungen (Dț. ad KĀ.T 3.73 / Rț. ad KĀ 3.73): tib. rans po'i = Skt. samudāyah; (Dț. ad KĀ.T 3.74 / Rț. ad KĀ 3.74): tib. dga' rtsed bya bar = Skt. surata° tib. kho mo dan 'grogs par mi nus pa = Skt. matsamgamāsahișņo tib. kye bcos pa min pas = Skt. akrtrimatvena sems dan bral bas = Skt. vicitta tib. bsnags pa = Skt. varņana° tib. rjud pa ñid = Skt. daurbalyam * tib. 'gro bar = Skt. gamanam tib. 'ons pas ci bya= Skt. kim āgamena tib. dus las 'das te 'ons pa'i mdza' bo la dga' ma 'ga' źig gis khro ba dan bcas par smras pa'o = Skt. samayam atikramyāgatah kaś cit priyah kayā cit tu saroam ittham adhikșipyate tib. 'grub po = Skt. °nişpatti; (Dț. ad KĀ.T 3.75 / Rț. ad KĀ 3.75): tib. Ži ba pa'i gźun la grags pa'i de kho na ñid kyi bye brag = Skt. tattvaviśeșah Śaivasamayaprasiddhah tib. 'dod pa = Skt. kāmah tib. 'jug par gyur = Skt. °vartinī bhavatu tib. de las kyan = Skt. tataś ca tib. yul la log par chags pa = Skt. *vişayamithyābhilāșah tib. źi ba'i 'gal zlar gyur pa'i = Skt. praśamapratyanīkena tib. 'dod pa'i rgyu mtshan du yons su gdun ba med do = Skt. kāmanimittaḥ samtāpo nāsti tib. bzlog ste bklags na tshigs bcad 'grub pa'o = Skt. prātilomyena pāțhe ślokanișpattir iti.
Page 364
350 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.75-77
ca svādhīnā 4į sadrśavartinī |4 5bhavatv evam |5 ki[52a]m ataḥ | tataś ca me mama na 6kā cana na kā cit6 kāmitā *vişayamithyābhilāșaḥ7 | kāmena damam nudatīti8 damanodinā praśamapratyanīkena hetunā9 tadabhāvād eva 10ca tāmikā tāpo10 na11 bhavitum arhati | kāmanimittaḥ samtāpo nāstīty arthaḥ | idam ardhapratilomayamakam | ardhāntam12 āra- bhya prātilomyena13 pāțhe ślokanișpattir iti ||
yā na māna-ya-Mār>-âvi-kaś>>-on>> âna-jan>-âsanā | yām udāra-śat>-ādhīnām āyām āyam anādi sā || < 3.76 >
sā din>-āmayam āy>-āmā n> âdhītā śarad>> âmuyā n> āsan>-âjananā śoka-virāmāya na māna-yā || < 3.77 >
1|| yā netyādi |1 mānam avalepam yātīti mānayo *drptas2 trailokyavijayāt3 | mānayaś cāsau 4Māraḥ Kāmaś4 ceti mānayaMāraḥ5 | tam avituņ rakșitum sādhanabhāvena tat- sāmarthyānugrahāc chīlam yasyā iti mānayaMārāvinī6 cāsau kaśā pratodaś ceti mānaya- Mārāvikaśā | yā kā cid bhavet tasyā ūnā hīnāsamānā yā na bhavati kiņ tu samānaiva tad- vat kāmasādhanatvāt | yad āha | *anetyādi7 | 8anantīśata ity anāḥ |8 kartary 9ac' |9 samarthā indriyajayādiyogāj janās teşām asanam kșepo 'bhibhavo10 yatrety anajanāsanā11 | munīnām api rāgajananī | ata evodārāņām mahatām śate bahutvopalakșaņam 12ādhīnām *āyattāņ tatsevanād12 yām 13āyām samgatavān13 asmi sānādi naditā bhaņitā nānyā | kim | āyam āgamanam | āgacchaty āhūteti14 yāvat | kaś cid itivrttam ātmanaḥ kam cit kathayati || (3.77) ānulomyena tāvad ayam 15 ślokaḥ Ț231 prātilomyenāvartyate15 | 1sā dinetyādi |1 sā kā cid abhimatā strī dinam evāmayo vikāro 'tyantarūkșatvād16 dināmayam adhītādhi- gatā"prāptā na na bhavati kim tv adhītaivātyantasaukumāryāt18 | ata evāya āgato 'nubhā- 4
3.75 4 sadrśavarttinī Hs., sadrśavartinī Ed. Lies: *svavaśavartinī | ? . 5 bhavatv evam Hs .; bhavatu| evam Ed. · 6 kā cana na kā cit Hs. post corr., marg. (kā cana kā cit), Ed .; na na Hs. ante corr. ·1 vișayā- mithyābhilāșaḥ Hs .; vișayābhilāșaḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.75: 'dod pa yul la log par chags pa. · 8 īti tena Ed. . 9 hetuna | Hs .; hetunā te Ed.' . 10 tamika Ed.' . 11 om. Hs. . 12 arddhantam Hs .; atrardhantaram Ed.' 13 pratilomyena Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.76-77 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 drstah Hs., Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.76: *khens pa thob pa'i für Skt. *drptah. . 3 trailokyam vijagrāha Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.76: 'jig rten gsum las rgyal ba'i phyir für Skt. trailokyavijayāt. · 4 māraś Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.76: Bdud 'Dod pa'i lha für Skt. Māraḥ Kāmah. · 5 mānaya° Hs. post corr., Ed .; manaya° Hs. ante corr. · 6 ārāvī | sa Ed.' · 7 ānetyādi Hs., Ed. · 8 ~ anāḥ Hs .; ana ......... satyānāh Ed.' · 9 ac Hs .; at Ed.' · 10 abhibhavo Hs .; 'titarām Ed.' · 11 anājanā° Ed .! · 12 ādhīnām āyatnān tatsevanāt | Hs .; adhīnā yasmāt sevanāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ. T 3.76: dban du gyur źiń rag las pa'i für Skt. ādhīnām *āyattām. · 13 ~ sangatavān Hs .; āyāma jitavān Ed.' Vgl. Dțt. ad KĀ.T 3.76: bdag son źin 'grogs la *rten pa can. · 14 āhuteti Ed.' . 15 ~°āvarttyate Hs .; ślokaḥ || prātilomyenāyam evāvartate Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.77: ces pa'i tshigs bcad de mjug nas bzlog ste | sā di nā ma ya żes pa la sogs par bklags pas tshigs bcad 'og ma 'grub ste. · 16 'ntyantarūksatvāt | Hs .; 'tyantarukșatvāt Ed.' · 17 adhī- tā adhigatā Hs .; adhītā adhīgatā Ed.' · 18 oātyanta° Hs. post corr., Ed .; °āntyanta° Hs. ante corr.
I Vgl. Pāņ. 3.1.134: nandigrahipacādibhyo lyuninyaca (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 90).
Page 365
3.76-77 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 351
| yid 'gro Bdud skyon lcag mi dman | | gań źig dbań gyur skye bo 'joms | | gan la bdag son yid 'on brgya'i | | dban gyur de la byon źes smras | < 3.76 >
| ston 'di yis ni gzir gyur cin | | gtan mi śes pa de yis ni | | ñin mo'i nad kun ma thob min | | mya nan 'bral slad khens mi byed | < 3.77 >
gsum pa tshigs bcad bzlog pa ni1 (5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2.3) yid la 'gro ba'am 'jig rten gsum las rgyal ba'i phyir *khens2 pa thob pa'i Bdud 'Dod pa'i lha yin la | de skyon ba ste srun ba sgrub byed kyi dnos por nus pa'i lcag mi dman źin lhag por3 gyur pa'i mdzes ma gań źig gis dban gyur ram nus ldan dban po dul ba la sogs pa dan ldan pa'i4 skye bo 'joms ma ste dran sron rnams kyi yan chags pa skyed par byed ma5 gan la bdag son źin 'grogs la *rten6 pa can yid 'on nam che ba'i skye bo brgya'i dban du gyur źin7 rag [91b/462] las pa'i mdzes ma de la byon źes smras te bos par gyur to źes 'ga' źig gis bdag ñid kyi tshul rjod par byed do || 'dir yā na mā na ya mā *ra8 wi ka *śo9 nā na dza *nā10 sa nā || yā mu dā ra śa tā dhī nā mā yā mā ya ma nā di sā || 3.77) źes pa'i tshigs bcad de mjug nas bzlog ste| sā di nā ma ya11 źes pa la sogs par bklags pas tshigs bcad 'og ma 'grub ste | ston ka'i dus ñi ma'i 'od śin tu12 gsal ba 'dis te mnon du gyur pas gzir źin gduns par gyur te ñams su myoń la13 stan te gnas skabs mi śes śin bde bar gnas pa ma thob pa'i bud med des14 ñin mo ñid šin tu12 rtsub pas nad yin źin15 de ma thob pa min te śin tu12 gźon pa ñid kyi phyir ro || de 'dra de ni khyod dan bral ba las byun ba'i mya nan dan 'bral ba'i slad du khens pa na rgyal mi byed de16 byed mi nus so ||
3.76-77 1 ni = I .2 khyens I . 3 Lies: *par ? . 4 ba'i I . 5 ma = I . 6 sten I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 553: ... son żin 'grogs pas bsten par gyur ma. . 7 cin I . 8 ra I . 9 so I . 10 na I . 11 ya = I . 12 du I . 13 la = I . 14 des = I . 15 cin = I . 16 te I.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.76 / Rt. ad KĀ 3.76): tib. 'jig rten gsum las rgyal ba'i phyir *khens pa thob pa'i = Skt. *drptas trailokyavijayat tib. Bdud 'Dod pa'i lha = Skt. Marah Kāmah tib. srun ba = Skt. raksitum tib. sgrub byed kyi dnos por = Skt. sādhanabhāvena tib. nus pa'i = Skt. °samarthya° tib. nus ldan = Skt. samarthah tib. dban po dul ba la sogs pa dan ldan pa'i = Skt. indriyajayādiyogāt tib. dran sron rnams kyi yan chags pa skyed par byed ma = Skt. munīnām api rāgajananī tib. 'grogs la *rten pa can = Skt. samgatavān tib. che ba'i skye bo = Skt. mahatām tib. rag las pa'i = Skt. *āyattām tib. bos par gyur = Skt. āhūtā v tib. 'ga' źig gis bdag ñid kyi tshul rjod par byed do = Skt. kaś cid itivrttam ātmanah (kam cit) kathayati; (Dț. ad KĀ.T 3.77 / Rț. ad KĀ 3.77): tib. ñi ma'i 'od śin tu gsal ba= Skt. atidīpradivākarayā tib. mnon du gyur pas = Skt. pratyakșavartinyā tib. gduns par = Skt. pīda tib. nams su myon la = Skt. anubhavyah tib. gnas skabs = Skt. avasthanasya tib. bde bar gnas pa ma thob pa'i= Skt. sukhāsikām alabhamānā tib. bud med = Skt. strī tib. śin tu rtsub pas = Skt. atyantarūksatvāt tib. śin tu gźon pa ñid kyi phyir ro = Skt. atyantasaukumāryāt tib. khyod dan bral ba las byun ba'i = Skt. tvadviyogasambhavam tib. na rgyal = Skt. ahamkāram tib. mi nus so = Skt. na śaknoti.
Page 366
352 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.77-79
vya āmaḥ pīdā yayety āyāmā | kena | amuyānayā19 pratyakșavartinyā śaradātidīpradivā- karayā2° hetunā | ata eva ca na jananam ajananam | āsanasyāvasthānasyājananam akara- ņam yayety āsanājananā21 sukhāsikām alabhamānā | śokasya tvadvirahasambhavasya ca22 virāmāya vinodāya śokābhibhavārtham mānam ahamkāram śokam abhibhavāmīty evamrūpam23 yātīti mānayā na22 bhavati | [52b] tvadviyogasambhavam śokam abhibhavi- tum na śaknoti ity arthaḥ | 24ślokasya prātilomyenānuvrtyā *dvitīyaḥ śloka iti |24 ślokaprati- lomayamakam ||
varņānām ekarūpatvam yady ekāntaram ardhayoḥ | gomūtriketi tat prāhur duşkaram tadvido yathā || < 3.78 >
1|| varņānām ityādi |1 ardhayoḥ ślokasambandhinor *abhivyaktyartham2 uparyadhobhā- vena likhitayoḥ3 sambandhinām4 varņānāņ nirantarāņām ekarūpatvam5 sārūpyam teșām eva varņānām samutthānād ekaikam akşaram antaram6 vyavadhānam asminn ity ekānta- ram auttarādharyeņaikaikavarņavyavadhānam7 yadi bhavati 8nirantarapāțhavat |8 ardhayor auttarādharyeņaikaikavarņāntare pāțhe sa eva śloko yadi *ni| 104a șpadyata9 ity arthaḥ | tad īdrśam duşkaram gomūtrikety anenābhidhānena10 prāhur11 vyavaharanti tadvido gomūtrikābandhavedinaḥ12 | yathety udāharati |
Madano madir>-âkīņām apāng>-âstro jayed ayam | mad-eno yadi tat kşīņam Anangāy> âñjalim dadhe || < 3.79 >
1|| madana ityādi |1 madirākșīņām strīņām apāngam2 kațākșa evāstram āyudham rāga- sādhanatvād3 yasyety 4apāngāstraḥ |4 5madirākīņām iti sāpekșatve 'pi gamakatvāt sa- māsaḥ |5 Devadattasya gurukulam iti yathā | Madanaḥ Kāmo 'yam lokavikhyāto6 |232T jayed jagad7 vaśīkuryāt | na kva cit 8pratihataśaktiḥ |8 9yadi syād*9 ișțavișayaprāpaņān10
3.76-77 19 amuyā'nayā Hs .; amuyā Ed.' . 20 saradā'tidīpa° Hs .; śaradā atidīpra° Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.77: śin tu gsal ba. . 21 oajanananā Hs. . 22 om. Ed.' . 23 evam rūpam Ed.' . 24 ~ dvitīyaśloka ~ Hs .; om. Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.78 1 || varņņānām ~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °arthah | Hs., arthah Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.78: gsal bar bya ba'i don du für Skt. *abhivyaktyartham. · 3 likhitayoh Hs. post corr. (°h), Ed .; likhitayo Hs. ante corr. · 4 sambandhinā Hs .; sambandhinām Ed. · 5 ekarūpam | Hs. 6 antara Hs. · 7 ºādharyeņa | ekaika° Hs .; ekaika° Ed.' · 8 °pāțhavad Hs., Ed. · 9 nișidyate | Hs., -șidyata Hs.TH/JH; [104a] nişpadyata Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.80. · 10 abhidhānena Ed.' · 11 prāhu Hs., Hs. TH/JH; prāhuh Ed. · 12 gomūtri- kāvedinaḥ Hs .; gomūtrikābandhavādinaḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.78: ba lan gcin *sbyor ba de rig cin śes pa rnams. - Metrum: Anușțubh. 3.79 1 madana ~ Hs., Hs.TH/JH; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 apānga Hs. · 3 °sādhanam tvād Hs.TH/JH. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.79: chags pa skyed par byed pa'i phyir für Skt. rāgasādhanatvāt. · 4 apān- gastrah Hs., Hs. TH/JH post corr., Ed .; apangastrah Hs.TH/JH ante corr. . 5 °ņāt Hs.TH/JH; iștavi°~°ņāt | Ed.otve pi ~ Hs., Hs. TH/JH; om. Ed.' . 6 lokavikhyātam | Hs. post corr. (loka°), Hs.TH/JH; lokavikhyātaḥ | Ed .; vikhyātam | Hs. ante corr. · 7 gajad Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.79: 'gro ba dban du byed do für Skt. jagad vaśīkuryāt. · 8 °šakti Hs .; °aktir Hs.TH/JH Ed .· 9 yāyasmād Hs., Hs.TH/JH; ya[di] yasmāt Ed. · 10 isvavi°°ņāt Hs., iștavi°
Page 367
3.78-79 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 353
| gal te phyed kyi yi ge rnams | | gcig gis bar chod gzugs gcig ñid | | de ni bya dka'i de ñid rig | | ba lan gcin źes smra ste dper | < 3.78 >
|| gñis pa bya dka'i khyad par gźan bstan pa la gñis (5.2.2.2.2.2.2.2") | ba lan gcin gyi bya 1dka' (5.2.2.2.2.2.2.2.1) *dan 'khor1 ba'i bya dka'O (5.2.2.2.2.2.2.2.2) || dań po ni (5.2.2.2.2.2.2.2.1") 'di gsal bar bya ba'i don du tshigs bcad phyed phyed sten dan 'og tu bris pa'i gal te phyed kyi ste sten ma dan 'og ma'i yi ge rnams2 gcig gis te re res bar du chod pa gzugs gcig ñid3 de4 re re gcig cin re re mi gcig pa yin na5 de ni ba lan gcin źes pa'i bya *dka'4 ba lan gcin *sbyor7 ba de rig cin śes pa rnams smra źin tha sñad byed do || de dper brjod8 na5
| chan 'dra'i mig ldan zur mig gi | | mtshon can 'Dod pa 'di rgyal te | | gal te bdag kyan sdig zad na | | 'Dod pa la ni thal mo sbyor | < 3.79 >
chan mig ma bud med rnams kyi zur mig ñid chags pa skyed par byed pa'i phyir Yid srubs1 kyi mtshon cha2 yin la | de yod pa can gyi 'Dod pa'i lha 'di rgyal źin 'gro ba dbań du byed do || gal te bdag kyan 'dod pa'i yul de thob pa'i khegs3 su gyur pa'i sdig pa zad cin ran gi yul thob na 'Dod pa'i lha la thal mo sbyor źin4 ' dud par byed la gus par byed do źes 'dod ldan nam 'dod ldan ma 'ga' źig gis smras so ||
3.78 1 dka' .. .. 'khor I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 554: ba lan gcin gyi bya dka' dan | 'khor ba'i bya dka'o |. . 2 rnams | = I . 3 ñid I post corr., m. sec. marg. (°d); ñi I ante corr. . 4 te I . 5 na = I · 6 dkar | = I · 7 sbyar I; vgl. z. B. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 555: ... ba lan gcin źes pa'i bya dkar de'i sbyor ba rig. . 8 rjod I. 3.79 1 srub I . 2 ca I . 3 [kh]e[g]s I; vgl. Rt. ad KĀ 3.79: °vighnabhūtam. · 4 cin I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.78 / Rt. ad KĀ 3.78): tib. gsal bar bya ba'i don du tshigs bcad (phyed phyed) sten dan 'og tu bris pa'i = Skt. śloka(sambandhinor) *abhivyaktyartham uparyadhobhāvena likhitayoh tib. sten ma dan 'og ma'i = Skt. auttarā- dharyena tib. re res = Skt. ekaikam tib. ba lan gcin * sbyor ba = Skt. gomūtrikābandha° tib. śes pa rnams = Skt. °vedinah tib. tha sñad byed do = Skt. vyavaharanti; (Dț. ad KĀ.T 3.79 / Rț. ad KĀ 3.79): tib. bud med rnams kyi = Skt. strīņām tib. chags pa skyed par byed pa'i phyir = Skt. rāgasādhanatvāt tib. 'gro ba dban du byed do = Skt. jagad vaśīkuryāt * tib. 'dod pa'i yul (de) thob pa'i = Skt. iştavişayaprāpaņāt tib. khegs su gyur pa'i = Skt. °vighnabhūtam tib. 'dud par byed la = Skt. praņāma° tib. gus par byed do = Skt. ārādhayāmi tib. 'dod ldan nam 'dod ldan ma 'ga' żig gis smras so = Skt. kaś cit kāmī kāminī vā bravīti.
Page 368
354 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKA) 3.79-81
mamainaḥ pāpam arthāt tat prāptivighnabhūtam kşīņam astamgatam11 tataḥ pūrņamano- rathatvād aham Anangāya tasyai12 krtādyupapattaye13 tādarthye kriyāsambandhe vā ca- turthī | añjalim praņāmakarasampuțam dadhe 14viracayāmi |14 tam ārādhayāmīti15 kaś cit kāmī kāminī16 vā bravīti ||
āhur ardhabhramam nāma ślokardhabhramanam yadi | tad iştam sarvatobhadram bhramanam yadi sarvataḥ || < 3.80 >
"|| āhur ityādi |1 auttarādharyeņa caturşu pādeşv abhivyaktyartham likhiteșu2 3prathamam akşaram3 ārabhyauttarādharyeņa dvir ādyantata krameņa pāțhe 'rdham4 nișpadyate | pu- nas tathaiva pariśiştasya pāțhe 'parārdhanișpattir5 iti ślokasya dvabhyām bhramaņam6 ślo- kārdhabhramaņam yadi bhavet tādrsam ardhabhramam7 nāma dușkaram āhur āma- nanti tadvidaḥ | sarvato 'nulomapratilomataḥ8 pūrvavad auttarādharyeņa ca yadi bhrama- ņaņ ślokasya bhavet tat tādrśam sarvatobhadram nāma dușkaram iștam tajjñair iti ||
Manobhava tav> ânīkam n> ôdayāya na māninī | bhayād amey>-âmā mā vā vayam enomayā nata || < 3.81 >
|| tad ubhayam udāharati | 'Manobhavetyādi |1 he Manobhava | ata eva sarveșām2 cittā- dhişțhānata|53a] yā3 |4 he nata pratyāsanna devāntaravad 5aparokșa |5 māninī kā cid ișțā tavānīkaņ senā (jagadvijayaprayuktatvāt |6 7kā cit7 senā kutaś cit 8sabhayā |8 iyam 9tv akutobhayā9 *kāpi10 senety āha | bhayād ityādi | amaḥ11 pīdāmeyo 'pramāņo 'mo yasyā ity ameyāmā 12mā vā12 bhayāt13 14kāraņād antarāt |14 mā vā15 na bhavati | seyam īdrśī tavodayāya jagadvijayalakșaņāya16 na na *bhavati17 kim tu bhavaty eva | 18ke cana18 19vayam atrainomayāḥ19 pāpasvabhāvā anudayabhājas tișthāmas tatprasādāpratilambhāt pratyuta 20nirdayatāpanāt |20 tad iyam 21prasīdatv asmākam21 tava seneti | ardhabhramam ||
3.79 11 astamgaxlokatam Hs., astangatam Hs. TH/JH, astamgatam Ed. . 12 tasmai Ed.' . 13 krpādyapapattaye Ed.' · 14 viracayami Hs .; racayāmi Hs.TH/JH, Ed. · 15 ārādhayatīti Hs. · 16 [kā cit] kāminī Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.79: 'dod ldan nam 'dod ldan ma 'ga' źig gis für Skt. kaś cit kāmī kāminī vā. - Metrum: Anușțubh. 3.80 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 likhitesu Hs., Hs.TH/IH post corr., Ed .; līkhiteșu Hs. TH/JH ante corr. .3 prathamam aksaram Hs. post corr., marg. (°m aksara°), Ed., prathama[h]m ~ Hs.TH/JH; prathamam Hs. ante corr. · 4 arddhan Hs., arddha Hs.TH/JH, ardham Ed. Lies: *pūrvārdham ? Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.80: phyed sna ma. . 5 orddhan nis° Hs., °rddham nis° Hs. TH/JH . 6 bhramana Hs. . 7 °bhramanam Hs. . 8 nulomaprati° Hs. post corr., Hs.TH/JH; nulomapriti° Hs. ante corr. . 9 om. Hs.TH/JH, Ed.' - Metrum: Anuștubh. 3.81 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 sarvveşām Hs.TH/H; teşām Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: sems can kun gyi sems la gnas pas für Skt. sarveşām cittādhișthānatayā. * · 3 Fol. 53 fehlt! . 4 om. Hs.TH/JH, Ed. · 5 aparokşa Hs.TH/JH; yo [na] parokşah, Ed.' · 6 °yuktatvāt Hs. TH/JH · 7 [anyā] Ed.' . 8 sabhayād Hs. TH/JH; sabha- yāpi | Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: 'jigs par byed pa yin pas na. . 9 [tv a]kuto° Hs. TH/JH . 10 kāpita Hs. TH/JH; kā cit Ed. . 11 amah | Hs. TH/JH; [sā] amaḥ Ed.' . 12 mā vā | Hs. TH/JH; [bhavatu] mā vā [bhūt | kutah ?] Ed.' . 13 bhayāt [tvadutthāt] Ed.' . 14 kāraņāt | antarāt Hs.TH/JH; kāraņāntarāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: 'jigs pa ci yan run ba'i rgyu las te. . 15 va Hs.TH/JH post corr., marg., Ed .; om. Hs. TH/JH ante corr. . 16 ovi[j]aya° Hs. TH/JH, °vi[jaya]° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: 'gro ba las rgyal ba'i ched du für Skt. jagadvijayalakşaņāya. · 17 bhavanti Hs.TH/JH; bhavati, Ed. . 18 ke cana Hs.TH/JH post corr., marg. (ca°), kecana Ed .; kena Hs.TH/JH ante corr. . 19 vayam atra eno° Hs.TH/JH post corr., marg. (°m a°), Ed .; vaya tra eno° Hs.TH/JH ante corr. · 20 °yatāpanāt Hs. TH/JH; °yabhāvanāt | Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: brtse med du gdun bar byed pa'i phyir ro für Skt. nirdayatāpanāt. · 21 prasīdatu Ed.' - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (c). / Vgl. Cān. 2.1.73 ff., Pāņ. 2.3.13 ff.
Page 369
3.80-81 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚIKĀ) 355
| gal te tshigs bcad phyed 'khor na | | phyed du 'khor ba źes par brjod | | gal te kun tu 'khor ba na | | kun tu bzan po źes par 'dod | < 3.80 >
gñis pa la gsum (5.2.2.2.2.2.2.2.2") | [92a/463] mtshan ñid (5.2.2.2.2.2.2.2.2.1) | phyed 'khor dper brjod1 (5.2.2.2. 2.2.2.2.2.2) | kun 'khor dper brjod1 pa'O (5.2.2.2.2.2.2.2.2.3) || dań po ni (5.2.2.2.2.2.2.2.2.1") 'di dag gsal bar bya ba'i don du rkań pa bźi steń dań 'og tu bźi 2brtsegs su2 bris pa la | gal te thog ma'i yi ge nas brtsams te thad ka dan 'og tu3 rim gyis bklags4 pa na phyed sna ma 'khor źiń5 sten ma'i thad ka dan 'og ma'i 'og nas gyen du rim gyis bklags4 pa 'dra bar phyed phyi ma la 'khor na de 'dra de ni phyed du 'khor ba źes bya ba'i bya *dka'6 de śes pas rjod par byed do || gal te tshigs bcad kyi rkan pa sna ma kun tu3 ste lugs dan mthun pa dań lugs las bzlog pas gyen du dan 'og tu'an7 'khor ba na8 kun tu3 bzań po źes9 bya ba'i bya *dka'6 de rig pa rnams kyis 'dod do ||
| ma dud Yid byun khyod dar phyir | | sde ni kheńs ldan ma min min | | 'jigs las dpag med nad med ma'am | | bdag cag sdig pa'i ran bzin no | < 3.81 >
gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.2.2.2.2") kye su la'an ma btud pa'am1 A źes pa Khyab 'jug ste de la btud pa'am1 yan sems can kun gyi sems la gnas pas mi gźol ba źes dan | kye Yid las byuń ba źes 'Dod lha la bos2 nas3 khyod dar ba 'gro ba las rgyal ba'i ched du sde ste dpun tshogs ni *khens4 Idan ma mdzes ma min pa5 min te yin pa5 kho na'o || dpun ni 'jigs par byed pa yin pas na 'di yan 'jigs pa ci yan run ba'i rgyu las te | 'di kho na dpag tu6 med pa'i nad de7 gdun bar byed pa yin la | *khens4 ldan ma 'di ni bdag cag gi8 sdig pa'i ran bźin te9 dan ba ma thob pa'i phyir dan brtse med du gdun bar byed pa'i phyir ro || 'di mas chad sgra rgyan du 'gyur tshul ni Legs sbyar gyi skad las rtogs par bya'o ||
3.80 1 rjod I · 2 brtseg du I · 3 du I . 4 klags I · 5 źin = I . 6 dkar I · 7 du'an I . 8 na = I . 9 zes I post corr., m. sec. marg. (°s); źe I ante corr. 3.81 1 pa'am = I · 2 bod I · 3 nas = I · 4 khyens I . 5 ba I . 6 du I . 7 te I . 8 Lies: *ni ? .9 te = I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.80 / Rt. ad KĀ 3.80): tib. gsal bar bya ba'i don du rkan pa bźi sten dan 'og tu ... bris pa la = Skt. auttarādharyeņa caturşu pādeşv abhivyaktyartham likhiteșu tib. thog ma'i yi ge nas brtsams te thad ka dan 'og tu rim gyis bklags pa na = Skt. prathamam akșaram ārabhyauttarādharyeņa (dvir ādyantataḥ) krameņa pāthe tib. phyed = Skt. ardham tib. phyi ma = Skt. aparā° tib. de 'dra = Skt. tādrśam tib. bya *dka' = Skt. duşkaram (zweimal) tib. de śes pas = Skt. tadvidah tib. sna ma= Skt. pūrvavat tib. lugs dan mthun pa dan lugs las bzlog pas = Skt. anulomapratilomatah tib. gyen du dan 'og tu'an = Skt. autta- rādharyeņa ca tib. de rig pa rnams kyis = Skt. tajjñaih; (Dț. ad KĀ.T 3.81 / Rț. ad KĀ 3.81): tib. 'gro ba las rgyal ba'i ched du= Skt. jagadvijaya(lakșaņ)āya * tib. dpun tshogs = Skt. senā tib. mdzes ma= Skt. iștā tib. ... te yin pa kho na'o = Skt. kim tu bhavaty eva tib. dpun ni 'jigs par byed pa yin pas = Skt. kā cit senā (kutaś cit) *sabhayā tib. ... na 'di yan = Skt. iyam tu tib. ci yan run ba'i rgyu las = Skt. kāraņād antarāt tib. gdun bar byed pa yin = Skt. pīdā tib. dan ba ma thob pa'i phyir = Skt. °prasādāprati- lambhāt tib. brtse med du gdun bar byed pa'i phyir ro = Skt. nirdayatāpanāt.
Page 370
356 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.82-83
S›> âm>-āyāmā mā yā māsā Mār›-ānāy›-âyānā rāmā | yān>-āvār›-ārāv> ān›-āyā māy>>-ārāmā mārāy) âmā || < 3.82 >
|233]1|| *sāmetyā |*104b di |1 sā kā cid iștā rāmā strī māsā candreņāmā saha mārāya nāśārtham asmākam upasthiteti śeșaḥ | kīdrśīti sā viśeșyate | yā rāmāmasya pīdāyā āyāmo dīrghatā yasyā2 ity amāyāmā pīdāvatī mā na bhavati | 3+aduḥkhanimittam tapyata+3 ity arthaḥ | tad eva kutaḥ | Mārasya Kāmasyānāyo jālam jagadbandhanam kim api tadayā- nam4 agamanam apatanam yasyā iti Mārānāyāyānā | yato 'syāḥ sumando rāgas tasmād asmadduḥkhena5 [na] tapyata ity arthaḥ | sā kīdrśīti punar 6viśesyate |6 [yānam pādayu- gam āvrņotīti yānāvāras tasyārāvaḥ śabdo vartate yatra sā] yānāvārārāvā | ata evānam prāņam āyātīty ānāyā balīyasī | māyā paravyāmoho phalopāyaś cārāmaḥ krīdābhūmir asyā iti māyārāmā | yedrśī sā mārāyāsmākam iti [yoja]nīyam | idam sarvatobhadram ||
yah svarasthānavarņānām niyamo duşkareșv asau istaś catuhprabhrty eşa darśyate sukarah paraḥ || < 3.83 >
1*|| yaḥ svaretyādi |1 svaro 'kārādiḥ sthānam ca yadbhavo varņa kaņțhādir varņaś ca vyañjanam kakārādiḥ [teșām] svarasthānavarņānāņ niyamo vyavastheyattā yo 'sau niyamo duşkareşu varņeșu madhya iștas tajjñaih |2 so 'pi dușkara ity arthaḥ | eșa ca niya- maś caturbhyaḥ pratyekasvarasthānavarņebhyaḥ prabhrty ārabhya caturșūpādāya [kra- maśo nyūnatayā] ekam svaram sthānam varņam vā yāvad darśyata udāhriyate | tādrśasya dușkaratvāt | na pañcaprabhrti tasya sukaratvāt | yad aha |2 paraḥ 3pañcaprabhrti niyamaḥ3 svarasthānavarņakrtaḥ 4sukaraḥ sukhena*4 kriyate | tasmān nāsau *nidarśyate5 *'duș- kara6 iti ||
3.82 || sāmetyā- Hs.TH/JH; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 yasya Ed. . 3 Lies: *na duh- khanimittam tapyata ? · 4 tat | ayānam Ed. · 5 asmad duḥkhena Ed. · 6 viśișyate Ed., vgl. Rt. ad KĀ 3.82 oben und Rt. ad KĀ 3.71. - Metrum: Vidyunmālā. 3.83 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 om. Ed. · 3 °bhrtiniyamah Ed. · 4 sukaramukhena Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.3: sukhena kriyante prayujyanta iti sukarāḥ. · 5 nirdiśyate Ed. Vgl. Rț. ad KĀ 3.173. . 6 duşkara Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 371
3.82-83 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚIKĀ) 357
| zla dan lhan cig nad rin min | | dga' ma Bdud kyi rgyar ma lhun | | bgrod bzlog sgra med stobs ldan ma | sgyus rtsen ma de 'chi slad du'o | < 3.82 >
gsum pa ni (5.2.2.2.2.2.2.2.2.3") zla ba rgyas pa dan lhan cig bsdons nas dga' ma brjod par 'dod pa'i bud med de bdag cag 'chi ba ste srog gton ba'i slad du ñe bar gnas so źes sbrel lo || dga' ma ci lta bu źe na | nad riń źin rgyas pa min ma'o || slar yan de'i khyad par *ci1 lta bu źe na | Bdud 'Dod pa'i rgya 'gro ba [92b/464] 'chin bar byed par ma lhun ma ste chags pa śin tu2 chun ba źes pa'i don to || des na bgrod pa zlog par byed ma3 sgra brjod4 pa med ma'o || slar yan de'i khyad par ni stobs dan ldan ma dan | sgyu gźan slu bas rtse ba'am *sgyu'i5 skyed *mos6 tshal can ma dag go ||7 dga' ma des bdag gi yid phrogs śin de dan 'grogs pa ma thob pas kho bo 'chi'o źes phul byun gi rgyan gyis brjod pa tshogs pa'i don to ||
| dbyańs dan gnas daň yi ge rnams | | nes pa gaň 'di bya dka' la | | bźi la sogs pa rab bstan 'di | | gźan ni bya sla dag tu 'dod | < 3.83 >
gsum pa dbyans sogs nes pa'i bya dka' la gñis (5.2.2.2.2.2.2.3") | mtshan ñid (5.2.2.2.2.2.2.3.1) dan | dper brjod1 do (5.2.2.2.2.2.2.3.2) || dan po ni (5.2.2.2.2.2.2.3.1") dbyans a yig la sogs pa nes pa dan gnas Yi ge'i mdor2 de la gnas ni a ku ha rnam par gcad bya rnams kyi mgrin pa'o |1 | *r3 tu ra șa rnams kyi spyi bo'o |"| ! tu la sa rnams kyi so'o |1I | i tsu ya śa rnams kyi rkan no |IV | u pu wa mchu dan ñe ba can rnams kyi mchu'o |V | źes gsuns pa nes pa dań | yi ge ka la sogs pa gsal byed nes pa can 'di yan bya dka' ba yin źiń4 | de la'an de gsum po bźir nes pa dan | sogs pas gsum dan gñis dan gcig nes par bstan par bya'i5 gźan dbyans dan gnas dan yi ge rnams lna la sogs pa byas pa ni bya sla bar 'dod do ||
3.82 ' ji I .2 du I . 3 ma = I . 4 rjod I . 5 sku'i I . 6 mo I . 7 | I. 3.83 1 rjod I . 2 mdor = I . 3 ri I . 4 cin I . 5 bya'i = I.
I Varņasūtra 2-3: tatra sthānam | kaņțho 'kuhavisarjanīyānām | (Ed. LIEBICH 1918, S. 515, vgl. VERHAGEN 1994, S. 56, 234-235 [CG 3]); vgl. de la gnas rnams ni mgul ba las a dan ku dan ha dan rnam par bcad pa'o | (Q, TT 5769, Bd. 140, S. 18/54, Abt. Sgra rig pa, Bd. Le, Fol. 41b4). · " Varņasūtra 6: mūrdhā rturașāņām |; vgl. sbyi po las r dan țu dan ra dan șa rnams so | (Q, TT 5769, Bd. 140, S. 18/55, Abt. Sgra rig pa, Bd. Le, Fol. 41b5). · "I Varņasūtra 7: dantā ļtulasānām |; vgl. so las ļ dan tu dan la dan sa rnams so | (Q, TT 5769, Bd. 140, S. 18/55, Abt. Sgra rig pa, Bd. Le, Fol. 41b5). · I Varņasūtra 10: tālv icuyaśānām |; vgl. rkan las ni i dan tsu dan ya dan śa rnams so | (Q, TT 5769, Bd. 140, S. 18/56, Abt. Sgra rig pa, Bd. Le, Fol. 41b6). · V Varņa- sūtra 11: oșthāv upūpadhmānīyānām |; vgl. mchu las ni ut dan pu dan *wa mchu ldan rnams so | (Q, TT 5769, Bd. 140, S. 18/56, Abt. Sgra rig pa, Bd. Le, Fol. 41b6); s. auch Varņasūtra 12: dantosțham vakārasya.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.82 / Rt. ad KĀ 3.82): tib. bsdons nas = Skt. saha tib. brjod par 'dod pa'i bud med = Skt. iștā (rāmā) strī tib. bdag cag 'chi ba ste srog gton ba'i slad du ñe bar gnas so źes sbrel lo = Skt. mārāya nāśārtham asmākam upasthiteti śeşah · tib. ci lta bu źe na = Skt. kīdrśīti · tib. slar yan de'i khyad par *ci lta bu źe na = Skt. sā kīdrśīti punah tib. 'Dod pa'i = Skt. Kāmasya tib. 'gro ba 'chin bar byed par = Skt. jagadbandhanam tib. chags pa śin tu chun ba = Skt. sumando rāgaḥ * tib. źes pa'i don to = Skt. ity arthah tib. brjod pa = Skt. śabdah tib. gźan slu bas = Skt. paravyāmohaḥ tib. skyed *mos tshal = Skt. krīdā- bhūmih tib. kho bo 'chi'o = Skt. mārāyāsmākam; (Dț. ad KĀ.T 3.83 / Rț. ad KĀ 3.83): tib. a yig la sogs pa = Skt. akārādiḥ * tib. ka la sogs pa gsal byed = Skt. vyañjanam kakārādih tib. dbyans dan gnas dan yi ge rnams lna la sogs pa byas pa = Skt. pañca- prabhrti(niyamah) svarasthānavarņakrtah.
Page 372
358 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.84-85
āmnāyānām āh› ântyā vāg ītīr gītīr bhītī prītīh | bhogo rogo modo moho dheye dh›>-êcche deśe kseme || < 3.84 >
|234/| 1*|| āmnāyānām ityādi |1 āmnāyānāņ Vedānām antebhavāntya2 vāg Upanișad iti yāvat | sā gītīr gānāni vilāsinām sukhābhimatā ītīr upadravān mrgāņām iva duḥkhānu- bandhitvād āhopādiśad iti | prītīś ca samsāre 3 prākrtajanasulabhāmś cittoddharșān*3 bhī- tīs *trāsān4 bhayānubandhitvāc cāha | bhogaś ca rūpādivișayānubhavo rogo vyādhir vivi- dhaduḥkhātmakaḥ [105a samsārākșepakatvāt tatraiva5 ca vadhabandhanādivyasanahetu- tvāt | tatraivam rogabhūte vişayabhoge moda sukhito 'ham sarvatheti harșo moho 'jñā- nam duḥkhasukhaviparyāsapravrttatvād ity apy āha sā | yata evam sarvam upadrutam saņsāracakram tasmād deśe sthāne kșeme sarvopadravarahite śānte |6 mokșa iti yāvat | dhānam dhā bhidādidarśanād 7an |7 dhāraņe cittasyecchā ca cchandaś cecche8 dheye9 dhātavye kārye | śreyorthibhir mokșa eva śaraņyatayā cittena dhārayitavyaḥ | tatraiva ca 10cchando +'bhidhātavyo10 na samsāra ity apy āha sā vāg iti | ākārasyekārasyaukārasyai- kārasyaiva11 prayogāc catuḥsvaro 'yam śloka iti ||
kşiti-vijiti-sthiti-vihiti- vrata-ratayah para-gatayaḥ | uru rurudhur guru dudhuvur yudhi Kuravaḥ svam ari-kulam || < 3.85 >
1*|| kşitītyādi |*1 kşiteḥ prthivyā vijitir vijayayogaḥ sthiteś ca tadvyavasthāyā yathāvat paripālanarūpāyāḥ kşemasya ca vihitir vidhānam sampādanam | etad ubhayam avaśya- kartavyatayā vratam niyamas tatra ratis tatparatā yeşām iti *kșitivijitisthitivihitivrata- ratayaḥ2 | Kurava iti vakșyati | etac ca prajñām antareņa na bhavatīty āha | parā *śobha- nā3 guņadoșavivekasamarthā gati prajñā yeșām iti paragatayaḥ | evam ca śaktisam- pannaripuvijayacaturā ity ā |235 ļcașțe | Kuravo rājāno yathoktaguņā yudhi samare svam ātmīyam arīņāņ kulam uru bhršam kriyāviśeșaņam | rurudhur āvrtavantaḥ (x x x)va- śam4 ānayan | dudhuvuś cābhibhavād akampayan guru balavat | idam api kriyāviśeșa- ņam | guru vārikulaņ śaktiyogāt | ayam ikārākārokāramātraprayogāt trisvaraḥ śloka iti ||
3.84 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ante bhavā antyā Ed. · 3 °sulabhāḥ cittoddharșāt | Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.84: 'khor bar skye bo tha mal pas rñed par sla ba'i yid rans (geschr .: rins) pa. · 4 trāsād Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.84: skrag pa rnams te. · 5 [tatra] Ed. Oder lies: *tadaiva ? Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.84: de'i tshe ñid na'an. .6 om. Ed. ·7 aha [?] Ed. . 8 ca icche Ed. * · 9 dhe ye Ed. · 10 chando'bhidhā- tavyaḥ Ed. · 11 ākārasya īkārasya okārasya ekārasyaiva ca Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.85 und 3.86. - Metrum: Vidyunmālā. 3.85 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ovijiti[sthiti]vihiti° Ed. · 3 śobhāparā Ed. · 4 ............ vaśam Ed. Lies: *paravaśam ? - Metrum: Tvaritagati (auch Amrtagati und Kulațā genannt).
Page 373
3.84-85 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 359
| Rig byed rnams mthar tshig smras pas | | glu dan bgegs 'jigs dga' ba yis | | lons spyod nad dan dga' dan rmons | dge ba'i yul du sems 'dod gzun | < 3.84 >
gñis pa la gsum (5.2.2.2.2.2.2.3.2") | dbyańs nes pa (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1) | gnas nes pa (5.2.2.2.2.2.2.3.2.2) | gsal byed nes pa'O (5.2.2.2.2.2.2.3.2.3) || dań po la bźi (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1") | bźir nes pa (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.1) | gsum du nes pa (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.2) | gñis1 su nes pa (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.3) | gcig tu nes pa'o (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.4) || dan po ni (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.1") Rig byed rnams kyi mtha' na yod pa'i tshig 'Khor ñan pas smras pa ni glu sgeg2 pa'i tshig gdans dan | yams nad sdug bsnal dan rjes su 'brel ba3 ñid las ñe bar 'tshe ba rnams dan | dga' ba 'khor bar skye bo tha mal pas rñed par sla ba'i 4yid rans4 pa dan | 'jigs pa skrag pa rnams te | lons spyod gzugs la sogs pa'i yul ñams su myon ba 5dan | nad*5 sdug [93a/465] bsnal sna tshogs pa'i bdag ñid 'khor bar 'phen pa'i phyir dan | de'i tshe ñid na'an rdeg pa dan 'chin ba la sogs pa phons pa'i rgyu yin pa'i6 phyir7 yul la lons spyod ñid nad yin źin8 | de la dga' ba dań | rmons pa mi śes pa ste sdug bsnal la bde bar phyin ci log tu9 'jug 1pa frnams10 kyan des smra'o || gan gi phyir 'khor ba'i 'khor lo de ltar ñe bar 'tshe ba du ma can yin pa11 de'i phyir dge źin źi ba thar pa'i yul la sems 'dod cin 'dun pa legs pa don du gñer ba rnams kyis gzuň bar bya'o źes kyań smra źiń ston par byed do || 'di'i rkań pa bźi la rim pa bźin a dan ī dan o dan e ste bźir nes pa'o ||
sa las rnam rgyal lugs ni sgrub byed pa'i | | brtul źugs la dga' mchog rtogs Ku ru pas | | g.yul du ran gi dgra yi rigs rnams ni | | che bar bkag cin lci bar 'dar bar byas | < 3.85 >
gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.2") sa gźi las rnam par rgyal te de dban du byas śin1 brtan pa'am lugs te2 de'i rnam bźag ji lta ba bźin skyon ba sgrub par byed la3 gdon mi za bar bya dgos pas brtul *źugs4 te nes pa yin źin5 de la dga' ba'i Ku ru pa źes bya ba'i rgyal pos źes
3.84 1gñis I post corr., m. sec. marg. (°s); gñi I ante corr. · 2 sgyeg I · 3 pa I . 4 rins I · 5 la dga' ba dan I . 6 ba'i I .7 phyir | = I . 8 cin I . 9 du I . 10 Lies: pa'i phyir oder par byed pa'i phyir ? Vgl. Rt. ad KĀ 3.84: °pravrttatvāt. · 11 ba I. 3.85 1 śin = I . 2 te | = I . 3 la = I . 4 śugs I . 5 cin I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.84 / Rt. ad KĀ 3.84): tib. 'Khor ñan pas = Skt. Upanișat tib. *sgeg pa'i tshig gdans = Skt. gānāni vilāsinām tib. sdug bsnal dan rjes su 'brel ba ñid las = Skt. duhkhānubandhitvāt tib. ñe bar 'tshe ba rnams = Skt. upadravān tib. 'khor bar skye bo tha mal pas rñed par sla ba'i yid rans pa = Skt. samsāre prākrtajanasulabhāmś cittoddharșān tib. skrag pa rnams = Skt. *trāsān tib. gzugs la sogs pa'i yul ñams su myon ba = Skt. rūpādivișayānubhavah tib. sdug bsnal sna tshogs pa'i bdag ñid 'khor bar 'phen pa'i phyir = Skt. vividhaduhkhātmakaḥ samsārākșepakatvāt tib. de'i tshe ñid na'an = Skt. *tadaiva ca tib. rdeg pa dan 'chin ba la sogs pa phons pa'i rgyu yin pa'i phyir = Skt. vadhabandhanādivyasanahetutvāt * tib. yul la lons spyod ñid nad yin= Skt. rogabhūte vișayabhoge tib. mi śes pa = Skt. ajñānam tib. sdug bsnal la bde bar phyin ci log tu 'jug pa rnams = Skt. duḥkhasukhaviparyāsapravrttatvāt * tib. kyan des smra'o = Skt. ity apy āha sā tib. gan gi phyir 'khor ba'i 'khor lo de ltar ñe bar 'tshe ba du ma can yin pa de'i phyir = Skt. yata evam sarvam upadrutam samsāracakram tasmāt · tib. źi ba = Skt. šānte tib. thar pa'i = Skt. mokşaḥ tib. 'dun pa = Skt. chandah tib. legs pa don du gñer ba rnams kyis = Skt. śreyorthibhih tib. żes kyan smra Skt. ity apy aha tib. ston par byed do = Skt. upādiśat.
Page 374
360 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.86-87
śrī-dīptī hrī-kīrtī dhī-nītī gīḥ-prītī | edhete dve dve te ye n> ême dev>-êse || < 3.86 >
1*|| śrīdīptītyādi |*1 ye dve devānām īśe deveśe surapa [54a]tāv2 api na sta ime ete3 dve dve ca vastunī edhete vrddhim gacchataḥ | ke te iti viśeșeņa4 darśayati | śrīś ca vibhūtir dīptiś ca tadbhāvinī dyutir ājñā vā 5śrīdīptī |5 hrīś ca trapākāryasamkocalakșaņā6 tataḥ kīrtiś ca yaśaḥ sarvatra guņakhyātirūpā hrīkīrtī | 7dhīś ca7 prajñā heyopādeyavivekasva- bhāvā tadanusāriņī ca nītiḥ samyakprayogarūpā trivargānubandhinī dhīnītī | gīś ca vān madhurā loka| 105b samgrāhikā prītiś ca 8tadanuguņā *vrttir8 gīḥprītī | itīme dve dve °te tava ca' sambandhinyāv 10edhete |10 nānye11 ye ke cit | itīkārasyaikārasyaiva12 prayukter dvisvaro 'yam 13śloka iti13 ||
S>> âm>-āyāmā mā yā māsā Mār>-ānāy)-âyānā rāmā | yān>-āvār>-ārāv>> ān>-āyā māy››-ārāmā mārāy> âmā || < 3.87 >
1|| sāmāyetyādi |1 sarvatobhadram pūrvoktam ekasvarodāharaņam api kalpata iti punar udāhrtam | ekasvarodāharaņamātram iha vivakșitam2 | tac ca pūrvasiddham eva sambhava- tīti kim apūrveņedrśenāhopurușikāmātreņeti3 bhāvaḥ | pūrvavyākhyāta evārtho 'nusarta- vyaḥ | evam svaraniyamaś caturvidho 4darśitaḥ ||4
3.86 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 -tāv Hs. Angefangen mit -tāv api na steht die ne- palesische Handschrift wieder zur Verfügung. · 3 te Ed.' · 4 viśeşenan Hs. · 5 ·dīpti Hs. · 6 trapā | akāryasan- koca° Hs .; trapā [ākāra]samkoca° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.86: bya ba ma yin pa la für Skt. akārya°. · 7 dhīś ca Hs. post corr., marg. (°s ca), Ed .; dhī Hs. ante corr. . 8 ~ vrtih | Hs .; tadanuvrttā Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.86: de dan rjes su 'thun pa'i 'jug pa für Skt. tadanugunā *vrttiḥ. · 9 om. Ed.' . 10 evete Hs. · 11 nānye | Hs. post corr., nanye | Hs. ante corr. · 12 ikārasya ekārasyaiva Hs .; itīkārasyaikārasya ca Ed. · 13 ślokah Ed.' - Metrum: Sāvitrī (auch Vidyullekhā, Seșarāja und Vaiśva genannt). 3.87 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 vacaksitam Hs. · 3 mātraņeti Ed.' · 4 darśitah | Ed. - Metrum: Vidyunmālā.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.85 / Rț. ad KĀ 3.85): tib. de'i rnam bźag ji lta ba bźin = Skt. tadvyavasthāyā yathāvat · tib. skyon ba = Skt. paripālana° tib. gdon mi za bar bya dgos pas = Skt. avaśyakartavyatayā tib. nes pa = Skt. niyamah tib. de la = Skt. tatra tib. rgyal pos = Skt. rājānah tib. yon tan dan skyon rnam par 'byed pa'i = Skt. guņadoșaviveka° tib. śes rab can no = Skt prajñā yeșām * tib. de 'dra'i yon tan can = Skt. yathoktaguņāḥ * tib. śin tu = Skt. bhrśam tib. ches cher = Skt. balavat tib. zil gyis mnan pa las so= Skt. abhibhavād akampayan tib. nus pa phun sum tshogs pa dan dgra las rgyal bar mkhas par bstan to = Skt. śakti- sampannaripuvijayacaturāḥ ity ācaște tib. 'di ni = Skt. ayam; (Dț. ad KĀ.T 3.86 / Rț. ad KĀ 3.86): tib. 'byor pa = Skt. vibhūtih* tib. brjid de las byun ba'i 'od zer ram bka' dag= Skt. tadbhāvinī dyutir ājñā vā tib. bya ba ma yin pa la 'dzem pa = Skt. akāryasam- koca° tib. kun tu yon tan brjod pa = Skt. sarvatra guņakhyāti° tib. blan bya dan dor bya rnam par 'byed pa'i śes rab = Skt. prajñā heyopādeyavivekasvabhāvā * tib. de'i rjes su 'bran ba'i = Skt. tadanusāriņī tib. yan dag pa'i sbyor ba sde gsum gyi rjes su 'brel ba = Skt. samyakprayoga(rūpā) trivargānubandhinī tib. sñan = Skt. madhurā tib. 'jig rten sdud par byed pa = Skt. lokasamgrāhi- kā tib. de dan rjes su 'thun pa'i 'jug pa = Skt. tadanuguņā *vrttih tib. yan = Skt. api.
Page 375
3.85-87 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 361
sbrel lo || de'i khyad par mchog kyan yin la rtogs pa yan yin pa yon tan dan skyon rnam par 'byed pa'i śes rab can no || de 'dra'i yon tan can des g.yul du ran ñid kyi dgra'i rigs te tshogs rnams ni che bar te śin tu6 bkag cin lci bar te ches cher 'dar bar byas te zil gyis mnan pa las so || des de'i nus pa phun sum tshogs pa dan dgra las rgyal bar mkhas par bstan to || 'di ni i dan a dan u ste dbyans gsum du nes pa'o ||
| dpal gzi no tsha grags dan | | blo lugs tshig dan dga' dag | khyod la 'phel ba gñis gan | | 'di gnis lha dban la med | < 3.86 >
gsum pa ni (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.3") dpal te 'byor pa dan | gzi brjid de las byun ba'i 'od zer ram bka' dag dan | ṅo tsha ba bya ba ma yin pa la 'dzem pa dan |1 grags pa kun tu2 yon tan brjod3 pa dag dan | blo gros blan bya dan dor bya rnam par 'byed pa'i śes rab dan | de'i rjes su 'bran ba'i lugs yan dag pa'i sbyor ba sde gsum gyi rjes su 'brel ba4 dag dan | tshig sñan źin5 'jig rten sdud par byed pa dan |1 dga' ba de [93b/466] dan rjes su 'thun pa'i 'jug pa dag ste | skye bo chen po khyod la 'phel ba gñis gñis su bcad pa yod pa gan yin pa6 'di gñis gñis dag lha rnams kyi dbań po la yan med do źes phul byun gi rgyan gyis bstod pa'o || 'di ni ī dan e ste dbyans gñis su nes pa'o ||
| zla dan nad rin cis min gaň | | dga' ma Bdud kyi rgyar ma lhun | | bgrod bzlog sgra med dpal med ma | | stobs ldan sgyu gnas 'chi slad du'o | < 3.87 >
bźi pa ni (5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.4") dbyans ā yig gcig pur nes pa snar gyi kun tu1 bzan po'i dper brjod2 de ñid de3
| nad rin min pa'i4 dga' ma gaṅ | | bdud rgyar ma lhun bgrod zlog ma | | sgra med stobs ldan sgyus5 rtsen de | | zla dan lhan cig 'chi slad du'o |
| źes bsgyur na bde'o ||
3.85 6 du I. 3.86 1 om. I . 2 du I . 3 rjod I . 4 pa I . 5 cin I . 6 ba I. 3.87 1 du I . 2 rjod I . 3 te I . 4 ba'i I · 5 rgyus I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.87 / Rt. ad KĀ 3.87): tib. snar gyi kun tu bzan po'i dper brjod = Skt. sarvatobhadram pūrvo(ktam) (ekasvar)odāharaņam. (siehe die Seite gegenüber)
Page 376
362 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.88-90
nayan>-ānanda-janane nakşatra-gaņa-śālini | aghane gagane drstir angane dīyatām sakrt || < 3.88 >
|| sthānaniyamam darśayann āha | 'nayanetyādi |1 |236|| nakșatrāņām gaņaiņ śālini sambandhite virājamāne vā 2nakșatragaņaśālini |2 3ghanā meghā na vidyante 'sminn3 ity aghane meghamalavikale4 | ata eva nayanānām ānandam prītim janayatīti nayanā- nandajanane gagane 'ntarīkşe drsțir dīyatām prayujyatām sakrd ekavāram api | tāva- taiva madanaparavaśāyās tasyāḥ prāpteḥ | nādhikam prārthyate5 | sakrd vā darśanena6 gaganam anugrhyatām | anyathā viphalāsya śobheti kaś cic cāțukāraḥ kāmī kāntām upa- lālayati |7angana iti7 priyāmantraņam | kaņțhyatālavyadantyamūrdhanyamātraprayogāc catuḥsthāno8 'yam śloka iti ||
ali-nīl>-âlaka-latam kam na hanti ghana-stani | ānanam nalina-cchāya-nayanam śaśi-kānti te || < 3.89 >
1|| alinīletyādi |1 alakaḥ keśavinyāsaviśeșa2 eva cañcalatvādinā latā | alivan nīlālakalatā3 yasminn ity alinīlālakalatam4 | nalinasyeva5 cchāyā śobhānayor iti nalinacchāye saroja- [54b]tulye nayane 'sminn iti 'nalinacchāyanayanam |6 śaśina iva kāntir asyeti 7šaśi- kānti |7 tad īdrśam atimanoharam8 te tavānanam kam na hanti kam nāma kāminam daśa- mīņ daśām na nayati | sarvam eva rogiņam hantīty arthaḥ | ghanastanīti priyāmantraņam kaņțhyatālavyadantyamātraprayogāt tristhāno 'yam śloka iti ||
Ananga-langhanā-lagna-nān>>-ātankā sad-anganā | sad>>-ânagha sad-ānanda nat>-ângā-sanga-samgata || < 3.90 >
1|| Anangetyādi |1 he sadānagha sarvadā nișpāpa | 2ata eva2 vipratisārābhāvāt3 san vidya- mānaḥ śobhano vānandaḥ pramodo4 'syeti sadānanda | natāngānām strīņām sangaḥ sambhogalakşaņas5 tena samgato 'nyastrīsambhogaprasaktaḥ | he natāngāsangasam- gata6 | satī cāsāv anganā 106aceti sadańganā | tavety arthāt | Anańgena Kāmena langhanābhibhavas7 tato lagnaḥ sakta utpanno nānānekaprakāra ātankaḥ8 pīdā yasyā ity
3.88 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 °gunasalini Hs. post corr .; °gunā°~ Hs. ante corr. 3 na vidyante 'sminn Hs .; na vidyante [ghanā a]sminn Ed. · 4 Lies: *meghamālāvikale ? · 5 prārthyateḥ Hs. · 6 darśanena Hs. post corr., Ed .; dārśanena Hs. ante corr. ·1 anganeti Hs., Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.108. · 8 catusthāno Ed. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.89 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 osa{{ .. }} viśesa Hs. · 3 nīlā'lakatā Hs .; nīlā alaka- latā Ed. . 4 °ālikalatam Hs. post corr .; °ālikālatam Hs. ante corr. . 5 °syaiva Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.89: pad ma ltar für Skt. nalinasyeva. · 6 °nayanam Hs., Ed. · 7 °kānti Hs .; om. Ed.' · 8 ati mano° Ed. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.90 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ata eva Hs. post corr., marg. (eva), Ed .; ata Hs. ante corr. · 3 vipratīsārā° Ed. · 4 pramodo Hs. post corr., Ed .; pramodo.ā Hs. ante corr. · 5 °lakșanah | Hs. post corr., m. sec. (°h), °laksaņaḥ, Ed .; °lakșaņa | Hs. ante corr. · 6 natāngāsamgasangata Hs. post corr .; natāngasamgasangata Hs. ante corr. · 7 langhanā'bhi° Hs .; langhanam abhibhavah Ed.' · 8 ātankā Hs.
Page 377
3.88-90 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 363
| 'dren byed kun dga' skyed byed pa | | rgyu skar tshogs rnams dag gi gnas | | sprin med mkha' la lus can ma | | lan gcig mig ni sbyin par mdzod | < 3.88 >
gñis pa gnas nes pa ni (5.2.2.2.2.2.2.3.2.2") dbyans nes pa ltar tshigs bcad bźi ste | kye lus can ma | 'dren byed mig gi kun dga' skyed par byed pa dan | rgyu skar gyi tshogs kyi gnas su gyur pa dan | sprin med pa ste | khyad par gsum dan ldan pa'i mkha' la lan gcig *mig1 sbyin źin2 lta bar mdzod cig ste | de tsam gyis 'dod pa'i dban du gyur pa des thob pa'i phyir ram3 yan na lan gcig4 lta bas nam *mkha'5 rjes su zun cig | gźan du na 'di'i mdzes pa 'bras bu med par 'gyur ro źes no6 bstod smra ba'i 'dod ldan gyis mdzes ma la smras so || 'di ni mgrin7 pa8 rkan so spyi bo ste | gnas bźir nes pa'o ||
| nu stug khyod gdon lan bu yi | | 'khri śin bun ba ltar sno źin | | 'dren byed padma'i gzugs brñan can | | zla ltar mdzes pas su ma bcom | < 3.89 >
kye nu stug ma źes bos nas1 khyod kyi gdoń pa zla ba ltar mdzes pas su ma bcom ste | 'dod ldan thams cad bcom mo źes pa'i don to || gdon pa khyad par ci lta bus źe na | lan bu ñid g.yo ba la sogs pas 'khri śin yin la de bun ba ltar sno ba can dan | 'dren byed pad ma ltar mdzes pas de'i gzugs brñan can de lta bus so || mgrin2 pa dan rkan dan so ste3 gnas gsum du nes pa 'di yin no ||
| rtag tu sdig med kun dga' mchog | | lus dud dag dan 'grogs la chags | | btsun mo Lus med kyis 'gons te | | 'jigs pa du mas reg par gyur | < 3.90 >
kye rtag tu1 sdig pa med pa źes2 dan | kye kun dga' mchog can źes dań | nu ma'i khur gyis lus dud pa'i gźon nu ma rnams dan ste gźan gyi chun ma dan 'grogs pa la chags pa źes bod de3 [94a/467] khyod kyi btsun mo Lus med 'Dod pas 'gons te4 'jigs pa'am zug gzer du ma sna tshogs pas reg par gyur pas na de la rjes su brtse bar byos śig ces5 'dod ldan yul gźan la chags pa la 'ga' źig gis smras so || 'di ni mgrin6 pa dan so las byun ba ste gnas gñis su nes pa'o ||
3.88 1 yig I . 2 cin I . 3 ram = I . 4 cig I . 5 ka I . 6 [n]o I . 7 'grin I . 8 pa = I. 3.89 1 nas = I . 2 'grin I . 3 ste I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. 3.90 1 du I . 2 ces I . 3 te I . 4 te = I . 5 źes I . 6 'grin I.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.88 / Rt. ad KA 3.88): tib. de tsam gyis 'dod pa'i dban du gyur pa des thob pa'i phyir ram yan na lan gcig lta bas nam *mkha' rjes su zun cig = Skt. tāvataiva madanaparavaśāyās tasyāh prāpteḥ ... sakrd vā darśanena gaganam anu- grhyatām * tib. gźan du na 'di'i mdzes pa 'bras bu med par 'gyur ro zes no bstod smra ba'i 'dod ldan gyis mdzes ma la smras so = Skt. anyathā viphalāsya śobheti (kaś cic) cātukāraḥ kāmī kāntām upalālayati tib. gnas bźir = Skt. catuhsthānah; (Dț. ad KĀ.T 3.89 / Rț. ad KĀ 3.89): tib. źes bos nas = Skt. (priy)āmantraņam * tib. 'dod ldan thams cad bcom mo źes pa'i don to = Skt. sarvam eva rogiņam hantīty arthah tib. g.yo ba la sogs pas = Skt. cañcalatvādinā tib. de lta bus so = Skt. tad īdršam; (Dț. ad KĀ.T 3.90 / Rț. ad KĀ 3.90): tib. gźon nu ma rnams daň = Skt. strīņām tib. gźan gyi chun ma = Skt. anyastri° tib. khyod kyi = Skt. tava * tib. 'Dod pas = Skt. Kāmena tib. zug gzer = Skt. pīdā tib. sna tshogs pas = Skt. aneka° tib. de la rjes su brtse bar byos śig = Skt. seyam anukam- pyatām tib. ces 'dod ldan yul gźan la chags pa la = Skt. iti (kam cit) kāminam vișayāntaraprasaktam tib. 'ga' żig gis smras so= Skt. (kā cid evam) āha | kaś cid (vā).
Page 378
364 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.90-91
Anangalańghanālagnanānātankā9 vartate | Anangena vā langhanam tata ālagno nānā- tanko10 yasyāḥ seyam anukampyatām iti 1kam cit11 kāminam vișayāntaraprasaktam nija- vadhūnimittaņ sānunayam kā cid evam āha | kaś cid vā | *kaņțhyadantyamātraprayukter12 dvisthāno 'yam śloka iti ||
agā gām Gānga-k>-âk>-āka-gāhak> âgha-ka-kāka-hā | a-hah>>-ânga khag>-ânk>-âga-kank> âga-kha-ga-k>-âkaka || < 3.91 >
T237|| 1|| agetyādi |1 akati kuțilam gacchatīty akam | kartary ac1 | aka2 kuțilāyām3 gatāv iti dhātuḥ" | ā samantāt kāyati śabdāyata ity ākaḥ4 III | ātaḥ prādibhyaN iti kaḥ | akam ca tad ākam cety akākam | Gangāyā idam gāngam | gāngam ca tat kam5 udakam ceti6 gā- ṅgakam | gāngakam ca tad akākaņ ceti gāngakākākam | tatra tasya vā gāhakaḥ prave- șțā | he gāngakākākagāhaka7 | ata evāghāny evāghakāni kutsitatvāt tāni malinatvādinā8 kākāḥ tān hantīty aghakakākahā9 |10 krtaGangāsnānatvān nișpāpas tvam | tataś ca gāņ svargam agāḥ prāptavān asi | na samdehaḥ | evamvidhasya svargagamanam avaśyambhā- vīti bhavişyad11 api tad12 bhūtam upacaryāgās tvam iti bhūtaprayogaḥ krtaḥ | yathājite 'pi [55a] bale jayakāraņasākalyāj jitavyapadeśo jitam idam mayā balam | kiyad etad iti prati- pattavyam | evam puņyamayasya tava śoko 'pi na sambhavatīty āmantraņadvāreņa sūcaya- ti |1° hāhety evamrūpaḥ13 pralāpaḥ śokasambhavaḥ | hāhā tam angati14 yātīti hāhāngaḥ15 | agi16 gatyartho dhātuḥ' | na hāhāngo 'hāhāngaḥ | he ahāhānga17 viśoka | evam18 guņayo- gāt | ā svargam prasiddhas tvam iti sambodhanamukhenābhidhatte | khaga ādityaḥ so 'ńkaś cihnam tatra gater asyeti khagānkaḥ19 sa cāsāv agaḥ parvataś20 ceti khagāńkāgaḥ Sumerur iti yāvat | sa ca svarga eva 21tatra devānām21 avasthānāt | tam kankati kīrtidvāre- ņa gacchatīti vyāpyād aņV1 | he khagānkāgakanka | evam kalyāņāśayatvāt | durjanasamsa- rgo 'pi [106b] tava nāstīti kathayati | aganti22 kuțilam gacchanty adāntatvād23 ity agāni kartary ac | agāni ca tāni khānīndriyāņi cety agakhāni24 tāni gacchantīty agakhagāḥ | adāntendriyāḥ khalā iti yāvat | ta eva kutsitatvād agakhagakās25 teșv akako 'lolo 'lubdho nirapekşas tatsamsargadveșitvāt26 | he agakhagakākaketi27 kaś cit purușaḥ28 stutaḥ | kaņ- țhyamātraprayogād ekasthāno 'yam ślokaḥ |29 evam sthānaniyamaś caturdhā darśitaḥ ||
3.90 langhanātankanānātamkā Hs. · 10 nānātankā Hs. · 11 kiñ cit Hs .; kañ cit Ed. · 12 °prayukte Hs .; °pra- yukto Ed.' - Metrum: Anușțubh 3.91 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ak Hs. · 3 kutiyām Hs. · 4 ākam Ed.' . 5 kam Hs. post corr. (ka°), Ed .; m Hs. ante corr. · 6 ca Ed.' · 7 gāngakākagāhaka Hs. · 8 malitatvā° Hs. · 9 aghakākahā Hs. . 10 om. Hs., Ed. . 11 bhavisyaty Ed.' . 12 om. Ed.' . 13 orupah Hs. post corr., Ed .; °rūpam Hs. ante corr .?. 14 angati ...... Ed. · 15 hāhāngam Hs. · 16 agir Hs. · 17 hāhānga Hs., 'hāhānga Ed. · 18 eva Hs. · 19 ankaḥ Hs. post corr. (°h), Ed .; °ānka Hs. ante corr. · 20 sarvataś Hs. · 21 devānām [tatra] Ed. · 22 anganti Hs. · 23 a[dļāt- yantatvād Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.91: ma dul ba ñid las für Skt. adāntatvāt. · 24 akhāni Hs. · 25 agakhagās Hs .; agakhagakāḥ | Ed. · 26 ° dveșāt Ed.' · 27 'gakhagakākaka iti Hs .; agakhagakākāka iti Ed.' · 28 puruşaḥ Hs. post corr. (°h), Ed .; purușa Hs. ante corr. · 29 || 91 || Ed. - Metrum: Anușțubh
I Vgl. Pāņ. 3.1.134: nandigrahipacādibhyo lyuņinyacaḥ (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 90). · " Cān .- Dhātup. 1.534, Pāņ .- Dhātup. 1.829-830. · " Vgl. Cān .- Dhātup. 1.266, Pān .- Dhātup. 1.964. · N Cần. 1.1.142; vgl. Pān. 3.1.136: ātaś copasarge (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 91). · V Cān .- Dhātup. 1.38, Pāņ .- Dhātup. 1.155-165. . VI Cān. 1.2.1; vgl. Pāņ. 3.2.1: karmany an (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 93).
Page 379
3.91 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 365
ha ha mi *sgrog mkha' 'gros mtshan | | ri 'gro dban 'khyog ldan ma chags | | 'khyog *sgrog Ganga'i chur 'jug sdig | | bya rog 'joms pa mtho ris 'gro | < 3.91 >
kye hā hã phya nan gyi brjod1 pa mi sgrogs pa phya nan dan bral ba źes2 dan | kye mkha' la 'gro ba ñi mas mtshan pa'i ri Lhun po la 'gro ba ste de la lha rnams gnas pas na mtho ris la thug par grags pas khyab pa źes dan | kye dban po mig la sogs pa ma dul ba ñid las 'khyog po dan ldan pa3 skye bo nan pa la ma chags pa'am mi 'grogs pa ste skye bo nan pa dan mi 'grogs so źes2 dan | kye 'khyog por 'gro źin smra kun nas sgrogs pa chu bo Gan4 gā'i chu la 'jug pa źes bod de5 | sdig pa ñid dri ma can sogs ñid las bya rog yin źes2 no bo can gyi rgyan du bkod nas de Gan4 gā'i chu la bkrus pas 'joms pa khyod mtho ris bde 'gror 'gro'o źes skyes bu 'ga' źig la bstod do || 'di ni mgrin pa las byun ba kho na yod pas gnas gcig tu6 nes pa'o ||
3.91 1 rjod I . 2 ces I . 3 ba I . 4 gam I . 5 te I . 6 du I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.91 / Rt. ad KĀ 3.91): tib. phya nan gyi brjod pa = Skt. pralāpa śokasambhavah tib. phya nan dan bral ba = Skt. viśoka tib. ñi mas = Skt. ādityah tib. Lhun po = Sumeruh tib. de la lha rnams gnas pas = tatra devānām avasthā- nāt tib. mtho ris la = Skt. svarge tib. thug par = Skt. gacchati tib. grags pas = Skt. kīrtidvāreņa tib. ma dul ba ñid las = Skt. adāntatvāt tib. skye bo nan pa la = Skt. khalāḥ tib. skye bo nan pa dan mi 'grogs so = Skt. durjanasamsargo ... nāsti tib. 'gro= Skt. gacchati tib. kun nas = Skt. samantāt tib. dri ma can sogs ñid las = Skt. malinatvādinā tib. Gan gā'i chu la bkrus pas = Skt. krtaGangāsnānatvāt · tib. bde 'gror = Skt. svargam tib. źes skyes bu 'ga' źig la bstod do = Skt. iti kaś cit purusah stutah tib. kho na yod pas = Skt. °mātraprayogāt.
Page 380
366 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.92-93
re re roru-rur>-uro-rug-ago-go 'g>-ânga-go 'ga-guh | kim kekā-kāku-kaḥ kāko mā mā mām āma m»> âmama || < 3.92 >
|| samprati varņaniyamaņ nidarśayann1 āha | 2re re ityādi |2 re re ity anādare3 bhartsane vā | trāsāttaparavaśatayā4 bhrśam abhīksņam vā rautīti rorūḥ5 | rauter yanantāt kvipi rū- pam | rorūś6 cāsau ruruś ca mrgaviśeșo rorūrurus7 tasyo Ț238Țļraḥ8 krodadeśas tasya rug bhango9 vidāraņam evāgaḥ pāpam tad gacchatīti rorūrurūrorugāgogaḥ10 | parvata- deśavartinā11 *tarumūlagatagopadārthena12 kena cid gopena duritam idam ācaritam iti sa- viśeşam darśayati | agasya parvatasyāngam ekadeśas 13tam gatas13 tatrāvasthānād14 agā- ngagah | 15age parvate15 vyavasthita gavo 'syety agaguḥ | tvam eva16 pratyakșapāpaḥ mā mā sāvege vāraņe āmreditaprayogaḥ17 | 18mām āmāgaccha |18 nedrśaḥ19 pā[55b]po20 jano 'smadantikam21 āgantum arhati | amamo nisparigrahaḥ | māmama parigrahakleśopa- hateti tasyāmantraņam | anena mrgavadhapātakam22 sūcitam parigrahopahatānām evedrśa- duścaritasambhavāt | nișparigrahaņam23 tu nișpāpatvāt | yadi nāma evam tathāpi kiņ na yuşmatsamīpam upagaccheyam ity āśankya tad asambhavam prativastunā' darśayati | kekā mayūradhvanir madhuras tasyāļ24 saiva vā kākur bhangas tatraiva sahajatayā prati- niyamāt tayā kāyati śabdāyata iti kekākākukaḥ kāko vāyasaļ25 kiņ sambhavati | naiva | tadvat tvadvidhapāpajanasamsargo26 'smadvidhānām śreyorthinām27 na sambhavatīti kaś cin muniḥ krtamrgavadhapātakam gopālakam araņyacaram ātmasamīpam upasarpa- ntam28 ittham abhidhatte | [107a] rephagakārakakāramakāramātraprayogāc caturvarņo 'yam śloka iti ||
devānām nandano devo nodano Veda-nindinaḥ | divam dudāva nādena dāne Dānava-nandinaḥ || < 3.93 >
1|| devānām ityādi |1 devānām nandanaḥ prītikaraḥ tadyogakșemācaraņaparatvāt | Veda- nindino dharmādhikşepakasya lokasya2 nodano niședdhā įcepīpravartanāt3 | devo Vișņus tasyaiva tādrśatvād vakșyamāņaviśeșayogāc ca | Dānavān asurān nandayati vardhayati tadyogakşemācaraņatvād iti Dānavanandino 'sureśvarasya Hiraņyakaśipor4 anyasya vā
3.92 1 darśayann Ed.' . 2 re ra i°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 anādare Hs. post corr., Ed .; anadare Hs. ante corr. . 4 trasa[dipara]vasataya Ed.' . 5 roruh Ed.' . 6 rorus Ed.' . 7 rorururuh Ed.' · 8 tasya urah Hs .; tasya ūruh Ed.' · 9 om. Ed.' · 10 rorururūg° Ed.' · 11 ovarttinā Hs .; °vartanāt Ed.' . 12 °gopadārthe Hs .; °gopanaghātukena Ed.' · 13 tadgataḥ Ed.' · 14 °sthānatā | Hs .; °sthānāt Ed. · 15 age par- vateșu Hs .; ageșu tarușu Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.92: ba lan ri la. · 16 evam Ed. · 17 āmreditah pra° Hs. · 18 māgāmāgaccha Hs. post corr., māgamā°~ Hs. ante corr .; māgāḥ mā āgaccha | Ed. · 19 nedrśah | Hs .; [mama mādrśasya puņyātmanah savidha iti śeșah |] nedrśah Ed. · 20 pāpī° Ed. · 21 ° attikamm Hs. · 22 °pātaka- nimittam Ed.' . 23 nişparigrahāņām Ed.' . 24 tasyā Hs .; tasya Ed.' . 25 vādāśah Hs. · 26 °vidhayāyajana° Hs. · 27 śreyo'rthānām Hs., śreyo'rthinām Ed. · 28 °samīpasarpantam Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.93 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 lokasya Hs. post corr., marg. (°sya), Ed .; loka Hs. ante corr. · 3 cepīpravarttanāt Hs .; [trayī]pravartanāt Ed. · 4 °kaśiyor Hs .; °kaśipoh, Ed.
I Vgl. KĀ 2.46.
Page 381
3.92-93 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 367
| kye kye sgra sgrog ru ru'i bran | | 'joms sdig ba ri ri char 'gro | | na can ma 'on bdag gi can | | bya rog rma bya'i sgra sgyur ci | < 3.92 >
gsum pa gsal byed nes pa ni (5.2.2.2.2.2.2.3.2.3") sna ma gñis ltar tshigs bcad bźi ste | kye kye źes pa ma gus pa'am smod pa'am spon ba ste | *kye1 bdag gi bar 'dzin pa med pa min pa can źes bos2 nas śin tu'am3 yan yan du sgra sgrogs pa'i ri dags ru ru'i bran 'joms śin sdig pa can | ba ri ste ri dags rnams lons spyad byar sems pas +'di'i ba lan ri la gnas pa can | ri'i phyogs kyi char 'gro ba'i rnon pa khyod na can te na'i gan du ma 'oń źig4 | de zla bo'i dňos po'i dpes sgrub pa ni bya rog gis rma bya'i sgra sgyur ba ci ste mi srid pa bźin du khyod lta bu'i skye bo dan 'grogs pa ni kho bo cag lta bu legs pa don du5 [94b/468] gñer ba rnams la mi srid do źes thub pa 'ga' źig gis ri dags bsad pa'i ba lan rdzi dgon par rgyu ba ran gi gnas su 'on ba la smras so || 'dir rkań pa bźi la rim pa ltar ra dan ga dan ka dan ma ste gsal byed bźir nes pa Legs sbyar gyi skad la yod do ||
| lha rnams dga' bar byed pa'i lha | | Rig byed la smod 'gog pa pos | | lha min dga' byed bcom pa na | | sgra yis mtho ris gan bar gyur | < 3.93 >
lha rnams la grub pa dan bde ba 'byun bar byed pa la brtson pa'i phyir de rnams dga' bar byed pa'i lha Khyab 'jug ste | de'i khyad par ni Rig byed la smod cin mi gus pa chos spon ba'i 'jig rten 'gog pa ste | des lha min rnams dga' źin 'phel bar byed pa lha ma yin gyi dban po Hi ra ņya ka śi pu dan Kai ța bha la sogs pa rnams bcom pa na dregs pas phyuń ba'i sen ge'i *sgras1 sam de bcom mo źes pa'i sgra grags pas mtho ris kyi 'jig rten khyab par gyur to || 'dir da dan na dan wa ste gsal byed gsum du nes pa'o2 ||
3.92 1 kye'i I . 2 bod I . 3 du'am I . 4 cig I . 5 du du I. 3.93 1 sgra 'is I . 2 pa'o I post corr., m. sec. marg. (pa°); 'o I ante corr.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.92 / Rt. ad KĀ 3.92): tib. gus pa'am smod pa = Skt. anādare bhartsane vā tib. 'dzin pa med pa= Skt. nişparigrahaḥ tib. śin tu'am yan yan du = Skt. bhršam abhīkșnam vā tib. ri dags = Skt. mrga° tib. ri la = Skt. parvate · tib. rnon pa = Skt. mrgavadha° tib. na'i gan du = Skt. asmadantikam tib. mi srid pa = Skt. sambhavati | nai(va) tib. khyod lta bu'i skye bo dan 'grogs pa ni kho bo cag lta bu legs pa don du gñer ba rnams la mi srid do żes thub pa 'ga' źig gis ri dags bsad pa'i ba lan rdzi dgon par rgyu ba ran gi gnas su 'on ba la smras so = Skt. tvadvidha(pāpa)janasamsargo 'smadvidhānām śreyorthinām na sam- bhavatīti kaś cin muniḥ (krta)mrgavadha(pātakam) gopālakam (araņya)caram ātmasamīpam upasarpantam (ittham) abhidhatte; (Dț. ad KĀ.T 3.93 / Rț. ad KĀ 3.93): tib. grub pa dan bde ba 'byun bar byed pa la brtson pa'i phyir = Skt. °yogakșemācaraņaparatvāt tib. Khyab 'jug = Skt. Vişnuh * tib. khyad par = Skt. °viśeșa° tib. chos spon ba'i 'jig rten = Skt. dharmādhikşepakasya lokasya tib. 'phel bar byed pa = Skt. vardhayati · tib. lha ma yin gyi dban po Hi ra nya ka śi pu dan Kai ta bha la sogs pa rnams = Skt. asureśvara- sya Hiraņyakaśipor (anyasya) vā Kaitabhādeḥ tib. dregs pas phyun ba'i sen ge'i = Skt. darponmuktena simhanādena tib. sgra grags pas = Skt. śabdena tumulena tib. kyi 'jig rten = Skt. °lokam.
Page 382
368 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.93-95
Kaițabhāder dāne 'vakhaņdane vidāraņe nādena darponmuktena simhanādena tadbhanga- saņbhavena5 vā nādena śabdena tumulena hetunā 6*karaņena vā6 divam svargalokam dudāva | kim idam ity upajātaśankam7 akarod ity arthaḥ | dakāravakāranakāramātrātmaka- tvāt8 trivarņo 'yam śloka iti9 ||
sūriḥ sur>-âsur>-āsāri-sāraḥ s>-ārāsi-sārasāḥ | sasāra sarasīḥ Sīrī sa-s>-ūruḥ sa surā-rasī || < 3.94 >
1|| sūrir ityādi |1 T239Ț sa prasiddhaḥ Sīrī Balabhadraḥ sūriḥ sarvavidyākovidaḥ surāś cāsurāś ca tān āsartum vyāptum apratihatatvāc chīlam asyeti surāsurāsārī | sāraḥ2 sāma- rthyam asyeti surāsurāsārisāraḥ3 | nayasampanno vikramasampannaś cety uktam bhava- ti | śobhanabhyam ūrubhyām4 saha5 vartata iti6 [56a] 7sasūruḥ |7 saurūpyam anenopalakși- tam | surārasī 8madirāsvādī | tathā8 prasiddhaḥ | sarasīḥ krīdādīrghikā sasāra vārivihāra- yogena nirviveśa | kimviśiştāḥ | ārāsibhir9 mukharaiḥ sārasaiḥ pakșiviśeaiḥ saha varta- nta10 iti sārāsisārasāḥ11 | anena vilāsitvam asyodbhāvitam12 | rephasakāramātrasvabhāva- tayā dvivarņo 'yam 13śloka iti13 ||
nūnam nunnāni n> ânena n> ānanen> ānanāni naḥ | n> ân-enā nanu n»> ânūnen> aînen> ânān ino ninīḥ || < 3.95 >
1|| nūnam ityādi |1 nūnam niścitam etat | kiņ tat | no 'smākam ānanāni mukhāni na na2 nunnāni kiņ tu nunnāny abhibhūtāny eva | kena | anena purușeņa yena sārdham yoddha- vyam | 3kena | *ānanenātmīyena3 mārtaņdamaņdaleneva tejasvinā mukhena | āstām tāvad yuddham mukham apy asyāvalokayitum asmanmukhāni na śaknuvanti | ko 'py ayam ati- mānușaḥ purușaḥ | tādrśena saha yoddhum4 asmān niyunkte5 prabhur aparīkșako 'smākam iti kathayati | enena6 pūrvoktenānūnenādhi[ 107b kenātibalīyasā7 saha8 yoddhum ity arthān ninīḥ netum9 niyoktum icchur anān prāņinaḥ 1prakaraņād anujīvino10 'smān |11
3.93 5 ~°sambhavena Hs .; [stambha]bhangasambhavena Ed.' · 6 haranena vā Hs .; om. Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 1.104, 3.10, 3.14, 3.46. · 7 °jātasangam Hs. · 8 °ātmatvāt Ed.' · 9 ślokaḥ Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.94 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 [tādrśaḥ] sāraḥ Ed. · 3 āsurasāri° Hs. · 4 ūrū- bhyām Hs. . 5 om. Ed.' . 6 ita Hs. ·7 sasūruh Hs. post corr .; sasūrūh Hs. ante corr., sasūrūh | Ed. · 8 āsvā- dī tathā Hs .; °āsvādī | tathā [ca balabhadraḥ] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.94: myon ba'i nan tshul can du rab tu grags pa. · 9 arasibhir Ed.' · 10 varttanta Hs .; vartata Ed.' · 11 sārāsisārasā Hs .; sārasisārasāh Ed.' · 12 °bhāvitam Hs. post corr.2; °bhāvitah Hs. ante corr. · 13 ślokaḥ Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.95 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 [na] Ed. · 3 kenānenātmīyena mukhena Hs .; kena ? anenātmīyena mukhena Ed. · 4 [yo] yoddhum Ed. · 5 niyumkte | Hs .; niyunkte 'sau Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.95: bdag cag sbyor ba'i rje bo 'di ni ma brtags pa byed pa'o. ·6 etena Ed.' · 7 °ādhikenātibalīyasā Hs. post corr., marg. (°ti°), °ādhikenabalīyasā Hs. ante corr .; °āpi kenāīpy a]tibalīyasā Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.95: lhag pa śin tu stobs dan ldan pa für Skt. °ādhikenātibalīyasā. * · 8 om. Ed.1 . 9 .. .... Ed. · 10 prāņo 'nujīvino Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.95: srog chags te skabs kyis g.yog 'khor rnams für Skt. anān prāņinaḥ prakaraņād anujīvinaḥ. · 11 om. Hs., Ed.
Page 383
3.94-95 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 369
| mkhas pa lha dan lha min la | | 'gro stobs ldan pa byin legs can | chan gi ro ldan Gśol 'dzin de | | bźad kyi sgra ldan mtsho ru son | < 3.94 >
'phon spyad la sogs pa rig pa thams cad la mkhas pa lha dan lha min rnams la 'gro źiń khyab pa'i stobs dan ldan pa1 byin pa legs śin mdzes pa can2 chan gi ro myon ba'i nań tshul can du rab tu grags pa Gśol3 'dzin Stobs bzań źes bya ba Khyab 'jug gi phu bo de bya4 bźad kyi sgra dan ldan pa'i rtse dga'i don gyi mtsho ru soń no || 'di ni sa dan ra ste gsal byed gñis su nes pa'o ||
| 'di yis bdag cag rnams kyi bźin | | bźin gyis nes par ma bcom min | | bdag srog dman med dan sbyor źiń | | rje bo skyes min sdig med min | < 3.95 >
gan dan lhan cig 'thab par bya ba'i skyes bu *'dis1 bdag cag rnams kyi bźin ras2 kho'i bźin ras ñi ma'i dkyil 'khor lta bu'i gzi brjid can gyis ma bcom pa min gyi bcom źin zil gyis mnan pa kho na ste | de dan 'thab pa lta źog | de'i gdon pa'an blta bar mi nus so || 'di ni mi las 'das pa'i skyes bu su źig ste de 'dra dan lhan cig 'thab mo la bdag cag sbyor ba'i rje bo 'di ni ma brtags pa byed pa'o źes ston pa | srog chags te skabs kyis g.yog 'khor rnams mi dman źin lhag pa śin tu3 stobs dan ldan pa sar bśad pa [95a/469] 'di dan 'thab4 pa la sbyor te 'thab tu3 'jug pa bdag cag gi rje bo 'di skyes bu ste mi min pa dan sdig pa can min nam źes rje bos śin tu3 dpa' bo 'ga' źig dan 'thab tu3 bcug pa'i g.yog *rnams5 brtag par byed do || de ni na nu źes6 pa rtog par byed pa la 'jug pas bśad pa ste | nes pa la 'jug *pas7 bśad na skyes min sdig can ṅes źes par bsgyur bar bya'o || 'di ni gsal byed na yig gcig pur nes pa'o ||
3.94 1 ba I . 2 can = I . 3 bśol I . 4 Lies: *chu bya ? Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 570. 3.95 1 'di yis I . 2 ras = I . 3 du I . 4 'thap I . 5 rnam I . 6 ces I . 7 par I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.94 / Rt. ad KĀ 3.94): tib. rig pa thams cad la = Skt. sarvavidyā° tib. khyab pa'i= Skt. vyāptum tib. myon ba'i nan tshul can du = Skt. °āsvādī tib. rab tu grags pa = Skt. prasiddhah tib. Stobs bzan = Skt. Balabhadrah tib. bya = Skt. pakși° tib. rtse dga'i = Skt. krīdā°; (Dț. ad KĀ.T 3.95 / Rț. ad KĀ 3.95): tib. gan dan lhan cig 'thab par bya ba'i skyes bu = Skt. purușeņa yena sārdham yoddhavyam tib. ñi ma'i dkyil 'khor lta bu'i gzi brjid can = Skt. mārtandamandaleneva tejasvinā tib. gyi bcom źin zil gyis mnan pa kho na ste = Skt. kim tu nunnāny abhibhūtāny eva tib. de dan 'thab pa lta źog | de'i gdon pa'an blta bar mi nus so | = Skt. āstām tāvad yuddham mukham apy asyāvalokayitum (asmanmukhāni) na śaknuvanti tib. 'di ni mi las 'das pa'i skyes bu su źig = Skt. ko 'py ayam atimānușah purusah tib. de 'dra da lhan cig 'thab mo la bdag cag sbyor ba'i rje bo 'di ni ma brtags pa byed pa'o źes ston pa = Skt. tādrśena saha yoddhum asmān niyunkte prabhur aparīkșako 'smākam iti kathayati * tib. srog chags te skabs kyis g.yog 'khor rnams = Skt. prāņinaḥ prakaraņād anujīvinah tib. lhag pa śin tu stobs dan ldan pa = Skt. °ādhi- kenātibalīyasā tib. snar bśad pa = Skt. pūrvoktena tib. 'thab pa la = Skt. yoddhum tib. bdag cag gi = Skt. asmākam tib. 'di = Skt. ayam tib. mi = Skt. purusah tib. rje bos śin tu dpa' bo 'ga' żig dan 'thab tu bcug pa'i g.yog *rnams brtag par byed do = Skt. kena cid atibalīyasā yoddhum niyuktāh prabhunānujīvino vitarkayanti tib. rtog par byed pa la = Skt. vitarke tib. nes pa la = Skt. niścaye * tib. 'di ni = Skt. ayam.
Page 384
370 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.95-97
nayateḥ12 sannantāt kvipi rūpam | ino 'smākam prabhur13 nā purușo 'yam 14nānenāḥ |14 enaḥ15 pāpam na vidyate 'syety anenā na bhavatīti kim tu sapāpa eva | nanu vitarke niś- caye16 vā | yad anenātimānușaprabhāveņāsmān17 ghātayitum18 icchati svayam apy atra yoddhum prāptam19 iti kena cid atibalīyasā yoddhum niyuktāḥ prabhunānujīvino vitarka- yanti | ayam nakāramātranibandhatvād ekavarņaḥ 20śloka iti bhadram ||20
iti dușkaramārgo 'pi kimcidādarsitakramaḥ | prahelikāprakārāņām punar uddiśyate gatiḥ || < 3.96 >
1|| duşkaram upasamhrtya prahelikā anubadhnann āha | itītyādi |1 ity uktena vidhinā duș- karamārgo dușkaro 'pi kāvyaprakāraḥ | na kevalam sukara ity apiśabdaḥ | kiņcid īșat saņkșepatas tathā pratijñānāt kriyāviśeșaņam2 | ādarśita uktaḥ kramaḥ svabhāvo 'syety ādarśitakramaḥ 3pratipāditaḥ 3 iti dușkaramārge 'pi |240| kaś cid 4adarsitaḥ krama ity api pāțhaḥ | tatra dușkaramārgavișaye5 'pi kramaḥ prakā[56b]raḥ6 kaś cit ko 'pi samkșipta ādarśita iti yojyam || punar atha prahelikānām tadrūpāņām vā prakārāņām vikalpānām gatiḥ svarūpam lakșaņam laksyam coddiśyate 8pratipādyata iti8 ||
krīdāgosthīvinodeu tajjñair ākīrņamantraņe | paravyāmohane capi sopayogah prahelikaḥ || < 3.97 >
|| kva punas tadupayoga iti ced āha | krīdetyādi |1 goșțhīnām anekavidhatvāt krīdārūpāḥ prītisvabhāvā rasavatyo yā gosthya samavāyāḥ kāvyālāparūpā vidagdhānām tā eva su- khena kālapreraņarūpatvād2 vinodās teșu krīdāgosțhīvinodeșu | tajjñaiḥ prahelikāvedi- bhiḥ sahākīrņe janasambādhe sthāne kva cin mantraņe guptabhāșaņe tadvidām eva tatra3 gūdhārthānām prahelikānām rahasyabhūtārthapratipatter4 itareșām tatra samnihitānām api kim idam ucyata iti tadanavagamād5 ākīrņe 'pi mantraņam prahelikabhi sādhyate | 6*pa- reșāñ įca jñāyatām+6 kim asmābhir ucyata iti vyāmohane tattvārthāniścayād7 ākulīkaraņe A
3.95 12 nayateh Hs. post corr., m. sec. (°h), Ed .; nayate Hs. ante corr. . 13 prabhuh | Hs. post corr., marg. (°h |)2, Ed .; prabhu Hs. ante corr. · 14 nānāḥ | Hs .; nānenāḥ Ed. . 15 enaḥ Hs. post corr., Ed .; enam Hs. ante corr. . 16 niścaye Hs. post corr., Ed .; niścayo Hs. ante corr. . 17 anena°~°prabhāvena° Hs .; enena° ºprabhāveņāº Ed. · 18 dhātayitum Ed.' · 19 prāptamim Hs., prāptaḥ Ed. · 20 ~ bhadram || Hs .; ślokaḥ || Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.96 1 duşkaramārgam upasamharati - iti dușkaramārgo 'pi kiñcidādarśitakramaḥ | Ed.' · 2 °viśeșanam Hs .; °viśeşaņam etat Ed. · 3 °pādita Hs., Ed. · 4 ādarśitakrama Hs. · 5 °mārggavișayo Hs .; °mārga vișaye Ed. · 6 prakākāraḥ Hs. · 7 yojyam | Hs .; yojyam | || iti citracakram || prahelikā anubadhnann āha - prahelikā- prakārāņām punar uddiśyate gatiḥ || 96 || Ed. · 8 pratipādyate Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.97 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 oņarūpatvāt Hs., °ņārūpatvād Ed. · 3 tatra Hs. post corr., marg.2, Ed .; om. Hs. ante corr. · 4 opratipattih | Ed. · 5 anavagamāt Ed. · 6 ya eșāñ ca jñāyatām Hs .; [sāmarthyam ced] jñāyatām Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.97: pha rol po de mi śes pa rnams. ·7 tatvārthā° Hs., tattvā° Ed .!
Page 385
3.96-97 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 371
| de ltar bya dka'i lam la yan | | rim pa cuň zad kun tu bstan | | gab tshig dag gi rnam pa yi | | lugs kyan rab tu bstan par bya | < 3.96 >
de ltar brjod zin pa'i rnam pas bya sla ba 'ba' źig tu1 ma zad kyi bya dka' ba yan sñan 2nag gi2 rnam pa yin pas 'di'i lam la yan rim pa ran bźin mdor bsdus pas cun zad bstan par byas so źes pa bya dka' rnams kyi don bsdus pa'o || gsum pa gab tshig gi rgyan la gñis (5.2.2.2.2.2.3") | bśad par dam bca' (5.2.2.2.2.2.3.1) źin dgos pa brjod (5.2.2.2.2.2.3.2) | gab tshig bcu drug ñid bśad pa'o || dan po ni (5.2.2.2.2.2.3.1") gab tshig ces bya ba snon gyi lo tsā3 ba chen po rnams kyis *lde'u'am4 sku ska1 źes par bsgyur ba'i rnam pa rnam par rtog pa rnams kyi lugs ran gi no bo mtshan ñid dan mtshon bya rnams bstan źin5 rtogs su gźug par bya'o ||
| rtsed mo'i 'dun sar bźad gad dań | | de śes tshogs su gsan smra dań | | pha rol kun tu rmons byed la | | gab tshig dag ni ñer mkho ldan | < 3.97 >
de gan du mkho źe na | rtsed mo ni dga' ba'i ran bźin ñams dan ldan pa ste | de'i 'dun sa'am tshogs pa ni mkhas pa rnams sñan nag1 kun nas brjod pa yin la | de kho na bde ba kho nas dus 'da' bar byed pa'i phyir bźad gad yin źin2 de la gab tshig ñe bar mkho3 ba dań bcas pa'o || de bźin du gab tshig de śes pa rnams tshogs su ste skye bos gan bar gsań smra ste gsan dgos pa'i don rnams phan tshun du go źin4 de mi śes pa de na ñe bar gnas pa rnams 'di dag ci smra ba yin sñam du bya ba'i ched du dan | pha rol po de mi śes pa rnams kun tu5 rmońs par byed pa ned ci smra źin 'dug ces pa la'an mkho ba'o || des na de rnams kyań rgyan bźin [95b/470] du sñan nag1 la bsam par bya'o ||
3.96 1 du I . 2 nags kyi I . 3 tstsha I . 4 lhe'u'am I; vgl. Mvy 7315. . 5 cin I. 3.97 1 nags I . 2 cin = I . 3 'kho I . 4 źin = I . 5 du I.
I Mvy 7315 (lde'u'am sku ska; vgl. Ed. SAKAKI, Mvy 7351: mde'u'am sku ka. lde'u'am sku ska).
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.96 / Rt. ad KĀ 3.96): tib. brjod zin pa'i rnam pas = Skt. uktena vidhinā tib. bya sla ba 'ba' źig tu ma zad kyi = Skt. na kevalam sukarah tib. sñan nag gi rnam pa = Skt. kāvyaprakārah tib. ran bźin = Skt. svabhāvah tib. mdor bsdus pas = Skt. samkşepataḥ * tib. bya dka' rnams kyi don bsdus pa'o = Skt. duşkaram upasamhrtya tib. rnam par rtog pa rnams kyi = Skt. vikalpānām tib. ran gi no bo mtshan ñid dan mtshon bya rnams = Skt. svarūpam lakșaņam laksyam ca tib. rtogs su gźug par bya'o = Skt. pratipādyate; (Dț. ad KĀ.T 3.97 / Rț. ad KĀ 3.97): tib. de gan du mkho źe na = Skt. kva punas tadupayoga iti ced āha tib. dga' ba'i ran bžin ñams dan ldan pa ste = Skt. prītisvabhāvā rasavatyah tib. tshogs pa = Skt. samavāyāh tib. sñan nag kun nas brjod pa = Skt. kāvyālāpa° tib. de kho na bde ba kho nas dus 'da' bar byed pa'i phyir = Skt. tā eva sukhena kālapreraņa- rūpatvāt tib. skye bos gan bar = Skt. janasambādhe tib. gsan dgos pa'i don rnams phan tshun du kho zin de mi śes pa de na ñe bar gnas pa rnams 'di dag ci smra ba yin = Skt. rahasyabhūtārthapratipatter itareșām tatra samnihitānām api kim idam ucyate tib. ned ci smra żin 'dug = Skt. kim asmābhir ucyate · tib. des na de rnams kyan rgyan bźin du sñan nag la bsam par bya'o = Skt. tatas tā apy alamkāravat kāvyalakșaņe cintanīyāh.
Page 386
372 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.97-99
narmarūpe cāpi8 vişaye | caivety api pāthaḥ | sahopayogena prayojanena vartanta9 iti so- payogā upakāriņyaḥ | tatas tā apy alamkāravat [ 108a kāvyalakșaņe cintanīyāḥ | tataś ca10 Bhamahena
nānādhātvarthagambhīrā yamakavyapadeśinī11 | 12prahelikā sā hy uditā12 RāmaśarmĀcyutottare ||
kāvyāny api yadīmāni13 vyākhyāgamyāni śāstravat | utsavaḥ sudhiyām eva hanta durmedhaso hatā14
T241Ț] 15iti1 |15 tad apahastitam16 upayogavattayāvaśyavaktavyatvāt prahelikānām alamkā- ravad iti ||
āhuḥ samāgatām nāma gūdhārthām padasamdhina vañcitānyatra rūdhena yatra śabdena vañcanā || < 3.98 >
1|| lakşaņam1 tāsām kurvann āha2| āhur ityādi |2 padayoh suptinantayoḥ 3samdhinā *gha- țanena3 tādrśena hetunā gūdho 4durbodho 'rtho4 vivakșitam abhidheyam yasyā iti gūdhā- rthaprahelikāņ samāgatām āhus tadvidaḥ | gopitārthasamāgatapadapradhānatvāt samā- gateti tādrśī vyavahriyate ||5 yatra prahelikāyām anyatra įvārthāntare6 rūdhena pra- siddhenārthāntaraprayuktena śabdena vācakena vañcanā vañcanam vā vivakșitād arthād anyatra buddhyutpādād vipralambho jāyate7 sā tatparatvād vañcitā nāma vijñāyate ||
vyutkrāntātivyavahitaprayogān mohakāriņī | sā syāt pramușitā yasyā durbodhārthā padāvalī || < 3.99 >
|| ativyavahitānām atyantaviprakrstānām yathā moho jāyate padānām prayogo 'bhidhā- nam ativyavahito 'vātivyavahitaprayogaḥ | tasmād1 2atyantavya[57a]vahitapadayojanād dhetor2 mohaḥ | tato3 'rthāniścayam viparītārthe4 pratipattiņ5 karoti janayatīti mohakāri- ņī yā sā vyavahitapadapradhānatvād vyutkrāntā nāma prahelikā veditavyā || yasyāḥ pra- helikāyāḥ sambandhinī padānām āvalī samudāyo durbodhaḥ krcchrāvagamo6 'rtho7 'bhidheyam yasyā iti durbodhārthā sā prahelikāpahrtārthatvāt pramușitā nāma syāt |
3.97 8 vāpi Ed. · 9 varttanta Hs., vartata Ed.' · 10 ca yad uktam Ed. · 11 vyapadeśinīh Hs. · 12 prahelikāh śobhya[d]ita Hs. · 13 yadīnāni Hs. · 14 hatāḥ || [Kāvyālankāre 2.29-20] Ed. . 15 iti Hs., Ed. . 16 °hastitam Hs., °hastitam | Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.98 1 lakşanam Ed. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 sandhināpyatanena Hs .; san- dhinā padaghațanena Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.98: mtshams sbyar te 'dres pas für Skt. samdhinā *ghațane- na. · 4 durbodhārtho Hs .; durbodhah [krcchragamyo] 'rtho Ed. . 5 om. Hs., Ed. . 6 vārthāntare{{ .. }} Hs., vā arthāntare || Ed. · 7 jāyate | Hs., jāyate yatra Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.99 1 vā | ati°~°yogas tasmād Hs., vā | ativyavahitaḥ prayogataḥ syāt Ed.' · 2 °yojanāhetor Ed. · 3 so Ed. · 4 viparītartha° Ed. . 5 °pratipattim [ca] Ed. . 6 krcchragamyah Ed. . 7 'rtho Hs. post corr., marg .; artho Ed .; om. Hs. ante corr. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a).
I Kāvyālamkāra 2.19-20.
Page 387
3.98-100 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 373
| tshig mtshams sbyar bas don sbas pa | | kun tu tshogs pa źes par brjod | | gźan la grags pa'i sgra dag gis | | gan du slu ba slu byed ñid | < 3.98 >
gñis pa la gsum (5.2.2.2.2.2.3.2") | mtshan ñid dan min bstan (5.2.2.2.2.2.3.2.1) | de ltar snan mi 'chad pa'i rgyu (5.2.2.2.2.2.3.2.2) | dper brjod1 pa'o (5.2.2.2.2.2.3.2.3) || 'di rnams ni mtshan ñid re dan dper brjod1 re sbyar nas chun gcig tu2 bśad par bya'o || de la dan po ni (5.2.2.2.2.2.3.2.1") tshig sup dan tin'i mtha' can dag mtshams sbyar te 'dres pas don brjod par 'dod pa'i brjod bya sbas pa go dka' ba ni tshig 'grogs pas don sbas pa gtso bo ñid kyi phyir kun tu2 tshogs *pa'am3 kun tu2 'grogs pa źes bya ba'i gab tshig tu2 de śes pa rnams kyis brjod do || 1 gab tshig gaň du brjod bya'i don gźan la grags pa'i sgra don gźan la sbyar bas brjod par 'dod pa'i don mdzes ma lta bu las gźan 'phye bo' lta bu la blo skyed pa'i phyir slu bar byed pa ni slu byed ces bya ba'o || 2
| sbyor ba śin tu 'khrugs pa yis | | rmons byed rim pa bral ba ste | | gan la don rtogs dka' ba yi | | tshig phren de ni rab bcom yin | < 3.99 >
tshig gi sbyor ba śin tu1 'khrugs pa'am śin tu1 bar chod pa'i rgyu yis rmons par byed pa don mi nes par don phyin ci log tu go bar byed pa ni rim pa dan bral ba'am rim pa las 'das pa śes bya ba'o ||2 3 gab tshig gan la de dan 'brel ba'i3 tshig gi phren ba tshogs pa brjod bya'i don rtogs dka' ba de ni don phrogs4 pa lta bu ñid kyi phyir rab bcom źes bya ba'o || 4
| phal pa'i don bkod tshig dag gis | | bsdebs pa dag ni mthun pa'i gzugs | | mtshan ñid yod tsam nes tshig dan | | ldan pa'i tshig ni rtsub mo'o | < 3.100 >
brjod bya dnos su gyur pa las gźan pa phal pa btags pa ba skyed tshal" la sogs pa lta bu'i brjod bya'i don bkod pa'i tshig rnams kyis bsdebs śin sgrigs pa'i gab tshig ni ji 'dra ba bźin pa'i don gźan rtogs pa lhur len pa'i phyir mthun pa'i gzugs sam no bo mthuńs pa źes
3.98 1 rjod I . 2 du I . 3 pas .. m I. 3.99 1 du I . 2 |[|] I . 3 pa'i I . 4 phro .. gs I.
I Vgl. KĀ.T 3.109. · " Vgl. KĀ.T 3.112: skyed mos tshal 'dir für Skt. atrodyāne.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.98 / Rt. ad KĀ 3.98): tib. sup dan tin 'i mtha' can dag = Skt. suptinantayoh tib. 'dres pas = Skt. * ghatanena tib. brjod par 'dod pa'i brjod bya = Skt. vivakşitam abhidheyam * tib. go dka' ba = Skt. durbodhah tib. tshig 'grogs pas don sbas pa gtso bo ñid kyi phyir = Skt. gopitārthasamāgatapadapradhānatvāt · tib. de śes pa rnams kyis = Skt. tadvidaḥ * tib. don gźan la sbyar bas = Skt. °ārthāntaraprayuktena tib. brjod par 'dod pa'i don = Skt. vivakșitād arthāt tib. blo skyed pa'i phyir= Skt. buddhyutpādāt tib. ces bya ba'o = Skt. nāma vijñāyate; (Dț. ad KĀ.T 3.99 / Rț. ad KĀ 3.99): tib. tshig gi = Skt. padānām tib. śin tu bar chod pa'i = Skt. atyantavyavahita° tib. rgyu yis = Skt. hetoh tib. don mi nes par don phyin ci log tu go bar byed pa = Skt. arthāniścayam viparītārthe pratipattim tib. śes bya ba'o = Skt. veditavyā tib. de dan 'brel ba'i = Skt. sambandhinī tib. tshogs pa = Skt. samudāyaḥ tib. brjod bya'i = Skt. abhidheyam tib. don phrogs pa (lta bu) ñid kyi phyir = Skt. apahrtārthatvāt tib. źes bya ba'o = Skt. nāma.
Page 388
374 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.100-102
samānarūpā gauņārthāropitair grathitā padaiḥ | paruşā lakşaņāstitvamātravyutpāditaśrutiķ || < 3.100 >
|| yā 'gauņe 'rthe1 mukhyād2 abhidheyād anyasminn abhidheya āropitair adhyastaiḥ3 pa- daiḥ śabdair grathitā viracitā sā yādrśārthāntarapratipādanaparatvāt4 samānarūpā nāma smaryate || 242| lakşaņasya5 śabdānuśāsanasyāstitvam sadbhāvamātram prayoga- prahativyavacchedāt6 tena vyutpāditāņ samskrtāḥ śrutayaḥ padāny aprahatā yasyām sā prayogapratītirasavirahāt7 parușā nāma syāt |
samkhyātā nāma samkhyānam yatra vyāmohakāraņam | anyathā bhāsate yatra vākyārthaḥ sā prakalpitā || < 3.101 >
|| yatra prahelikāyām samkhyānam1 ekatvādikam vyāmohasyārthatattvāpratipatteḥ 108b kāraņam sākşād anuktasya vivakșitasyārthasya samkhyāmukhena samunnayanāt saņkhyātā nāma sā bhavet || yatra prahelikāyām vākyasya2 padasamudāyasyārtho3 'bhidheyam anyathāvasthito 'nyathā tadviparyayeņāvabhāsate4 pratibhāti sā prahelikā prakalpitā nāmānyathārthakalpanaparatvāt5 ||
sā nāmāntaritā yasyā nāmni nānārthakalpanā | nibhrtā nibhrtānyārthā tulyadharmasprśā girā || < 3.102 >
|| yasyāḥ1 prahelikāyāh sambandhino nānārthasyānekasyābhidheyasya2 kalpanā udbhā- vanam bhavati | kutra | nāmni kva cit saņjñāyām vișaye | sā3 prahelikā nāmnā vyavahitā- rthatvān nāmāntaritā nāma syāt || darśitārthāpekșaya4 nibhrto vyavasthito5 6'nyo 'rtho6 'bhidheyam yasyām iti nibhrtānyārthābhidheyārthāntarāt | katham | tulyaņ sa- mānam ubhayatra vrtter dharmam artharūpam tan nimittīkrtya pravrtteḥ sprśatīti tulya- dharmasprk | tulyo vā vivakșitenārthena sadro dharmo guņo 'syeti tulyadharmāņam8 artham sprśatīti tulyadharmasprk | tayā tulyadharmasprśā girā śabdena hetunā |9 tādrśī gīḥ prayujyate yā vivakșitasadrśam arthāntaram 10abhidadhānā |1° tatraiva vivakșite 'rthe nişțhāsyati11 | yadvā tu[57bļlyadharmasprśā girā *karaņena12 nibhrto 'prakato 'nyo gr- hītārthāpekşayārtho 'bhidheyam yasyām iti yojyam | sā tādrśī prahelikā nibhrtākhyāyate ||
3.100 1 gauņārthā Ed.' · 2 mukhād Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.100: brjod bya dnos su gyur pa las gźan pa. · 3 avyāptaiḥ Ed. · 4 tādršā° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.100: ji 'dra ba bźin pa'i für Skt. yādrśā°. · 5 sā lakșaņasya Hs. . 6 °prabhrti° Ed.' Vgl. Dt. ad KA.T 3.100: sbyor ba ñams pa gcod nus pa des. · 7 prayogapratītirasa° Hs. post. corr., prayogapratītī rasa° Ed .; pratītipratītirasa° Hs. ante corr. - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (a). 3.101 1 sakhyānam Hs. · 2 vācyasya Ed.' · 3 °syārtho Hs. post corr., Ed .; °syartho Hs. ante corr. · 4 °viparyaya- ņā° Hs .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.101: de las bzlog par. · 5 °paratvād iti Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.102 1 yasyāḥ Hs. post corr. (°h), Ed .; yasyā Hs. ante corr. · 2 °ārthasyanaikasyā° Hs. · 3 om. Hs., [sā] Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.99c, 3.101d, 3.104b und 3.105a. · 4 yā darśitāpekșayā Hs .; yā daršitānyārthā | [nibhṛto nigūdhaḥ] Ed. · 5 vyavasthito Hs. post corr., Ed .; 'vyavasthito oder | vyavasthito Hs. ante corr. · 6 'nyār- tho Hs .; vānyārtho Ed. ·7 nibhrtārtho 'bhidheyārthāntarā Hs .; nibhrtānyārthā abhidheyāntarāt Ed. Oder lies: nibhrtānyārthābhidheyāntarā ? · 8 °dharmaņām Hs. · 9 om. Hs., Ed. · 10 avidadhānā Hs .; abhidhānā | Ed. · 11 nişthā asyeti Ed.' · 12 kāraņena Hs., Ed. - Metrum: Anușțubh
Page 389
3.100-102 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 375
bya ba'o || 5 brda sprod pa'i gźuń nas bśad pa'i sgra'i mtshan ñid yod pa tsam ha cań gsal po ma yin pa sgra'i sbyor ba ñams pa gcod nus1 pa des nes tshig dan ldan pa'am rnam sgrub bam bye brag tu2 bśad pa bya bar yod pa'i tshig de ni ñams dan bral bas na gab tshig rtsub mo źes bya ba'o || 6
| gan du grańs kyis kun rmons par | | byed pa grans ñid ces bya ste | | gan du nag don rnam pa gźan | | snan ba de ni rab brtags ñid | < 3.101 >
gab tshig gan du grans gcig ñid la sogs pas kun [96a/471] rmons te don gyi de kho na ñid mi rtogs par byed pa de ni dnos su ma bstan pa'i brjod par 'dod pa'i don grans kyi sgo nas rtogs par byed pas na grans ñid ces bya ba'o || 7 gab tshig gan du nag tshig tshogs pa'i don brjod bya rnam pa gźan du de las bzlog par sna ba de ni don rnam pa gźan du rtogs pa lhur len pa'i phyir rab brtags źes bya ba'o || 8
| gan du min la sna tshogs don | | brtags de min du 'dus pa ñid | | tshig ni chos mtshuns la reg pas | | don gzan bsgribs pa bsgribs pa'o | < 3.102 >
gab tshig gan gi de dan 'brel ba'i1 min 'ga' źig la sna tshogs pa gcig min pa'i brjod bya'i don rtog par byed pa de min gis bar bcad pa ñid kyi phyir min du 'dus pa'am min gis2 bar bcad pa'am miń gźan can źes bya ba ñid do || 9 tshig gan źig chos te don gyi no bo mi nor med 'dor ba' la sogs pa bsgrib bya sgrib byed gñis ka la 'jug pa'i phyir mtshuṅs pa yin źin3 de rgyu mtshan du byas te 'jug pa'i phyir reg pa źes bya la4 de 'dra'i tshig des smos pa'i don smad 'tshon" lta bu las gźan nor !! lta bu bsgribs śin sbas pa'am rnam par bźag pa de ni bsgribs pa źes bya ba'i gab tshig go ||5 10
3.100 nus I post corr., m. sec. (°s); nu I ante corr. . 2 du I. 3.102 1 pa'i I . 2 gis I post corr. (°s); gi I ante corr. . 3 cin I . 4 la = I . 5 | I.
I Vgl. KĀ.T 3.117a: rdzas bral mi ni btan byas nas für Skt. hrtadravyam naram tyaktvā und Dț. ad KA.T 3.117: rdzas nor dan bral ba'i mi rnams btan zin dor bar byas nas. . "Vgl. KĀ.T 3.117d: smad 'tshon für Skt. veśyā. · " Vgl. KĀ.T 3.117b: nor ldan rnams can für Skt. dhanavantam.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.100 / Rt. ad KĀ 3.100): tib. brjod bya dos su gyur pa las gźan pa = Skt. mukhyād abhidheyād anyasmin tib. brjod bya'i = Skt. abhidheye tib. sgrigs pa'i = Skt. viracitā · tib. ji 'dra ba bźin pa'i don gźan rtogs pa lhur len pa'i phyir = Skt. yādrśārthāntarapratipādanaparatvāt tib. žes bya ba'o = Skt. nāma smaryate tib. brda sprod pa'i gźun nas = Skt śabdānuśāsanasya · tib. sbyor ba ñams pa gcod nus pa des = Skt. prayogaprahativyavacchedāt tib. rnam sgrub = Skt. samskrtāh * tib. ñams dan bral bas = Skt. °rasavirahāt · tib. žes bya ba'o = Skt. nāma syāt; (Dț. ad KĀ.T 3.101 / Rț. ad KĀ 3.101): tib. gcig ñid la sogs pas = Skt. ekatvādikam tib. don gyi de kho na ñid mi rtogs par = Skt. arthatattvāpratipatteh tib. dnos su ma bstan pa'i brjod par 'dod pa'i don gras kyi sgo nas rtogs par byed pas = Skt. sākşād anuktasya vivakșitasyārthasya samkhyāmukhena samun- nayanāt tib. tshig tshogs pa'i = Skt. padasamudāyasya tib. brjod bya = Skt. abhidheyam tib. de las bzlog par = Skt. tadvi- paryayeņa tib. don rnam pa gźan du rtogs pa lhur len pa'i phyir = Skt. anyathārthakalpanaparatvāt * tib. žes bya ba'o = Skt. nāma; (Dț. ad KĀ.T 3.102 / Rț. ad KĀ 3.102): tib. de dan 'brel ba'i= Skt. sambandhinah tib. 'ga' źig la = Skt. kva cit tib. gcig min pa'i brjod bya'i = Skt. anekasyābhidheyasya tib. min gis bar bcad pa ñid kyi phyir = Skt. nāmnā vyavahitā(rtha)tvāt · tib. źes bya ba ñid do = Skt. nāma syāt tib. don gyi no bo = Skt. artharūpam tib. gñis ka la 'jug pa'i phyir = Skt. ubhayatra vrtteh tib. de rgyu mtshan du byas te 'jug pa'i phyir = Skt. tan nimittīkrtya pravrtteḥ tib. de 'dra'i tshig = Skt. tādrśī gīh tib. sbas pa = Skt. apraka- tah tib. rnam par bżag pa = Skt. vyavasthitaḥ tib. de ni = Skt. sā tib. źes bya ba'i = Skt. ākhyāyate.
Page 390
376 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.103-105
samānaśabdopanyastaśabdaparyāyasādhitā sammūdhā nāma yā sāksān nirdistārthāpi mūdhaye || < 3.103 >
243]||1 upanyastena tadarthānusāreņa kalpitena śabdasya *vivakșitārthavācakatvena2 prasiddhasya tadarthaprakāśanāt paryāyeņa śabdāntareņa prasādhitopanyastaśabda- paryāyasādhitā3 | upanyastaparyāyārthaprasādhitety4 api pāțhaḥ | tatropanyastasyā- rthānugamakalpitasya5 tadarthaprakāśanāt paryāyasya śabdāntarasyārthe prasādhitopa- nyastaparyāyārthaprasādhiteti6 vyākhyeyam | sā tādrśī samānaśabdā nāma prahelikā || sāksād vācakavyāpāreņa nārthān7 nirdistaḥ pratipadito 'rtho8 'syām iti nirdistārthāpi atiśaye 'piśabdaḥ | *mūdhaye9 tattvārthāpratipattaye syāt | sārthasammohakaratvāt1° sam- mūḍhā nāma prahelikā jñeyā ||
yogamālātmakam nāma yasyāh sā pārihārikī | ekacchannāśritam vyajya yasyam aśrayagopanam || < 3.104>
|| yogānām sambandhānām mālā bāhulyam sātmā tannimittatvād yasya tad yogamālā- tmakaņ nāma 'samjñā na1 prasiddham yasyāḥ [109a] sambandhi tatsamayatvāt sā prahe- likā prasiddhanāmaparihārayogāt pārihārikī nāma syāt || yasyām2 ādheyam vyajya pra- kāśya sākșād abhidhānād āśrayasyādhārasya gopanam nigūhanam tadvācakasyāprayogāt3 sā bhaved ekacchannā nāma prahelikā | *ekasyāśrayasyaiva4 cchannatvāt |
sā bhaved ubhayacchannā yasyām ubhayagopanam | samkīrņā nāma sā yasyā nānālakşaņasamkaraḥ || < 3.105 >
|l1 yasyām ubhayasyāśrayasyāśritasya2 ca gopanam āvaraņam ubhayacchannā nāma sā prahelikā syāt | yasyā3 nānālakşaņasya samāgatādirūpasyānekasya4 samkaraḥ sambhe- daḥ syāt sā saņkīrņā nāma prahelikā bhavet |
3.103 1 om. Hs., Ed. ·2 vivakşitārthāvā° Hs., vivakșitatvāvā° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.103: brjod par 'dod pa'i don gyi rjod byed du für Skt. *vivakşitārthavācakatvena. · 3 prasādhitā upanyastaparyāya° Hs .; sādhitā upanyastaśabdaparyāya° Ed. · 4 °paryāyārtha° Hs. post corr., marg. (°yā°), Ed .; °paryārtha° Hs. ante corr. . 5 tatra upa°~ Hs .; tatra upanyastartha° Ed.' . 6 artha{{ .. }}pra° Hs. . 7 narthāt Hs., artho Ed.' . 8 om. Ed.' . 9 gūdhaye Hs., Hs.TH/JH; mūdhaye Ed. Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 243, Anm. 1: atra ślo- kavyākhyāyām dvedhā gūdhaye iti pātha udāharaņavirodhāt tyaktaḥ. · 10 sādhyasammoha° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.103: de ni don la rmons par byed pa'i phyir für Skt. sārthasammohakaratvāt. - Metrum: Anu- șțubh, ma-Vipulā (a). 3.104 1 samjñānam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.104: rab tu grags pa'i min can ma yin pa. · 2 yasyāļm āśri- ta]m Ed. · 3 tadvācasyāprayogāt Hs .; tadvācakasya prayogāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.104: de'i rjod byed mi sbyor bas für Skt. tadvācakasyāprayogāt. · 4 °āśritasyaiva Hs., Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.104: rten kho na für Skt. *ºaśrayasyaiva. - Metrum: Anuşțubh. 3.105 1 om. Hs., Ed. · 2 ubhayasyāśritasya [āśrayasya] Ed. · 3 yasyām Ed. · 4 °syanekasya Hs. - Metrum: Anușțubh.
Page 391
3.103-105 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 377
| sgra yi rnam grans bkod pa yis | | bsgrubs pa dag ni mthun pa'i sgra | gan źig dnos su don bstan yań | | rmońs ched de ni rmońs źes bya | < 3.103 >
brjod par 'dod pa'i don gyi rjod byed du grags pa'i sgra'i rnam grans don de gsal bar byed pa1 sgra gźan bkod pa ste don de'i rjes su 'bran bas brtags pa yis bsgrubs pa ni mthun *pa'i2 sgra źes bya ba'i gab tshig go ||3 11 gab tshig gan źig dňos su ste sgra'i byed pas brjod bya'i don bstan yan de la rmos pa de kho na ñid kyi don mi rtogs pa'i ched du 'gyur ba de ni don la rmons par byed pa'i phyir kun tu4 rmońs pa źes bya ba'i gab tshig go ||3 12
| gan la sbyor phren bdag ñid kyi | | min can de ni yons su 'phrog | | gan du rten ni rab sbas te | | brten pa gsal byas gcig bsgribs pa'o | < 3.104 >
gab tshig gan la sbyor ba ste 'brel ba'i1 phren ba ste man po'i bdag ñid kyi min can yin gyi rab tu grags pa'i min can ma yin pa de ni rab tu grags pa'i min 'phrog pa'i phyir yons su 'phrog pa can źes bya ba'o || 13 gab tshig gan du rten mi ma yin' Ita bu de'i rjod byed mi sbyor bas sbas te brten [96b/472] pa lag pa" lta bu gsal bar byas śin dnos su rjod par byed pa ni gcig bsgribs pa źes bya ba ste | rten kho na sbas pa'i phyir ro || 14
| gan du gñis ka sbas gyur pa | | de ni gnis ka bsgribs pa yin | gan źig mtshan ñid sna tshogs 'dres | | de ni yons su 'dres źes bya | < 3.105 >
gab tshig gań du rten dan brten1 pa 2gñis ka2 sbas śin dṅos su ma brjod pa de ni 2gñis ka2 bsgribs pa źes bya ba'o || 15 gab tshig gan la kun tu3 tshogs pa la sogs pa'i mtshan ñid sna tshogs 'dres kyi4 gcig kho na'i mtshan ñid can ma yin pa5 de ni yons su 'dres pa źes bya ba'i gab tshig go ||6
3.103 1 Lies: *pa'i ? . 2 pi I . 3 | I . 4 du I. 3.104 1 pa'i I. 3.105 1 rten I . 2 gñi ga I . 3 du I . 4 kyi = I . 5 ba I . 6 | I.
I Vgl. KĀ.T 3.121c: mi ma yin pa ... gi für Skt. amanuşyasya. · " Vgl. KĀ.T 3.121d: lag für Skt. hastah.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.103 / Rt. ad KĀ 3.103): tib. brjod par 'dod pa'i don gyi rjod byed du grags pa'i = Skt. *vivakșitār- thavācakatvena prasiddhasya tib. don de gsal bar byed pa= Skt. tadarthaprakāśanāt tib. sgra gzan = Skt. śabdāntareņa tib. don de'i rjes su 'bran bas brtags pa yis = Skt. tadarthānusāreņa kalpitena tib. žes bya ba'i = Skt. nāma tib. sgra'i byed pas = Skt. vācakavyāpāreņa · tib. de kho na ñid kyi don mi rtogs pa'i ched du 'gyur ba = Skt. tattvārthāpratipattaye syāt tib. don la rmons par byed pa'i phyir = Skt. arthasammohakaratvāt; (Dț. ad KĀ.T 3.104 / Rț. ad KĀ 3.104): tib. 'brel ba'i= Skt. sambandhānām tib. man po'i = Skt. bāhulyam tib. rab tu grags pa'i min can ma yin pa = Skt. samjñā na prasiddham tib. rab tu grags pa'i min 'phrog pa'i phyir = Skt. prasiddhanāmaparihārayogāt * tib. źes bya ba'o= Skt. nāma syāt tib. de'i rjod byed mi sbyor bas = Skt. tadvācakasyā- prayogāt tib. dnos su rjod par byed pa = Skt. sākşād abhidhānāt · tib. źes bya ba ste = Skt. nāma tib. rten kho na sbas pa'i phyir ro = Skt. *ekasyāśrayasyaiva cchannatvāt; (Dț. ad KĀ.T 3.105 / Rț. ad KĀ 3.105): tib. rten dan brten pa = Skt. āśrayasyāśritasya ca tib. dnos su ma brjod pa = Skt. āvaraņam tib. žes bya ba'o = Skt. nāma ... syāt tib. kun tu tshogs pa la sogs pa'i = Skt. samā- gatādi° tib. gcig kho na'i mtshan ñid can ma yin pa = Skt. °rūpasyānekasya.
Page 392
378 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.106-107
etāḥ sodaa nirdistāh pūrvācāryaiḥ prahelikāḥ | duşțaprahelikāś cānyās tair adhītāś caturdaśa || < 3.106 >
244 | || etā yathoktalakșaņā șodaśa prahelikā nirdistā uktāḥ pūrvair ācāryai Rāma- śarmādibhiḥ | tallakșaņavirodhād dusțā heyāś ca tāḥ prahelikāś ceti 1dușțaprahelikāś ca |1 na kevalam aduțāḥ | ata eva samāgatādivilakșaņatvād2 anyāś caturdaśa taiḥ pūrvā- cāryair3 adhītā nirdișțā iti ||
doşān aparisamkhyeyān manyamānā vayam punaḥ | sādhvīr evābhidhāsyāmas tā dustā yās tv alakșaņāh || < 3.107 >
|| tāh kim iha nocyanta iti ced aha | 1doșān ityādi |1 vayam puna | viśeșavivakșāyām punaḥśabdaḥ2 | *doşān3 prahelikāsambhavino heyāḥ prahelikā4 5aparisaņkhyeyān lakșa- ņato lakșyataś5 ca [58a] guņavadādareņāpratipādyān6 manyamānāḥ paśyantaḥ sādhvīr eva prahelikā abhidhāsyāmaḥ | nanv evam apārthādayo 'pi doșā aparisamkhyeyāḥ syur viśeşahetvabhāvāt | naitad evam | apārthādayo hi doāḥ kva cid guņā api | yad vakșyati | tan mattonmattabālānām ukter anyatra duyatītyādi | tatas te vicintanīyāh8 | prahelikā- doşās tu na kva cid guņā api yato 9pārthādivan *na nirūpaņīyāḥ9 syuḥ | ataś10 cāpārthā- dayo vaktavyā yat11 sarvakāvyasambhavinas te doșāḥ12 | prahelikādoșās tu prādeśikā ity āśayavatoktam | doșān ityādi | yadvā prahelikādoșā aparāparadoșasambhavena caturdaśe- tīyattayāparisamkhyeyāḥ | tataś 13cātiprasangān nocyanta13 ity abhiprāyeņoktam | doșān ityādi | apārthādayas tu sarvakāvyadoșāḥ 14parisamkhyātā daśaiva14 na tadvacane 'tipra- sańga iti cākūtam15 | ata 16evābhidhāsyati |16 doșā daśaiveti" | katham tarhi dușțaprahelikā jñāyante yato17[109b varjyeran | na hi dușțatayājñātānām parihāraḥ sambhavatīty aśan- kya tatpratītyupāyam18 āha | yāḥ prahelikāḥ | tuśabdo |245|| 'rthāntaravivakșāyām | ya- thoktalakşaņavirahān na vidyate laksaņam āsām ity alakşaņāḥ | tāḥ svayam eva dușțā19 jñāyante pratiniyatalakșaņavyutpatter atallakșaņānām *tadābhāsatāpratīteḥ20 | kiņ tāsām prapañcaprayāseneti21 ||
3.106 1 ~ ca Hs., prahelikāh | Ed.'.2 samāgatā° Hs. post corr., Ed .; sāmāgatā° Hs. ante corr. · 3 °ācāryair Hs. post corr., marg. ([°ryai°]), Ed .; °ācār Hs. ante corr. - Metrum: Anușțubh. 3.107 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 punah śabdaḥ Ed. · 3 dosāh Hs., Ed. · 4 praheli- kā[ś ca] Ed. · 5 °samkhyeyāḥ | na lakșaņato na laksyataś Ed.' · 6 °pādyāt Hs. ·7 dușyatītyādi Hs. post corr., dusyatityādi Hs. ante corr .; dușyati | [3.128] ityādi Ed. · 8 cintanīyāḥ Ed.' ·9 °van nirūpaņīyāḥ | Hs., °van nirūpaņīyāḥ Ed. · 10 ātaś Hs. · 11 yataḥ Ed. . 12 doșāḥ Hs. post corr., m. sec. (°ḥ), Ed .; doșā Hs. ante corr. . 13 on ocyata Hs., °n nocyante Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.107: ma bśad do. · 14 parisamkhyā[tāḥ] | ta- thaiva Ed.' · 15 cākrtam Hs. · 16 evādhāsyati Hs .; evābhidhāsyati - Ed. · 17 yathā Ed. · 18 °pratyupāyam Ed.' . 19 dustā Hs. post corr., marg., Ed .; om. Hs. ante corr. · 20 tadābhāmatāhpratīteḥ Hs .; tadābhāsatā- pratipatteḥ Ed. · 21 oprayāseheti Hs. - Metrum: Anușțubh.
IKĀ 3.128cd. . " KĀ 3.126c.
Page 393
3.106-107 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚIKĀ) 379
| 'di dag gab tshig bcu drug ste | | snon gyi slob dpon rnams kyis bstan | | gab tshig nan pa gźan dag kyań | | bcu bźi de dag rnams kyis brjod | < 3.106 >
ji skad bśad pa'i mtshan ñid can gyi gab tshig bcu drug po 'di rnams sṅon gyi slob dpon Rā ma śar ma la sogs pa rnams kyis rgyas par bstan to || gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.2") gab tshig kyan yin la de'i mtshan ñid dan mi ldan pas an pa span bar bya ba yan yin pa kun tu1 tshogs pa la sogs pa las gźan bcu bźi sńon gyi slob dpon de rnams kyis bśad do || kyań gi sgra ni gab tshig skyon med 'ba' źig bśad par ma zad pa'o ||
| nan pa mtshan ñid med gan de | | skyon ni yons bgran bya min par | | rig nas slar yan bdag cag gis | | legs pa kho na brjod par bya | < 3.107 >
de rnams 'dir mi 'chad pa ci yin źe na | bdag cag gis gab tshig la 'byun ba'i skyon rnams yon tan dan ldan pa la yons su bgran bar bya ba min par1 rig cin blos mthon nas gab tshig legs pa kho na brjod par bya'i2 nan pa rnams mi brjod do || 'o na don ñams la sogs pa'i skyon rnams kyan mi brjod pa 'gyur te gab tshig ltar snan dan khyad par med pa'i phyir ro źe na | don bral la sogs pa rnams ni skabs 'ga' źig tu3 yon tan du'an 'gyur *ba4 dan | sñan nag5 thams cad la 'byun srid pa'i skyon yin pa6 dan |7 sñan 8nag gi8 skyon thams cad bcu po de tsam du nes pas na bsam bya yin źiń bśad la | gab tshig gi skyon rnams ni 'ga' źig tu3 yan yon tan du mi 'gyur ba dan |7 ñi tshe ba yin pa dan | bcu bźi las gźan yań srid pa'i phyir de tsam du ma nes pas ma bśad do źes 'grel par rgol lan byas so || 'o na gab tshig nan pa rnams ci [97a/473] ltar śes źe na | gab tshig nan pa ni gań gab tshig tu3 byas pa de'i mtshan ñid med9 pa de yin no źes ran ñid kyis śes par 'gyur ro ||
3.106 1 du I. 3.107 1 bar I . 2 bya'i = I . 3 du I . 4 bas I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 576. . 5 nags I . 6 ba I .7 om. I . 8 nags kyi I . 9 med I post corr., m. sec., marg. (°d); me I ante corr.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.106 / Rt. ad KĀ 3.106): tib. ji skad bśad pa'i mtshan ñid can gyi = Skt. yathoktalakșaņāh * tib. Rā ma śar ma la sogs pa rnams kyis = Skt. Rāmaśarmādibhiḥ tib. de'i mtshan ñid dan mi ldan pas = Skt. tallakșanavirodhāt tib. span bar bya ba yan yin pa = Skt. heyāś ca tib. kun tu tshogs pa la sogs pa las = Skt. samāgatādi° tib. snon gyi slob dpon (de) rnams kyis = Skt. pūrvācāryaiḥ tib. skyon med 'ba' źig (bśad par) ma zad pa'o = Skt. na kevalam adustāh; (Dț. ad KĀ.T 3.107 / Rț. ad KĀ 3.107): tib. de rnams 'dir mi 'chad pa ci yin źe na = Skt. tāh kim iha nocyanta iti ced āha tib. gab tshig la 'byun ba 'i = Skt. pra- helikāsambhavinaḥ tib. yon tan dan ldan pa la = Skt. gunavad° tib. mthon nas = Skt. paśyantah tib. 'o na don ñams la sogs pa'i skyon rnams kyan mi brjod pa 'gyur te= Skt. nanv evam apārthādayo 'pi doșā aparisamkhyeyāh syuh tib. khyad par med pa'i phyir ro = Skt. viśesa(hetv)abhāvāt tib. don bral la sogs pa rnams ni skabs 'ga' źig tu yon tan du'an 'gyur *ba = Skt. apārthādayo hi doșāḥ kva cid guņā api tib. sñan nag thams cad la 'byun srid pa'i skyon yin pa = Skt. sarvakāvyasambhavinas te dosāh tib. sñan nag gi skyon thams cad bcu po = Skt. sarvakāvyadoșāḥ ... daśa tib. nes pas na = Skt. parisamkhyātāh tib. bsam bya yin żin bśad = Skt. vicintanīyāḥ ... vaktavyāḥ tib. gab tshig gi skyon rnams ni 'ga' żig tu yan yon tan du mi 'gyur ba = Skt. prahelikādoșās tu na kva cid guņā api tib. ñi tshe ba yin pa = Skt. prādeśikāh tib. bcu bži las gżan yan srid pa'i phyir de tsam du ma nes pas ma bśad do = Skt. aparāparadoșasambhavena caturdaśetīyattayāparisamkhyeyāh | tataś ... nocyante tib. 'o na gab tshig nan pa rnams ci ltar śes źe na = Skt. katham tarhi dustaprahelikā jñāyante tib. ran ñid kyis = Skt. svayam eva tib. śes par 'gyur ro = Skt. jñāyante.
Page 394
380 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.108-110
na may āgo-ras>-âbhijñam cetaḥ kasmāt prakupyasi | asthāna-ruditair ebhir alam ālohit>-ēkșane || < 3.108 >
1|| na mayetyādi |1 me2 mama ceta āgaso 'parādhasya vyalīkasya rasaņ svādam3 ācaraņa- rūpam abhijānātīty āgorasābhijñam krtadoșam4 na bhavati | tato nirāgase mahyam kasmāt kāraņāt prakupyasi | na kiņ cit kāraņam | tataś cāyam akāraņaḥ kopo na kārya iti vārayati | vyalīkalakșaņakopasthānābhāvād5 asthāne 'kāņde ruditair aśrupātaiḥ6 kopama- yair ebhiḥ7 8pratyakșanirdeśaḥ /8 alaņ [58b] vāraņe | mā rodīr ity arthaḥ | ālohitekșaņa iti priyāmantraņam | ma āgorasābhijñam ity anayoḥ padayor9 may āgorasābhijñam ity ayā- deśena samdhinā vivakşitasyārthasya10 gūdhatvāt11 samāgateyam udāhrteti ||
Kubjām āsevamānasya yathā te vardhate ratiḥ | n> aîvam nirviśato nārīr amara-strī-vidambinīḥ || < 3.109 >
1|| kubjām ityādi | Kubjāņ striyam āsevamānasya nirviataḥ te tava ratiḥ pramodo vardhate yathā evam tathāmarastrīvidambinīr divyānganāsamānā2 nārīr nirviśataḥ sevamānasya ratir na vardhate | tatraiva3 4tavādhikā ratir4 ity arthaḥ | atra Kubja5 Kanyaku- bja6 vivakșitā yathā Satyabhāmā Bhāmeti | 7tahutis ta[dga]tau+ vā7 %purușaḥ |8 kubjā- śabdena *bhugnaprsthadeśāyām9 yoșiti rūdhena tatra pratītijananād vañcyata iti vañcite- yam1º nidarśitā ||
daņde cumbati padminyā hamsaḥ karkaśa-kaņțake | mukham valgu ravam kurvams tuņden> ângāni ghattayan || < 3.110 >
1|| daņda ityādi |1 atra padminyā mukham kamalarūpam tuņdena cañcvā cumbati hamsaḥ | valgu manoharam yathā bhavati tathā ravam rutam kurvan karkaśaḥ kaņțako 'sminn iti karkaśakaņțake padminyā daņde nāle 'ngāny avayavān2 ghatțayan kaņdūya- mānaḥ | ity ayam atrārtho vivakșitaḥ | tatra ca daņde 3cumbatīty *ativyavahitapadaprayo- gān3 moho jāyata iti vyutkrānteyam udāhrtā4 ||
3.108 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 he Ed.' · 3 vyādam Hs. · 4 krtam doșam Hs. · 5 °la- kșaņako°°nabhāvād Hs. post corr., marg. (°ņa°); °lakșako° Hs. ante corr. · 6 aśrupātai Ed. · 7 etair iti Ed.' . 8 pratye[ksa]nirddeśaḥ | Hs. ·9 padayoḥ Hs .; pādayoḥ Ed.' · 10 vivakșitārthasya Ed. · 11 gūdhā- rthatvat Ed.' - Metrum: Anuștubh 3.109 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 devyā°°samānā Hs. post corr .; devyā°°sāmānā Hs. ante corr. · 3 tatreva Hs. · 4 tavādhikārād ity Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.109: khyod kyi dga' ba ches lhag pa ma yin pa'o für Skt. tavādhikā ratir. · 5 kubjā [ity anena] Ed. · 6 kanyākubjā Ed. · 7 tahutis ta[dga]tau vā Hs .; tadgatis tadgatau vā | Ed. . 8 purușah Hs., Ed. . 9 bhaneprstha° Hs., bhagnaprstha° Ed. · 10 vañciteyam Hs. post corr., Ed .; vañciteteyam Hs. ante corr. - Metrum: Anușțubh. 3.110 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 avayavān Hs. post corr., Ed .; āvayavān Hs. ante corr. · 3 °tītyādivya°°prayot Hs .; °tītyādivya°°prayogān Ed .; vgl. Rt. ad KĀ 3.99ab und Dț. ad KĀ.T 3.110: śin tu bar chod pa las für Skt. *ativyavahita°. · 4 udāhrtāḥ Hs. - Metrum: Anușțubh.
Page 395
3.108-109 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 381
| ma yā go ro sems kyis ni | | śes pa med la ci slad khro | | gnas min nu ba 'di yis ni | | ci byed kun tu mig dmar ma | < 3.108 >
gsum pa la bcu drug las (5.2.2.2.2.2.3.2.3") dan po ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.1) ma yā go ro źes pa brjod 'dod me źes1 pa bdag gi dan ā gas gnod pa dan de'i ro bro ba źes pa yin pa la | ma yā bdag gis dan2 go ba lan dan de'i ro bro ba źes par gab pa na | bdag gi gnod pa'i ro sems kyis || źes pa'i don de | bdag gis ba lań ro sems kyis || źes par rmons su 'jug pa ste | de la sgra'i mtshams sbyar byas na me las e yig rim pa las ma 'das par phral bar bya'o1 źes pa'i *mdos3 phyuń ma | e ni a dan ya'o" źes pas a dań ya dbyańs med du bsgyur źiń4 ya la ā gas kyi ā sbyar bas5 ma yā gas źes pa grub pa la | sa dbyans med tsheg drag tu6 gyur te | ro'i skad dod ra sa źes pa pha rol du byuń ba na7 a dan sgra ldan nag gi 'on"1I źes pa'i *mdos3 tsheg drag u ru 'gyur nas8 *'di9 a yig dan gñis phrad pa na7 u'i yi ge la o'oNV źes pa'i mdos o ru gyur pa na ma yā go źes par gyur pa'o || kye kun tu6 mig dmar ma źes śin tu6 dga' ma mchog la bod de10 | bdag gi sems kyi skyon śes pa med pa la | ci'i phyir bdag la khro ste | rgyu ci yań med pa la khro bar bya ba ma yin no źes zlog par byed pa'o || des na khro ba'i gnas skyon can min pa11 la ṅu ba khro ba las12 byun ba mnon sum pa *'dis13 ci byed de10 dgos pa med do źes1 pa'i don to ||
| Kubdza bsten pa khyod kyi ni | | dga' ba ji ltar 'phel bar 'gyur | | 'chi med bud med co 'dri ma | | mi mo spyad pas de lta min | < 3.109 >
gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.2) Kub dzā źes pa Bden pa la 'khrul pa1 la 'Khrul pa źes brjod pa ltar min gi phyogs gcig gis kun mtshon pas 2* Ka nya*2 kub *dza3 źes pa yul gyi khyad par 'ga' źig gi mdzes ma brjod par 'dod pa la | lus ma tshan ba sgur ba'i bud med la grags pas na de la rtogs pa skyed par byed pa'i phyir slu ba ste | bsten yin de la 'jug pa'o || [97b/474] 'chi med ni lha yin *pas4 de'i bud med la co 'dri ba ni lha mo dan mtshuns pa'o || de lta min pa1 ni khyod kyi dga' ba ches lhag pa ma yin pa'o5 ||
3.108 1 ces I .2 dan = I . 3 mdo 'is I . 4 zin = I . 5 bas = I . 6 du I . 7 na = I . 8 nas | I . 9 'i I . 10 te I . 11 ba I . 12 las I post corr., m. sec. marg. (°s); la I ante corr. · 13 'di yis I. 3.109 1 ba I · 2 kā nyā I · 3 dzā I · 4 [pa] I . 5 ba'o I.
I Kāt. 1.1.22: anatikramayan viśleayet (Ed. EGGELING 1874-78, S. 7): tib. rim pa las ma 'das par phral bar bya'o (Q, TT 5775, S. 38/54, Fol. 91b4, Übersetzung von Blo gros brtan pa); vgl. VERHAGEN 1994, S. 63-66, 193-198, 246-249. · " Kāt. 1.2.12: e ay (Ed. EGGELING 1874-78, S. 11), tib. e a ya'o (Q, TT 5775, S. 38/57, Fol. 91b7); vgl. Pāņ. 6.1.78. · " Kāt. 1.5.8: aghoșavatoś ca (Ed. EGGELING 1874-78, S. 21), tib. a dan sgra ldan nag gi 'on no (Q, TT 5775, S. 39/17, Fol. 92a7); vgl. Pāņ. 6.1.114. · IV Kāt. 1.2.3: uvarņe o (Ed. EGGELING 1874-78, S. 3), tib. u'i yig la o'o (Q, TT 5775, S. 38/56, Fol. 91b6); vgl. Pāņ. 6.1.87.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.108 / Rt. ad KĀ 3.108): tib. brjod 'dod = Skt. vivakșitasya tib. bro ba = Skt. svādam tib. mtshams sbyar byas na = Skt. samdhinā tib. dga' ma ... la bod = Skt. priyāmantraņam tib. rgyu ci yan med pa la khro bar bya ba ma yin no źes zlog par byed pa'o = Skt. na kim cit kāraņam | tataś ca ... kopo na kārya iti vārayati | tib. khro ba las byun ba = Skt kopamayaih tib. mnon sum pa = Skt. pratyakșa° tib. med do ces pa'i don to = Skt. mā ... ity arthah; (Dț. ad KĀ.T 3.109 / Rț. ad KĀ 3.109): tib. Bden pa la 'khrul pa la 'Khrul pa źes (brjod pa) ltar = Skt. yathā Satyabhāmā Bhāmeti tib. mdzes ma = Skt. striyam * tib. lus ma tshan ba sgur ba'i bud med la grags pas na de la rtogs pa skyed par byed pa'i phyir slu ba ste = Skt. *bhugna- prsthadeśāyām yoșiti rūdhena tatra pratītijananād vañcyate tib. 'jug pa'o = Skt. nirviśatah tib. lha mo dan mtshuns pa'o = Skt. divyānganāsamānā tib. khyod kyi dga' ba ches lhag pa ma yin pa'o = Skt. tavādhikā ratih.
Page 396
382 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.111-112
khātayaḥ kani kāle te sphātayah sphīta-valgavaḥ | candre sākșād-bhavanty atra tāyavo mama dhāriņaḥ || < 3.111 >
246]] 1|| khātaya ityādi |1 he kani kanye | te tava kāle pāde candre manojñe candre vā 2kamanīya iti2 3priyā 110a mantraņam 3 khātayaḥ kimkiņikā nūpurādirūpāḥ sphātayaḥ sphītāḥ paryāptasobhāḥ sphītavalgavo4 madhuradhvanayaḥ5 sākșādbhavanti pratyakșa- tām upayānti °tanninadagrahaņāt |6 ākarņyante7 cakșușā vā grhyanta ity arthaḥ | atredrśa- manojñavastusākșātkaraņe mama tāyavaḥ8 prāņā rāgābhibhavād9 dhāriņo10 'navasthāyi- naḥ | yāntīty arthaḥ | evam durbodhārthapadaprayogāt pramușiteyam lakșiteti ||
atr> ôdyāne mayā drstā vallarī pañca-pallavā | pallave pallave c> ārdrā yasyāḥ kusuma-mañjarī || < 3.112 >
1|| [59a] atretyādi |1 vallarīti strītvasādharmyeņa kā cid yoșid vivakșitā | pallavaśabdena ca tatsāmyād angulayaḥ kusumamañjarīti ca tatsādrśyān nakhāḥ | śeșam sugamam | evam gauņārthaprayuktair2 vallarītyādiśabdaiḥ3 sādhiteyam samānarūpā nirūpiteti ||
3.111 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 kamanīy[i] Hs., he kamanīye Ed. * . 3 onam Hs., °nam etat | Ed. · 4 sphāta° Hs. · 5 °radhvanayaḥ | Hs., °raghanārasāḥ Ed.1 · 6 °grahaņād Hs., Ed. · 7 ākar- ņnyante Hs .; ākarņānta° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.111: rna ba dan mig gi. · 8 tāyavaḥ | Hs., vāyavaḥ Ed.' · 9 bhavān Hs. · 10 cāriņo Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.112 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 [go]ņā°~°yukter Hs. · 3 ādi śabdaiḥ Ed. - Me- trum: Anușțubh.
Page 397
3.110-112 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 383
| yu bar 'o byed pad can gyi | | nan pa tsher ma rtsub mo can | bzin la sgra snan sgrog byed cin | | lus ni 'dar bar byed cin mchus | < 3.110 >
gsum pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.3) tshig gi sbyor ba śin tu1 bar chod pa las rmons pa skye ba ste yu bar źes pa la sogs pa ni Rgya gar gyi skad la 'khrugs par yod pa dan mthun par bsgyur ba ste | don ni nan pa bźin ras sam kha yis sgra sñan pa yid du 'on ba sgrogs par byed pa dan lus 'dar ba'am g.ya' bar byed cin pad ma can gyi yu ba tsher ma rtsub po can la mchus 'o byed de2 sbyor bar byed do źes3 pa'o ||
| bu mo khyod kyi rkan mdzes la | | rkan gdub rgyas pa sgra sñan sgrog | | mnon sum nid du gyur pa 'dir | | bdag gi srog ni brtan ma yin | < 3.111 >
bźi pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.4) Rgya skad la don go ba śin tu1 dka' bar yod pa ste | kye bu mo źes bos2 nas3 khyod kyi rkań pa mdzes *la4 rkan gdub5 rgyas pa'am gnas pa sgra sñan pa sgrogs pa rna ba dan mig gi mnon sum du gyur pa'i skabs 'dir bdag gi srog ni śin tu1 yid du 'on ba'i dos po mthon ba las chags pas zil gyis non pas brtan pa ma yin te mi gnas pa'o || 'dir mdzes la źes pa6 mdzes ma źes bod pa'i tshig tu1 'grel pa gñis kyis 'chad do || de la7 bu mo mdzes ma khyod rkań la źes par bsgyur bar bya'o || 'di Bod skad du lo tsä8 ba chen po dpal ldan Son ston gyis legs par bsgyur ba na9 go dka' ba zun ldan ltar źig ste go sla bar snan no || des na 'di'i dper brjod10 ni11 hā ha mi sgrogs mkha' 'gros mtshan | | źes pa'i nag lta bu rnam pa gsal lo ||
| gan gi yal 'dab yal 'dab la | | me tog dog pa snum pa can | 'khri śin yal 'dab lna pa ni | | skyed mos tshal 'dir bdag gis mthon | < 3.112 >
lṅa pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.5) bsdus pa brjod1 pa'i rgyan te | 'grel pa dag tu2 'khri śin ni bud med de3 | yal 'dab4 ni sor mo rnams5 yin la | me tog gi dog pa snum pa ni sen mo'o źes 'chad do || skyed mos6 tshal ni sgra ji bźin pa'am khan pa'o || skyed mos6 tshal *la7 bud med dan 'khri śin rkan lag tu2 sbyar yan 'tsham mo ||
3.110 1 du I . 2 te I . 3 ces I. 3.111 1 du I . 2 bod I . 3 nas = I . 4 śin I . 5 rdub I . 6 pa = I . 7 la = I . 8 tsa I . 9 na = I . 10 rjod I . 1] ni = I. 3.112 1 rjod I . 2 du I . 3 te I . 4 mdab I . 5 rnams I post corr., m. sec. marg. (°s); rnam I ante corr. . 6 mo I . 7 om. I.
IKĀ.T 3.91a.
Entsprechungen (Dț. ad KĀ.T 3.110 / Rt. ad KĀ 3.110): tib. tshig gi sbyor ba śin tu bar chod pa las rmons pa skye ba = Skt. *ati- vyavahitapadaprayogān moho jāyate tib. yid du 'on ba = Skt. manoharam tib. g.ya' bar byed = Skt. kaņdūyamānaḥ; (Dț. ad KĀ.T 3.111 / Rt. ad KĀ 3.111): tib. rna ba dan mig gi = Skt. ākarņyante cakșușā vā grhyante tib. śin tu yid du 'on ba'i dnos po mthon ba las chags pas zil gyis non pas = Skt. īdršamanojñavastusākşātkaraņe ... rāgābhibhavāt tib. mi gnas pa'o = Skt. anavasthāyinah; (Dț. ad KĀ.T 3.112 / Rț. ad KĀ 3.112): tib. bud med= Skt. yosit tib. sor mo rnams = Skt. angulayah tib. sen mo'o = Skt. nakhāh tib. 'khri śin = Skt vallarī°.
Page 398
384 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.113
surāḥ sur>>-ālaye svairam bhramanti daśan>-ârcișā | majjanta iva mattās te saure sarasi samprati || < 3.113 >
1|| surā ityādi |1 surām kurvantīti2 tat karoti tad ācașța iti ņijantāt surayatīti ca3 kartary aci4 I vihite5 surāḥ śauņdikā mattās te ke cid vivakșitāḥ surāyā ālaye madirāmandire samprati svairam yatheștam bhramanti daśanārcișā dantaprabhayā parita sphurantyā lakșitaḥ surāyā idam saure *madyamaye6 sarasi hrade majjanta iva 7lakșyamāņāḥ |7 surā ity asya śauņdikeşu surāsambandhini ca saura ity asyāprasiddher lakșaņasya ca tādrśasya sambha- vāt paruşeyam āvișkrteti ||
3.113 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 kurvantīti Hs. post corr., Ed .; kurvantītīti Hs. ante corr. . 3 om. Ed. . 4 ac Hs. . 5 vihit[i] Hs. post corr .; vihitau Hs. ante corr .? . 6 madyape Hs .; madya° Ed.' ·7 lakşamāņāḥ Hs. - Metrum: Anușțubh.
I Vgl. Pāņ. 3.1.134: nandigrahipacādibhyo lyuninyacah (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 90).
yin pa la'o (D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 495/77-496/11, Fol. 21b7-22a1); vgl. Pāņ. 6.4.51: ņer aniti (Ed. BÖHT- LINGK 1887, S. 358). · IX Kāt. 4.2.44 (3.6.44): kāritasyānāmidvikaraņe (Ed. EGGELING 1974-78, S. 255, LIEBICH 1919, S. 81), tib. kā ri ta'i ām iț bi ka ra ņa ma yin pa la'o (Q, TT 5775, Bd. 140, S. 42/45, Fol. 101a5); vgl. Pāņ. 6.4.51. · X Cān. 2.3.15: ajādyataḥ (Ed. LIEBICH 1902, S. 36), tib. a dza la sogs pa dan at las so (D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 492/23, Fol. 8b3); vgl. Pāņ. 4.1.4: ajādyatas țāp (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 149). · XI Kāt. 2.4.49: striyām ād ā (Ed. EGGELING 1874-78, S. 96), tib. bud med la a las ā pa'o (Q, TT 5775, Bd. 140, S. 40/34, Fol. 95b4); vgl. Pāņ. 4.1.4 ff.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.113 / Rt. ad KĀ 3.113): tib. su rām byed do źes pa'i don la de byed do de smra'o = Skt. surām kur- vantīti tat karoti tad ācaște (vgl. auch Kāśikā ad Pāņ. 3.1.26) tib. chan gi 'di'o = Skt. surāyā idam tib. chan dan 'brel ba = Skt. su- rāsambandhini tib. grags pa ma yin = Skt. aprasiddheḥ tib. sgra mdo'i bśad pas = Skt. lakșaņasya tib. brjod par 'dod pa'i= Skt. vivakșitāh.
Page 399
3.113 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 385
| chan ma rnams ni chan khan du | | so yi 'od kyis ci dgar 'khyam | | da ni myos par gyur de rnams | | chan btun rdzin bur byin ba bźin | < 3.113 >
drug pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.6) chan gi skad dod la su rā źes pa yod la su rām byed do źes1 pa'i don la de byed do de smra'o źes pa'i nag gis 2Tsan dra'i2 byins kyi glegs bam gyi tsu ra sogs su1 [98a/475] sup las byins don la man por te3 'dod pa bźin 'an no"I źes dan Ka lā pa'i mdo las4 byins don la in ste kā ri ta'o"1I || źes 'byuń bas5 su rā la ņits'i6 rkyen nam in'i rkyen sbyar bar bya'o || de nas Tsan7 dra'i lugs la 'dod pa bźin du 'gyur ba las1V dań | Ka lā pa ru8 in la rtags yi ge gcig pa ma yin pa'i mtha'i dbyans dan po can dbyi'ov źes pas9 su rā'i ā yig dbyi'o || de nas byed pa po 10la nwul*10 dan trts11 dan ats'o12 VI źes dan | pats sogs rnams las ats'o12 VII źes pas ats'i13 rkyen sbyar bar bya'o || ņi'i iț ma yin pa la'oVIII es pa dan | kā ri ta'i ām iț bi ka ra ņa ma yin pa14 la'oX źes pa dag gon gi dbyi'o źes pa la sñegs pas * nits15 dan in dbyi'o || a ts'i13 a thun nu sbyar bas16 su ra'o || mo rtags su byed pa la17 a18 dza 19la sogs19 dan at las so× źes pas țāp'i2° rkyen nam21 bud med la a las ā'oXI źes pa sbyar ba na su rā źes1 pa grub pa ni chan byed pa mo chań ma źes pa'o || 'dir su rā źes pa chan dan chan ma gñis ka la 'dzug pas22 chan ma brjod par 'dod pa la chan du 'khrul pa skye bas gab pa'o || de bźin du chań gi źes pa'i skad dod sau ra źes1 pa'an su rā la chan gi 'di'o es pa'i nag gis de phan gyi rkyen an sbyar ba23 yin źin24 de chan dan 'brel ba23 śin tu25 grags pa ma yin yan26 sgra mdo'i bśad pas sgra sgrub run bar yod pa yin no || myos par gyur de rnams źes pa ni brjod par 'dod pa'i chan ma rnams so || chan gi rdziń bu ni chań las byas pa'i'o || byiń ba bźin źes pa ni śin tu25 myos pa la phul byun gi rgyan gyis brjod par mnon no ||
3.113 1 ces I . 2 tsandra'i I . 3 te = I . 4 las = I . 5 bas = I . 6 nitsa'i I . 7 tsan I . 8 ru = I . 9 pas = I . 10 nyu pa I . 11 trits I . 12 atsa'o I . 13 atsa'i I . 14 ba I . 15 ni tsa I . 16 pas I . 17 la = I . 18 nal I . 19 sod I . 20 tāp 'i I . 21 nam = I . 22 pas = I . 23 pa I . 24 cin = I . 25 du I . 26 yan = I.
I Gemeint ist die zehnte Verbklasse (Skt. curādayah, vgl. Dhātupāțha). ·" Cān .- Dhātup. 10.103: supo dhātv- arthe bahulam isthavac ca (Ed. LIEBICH 1902, S. 34): tib. sup las byins don man por 'dod pa bźin *'an no (Q, TT 5887, Bd. 148, S. 269/24-5, Fol. 322b4-5), vgl. Pāņ-Dhātup. 10.368: prātipadikād dhātvarthe bahu- lam isthavac ca „(d. i. das Nominalthema erfährt vor ni dieselben Veränderungen wir vor ithan)“ (Ed. BÖHTLINGK 1887, Dhâtupațha, S. 83; s. LIEBICH 1920, S. 25). · " Kāt. 3.2.9: in kāritam dhātvarthe (Ed. EGGELING 1874-78, S. 170), tib. byins don la in te *kā ri ta'o (Q, TT 5775, Bd. 140, S. 41/27, Fol. 97b7); vgl. Pāņ. 3.1.21. · I Cāndravrtti ad Cān. 5.3.158: ișthavadbhāvāt ... (Ed. LIEBICH 1918, S. 397). Vgl. Cān. 5.3.158: ithemeyahsv antyājādeh (Ed. LIEBICH 1902, S. 106) und Pāņ. 6.4.154-155: tur isthemeyassu bzw. teh (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 371); s. auch ABHYANKAR 1977, s. v. ișthavadbhāva -. · V Kāt. 3.2.12: ini lingasyānekākșarasyāntyasvarāder lopaḥ (Ed. EGGELING 1874-78, S. 172), tib. in la rtags yi ge gcig min pa'i mtha'i dbyans la sogs pa dbyi'o (Q, TT 5775, Bd. 140, S. 41/27, Fol. 97b7); vgl. Pāņ. 6.4.55: ay āman- tālvāyyetnvișņusu (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 358). · VI Cān. 1.1.139: kartari nvultrjacah (Ed. LIEBICH 1902, S. 7), tib. byed pa po la *nwul (geschr. nū la) dan trts dan ats 'o (Q, TT 5767, Bd. 140, S. 3/52, Fol. 4a2); vgl. Pāņ. 3.1.134: nandigrahipacādibhyo lyuņinyacaḥ (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 90). · VII Kāt. 4.2.48 ac pacādibhyaś ca (Ed. DWIVEDI 1988, S. 18), tib. pats sogs rnams las ats 'an no (Q, TT 5775, Bd. 140, S. 44/12, Fol. 104b2); vgl. Pāņ. 3.1.134. · VIII Cān. 5.3.67: ņer aniți (Ed. LIEBICH 1902, S. 102), tib. ņi'i iț ma
(siehe die Seite gegenüber)
Page 400
386 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.114-116
nāsikya-madhyā paritaś catur-varņa-vibhūșitā | asti kā cit purī yasyām asta-varņ)-āhvayā nrpāh || < 3.114>
1|| *nāsikyetyādi |1 nāsikyo varņo ñakāro 'tra vivakşito madhye madhyo vā yasyāḥ sā nāsikyamadhyā paritaḥ samantād2 ādyantataś caturbhir varņair vibhūșitāsti vidyate3 purī kā cid |247| yasyāņ puryām astau varņā āhvayaḥ samjñā yeșām ity aștavarņā- hvayā nrpā rājānaḥ santi | atra Kāñcī purī Pallavāś ca tasyām nrpā iti paramārthaḥ | catu- rādisamkhyopādānam 4tv etad vivakşitārthasammohakaram4 iti samkhyāteyam akhyāteti ||
girā skhalantyā namreņa śirasā dīnayā drśa tisthantam api s>-ôtkampam vrddhe mām n> ânukampase || < 3.115 >
1|| giretyādi |1 skhalantyā2 daurgatyopahatasyeśvareșu pratibhākșayagrhītasya vyākulava- canatvād *rāgavegāc3 ceti dvaidham | namreņa śirasā durvidhasya parārādhanaparatvād rāgavaśāc4 cety aparam dvaidham | dīnayā drśā daridrasya5 nirānandatvād [ 110b] abhi- matarāgavișayāsiddheś cety aparam dvaidham | sotkampam atyantakșīņatvāt6 kāmāveśāc cetīdam api dvidhā | vrddhāśabdasya7 jaratīvācinaḥ sambodhane8 9vrddha iti9 10vrddheś ca10 lakşmīvacanasyety aparam dvaidham | evam tișțhantam anukampābhājanam api kim māņ nānukampase | atra kaś cid daridro 1lakșmīm upālabhata11 iti vivakșito vākyā- rthaḥ | vrddhām 12kām cid12 yositam ābhāșate kaś cit kāmīty anyas tv arthaḥ pratibhāti | tad iyam [59b] prakalpitā nidarśiteti ||
ādau rāj>> êty adhīr>-âkși parthivah ko 'pi gīyate sa n> âtanaś ca n> aîv> âsau rājā n> âpi sanātanaḥ || < 3.116 >
1|| ādāv ityādi |1 he adhīrākși2 | ko 'pi kaś cid anirdhāritarūpaviśeşaḥ pārthivaḥ 3prthivī- patir vrkșaś ceti śliștam | ādau prathamato3 rājety evam gīyate kīrtyate | sa nātanaś ca gīyate | sanātanaḥ4 śāśvato5 Vișņur vā | na vidyate *tanaśabdo6 'sminn ity atanaḥ |7 sa pārthiva ādau rājeti yo gīyate na atanaḥ8 kiņ tu tanaśabdasahita9 eveti traidham1° | yadvā
3.114 1 || nāsike°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 parita Ed. * · 3 vartate Ed.' . 4 tu tad vivakșitārthavyāmoha° (oder: tadvi°~) Ed.' - Metrum: Anușțubh, bha-Vipulā (a). 3.115 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 skhalantya Hs. · 3 rāgādveșāc Hs., rāgādeśāc Ed. Vgl. Dt. ad KĀ 3.115: chags pa'i śugs las für Skt. *rāgavegāt. . 4 rāgarasāc Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ 3.115: chags pa'i dban gis für Skt. rāgavaśāt. · 5 daridreņa Hs., Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.115: dbul po mi dga' ba las für Skt. *daridrasya nirānandatvāt. ·6 atyantam kșīņatvāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.115: śin tu skrag pas. ·7 vrddhā śabdasya Ed.' · 8 sambodhane Hs .; lies: *sambodhanam ? · 9 vrddhe | iti Hs., vrddhe iti | [ta- thaiva] Ed. · 10 vrddhasya ca Hs., vrddhāśabdasya Ed. · 11 lakșmīm labhatām Ed.' · 12 kā cit Hs., kāñ cit Ed. - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (a). 3.116 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 'dhīrākși Hs. post corr.2; 'dhirākși Hs. ante corr .? . 3 Hs. unlesbar; patih vr° ca iti ~ Ed. · 4 sanātanaś ca Ed. · 5 s[v]āśvatah | Hs., śāśvatah, Ed. · 6 'ta- nah śabdo Hs., Ed. · 7 om. Hs., Ed. · 8 atana Hs. · 9 tanah śabda° Hs. · 10 traidham Hs .; traividhyam Ed.
Page 401
3.114-116 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 387
| sna ldan dbus na gsal byed bźis | | yońs su rnam par brgyan pa yi | | gron khyer 'ga' yod gan zig na | | mi bdag mdog brgyad min can yod | < 3.114 >
bdun pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.7) sna ldan ña yig dbus na yod cin yi ge bźis yońs su ste dan po dan mtha' mar brgyan par byas pa'i gron Kāñtsi pu rī źes bya ba 'ga' źig yod cin1 gron gań źig na mi bdag rgyal po mdog gam yi ge brgyad yod pa Palla wa [98b/476] źes pa'i miń can yod pa'i gron de'o ||
| tshig rnams rab tu 'khrul pa dan | | mgo bo dud cin mig dman pa | 'dug kyan 'dar ldan bdag la ni | | rgan mo rjes su mi brtse'am | < 3.115 >
brgyad pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.8) dbul po 'ga' źig phyug po la slon ba brjod par 'dod pa yin na yan1 'dod ldan 'ga' źig gis rgan mo źig la ku re byed par gab pa ste | tshig 'khrul ba ni dbul po phyug po la slon ba na źum pas 'khrags 'khrugs su smra ba ste | chags pa'i śugs las de ltar smra bar 'khrul du 'jug pa'o || de bźin du slon ba po phyug po mgu bar bya ba'i ched du dan chags pa can chags pa'i dban gis mgo bo dud2 pa ste | mig dman pa ni dbul po mi dga' ba las dan 'dod ldan mnon par 'dod pa'i yul ma thob pa las yin la | 'dar ba dan Idan pa ni śin tu3 skrag pas sam4 chags pa drag pos so || br dha'i sgra rgan mo'am phun tshogs can la 'jug pas kye phun tshogs can źes bod pa'an no || 'di ni sbyar ba'i5 rgyan yan ṅo |
| mig mi brtan ma sa ldan 'ga' | | dan po ra dza zes pa sgrogs | | sa nā ta na yan ste 'di | | rgyal po ma yin Khyab 'jug min | < 3.116>
dgu pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.9) kye mig mi brtan ma źes bod de1 | sa ldan pa'i bdag po'am sa la yod pa'o || daň por rā dza źes2 pa rgyal po'am śin sdon gi min gi cha thog mar*3 bsgrag par bya ba ste | yan sa ldan te sa la yod pa 'ga' źig ste nes par ma bzun ba de ñid sa nā ta na źes par4 yań bsgrag cin brjod par bya ba yin la | de la a ta na źes pa ta na med pa'o || de nañ dgag tshig gis bkag pas nā ta na źes pa ni ta na med pa ma yin pa5 ste | dgag pa gñis kyis rnal ma go bas ta na yod pa'o || sa źes3 pa bcas pa yin pas6 ta na med pa min pa dan bcas pa ste | ta na dan bcas pa źes pa'i don to || de ni śin gi min gi mtha'o || yan sa nā 4
3.114 1 cin = I. 3.115 1 yan = I . 2 'dud I . 3 du I . 4 sam = I . 5 pa'i I. 3.116 1 te I . 2 ces I . 3 ma I . 4 bar I 5 ba I . 6 bas = I
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.114 / Rt. ad KA 3.114): tib. na yig= Skt. nakarah tib. dan po dan mtha' mar = Skt. adyantatah tib. Kāñtsi pu rī = Skt. Kāñcī purī tib. groň ... na = Skt. puryām tib. rgyal po = Skt. rājānah tib. Palla wa = Skt. Pallavāh; (Dț. ad KĀ.T 3.115 / Rț. ad KĀ 3.115): tib. dbul po 'ga' żig phyug po la slon ba = Skt. kaś cid daridro laksmīm upālabhate tib. brjod par 'dod pa yin na = Skt. vivakşitaḥ · tib. 'dod ldan 'ga' źig gis rgan mo źig la ku re byed par = Skt. vrddhām kām cid (yoșitam) ābhā- șate kaś cit kāmī tib. 'khrags 'khrugs su smra ba = Skt. vyākulavacanatvāt tib. chags pa'i śugs las = Skt. *rāgavegāt tib. mgu bar bya ba'i ched du = Skt. parārādhanaparatvāt tib. chags pa'i dban gis = Skt. rāgavašāt tib. dbul po mi dga' ba las = Skt. *dari- drasya nirānandatvāt tib. mnon par 'dod pa'i yul ma thob pa las = Skt. abhimatarāgavișayāsiddheḥ * tib. śin tu = Skt. atyanta° + tib. chags pa drag pos = Skt. kāmāveśāt tib. phun tshogs can = Skt. lakșmī°.
Page 402
388 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.116-118
na 1tano 'tanaḥ11 | na tathā nātanaḥ | saha tena vartata iti sanātanaś ca ko 'pi pārthivo12 13gīyate |13 sa evārthaḥ | vyutpattimātram14 bhidyate | asau pūrvokta ādau rājā15 sanātanaś ca naiva rājā mahīpatir ādyo nāpi sanātanaḥ śāśvato Vișņur vā bhavati | rājātana iti vr- kșaviśeşasya nāma yasya kşīrīti prasiddhiḥ | tatreyam nānārthakalpaneti16 nāmāntariteyam udīritā ||
hrta-dravyam naram tyaktvā dhanavantam vrajanti kāḥ | nānā-bhangi-śat>-ākrsța-lokā veśyā na durdharā || < 3.117 >
"|| hrtetyādi |1 |248|| hrtam dravyam asmād iti hrtadravyam nirdhanam naraņ tyaktvā dhanavantaņ naraņ kā vrajanti | nānānekaprakārāņām bhangīnāņ śrngāraceștālakșa- ņānām śatair bahutvopalakșaņam2 ākrstā vaśīkrtā lokāḥ purușā yābhir iti nānābhangi- śatākrsțalokāḥ3 | durdharā durvārā anāyattatvād4 veśyā gaņikā evamvidhā bhaveyur ity uttaram āśankya niședhati | 5neti |5 evamvidhāḥ6 satyo 'pi na veśyāḥ kim tu śriya ity atro- ttaram | atra7 nānābhangiśatākrstalokā ityādes tulyadharmasprśo giraḥ śriya ity asminn arthe nibhrtatvād vyavasthānāt tayā vā śriya ity asyārthasya 8nibhrtatvād gūdhatvān8 ni- bhrteyam udāhrtā ||
jita-prakrsta-keś>-ākhyo yas tav> âbhūmi-s>-āhvayaḥ | asau mām utkam adhikam karoti kala-bhāșiņi || < 3.118 >
1|| jitetyādi |1 jitas2 tadupamitaḥ3 prakrstasya [111a keśasyākhyā samjñā yasya sa4 pra- krstakeśākhyaḥ5 pravālo yeneti jitaprakrstakeśākhyaḥ pravālopamaḥ6 | na vidyate bhū- mir asyety abhūmis tenārthataḥ samāna āhvayaḥ samjñā yasyābhūmisāhvayo7 'dharas tava yaḥ kalabhāşiņi8 mām utkam unma[60a]nasam adhikam atyartham asāv ayam karoti | evam kalpitaprasiddhaśabdaparyāyasādhiteyam10 samānaśabdā nidarśiteti ||
3.116 11 tana atanah Ed. · 12 om. Hs. · 13 gīyate | Hs. post corr., Ed .; gīyate gīyate | Hs. ante corr. · 14 omātre- ņa Ed. · 15 rāja Hs. · 16 °kalpaneneti Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.117 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °laksaņam | Hs., °lakșaņam e[tat] | Ed. · 3 °gi[śa- tā]krsta° Ed. · 4 ~°tvāt | Hs., anāya[tta]tvāt Ed. . 5 om. Ed.' . 6 °vidhāh Hs. post corr., m. sec. (°h), Ed .; °vidhā Hs. ante corr. ·7 ato Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.117: 'dir für Skt. atra. · 8 tvān gūdhatvāt Hs .; °tvān nigūdha- tvāt Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.118 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 kalabhāșiņi ! jitas Ed.' · 3 oupamateh Hs. post corr., m. sec. (°h), oupamate Hs. ante corr. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.118: de dan mtshuns pa für Skt. tadupa- mitaḥ. · 4 sa {{ .. .. .. }} Hs. · 5 °krstasya keśa° Hs. . 6 o[p]amaḥ Hs., °opama [ity arthaḥ] Ed. ·7 yasyā'bhūmi° Hs .; yasyā asau abhūmi° Ed.' · 8 asau ayam Ed.' ·9 atyartham Ed.' · 10 siddham śabda° Hs. - Metrum: Anu- șțubh, na-Vipulā (c).
Page 403
3.116-118 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 389
ta na źes pa rtag pa Khyab 'jug kyan yin no || tshul de ltar gnas pa las7 rā dza'i sgra rgyal po ma yin źin8 phyi ma de Khyab 'jug min gyi9 rā dza ta na źes pa'i śin sdon gi bye brag yin no || 'di ni sbyar ba10 nes pa can yin no ||
| rdzas bral mi ni btań byas nas | | nor ldan rnams can bgrod pa gań | | sna tshogs thabs brgyas 'jig rten 'gugs | | gzun dka' smad 'tshon ma yin no | < 3.117 >
bcu pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.10) rdzas nor dan bral ba'i mi rnams btan źin dor [99a/477] bar byas nas1 nor dan ldan pa'i2 mi rnams can du bgrod3 par byed la | sna tshogs pa'i kyog *sgeg4 pa'i bya ba brgya źes ñe bar mtshon pas man po rnams kyis 'jig rten 'gugs śiń dbań du byas pa gzuň dka' ba'am bzlog dka' ba źes chos rnams bkod de5 | de lta bu smad 'tshon ma'an yin pa la | de ma yin gyi dpal rnams so || 'dir dpal dan chos mtshuns pa6 smad 'tshon ma la reg pa'i dpal rnams sbas pa'o ||
| khyod kyi sa min min mthun gan | | rab gyur skra min can las rgyal | | de yis din bdag mchog tu ni | | sred ldan byed do sñan sgrogs ma | < 3.118 >
bcu gcig pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.11) kye sñan par sgrogs ma źes bod de2 | khyod dan 'brel ba'i3 mchu dmar pos źes brjod par 'dod pa la | dha ra źes pa sa gźi'i rnam grańs 'dzin ma źes pa ste | de a yig gis bkag pas a dha ra ni sa min no || de dan min mthun pa mchu ste | 'di'i'an min a dha ra źes pa yin pas so || bā la źes pa skra dan | pra źes pa rab ste | bsdus na4 pra bā la źes pa rab gyur skra'o || de'i min can byu ru ste | pra bā la źes pa *byu5 ru'i min yan yin pas so6 || de las rgyal ba ni de dan mtshuns pa ste dmar ba'o || des bdag gi yid mchog tu sred pa 'dod chags dan Idan par1 byed do ||
3.116 7 las = I . 8 zin = I . 9 gyi = I . 10 pa I. 3.117 1 nas | I . 2 ba'i I . 3 dgrod I . 4 sgyeg I . 5 te I . 6 Lies: pas ? 3.118 1 bar I . 2 te I . 3 pa'i I . 4 na na I . 5 byi I . 6 baso I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.116 / Rt. ad KĀ 3.116): tib. rgyal po'am śin sdon gi = Skt. prthivīpatir vrksaś ca tib. thog *mar = Skt. prathamatah tib. sa la yod pa = Skt. pārthivaḥ tib. nes par ma bzun ba = Skt. anirdhārita° tib. bsgrag ... par bya ba yin = Skt. gīyate tib. a ta na źes pa ta na med pa'o = Skt. na tano 'tanaḥ tib. ta na med pa ma yin pa = Skt. nātanaḥ tib. bcas pa yin pas = Skt. saha (tena) vartata tib. ta na med pa min pa dan bcas pa = Skt. sanātanaḥ tib. źes pa'i don to = Skt. sa (ev)ārthah tib. rtag pa Khyab 'jug kyan = Skt. śāśvato Visņur vā tib. śin sdon gi bye brag= Skt. vrksaviśeșasya; (Dț. ad KĀ.T 3.117 / Rț. ad KĀ 3.117): tib. nor dan bral ba'i = Skt. nirdhanam tib. mi rnams can du = Skt. naram tib. *sgeg pa'i bya ba = Skt. śrngāraceștā° + tib. ñe bar mtshon pas man po rnams kyis = Skt. bahutvopalakşaņam · tib. dban du byas pa = Skt. vaśīkrtāh tib. bzlog dka' ba = Skt. durvārāḥ tib. de lta bu = Skt. evamvidhāḥ tib. ... gyi dpal rnams so = Skt. kim tu śriyah tib. chos mtshuns pa = Skt. tulyadhar- ma° tib. reg pa'i = Skt. °sprsah; (Dt. ad KA.T 3.118 / Rt. ad KA 3.118): tib. mchu = Skt. adharah tib. byu ru = Skt. pravālah + tib. de dan mtshuns pa = Skt. tadupamitah tib. 'dod chags dan ldan par = Skt. unmanasam.
Page 404
390 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.119-120
śayanīye parāvrtya śayitau kāminau rușā | tath»> aîva śayitau rāgāt svairam mukham acumbatām || < 3.119 >
1|| śayanīya ityādi |1 kāmī ca kāminī ca kāminau strīpumsau rușā praņayakalahena hetunā parāvrtya parānmukhībhūya2 śayanīye talpe śayitau | tathaiva parāvrtyaiva3 mukham anyonyasya svairam yathestam rāgād acumbatām4 cumbitavantāv iti moho jāyate | katham nāma parāvrtya śayitau svairam mukham cumbata iti | yathā pūrvam sammukham śayitau tathaiva punaḥ samviștau rāgaparavaśatayā svairam 5mukham acumbatām5 iti tu "paramārtha |6 iyam evam7 sāksān nirdistārthāpi sammohakāriņīti sammūdhā darśitā ||
vi-jit>-ânna-bhava-dveși-guru-pāda-hato janaḥ | him>-âpah>-âmitra-dharair vyaptam vyom> âbhinandati || < 3.120 >
1|| vijitetyādi |1 |249|| vinā pakșiņā Garudena sāmarthyāt2 tena kila Devarājam abhibhūya kadā cid amrtam āhrtam *jitam3 ātmasāt krtam 4vijitam tad4 5annam āhāro5 yasya sa vijitānno6 'mrtabhojī7 | sa cārthād Indraḥ | bhavaty asmād iti bhavaḥ | vijitānno bhavo janmahetur janako yasya tasmād8 vā bhavo bhavanam9 janma yasya sa vijitānnabhavo 'rjunas 10tasya dveșī10 vijitānnabhavadveșī Karņas tasya gurur Ādityas tasya pādaiḥ kiraņaiḥ hatas tapto jano11 vyoma gaganam abhinandati prītinirbhareņāntaḥkaraņena12 grhņāti | kimviśistam | himam apahantīti himāpaho 'gnis tasyāmitram udakam tad dhāra- yantīti13 himāpahāmitradharā14 meghās tair vyāptam | atra vijayasambandhād vijitam ity amrtasya |15 *bhoganirvrttam16 | tatsambandhāc ca vijitānna itĪndrasya | tasmāj janma- yogād vijitānnabhava17 ity Arjunasya | tadvairayogāc ca vijitānnabhavadveșīti Karņasya | tajjananayogāc18 ca vijitānnabhavadveșigurur19 20ity * Ādityasya | <x x x)20 [111b himopa- ghātayogena21 hi[60b]māpaha ity agneḥ | tadamitratāyogāc ca himāpahāmitram22 ity uda- kasya | taddhāraņasambandhāc ca himāpahāmitradharā iti meghānām | evam sambandha- pārihārikīyam23 udāhrtā ||
3.119 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 parāmu°~ Hs., parānmukhībhū[ya] Ed. · 3 °vṛt- tyaiva Ed.' · 4 acumbatā Hs .; acumbatām Ed. · 5 cumbatām Hs. · 6 °ārtham Hs. · 7 eva Ed. - Metrum: Anu- șțubh. 3.120 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 sāmarthyāt Hs. post corr., Ed .; sāmarthyat Hs. ante corr. . 3 vijitam Hs., [jitam] vijitam Ed. . 4 om. Ed.' . 5 [annam āhāro] Ed. . 6 ānna | Hs., annah Ed. 7 amrtabhojanam Hs .; abhrtabhojī Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.120: bdud rtsi za ba. · 8 yasmād Ed.' . 9 bhavana Hs. · 10 tadveşī Hs., tam dveștī[ti] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.120: de'i dgra ni für Skt. *tasya dve- şī. · 11 tādrśo jano Ed. . 12 prītirnir° Hs. . 13 dhārayatīti Hs. . 14 himāpahā° Hs. post corr., Ed .; himapahā° Hs. ante corr. . 15 om. Hs., Ed. · 16 bhā[g]ahirvrttam Hs., bhānam nivrttam Ed.1 · 17 vijātā° Hs. · 18 °janma- yogāc Ed.' · 19 vijitānna° Hs. post corr., marg. (°tā°), Ed .; vijinna° Hs. ante corr. · 20 ity asya Hs., ā[ditya]- sya | Ed. . 21 hino° Hs. . 22 °hamitram Hs. · 23 oparihāriki° Hs. Vgl. Rt. ad KĀ 3.104 und 3.124 - Metrum: Anușțubh, bha-Vipulā (c).
Page 405
3.119-120 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 391
| 'dod ldan dag ni mal stan la | | khro bas phyir bzlog ñal bar gyur | | chags pas de bźin ñid ñal te | | dal bu yis ni kha dag sbyar | < 3.119 >
bcu gñis pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.12) 'dod ldan dan 'dod ldan ma dag ni bya ba la rtsod pa'i khro bas mal stan btin ba la phyir bzlog pa ste rgyab sprad nas ñal bar gyur źin1 | chags pa'i dban las de bźin ñid du ste phan tshun phyir bzlog pas ñal te | dal bu'am ji ltar 'dod par kha sbyar bar gyur to || 'di ni phyir bzlog nas ñal ba dag ci ltar kha dan mchu sbyor źes rmons pa skyed pa'o || 'di'i dam pa'i don ni de bźin ñid du ñal ba ni phyir bzlog ste ñal ba las slar yan bzlog pa yin pas2 mnon par phyogs te ñal ba yin no ||
| bya rgyal zas skyes dgra yi ni | | bla ma'i 'od kyis bcom skye bo | | kha 'joms grogs min 'dzin pa yis | | khyab pa'i mkha' la mnon par dga' | < 3.120 >
bcu gsum pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.13) Nam mkha' ldin gis res 'ga' bdud rtsi 'phrog par byed pas na bya Mkha' ldin gis rgyal ba'am bcom pa ste phrogs pa bdud rtsi'o || [99b/478] de'i zas can bdud rtsi za ba Brgya byin te | de las skyes pa ni Dban po'i bu Srid sgrub yin źin1 de'i dgra ni Kar ņa ste | de'i bla ma Ñi ma yin la | de'i 'od kyis bcom ste gduns pa'i skye bo rnams ni kha ba 'joms pa me'i grogs min dgra bo chu 'dzin pa sprin gyis khyab pa'i mkha' la mṅon par2 dga'o || 'dir bya ni skabs kyi stobs kyis Mkha' ldin yin źin3 | de bźin du bdud rtsi'i zas can yan Dba po yin te don gyi śugs kyis kyań no || 'dir rkań pa gñis gñis kyi brjod bya la sna ma sna ma dan phyi ma phyi ma rnams 'brel ba4 can yin pas 'brel ba'i5 phren ba'o ||
3.119 1 cin I . 2 bas I. 3.120 1 zin = I . 2 bar I . 3 cin I . 4 pa I . 5 pa'i I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.119 / Rt. ad KĀ 3.119): tib. 'dod Idan dan 'dod ldan ma dag = Skt. kāmī ca kāminī ca tib. bya ba la rtsod pa'i = Skt. praņayakalahena tib. btin ba la = Skt. talpe tib. rgyab sprad nas = Skt. parānmukhībhūya tib. phan tshun phyir bzlog pas = Skt. parāvrtya tib. ji ltar 'dod par = Skt. yathestam tib. phyir bzlog nas ñal ba dag ci ltar kha dan mchu sbyor = Skt. katham nāma parāvrtya śayitau svairam mukham cumbataḥ tib. żes rmons pa skyed pa'o = Skt. iti moho jāyate tib. dam pa'i don = Skt. paramārthaḥ tib. de bžin ñid du = Skt. tathaiva tib. slar yan bzlog pa yin pas = Skt. punah samviștau tib. mnon par phyogs te ñal ba yin no = Skt. sammukham śayitau; (Dt. ad KĀ.T 3.120 / Rț. ad KĀ 3.120): tib. Nam mkha' ldin gis res 'ga' bdud rtsi 'phrog par byed pas = Skt. Garudena ... kadā cid amrtam āhrtam tib. phrogs pa = Skt. ātmasāt krtam tib. de'i = Skt. tad tib. bdud rtsi za ba = Skt. * amrtabhojī tib. Brgya byin = Skt. Indraḥ * tib. de las = Skt. asmāt tib. Srid sgrub = Skt. Arjunah * tib. Kar na = Skt. Karņaḥ tib. de'i = Skt. tasya tib. Ñi ma = Skt. Ādityaḥ tib. gduns pa'i= Skt. tapta tib. me'i = Skt. agnis tasya tib. chu = Skt. udakam tib. sprin gyis = Skt. meghāh tib. 'dir = Skt. atra tib. bdud rtsi'i zas can = Skt. vijitannah tib. Dban po= Skt. Indrasya * tib. 'brel ba can yin pas = Skt. sambandha°.
Page 406
392 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.121-123
na sprśaty āyudham jātu na strīņām stana-maņdalam | amanuşyasya kasy> âpi hasto 'yam na kil> âphalaḥ || < 3.121 >
1|| na sprśatītyādi |1 amanusyasya kasyāpy anirdhāritarūpaviśeșasya hasto jātu2 3kadā cid3 apy āyudhaņ4 na sprśati grhņāti | na ca strīņām stanamaņdalam payodharabhāram sprśati | ayam evam phalabhūtakarmarahito5 hasto nāphalaḥ saphalaḥ kila | nānyādrśam sāphalyam asyāsmabhyam6 rocata iti kilaśabdena sūcayati | atrāśrito hasto7 'bhivyakto vā- cakaprayogāt | āśrayas8 tu gopito gandharvahasta iti sākșād anabhidhānāt | gandharvahasta iti cābhidhānam eraņdasya | tad iyam ekacchannā darśiteti ||
kena kaḥ saha sambhūya sarva-kāryeșu samnidhim | labdhvā bhojana-kāle tu yadi drsto nirasyate || < 3.122 >
1|| kenetyādi |1 kena śirasā saha saņbhūya samgatya sarveșu kāryeșu2 *snānādhivāsanā- dişu3 samnidhim upasthānam labdhvā prāpya bhojanakāle 'nnagato4 yadi katham cid drstaḥ syāt tadā kas tādrśo nirasyate5 | keśas tasya tādrśatvāt | atra kena ka iti ca6 sāmā- nyapada 250 prayogād āśrayaḥ śirolaksaņa āśritaś ca keśaś cchanna7 ity ubhayacchanne- yam8 udāhrtā | keneśa iti pāțhe9 kena kakāreņa īśaśabdaḥ10 saha6 sambhūya śeșam pūrva- vat | Kena BrahmaņEśaḥ11 Samkara iti cārthāntaram bāhyam12 | tanmahāprayogād ubha- yagopanam13 prāg iveti vyākhyeyam ||
sa-ha-yā sa-ga-jā s>-ê-nā sa-bha-ț>> êyam na cej jitā | amātrko 'yam mūdhaḥ syād akșara-jñas tu nah sutaḥ || < 3.123 >
1|| sahetyādi |1 saha hayair aśvaiḥ saha gajair bhațaiś ca saha Ț112aȚ| vartata iti sahayā sagajā 2sabhațā seneyam2 ced ya|61aļdi3 na jitā nākrāntā tadā no 'smākam suto 'mātrko 'jananīko 4'kșarajñas tu4 mūdhaḥ syād 'ity [āpātato]5 'yam arthaḥ | tat- tvārthas tu haś ca yaś ca tābhyām varņābhyām saha vartata iti 6sahayā |6 gaś ca jaś ca
3.121 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 yotu Hs. · 3 kādā cid Hs. · 4 ayudham Hs. · 5 °bhū- tam karmarahitam Hs. · 6 asyāļs.asv]am Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.121: lo'i sgra ni tshul de la mi bzod pa gsal bar byed pa'o .. 7 hasto Hs. post corr., marg., hastah Ed .; om. Hs. ante corr. · 8 āsras Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.122 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 kāryādișu Ed. ·3 snānādivāsanādișu Hs .; snānā- [dhi]vāsanādișu Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.122: bya ba khrus dan *bśad pa la sogs pa thams cad. · 4 anta- sato Hs .; annagato Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.122: zas kyi dus su *chun nu'an. · 5 ni[ra]syate Ed. .6 om. Ed. 7 tau cchannau Ed. · 8 ubhayanneyam Hs. ·9 pāthe | Hs., [pāțhe] Ed. · 10 īśaś śabdah Hs. · 11 oņa īśah Hs., oņā īśah Ed. · 12 bāhyam Hs., vācyam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.122: ... gab par yan bśad par bya'o. · 13 °ya[go]panam Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.123 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 sabhatā yeneyam Hs., sabhațeyam Ed.1 . 3 ya- Hs .; yā Ed. Fol. 61 und 62 der nepalesischen Handschrift fehlen. · 4 a[na]ksarajñaś ca Ed. · 5 iti [āpā- tato] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.123: źes pa phyi'i don. · 6 iti | saha yo Ed.
Page 407
3.121-123 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 393
| nam yan mtshon dan bud med kyi | | nu ma'i dkyil 'khor la ma reg | | mi ma yin pa 'ga' źig gi | | lag 'di 'bras med min no lo | < 3.121 >
bcu bźi pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.14) mtshon *cha1 la reg pa dan bud med kyi 2nu *ma2 la reg pa dag lag pa'i dgos pa yin pa3 la | nam yan de dag la ma reg kyan mi ma yin pa3 'ga' źig ste dmigs ma bzun ba'i gzugs kyi bye brag gi lag pa 'di 'bras bu med pa min te 'bras bu yod pa'o źes pa ste | lo'i sgra ni tshul de la mi bzod pa gsal bar byed pa'o || 'di'i brjod par 'dod pa'i don ni dri za'i lag pa'i min can śin e ra *ņda4 źes bya ba yin no ||
su źig gan dan 'grogs pa yis | | bya ba thams cad ñe bar ni | | thob cin zas kyi dus dag tu | | gal te mthon na 'dor bar byed | < 3.122 >
bcu lṅa pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.15) skra su źig mgo bo gan dan lhan cig 'grogs pas1 bya ba khrus dan2 bśad3 pa la sogs pa thams cad ñe bar gnas pa thob cin4 zas kyi dus su 5chun nu'an5 gal te ci źig ltar mthoń na sel bar byed do źes6 pa'i brjod par ' dod pa'i don skra yin no || 'dir gań dań źes pa dan su źig ces pa'i skad dod ke na kaḥ źes pa la glegs bam kha cig tu7 ke ne śah źes6 par yod ciń de8 ka dan 9ī śa9 źes6 10pa de dag10 lhan cig pa ke śa źes pa skra'i skad *dod11 yin la +de miń12 thams cad pa gan dań+ źes par gab pa'o || yań Ke na źes pa Tshańs pa dań *713 śa źes6 pa Dban phyug tu7 gab par yan bśad par bya'o || 'dir rten mgo bo dan brten pa skra gñis14 ka sbas pa'o ||
| ha ya ga dza bha ta can | | sde 'di gal te ma rgyal na | | mā tr kā med ned kyi bu | | 'di ni yi ge śes kyan blun | < 3.123 >
bcu drug pa ni (5.2.2.2.2.2.3.2.3.16) ha ya rta dan [100a/479]1 ga dza glan po dan bha ța dpa' bo sde rkan than nam dpun bu chun ste | de rnams dan bcas pa can gyi sde las bu 'di gal te ma rgyal te2 de ma bcom na mā *tr3 *kā4 ste ma med pa ned kyi bu 'di ni yi ge śes kyan blun po yin no źes pa phyi'i don gab byed de | bu yin pa dan ma med pa 'gal źin5 yi ge śes na blun por mi rigs pa'o || 'di'i brjod par 'dod pa'i don ni6 ha yig dan ya yig dan bcas pa
3.121 1 ca I . 2 nu m I . 3 ba I . 4 na da I. 3.122 1 pa 'is I . 2 dan = I . 3 bgrod I . 4 cin | = I . 5 chu nu 'an I . 6 ces I . 7 du I . 8 de = I .9 iśa I · 10 dan deban I . 11 don I . 12 [m]in I . 13 i I . 14 gñi I. 3.123 1 Ab hier bis zum Ende der Handschrift ist der Text von einer anderen Hand geschrieben. · 2 te | I · 3 ri I · 4 ka na ; I · 5 źin ' I . 6 ni | I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.121 / Rt. ad KĀ 3.121): tib. kyan = Skt. api tib. dmigs ma bzun ba'i gzugs kyi bye brag gi = Skt. anirdhāritarūpavišeșasya tib. 'bras bu yod pa'o = Skt. saphala tib. lo'i sgra ni= Skt. kilaśabdena tib. gsal bar byed pa'o = Skt. sūcayati tib. dri za'i lag pa'i = Skt. gandharvahastah tib. min can = Skt. abhidhānam; (Dț. ad KĀ.T 3.122 / Rț. ad KĀ 3.122): tib. mgo bo ... dan lhan cig = Skt. śirasā tib. khrus dan *bśad pa la sogs pa= Skt. * snānādhivāsanādișu tib. ñe bar gnas pa = Skt. upa- sthānam tib. ci źig ltar = Skt. katham cit · tib. 'dir gan dan źes pa dan su źig ces pa'i = Skt. atra kena ka iti · tib. glegs bam kha cig tu ke ne śa źes par yod = Skt. keneśa iti pāthe tib. gab pa'o = Skt. channaḥ tib. Tshans pa= Skt. Brahmaņā tib. Dban phyug tu = Skt. Šamkarah * tib. rten mgo bo dan brten pa skra gñis ka sbas pa'o = Skt. āśrayah śiro(laksaņa) āśritaś ca keśaś (cchanna ity) ubhayacchannā.
Page 408
394 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.123-124
varņaḥ | tābhyām saha sagajā | iś ca naś ca varņaḥ | tābhyām yuktā senā | bhakārațakārā- bhyām yogāt sabhatā | evamvidhā ca 1siddhā mātrkā7 seyam cen na jitā samyag adhya- yanayogena yadi na vaśīkrtā syāt tadā ayam naḥ sutaḥ | na vidyate mātrkā varņasamā- mnāyo 'nadhītatvād asyety amātrkaḥ /8 ata eva śāstrāparijñānān mūdho mūrkho heyopā- deyajñānavikalaḥ syāt | na kșarati na naśyatīty akșaram Vedam jānātīty akșarajñas tu Vedamātrapāțhakas tu syāt | na mātrkādhyayanenāpi Vedapāțhasambhavāt | akșarajñaś cety api pāțhaḥ | tatra mūrkhatayā naśvarapadārthasvabhāvāparijñānād akșaram sarvam nityam jānīyād ity akșarajñaś ca +nityagrahaguptaś ca bhavet ||
sā nāmāntaritāmiśravañcitārūpayoginī | evam evetarāsām apy unneyah samkarakrama || < 3.124 >
||1 katarasya2 samkara iti darśayati | 3sā nāmetyādi |*3 seyam prakrāntā prahelikā tal- lakşaņayogān nāmāntaritayā miśreņa samsrstena vañcitāyā rūpeņa yogah sambandho 4' sya *astīti4 nāmāntaritāmiśravañcitārūpayoginī | mātrkety asminn nāmni 5sahayetyā- dinānekārthakalpanāt |5 *amātrkāśabdenājananīprasiddhenānadhītasiddhamātrkāpratītivi- pralambhād6 akșarajñaśabdena ca varņajñaprasiddhena Vedavediny 1avinaśvarajñe vā niś- cayavañcanāt | samkaraśeșam atidiśan prastāvam imam nigamayati | evam eva yathokta- saņkarānusāreņetarāsām api 112b nāmāntaritāvañcitāvyatiriktānām ca | na kevalam anayoḥ | |251 || samkarasya samsargasya kramaḥ prakāra unneyo 'bhyūhyaḥ | sa cai- vamo unnīyatām
surāprayoge prasrtā viprāḥ "sūdrān na bhojinaḥ10 | āmnāyādhyayanam11tyaktvā yudhy antahpāpa[m11 āśritāḥ] ||
samāgatā[vyutkrāntayoḥ]12 samkaraḥ |
viśāle 'tra girau drsto girir na saktanirjharaḥ | yaś cārka piśitāśā khyo13 dolāyeta pratikșaņam
samānarūpasamanasabdayor ayam samkaraḥ |
Lakșmīdharapateḥ14 kāntam gatā Gangādharānganā Candrā dhāre] parītāpaḥ kuto 'yam me tavodaye ||
pāriharikīprakalpitayo 15samkaraḥ ||15
3.123 7 Lies: *siddhamātrkā ? Vgl. Rț. ad KĀ 3.124. · 8 om. Ed. - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (c). 3.124 1 om. Ed. · 2 kataro 'yam Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.124: ci dan ci. · 3 om. Ed., statt dessen die rekon- struierte Strophe. · 4 asyāstīti Ed. · 5 °kalpanād Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.124: btags pa'i phyir ro. · 6 °śabde- nājananī, mūdhenānadhīta°~°lambhāt, Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.124: mā tr kā med pa'i sgra skyed byed ma med pa la grags pa de yis. · 7°jñevāniścaya° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.124: ... 'am 'gyur med rtag pa śes pa go bar slu ba'i phyir ro. · 8 caiva m° Ed. · 9 °prayoge° Ed. · 1º śūdrānnabhojinaḥ Ed. · 11 tyaktvāyudh- yantaḥ pāpa[m Ed. · 12 °gatā [vyutkrāntayoḥ] Ed. · 13 [piśitāsā]khyo Ed. · 14 Lies: °dharāpateḥ ? · 15 samka- raḥ | || iti prahelikācakram || Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 409
3.123-124 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 395
ga yig dan dza yig dan bcas śin7 bha *yig8 dan ta yig dan bcas la | sde'i skad dod se nā źes9 pa mtshams sbyor phral na sa bcas pa dan10 i na yi ge i dan na ste | de dag dan yań bcas pa'i lugs 'di gal te ma rgyal te bslabs pas dban du ma byas na de'i tshe ma *tr11 *kā12 ste yi ge'i man nag ma bslabs pas med pa ned kyi bu 'di ni *Rig13 byed bklags14 pas akşa ra źes15 pa 16' gyur med de16 rtag *pa17 Rig byed śes kyań blun te | bstan bcos mi śes pas blan bya dan dor bya śes pa dan bral bas so źes pa'o ||
| de ni min du 'dus pa bsres | | bslus pa yi ni gzugs dan ldan | | de bźin ñid du gźan gyi yan | | 'dres pa'i rim pa śes par bya | < 3.124 >
'dir ci da ci sres pa yin źe1 na | brjod ma thag pa'i gab tshig dgu pa min du 'dus pa'am min gźan bsres pa yin te | mā2 tr kā2 źes pa'i min 'di la ha dań ya dan bcas pa źes pa la sogs pa don gcig min pa tha dad pa btags pa'i phyir ro || gab tshig gñis pa bslus pa'i gzugs3 sam no bo ldan pa yin te | mā2tr kā2 med pa'i sgra skyed byed ma med pa la grags pa de yis grub pa'i yi ge'i man nag 4ma bslabs pa rtogs4 par slu5 bar byed pa'i phyir dan | aksa ra źes pa'i sgra yi ge śes pa la grags pa yis Rig byed śes pa'am 'gyur med rtag pa śes pa go bar slu5 ba'i phyir ro || de bsre ba ni de bźin ñid du ste bśad ma thag pa dgu pa dan gñis pa bsres pa bźin du de gñis las [100b/480] gźan pa bcu gsum pa rnams kyi'an 'dres pa'i rim pa ste rnam par śes par bya źin ji ltar rigs par brtag par bya'o ||
3.123 7 sin ' I . 8 om. I . 9 ces I . 10 dan ' I . 11 ri I . 12 ka I . 13 rigs I . 14 klad I . 15 ces I . 16 'gyur med te I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 17 par I. 3.124 1 ce I . 2 tri ka I . 3 gzu I . 4 ma gtod I . 5 bslu I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.123 / Rt. ad KĀ 3.123): tib. rta = Skt. aśvaiḥ tib. ma bcom= Skt. nākrāntā tib. ma med pa= Skt. ajananīkaḥ * tib. żes pa (phyi'i) don = Skt. ity ([āpātato] 'yam) arthah * tib. brjod par 'dod pa'i don = Skt. tattvārthah tib. yig = Skt. varņaḥ tib. dan bcas pa = Skt. saha vartate tib. lugs = Skt. mātrkā tib. bslabs pas dban du ma byas na de'i tshe = Skt. adhyaya- nayogena yadi na vaśīkrtā syāt tadā tib. yi ge'i man nag ma bslabs pas = Skt. na vidyate ... varņasamāmnāyah tib. *Rig byed bklags pas = Skt. Vedam jānāti tib. bstan bcos mi śes pas = Skt. śāstrāparijñānāt tib. blan bya dan dor bya śes pa dan bral bas = Skt. heyopādeyajñānavikalaḥ; (Dț. ad KĀ.T 3.124 / Rț. ad KĀ 3.124): tib. ci dan ci sres pa yin = Skt. *katarasya samkaraḥ tib. brjod ma thag pa'i = Skt. prakrāntā · tib. mā tr kā źes pa'i min 'di la ha dan ya dan bcas pa żes pa la sogs pa don gcig min pa tha dad pa btags pa'i phyir ro = Skt. mātrkety asminn nāmni sahayetyādinānekārthakalpanāt · tib. mā tr kā med pa'i sgra skyed byed ma med pa la grags pa (de) yis grub pa'i yi ge'i man nag ma bslabs pa rtogs par slu bar byed pa'i phyir dan | akșa ra źes pa'i sgra yi ge śes pa la grags pa yis Rig byed śes pa'am 'gyur med rtag pa śes pa go bar slu ba'i phyir ro = Skt. *amātrkāśabdenājananīpra- siddhenānadhītasiddhamātrkāpratītivipralambhād akșarajñaśabdena ca varņajñaprasiddhena Vedavediny avinaśvarajñe vā niścaya- vañcanāt tib. bsre ba = Skt. samkara° · tib. bśad = Skt. °okta° · tib. bsres pa = Skt. °samkarā° tib. bźin du = Skt. yatho° tib. de gñis las = Skt. anayoh tib. rnam par = Skt. prakārah tib. brtag par bya'o = Skt. abhyūhyah.
Page 410
396 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.125-126
apārtham vyartham ekārtham sasamśayam apakramam | śabdahīnam yatibhrastam bhinnavrttam visamdhikam || < 3.125>
deśakālakalālokanyāyāgamavirodhi ca | iti doșā daśaivaite varjyāḥ kāvyesu sūribhiḥ || < 3.126 >
|| evaņ śabdālamkārasvabhāvāḥ kāvyaguņā yathāvat pratipādi[tāḥ] | doșā api ke cid asā- dhāraņā1 Vaidarbhamārgasambhavinaḥ śleșādaya | samprati sarvamārgasādhāraņān upa- darśayann āha |2apārthetyādi |*2 apagato 3'rtho *'bhidheyam3 vākyasambandhi yatre- ty4 apārtham | viruddhaḥ 5pūrvāparaparāhato 'rtho5 *'bhidheyam6 yasminn iti vya- rtham | ekaḥ sa eva pratipādito 'rtho *'bhidheyam7 punar yasmin pratipādyate tad ekā- rtham | samśayo 'rthavişayaḥ kim ayam artho 'yam vety ubhayārthāvalambī pratyayas tena [sa]ha vartate tajjanakatvād iti sasamśayam | apagataḥ kramo yathoddeśam pratyā- mnāyata ity apakramam | śabdena śabdavidyāprasiddhena padena hīnam rahitam tadvi- pakşayogād iti śabdahīnam | yateś chandaḥśāstravihitād vigamād bhrastam apagatam iti yatibhraştam | bhinnam |252|| chandovicitividyārūdham vrttam padyam jāter api virodhasambhavād yasminn iti bhinnavrttam | vigataḥ samdhiḥ śabdaśāstraprasiddho yaņādeśādir yasminn iti visaņdhikam | <3.126) deśaḥ parvatādiḥ | kālo divasādiḥ | kalā nrttagītādividyāḥ8 | lokaś ca sattvaloko bhājanaloko vā citrapracāraḥ | nyāyaś cānvīkșikī | āgamaś ca Vedādiḥ | deśakālakalālokanyāyāgamās tair virodho bādhā vidyate 'sminn iti deśakālakalālokanyāyāgamavirodhi ca tattadvyavasthātikramāt | virodhīty etad deśā- dibhiḥ pratyekam sambandhanīyam | cakāra uktasamuccaye | ity ete 'nantaroddișțā daśai- vānyūnānatiriktā doșā guņavipakșatvād varjyāḥ śāstracakșușā drstvā parihartavyāḥ sūri- bhiḥ pratipattrbhiḥ | kutra | kāvyeșu pūrvoktarūpeșu | kāvyaviśeșadoșāņām api kva cit keşām cit pratiniyamāt | tatsambhavitvāt kāvyadoșās te yathā hetusambha[vi]no [113a] 'siddhādayo" hetudoşā yathā cārāñjikādayo dhānyasambhavino dhānyadoșā ucyante loke | atrāpārthādayo yadā bhāvapradhānās tadāpārthādayo 'dūșaņānīti9 10bhāvasādhane na10 doșāḥ | dūșayanti vā kāvyavyapadeśamātreņa kva cid vāpavādavișaye kāvyam eveti tat- tvād anyatreti doşāḥ | yad 11vakșyati |11 tan mattonmattabālānām ukter anyatra dușyatīt- yādi | tadyogāt kāvyam *na12 duștam iti jñeyam | yadā tu dharmapradhānās tadāpārthā- dayo duşyanti heyā bhavantīti doșāḥ | tadābhāsatvāc ca kāvyeșu doșā yathā drstāntābhāsā drsțānteșu śabdābhāsāḥ śabdeșv iti sarvathā kāvyadoșās te *varjanīyāḥ13 smrtimateti ||
3.125-126 1 asādhāraņa° Ed. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 'rthah abhidheyo Ed. · 4 yata ity Ed. · 5 pūrvāparāhatah artho Ed .; vgl. Rt. ad KĀ 3.131-134. . 6 'bhidheyo Ed. · 7 'bhidheyah Ed. . 8 nrtya° Ed .; vgl. Rt. ad KĀ 3.162 und 3.169 .. 9Oder lies: *tadāpārthatvād adūșanānīti *; tadā apārtha- tvādayo dūşaņānīti Ed. · 10 bhāvasādhanena Ed. · 11 vakșati - Ed. · 12 om. Ed. · 13 varjanīyā Ed. - Me- trum: Anuşțubh.
Vgl. Pāņ. 6.1.77 = Cān. 5.1.74: iko yan aci (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 292 bzw. Ed. LIEBICH 1902, S. 90) und Cāndravrtti ad Cān. 5.1.74. . " Vgl. Kāvyālamkāra 5.23. . " KĀ 3.128cd.
Page 411
3.125-126 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 397
| don ñams don bral don gcig pa | | the tshom can dan rim pa ñams | | sgra dman gcod mtshams ñams pa dan | | sdeb sbyor ñams dan mtshams sbyor bral |
| yul dus sgyu rtsal 'jig rten dan | | lun rigs dag dan 'gal ba ste | | skyon bcu de dag sñan dnags la | | sñan dnags mkhan gyis spaň bar bya | < 3.125-126 >
gsum pa skyon sel ba bśad pa la1 gñis (5.2.2.3") | mdor bstan (5.2.2.3.1) | rgyas par bśad pa'o (5.2.2.3.2) || dań po ni (5.2.2.3.1") brjod bya'i don ñams śin nag dan 'brel ba'i don dan bral ba dan | brjod bya'i don sna phyi 'gal ba dan | don gcig ste bzlos pa dan | the tshom can spyi don 'di yin nam 'on te 'di min nam sñam pa'i śes pa skyed2 par byed pa dan | rim pa ñams pa snar bstan pa dan3 phyis bśad pa'i don 'brel ba4 can dag thad kar 5gñis pa*5 bźin du mthun dgos pa la | de'i rim pa las 'das pa ste | Chos mnon pa mdzod du | dban po rtul6 rno de dag tu | | dad dan chos kyi rjes 'bran ba |1 | źes pa Rgya dpe ltar bsgyur na yod kyan | slob dpon chen po Dpal brtsegs kyis kyan don la rton7 par mdzad nas8 dban po rno rtul6 źes sogs su bsgyur ba lta bu dan | sgra ñams pa Legs par sbyar ba'i skad la sgra'i bstan bcos 'gal ba dan | gcod mtshams sdeb9 sbyor gyi nal bso10 de'i gźuń du bśad pa ltar mi gnas pas ñams pa dan | Sam *skr11 ta'i skad kyi tshigs bcad la sdeb9 sbyor ñams pa de'i mtshan ñid mi ldan pa dan | mtshams sbyor sgra'i bstan bcos nas bśad pa'i yaņ du12 bsgyur ba" la sogs pa dan bral ba dan |13 <3.126) yul ri la sogs pa dan |13 dus ñin mo la sogs pa dan |13 sgyu14 rtsal gar dan glu la sogs pa'i rig pa dan | sems can dan snod kyi 'jig rten rnam pa sna tshogs dan |13 *rigs15 pa rjes su *rtogs16 pa dan |13 lun Rig byed la sogs pa yid ches pa ste |13 drug po de rnams kyis ran ran gi gnas lugs dan17 nes pa dan 'gal ba ni skyon gcig ste | de lta bu chad pa dan lhag pa'i no bo can skyon bcu po de rnams sñan nag gi tshul la sñan nag18 mkhan rnams [101a/481] *kyis19 bstan bcos kyi mig gis bltas nas span bar bya ste | sñan nag sun 'byin par byed pas na yon tan gyi mi mthun phyogs yin pa'i phyir ro || de yan sñan nag la srid pa'i phyir sñan 2°nag gi20 skyon te | dper na gtan tshigs la srid pa'i ma grub pa la sogs pa rnams gtan tshigs kyi skyon yin pa bźin no ||
3.125-126 1 om. I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 593: gsum pa skyon sel ba bśad pa la gñis. · 2 bskyed I . 3 dan ' I . 4 pa I . 5 gra sa I . 6 brtul I · 7 ston I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 606. . 8 nas I . sdebs I . 10 so I . 11 kr I . 12 tu I . 13 om. I . 14 rgyu I . 15 rig I . 16 rtog I . 17 dan I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 18 dnags I . 19 kyi I . 20 dnags kyi I.
I Abhidharmakośakārikā 6.29ab: mrdutīksņendriyau teșu śraddhādharmānusāriņau (Ed. GOKHALE 1946, S. 94). · " Vgl. Pāņ. 6.1.77 = Cān. 5.1.74 und Cāndravrtti ad Cān. 5.1.74.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.125 / Rt. ad KĀ 3.125): tib. brjod bya'i = Skt. *abhidheyam tib. nag dan 'brel ba'i = Skt. °sam- bandhi tib. sna phyi = Skt. *pūrvāpara° tib. bzlos pa = Skt. punar ... pratipādyate tib. spyi don 'di yin nam 'on te = Skt. kim ayam artho 'yam veti tib. sñam pa'i śes pa = Skt. pratyayah tib. skyed par byed pa = Skt. °janakatvāt tib. snar bstan pa = Skt. oddeśam tib. sgra'i bstan bcos = Skt. śabdavidyā° tib. sdeb sbyor gyi (nal bso de'i) gźun du bśad pa ltar mi gnas pas = Skt. chan- daḥśāstravihitād vigamāt tib. mi ldan pa = Skt. virodha° tib. sgra'i bstan bcos nas bśad pa'i yan du bsgyur ba la sogs pa = Skt. śabdaśāstraprasiddho yanādeśādiḥ; (Dț. ad KĀ.T 3.126 / Rț. ad KĀ 3.126): tib. ri la sogs pa = Skt. parvatādih tib. ñin mo la sogs pa = Skt. divasādi tib. gar dan glu la sogs pa'i rig pa = Skt. *nrttagītādividyāh tib. sems can dan snod kyi 'jig rten = Skt. sattva- loko bhājanaloko vā tib. rnam pa sna tshogs = Skt. citrapracārah tib. rjes su *rtogs pa = Skt. anvīksikī tib. Rig byed la sogs pa= Skt. Vedādiḥ tib. ran ran gi gnas lugs = Skt. tattadvyavasthā° tib. chad pa dan lhag pa'i = Skt. anyūnānatiriktāh tib. tshul la= Skt. °rūpeșu tib. bstan bcos kyi mig gis bltas nas = Skt. šāstracaksusā drstvā tib. yon tan gyi mi mthun phyogs yin pa'i phyir ro = Skt. guņavipaksatvāt tib. srid pa'i phyir sñan nag gi skyon = Skt. °sambhavitvāt kāvyadosāh tib. gtan tshigs la srid pa'i ma grub pa la sogs pa rnams gtan tshigs kyi skyon yin pa bźin no = Skt. yathā hetusambha[vi]no 'siddhādayo hetudoșāh.
Page 412
398 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.127
pratijñāhetudrstāntahānir doșo na vety asau | vicāraḥ karkaśaprāyas tenālīdhena kim phalam || < 3.127 >
|| atha
pratijñāhetudrstāntahīnam dustam ca varņyate | samāsena yathānyāyam tanmātrārthapratītaya
ityādinā1 vistareņa pratijñāhānyādayo doșāḥ kāvyalakșaņāntare daršitā | te kim iha no- cyanta iti ced āha | 1*pratijñetyādi |*1 253 pratijñā sādhyanirdeśo" vidhirūpo niședha- lakşaņo vā sādhyasya sarvasya sadasattvābhyām vyāpteḥ | sa ca pramāņāntarāvyāhataḥ pramāņāntaranirastasyāhetugocaratvāt | yathoktam | samdigdhe hetuvacanād vyasto *he- tor2 anāśraya iti111 | tathā hetubhis trāņam upetam naiva yo 3hata *ityādi"V |3 anyatra tad- vistaraḥ | hetus tasyā evamrūpāyāḥ pratijñāyāḥ4 sādhanabhūto 'rthas trirūpo 'nyo vā | ta- syāpi tallakşaņasāstre vistaraḥ | drstāntaḥ sādhyasādhanayoh sambandhapratipattivișaya- bhūto 'rthaḥ kaś cit | sa ca sādharmyadrstānto vaidharmyadrstāntaś cetyādinānyatraV nir- ņītaḥ | teșām trayāņām hānir yathā kramam] pratijñāhetudrstāntahāniḥ | [dvandvāt pa- ram śrūyamāņasya]5 pratyekam abhisambandhāt pratijñāhānir hetuhānir drsțāntahāniś ceti tri [63a]vidho6 bhavati | tatra pratijñāhānis7 tayaiva pratijñayā8 hetunā siddhāntena sarvā- gamaiḥ9 prasiddhadharmatayā pratyakșeņa10 ca bādhety anekadhā | yathoktam Bhāmahena |
tadarthahetusiddhāntasarvāgamavirodhinī | [113b7 prasiddhadharmā pratyakșabādhinī ceti11 dusyatītiVI
hetuhānir 12asiddhatādilakșaņā |12 yathoktam | hetus trilaksaņo jñeyo hetvābhāso viparya- yād itiVII | 13tasya tv anyatra13 vistaraḥ | drsțāntahāniḥ sādhyadharmavirahādirūpā14 | tad uktam |
sādhyasādhanadharmābhyām siddho drstānta 15ucyate | 15 16tadviparyayato vāpi16 tadābhas tadavrttita A
3.127 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 hetur Ed. · 3 hatah | [ ] ityādiḥ | Ed. . 4 prati- jñāyā Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.127: dam bca'i für Skt. pratijñāyāh. · 5 Lies: dvandvānte śrūyamānasya śab- dasya ? .6 Angefangen mit -vidho steht die nepalesische Handschrift der Ratnaśrītīkā wieder zur Verfü- gung. ·pratijñānis Hs., pratijñāhāniḥ - Ed. · 8 pratijñāyā Hs. ·9 sarvvāgameḥ Hs. · 10 pratyakșeņa Hs. post corr., Ed .; pratyānakșeņa Hs. ante corr. · 11 veti Hs. · 12 °lakșaņā Hs .; asiddhatvādilakșaņah | Ed.' · 13 ta- syānyatra Ed.' . 14 °rūpāt Ed.' . 15 ucyante Hs. . 16 tadviparyayaś caiva Hs.
1 Kāvyālamkāra 5.1. · " Vgl. Nyāyasūtra 1.1.33: sādhyanirdeśah pratijñā „Die „Behauptung“ ist die Aus- sage des zu Beweisenden.“ (Übers. RUBEN 1928, S. 11). · " Pramāņavārttika 4.91cd. · IV Quelle unbekannt. Der Textabschnitt stellt anscheinend eine unvollständige Strophenhälfte im Anustubh-Metrum mit drei feh- lenden Silben vorne dar. · V Vgl. JHALAKĪKAR 1978, s. v. drstānta, S. 359: drstānto dvividhaḥ | sādharmya- drstāntaḥ vaidharmyadrstāntaś ca |; Šamkarasvāmins Nyāyapraveśa 1.15-16: drstānto dvividhaḥ | sādhar- myeņa vaidharmyeņa ca | (Ed. DHRUVA 1987, S. 1); s. auch Dț. ad KĀ.T 3.127: chos mthun pa ñid can dan chos mi mthun pa ñid can. · VI Kāvyālamkāra 5.13. · VII Kāvyālamkāra 5.21cd.
Page 413
3.127 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKA) 399
| dam bca' gtan tshigs dpe ñams pa | | skyon nam ma yin źes pa 'di | | phal cher dpyad pa dka' ba ñid | | sbyar ba de yis 'bras bu ci | < 3.127 >
'o na dam bca' ba ñams pa la sogs pa rnams kyan sñan nag gi mtshan ñid ston pa'i bstan bcos gźan du bśad na de rnams 'dir mi 'chad pa ci źe na | dam bca' ba bsgrub1 bya ston pa sgrub pa'am dgag pa'i no bo dan | gtan tshigs dam bca'i sgrub byed tshul gsum dan | dpe bsgrub1 bya dan sgrub byed kyi 'brel ba2 rtogs par byed pa'i gźi chos mthun pa ñid can dan chos mi mthun pa ñid can te | de gsum ñams pa ran ran gi mtshan ñid dan mi ldan pa rnams skyon yin nam ma yin źes3 pa 'di ni rtog ge'i bstan bcos ñid yin pas na dpyad pa ches dka' ba'i phyir4 dpyad pa dka' ba sbyar źin ro myańs pa des sñan nag gi skyon dań yon tan sems5 pa la 'bras bu ci yod | 'dir dpyad pa sla ba'i sñan nag gi skyon dan yon tan 'chad pa yin pas so || des na de rnams rgyas par gźuń gźan du śes par bya ste sdeb sbyor gyi rim pa bźin no || sñan nag gi mtshan ñid 'chad pa la de ñid dan 'brel ba'i skyon yon dpyad par bya'i6 bstan bcos gźan dan thun mon ba rnams ni ma yin te bstan bcos thams cad bsdus par thal bar 'gyur źin7 de ltar na'an dpyad par bya ba thams cad 'di ñid du rtogs pas bstan bcos gźan rnams don8 med par 'gyur ro ||
3.127 1 sgrub I . 2 pa I . 3 ces I . 4 phyir I . 5 sem I . 6 bya'i ; I . 7 źin I . 8 don I post. corr., m. sec. marg .; om. I ante corr.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.127 / Rt. ad KĀ 3.127): tib. 'o na = Skt. atha tib. dam bca' ba ñams pa la sogs pa rnams = Skt. pratijñāhānyādayaḥ tib. sñan nag gi mtshan ñid (ston pa'i bstan bcos) gan du bśad na de rnams 'dir mi 'chad pa ci źe na = Skt. kāvyalakșaņāntare darśitāḥ | te kim iha nocyanta iti ced āha | tib. bsgrub bya ston pa sgrub pa'am dgag pa'i no bo = Skt. sādhya- nirdeśo vidhi(rūpo) niședhalakșaņo vā tib. dam bca'i sgrub byed = Skt. pratijñāyāh sādhana° tib. tshul gsum = Skt. trirūpa tib. bsgrub bya dan sgrub byed kyi 'brel ba rtogs par byed pa'i gzi = Skt. sādhyasādhanayoh sambandhapratipattivișayabhūto 'rthah tib. chos mthun pa ñid can dan chos mi mthun pa ñid can= Skt. sādharmya(drstānto) vaidharmya(drstāntaś) ca tib. de gsum = Skt. teșām trayāņām tib. ran ran gi = Skt. yathā [kramam] tib. rtog ge'i bstan bcos ñid yin pas = Skt. tarkaśāstratvāt tib. dpyad pa dka' ba= Skt. karkaśa(prāyeņa) vicāreņa tib. ro myas pa = Skt. *°āsvāditena tib. sñan nag gi skyon dan yon tan sems pa la = Skt. kāvya- (pratiniyata)guņadoşanirņaya° tib. 'dir dpyad pa sla ba'i sñan nag gi skyon dan yon tan 'chad pa yin pas so= Skt. iha (ca) komala- (prāyaḥ) kāvya(pratiniyata)guņadoșavișayo vicāro 'dhikrtah * tib. de rnams rgyas par (gźun) gzan du = Skt. tadvistaro ('py) anyatra * tib. sdeb sbyor gyi = Skt. chando° tib. sñan nag gi mtshan ñid 'chad pa la (de ñid) dan 'brel ba'i skyon yon dpyad par bya = Skt. kā- vyalakşaņe (kāvya)pratiniyatā doșā guņāś ca vicāryante tib. bstan bcos gźan dan thun mon ba rnams ni ma yin = Skt. na śāstrānta- rasādhāraņāh tib. bstan bcos thams cad bsdus par thal bar 'gyur = Skt. sarvaśāstrasamuccayaprasangāt tib. de ltar na'an = Skt. tataś ca tib. thams cad = Skt. sarva° * tib. 'di ñid du = Skt. atraiva tib. rtogs pas = Skt. °vyutpattau tib. bstan bcos gźan rnams don med par 'gyur ro = Skt. šāstrāntarāņi vyarthāni syuh.
Page 414
400 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKA) 3.127
T254|| itiVIII | tadvistaro 'py anyatraiva | seyam trividhā hāniḥ pratyekam anekaśo nānā- kāvyeșu17 doșo vaiguņyam na18 vā 19doșa iti19 sadasatpakșavikalpanavicāro20 'yam21 22+gr- hyam parīkșā+22 iha katham cit prastuto23 'pi tarkaśāstratvāt24 karkaśaprāyaḥ | karkaśo25 bhāgo 'tigambhīratvād ihānadhikārāc26 ca prāyo bhūyān yasminn iti27 krtvā | tena vā28 prāyo bahulaḥ29 | prāyeņa bhūmnā vā karkaśaḥ karkaśaprāyaḥ | rājadantādișu™ darśa- nāt *sapūrvanipātaḥ30 | karkaśaprāya 31kațhinabhūyișthaḥ |31 arañjaka iti32 yāvat | iha ca komalaprāyaḥ kāvyapratiniyataguņadoșavișayo33 vicāro 'dhikrtaḥ | tasmāt tena karkaśa- prāyeņa *vicāreņālīdhenānușthānamukhenāsvāditena34 kim phalam kāvyapratiniyata- guņadoșanirņayarūpam prayojanam kim asti | naivety āśayaḥ35 | tathā cāha | kāvyalakșaņe kāvyapratiniyatā36 doșā guņāś ca vicāryante na śāstrāntarasādhāraņā api sarvaśāstrasamuc- cayaprasangāt | tataś cātraiva sarvaguņadoșavyutpattau śāstrāntarāņi vyarthāni syus tāvan- mātraphalatvād vidyāsthānānām | 37tatraitatpratiniyataguņadoșavyutpattiḥ |37 anyataḥ sid- dher idam api 38vā vyartham38 syāt sarvatra pratiniyamābhāvāt | na caivam guņadoșavyut- pattīnām pratiśāstram niyamadarśanāt | [63b] atha kāvyāngatvāt pratijñābhedādikam vidyāntaram api samkșiptam ihābhidhānīyam | tat kiņ chandovicityādikam tatra nābhi- hitam39 | tasyāpi kāvyāngatvena nimittasya samānatvāt | na ca śāstrāntaram yat kim cid iha darśitam ity etāvatā tatra40 samyagjñānam sampadyate punas tacchāstrād eva yathāvad avagamavyapeksaņāj jñānānām41 pratiśāstram niyatatvāt | 42tatas *tatraiva42 tat taj jñānam apekşaņīyam | 43kāvyapratiniyataguņadoşavyutpattiḥ įsvam asmād apekșyatām43 | yataḥ44 puna kāvyalakșaņasya45 pramāņalaksaņīkaraņam tad āhopurușikāmātram46 iti sūktam idaņ tenālīdhena47 kim48 phalam iti ||
3.127 17 nānā kāvyeșu Ed.' · 18 om. Ed.' · 19 dosa ~ Hs .; doșo veti Ed.' · 20 asatyakșa°~ Hs .; °asatpakșavikal- panam | vicāro Ed. · 21 yo [y]am Hs. · 22 grhyam parīkșā Hs .; [vi]gṛhya parīkșāļyā] Ed. · 23 prastutatve Ed.1 . 24 tarkka°~ Hs .; [mukhyatas tasyāh] tarkaśāstra[gocara]tvāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.127: rtog ge'i bstan bcos ñid yin pas für Skt. tarkaśāstratvāt. · 25 karkkaśo Hs .; karkaśa° Ed. · 26 ehā° Hs. · 27 ati Hs. · 28 vā prāyo bhūyān yasminn ati krtvā tena vā Hs. · 29 bahutaḥ Hs. · 30 sampūrvva°~ Hs .; pūrva° Ed. · 31 bhūyi- sthah Ed. . 32 iti Hs. post corr., marg. (°ti), Ed .; i Hs. ante corr. · 33 °niyatah guna° Ed.' . 34 vicāreņa līdhenā- nușțhānamukhenāditena Hs .; vicāreņa ālīdhena anușthānamukhenādrtena Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.127: ro myans pa für Skt. *°āsvāditena. · 35 āsayaḥ Hs .; āśaya Ed.' . 36 °niyatā Hs. post corr.2, Ed .; °niyatā[ya] Hs. ante corr.2; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.127: 'brel ba'i skyon yon für Skt. °pratiniyatā doā guņāś ca. . 37 ~°vyutpattir Hs .; °niyatavyutpatter Ed. · 38 [v]ā [v]yartham Hs .; vyartham Ed. · 39 ~°hitam Hs .; nābhimatam Ed.' . 40 tat Hs. post corr.', tatra Hs. ante corr .; śāstrāntare Ed.1 · 41 jñānānām [ca] Ed. · 42 tatas tatra [r]eva Hs .; tatas tata eva Ed. · 43 ~opatti svam ~ apekșatām Hs .; om. Ed.' Lies: °ttih svayam asmād oder °ttis tv asmād statt °tti svam asmād ? · 44 yataḥ Hs. post corr., ta yataḥ Hs. ante corr .; yat Ed.' · 45 °lakşaņasyāsya Ed. · 46 °purușekā° Hs. · 47 tena līdheņa Hs. · 48 om. Hs. - Metrum: Anușțubh.
VIII Kāvyālamkāra 5.26. · IX Vgl. Pāņ. 2.2.31: rājadantādișu param (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 55); dazu noch WHITNEY 1889, § 1302i.
Page 415
DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 401
Page 416
402 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.128-129
samudāyārthasūnyam yat tad apārtham ihesyate | tan mattonmattabālānām ukter anyatra dușyati || < 3.128 >
[114a || eşāņ yathoddeśam nirdeśam1 sāpavādam2 kartum prakramate | 3samudāyetyādi |3 samudāyasya4 prakaraņāt padasamdhino5 vākyasyārtho 'bhidheyam *angāngībhūtakriyā- kārakasaņbandhaviśeșalakșaņam6 sāmvyavahārikam tena šūnyam rahitam | na padārtha- T255 mātreņa tasya kva cid apy avyabhicārāt | daśa1 dādimāni șad apūpā' ityādāv api padārthapratyayodayāt | yad ity anūdya tat samūdāyārthasūnyam apārtham iha doșa- prastāve 'pārtham iti vā apārtham nāmesyate smaryata iti vidhiḥ | tad apārtham dușyati kāvyadoșo bhavatīty utsargaḥ | 8tasyāpavādam āha | mattetyādi | mattā madirāmadādi- [64a]yogād unmattā8 vāyukșobhādicittavikșepād bālā heyopādeyajñānavikalā avyutpa- nnās tathā bālā *alpāḥ9 śaktivikalā *avrddhā10 asambaddhabhāșiņaḥ | 1teșām tathāvidhā- yā evokter ucitatvāt saiva teşām sūktir iti |11 teşām12 ukter 13vacanād ¡asamgater13 anyatra *svasthabhāşitavişaye14 duşyati15 duştam 16jāyate ||16
samudrah pīyate so 'yam aham adya jarāturaḥ | amī garjanti jīmūtā Harer Airavatah priyaḥ || < 3.129 >
|| tad 'udāharati |1 2samudretyādi |2 na hy atra samudraḥ pīyata ityādeḥ3 padasamudāya- sya kaś cid eko 'rtho grhyate yaḥ kāvyārthaḥ syāt | avayavārthā 4eva tv ayaḥśalākākalpāḥ4 pratibhānti | tad īdrśam apārtham vijñeyam iti5 ||
3.128 1 sanirdeśam Ed.' · 2 sāpavādam [vivaraņam] Ed. · 3 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 4 THAKUR/JHA 1957, S. 254, Anm. 1: samudāyārtha ity ārabhya ślokatritayatīkāyām mātrkāsthakramaḥ asamlagna iti krtvā arthaparyālocanena śobhanatarah kramah svīkrtah. · 5 °sandhino Hs .; °sambandhino Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.128: tshig 'dus pa'i nag für Skt. padasamdhino vākyasya. · 6 āngibhūta~ °sanban- dhiº Hs .; āngibhūta~°sambandha° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.128: 'brel bas. · 7 daśa° Ed.1 · 8 utsarggas tv asambhavamātram iti nigamayann āha | idam ityādi | idam antaroktam a,pārtham abhidhānam vacanam | aśvastham cittam attarātmā yesām ity aśvasthacittānām mattonmattādīnām sambandhi satataiḥ prayukta- tvāda Hs. (Rț. ad KĀ 3.130); ~ āha || ~°yogāt | Hs. (Fol. 63b11-64a1). · bālālpāḥ Hs .; bālakalpāḥ Ed. · 10 vṛddhāḥ | Hs., vrddhā Ed. · 11 Hs. (Fol. 64a1). · 12 [ataḥ] teșām Ed. · 13 om. Ed.' . 14 śvabhāșitavișaye Hs .; subhāşitavişaye [tad idam apārtham] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.128: ran bźin du gnas pa'i brjod pa la für Skt. *svasthabhāșitavișaye (s. auch Rt. ad KĀ 3.130, 3.173 und Dț. ad KĀ.T 3.130, 3.173). · 15 dușyani Hs. · 16 jayāte | tasyāpavādam āha || mattetyādi | mattā madirāmadādi [64a]yogāt | tan mattābālasattād- yukte teşām tathā vidhāyā evokter ucitatvāt | saiva teșām sūktir iti || Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.129 1 udāharanti Hs .; udāharati - Ed. · 2 ~°ādi Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 ityādiḥ | Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.129: źes sogs la. · 4 eva tv ayaḥ | śalākā° Hs .; evāna[nvitāḥ] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.129: lcags kyi thur ma lta bu 'ba' źig für Skt. eva tv ayahśalākākalpāḥ. · 5 om. Ed.' - Metrum: Anușțubh.
I Dieses Beispiel wird häufig zitiert, so z. B. in Patañjalis Mahābhāșya 1.2.45, vārttika 1, in Bhāmahas Kā- vyālamkāra 4.8c u. a. (vgl. Ś. ŚĀSTRĪ 1990, S. 158, Anm. 1).
Page 417
3.128-129 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 403
| tshogs pa'i don gyis ston pa gan | | de ni don ñams źes par 'dod | | myos pa smyon pa byis pa yi | | brjod las gzan la de skyon no | < 3.128 >
gñis pa la sñan nag gi skyon bcu las (5.2.2.3.2") dan po la gsum (5.2.2.3.2.1) | mtshan ñid (5.2.2.3.2.1.1) | dper brjod (5.2.2.3.2.1.2) | dmigs 1bsal lo1 (5.2.2.3.2.1.3) || dan po ni (5.2.2.3.2.1.1") | tshig 'dus pa'i nag gan źig tshogs pa'i don yan lag dan yan lag can [101b/482] du gyur par bya ba dan | 2byed po2 las dan byed pa *ched3 'byun khuns gźi rnams byed can drug |1 | ces pa'i byed pa can drug 'brel bas4 ston pa se'u 'bru5 bcu khur ba drug" ces la sogs pa lta bu ga yin pa de ni don ñams es par skyon gyi skabs 'dir 'dod do || tshig gi don tsam gyis stoń pa6 ni ma yin te | se'u *'bru' bcu la sogs pa'an tshig so so la don yod pa'i phyir ro || skyon de gan la 'gyur ba'i yul ston źin8 'jug bsdu ba ni chan la sogs pas myos pa dan |7 smyon pa rlun 'khrugs pa la sogs pas sems 'khrugs pa sems rnal du mi gnas pa dag dan | byis pa blań bya dań dor bya mi śes pa'i brjod pa las gźan sems rań bźin du gnas pa'i brjod pa la don ñams pa 'di skyon can yin no ||
| 'di ni rgya mtsho 'thun byed de | | bdag ni de rin rga bas gzir | | sprin 'di rab tu sgrog pa ste | | 'Phrog byed Sa srun dag la dga' | < 3.129 >
dper brjod pa ni (5.2.2.3.2.1.2") | rgya mtsho 'di ni 'thun1 byed de | | źes sogs la2 tshig tshogs pas sñan nag gi don du 'gyur ba don gcig bsdur med cin tshig so so'i don lcags kyi thur ma lta bu 'ba' źig gnas pa'o || rna ba ni rgas pa'o ||1II 'dir dper brjod rnam pa gsal ba ni Man nag sñe ma'i lo tsā3 ba 'ga' źig gi 'gyur na zla ba las mdzes pa'i rtsa la źon pa dan *ra4 sa * nā'i5 drug pa khro bo dan 'byun po ste Bdud las rgyal lo"V źes Rgya dpe las don ma go bar bsgyur ba de śin tu rnam pa gsal bar snan no ||
3.128 1 gsalo I 2 byed .. po I . 3 che I . 4 pas I . 5 'bru I . 6 ba I . 7 om. I . 8 cin I. 3.129 1 mthun I . 2 la I . 3 tsa I . 4 rā I . 5 na'i I.
I Brda sprod pa'i gźun gi sñin po gsal ba 29-30 (Ed. VERHAGEN 2001, S. 376). · " Tib. se'u 'bru bcu khur ba drug gibt Skt. daśa dādimāni șad apūpāḥ wieder (vgl. Rt. ad KĀ 3.128, 3.130 und Dț. ad KĀ.T 3.130). · III Vgl. Śrīsampuțatantra. · IV Vgl. die tibetische Übersetzung der Šrīsamputatantrarājatīkāmnāyamañjarī (Āmnāyamañjarī, tib. Man nag sñe ma) des Abhayākaragupta.
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.128 / Rt. ad KA 3.128): tib. dper brjod = Skt. nirdesam tib. dmigs bsal = Skt. apavādam tib. tshig 'dus pa'i nag = Skt. padasamdhinah tib. yan lag dan yan lag can du gyur par bya ba dan ... byed pa can (drug) 'brel bas = Skt. *angāngībhūtakriyākārakasambandhaº tib. se'u 'bru bcu khur ba drug ces la sogs pa= Skt. daśa dādimāni șad apūpā ityādāu tib. skyon gyi skabs = Skt. doşaprastāve tib. tshig gi don tsam gyis = Skt. padārthamātreņa tib. tshig (so so) la don yod pa'i phyir ro = tib. padārtha(pratyay)odayāt tib. chan la sogs pas = Skt. madirā(madā)di° tib. rlun 'khrugs pa la sogs pas sems 'khrugs pa = Skt. vāyukşobhādicittavikșepāt · tib. blan bya dan dor bya mi śes pa'i = Skt. heyopādeyajñānavikalāh tib. ran bźin du gnas pa'i brjod pa la = Skt. * svasthabhāșitavișaye tib. don ñams pa = Skt. apārtham; (Dț. ad KĀ.T 3.129 / Rț. ad KĀ 3.129): tib. dper brjod pa ni= Skt. tad udāharati tib. źes sogs la = Skt. ityādeḥ tib. tshig tshogs pas = Skt. padasamudāyasya tib. sñan nag gi don du 'gyur ba Skt. kāvyārthaḥ syāt tib. don gcig bsdur med = Skt. na ... eko 'rtho grhyate tib. tshig so so'i don = Skt. avayavārthāh tib. Icags kyi thur ma lta bu 'ba' źig gnas pa'o = Skt. eva tv ayahśalākākalpāh pratibhānti.
Page 418
404 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.130-131
idam asvasthacittānām abhidhānam aninditam | itaratra kaviḥ ko vā prayuñjītaivamādikam || < 3.130 >
||1 2utsargas tv asambhavamātram3 4ity apavādamukhena4 nigamayann āha | 5idam ityādi |5 idam anantaroktam6 apārtham abhidhānam vacanam asvastham cittam antarātmā7 yeşām ity asvasthacittānām mattonmattādīnām 8sambandhi *sat taiḥ9 *prayuktatvād2 apavādo 'tra siddhānta8 syād ninditam10 llasad adușțam |11 anyatraiva12 tu ninditam athavetaratra13 svastheşu14 vişaye15 tatkartrkatvakalpanād16 evam idam anantaroktam apārtham17 ādir yasya daśa18 dādimādes tad evamādikam asambaddham19 ko nāma kavir akuśalo 'pi prāg eva nipuņaḥ prayuñjīta racayet | naiva 20kaś cit prayunkte20 mūlahāner atisthūlatvāc ca |1 nātra bhrāntiḥ sambhāvyata21 iti bhāvaḥ | vākyavikāratvāt tv idam api katham cit kāvye sambhavet | iti saņbhavamātrakalpanayā svastheșv api darśitam iti ||
ekavākye prabandhe vā pūrvāparaparāhatam | viruddhārthatayā vyartham iti doșeșu pațhyate || < 3.131 >
T256|]1|| eketyādi |1 ekam ca tad vākyam cety ekavākyam2 padyātmakam gadyam3 4vā | ekavākye4 prabandhe vā sargabandhādike yatra kva cid ādau madhye5 'nte vā pūrvā- parābhyām parāhatam pūrvāparaviruddham vacanam vyartham iti vyartham nāma pațhyate jñāyate |6 7kutra |7 doșeșu prakaraņāt kāvyasambandhișu8 madhye | ayam api kāvyadoșa iti yāvat | 9kutaḥ |9 10viruddho vipratișiddho10 'rtho 'bhidheyam11 yasmin tasya 12bhāvo viruddhārthatā*12 tayā hetubhūtayā | na tu vigatārthatayāpārtham ity13 eva14 tasya samgrahād iti ||
3.130 1 om. Hs., Ed. · 2 utsarggas ~ prayuktatvāda Hs. (Fol. 63b8-9; vgl. die Bemerkung zu Rt. ad KĀ 3.128); utsarga[ta]s tv ~ mattonmattādīnām Ed.' · 3 asambhavam idam Ed.' Vgl. die Schlußbemerkung zu KĀ 3.130 und Rt. ad KĀ 3.173. · 4 iti Hs .; iti apa°~ Ed .; vgl. Rt. ad KĀ 3.100: iti praśamsāmukhena niga- mayann aha. . 5 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 6 antaroktam Hs. · 7 antah[karanam] Ed.' · 8 sambandhi ~ Hs .; [abhidhānam aninditam] Ed.' · 9 satataiḥ Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.130: de'i ñams 'don pa la. . 10 nimditam Hs .; om. Ed.' .11 asa dustam Hs .; om. Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.130: smad pa skyon min te. . 12 anyatra Ed.' . 13 ovā itaratra Hs .; °vā itara[tra] Ed. · 14 svastheșu Hs. post corr., Ed .; svāstheșu Hs. ante corr. · 15 vişaye svasthavişayah | Hs. · 16 karttrkatvakalpanāt | Hs .; °kartrtvakalpanāt | Ed. · 17 apārthām Hs. · 18 dasa Hs .; daśa° Ed. · 19 asambaddham Hs .; asambaddham [vākyajātam] Ed. · 20 kiñ cit prayumkte Hs .; [kaś cit prayuńkte] | Ed. · 21 sambhāvyata Hs., sambhāvya[ta] Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.131 1 eke° Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ekam vākyam Ed.' · 3 gadya[mayam] Ed .; vgl. Rt. ad KĀ 1.32. · 4 vā Hs .; vā [tatra] Ed. . 5 ma .. dhye Hs. . 6 om. Hs., Ed. . 7 hy atra Hs. post corr., [ya]tra Hs. ante corr .; atra Ed. · 8 °sanbaddhișu | Hs .; °sambaddheșu Ed.' · 9 kutra Hs. · 10 virud- dhe ~ Hs .; viruddhaḥ pratișiddhaḥ Ed.' · 11 vidheyam Hs. · 12 bhāvas tattā | Hs .; bhāvah | Ed.' . 13 ity Hs. post corr., Ed .; iity Hs. ante corr. · 14 Lies: *evam ? - Metrum: Anușțubh.
Page 419
3.130-131 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 405
| 'di sems rnal du mi gnas pa'i | | mñon par brjod la smad min te | | gźan du de lta bu la sogs | | sñan dnags mkhan po su źig sbyor | < 3.130 >
gsum pa ni (5.2.2.3.2.1.3") | don ñams 'di skabs 'ga' źig tu sems rań bźin du mi gnas pa źig gis brjod par byas pa na1 der mtshon źin2 de'i ñams 'don pa la3 smad pa skyon min te | gźan ran bźin du gnas pas smras par byed pa'i tshig la rgya mtsho 'di nil źes pa 'di lta bu dań se'u 'bru bcu la sogs pa sñan nag mkhan *po4 su źig sbyor ste mi mkhas pa yan mi sbyor na mkhas pa lta ci smos | de'an [102a/483] rtsa ba śin tu ñams pa yin pas so ||
| nag gcig gam ni rab sbyar la | | sna ma phyi ma gźan 'joms pa | | 'gal ba'i don can ñid kyis skyon | | don bral źes par rab tu brjod | < 3.131 >
don 'gal la'an gsum las (5.2.2.3.2.2) mtshan ñid ni (5.2.2.3.2.2.1) tshigs bcad dam lhug 1pa'i nag tshig1 | 'Chi med mdzod du | sup dan2 tin'i mtha' can tshig | bya ba'am byed can ldan pa nag |1 | ces gsuns pa'i mtshan ñid gcig gam rab sbyar gźun lugs sar gas bcins pa la sogs pa la thog ma dan bar dan tha mar sủa ma dan phyi ma dag phan tshun 'joms śin 'gog pa ni3 tshig dag nan 'gal ba'i don can ñid kyi rgyu mtshan gyis skyon du gyur pa ni don 'gal źes par brjod par bya'o ||
3.130 ' na | I . 2 cin I . 3 la | I . 4 om. I. 3.131 1 pa 'ga' źig I . 2 dan I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 3 ni | I.
I KĀ.T 3.129a. · " Amarakośa 1.6.2cd: tinsubantacayo vākyam kriyā vā kārakānvitā.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.130 / Rț. ad KĀ 3.130): tib. skyon min = Skt. asadusțam tib. de'i ñams 'don pa la = taih prayuk- tatvāt (frei?) · tib. ran bźin du gnas pas = Skt. svastheșu vișaye tib. se'u 'bru bcu la sogs pa = Skt. daśa dādimādeḥ * tib. mi mkhas pa yan = Skt. akuśalo 'pi tib. mi sbyor = Skt. na(iva *kaś cit) prayunkte tib. mkhas pa lta ci smos = Skt. prāg eva nipuņah tib. rtsa ba śin tu ñams pa yin pas so = Skt. mūlahāner ati(sthūlatvāt); (Dț. ad KĀ.T 3.131 / Rț. ad KĀ 3.131): tib. tshigs bcad dam lhug *pa'i = Skt. padyā(tmakam) gadyam vā tib. sar gas bcins pa la sogs pa la thog ma dan bar dan tha mar = Skt. sargabandhādike (yat- ra kva cid) ādau madhye 'nte vā tib. phan tshun = Skt. pūrvāpara° tib. 'gog pa = Skt. °viruddham tib. rgyu mtshan gyis = Skt. hetubhūtayā.
Page 420
406 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.132-134
jahi śatrukulam krtsnam jaya viśvambharām imām | na ca te ko 'pi vidvesțā sarvabhūtānukampinaḥ || < 3.132 >
1|| tad udāharati |1 2jahītyādi |2 śatrūņāņ kulam krtsnam sarvam jahi nāśaya rājan | tato niḥsapatnam viśvaņbharām mahīm imām jayātmasāt kuru | te tava3 ca4 ko 'pi kaś cid vidvesțā śatrur5 na vidyate | kutaḥ | sarvabhūtānukampinaḥ sarvasattvahitaișitvāt6 | antarbhāvitahetvartham viśeșaņam idam | atra śatru7 pūrvam vihita eva 8paścād aparā- rdheņa8 9nişiddha iti9 | *pūrvāparaparāhatam10 īdrśam vyartham ekavākyavișayam ava- [64b]gantavyam | prabandhavișayam tu tatra sambhaved iti ||
asti kā cid avasthā sā sābhişangasya cetasaḥ | yasyām bhaved abhimatā viruddhārthāpi bhāratī || < 3.133 >
1|| asyāpy *apavādam1 darśayann āha | 2astītyādi |2 yasyām avasthāyām vaktuḥ samban- dhinyām3 vişaye viruddho 'rtho yasyām iti viruddhārthā pūrvāparaparāhatābhidhe- yāpi4 na kevalam itarā bhāratī5 vacanam abhimatāduștā6 tadā tathocitatvād7 8bhavet sā8 tādrśī *kā cin9 1°na sarvāvasthā10 daśāsti vidyate | kasya | sahābhișangeņāsaktyā11 kva cid vişaye stryādau vartata iti sābhișangasyātiriktasya12 13cetasaś cittasya13 sambandhinī |14 kutaś cin mano'vasthāviśeșād vyartham apy anindyam ity arthaḥ ||
paradārābhilāșo me katham āryasya yujyate | pibāmi taralam tasyāḥ kadā nu daśanacchadam || < 3.134 >
[257|| || tad udāharati1 | 2paradāretyādi |2 parasya dāreşu kalatre 'bhilāșaḥ samgame- ccha3 lokaśāstraviruddho4 'yam [115a] me mamāryasya nyāyavyavahāriņaḥ5 sataḥ ka- tham nāma yujyate samgacchate | naivāyam mama yujyata ity arthaḥ | ittham 6katham cit6 pratisamkhyānāl7 labdhasya vivekasya viparyayam8 punar abhișangaparavaśo 'nupatati9|
3.132 1 om. Ed.' .2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 3 nava Hs. . 4 ca Hs. post corr., marg .; om. Hs. ante corr., Ed. . 5 śatru Hs. post corr .; śatrunatru Hs. ante corr. · 6 sarvvasatva° Hs .; sarvabhūta° Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.132: sems can für Skt. °sattva°. · 7 śatrum Hs. · 8 ārddheņa Hs .; paścāt tat- paryāyeņa Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.132: phyi ma phyed kyis. ·9 nişeddha iti Hs .; nişiddhah Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.132: de bkag pas. · 10 pūrvvāparāhatam Hs., pūrvāparāhatam Ed .; vgl. Rț. ad KĀ 3.125, 3.131, 3.133-134. - Metrum: Anușțubh. 3.133 1 || asyāpy avādam Hs .; asyāpavādam Ed.'· 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 sam- bandhinyā Hs .; sambandhinyām Ed. · 4 pūrvvāparāhatābhidheyāpi Hs .; pūrvāparāhatābhidheyā api, Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.125, 3.131-132, 3.134. · 5 jānatī Hs. . 6 avi° Hs. · 7 °citatmat Hs .; °citatvāt | Ed. · 8 bhaveta sā Hs .; cetasaḥ Ed.' · 9 kva cit Hs., Ed. · 10 ~ sarvvā°~ Hs .; samavasthā Ed.' · 1l oșangiņāśaktya | Hs., °șange- ņa [āsaktyā] Ed. · 12 °sya atirakta° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.133: drag po'i für Skt. atiriktasya. · 13 cetasaḥ Ed .! . 14 om. Hs., Ed. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (c). 3.134 1 u .. dāhārati Hs. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 sangașe° Hs .; sangame° Ed .; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.134: bgrod par 'dod pa für Skt. samgamecchā. · 4 śā[straviruddho] Ed. · 5 vyavahārinaḥ Hs., vya[va]hāriņaḥ Ed. · 6 katham cita Hs., kathañ cit Ed. · 7 pratisāmkhyānāl Hs .; pratisamkhyānāt Ed. · 8 viparyayah Ed.' · 9 'nupatitah Ed.'
Page 421
3.132-134 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 407
| dgra rigs mtha' dag 'joms pa dan | | sna tshogs khur 'di rgyal gyur cig | | 'byun po kun la brtse ba can | | khyod la dgra ni su yan med | < 3.132 >
dper brjod ni (5.2.2.3.2.2.2) dgra rigs źes te | kye rgyal po dgra rnams *kyi1 rigs tshogs 'joms pa ste ñams par gyis śig2 de las dgra zla med pas sna tshogs khur ram sna tshogs 'dzin pa sa gźi 'di rgyal źin ran gi dban du gyur par mdzod cig | 'byun po sems can kun la brtse3 źin phan pa4 'dod pa'i nan tshul can yin pa'i phyir ro || khyod la dgra ni su5 yan med do źes6 pa ste | 'dir snon la dgra gźom bya yod par bstan źin7 phyi ma phyed kyis de bkag8 pas9 na nag gcig la yod pa'i don 'gal ba'o || rgyun la yod pa ni rgyun 'ga' źig ñid la blta bar bya'o ||
| mnon par chags ldan sems la ni | | skabs de 'ga' zig yod pa na | | gan la 'gal ba'i don can gyi | | tshig kyan mnon par 'dod par 'gyur | < 3.133 >
dmigs bsal1 ni (5.2.2.3.2.2.3) smra ba po dan 'brel ba'i2 skabs gan la chags pa drag po'i sems yod pas smras par byas pa la | de 'dra'i skabs de 'ga' źig yod pa na 'gal ba'i don brjod pa'i tshig kyan mnon par 'dod cin skyon med do || chags pa ñe bar mtshon pa yin pas na sems 'khrugs pas 'gal bar smra ba'i rgyu gźan yod pas smras par byas pa la yan no ||
| gźan gyi bud med la sred pa | | 'phags pa bdag gis ga la rigs | | de yi so sgrib g.yo ba dag | | bdag ni nam zig 'thun 'gyur ram | < 3.134 >
de'i dper brjod pa | gźan gyi chuń ma la sred pa bgrod par 'dod pa 'jig rten dan bstan bcos dan 'gal [102b/484] ba ni rigs pas tha sñad byed pas na 'phags par 'gyur ba bdag1 *gis2 ga la rigs te śin tu mi rigs źes pa so sor brtags pas thob par3 snar brjod nas4 de dan 'gal ba'i tshig chags pa'i gźan dban gis smra ba | pha rol po'i chun ma de yi so'i sgrib byed de5 mchu g.yo ba'am 'od 'bar ba dus nam źig bdag 'thun6 bar 'gyur ram ci | de 'dra'i bsod nams kyi ñi ma 'byu bar 'gyur ram źes pa ste | de 'dra'i sna phyi 'gal ba'an chags pa la sogs pa'i gnas skabs gsal bar byed pa la skyon ma yin no ||
3.132 1 kyis I . 2 cig I . 3 rtse I . 4 Lies: *pa'i oder *par ? . 5 su'i nag I post corr., m. sec. marg. ('i nag). . 6 ces I .7 cin I . 8 bkags I . 9 pas I post corr., m. sec. marg. (°s); pa I ante corr. 3.133 1 gsal I . 2 pa'i I. 3.134 1 bdag I ante corr .; dag I post corr .? . 2 gi I · 3 Es fehlt die Entsprechung von Skt. vivekasya. Liegt hier ein Textverlust vor? . 4 nas | I . 5 te I . 6 mthun I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.132 / Rt. ad KĀ 3.132): tib. dper brjod ni = Skt. tad udāharati tib. kye rgyal po = Skt. rājan tib. ñams par gyis śig = Skt. nāśaya tib. de las dgra zla med pas = Skt. tato nihsapatnam · tib. sa gźi = Skt. mahīm tib. ran gi dban du gyur par mdzod cig = Skt. ātmasāt kuru tib. sems can = Skt. °sattva° * tib. phan pa 'dod pa'i nan tshul can yin pa'i phyir ro = Skt. °hitaişitvāt * tib. 'dir snon la dgra = Skt. atra śatruḥ pūrvam tib. phyi ma phyed kyis de bkag pas = Skt. paścād (apar)ārdheņa nișid- dhah tib. nag gcig la yod pa'i don 'gal ba'o = Skt. vyartham ekavākyavişayam tib. rgyun la yod pa = Skt. prabandhavișayam; (Dț. ad KĀ.T 3.133 / Rt. ad KA 3.133): tib. dmigs bsal = Skt. *apavadam tib. smra ba po dan 'brel ba'i= Skt. vaktuh sambandhinyām tib. skabs ... la = Skt. avasthāyām * tib. drag po'i = Skt. atiriktasya tib. skyon med do = Skt. adușțā.
Page 422
408 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.134-136
tasyāḥ parayoșitaḥ 1°kasyāś cid1° ișțāyā daśanacchadam adharam taralam ujjvalam11 kadā nu pibāmi katarat tādrśam puņyam12 dinam bhavet | nu13 14prārthanāyām |14 īdrśam pūrvāparaparāhatam15 apy atyāsaktyādyavasthānugrhītam16 na dușyati | tādrśasyaiva tado- citatvād iti ||
aviśeşeņa pūrvoktam yadi bhūyo 'pi kīrtyate | arthataḥ śabdato vāpi tad ekārtham matam yathā || < 3.135 >
|| aviśeşeņetyādi |1 pūrvoktam prathamam prayuktam śabdārtharūpam 2kim cid2 bhūyaḥ punar api yadi katham cit pramādāt kīrtyate prayujyate | katham | aviśeșeņa pūrvoktam apy arthaviśeșam anapeksya tāvaty3 evārthe | yadi tu viśeșāpekșā syāt tadā naikārtham iti bhāvaḥ | tad īdrśam 4*ekārtham matam |4 ekaḥ 5sa *eva5 pūrvāparakālabhāvy artho 'vi- śişto 'sminn iti krtvā | katham | arthato 'bhidheyena pūrvapratipāditasyaivārthasyāvi- [65a]śeșeņa punaḥpratipādanāc6 chabdato vācakena vā hetunā tāvaty7 eva8 cārthe punaḥ- śabdaprayogāt9 | na punar arthapaunaruktyam anapekșya10 śabdapaunaruktyam svatantram darśayitum śakyam 1arthabhede tasyaiva11 śabdasya yamakādāv apunarukteḥ | yatra tv arthābhedas tatra taddvārakam12 śabdapaunaruktyam | apīty 13ubhayathāsambhavāt |13 14arthataḥ śabdato vāpīty ekārtham dvidhā vyavahartavyam iti14 darśitam | yathety15 udāharati |
utkām unmanayanty ete bālām tadalakatvișaḥ | ambhodharās taditvanto gambhīrāh stanayitnavaḥ || < 3.136 >
1|| utkām ityādi |1 bālām striyam 2kām cid2 utkām utkaņțhitām unmanayanty utkaņțha- yanti | utkaņțhatāmātrāpekșāyām idam ekārtham 3viśeșāpekșāyām tu neti3 drașțavyam ete pratyakșa |258|vartinas4 tasyā bālāyā alakānām5 iva tviț6 prabhā yeșām iti tadala- katvişaḥ | ambhodharās taditvanta7 ity anyatareņa meghamātrapratipādanād ekārtham ubhayaviśeșāpekșāyām8 tv anekārthatvam syāt | yathāha Bhāraviḥ |
bibhrāņam ānīlarucam9 piśangīr jatās10 *taditvantam11 ivāmbuvāham
3.134 10 kasyā[ś] cid Ed. . 11 ujvalam Hs. . 12 punya° Ed.' . 13 tu Hs. . 14 prārthanāyā Hs. . 15 pūrvvā°~ Hs .; pūrvāparāhatam Ed.' Vgl. Rț. ad KĀ 3.125, 3.131-133. · 16 a[t]yāśamkyā° Hs. post corr. (°[t]yā°), a .. śam- kyāº Hs. ante corr. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.134: chags pa la sogs pa'i. - Metrum: Anușțubh. 3.135 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 kiñ cita Hs .; kiñ cit Ed. · 3 ta | vaty Hs. · 4 ekārtha mata Hs .; ekārtham | ataḥ Ed.' . 5 sa eka Hs .; om. Ed.' . 6 punah prati° Ed. · 7 tāvity Hs. . 8 evam Hs. . 9 punah śabdaº Ed. · 10 anapekşa Hs .· 11 artha[to bhinnasya] eva Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.135: don zlos pa med na für Skt. arthabhede. · 12 tadvāratam Hs. · 13 ubhayathāsambha[vā]t | Hs .; ubhayathā Ed.' · 14 ~°harttavyam ~ Hs .; om. Ed.1 · 14 yatheti tad Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.136 1 || utkam ~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 kā cit | Hs .; kāñ cit | Ed. · 3 viśeșā- pekşā prļānta naiti Hs .; viśeșāpekșā[rāhitye]neti Ed. * · 4 °varttanas Hs .; vartinaḥ | Ed. · 5 'lakānām Hs. · 6 dvi[tam] | Hs. · 7 taditvanta Hs. post corr., Ed .; taditvānta Hs. ante corr. · 8 ubhayaviśe[sā] .. pekșāyām Hs .; rūpaviśeșavivaksāyām Ed.' · 9 °rucaḥ Hs. · 10 jadās Hs. · 11 tadittvantav Hs .; tadittvantam Ed.
Page 423
3.135-136 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 409
| don ñid dam ni sgra la yan | | khyad par med par snar brjod pa | | gal te slar yan rab bsgrags pa | | de ni don gcig par 'dod dper | < 3.135 >
gsum pa don gcig pa la yan gsum las (5.2.2.3.2.3) mtshan ñid ni (5.2.2.3.2.3.1) gal te snar brjod cin sbyar ba'i sgra dan don slar yan bsgrags śin sbyar ba de ni don gcig pa zlos skyon du 'dod do źes sbyar ro || de'i khyad par ni1 ci lta bu źe na | khyad par med par źes pa phyis pa zlas pa de don gyi khyad par *la2 mi ltos pa ste | gal te khyad par la ltos na ni snar bśad pa'i skor ba'i rgyan ltar don gcig skyon can ma yin no źes dgons pa'o || slar yań ci ltar źe na don brjod bya la snar rtogs zin pa khyad par med par yan brjod pa dan | sgra rjod3 byed la'an de 'dra ba ste sgra yan yan brjod kyan don zlos pa med na zun ldan la sogs pa la zlos skyon du mi 'gyur gyi4 sgra 'dra ba la don yan tha dad med na zlos skyon du 'gyur ro ||
| sred pa sred byed bu mo rnams | | de yi lan bu'i 'od zer can | | chu 'dzin glog dan ldan pa ni | | zab mo sgra sgrogs 'di dag go | < 3.136
dper brjod 'pa *ni1 (5.2.2.3.2.3.2) bu mo rnams sred pa chags *pa2 sred par byed pa ni bu mo de'i lan bu'i 'od zer can gyi chu 'dzin sprin 'di rnams te | sprin *gyis3 bu mo la chags pa skyed do źes pa'i don to || 'dir sred pa dan sred byed gñis don gcig cin chu 'dzin dan glog Idan dan sgra sgrogs rnams sprin gyi min gi rnam grans yin pas zlos pa'o ||
3.135 1 ni I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 2 las I · 3 brjod I . 4 gyi | I. 3.136 1 pa'i I . 2 pas I · 3 gyi I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.134 / Rt. ad KĀ 3.134): tib. de'i dper brjod pa = Skt. tad udāharati tib. chun ma la = Skt. kalatre tib. bgrod par 'dod pa = Skt. samgamecchā tib. 'jig rten dan bstan bcos dan 'gal ba = Skt. lokaśāstraviruddhah * tib. rigs pas tha sñad byed pas na = Skt. nyāyavyavahāriņah * tib. 'gyur ba = Skt. sataḥ · tib. śin tu mi rigs źes pa = Skt. naiva ... yujyata iti* tib. so sor brtags pas thob par = Skt. pratisamkhyānāl labdhasya tib. 'gal ba'i = Skt. viparyayam tib. chags pa'i gźan dban gis = Skt. abhisangaparavaśah * tib. pha rol po'i chun ma = Skt. parayoșitah tib. mchu = Skt. adharam tib. 'od 'bar ba = Skt. ujjva- lam tib. de 'dra'i bsod nams kyi ñi ma 'byun bar 'gyur ram = Skt. katarat tādrśam punyam dinam bhavet tib. de 'dra'i sna phyi 'gal ba'an = Skt. īdrśam pūrvāparaparāhatam api · tib. chags pa la sogs pa'i gnas skabs = Skt. atyāsaktyādyavasthā° (?) tib. skyon ma yin no = Skt. na duşyati; (Dț. ad KĀ.T 3.135 / Rț. ad KĀ 3.135): tib. sbyar ba'i sgra dan don = Skt. prayuktam śabdārtha° * tib sbyar ba = Skt. prayujyate tib. ci lta bu = Skt. katham tib. phyis pa zlas pa de don gyi khyad par la mi ltos pa ste = Skt. pūrvoktam apy arthaviśeşam anapeksya tib. gal te khyad par la ltos na ni ... don gcig skyon can ma yin no źes dgons pa'o = Skt. yadi tu viśeșā- pekșā syāt tadā naikārtham iti bhāvah tib. ci ltar = Skt. katham tib. brjod bya la snar rtogs zin pa khyad par med par yan brjod pa = Skt. abhidheyena pūrvapratipāditasyaivā(rthasy)āvišeșeņa punahpratipādanāt tib. rjod byed la = Skt. vācakena tib. don zlos pa med na = Skt. arthabhede tib. sgra yan yan brjod = Skt. śabdapaunaruktyam tib. don zlos pa = Skt. arthapaunaruktyam tib. zun ldan la sogs pa la zlos (skyon du) mi 'gyur = Skt. yamakādāv apunarukteh tib. don yan tha dad med na = Skt. tv arthābhedah tib. zlos (skyon du) 'gyur ro = Skt. °paunaruktyam; (Dț. ad KĀ.T 3.136 / Rț. ad KĀ 3.136): tib. chags pas = Skt. utkanțhitām tib. bu mo de'i = Skt. tasyā bālāyāh tib. sprin = Skt. megha°.
Page 424
410 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.136-138
iti1 | gambhīrāḥ stanayitnava ity ekenaiva stananayogyasya pratipādanād ubhayam *ekārtham12 aviśeșavivakșāyām iti ||
anukampādyatišayo yadi kaś cid vivaksyate | na doşaḥ punarukte 'pi pratyuteyam alamkrtiḥ || < 3.137 >
| atrāpy apavādam1 vyutpādayann2 āha | 3anukampetyādi |3 anukampānukrośa ādir yasya vismayaharşādes tasya tadrūpo vātiśayo viśeșo 'nukampādyatiśayo 115b] nānukampā- dimātram kaś cid anyatamo yadi vivakşyate4 5prakārayitum ișyate5 tadā punarukte6 'pi vākye 'rthataḥ śabdato 'pi vā na doșa ekārthalakșaņe7 'bhihite8 vikāro nāsti | guņo 'pi na tādrśaḥ kaś cid iti ced āha | pratyuteti viśeșavivakāyām nipātasamudāya eko vā nipātaḥ | yad āha | iyam punaruktir9 alaņkrtiḥ kāvya[65bļśobhākaratvāj jāyate tādrśi vișaya iti ||
hanyate sā varārohā Smareņākāndavairiņā | hanyate cārusarvāngī hanyate mañjubhāșiņī || < 3.138>
|| tad udāharati | 'hanyata ityādi |1 sā kā cid iștā varāroha2 strīmukhyā3 hanyate pīdyate cāru sarvam4 angam asyā iti cārusarvāngī hanyate |5 mañjubhāșiņī madhurālāpinī hanyate Smareņa Kāmenākāņdavairiņā6 nirnimittaśatruņeti7 | īdrśam punaruktam api kāvyabhūșaņam avasthāviśeșayogāt | aha ca | |2597]
vismaye ca vivāde8 ca kope dainye 'vadhārane9 | 10 prasādane praharșe10 ca padam ekam dvir ucyata
iti" ||
3.136 12 evārtham | Hs., evārtham Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.137 1 avavādam Hs. ·2 vutpādayann Hs. · 3 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 4 vivakșate | Hs. · 5 ~ işyate | Hs .; prakā[śayitum i]syate Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.137: skabs su byed par 'dod na für Skt. prakārayitum işyate. · 6 punarukto Ed.' Vgl. danach vākye und Dț. ad KĀ.T 3.137: yan yan brjod pa la. · 7 °lakşano Hs. · 8 bhihito Hs. · 9 °ukter Hs. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.138 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 varārohā Hs. post corr., marg. (°rā°), Ed .; varo- hā Hs. ante corr. · 3 strī mukhyā Ed.' · 4 sarvvam Hs. post corr .; sarvv[ā] .. m Hs. ante corr. . 5 om. Hs., Ed. 6 kāșena | akāņdaº Hs .; kāmena akāņda° Ed. · 7 nirnnimitra° Hs. · 8 vișāde Hs., Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.137: rtsod pa für Skt. *vivāde. ·9 ca vāraņe Hs., Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.137: nes bzun für Skt. avadhāraņe. · 10 prasāde caiva harșe Hs., Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.137: dad dan dga' ba rnams la (o. E. von Skt. eva). - Metrum: Anuștubh.
1 Kirātārjunīya 3.1cd; „[Zu dem ... ] wie eine Gewitterwolke dunkelfarbigen, rotbraune Haarflechten tragen- den ... “ (Beschreibung Vyāsas; Übers. CAPPELLER 1912, S. 16). · " Vgl. Haribhadras Abhisamayālamkārā- loka ad Aștasāhasrikāprajñāpāramitā 2.
Page 425
3.137-138 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 411
| rjes su brtse sogs khyad par las | | gal te 'ga' źig brjod 'dod na | | yan brjod la yan skyon med de | | 'di ni rgyan du rigs pa yin | < 3.137 >
dmigs bsal1 ni (5.2.2.3.2.3.3) rjes su brtse ba dan khro ba dan no mtshar ba dan dga' ba la sogs pa khyad par du 'phags pa smra ba po 'ga' źig2 gal te brjod par [103a/485] 'dod cin skabs su byed par 'dod na ya yan brjod pa la'an skyon med do || de 'dra ba'i yul la bzlas te brjod pa 'di ni rgyan du rigs pa yin te | sñan nag mdzes par byed pa'i phyir ro || de skad du'ań
| no mtshar ba dan rtsod pa dan || khro dan źum dan nes bzun3 dan | | dad dan dga' ba rnams la ni || tshig gcig lan gñis brjod par bya |1
| źes Brgyad ston 'grel chen du drans so ||
| 'Dod pa skabs min 'khon pa yis | | bud med mchog de bcom par gyur | yan lag kun mdzes bcom par gyur | | 'jam par sgrogs ma bcom par gyur | < 3.138 >
de dper brjod na 'Dod pa skabs min par rgyu rkyen med par 'khon źin1 dgrar gyur pas | bud med mchog de bcom par gyur | | źes sogs te | 'di ni rjes su brtse2 ba la yań yań brjod pa'o ||
3.137 1 gsal I ·2 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 601: ... smra ba po 'ga' źig gis gal te ... · 3 gzuń I. 3.138 1 cin I . 2 rtse I.
I Abhisamayālamkārāloka ad Aștasāhasrikāprajñāpāramitā 2: vismaye ca vivāde ca kope dainye 'va- dhāraņe | prasādane praharșe ca vākyam ekam dvir ucyate || (Ed. WOGIHARA 1932-35, S. 15420-21, TUCCI 1932, S. 1398-9, VAIDYA 1960, S. 3413-4).
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.137 / Rt. ad KĀ 3.137): tib. dmigs bsal = Skt. apavādam tib. no mtshar ba dan dga' ba = Skt. vismayaharşā° tib. 'phags pa = Skt. viśeşaḥ tib. skabs su byed par 'dod na = Skt. prakārayitum ișyate tib. de 'dra ba'i yul la = Skt. tādrśi vișaye tib. sñan nag mdzes par byed pa'i phyir ro= Skt. kāvyaśobhākaratvāt; (Dț. ad KĀ.T 3.138 / Rț. ad KĀ 3.138): tib. de dper brjod na = Skt. tad udāharati tib. rgyu rkyen med par = Skt. nirnimitta° tib. dgrar = Skt. °śatruņā tib. yan yan brjod pa= Skt. punaruktam.
Page 426
412 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.139-140
nirņayārtham prayuktāni samśayam janayanti cet | vacāmsi doșa evāsau sasamšaya iti smrtaḥ || < 3.139 >
1|| nirņayetyādi |1 vacāņsi śabdāḥ prayuktāni prakāśitāni | kimartham | nirņayārtham | nirņayo niścayaḥ prakaraņāt kāvyārthavişayaḥ2 *samśayavirodhī3 pratyayo 'rthaḥ pra- yojanam sādhyatvād yasmin prayoga iti kriyāviśeșaņam | tac ca svabhāvato napumsakam dvitīyaikavacanāntam ca smaryate | na tu samśayārtham 4tadānīm adoșāt4 | yad 5vakșyati īdrśam5 samśayāyetyādi1 | samśayam6 niścayaviparyayam arthadvayāvagāhi7 jñānam yadi janayanty asau tādrśaḥ samśaya iti sasamśayo nāma doșa eva kāvye | na guņo 'pi tatra vişaye | anyatra" tu bhavet | smrto 8vijñāyata iti8 ||
manorathapriyālokarasalolekşaņe sakhi | ārādvrttir asau mātā na ksamā drastum īdrsam || < 3.140 >
1|| manorathetyādi |1 manorathasya hrdayābhilāșasya priyo dayitaḥ kaś cit tadekālamba- natvāt2 tasyālokanam ālokas3 tatra raso 'nurāgas4 tena lole5 capale īkșaņe netre yasyā iti manorathapriyālokarasalolekşaņe6 sakhīti sambodhanam | yadva7 manorathasya8 pri- ya işta ālokaḥ prakāśo bāhyaḥ | 1°tadvad rasalolekșaņā tvam10 na samvrtam11 ātmānam antastişțhantam icchasi12 kiņ tu yatheșțam bahirāloke bhramitum vāñchasīty13 abhiprāye- ņai 116aļvam āmantryate | [66a] ata evātrāpi samśayaḥ | katamo 'rtho14 'trabhipreta ity aniścayāt | yadi nāmaivam tataḥ kim ity āha | ārād ityādi15 | īdrśam evamvidham tava svātantryam manorathapriyālokarasalolatvam asau tava mātā ārād vrttir asyā ity ārādvr- ttir drastum na kşamā | atrāpy ārācchabdasya dūrāntikavrttitvād16 17asāv ity asya17 ca parokşāparokşayor vrtteḥ samśayyate | kim asau18 mātā dūravrttir īdrśam drastum na kşamā na śaknoti parokșatvāt | kiņ19 vāsāv iyam mātārādvrttir āsannavartinīdrśam drasțum na kşamā na sahata īdrśam drstvā sutarām kupyatīti |20 |260Ț] 21na niścayaḥ21 22kaś cit | tad22 īdrśam sasamśayam23 drașțavyam24 iti ||
3.139 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ovisayah | Hs. post corr .; °vi[ś]ayah | Hs. ante corr. · 3 samśayaviśayamsavirodhī Hs. post corr., marg. (°dhī), °viro Hs. ante corr .; samśayaviparyā- savirodhī Ed. ·4 tadānīm doșāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.139: the tshom gyi don du de 'dra sbyar na skyon med kyan. · 5 vaksyatīdrśam Hs. post corr.2, vakșatī° Hs. ante corr.2, vaksyati - īdrśam Ed. · 6 śamsayam Hs .; samśaya° Ed.' · 7 artha° Hs. post corr., Ed .; artherthana Hs. ante corr. · 8 vijñāyate Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.140 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °alamunatvāt Hs. · 3 ālokah | Hs. post corr., Ed .; ālokah | ra Hs. ante corr. . 4 om. Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.140: chags pas. . 5 lole Hs. post corr., Ed .; loke Hs. ante corr. ·6 loleksane Hs. post corr., Ed .; lolokșaņe Hs. ante corr. · 7 yad vā Ed. · 8 manoratha° Ed.' · 9 āloka Hs. · 10 tadvat salole°~ Hs .; tadvadarasalolekșaņatvam Ed.'; lies: *tatra oder tad° statt tadvad ? · 11 samvṛtam Hs .; samvrttam [?] Ed.' · 12 necchasi | Ed.' · 13 vācchasīti Ed.' 14 'rthau Hs. · 15 iti Ed .! · 16 dūrāt- tika° Hs. · 17 asyāv itļy a]sya Hs. . 18 amau Hs. · 19 kim Hs. post corr .; kīm Hs. ante corr. . 20 om. Hs., Ed. · 21 ~°cayaḥ | Hs .; [a]niścayaḥ Ed.' · 22 kaś cit tad Hs. ante corr., kaś cid Hs. post corr. Vgl. Rt. ad KĀ 3.129. · 23 [sa] samśayam Ed.1 . 24 draştam Hs. - Metrum: Anușțubh.
' KĀ 3.141a. · " Vgl. KĀ 3.141-143.
Page 427
3.139-140 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 413
| nes pa'i don du rab sbyar ba'i | | tshig rnams kyis ni gal te na | the tshom skyed par byed na 'di | | the tshom can źes rab tu bśad | < 3.139 >
bźi pa the tshom can la sna ma ltar gsum las1 (5.2.2.3.2.4) dan po ni (5.2.2.3.2.4.1) the tshom gyi don du de 'dra sbyar na skyon med kyan nes par rtogs pa'i don du sbyar ba'i tshig rnams kyis gal te the tshom nes pa'i bzlog zla don gñis su 2go ba'i2 blo bskyed na de 'dra de ni the tshom can źes pa'i sñan nag gi skyon du bśad do ||
| re 'dod dga' ba lta ba yi | | ro la mig g.yo grogs mo dag | rgyan na 'dug pa'i ma ma 'dis | | 'di 'dra blta bar bzod ma yin | < 3.140 >
dper brjod ni (5.2.2.3.2.4.2) kye re 'dod yid kyi śin rta'i dga' ba mdza' bo lta1 ba'am gsal bar byed pa'i ro bcud la chags pas mig g.yo źin rig rig por gyur pa'i grogs mo źes tshigs bcad phyed bod pa'o || rgyan nam thag ñe ba na 'dug pa'i khyod kyi ma ma 'dis2 khyod kyi ran dban gi spyod pa 'di 'dra blta bar bzod cin nus pa ma yin no || źes3 pa ste | 'dir dga' ba źes3 pa'i skad dod pri ya źes pa yid kyi 'dod pa dan mdza' bo la'an 'jug pas the tshom skyed cin | ā rāt es3 pa yan rgyan rin ba dan thag ñe ba la 'jug pas dan | 'dis źes pa'an a das las bsgrubs pas mnon gyur dan lkog gyur la'an 'jug pas na the tshom du 'gyur te | ma ma 'di rin ba na yod pa yin na lkog tu gyur pa'i phyir khyod kyi mig de 'dra ba blta mi nus la | ñe ba na yod na'an mi nus te 'di 'dra ba mthon nas śin tu khro bar 'gyur [103b/486] ba'i phyir ro || źes pa'i tshul gyis the tshom du 'gyur ro ||
3.139 1 las I . 2 dgos pa'i I; vgl. Rt. ad KĀ 3.139: °āvagāhi jñānam, s. auch Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 601. 3.140 1 blta I . 2 'dis I . 3 ces I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.139 / Rt. ad KA 3.139): tib. the tshom gyi don du = Skt. samśayārtham tib. skyon med = Skt. ado- șāt tib. rtogs pa'i = Skt. pratyayah tib. nes pa'i bzlog zla don gñis su go ba'i blo = Skt. niścayaviparyayam arthadvayāvagāhi jñānam tib. de 'dra = Skt. tādrśah tib. sñan nag gi = Skt. kāvye; (Dț. ad KĀ.T 3.140 / Rț. ad KĀ 3.140): tib. yid kyi śin rta'i = Skt. manorathasya tib. mdza' bo = Skt. dayitah tib. gsal bar byed pa'i = Skt. prakāśah tib. chags pas = Skt. anurāgas tena tib. rig rig por gyur pa'i = Skt. capale tib. bod pa'o= Skt. iti sambodhanam tib. khyod kyi = Skt. tava tib. khyod kyi ran dban gi spyod pa = Skt. tava svātantryam tib. nus pa = Skt. śaknoti · tib. yid kyi 'dod pa = Skt. istah tib. the tshom = Skt. samśayah tib. yan = Skt. api tib. rgyan rin ba dan thag ñe ba la 'jug pas = Skt. dūrāntikavrttitvāt tib. 'dis źes pa'an = Skt. asāv ity (asya) ca tib. mnon gyur dan lkog gyur la('an) 'jug pas na = Skt. parokşāparoksayoh vrtteh tib. the tshom du 'gyur te= Skt. samśayyate tib. ma ma 'di rin ba na yod pa yin na lkog tu gyur pa'i phyir (khyod kyi mig) de 'dra ba blta mi nus = Skt. asau mātā dūravrttir īdršam draș- tum na kşamā (na śaknoti) parokșatvāt tib. ñe ba na yod na = Skt. āsannavartinī tib. mi nus = Skt. na kșamā tib. 'di 'dra ba mthon nas śin tu khro bar 'gyur ba'i phyir ro = Skt. īdršam drstvā sutarām kupyatīti tib. the tshom du = Skt. sasamśayam.
Page 428
414 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.141-143
īdršam samšayāyaiva yadi jātu prayujyate | syād alamkāra evāsau na doșas tatra tadyathā || < 3.141 >
|| atrāpy apavādam āha | īdrśam ityādi | īdrśam evamvidham2 sasamśayam vacanam yan 3niścayārtham *dustam jātam3 samśayāyaiva kāvyārthasamdehārtham4 eva tatheșțatvāj jātu kadā cin na sarvathā tādrśe prastāve yadi prayujyate tadāsau samśayo 'doșo5 jato 'laņkāro guņa6 eva syāt kāvyasya | na doșaḥ syāt tatra tādrsīștasamśaye7 vişaye tasyai- va *tatrābhidheyatvāt8 | *tadyathety9 udāharati ||
paśyāmy Anangajātankalanghitām tām aninditām | Kālenaiva kațhoreņa grastām kim nas tvadāšayā || < 3.142 >
1|| paśyāmītyādi |1 tām kām cid iștām aninditām striyam | Anangāt Kāmāj jāto 'nańga- jaḥ sa 2cāsāv ātankaḥ2 pīdā | 3angāc charīrān na3 jāto bāhyabhūtasambhūtatvād ananga- jaḥ sa 4cāsāv ātankaḥ4 samtāpaś ceti dvaidham | tena5 langhitām abhibhūtām satīņ Kāle- na Mrtyunaiva kațhoreņāsthānaprahāritvāt kālenaiva kațhoreņa grīșmeņa kalāvarșiņā6 grastām mrņālikām iva kavalitām 'paśyāmy avaimi |7 nātra 8samdehaḥ |8 ity aparam dvai- dham | tataś ca tvayy āśayābhilāșeņa no 'smākam kim prayojanam | na kim cit | yadi sāsti tadartham tvām abhilașāmi9 |10 kim idānīņ11 tvayeti | kiņ nas 12tadāśayety api pațhyate |12 tatra kim idānīņ no 'smākam tasyām āśayā 13pratyāśayā | gatā13 dūram asmākam asāv iti vyākhyeyam14 ||
kāmārtā gharmataptā vety aniścayakaram vacaḥ | yuvānam ākulīkartum iti dūty āha narmaņā || < 3.143 >
|| tad vivrņoti | 1*kāmetyādi |1 uktena prakāreņa kāmenārtā2 vā3 gharmeņa taptā kșapitā ve[116bty evam aniścayakaram samśayajanakam *vaco4 vākyam dūtī5 kā cid āha bra- vīti | narmaņā parihāsena hetunety uktena vidhinā | kim asau [66b] madviyogāt6 kāmārtā gharmataptā vā kevalam ity aniścayalābhād |261|yuvānam 7kaņ cit7 kāminam8 ākulī- kartuņ °vidhurayitum |9 tataś ca samśaya evātrābhidheyatvād10 1lalamkāra iti11 ||
3.141 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 evavidha[m] Hs. ·3 niścayārtham drastum jātam Hs .; niścayārtha[nigūhanena] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.141: nes pa'i don du sbyar na skyon yin yan. · 4 san- de[hotpādanā]rtham Ed. · 5 doșo Hs., adoșo Ed. · 6 guni Hs. ·7 tādrśi samśaye Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.141: de 'dra'i the tshom can de la. · 8 tatra vidheyatvāt Hs., Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.143. · 9 tathety Hs., yathety Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.33, 3.146. - Metrum: Anușțubh. 3.142 1 || yaśyāmī°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 cāsāv ātamkah Hs. post corr .; ca sā vā ātankaḥ Ed .; casāv ātamkaḥ Hs. ante corr. · 3 angāt śarīrāļn na] Hs .; angāt śarīrāt Ed.' · 4 cāsāv ātankaḥ Hs. post corr., cāsāv atankaḥ Hs. ante corr .; ca sā vā ātanka Ed.' · 5 madanena Ed.' · 6 kālāvarșikā° Ed.' ·7 pasyāmy a | vaimi Hs. post corr .; pasyāmi | vaimi Hs. ante corr. · 8 sandeha | Hs., sandehah Ed. · 9 a- bhilāmāsah Hs. · 10 om. Hs., Ed. · 11 idānīm Hs. post corr., Ed .; adānīm Hs. ante corr. · 12 tadāšayeti pāthe - Ed.' · 13 ·āśayā gatā Hs., °āśayā ? gatā Ed. · 14 vyākheyam Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.143 1 kame°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °nājña Hs .; °na ārtā Ed. · 3 om. Ed.' · 4 vā Hs., Ed. · 5 dūti Hs. post corr.2; dūtih Hs. ante corr. · 6 viyogāt | Hs. post corr .; °viyogat | Hs. ante corr. ·1 kañ cit Hs. post corr., Ed .; kañ cat Hs. ante corr. · 8 kāmena Ed.' · 9 om. Hs. · 10 °trāvidheya° Hs. Vgl. Rt. ad KĀ 3.141. · 11 alankāraḥ Ed.' - Metrum: Anușțubh.
Page 429
3.141-143 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 415
| 'di 'dra the tshom slad ñid du | | gal te 'ga' źig tu sbyar na | | 'di ni rgyan ñid du 'gyur gyi | | de la skyon med 'di lta ste | < 3.141 >
dmigs bsal1 ni (5.2.2.3.2.4.3) the tshom can gyi tshig 'di 'dra ba nes pa'i don du sbyar na skyon yin yan gal te the tshom gyi ched du skabs 'ga' źig tu sbyar na2 de'i tshe the tshom can 'di ni rgyan kho nar 'gyur gyi3 de 'dra'i the tshom can de la skyon 4med *do ||*4 de dper brjod na2 'di lta ste |
| ma smad de ni Lus min skyes | | 'jigs pas gzir źin rtsub mo yi | | Dus ñid kyis ni bzun ba mthon | | bdag cag khyod la re ba med | < 3.142 >
ma smad pa 'dod par bya ba'i bud med mdzes ma de ni Lus med 'Dod pa *las1 skyes pa'i 'jigs pas źes bsgyur yan gdun bas gzir ste zil gyis mnan źin2 rtsub po'i dus 'Chi ba ñid kyis bzuń3 ba'am zos pa kham du byas pa mthon bas da mdza' bo khyod la dmigs pa'i re ba 'dod pas ci ste dgos pa med ces par the tshom skyed4 par byed cin | yan lus min pa phyi rol gyi 'byun ba las skyes pa tsha ba'i gduň bas gzir źiń2 rtsub pa'i dus sos ka ñid *kyis5 bud med de bzun3 *ba6 mthon źes pa'i the tshom gyi go skabs kyan yod pas sbyar ba'i rgyan du 'gyur ro ||
| 'dod pas gzir ram tsha bas gduńs | | źes pa nes med byed pa'i tshig | | rtsed 'jos skyes bu 'khrug par ni | | bya phyir pho ña mos smras so | < 3.143 >
de 'chad pa bdag dan bral ba las 'dod pas gzir ba'am śin tu tsha bas gduns pa gñis las ci źig yin źes the tshom skyed1 pa'i tshig rtsed 'jo ku re kyal kas skyes pa lan tsho can 'khrug2 pa brtan pa dan bral bar bya ba'i *ched3 du pho ña mo 'ga' źig gis smras so źes pa'o ||
3.141 1 gsal I . 2 na I . 3 gyi ' I . 4 med I. 3.142 1 lase I . 2 cin I . 3 gzun I . 4 bskyed I . 5 kyi I . 6 bar I. 3.143 1 bskyed I . 2 'khrud I . 3 phyed I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.141 / Rț. ad KĀ 3.141): tib. dmigs bsal = Skt. apavādam tib. the tshom can gyi tshig = Skt. sasam- śayam vacanam tib. nes pa'i don du = Skt. niścayārtham tib. skyon yin = Skt .* duştam jātam tib. skabs ... tu = Skt. prastāve tib. de'i tshe = Skt. tada tib. the tshom can = Skt. samśayah tib. de 'dra'i the tshom can (de) la = Skt. tādrśī(sta)samśaye tib. de dper brjod na = Skt. ity udāharati; (Dț. ad KĀ.T 3.142 / Rț. ad KĀ 3.142): tib. 'dod par bya ba'i bud med = Skt. istām ... striyam tib. 'Dod pa las = Skt. Kāmāt tib. gdun bas = Skt. pīdā tib. zil gyis mnan = Skt. abhibhūtām tib. 'Chi ba ... kyis = Skt. Mrtyunā tib. kham du byas pa = Skt. kavalitām tib. da = Skt. idānīm tib. 'dod pas = Skt. abhilāșeņa tib. dgos pa = Skt. prayojanam tib. med = Skt. na tib. phyi rol gyi 'byun ba las = Skt. bāhyabhūta° tib. tsha ba'i = Skt. samtāpah tib. sos ka ... *kyis = Skt. grīşme- na tib. the tshom = Skt. samśayah (Rt. ad KĀ 3.143) tib. rgyan du = Skt. alamkārah (Rț. ad KĀ 3.143); (Dț. ad KĀ.T 3.143 / Rț. ad KĀ 3.143): tib. de 'chad pa = Skt. tad vivrnoti tib. bdag dan bral ba las = Skt. madviyogāt · tib. ci źig yin = Skt. kim tib. the tshom skyed pa'i = Skt. samśayajanakam tib. ku re kyal kas = Skt. parihāsena tib. brtan pa dan bral bar = Skt. vidhurayitum tib. 'ga' żig gis = Skt. kā cit.
Page 430
416 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.144-146
uddeśānuguņo 'rthānām anudeśo na cet krtah | apakramābhidhānam tam doșam ācakșate yathā || < 3.144 >
1|| uddeśetyādi |1 arthānām yathoddiștānām keșām cid uddeśaḥ prathamopakșepas tasyā- nuguņas tatra kramānusāritvād anudeśaḥ2 pratyāmnāyaś cen na krtaḥ syāt 3pramādāt |3 tādrśam viśeșam antareņeti bhāvaḥ | *apakramam4 ity abhidhānam5 samjñā yasyety apakramābhidhānam6 apakramam nāma doşam tam yathoktam ācakșate kathayanti kavayo yathety udāharati ||
sthitinirmāņasamhārahetavo jagatām ajāḥ | ŠambhuNārāyan Āmbhojayonayah pālayantu vaḥ || < 3.145 >
1|| sthitītyādi |1 jagatām lokānām sthitiḥ prabandhānuvrttir2 nirmāņam utpādaḥ sam- hāro3 nāśas teșāņ hetavas 4tatkartrtvāt |4 na jātā akrtakā ity ajā nityāḥ | ke te | Śambhuś ca 5Śamkaro Nārāyaņaś ca5 Vișņur Ambhojayoniś ca Brahmā ŠambhuNārāyaņĀmbho- jayonayo vo yuşmān pālayantu rakșantu6 | atra jagatām sthitihetur7 Nārāyaņo nirmāņa- hetur Ambhojayoniḥ samhārahetuḥ Šambhur ity āgamān na yathoddeśam anudeśaḥ8 krta ity *apakramaņ nāmāyam9 kāvyadoșa iti ||
yatnasambandhanirjñānahetuḥ ko 'pi krto yadi | kramalanghanam apy āhur na doșam sūrayo yathā || < 3.146 >
|| atrāpy apavādam abhidhatte1 | 2yatnetyādi /2 yatnena pratiyatnena yathāvasthānātikra- meņānyathāsambandhaḥ3 yojanam anudeśas4 tasya nirjñānam5 avagamas tasya hetuḥ kāraņam ko 'pi kaś cit tādrśo yena yatnasambandho6 *nirjñāyate7 na yathoddeśam8 yadi krtaḥ 'syāt | yatnaḥ9 sambandhanirjñānahetur10 ity api pațhyate | tatra sambandhasyā- yathoddeśam anudeśasya nirjñāne hetuḥ kāraņabhūto yadi yatnaḥ ko 'pi |262| krtaḥ
3.144 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 THAKUR/JHA 1957, S. 261, Anm. 1: anudiśyata ity anudeśaḥ | paścād uccāryata ity aryaḥ (Lies: arthaḥ) | (Pāņinīyakāśikāyām 1.3.10). · 3 pramādāt Hs. post corr., pramādāt, Ed .; pramā[va]dāt Hs. ante corr. · 4 apakrama Hs., Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.125 und 3.145. . 5 abhidhāna Hs. · 6 °krāmā° Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.145 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °krttir Hs. (°krtti° m. sec.); ovrttih | Ed., vgl. Dț. ad KĀ.T 3.145: rgyun 'jug pa für Skt. prabandhānuvrttiḥ. · 3 samšāro Hs. · 4 tatvarttrtvāt | Hs. (°tva° m. sec.); tatkartrtvāt Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.145: byed pa po. · 5 śankaraḥ | nārāyaņaś ca Hs. post corr., m. sec. marg., śankarah, ~ Ed .; om. Hs. ante corr. · 6 rakyentu Hs. · 7 sthitir hetur Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.145: gnas sa'i rgyu für Skt. sthitihetuh. · 8 anaddeśah Hs. ·9 °kramo nāmāyam Hs .; °kramanāmāyam Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.125 und 3.144. - Metrum: Anușțubh. 3.146 1 abhidhante Hs. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 ~°bandhah | Hs .; °ānyathā sambandha° Ed.' . 4 anuddeśas Hs .; anudeśah Ed. · 5 vijñānam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.146: nes par śes par 'gyur für Skt. nirjñānam. * · 6 yatnasandhandho Hs .; tatra sambandho Ed.' · 7 nirjāyate | Hs .; vijñāya- te | Ed.1 . 8 oodde[s]am | Hs., °oddeśam | Ed. · 9 syāt yatnah Hs .; syād yatnah | Ed.1 · 10 sandhandha° Hs., sambandha° Ed.
Page 431
3.144-146 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 417
| mdor bstan rjes su mthun par don | | gal te rjes bstan ma byas na | | rim pa ñams par mnon brjod pa'i | | skyon du de ni bsad de dper | < 3.144 >
lṅa pa la'an gsum las (5.2.2.3.2.5) dan po ni (5.2.2.3.2.5.1) | don gñis sam man po snar bkod pa dan phyis brjod pa dag rim pa bźin 'brel ba1 rnams mdor bstan snar bkod pa'i rim pa'i rjes su mthun par rjes su bstan pa phyi mar bkod pa rnams gal te ma byas śiń sna ma bźin du khyad par la ltos pa'an med na | de ni *rim2 pa ñams par mnon par brjod pa de skad ces bya ba'i skyon du snon gyi slob dpon rnams kyis bśad do ||
| 'gro ba rnams kyi gnas pa dan | | sprul dan 'jig rgyu ma skyes pa | | bde 'byun sred med chu skyes kyi | | skye gnas can gyis khyed rnams sruńs | < 3.145 >
gñis pa ni (5.2.2.3.2.5.2) dper brjod na 'gro ba 'jig rten rnams kyi gnas pa rgyun 'jug pa dan |1 sprul pa skye ba dań | sdud pa 'jig pa [104a/487] rnams kyi rgyu ste byed pa po ma skyes śin ma byas la rtag pa Bde 'byun Dban phyug chen po dan |1 Sred med bu'am mi rnams kyi bgrod byed Khyab 'jug dan | Chu skyes padma'i skye gnas can Tshans pa rnams kyis khyod la sruńs2 śig ces pa'o || 'dir 'gro ba'i gnas sa'i rgyu Khyab 'jug dan |1 skye ba'i rgyu Tshans pa dan |1 sdud pa'i rgyu Bde 'byun no źes lun du bśad pa'i phyir snar bstan dan phyis bstan pa 'gsum po rim pa3 ñams pa'o ||
| 'brel ba nes par śes pa'i rgyur | | gan yan gal te 'bad byas na | | rim pa 'das kyan skyon med par | | mkhas pa rnams ni smra ste dper | < 3.146 >
gsum pa ni (5.2.2.3.2.5.3) gal te *rim1 pa dkrugs na don dag gi 'brel ba2 nes par śes par 'gyur źin3 de'i rgyur gyur pa'i 4¡rims pa ñams pa+4 byas na5 de'i tshe *rim1 pa 'das kyan skyon min par mkhas pa sñan nag mkhan rnams smra'o || de dper brjod na
3.1441 pa I . 2 rims I. 3.145 1 om. I . 2 bsruns I . 3 Glosse unter gsum po rim pa: 'khrugs pas rim pa Im. sec. marg. 3.146 1 rims I . 2 pa I . 3 zin ; I . 4 Lies: *'bad pa ? Gibt es hier Textverlust? . 5 na ' I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.144 / Rt. ad KĀ 3.144): tib. sar bkod pa = Skt. prathamopaksepah tib. phyis brjod pa = Skt. pratyāmnāyaḥ tib. rim pa'i = Skt. kramā° tib. khyad par = Skt. viśeșam tib. med = Skt. antareņa tib. slob dpon rnams kyis = Skt. kavayaḥ tib. ces bya ba'i = Skt. nāma; (Dț. ad KĀ.T 3.145 / Rț. ad KĀ 3.145): tib. 'jig rten rnams kyi = Skt. lokānām tib. rgyun 'jug pa = Skt. prabandhānuvrttih tib. skye ba = Skt. utpādaḥ tib. 'jig pa = Skt. nāśah tib. byed pa po = Skt. °kartrtvāt tib. ma byas = Skt. akrtakāḥ tib. rtag pa = Skt. nityāh tib. Dban phyug chen po= Skt. Śamkara tib. Khyab 'jug = Skt. Vișnuh * tib. Tshans pa = Skt. Brahmā tib. 'gro ba'i gnas sa'i rgyu = Skt. jagatām sthitihetuh tib. Khyab 'jug = Skt. Nārāyanah tib. skye ba'i rgyu= Skt. nirmānahetuh tib. Tshans pa = Skt. Ambhojayonih tib. sdud pa'i rgyu = Skt. samhārahetuh tib. Bde 'byun = Skt. Śambhuh · tib. źes lun du bśad pa'i phyir = Skt. ity āgamāt tib. snar bstan dan phyis bstan pa = Skt. °oddeśam anudeśah; (Dt. ad KĀ.T 3.146 / Rț. ad KĀ 3.146): tib. de'i = Skt. tasya tib. de'i tshe = Skt. tadā tib. sñan nag mkhan rnams = Skt. kavayah tib. dper brjod na = Skt. udāharati.
Page 432
418 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.146-148
syād iti vyākhyeyam | tadā kramasya yathoddeśam anudeśasya langhanam atikramam api na kevalam11 alanghanam na doşam adoşam12 āhuḥ13 smaranti sūraya 14kavayaḥ |14 yathety15 udaharati ||
bandhutyāgas tanutyāgo deśatyāga iti trișu | ādyantāv āyataklešau madhyamah kşaņikajvaraḥ || < 3.147 >
1|| bandhutyāga ityādi |1 bandhūnām tyāgo viraho bandhutyāgas tanoḥ śarīrasya tyāgo maraņaņ *tanutyāgo2 deśasyātmīyasya tyāgo deśatyāga iti trișv eteșu bandhutyāgādișu duḥkheșv ādi|67aļś cāntaś cety ādyantau [117a bandhutyāgadeśatyāgāv āyatau dīrghau ca tau kleśau 3sambādhau |3 āyataḥ4 kleśo duņkham anayor ity āyatakleśau yāvajjīvam anubandhāt | madhyamas tanutyāgaḥ5 ksaņikaḥ kşaņamātrabhāvī cāsau jvaras tāpaś ceti kşaņikajvaraḥ śarīrābhāve nānubandhāt | atrāyatakleśatvam bandhutyāgadeśatyāgayoḥ6 | evam na tanutyāgasya | kşaņikajvaratvam ca tanutyāgasyaiva netarayor iti *yatnasam- bandhanirjñānahetur7 īdrśo draștavyaḥ | yadi punas trayāņām apy ekarūpatvam tadā kra- malanghanam8 doșa eva syād viśeșasya tādrśasyābhāvād iti |
śabdahīnam anālakşyalaksyalakșanapaddhatiḥ | padaprayogo 'śistestah śistesțas tu na dușyati || < 3.148 >
1|| śabdetyādi |1 padasya subantasya tinantasya vā prayogo vyavahāraḥ padaprayogaḥ | lakşyate2 tad iti lakşyam udaharaņaņ lakșaņam3 *śabdānuśāsanam4 lakșyate5 'nena śabdarūpam iti krtvā tayos te eva6 vā paddhatir mārgaḥ | tato 7vyavahārapravrttiņ |7 anā- laksyādrśyābhāvāl8 laksyalakșaņapaddhatir9 yasmin sa 1°tādrśo 'śișțair10 1lanāptair *işta11 svīkrta ity anūdya śabdahīnam tad vijñeyam iti vidhīyate | yaḥ punar evambhūto 'pi padaprayogaḥ śiștair ișyate śāstre kāvye vā kva cit prayuktatvāt12 sa śiștaiḥ śāstrakā- rais13 tatprakhyair14 vestas tv15 āptaprayuktaḥ 16punar na16 dusyati teșām sarvatheha pra- māņatvāt17 | ananto hi śabdarāśi | tatra kaś cic chabdaḥ18 śabdānuśāsanād grhyate kaś cid āptaprayogāt tatkalpāt | śabdānuśāsanam api 19hy āptopadeśa19 iti na kaś cid anayor viśe- șaḥ | ata evoktam śistestas tu20 na dușyatīti ||
3.146 1 kevalamm Hs .. 12 om. Ed.' . 13 ahah Hs. . 14 kavayah || o || Hs. . 15 yathet Hs. - Metrum: Anuștubh. 3.147 1 bandhu°~ Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 om. Hs., Ed. . 3 sa[ndh]adhau| Hs., sambādhau | Ed .; lies: sambādhau cety āyatakleśau ? · 4 āyato Ed.' · 5 tatra tyāgah | Hs. · 6 bandhu- deśa° Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.147: gñen dan yul gton ba dag. · 1 yatnasambandha[h] bandhanirjñātahetur Hs., yatnasambandhah | sambandhanirjñātahetur Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.147: nes par śes pa'i rgyur 'bad pas na. . 8 lammenan Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.148 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 laksyate [yat] Ed. · 3 laksyaņam Hs. · 4 śabdaśa- sanam Hs., śabdaśāsanam, Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.148: sgra rjes su bstan pa für Skt. śabdānuśāsanam; s. auch Rt. ad KĀ 3.100. . 5 laksyanam te Hs. . 6 eva Hs. post corr., Ed .; evatma Hs. ante corr. · 1 °pravrttir Hs .; °pravrtteḥ | Ed.' · 8 laksyā'drsyābhāvāt | Hs. post corr., °lakșyā adrśyā, abhāvāt | Ed .; °laksya'dr- syāº~ Hs. ante corr. · 9 lakşalakşaņa° Hs. · 10 tādrśa aśi° Ed. · 11 anāptaiḥ Hs., Ed. · 12 °tvāta | Hs., °tvāt | Ed. · 13 °kāraih Hs. post corr., marg. (°h)2; °kārai Hs. ante corr. · 14 °prajñair Ed.' . 15 ta Hs .; tu Ed. · 16 pu- nah na Hs. post corr., marg. (na), Ed .; punah Hs. ante corr. · 17 pramānatvāta Hs. · 18 chandah Hs. · 19 [hy] ā\pt]opadiśa Hs .; āptopadeśa Ed. · 20 śistestesta Hs. - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (c).
Page 433
3.147-148 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 419
| gñen gton ba dan lus gtoň daň | | yul gtoň źes pa gsum po la | | dan po tha ma ñon mons rin | | bar pa skad cig gdun ba'o | < 3.147 >
gñen gto źin 'bral ba dan lus gtoń ba 'chi ba dań ran gi1 yul gtoń ba źes pa'i sdug bsńal gsum po la | gton ba dan po dan tha ma dag ñon mons 2pa 'o brgyal2 rin ste ji srid 'tsho ba'i bar du rjes su 'jug pa'i phyir ro || bar pa lus gton ba ni skad gcig tsam gduň ba skye ste | lus med na rgyun med pa'i phyir ro || 'dir gñen dan yul gton ba dag ñon mons pa rin ba dan 'brel źin3 lus gton ba skad cig gduń ba dań 'brel bas4 de nes par śes pa'i rgyur 'bad pas na skyon med pa'o ||
| mtshon bya mtshan ñid lam ma mtshon | | tshig sbyor mchog min 'dod pa ni | | sgra ñams yin te mchog rnams dag | | 'dod pa ñid ni skyon ma yin | < 3.148 >
drug pa sgra ñams pa la gsum (5.2.2.3.2.6) | mtshan ñid (5.2.2.3.2.6.1) | dper brjod (5.2.2.3.2.6.2) | mi mkhas pa skyon du mthon ba'i skyon med do (5.2.2.3.2.6.3) || dan po ni (5.2.2.3.2.6.1") tshig gi sbyor ba gan źig mtshon *bya1 dper brjod dan mtshan ñid sgra rjes su bstan pa las byun ba'i nes pa dag gi lam ma mtshon ste sgra'i bstan bcos dan 'gal ba mchog yid ches pa'i gnas min pa rnams *kyis2 'dod pa'am3 mchog rnams kyis mi 'dod pa ni sgra ñams źes bya ba'i skyon yin te de las bzlog pa mchog rnams *kyis2 bźed pa ni skyon ma yin no ||
3.147 1 gi I ante corr .; gi [sa]'i I post corr., marg. Vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4463-4, Fol. 472b3-4: yul gton ba ste ran gi pha yul la ... und Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 606: ran gis dban ba'i yul dan bral ba ste ... · 2 pa'o rgyal I · 3 źin ; I · 4 bas ' I. 3.148 1 cha I · 2 kyi I . 3 pa 'am; I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.146 / Rt. ad KĀ 3.146): tib. de'i = Skt. tasya tib. de'i tshe = Skt. tadā tib. sñan nag mkhan rnams = Skt. kavayaḥ tib. dper brjod na = Skt. udāharati; (Dț. ad KĀ.T 3.147 / Rț. ad KĀ 3.147): tib. 'bral ba = Skt. virahah * tib. 'chi ba = Skt. maraņam tib. ran gi= Skt. ātmīyasya sdug bsnal ... la = Skt. duḥkheșu tib. ji srid 'tsho ba'i bar du rjes su 'jug pa'i phyir ro = Skt. yāvajjīvam anubandhāt tib. lus gton ba = Skt. tanutyāgaḥ tib. tsam = Skt. °mātra° tib. skye ste = Skt. °bhāvī tib. lus med na rgyun med pa'i phyir ro = Skt. śarīrābhāve nānubandhāt tib. 'dir gñen dan yul gton ba dag ñon mons pa rin ba dan 'brel = Skt. atrāyatakleśatvam bandhu(tyāga)deśatyāgayoh tib. lus gton ba skad cig gdun ba da 'brel bas = kșaņikajvara- tvam (ca) tanutyāgasya tib. nes par śes pa'i rgyur = Skt. *°nirjñānahetuh tib. 'bad pas = Skt. yatna° tib. skyon = Skt. doşah; (Dț. ad KĀ.T 3.148 / Rț. ad KĀ 3.148): tib. gan źig = Skt. yasmin tib. dper brjod = Skt. udāharaņam tib. sgra rjes su bstan pa = Skt. *śabdānuśāsanam tib. yid ches pa'i gnas min pa rnams *kyis = Skt. anāptaih.
Page 434
420 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.149-150
avate bhavate bāhur mahīm arņavaśakvarīm mahārājann ajijnāsau nāstīty āsām girām rasaḥ || < 3.149 >
|| tad udāharati1 | 2avata ityādi |2 |263| 3+avatir atanānas tanānī+3 prayuktaḥ | bāhubhir ity 4apekşyam |4 bhavata5 iti șasthīsthāne caturthī prayuktā | arņavaḥ6 śakvarī7 mekhalā ratnayogādinā yasyā ity arņavaśakvarī8 nyūnrta9 1 iti kapā bhavitavyam | [67b] mahā- rājann ity atrāpi sakhyahorājñām taj! [117b iti țacā bhāvyam | tad idam sarvam śāstra- śiştaprayogapratikūlam iti śabdahīnam | nanv anuprāsādiḥ1° śabdaraso 'tra vidyate kāvya- guņas tan nedam ekāntaheyam iti ced āha | ity evam duștānām girām11 śabdānām na ca raso 'nuprāsādir12 ayam13 14ajijñāsāv avivakșau14 grāhyo *'śuddhāśrayatayā15 *tasya16 vyupahatatvāt | śuddhāyām hi bhūmau nyastaḥ pușpaprakaraḥ17 śobhate | yaḥ punar apūtā- yām bhuvi nikșipyate kusumanikaraḥ sa nișphala eva | tathā śuddhāyām śabdapaddhatau raso 'nuprāsādiḥ śobhate nānyathā | yat18 punar ayam raso darśitas tad rasayoge19 'pi *śabdahīnam20 heyam21 iti khyāpayitum | mahārājan na jijñāsā nāstīty āsām girām rasa ity api pāțhaḥ | tatrāsāņ duștānām22 girām raso23 nāstītīdrśī jijñāsā na vidyate heyatvād īdrśasya rasasyeti24 vyākhyeyam | śeșam samānam iti ||
dakşiņādrer upasaran mārutaś cūtapādapān | kurute lalitādhūtapravālānkuraśobhinaḥ || < 3.150 >
|| kva cid aśabdahīne 'pi śabdahīnabhrāntir iti vyutpādayann1 āha | 2dakșiņetyādi |2 dakși- ņādrer Malayaparvatād upasarann āgacchan mārutaś cūtapādapān sahakāratarūn lali- taņ salīlam ādhūtair ākampitaiḥ pravālānkurai3 pallavodgamaiḥ śobhanta iti lalitā- dhūtapravālānkurasobhina sa tat kurute4 5vidhatte |5 atra kila dakșiņādrer upasaraņe
3.149 1 udāhārati Hs. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 avatir atanānas tanānī Hs .; avatir atanānaḥ tanā Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.149: bsruns źes pa tin'i tshig mtha' can * gyi byins la bdag ñid kyi tshig tu byas pa. Lies: avater atanas tan ? . 4 ape[ksyam] Hs., apekșā Ed.' . 5 bhivata Hs. · 6 arnnavah Hs .; arņava° Ed.' Vgl. Rț. ad KĀ 3.6. · 7 sakarī Hs. · 8 avarņņavaśankarī Hs. · 9 nyū[ṅr]ta Hs .; nadrtah Ed.' ante corr., nadyrtah Ed.' post corr. (s. THAKUR/JHA 1957, S. 312), THAKUR/JHA 1957, S. 263, Anm. 1: Cāndrasūtram - tula° nadrtaś (sic) ca - Pāņiniḥ 5.4.153. · 10 °prāšādih Hs. post corr.", °prā- śādādiḥ Hs. post corr.1, marg. (°dā°); °praśādiḥ Hs. ante corr. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.149: rjes su *khrid pa la sogs pa'i für Skt. anuprasadih. . 11 om. Ed.' . 12 nuprasadir Hs. post corr .; nuprasadir Hs. ante corr. 13 ayam Hs .; api Ed.' · 14 jijñāsite | vivaksyato Hs .; jijñāsitāv eva sthito Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.149: śes 'dod de brjod par 'dod pa med pas na. . 15 aśraddhā° Hs., Ed. . 16 tasyā Hs., Ed. . 17 °prakarah Hs. post corr., Ed .; °prakaranah Hs. ante corr. · 18 yatra Ed.' · 19 rasaprayoge Ed. * · 20 śabdahīnā Hs., śabda- hīnatvāt Ed. . 21 deyam Hs. . 22 om. Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.149: skyon can gyi für Skt. dustānām. · 23 ras- to Hs. · 24 raśasyaiti Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.150 1 vyutpādayamn Hs. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 pravālair ankuraiḥ Ed.' · 4 karut[e] Hs. . 5 vidhante || o || Hs.
I Cān. 4.4.141: nyūnrto 'bhruvaḥ (Ed. LIEBICH 1902, S. 86); vgl. Pāņ. 5.4.153: nadyrtaś ca (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 282). · " Cān. 4.4.76: sakhyahorājñām țac (Ed. LIEBICH 1902, S. 83); vgl. Pāņ. 5.4.91: rājāhahsa- khibhyas tac (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 275).
Page 435
3.149-150 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 421
| sa gzi rgya mtsho'i ske rags can | | rgyal chen khyod la dpun pa sruns | źes pa śes 'dod med pas na | | tshig 'di la ni ñams yod min | < 3.149 >
[104b/488] gñis pa ni (5.2.2.3.2.6.2") sa gźi źes pa la sogs pa ste | 'di'i Legs par sbyar ba'i skad la1 *ske2 rags can źes pa'i skad dod śa *kwa3 *rīm4 źes pa nī'i rkyen gyi mtha' can yin pas na | Tsan *dra5 pa'i mdor nī dan ūn dan *rt6 las1 źes pas kap'i7 rkyen 'byun dgos pa la 'dir ma byas pa dań | rgyal chen źes pa'i skad dod ma hā rā dzan źes pa ni khyad par gyi tshig sdud dam las 'dzin pa'i tshig sdud yin pas na | Tsan *dra5 pa'i mdor tshig sdud kyi mtha'o" źes spyir btan nas sa khi dan a har dan * ra8 dzan rnams kyi *țats'o9 "II || źes gsuńs pa'i *tats'i10 rkyen dgos pa la de 'dir med pa dan | khyod kyi źes rnam dbye drug pa 'thob pa la khyod la źes rnam dbye bźi par byas pa dań | dpuń pa rnams *kyis11 źes gsum pa'i man tshig tu 'thob pa la | dpuň pa źes dań por byas pa dań | bsruńs12 źes pa tin'i13 tshig mtha' can *gyi14 byins la bdag ñid kyi tshig tu byas pa rnams sgra ñams yin te | Legs par sbyar ba'i skad la rnam pa gsal źin Bod skad la yan rnam dbye 'chol pa de dag rnam pa gsal bar yod do || 'o na 'dir rjes su *khrid15 pa la sogs pa'i sgra'i ñams yod pas na mtha' gcig tu skyon can ma yin no || źe na źes16 pa'i dper brjod de lta bu de la rjes khrid la sogs pa śes 'dod de brjod par 'dod pa med pas na | sgra ñams kyi skyon can gyi tshig 'di la rjes khrid la sogs pa'i ñams yod pa min no ||
| lho yi ri las ñer btud pa'i | | rluň gis tsū ta'i rkan 'thun ni | | yal 'dab rol par bskyod pa yi | | myu gu mdzes dan ldan par byed | < 3.150 >
gsum pa ni (5.2.2.3.2.6.3") lho yi ri bo Ma la ya las btud pa 'ons pa'i rluň gis tsū ta sa ha kā ra'i rkan pas 'thun1 ba śin sdon gi yal 'dab rol źin2 sgeg par bskyod cin g.yo ba'i myu gu mdzes pa can du byed do || de lta bu 'di la ri las źes lna par mi rigs kyi3 bdun pa'am gñis par rigs so lo ||
3.149 1 la ; I . 2 skye I . 3 kra I . 4 ri I . 5 tra I . 6 rit I . 7 kap 'i I . 8 ra I . tatsa'o I . 10 țatsa'i I . 11 kyi I; vgl. R. ad KĀ 3.149: bahubhih. · 12 Lies: sruns ? . 13 tina'i I . 14 gyis I . 15 'khrid I . 16 ces I. 3.150 1 mthun I . 2 cin I · 3 kyi ' I.
1 Cān. 4.4.141: nyūnrto 'bhruvaḥ (Ed. LIEBICH 1902, S. 86), tib. nī | ūn | ṛt las so | (D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 495/16, Fol. 19a6); vgl. Pāņ. 5.4.153: nadyrtaś ca. · " Cān. 4.4.52: samāsāntaḥ (Ed. LIEBICH 1902, S. 82), tib. bsdud pa'i mtha'o (D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 494/71, Fol. 18b1); vgl. Pāņ. 5.4.68: samāsāntāh (Ed. BÖHT- LINGK 1887, S. 272). · " Cān. 4.4.76: sakhyahorājñām tac (Ed. LIEBICH 1902, S. 83), tib. sa khi | a has | rā dzan rnams las țats'o | (D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 494/75, Fol. 18b5); vgl. Pāņ. 5.4.91: rājāhahsakhibhyas tac (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 275).
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.149 / Rt. ad KA 3.149): tib. 'byun dgos pa la= Skt. bhavitavyam tib. dgos pa la = Skt. bhāvyam tib. 'dir = Skt. atra tib. rnam dbye drug pa 'thob pa la = Skt. şasthīsthāne tib. rnam dbye bźi par byas pa = Skt. caturthī prayuk- tā tib. byas pa = tib. prayuktah tib. sgra ñams = Skt. śabdahīnam tib. 'o na 'dir rjes su khrid pa la sogs pa'i sgra'i ñams yod pas na = Skt. nanv anuprāsādih śabdaraso 'tra vidyate tib. mtha' gcig tu skyon can ma yin no = Skt. ne(dam) ekāntaheyam * tib. de lta bu = Skt. evam tib. brjod par 'dod pa med pas = Skt. *avivakşite tib. skyon can gyi = Skt. dustānām tib. rjes khrid la sogs pa'i= Skt. anuprāsādiḥ; (Dț. ad KĀ.T 3.150 / Rț. ad KĀ 3.150): tib. Ma la ya las = Skt. Malaya(parvat)āt tib. 'ons pa'i= Skt. āgacchan tib. sa ha kā ra'i = Skt. sahakāra(tarūn) tib. sdon gi = Skt. °tarūn tib. sgeg par = Skt. salīlam tib. g.yo ba'i= Skt. ākampitaih * tib. 'di la ri las żes lna par mi rigs kyi bdun pa'am gñis par rigs so lo = Skt. atra kila (daksiņ)ādrer (upasaraņe bhāvāt) pañcamī na yujyate ... tataś ca saptamī dvitīyā vā yujyate.
Page 436
422 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.150-151
bhāvāt pañcamī na yujyate 'pāyalakșaņatvāt tasyāḥ | upasaraņāpekșayā tv ādhāreņa vyā- pyena6 vā daksiņādriņā bhāvyam | tataś ca saptamī dvitīyā vā yujyate | naivaivam8 krtam | ataḥ śabdahīnam evamvidham iti kudhiyo manyante | na caitad evam9 upasaraņam hi tata āgamanam iti 1°viśleşayogāt |1° dakşiņādrim11 12amrśyopasarann țiyann iti12 lyablopalakșa- ņā1 vā13 pañcamy eva yujyate ||
ityādi śāstramāhātmyadarśanālasacetasām | apabhāșaņavad bhāti na ca saubhāgyam ujjhati || < 3.151 >
|| tad etan1 manasi[ 118a krtyāha2 | 3itītyādi |3 |264|| ity evamvidham lakșyam4 | [68a] 5apabhāşaņavac chabdalakșaņaviruddham5 6iva bhāti6 pratibhāsate | keșām | śāstram śabdalaksaņādikam tasya māhātmyam prabhāva evamvidhalakşyasamgrāhakatvam7 tasya darśanam abhyāsas8 tatrālasam mandam ceto yeșām iti °śāstramāhātmyadarśanālasa- cetasām |9 śāstramāhātmyadarśane hi10 nedrśī bhrāntir upajāyate 1tasyā jñāpanāditvāt11 | yathoktam | śāstram mohanivartanam12 iti" | na cedrśam saubhāgyam sādhutām ujjhati tyajati | 13subhagam evedrśam13 +sadrśaḥ14 | yathoktam prāg asmābhir iti11I ||
3.150 6 vyāpena Hs. · 7 dakșiņādrinā Hs. post corr., na dakșiņadrinā Hs. ante corr .; dakșiņānilena Ed.' · 8 naivam Ed.' .9 evam | Ed. · 10 °yogād Hs. post corr., Ed .; °yogad Hs. ante corr. · 11 onādrim Hs. post corr., Ed .; nadrim Hs. ante corr. . 12 osarann iyann iti Hs .; °sara[ty ayam i]ti Ed. Lies: sarann *āyann iti ? . 13 om. Ed. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a). 3.151 1 etan Hs. post corr., Ed .; edata .. n Hs. ante corr. · 2 manasi |118a krtyāha Ed. Vgl. Pāņ. 1.4.60 und 1.4.75. . 3 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 4 laksam Hs. · 5 apabhāșanavat | śabda° Hs. post corr., marg. (a°), pabhāșanavat ~ Hs. ante corr .; apabhāșaņavat śabda[hīna]m Ed.' · 6 ivābhāti Ed.' · 7 °sāmgrāhaka° Hs. · 8 abhyāsaḥ Hs. post corr., marg. (°), Ed .; abhyāsa Hs. ante corr. · 9 ~°cetaśām Hs., [śāstramāhātmyadarśanālasaceta]sām Ed. · 10 °mahātmyadarśane hi Hs .; °māhātmyadarśanena Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.151: bstan bcos kyi nus pa mthon ba la für Skt. śāstramāhātmyadarśane .· 11 tasyājña[tvā]pa- noditvāt Ed.' · 12 °nivarttanam Hs., °nivartanam [Pramāņavārttike 1.7] Ed. · 13 subhagam eve° Hs. post corr., subhaga .. m eve° Hs. ante corr .; subhageneve° Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 2.54: sadaiva subhagam īdrśam ity arthah und Rt. ad KĀ 2.56: subhagam eva tadedrśam tallaksaņatvād iha saubhāgyasyeti (Ed. THAKUR/JHA 1957, S. 84). · 14 sadrśah Hs., Ed .; sadrśam Ed. (Corrigenda, THAKUR/JHA 1957, S. 312). Lies: °drśam ity arthah statt °drśam sadrśah ? - Metrum: Anuștubh.
I Vgl. Cān. 2.1.81: avadheḥ pañcamī (Ed. LIEBICH 1902, S. 31), Pāņ. 2.3.28: apādāne pañcamī (Ed. BÖHT- LINGK 1887, S. 59) und Patañjalis Mahābhāșya ad Pāņ. 2.3.28: pañcamīvidhāne lyablope karmany upasam- khyānam. Dies erklart Patañjali so: pañcamīvidhāne lyablope karmaņy upasamkhyānam kartavyam | prāsā- dam āruhya prekșate prāsādāt prekșate || (Ed. KIELHORN 1880, S. 4554-6, vgl. Kāśikā ad Pāņ. 2.3.28; s. auch Cāndravrtti ad Cān. 2.1.81, Ed. LIEBICH 1918, S. 110). Vgl. KIELHORN 1890, S. 417-420. · " Pramā- ņavārttika 1.5b (Ed. MIYASAKA 1971-72, S. 2; 1.7b in Ed. PANDEYA 1989, S. 4). · "I Vgl. KĀ 2.54ab: ity evamādeḥ saubhāgyam na jahāty eva jātu cit und Rț. ad KĀ 2.54, 2.56.
Page 437
3.151-152 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 423
| ces sogs bstan bcos bdag nid che | | lta la g.yel ba'i sems ldan pa | sgra ñams bźin du snan mod kyi | | skal bzan ñid ni gton ma yin | < 3.151 >
de 'dra de skyon med par [105a/489] ston pa źes1 pa de lta bu la sogs pa ni sgra'i mtshan ñid ston pa'i bstan bcos kyi bdag ñid chen po nus pa rnam pa 'di lta bu yan sdud pa lta ba la g.yel źin sñoms las su byed pa'i sems dan ldan pa'i2 gan zag la sgra ñams pa 'dra bar3 snan ste4 | Tshad ma rnam 'grel du | bstan bcos rmons pa zlog5 byed yin |1 | źes gsuńs pa ltar bstan bcos kyi nus pa mthon ba la 'di 'dra'i 'khrul pa mi srid pas so || de lta mod kyi de 'dra de ni skal6 pa bzan po legs pa ñid nam yan gto ba ma yin no ||
| tshigs bcad rnams la nes pa'i gnas | | tshig gi gcod mtshams gcod mtshams rig| | de ñams gcod mtshams ñams pa ste | | ñan pa dga' min skyed pa dper | < 3.152 >
bdun pa nal bso1 ñams pa la bźi (5.2.2.3.2.7) | don dnos (5.2.2.3.2.7.1) | skyon 2med kyi2 sbyor ba (5.2.2.3.2.7.2) | de skyon med du sgrub pa (5.2.2.3.2.7.3) | 'on kyan sbyor ba mi bde ba span ba'o (5.2.2.3.2.7.4) || dań po ni (5.2.2.3.2.7.1") | 3tshigs bcad3 tha sñad kyi gtsug lag la grags pa rnams la nes pa drug pa dan bźi pa la sogs pa la yod par de'i bstan bcos su rnam bźag byas pa'i gnas pa sdod gan yin pa'i tshig gi gcod mtshams sdeb sbyor gyi bstan bcos su grags pa de źes mtshan ñid *rjes4 su brjod pa ste | gcod mtshams sam nal bsor5 mkhas pa rnams kyis rig ciń śes so źes mtshon *bya6 bsgrubs7 pa'o || de ñams pa 'phren ba 'dzin pa la bdun bdun la sdod med pa lta bu ni gcod mtshams sam nal bso1 ñams pa'i skyon yin te | ñan pa na dga' min nam yid 'byun ba skyed8 par byed pa'o || de dper brjod na
3.151 1 ces I . 2 ba'i I . 3 par I . 4 te I . 5 bzlog I . 6 bskal I. 3.152 1 so I . 2 skyon gyi I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 610: | bdun pa nal bso ñams pa la bźi | don dnos | skyon med kyi sbyor ba | de skyon med du bsgrub pa | 'on kyan sbyor ba mi bde ba spans pa'o | und S. 616: | gñis pa skyon med kyi sbyor ba dper brjod pa ni |. · 3 tshig I; vgl. Rt. ad KĀ 3.152: ślokeu padyeșu; s. auch Rin spuńs pa Nag dban 1968, Fol. 196a6-196b1, S. 314/36-41: tshigs bcad tha sñad kyi gtsug lag [196b] las grags pa rnams la ... . 4 rdzas I; vgl. Rt. ad KĀ 3.152: anuvādo. . 5 sor I . 6 cha I . 7 sgrub I . 8 bskyed I.
I Pramāņavārttika 1.5b (Ed. MIYASAKA 1971-72, S. 3).
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.151 / Rt. ad KĀ 3.151): tib. de lta bu la = Skt. evamvidham tib. sgra'i mtshan ñid = Skt. śabda- lakșaņā° * tib. nus pa = tib. prabhāvaḥ tib. rnam pa 'di lta bu = Skt. evamvidha° tib. sdud pa = Skt. samgrāhakatvam tib. sñoms las su byed pa'i = Skt. mandam tib. es gsuns pa = Skt. yathoktam tib. bstan bcos kyi nus pa mthon ba la 'di 'dra'i 'khrul pa mi srid pas so = Skt. šāstramāhātmyadarśane hi nedrśī bhrāntir upajāyate tib. de 'dra = Skt. īdrśam tib. legs pa ñid= Skt. sādhutām; (Dț. ad KĀ.T 3.152 / Rț. ad KĀ 3.152): tib. bźi pa la sogs pa la yod par = Skt. caturtha(varņ)ādi° tib. de'i bstan bcos su rnam bźag byas pa'i gnas pa = Skt. tadvidyāvyavasthānam tib. sdeb sbyor gyi bstan bcos su grags pa = Skt. chandahśāstraprasiddhah tib. *rjes su brjod pa = Skt. anuvādaḥ tib. nal bsor = Skt. virāmaḥ (genauer: viśrāmah, vgl. Ratnākaraśāntis Chandoratnākara 1.8 und den Autokommentar dazu) + tib. mkhas pa rnams kyis = Skt. tadvidaḥ * tib. śes so = Skt. smaranti · tib. dper brjod na = Skt. udā- harati.
Page 438
424 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.152-153
ślokeşu niyatasthānam padacchedam yatim viduḥ tadapetam yatibhrastam śravaņodvejanam yathā || < 3.152 >
1|| ślokesv ityādi |1 ślokeșu padyeșu vișaye padasya suptinantasya21 cchedo virāmaś cha- ndaḥsāstraprasiddha padacchedaḥ | niyatam tadvidyāvyavasthānam3 caturthavarņādi- lakşaņam yasminn iti niyatasthānam | tan niyatasthānam padacchedam anuvādo 'yam ya- tim viduḥ smaranti tadvida iti vidhiḥ | tasyā yater apetam4 apagatam tadapetam 5yati- bhrastam *vākyam śravaņam5 karņam udvejayatīti6 śravaņodvejanam | ataś ca heyam| śrutisubhagam hi lakșaņānugatam kāvyam upādīyate | yathety7 udāharati ||
strīņām samgī'tividhim ayam ā'dityavamśyo narendraḥ paśyaty akli'starasam iha śi'stair ametyādi dustam | kāryākāryā'ņy ayam avikalā'ny āgamenaiva paśyan vaśyām urvīm' avati nrpa i'ty asti caivam prayogah || < 3.153 >
1|| strīņām ityādi |1 śiștair amā saha samgītividhim2 prekșaņakam akliștā yathāgamam prayuktā rasāḥ śrngāravīrādayo 'sminn ity akliștarasam3 strīņām sambandhinam tatpra- yuktatvād ayam vivakșitaḥ4 kaś cid ādityavamsyah sūryānvayasambhūto narendraḥ5 paśyatīha prastāva iha 'vā vācoyuktau6 | atra mandākrāntāyām samudrartulokair7 "I yati- vidhānam | 265|| tadvyatikramād ityādīdrśam8 dustam heyam || 9atrāpy apavādam9 āha | kāryetyādi | kāryāņi trivargānubandhīni karmāņi svasvakāryāņi 1°tadviparītāny akā- ryāņy avikalāny sakalāny10 āgamenaiva *daņdanītītyādinā11 tatpratipādakena paśyan yathārham anutișthan12 vaśyām13 vidheyām urvīm avati rakșati nrpa iti | evamvidhaḥ14 prayogaḥ15 [68b] śiștānām 16asti ca na16 nāsty eva | tasmād īdrśaḥ sādhur eva ||
3.152 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °tinantasya Hs. post corr., Ed .; °tināntasya Hs. ante corr. . 3 tadvidya° Hs. post corr., marg. (ta°), dvidya° Hs. ante corr .; tad dhi Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.152: de'i bstan bcos su für Skt. tadvidya°. Lies: *tadvidyāvyavasthitam sthānam statt tadvidyāvyavasthā- nam ? . 4 apetam Hs. post corr., Ed .; a .. petam Hs. ante corr. · 5 obhrastavākyaśravaņam Hs., °bhraștam | śravaņam Ed.' · 6 udvejayatīti Hs. post corr., Ed .; udvetijayatīti Hs. ante corr. · 7 yathedy Hs., yatheti [yati- bhrastam] Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.153 1 ~ ityādi Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 samgītavidhim Ed.' · 3 akiștaraśam Hs. · 4 vivakşitah Hs. post corr., Ed .; vivaksatah Hs. ante corr. · 5 naraindrah Hs. post corr., m. sec. (°ai°, °h); narendra Hs. ante corr. · 6 vā vācauyuktau Hs .; vācoyuktau [vā] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.153: 'dir źes pa skabs la'am tshig sbyar ba la'o. · 7 °lokai [4/6/7] Ed. · 8 ityādīdrśam Hs. post corr., ityādi īdršam Ed .; ityādīśrdrśam Hs. ante corr. ·9 atrāpavādam Ed.' · 10 oviparītāni Hs., °viparītānī [akāryāņi] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.153: de las bzlog pa bya ba min pa. · 11 daņdītyādinā Hs .; utpatyādinā Ed.' . 12 anutișțan | Hs. post corr., anutista Hs. ante corr .; anutișthan | Ed. · 13 vamśyām Hs. · 14 evamvidha° Ed.' · 15 °yogahḥ Hs. · 16 asti | na ca Ed.' - Metrum: Mandākrāntā.
I Vgl. Pāņ. 1.4.14: suptinantam padam (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 32). · " Vgl. Jayadevas Jayadevachandah 7.17: mandākrāntā mabhanatatagā gah samudrartulokaiḥ (Ed. VELANKAR 1949, S. 33) und Ratnākara- śāntis Chandoratnākara 2.65: mandākrāntā mavanasurarā vaḥ samudrartulokaih (Ed. HAHN 1982b, S. 7).
Page 439
3.153 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 425
bud med rnams kyi yan dag brjod pa'i cho ga ro ñams med la 'dir | | mchog rnams dan 'grogs mi dban ñi ma'i rigs 'dis lta byed ces sogs skyon | | bya dan bya min ma tshan med la luň ñid kyis ni lta byed cin | mi bdag 'di yis dban gyur sa 'dzin zes pa de ltar sbyor ba yod | < 3.153 >
bud med rnams kyi źes pa ste |1 yan dag brjod pa'i cho ga ni2 glu la sogs pa'i rtsed 'jo'o || ro ni *sgeg3 pa dan dpa' ba la sogs pa rnams te | de rnams ñams pa med pa ni ran rań gi bstan bcos ji lta ba bźin sbyar ba'o || 'dir źes pa skabs la'am tshig sbyar ba la'o || ñi ma'i rigs ni Bu ram śin pa'i rigs su byun ba'o4 || 'dir ni Sdeb sbyor [105b/490] rin chen 'byun gnas su | ma wa na su ra ra wa rnams mtsho5 dus 'jig rten rnams *kyis6 dal 'gro can' źes gsuńs pa ltar | bźi pa dan de nas drug pa dan de nas gsum7 pa la nal bso8 dgos pa la | 'dir bźi pa gī źes pa ni yan dag par brjod pa'i skad dod sam gī ti źes pa'i min *gi9 dkyil yin pas nal bso8 mi run ba dan | de nas drug pa la *a10 źes pa ni ñi ma'i skad dod ā di tya źes pa'i miń gi dbus yin pas nal bso8 mi ruń ba dan | de nas gsum pa bam źes pa ni rigs kyi skad dod bam śa źes pa min gi dkyil yin pas nal bso8 mi ruń ba'i phyir nal bso8 ñams pa ste | nal bso8 ba la ni rdzogs pa'i tshig gi mtha' dgos pas so" || des na źes11 pa brjod ma thag pa de lta bu la sogs pa ni skyon yin no || gñis pa ni (5.2.2.3.2.7.2") bya ba sde gsum dan 'brel ba'i ran ran gi bsgrub12 bya dan de las bzlog pa bya ba min pa ma tshan ba'am bral ba med pa la de rtogs par byed pa'i lun gis bltas nas ji ltar 'os par sgrub cin13 ran gi dbaň du gyur pa'i sa gźi 'dzin te14 sruń15 bar byed do || źes11 pa de lta bu'i sbyor ba yań mkhas mchog rnams la yod do || 'dir bźi pa yā ni źes pa bya min rnam pa źes pa'i skad dod yā yig la bcad pa dan | *lā16 ni źes pa'i *lā16 la nal bso8 ba la skyon med do źes 'chad de17 | brjod 'dod tsam du bas so ||
3.153 1 || I . 2 ni | | I . 3 sgyed I . 4 pa'o I . 5 'tsho I . 6 kyi I . 7 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 611: yi ge bźi pa dan | de nas drug pa dan | de nas bdun pa la nal bso dgos pa la |. . 8 so I . 9 ni I · 10 a I · 11 ces I · 12 sgrub I . 13 cin I . 14 de I . 15 bsrun I . 16 lya I . 17 te I.
Ratnākaraśāntis Chandoratnākara 2.65: mandākrāntā mavanasurarā vah samudrartulokaih (Ed. HAHN 1982b, S. 7). · " Vgl. Chandoratnākara 1.8ab: sthānam yatir iștair ante caraņānām (Ed. HAHN 1982b, S. 2; tib. 'dod rnams kyis gnas pa sdod rkan pa rnams kyi mtha' la'o, Ed. HUTH 1890, S. 2) und den Autokom- mentar zu ante caraņānām: pādānām ante yatir bhavati (tib. thams cad du rkan pa'i mtha' la nal bso bar 'gyur ro, (D, Tôh 4304, Bd. 50, S. 282/725, Fol. 363b6).
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.153 / Rt. ad KĀ 3.153): tib. *sgeg pa dan dpa' ba la sogs pa rnams = Skt. śrngāravīrādayah tib. bstan bcos ji lta ba bźin = Skt. yathāgamam tib. skabs la = Skt. prastāve tib. tshig sbyar ba la = Skt. vācoyuktau tib. Bu ram śin pa'i rigs su byun ba'o = Skt. sūryānvayasambhūtaḥ tib. de lta bu = Skt. īdrśam tib. sde gsum dan 'brel ba'i = Skt. trivargānu- bandhīni tib. ran ran gi bsgrub bya = Skt. svasvakāryāņi tib. de las bzlog pa = Skt. tadviparītāni tib. de rtogs par byed pa'i= Skt. tatpratipādakena tib. ji ltar 'os par sgrub = Skt. yathārham anutisthan tib. bsrun bar byed do = Skt. rakșati · tib. mkhas mchog rnams la = Skt. śistānām tib. skyon med do = Skt. sādhuh.
Page 440
426 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.154-155
lupte padānte śiștasya padatvam niścitam yathā | tathā samdhivikārāntam padam eveti varņyate || < 3.154 >
|| nanu niyatasthānapadacchedo yatir 'iha tu1 padaikadeśacchedaḥ | tat katham na yati- bhraşțam ity ata āha | 2*lupta ityādi |*2 *yathā3 padasyānte yathāsambhavam vibhaktyā- dirūpe4 lupte sati śiştasya vyavasthitasya bhāgasya 5padam iti5 niścitam | 118b] paya ityādi6 śabdavidyāyām tathā tadvat samdhiḥ 'samhitā yaņādeśādir71 vikāro 'nyathātvam anto 'vasānam yasya tat *samdhivikārāntam8 atadguņasamvijñānāt samdhivikāram apa- hrtaśiştam9 prakrtirūpam padam eveti varņyate smaryate śiștaiḥ | tataḥ kāryākāryety" ādau caturthādinā10 varņeņa padacchedo yatir11 na virudhyata iti ||
tathāpi kațu karņānām kavayo na prayuñjate| dhvajinī tasya rājñah ke tūdastajaladety adaḥ || < 3.155 >
|| īdrśam api yadi śravaņānudvejanam tadā grāhyam anyathā heyam iti punar *viśeșeņa1 darśayann āha | 2tathāpītyādi |2 yadyapi *samdhivikārāntam3 padam smrtam tathāpy evam api karņānāņ kațu śravaņodvejanam na prayuñjate kavayo rasajñāḥ | tādrśam varjanīyam ity arthaḥ | katarat tad ity udāharati | tasya rājñaḥ4 kasya cid dhvajinī senā ketubhir dhvajair ucchritair udastā utkșiptā jaladā yayeti5 ketūdastajaladety ada īdr- śam karņakațu 6varjyam | atra6 yadyapi įtuśabde 'ko 'ki dīrgheņa" *pareņāpahrte7+ ke8 ity asya9 padatvam syāt tathāpi śravaņodvejanam īdrśam iti na prayoktavyam | atra ca śrutir eva kavīnām pramāņam iti ||
3.154 1 iti hetu° Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.154: yin mod | 'dir für Skt. iha tu. · 2 om. Hs., Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 om. Hs., Ed. · 4 °ktyādi° Hs. post corr., Ed .; °ktyadi° Hs. ante corr. · 5 padatvam Ed. ·6 ~ ityādiś Hs .; pațhatyādeḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.154: pa yaḥ źes pa la. ·7 sa[mhi]tā yaņāde- śādih | Hs. post corr., marg. (°mhi°), satā ~ Hs. ante corr .; samhitā | [tatra] yaņādeḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.154: mtshams sbyor yan du bsgyur ba la sogs pa'i; s. auch Rt. ad KĀ 3.125. . 8 sambandhivikārāntam Hs., sambandhi[vi]kārāntam Ed. · apahrtaśistam | Hs. post corr., marg. (°[pa]°), ahrtaśiștam | Hs. ante corr .; apahrtya śistam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.154: spans pa'i lhag ma für Skt. apahrtaśiștam. · 10 ādinā Hs. post corr., Ed .; °ādina Hs. ante corr. · 11 yati Hs. - Metrum: Anușțubh, ma-Vipulā (a). 3.155 1 viśeşa Hs., viśeșam Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 1.52 (višeșeņa Ed.) und 3.86 (viśeșeņan Hs., viśeșeņa Ed.), dagegen aber Rt. ad KĀ 2.279 (viśeșam Hs., Ed .; wohl auch zu *viśeșeņa zu emendieren). · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 sambandhikārāntam Hs., saļndhivi]kārāntam Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.155: mtshams sbyor gyi mtha' tshig. · 4 rājñāh Hs. · 5 yathā iti Ed.' . 6om atra Hs., °m atra | Ed. · 7 pare- ņāpāhrte Hs. post corr., pare .. ņāpāhrte Hs. ante corr .; pareņāpākrte Ed.' Vgl. apahrtaśiștam in Rt. ad KĀ 3.154. · 8 Die Sandhi-Form von ke vor i° wäre: ka. · 9 [atra] Ed.' - Metrum: Anușțubh.
I Vgl. Pāņ. 6.1.77 = Cān. 5.1.74: iko yan aci (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 292, bzw. Ed. LIEBICH 1902, S. 90); s. auch Cāndravrtti ad Cān. 5.1.74. . KĀ 3.153c. · Cān. 5.1.106: ako 'ki dīrghah; vgl. Pan. 6.1.101: akah savarņe dīrghah (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 296).
Page 441
3.154-155 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 427
| ji ltar tshig mtha' phyis pa la | | lhag ma tshig ñid du nes pa | | de bźin mtshams sbyor rnam 'gyur mtha' | | tshig nid ces ni brjod pa yin | < 3.154 >
gsum pa ni (5.2.2.3.2.7.3") 'o na tshig gi gcod mtshams sdod nes pa nal bso1 yin mod | 'dir tshig gi phyogs gcig min dan rnam dbye'i bar du bcad pas na ci ltar nal bso1 ñams pa ma yin źe na | ji ltar pa yas2 źes pa la rnam dbye dan po'i gcig3 tshig si phyis pa'i 4pa yas kyi sa rnam bcad byas pas pa yah4 5źes pa5 lta bu la | tshig gi mtha' rnam dbye si sogs phyis pa na'an6 phyis pa'i lhag ma gnas pa de tshig ñid du brda sprod pa po rnams kyis nes par byas pa de bźin [106a/491] du mtshams sbyor yan du bsgyur ba la sogs pa'i mtha' spans pa'i lhag ma ran bźin min la sogs pa'i cha rnams tshig kho na'o źes mkhas pa rnams kyis brjod pa yin no || des na7 bya min rnams źes pa'i yā min gi cha dan ņi rnam dbye'i bar du bcad kyan gcod mtshams ñams pa med do źes ston pa'o ||
| de lta na yan rna bar rtsub | | sñan dnags mkhan rnams mi sbyor te | rgyal po de yi rgyal mtshan can | | tog gis chu 'dzin bskul zes 'di'o | < 3.155 >
bźi pa ni (5.2.2.3.2.7.4") gal te yan mtshams sbyor gyi mtha' tshig yin pa de lta na yan de 'dra rna bar rtsub cin ñan pa yid 'byun bar byed pa ni sñan ag mkhan rnams mi sbyor bas na de 'dra span bar bya'o || de dper brjod na brjod par 'dod pa'i rgyal po de'i rgyal mtshan can dpun rnams ni tog rgyal mtshan sgren bas chu 'dzin sprin bskul źin1 'phańs pa'o źes pa 'di yin te | 'dir tog gi skad dod ke tu źes pa yin źin1 | rkan pa'i mtha' yi ge brgyad pa ke źes pa bdun pa'i tshig mtha' yin pas nal bso2 ma ñams kyan mi sñan pas span bar bya ba yin no ||
3.154 1 so I · 2 yah I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 613. · 3 cigi I · 4 sa .. yah I . 5 żes grub pa Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 613. . 6 na'an ; I . 7 na I. 3.155 1 cin I . 2 so I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.154 / R. ad KĀ 3.154): tib. 'o na tshig gi gcod mtshams sdod nes pa nal bso yin mod | 'dir tshig gi phyogs gcig (min dan rnam dbye'i bar du) bcad pas na ci ltar nal bso ñams pa ma yin że na = Skt. nanu niyatasthānapadacchedo yatir iha tu padaikadeśacchedaḥ | tat katham na yatibhraştam iti tib. rnam dbye (si) sogs = Skt. vibhaktyādi° * tib. gnas pa = Skt. vyava- sthitasya · tib. brda sprod pa po rnams kyis - vgl. Skt. śabdavidyāyām tib. yaņ du bsgyur ba la sogs pa'i = Skt. yaņādeśādiḥ tib. spans pa'i lhag ma = Skt. apahrtaśistam tib. ran bźin min = Skt. prakrtirūpam tib. mkhas pa rnams kyis = Skt. śistaih tib. des na = Skt. tataḥ tib. gcod mtshams ñams pa med do = Skt. yatir na virudhyate; (Dț. ad KĀ.T 3.155 / Rț. ad KĀ 3.155): tib. mtshams sbyor gyi mtha' tshig = Skt. * samdhi(vikār)āntam padam tib. de 'dra= Skt. evam · tib. ñan pa yid 'byun bar byed pa= Skt. śravaņo- dvejanam tib. de 'dra span bar bya'o = Skt. tādrśam varjanīyam tib. de dper brjod na = Skt. ity udāharati tib. dpun rnams = Skt. sena tib. rgyal mtshan sgren bas = Skt. dhvajair ucchritaih tib. 'phans pa'o = Skt. utksipta tib. mi sñan pas = Skt. °odvejanam* tib. span bar bya ba yin no = Skt. na prayoktavyam.
Page 442
428 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.156-158
varņānām nyūnatādhikye gurulaghvayathāsthitiḥ | yatra tad bhinnavrttam syād eşa doşah suninditaḥ || < 3.156 >
266 1|| varņetyādi |1 varņānāņ śāstrataḥ pratiniyatānām ślokabhāvināņ nyūnatā hīna- tvam ādhikyam atireko vā nyūnatādhikye dve guroḥ samyogaparasya 2dīrghasya vā2 laghoś ca hrasvasyākşarasyāyathāsthitis3 tadvidyāvyavasthātikrameņa vrtter yatra padye syāt kavipramādāt4 tat tādrśam bhinnam ca tad vrttam ceti bhinna[*69a] vrttam5 | bhinnam vā vrttam yasmin kāvye iti bhedavivakșayā bhinnavrttam | eșa bhinnavrtta- lakşaņo doşa suninditaḥ suşthu garhitaḥ kavibhiḥ kāvyaśarīrasyaivamvidhatve kuta eva tatra *viśeșavatteti6 ||
indupādāḥ śiširāḥ spršantīty ūnavarņatā | sahakārasya kisalayāny ārdrāņīty adhikākșaram || < 3.157 >
|| [119a] catuşțayamadhye tad yathākramam udāharati | 1*indupādā ityādi |*1 indupādāḥ śiśirāḥ sprśantīty atra prathamapāda ūnavarņatā | ūno nyūno varņo yatra tadbhāva ūna- varņateti krtvā | anușțuppādo hy aştākşaraḥ | ayam tu saptākșara iti varņahāniḥ | saha- kārasya kisalayāny ārdrāņīty2 atrāpi pūrvapāde 'dhikam akșara[m a]sminn ity adhikā- kşaram | adhikākșaram iti bhāvapradhāno nirdeśaḥ | yadvādhikākșaram pādam rūpam vrttam iti vā yojyam | anuștuppādasyāstākșarasya navākșarīkaraņād iti ||
Kāmena bāņā nišitā vimuktā mrgekşaņāsv ity ayathāgurutvam | Madanabāņā niśitāḥ patanti mrgekşaņāsv ity ayathālaghutvam || < 3.158 >
1*|| Kāmenetyādi |*1 ayathā śāstraviruddho gurur yasmin tasya bhāvo 'yathāgurutvam upendravajrāyām prathamalaghuvidhānāt tadapekayeti drașțavyam | upajātyapekșayā tv adoșa iti | madanetyādi | ayathālaghutvam iti pūrva[vac ca] vyutpattiḥ | upendravajrā- yām dvitīyam akşaram guru vihitam iti | idam tu laghv iti tadvidyāvirodhād ayathālaghu- tvam iti |
3.156 1 ~°etyādi | Hs. post corr., ~°etyadi | Hs. ante corr .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 dīrgha vā Hs .; dīrghasya Ed. + · 3 °sthiti | Hs .; °sthiti Ed. · 4 kavitteti || || catușțayamadhye pramādāt Hs. . 5 Fol. 69 fehlt! . 6 °tteti Hs .; °tta [kaveh] iti Ed. - Metrum: Anuștubh. 3.157 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 ardrānī[ti] Ed. - Metrum: absichtlich korrupte Anușțubh. 3.158 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. - Metrum: absichtlich korrupte Upendravajrā.
Page 443
3.156-158 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 429
| gan du yi ge chad lhag dan | | lci yań ji lta bźin mi gnas | | de ni sdeb sbyor ñams pa ste | | skyon 'di śin tu smad pa'o | < 3.156 >
brgyad pa sdeb sbyor ñams pa'i (5.2.2.3.2.8) mtshan ñid ni (5.2.2.3.2.8.1) | sñan nag gan du tshigs bcad la sdeb1 sbyor gyi bstan bcos su nes par byas pa'i yi ge'i grans las chad pa ñun ba dan lhag pa man ba dag dan | Ici ba dbyans rin ba dan thun ba'an gsal byed dbyans med pa pha rol na yod pa'am rkan pa'i mtha' phal che ba dan |1 yan ba de 'dra min pa'i yi ge ste de dag sdeb sbyor gyi rim pa las 'byun ba ji lta ba bźin mi gnas pa de ni sdeb1 sbyor ñams pa źes bya ba ste | skyon 'di ni sñan nag gi lus ñams pas śin tu smad2 pa yin no ||
| zla ba'i 'od zer rab bsil bas | | reg ces yi ge ñun ba ñid | | sa ha kā ra'i lo 'dab gsar | | snum zes yi ge lhag pa'o | < 3.157 >
de bźi rim pa bźin 'chad de | zla ba'i 'od zer bsil ba źes pa ni rjes su bsnags pa'i tshigs bcad yi ge brgyad par dgos pa la | Legs sbyar gyi skad la yi ge bdun las med pa yi ge Iñun ba1 ñid yin no || sa *ha2 kā ra'i lo 'dab gsar pa [106b/492] rnams || źes pa ni rjes su bsnags pa'i rkan pa gcig la yi ge dgu byas pas na yi ge lhag pa yin no |
| 'Dod pas mda' rnon ri dags mig can la | rnam par 'phans źes lci ba ji bźin min | | mdzes pa'i mig can dag la Myos byed kyi | | mda' rnon lhu źes yań ba ji bźin min | < 3.158 >
'Dod pa'i lhas mda' lna po rnon po rnams ri dags mig can mdzes ma rnams la 'phans źes pa ni ñe dbań rdo rje la yi ge dań po yań ba dgos pa la lci1 ba byas pas lci1 ba ji bźin min pa'o || mdzes pa'i mig can gyi bud med bzan mo rnams la Myos byed 'Dod lha ñid kyi mda' lhuń ste2 'dod pa'i dban du gyur to ||3 źes pa ni dban po rdo rje'i yi ge dan po lci1 ba dgos pa la 'di'i Legs sbyar gyi skad la yan bar byas pa na yań ba ji lta ba bźin min pa ste | sdeb4 sbyor gyi bstan bcos su bśad pa dań 'gal bas so ||
3.156 1 sdebs I . 2 dmad I. 3.157 1 ñuns pa I . 2 ha I. 3.158 1 lji I . 2 te I . 3 | I . 4 sdebs I.
I Ratnākaraśāntis Chandoratnākara 1.3b: pādānteșu bahulam guru ...
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.156 / Rt. ad KĀ 3.156): tib. tshigs bcad la = Skt. padye tib. bstan bcos su nes par byas pa'i = Skt. śāstratah pratiniyatānām * tib. ñun ba = Skt. hīnatvam tib. man ba = Skt. atirekah tib. rin ba = Skt. dīrghasya tib. pha rol na yod pa = Skt. °parasya tib. rim pa las = Skt. °vyavasthā° tib. sñan nag gi lus = Skt. kāvyaśarīrasya; (Dț. ad KĀ.T 3.157 / Rț. ad KĀ 3.157): tib. rim pa bźin = Skt. yathākramam tib. rjes su bsnags pa'i tshigs bcad yi ge brgyad par dgos pa la = Skt. anuștuppādo hy astākşarah tib. yi ge bdun las = Skt. saptākșarah tib. rjes su bsnags pa'i rkan pa (gcig) la = Skt. anuștuppādasya tib. yi ge dgu byas pas = Skt. navākșarīkaraņāt; (Dț. ad KĀ.T 3.158 / Rț. ad KĀ 3.158): tib. ñe dban rdo rje la yi ge dan po yan ba dgos pa la= Skt. upendravajrāyām prathamalaghuvidhānāt tib. bstan bcos su (bśad pa) dan 'gal bas so = Skt. °vidyāvirodhāt.
Page 444
430 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.159-161
na samhitām vivakșāmīty asamdhānam padeșu yat | tad visamdhīti nirdistam na pragrhyādihetukam || < 3.159 >
267]]1*|| na saņhitām ityādi |*1 saņhitām samdhim ekapade bhinnapade vā prāptām api na vivakșāmy asamhitaiva mayātra vivakșiteti buddhyā padeșu yad asaņdhānam asamhitā tat tādram vigataḥ saņdhir asmād iti visaņdhīti nirdistam uktam kāvyadūșa- ņam | yat punar asamdhānam pragrhyam' ādir yasya yalopādeḥ sa hetu kāraņam asyeti pragrhyādihetukam na tad visamdhīti [70a]2 nirdișțam | tādrśam 3asamdhānam iștam eva3 śāstrīyatvāt | anena ca yat pragrhyādihetukam api visamdhānam Bhāmahena varjitam4 nirastam | yad āha |
kānte induśiroratne5 ādadhāne udamśunī6 | pātām vaḥ šambhuśarvāņyāv iti prāhur visamdhy ada
iti" | lakşaņānugatam hīdrśam katham apramāņayitum śakyate svasthacetaseti bhāva ||
mandānilena caratā anganāgandamandale | luptam udbhedi gharmambho nabhasy asmanmanasy api || < 3.160 >
luptam udbhedi gharmāmbho nabhasy asmanmanasy api | āsu rātrișv iti prājnair ajnātanyangam īdrsam || < 3.161 >
|| tad udāharati | 'mandāniletyādi |1 mandānilena nabhasy asmākam manasy api cetasi ca [*119b2 manoharatayā caratānganāgaņdamaņdala3 udbhedy udgatam gharmām- bhaḥ svedajalam luptam āsu 4rātrişv ity4 arthasamgatir iyam | udāharaņam tu 5visamdher mandānilena5 'caratā anganāgaņdamaņdala6 ity etat | atra hi 1caratā anganety7 atra %prāpto 'py ako 'ki dīrghaḥ8"II samdhir na krta iti visamdhy etad dușțam9 | <3.161) ardha- yor antādivişayam tv asamdhānam iștam śișțair11 iti darśayati | luptam udbhedi ghar- māmbho nabhasy asmanmanasy12 api | āsu rātrișv itī |268drśam ardhāntādigocaram asaņdhānam ajñātam nyangam asminn ity ajñātanyangam13 aviditadoșam aduștam jñā- tam prājñaiḥ 14sistaiḥ | iștam14 iti yāvat | 15yad āha Kālidāsaḥ |15
3.159 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 Angefangen mit nirdistam steht die nepalesische Handschrift wieder zur Verfügung. · 3 °dhānam yuktam Ed.' · 4 varjitam, tan Ed.' . 5 indraśiro° Hs. · 6 uda- ngunī Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.160-161 1 °etyāti Hs .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe; THAKUR/JHA 1957, S. 267, Anm. 1: etasmāt pūrvam mānersye iha šīryate strīņām himartau priye iti ślokārdham bahutra pațhitam api na Ratnaśrīsammatam, na vā bhoțapāțhānugatam iti parityaktam. · 2 [119a] Ed. · 3 caratā anganā° Ed.' · 4 rātis[v a]ti | Hs .; rātrișv iti | Ed. . 5 visandher ~ Hs .; visandheh- anilena Ed.' . 6 °tānganā°°mandala Hs., °tā anganā°~°maņdale Ed. · 7 °tānganety Hs. · 8 prāpto [p]y ako ki ~ Hs .; ako 'ki dīrghah [ity anena prāpto 'pi] Ed.' ·9 duştam Hs .; drastavyam Ed.' · 10 arddhayor Hs .; dvayor Ed.' · 11 [mahājanapra]siddher Ed.' · 12 asmatmanasy Hs. · 13 ajñātam nyangam Hs. · 14 śiștair iștam Hs .; śiștair Ed.' . 15 ~°dāsah || Hs .; om. Ed.'
Vgl. Pāņ. 1.1.11: īdūdeddvivacanam pragrhyam (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 3); Pāņ. 6.1.125: plutapragṛhyā aci nityam (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 299). · " Kāvyālamkāra 4.28. · "I Cān. 5.1.106: ako 'ki dīrghah (Ed. LIEBICH 1902, S. 91); vgl. Pān. 6.1.101: akaḥ savarņe dīrgha (Ed. BÖHTLINGK 1887, S. 296).
Page 445
3.159-161 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 431
| bsdus pa brjod par mi 'dod ces | | tshig la mtshams sbyor med pa gan | | ya phyis la sogs rgyu med pa | | de ni mtshams sbyor bral źes bstan | < 3.159 >
dgu pa mtshams sbyor ñams pa la gsum (5.2.2.3.2.9) | mtshan ñid (5.2.2.3.2.9.1) | dper brjod (5.2.2.3.2. 9.2) | śad kyis chod na ma sbyar yań skyon med pa'o (5.2.2.3.2.9.3) || dań po ni (5.2.2.3.2.9.1") bsdus pa mtshams sbyar ba 'brjod par1 mi 'dod kyi so so ba rnam pa gsal ba brjod par bya'o || źes pa'i bsam pas2 tshig gcig pa'am tha dad pa rnams la mtshams sbyor thob kyan de med pa gan yin pa e ay ru bsgyur ba'i ya phyis1 pa la sogs pa rgyu mtshan med pa lta bu de ni mtshams sbyor bral ba źes bya ba'i skyon du bstan no || mtshams sbyor ni brda sprod pa'i gźun du 'byun ba'i nes pas yi ge phan tshun phrad pa na rnam 'gyur 'byun ba yin la | de'i nes pa las 'gons na skyon 'di yin no || de ltar bśad ma thag pa'i skyon bźi po 'di ni phal cher Legs par sbyar ba'i skad kyi sbyor ba la 'byun la | gźun la yan sgra ñams su bgran bar 'byun no ||
| mkha' dan bdag gi yid la yań | | rluň ni dal bu rgyu ba yis | | bud med 'gram pa'i dkyil 'khor la | | rnul gyi chu rgyas sel bar byed | < 3.160 >
| mkha' dan bdag gi yid la yań | | rňul gyi chu rgyas sel bar byed | mtshan mo 'di la zes 'di 'dra | | mkhas pas nams par rig mi byed | < 3.161 >
gñis pa ni (5.2.2.3.2.9.2") nam mkha' la rlun dal bu rgyu ba dan | des yid 'phrog pa'i sgo nas bdag gi yid la yan rgyu ba yis1 'gram pa la tsha bas gduns pa las byun ba'i rňul gyi chu rgyas pas sel bar byed do || 'dir [107a/493] rgyu ba'i skad dod tsa ra *ta2 źes3 pa dan | am ga nā es pa la tā'i ā dan4 am gi a dag la | Tsan dra par aka'i ak la rin po'o" źes pa dań | Ka lā pa ru mtshuns pa 'dra ba'i yi ge la rin por 'gyur te phyi ma'an dbyi'o"1I źes 'byuń ba'i5 a yig gñis rin po gcig tu la byas pas mtshams sbyor ñams pa'o || <3.161) gsum pa ni (5.2.2.3.2.9.3") tshigs bcad brjod ma thag pa de'i phyi ma phyed 'dir sna ma phyed du byas te |
3.159 1 brjod par I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 2 pas | I. 3.160-161 1 yis ; I . 2 ta I . 3 ces I . 4 dan ' I . 5 ba'i' I.
I Vgl. die tibetische Übersetzung von Kāt. 1.2.16: ayādīnām yavalopaḥ padānte na vā lope tu prakrtiḥ (Ed. EGGELING 1874-78, S. 12), tib. a ya la sogs pa rnams kyi ya wa dbyi ba tshig mtha' la ste yan na ma yin źiń (D, żes Q) phyis pa la ni rań bźin no (Q, TT 5775, Bd. 140, S. 38/57, Fol. 91b7). · " Cān. 5.1.106: ako 'ki dīrghah (Ed. LIEBICH 1902, S. 91), tib. aka gi ak la rin po'o (D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 495/34, Fol. 19b4); vgl. Pāņ. 6.1.101. · " Kāt. 1.2.1: samānaḥ savarņe dīrghībhavati paraś ca lopam (Ed. EGGELING 1874-78, S. 10), tib. mtshuns pa 'dra ba'i yi ge la rin por 'gyur te pha rol 'an dbyi'o (Q, TT 5767, Bd. 140, S. 38/55, Fol. 91b5).
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.159 / Rt. ad KĀ 3.159): tib. mtshams sbyar ba= Skt. samdhim tib. so so ba rnam pa gsal ba brjod par bya'o = Skt. asamhitaiva (mayātra) vivakșitā tib. bsam pas = Skt. buddhyā tib. tshig gcig pa'am tha dad pa rnams la = Skt. ekapade bhinna(pade) vā tib. thob kyan = Skt. prāptām api tib. skyon du = Skt. °dūșaņam; (Dț. ad KĀ.T 3.160 / Rț. ad KĀ 3.160): tib. yid 'phrog pa'i sgo nas = Skt. manoharatayā tib. byas pas mtshams sbyor ñams pa'o = Skt. krta iti visamdhi.
Page 446
432 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.161-162
sarasijam anuviddham śaivalenāpi ramyam malinam16 api 17himāmśor laksma śobhām17 tanoti iyam adhikamanojñā18 valkalenāpi tanvī kim iva19 hi madhurāņām mandanam20 21 nākrtīnām
iti1 (21 tasmād īdrśam asamdhānam prayujyate22 śișteștatvāt23 | prathamadvitīyayos trtīya- caturthayoś ca pādayos tv antādivişayam anyatra 24vāpy asamdhānaduștam24 iti pratipatta- vyam ||
deśo 'drivanarāsțrādi kālo rātrimdivartavaḥ | nrttagītaprabhrtayaḥ kalāḥ kāmārthasamśrayāḥ || < 3.162 >
carācarāņām bhūtānām pravrttir lokasamjñitā | hetuvidyātmako nyayah sasmrtih śrutir agamah || < 3.163 >
teşu teşv ayathārūdham yadi kim cit pravartate kaveḥ pramādād deśādivirodhīty etad ucyate || < 3.164 >
1|| deśa ityādi |1 adrir Malayaparvatādir vanam Kalingādi2 rāstram Dakșiņāpathādikam ādiśabdena nadīdhanvādiparigrahaḥ3 | sa tādrśo deśo vijñāyate | rātrir divā ca rātriņdi- vam rtavaś ca prāvrdādayaḥ sad iti rātriņdivartavaḥ4 kālaviśeatvāt kālaḥ sāmānyena vijñāyate | nrttam5 tāņdavam lāsyam ca | nānārasabhāvābhinayāngahārādirūpam6 gītam geyam7 | tac ca gāndharvam8 trividham vidyāt svaratālapa[70bļdātmakam iti" tridhā | tasya yonir bhavet kantho vīņā vamśas tathaiva ceti" triyonikam | °vistaras tu9 tacchāstra evādhikrtaḥ10 | tādarthyāt tatpratipādakam1 sāstram nrttagītaprabhrti12 pramukham yāsām vādyādividyānāņ tā nrttagītaprabhrtayaḥ kalāvidyāḥ | kāmo 13viśișto vișayopabhogo 'rthaś13 ca vicitropakaraņarūpaḥ samśrayo14 'dhișthānam Ț269 tadbhāvabhāvitvād
3.160-161 16 śalilam Hs. · 17 himāmśo laksya śobhān Hs. post corr., himām śobhān Hs. ante corr .; himām- śor laksma lakmīm Ed.'; śobhām (bzw. śobhān) auch in Hs. TH/JH, THAKUR/JHA 1957, S. 268, Anm. 1: atra śobhām iti mātrkapāțhaḥ | sa tu na Daņdidhrtapāțhānusārī | tulam. 1.45. . 18 °marojñā Hs. . 19 ava Hs. 20 mandanām Hs. · 21 nākrtīnam iti | Hs .; nākrtīnām || [Abhijñānaśākuntale 1.17] Ed.' · 22 prayujyate xśo laksyax | Hs., s. o. · 23 śi[stair i]statvāt Ed.' · 24 ~ asandhāna°~ Hs .; cāpi pādābhyantare] sandhānam iștam Ed.' - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (a); Anușțubh. 3.162-164 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 kālingādi | Ed.'; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.162: Ka lin ga la sogs pa. · 3 °dhatvā° Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.162: sogs pas chu bo dan 'byun khuns la sogs pa bsdu'o. . 4 °arttakah | Hs. . 5 nrtyam Ed. Vgl. weiter unten; s. auch Rt. ad KĀ 3.125 und 3.169. . 6 anga- hādi° Hs. · 7 geyam Hs .; jñeyam Ed.' · 8 gā[tvandh]am Hs. · 9 vistaratayā Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 3.127. · 10 °kr- tam Ed.' · 11 opā[di]kam Hs. . 12 nrtt[a]gīt[a]pratibhrti Hs .; nrttam gītam prabhrti Ed.' . 13 ~°bhogah | arthaś Ed .; viśistopabhogaḥ | arthaś Hs. post corr., viśistopabhogapabhogah | arthaś Hs. ante corr. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.162: yul la lons spyod pa khyad par ba. . 14 aśrayo Hs .; samśrayah Ed.
I Abhijñānaśākuntala 1.19 (Ed. BÖHTLINGK 1842, S. 10; Ed. PISCHEL 1922, S. 7; 1.15 in Ed. CAPPELLER 1909, S. 6-7). · " Nātyaśāstra 28.11ab (Ed. KAVI/PADE 1964, S. 7). · " Nātyaśāstra 28.10ab (Ed. KAVI/ PADE 1964, S. 6; in KAVIs und PADEs Ausgabe stehen asya anstelle von tasya und bhaved gānam anstelle von bhavet kantho; als v. Il. werden tasya für asya sowie gātram und kanthyam für gānam erwähnt.).
Page 447
3.161-163 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 433
phyi ma phyed kyi mgor mtshan mo 'di la źes pa'i skad dod6 ā su *rā7 tr su źes8 pa brjod pa na9 Sam skr ta'i tshigs bcad la sna ma phyed la śad gcig dan tshigs bcad rans po rdzogs pa na śad gñis 'byun ba10 'di'i phyed kyi 11mjug gi11 * i12 dan13 phyi ma'i a dag la mtshams sbyor ma byas pa 'di 'dra ba ni mkhas rnams *kyis14 ñams pa skyon can du rig par mi byed de | de 'dra ni skyon med pa'o źes8 pa'i don to ||
| ri nags yul 'khor la sogs yul | | ñin mtshan dus drug la sogs dus | | 'dod pa'i nor la brten pa yi | | gar dan glu sogs sgyu rtsal te | < 3.162 >
| 'byun po rgyu dan mi rgyu ba'i | | 'jug pa 'jig rten min can no | | rigs pa gtan tshigs rig bdag ñid | | thos bcas gsuns pa lun ñid de | < 3.163 >
| sñan dags mkhan po bag med las | | de der ji ltar grags pa bźin | | min par gal te rab źugs na | | 'di ni yul sogs 'gal źes brjod | < 3.164 >
bcu pa 'gal ba'i skyon la gsum (5.2.2.3.2.10) | 'gal ba drug gi mtshan ñid (5.2.2.3.2.10.1) | mtshan ñid can de'i sbyor ba (5.2.2.3.2.10.2) | skabs 'gar 'gal yan skyon med pa'O (5.2.2.3.2.10.3) || dan po ni (5.2.2.3.2.10.1") Ma la ya la sogs pa ri dan Ka lin *ga1 la sogs pa nags dan | yul 'khor Lho phyogs kyi rgyud la sogs pa yul yin te | sogs pas chu bo dan 'byun khuns la sogs pa bsdu'o || ñin mo dan mtshan mo dan dus drug dbyar dan ston dan dgun dan dgun smad dan dpyid dan sos ka źes2 pa rnams dus yin la | 'dod pa yul la lons spyod pa khyad par ba dan nor ñe bar mkho3 ba sna tshogs pa la brten pa'i gar ñams dan 'gyur ba dan tshul dań lus 'gyur sna tshogs pa dan glu mgrin pa dan rgyud las byun ba'i dbyans dag dan rol cha ran ran gi bstan bcos su byuń ba sgyu4 rtsal gyi rig pa ste | <3.163) 'byun źiń skyes pa rgyu ba5 sems can *dan6 mi rgyu ba brtan pa bem po rnams kyi 'jug pa gnas lugs ji lta ba ni 'jig rten [107b/494] gyi min can yin no || rigs pa ni gtan tshigs rig pa rtog ge'i bstan bcos kyi bdag ñid do || thos pa Rig byed dan bcas pa'i yid ches pa'i gnas kyis gsuns pa | Mtshan yan dag par brjod pa'i rgya * cher7 'grel' du
| lun ni yid ches tshig yin te | | ñes pa zad pa rdzun gyi tshig | smra bar mi 'gyur rgyu med phyir | | ñes zad lun du śes par bya |1 D
3.160-161 6 dod | I . 7 ra I . 8 ces I . 9 na | I . 10 ba I . 1l 'jugi I . 12 e I . 13 dan I . 14 kyi I. 3.162-164 1 ka I . 2 ces I . 3 'kho I . 4 rgyu I . 5 pa I . 6 om. I . 7 che I.
I Skt. Āryamañjuśrīnāmasamgītițīkā (tib. 'Phags pa 'Jam dpal gyi Mtshan yan dag par brjod pa'i rgya cher bśad pa) des *Mañjuśrīkīrti (tib. 'Jam dpal grags pa). · " Āryamañjuśrīnāmasamgītițīkā ad Āryamañjuśrī- nāmasamgīti 83c.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.161 / Rt. ad KĀ 3.161): tib. skyon can du = Skt. °doșam tib. de 'dra ni = tib. īdrśam tib. skyon med pa'o = Skt. aduştam tib. żes pa'i don to = Skt. iti yāvat; (Dț. ad KĀ.T 3.162 / Rț. ad KĀ 3.162): tib. Ma la ya la sogs pa = Skt. Malaya(parvat)ādi * tib. Ka lin ga la sogs pa = Skt. Kalingādi * tib. Lho phyogs kyi rgyud = Skt. Dakșiņāpathā° tib. chu bo dan ('byun khuns) la sogs pa bsdu'o = Skt. nadī(dhanv)ādiparigrahaḥ tib. dbyar = Skt. prāvrd° tib. yul la lons spyod pa khyad par ba= Skt. viśişto viayopabhogah * tib. ñe bar mkho ba sna tshogs pa = Skt. vicitropakaraņarūpah * tib. ñams dan 'gyur ba dan tshul dan lus 'gyur sna tshogs pa = Skt. nānārasabhāvābhinayāngahārā° tib. mgrin pa = Skt. kanthah tib. rgyud = Skt. vīņā tib. rol cha= Skt. vamśah tib. ran ran gi bstan bcos su = Skt. tacchāstre tib. byun ba = Skt. adhikrtah tib. rig pa = Skt. °vidyāh.
Page 448
434 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.162-166
yāsām15 iti kāmārthasaņśrayāḥ16 | sākșāt pāramparyeņa tu dharmo 'py āsām āśrayaḥ syāt tanmūlatvād arthakāmayoḥ | 3.163) carācarāņām sthāvarajangamānāņ bhūtānām pravrttir yathāsthitir17 loka iti samjñitā *samākhyātā18 lokasaņjñitā [120a]loko19 vijñāyate | hetuvidyā tarkaśāstram ātmā yasya sa hetuvidyātmako nyāyo 'tra grhyate | śrutir Vedaḥ saha smrtyā Manvādipraņītayā2° vartata iti sasmrtir āgamo 21veditavyaḥ |21 (3.164) teşu teşu yathokteşu deśādişv 22āgamaparyanteșv ayathārūdham22 tattadvidhi- pratişedhātikramād23 viparītam24 yadi kim cid artharūpam pravartate prayogeșu kaveḥ prayoktuḥ pramādād 25vismaraņād dhetoḥ |25 yathārūdham yadi 26kiņ cin na26 vartata ity api pāțhaḥ | arthas tu sa eva | tad 27etad ayathārtharūdham27 pravrttam deśādiviro- dhīty28 ucyate | ādiśabdena kalādiparigrahaḥ | deśādibhir virodho bādhāstīti krtvā | deśā- dayo 'nyathā vyavasthitā anyathā ca *kalpitā29 iti tādrśam30 tair bādhyate ||
karpūrapādapāmarśasurabhir Malayānilaḥ | Kalingavanasambhūtā mrgaprāyā matangajāḥ || < 3.165 >
Colāḥ kālāgaruśyāmāḥ Kāverītīrabhūmayaḥ | iti deśavirodhinyā vācaḥ prasthānam īdrśam || < 3.166 >
1|| karpūretyādinā deśavirodham ādarśayati |1 karpūrapādapānām2 3āmarśena *samsa- rgena3 4surabhiḥ sugandhir4 Malayānilaḥ5 | *idam6 *adrilakșaņam7 deśaviruddham udā- hrtam Malayaparvate karpūrasambhūter ayathārūdhatvāt | Kalingam8 nāma nāgavanam9 tatra tasmād vā saņbhūtā matangajā hastino mrgaprāyā mrgalakșaņā hastijātiḥ prāyā bhūyasī yeșu10 tayā vā prāyāḥ samadhikā mrgaprāyāņ | etad *vanarūpam11 deśavyāha- tam12 | Kalingavanajanmanām hastinām 13bhadrajāti[71a] prāyatvāt |13 T270T] <3.166) Kāverī nāma nadī tasyās tīre tadrūpā vā bhūmayaś Colāś Colajanapadarūpāḥ kālaiḥ krsņair agarubhiḥ śyāmā nīlāḥ14 | idam rāțrarūpam deśaviruddham | Colarāșțrasvabhā- vānāņ Kāverītīrabhūmīnāņ kālāgaruśūnyatvāt | deśavirodham nigamayati | deśo 15'dri- vanādis tena15 yathoktena virodho bādhā yasyām iti deśavirodhinyā *vāco16 vākyasye- drśam evamvidham prasthānam svarūpam veditavyam iti ||
3.162-164 15 yāsām [kalānām]m Ed.' · 16 kāmārthayoḥ samśrayāh Ed.' · 17 yathāsthiti Ed.' Dț. ad KĀ.T 3.163: gnas lugs ji lta ba. · 18 samākhyā Hs .; samākhyā[tā] Ed. · 19 loke Ed.' . 20 opraņītayā Hs. post corr .? , Ed .; °prāņītayā Hs. ante corr. · 21 veditavyaḥ | Hs. post corr., ~°vyah || Ed .; viditavyah | Hs. ante corr. · 22 °anteș[v a]yathā° Hs .; °anteșu ayathā° Ed. · 23 tardvi | pratiședhād ati° Hs. (oder: tarddhi | ~ für tad dhi | ~? ). Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.164: de dan de'i gnas lugs dan 'gal bar. . 24 vaiparī[tyena] Ed.' · 25 visma- raņāt hetoḥ | Hs .; vismaranahetoḥ Ed.' Vgl. Rt. ad KĀ 3.38, 3.99. · 26 kiñ cana Hs .; kiñ cin na Ed. . 27 evam tadyathā ārūdham Ed.' · 28 deśavirodhīti Ed.' · 29 kalpata Hs., kalpyanta Ed. · 30 tādrśī Ed.' - Metrum: Anuşțubh, na-Vipulā (c); Anușțubh, ma-Vipulā (a); Anușțubh, ma-Vipulā (c). 3.165-166 1 om. Ed.' · 2 °pānapādānām Hs. post corr., pānāpādānām Hs. ante corr. · 3 āmarśena mapa- varggeņa Hs., āmarśe[na samsa]rgeņa Ed. · 4 surabhir Hs. post corr .; surabhir. .. r Hs. ante corr. · 5 ma- layāº Hs. post corr., Ed .; malāyā° Hs. ante corr. · 6 ayam Hs .; [ida]m Ed. · 7 °lakșaņa° Hs., Ed. Vgl. Rț. ad KĀ 3.166 (°rūpam dešaviruddham) und KĀ 3.168 (°lakșaņam kālaviruddham). · 8 kalingo Ed. ·9 nāgavatam Hs .; vanam araņyam Ed.' · 10 yesu Hs., ye[su] Ed., yeşām Š. ŚĀSTRĪ 1990, S. 201, Anm. 3. . 11 °rūpa° Hs., Ed. Vgl. * adrilakşaņam oben. · 12 ·deśavyāhatam Hs. post corr .; °deśamuvyāhatam Hs. ante corr. · 13 jāti prāyatvāt || Ed. Fol. 71 fehlt! . 14 nīlā Ed. · 15 'drivanādi[nā] Ed. · 16 [vācaḥ] Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 449
3.163-166 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 435
| źes gsuńs pa'i tshul can ni8 lun ñid yin te | <3.164) yul dan dus la sogs pa lun gi bar de dan de rnams la9 sñan nag sbyor ba'i mkhan po bag med pa dran pa ñams pa las ji ltar grags śin grub pa bin min par de dan de'i gnas lugs dan 'gal bar gal te źugs na10 'di ni yul la sogs pa drug dan 'gal ba źes brjod par bya'o ||
| ga bur rkan la reg pa yi | | Ma la ya rlun dri bzan can | | Ka linga yi nags skyes pa'i | | glan po dag ni ri dags rigs | < 3.165 >
| Tso la Kā be rī nogs sa | | a ga ru ni nag pos so | | źes pa yul dan 'gal ba yi | | tshig gi 'jug pa 'di 'dra ste | < 3.166 >
gñis pa la drug (5.2.2.3.2.10.2") yod pa'i dan po la (5.2.2.3.2.10.2.1) yan ga bur gyi sdon po la reg ces pa ni ri'i gnas lugs dan 'gal ba ste ri bo Ma la ya na ga bur gyi śin med pas so || Ka liń *ga1 ni nags kyi bye brag yin źin2 de na yod pa'i glan po che rnams bha dra3 źes pa'i rigs yin gyi ri dags kyi rigs ma yin pa la | der brjod pa ni nags kyi gnas lugs ji lta ba bźin ma yin pa brjod pa'o || de bźin du Rje btsun Spyan ras gzigs dban gi bstod pa brgya par | pad skyes ral pa'i nags ñal 'jig rten dban phyug żabs sen sen ge des khyed sruńs4 |1I | źes dan Skyes rabs111 su | nags phug5 sen ges 6 bsruns pa'i6 ri dags bźin |"V | źes gsuńs pa ltar sen ge nags na gnas pa la | gans la yod par 'chad pa yan ri dan 'gal lo || <3.166) lho phyogs *Tso7 la'i yul 'khor gyi chu klun Kā we *rī8 źes bya ba'i nogs na a ga ru gtan med pa la | de'i sa gźi a ga ru nag pos kha dog sńo'o źes pa ni ljons dan chu kluń gi gnas lugs [108a/ 495] dan 'gal ba'o || don bsdu ba źes pa de ltar źes9 sogs so ||
3.162-164 8 ni | I . 9 la | I . 10 na | I. 3.165-166 1 ka I . 2 zin I . 3 tra I . 4 bsruns I . 5 phud (für phugs) I · 6 bsrun ba'i I, Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 622; vgl. Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4736, Fol. 36a6: sruns pa'i. .7 gtso I . 8 ri I . 9 ces I.
I Tib. Rje btsun Spyan ras gzigs dban gi bstod pa brgya pa (Skt. * Āryāvalokiteśvaraśatakastotra) - damit ist Vajradattas Lokeśvaraśataka (tib. 'Jig rten dban phyug gi bstod pa brgya pa) [TT 3547, Tôh 2728] gemeint. " Vgl. Śoń stons und Lakşmīkaras Übersetzung von Lokeśvaraśataka 38d (Skt. lokeśasyānghrisimhah kama- labhavajațāraņyaśāyī śivāya): pad skyes ral pa'i nags (nag Ed.) ñal 'jig rten dban po'i źabs kyi sen ge khyed rnams źi ba'i slad gyur cig (Ed. KARPELÈS 1919, S. 399). · " Mit Skyes rabs (Skt. Jātaka) ist die tibetische Übersetzung von Āryaśūras Jātakamālā (tib. Skyes pa'i rabs kyi rgyud) gemeint. · N Viśvamtarajātaka 9.1d aus Āryaśūras Jātakamālā: simhābhigupteva guhā mrgāņām (Ed. HANISCH 2005, Teil 1, S. 7511).
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.163 / Rt. ad KA 3.163) tib. sems can = Skt. °jangamānām tib. brtan pa (bem po) rnams = Skt. sthāvaraº tib. gnas lugs ji lta ba = Skt. yathāsthitiḥ tib. rtog ge'i bstan bcos kyi = Skt. tarkaśāstram tib. Rig byed = Skt. Vedah; (Dț. ad KĀ.T 3.164 / Rț. ad KĀ 3.164) tib. yul (dan dus) la sogs pa lun gi bar = Skt. deśādişv āgamaparyanteșu tib. sbyor ba'i mkhan po = Skt. prayoktuh tib. dran pa ñams pa las = Skt. vismaranāt tib. de dan de'i gnas lugs dan 'gal bar = Skt. tattadvidhi- (pratiședh)ātikramāt; (Dț. ad KĀ.T 3.165 / Rț. ad KĀ 3.165): tib. ri'i gnas lugs dan 'gal ba = Skt. * adrilakșanam (deśa)viruddham tib. ri bo Ma la ya na ga bur gyi śin med pas so = Skt. Malayaparvate karpūrasambhūter ayathārūdhatvāt · tib. nags kyi gnas lugs ji lta ba bźin ma yin pa = Skt. *vanarūpam deśavyāhatam; (Dț. ad KĀ.T 3.166 / Rț. ad KĀ 3.166): tib. yul 'khor = Skt. °janapada° * tib. chu klun = Skt. nadī tib. źes bya ba'i = Skt. nāma tib. a ga ru gtan med pa la = Skt. °āgarušūnyatvāt · tib. don bsdu ba = Skt. ni- gamayati.
Page 450
436 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.167-170
padminī naktam unnidrā sphuțaty ahni kumudvatī| madhur utphullaniculo nidagho meghadurdinah || < 3.167 >
śravyahamsagiro varsā śarad āmattabarhiņī | hemanto nirmalādityah śiśiraḥ ślāghyacandanaḥ || < 3.168 >
|| kālavirodham udaharann āha |1*padminītyādi |*1 [120b naktaņ rātrāv unnidrā vikasi- tā padminī | *rātrirūpam2 kālaviruddham etat | padminyā naktam prabodhāsambhavāt| kumudvatī kumudinī sphuțati vikasaty ahni dine | etad *divasarūpam3 samayavirud- dham | divā kumudvatīvikāsābhāvāt | madhur vasanta utphullaḥ kusumito niculo vañjulo 'sminn ity utphullaniculaḥ | nidāgho grīșmo meghair durdino malinaḥ | <3.168) śravyā madhurā haņsānāņ giraņ śabdā yāsv iti śravyahamsagiro varșāḥ prāvrt | āmattā bar- hiņyo mayūryo yasyām ity āmattabarhiņī śarat | nirmala ādityo yasminn iti nirmalā- dityo hemantaḥ | śiśirah ślaghyam sevyam candanam asminn iti ślaghyacandanaḥ sarvam etad rtuşațkalakșaņam kālaviruddham | madhvādișv rtușūtphullaniculādīnām asaņbhavāt ||
iti kālavirodhasya darśitā gatir īdrśī mārgaḥ kalāvirodhasya manāg uddiśyate yathā || < 3.169 >
|| kālavirodham upasaņharati | 1*itītyādi |*1 |271| kālena rātryādinā yathoktena viro- dhasya vyāghātasya bhāratīvișayasyedrśī gatiḥ prasthānam darśitā | kalayā *nrttagītā- dividyayā2 virodhasya vacanagocarasya mārgaḥ prasthānam manāk kim cid uddiśyata udāhriyate yatheti darśayati ||
vīraśrngārayor bhāvau sthāyinau krodhavismayau pūrņasaptasvaraḥ so 'yam bhinnamārgaḥ pravartate || < 3.170 >
1*|| vīretyādi |*1 vīraś ca śrngāraś ca [tayor vīra]śrngārayo rasayoḥ prabhavau bhāvau mano'vasthāviśeșalakșaņau krodhaś ca vismayaś ca krodhavismayau sthāyinau yāvadra- sam avasthānāt | na tu vyabhicāribhāvavad asthāyinau | pūrņāh samagrāḥ sapta rșabha- madhyamagāndhārașadjadhaivatapañcamanișādākhyāḥ svarā yasminn 2iti pūrņasapta- svaraḥ2 so 'yaņ bhinnamārgo gāndharvaprakāraḥ kaś cit pravartate | etat kalāvirud- dham krodhavismayayoḥ sthāyinor bhāvayoḥ śrngāravīrayor ayonitvena kalāyām vyava- sthānāt | raudrādbhutayor eva hi krodhavismayau sthāyinau bhāvau tatra vyavasthāpyete | vīraśrngārayos tūtsāharatī eva sthāyinau bhāvau | anyatarasvarahīnasyaiva ca bhinnamār- gatayā vyavasthānād iti |
3.167-168 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. . 2 °rūpa° Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.166 (°rūpam deśaviruddham) und KĀ 3.168 (°lakșaņam kālaviruddham). · 3 °rūpa° Ed. Vgl. *rātrirūpam oben. - Me- trum: Anușțubh, na-Vipulā (c); Anușțubh. 3.169 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 nrtya° Ed. Vgl. Rt. ad KĀ 3.129, 3.162. - Me- trum: Anuşțubh. 3.170 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 iti pūrņasaptasvarāh | [te santi] yasminn iti pūr- nasaptasvaraḥ Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 451
3.167-170 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 437
| padma can ni mtshan mo rgyas | | nin par ku mud ldan pa gsal| | dpyid ni ni tsu la rab rgyas | | sos ka dag ni sprin gyis gtibs | < 3.167 >
| nan pa'i sgra ni dbyar mñan 'os | | ston ni rma bya myos pa ste | | dgun stod ni ma dri ma med | | dgun ni tsandan bsnags par 'os | < 3.168 >
'gal ba gñis pa'i dper brjod la (5.2.2.3.2.10.2.2) padma can źes pa rkan pa gñis ni ñin mtshan gyi gnas lugs dan 'gal ba'o || dpyid ni śiń ni tsu la rgyas | źes pa la sogs pa rkań pa drug ni dus drug so so'i gnas lugs dan 'gal ba ste | (3.168) dgun smad śin tu grań bas na bsil ba'i rdzas tsan dan mi 'kho ba'o ||
| źes pa 'di 'dra dus dan ni | | 'gal ba'i lugs dag bstan pa yin | sgyu rtsal dag dan 'gal ba'i lam | | cun zad bstan par bya ste dper | < 3.169 >
źes pa źes1 pa rkan pa gñis don bsdu ba'o || 'gal ba gsum pa la (5.2.2.3.2.10.2.3) sgyu2 rtsal es pa'i rkan pa gñis kyis bśad par dam bcas te | de dper brjod na|
| dpa' ba sgeg pa dag gi dnos | | brtan pa khro dan ya mtshan no | dbyans bdun rdzogs pa 'di dag ni | | tha dad lam du rab tu 'jug | < 3.170 >
dpa' ba *sgeg1 pa'i 'gyur ba ni | | brtan pa khro dan ya mtshan dag | | ces pa2 dpa' ba dan *sgeg1 pa'i ñams gñis po'i 'gyur ba de dag gi rgyur gyur pa'i yid kyi gnas skabs kyi khyad par ni rim pas khro ba dan ya mtshan nam no mtshar ñams ji srid yod pa'i bar du gnas pas brtan pa'am gnas can źes pa dag yin no źes pa ni3 snar bśad zin pa ltar dpa' ba dan *sgeg1 pa dag gi 'gyur ba spro ba dan dga' ba dag yin gyi | khro ba dan ya mtshan dag ma yin la | de dag ni drag po dan rmad byun gi ñams dag gi 'gyur ba yin pas na4 sgyu5 rtsal dan 'gal lo || yan dbyans bdun ni 'dres pa dan khyu mchog dan6 sa 'dzin pa dan drug las skyes dan bar ma dan blo gsal dan lna pa rnams te bdun ka rdzogs pa tshań ba źig tha dad pa'i lam dri za las byun ba'i lam du 'jug go źes7 pa yan ste | dbyans gan yan run bas dman pa yan tha dad pa'i lam ñid du gnas pas so ||
3.169 1 ces I . 2 rgyu I. 3.170 1 sgyeg I . 2 pa ' I . 3 ni | I . 4 na | I . 5 rgyu I . 6 dan gāndha ra dan I . 7 ces I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.167 / Rț. ad KĀ 3.167): tib. mtshan gyi = Skt. rātri° tib. dan 'gal ba'o = Skt. °viruddham etat; (Dț. ad KĀ.T 3.169 / Rț. ad KĀ 3.169): tib. don bsdu ba'o = Skt. upasamharati; (Dț. ad KĀ.T 3.170 / Rț. ad KĀ 3.170): tib. ñams gñis po'i = Skt. rasayoḥ tib. rgyur gyur pa'i = Skt. prabhavau tib. yid kyi gnas skabs kyi khyad par = Skt. mano'vasthāviśeșa° * tib. ñams ji srid yod pa'i bar du gnas pas = Skt. yāvadrasam avasthānāt tib. spro ba dan dga' ba dag = Skt. utsāharatī tib. khro ba dan ya mtshan dag = Skt. krodhavismayau tib. drag po dan rmad byun (gi ñams) dag gi 'gyur ba = Skt. raudrādbhutayoḥ ... bhāvau* tib. sgyu rtsal dan 'gal lo = Skt. etat kalāviruddham tib. 'dres pa dan khyu mchog dan sa 'dzin pa dan drug las skyes dan bar ma dan blo gsal dan lna pa rnams = Skt. rabhamadhyamagāndhārașadjadhaivatapañcamanișādā° * tib. tshan ba= Skt. samagrā * tib. dri za las byun ba'i lam du = Skt. gāndharvaprakārah tib. dbyans gan yan run bas dman pa yan tha dad pa'i lam ñid du gnas pas so = Skt. anyatarasvarahīnasya(iva) ca bhinnamārgatayā vyavasthānād iti.
Page 452
438 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.171-173
ittham kalācatuḥsastau virodhaḥ sādhu nīyatām | tasyāḥ kalāparicchede rūpam āvirbhavișyati || < 3.171 >
|| kalāvirodham atidiśann āha | 1*ittham ityādi |1 ittham anena prakāreņa kalānāņ kalā- rūpāņām catuḥsastau dvividhāyām api virodhas tadvyavasthātikrama| 121aļvișayaḥ2 sādhu samyan nīyatām anugamyatām | kva punar iyam kalācatuḥsașțiḥ parijñāyate3 yatas tadvirodhagatir anākulā syād ity āha | tasyā ityādi | tasyāḥ kalācatuḥșaștyā rūpam sva- bhāvo 4'rthatattvam vāvirbhavişyati4 yathāvad avagamyate | kalāparicchede caturtha- kalāparicchedo5 'sya Daņdino 'sti sa tv iha na pravartate | yadvā kalānām paricchede 'bhyāse sati tasyāḥ kalācatuḥsaște rūpam āvirbhavisyati | tasmāt kalābhyāsaḥ karaņīyo yatas tadvirodhaḥ sarvo yathāvad avagamyata iti ||
ādhūtakesaro hastī tīksnaśrngas turangamaḥ | gurusāro 'yam erando nihsārah khadiradrumaḥ || < 3.172 >
"|| lokavirodham1 udāharann āha | 2*ādhūtetyādi |*2 |272|| sugamam | hastyādes turanga- māder iva kesarādyasambhavād īdram lokavirodhi vacanam ity uktarūpo 'yam virodhaḥ ||
iti laukika evāyam virodhah sarvagarhitaḥ | virodho hetuvidyāsu nyāyākhyāsu nidarśyate || < 3.173 >
1*|| itītyādi |1 laukiko lokavidita evāta eva sarvaiḥ 2śisțair aśiștaiś2 ca garhito nindi- taḥ | naivedrśam kaś cit svasthaḥ3 prayunkte | kevalam lokaviruddho bhavann evam bhavedį itīttham sambhavamātreņa darśitaḥ || hetuvidyāsv ānvīkșikīşu nyāya 4ity ākhyā yāsām4 iti nyāyākhyāsūddeśe nyāyaśabdopādānād evam anusrto5 6virodho nidar- śyate6 ||
3.171 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °krama[| 121a]rūpo vi]sayaḥ Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.171: ran ran gi rnam bźag las 'das pa rnams. · 3 parijñāyate | Ed. · 4 'rthatah [śabdataś cā]vir- bhavişyati | Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.171: don gyi de kho na ñid. · 5 Lies: *caturthaḥ kalā° ? - Metrum: Anușțubh. 3.172 1 loka° Ed. · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. - Metrum: Anușțubh. 3.173 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 śistai[r anyai]ś Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.173: mkhas mi mkhas kun gyis für Skt. sarvaih *śiştair aśistaiś *. · 3 svastha[ḥ] Ed. · 4 [ity] ākhyā yuktā]su Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.173: rigs pa źes bya bar brjod pa. · 5 Lies: *anusmrto ? · 6 viro[dho] nirdiśyate Ed. - Metrum: Anușțubh.
Page 453
3.171-173 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 439
| 'di ltar sgyu rtsal drug cu bźir | | 'gal ba legs par rtogs par bya | | sgyu rtsal yons su bcad pa la | | de yi ran bźin gsal bar 'gyur | < 3.171 >
sgyu1 rtsal dan 'gal ba bsgre ba ni 'di ltar brjod pa'i rim pas sgyu1 rtsal rol mo'i mtshan ñid la sogs pa drug cu2 rtsa bźi slob dpon Tshul khrims bskyans la sogs pas Lun phran *tshegs3 kyi 'grel pa' la sogs par min tsam gsuns [108b/496] pa dan 'gal ba ran ran gi rnam bźag las 'das pa rnams legs par rtogs par bya'o || de rnams gan las śes par gyur źe na | sgyu1 rtsal yons su bcad pa slob dpon de ñid kyis le'u bźi pa mdzad pa yod ces grags te | de la'am yan na sgyu1 rtsal rnams *kyi4 yons su bcad pa goms par gyur pa la5 sgyu1 rtsal drug bcu rtsa bźi de'i ran bźin don gyi de kho na ñid gsal bar 'gyur ro ||
| glan po dag ni ral pa g.yo | | rta yi rwa ni rno ba yin | | e randa 'di snin po lci | | sen lden ljon pa snin po med | < 3.172 >
'gal ba bźi pa la (5.2.2.3.2.10.2.4) g.yo ba'i 'jig rten gyi gnas lugs dan 'gal ba ni glan po che la ral pa gtan med pa la de g.yo'o źes pa dan | rta la rwa med pa la de rno źes pa dag yin la | de bźin du sen ge la g.yu ral yod do źes pa'an ste | 'Dul ba rgya cher 'grel du |1 sen ge'i skra ser skyar gsuns pas so |1 | e ra *ņda2 źes bya ba'i śin gi bye brag 'ga' źig sñin po med pa la de lci'o3 źes pa dan | seń *Iden4 gyi śin 5ljon pa5 sñin po śin tu ljid pa la de med do źes pa ni brtan pa'i gnas lugs ji lta ba bźin ma yin pa brjod pa'o ||
| ces pa 'di ni 'jig rten pa | | ñid dan 'gal ba kun gyis smad | | rigs pa źes bya gtan tshigs kyi | | rig pa dan 'gal bstan par bya | < 3.173 >
źes1 pa źes pa'i rkan pa gñis ni don 2bsdu ba2 ste | de 'dra mkhas mi mkhas kun gyis smad pas na sems rań bźin du gnas pa rnams sbyor ba ma yin no || 'gal ba lna pa la (5.2.2.3.2.10.2.5) mdor bstan du rigs pa źes bya bar brjod pa gtan tshigs kyi rig pas gtan la phab pa dań 'gal ba bstan źin3 dper brjod par bya'o || źes bśad par dam bca'o ||
3.171 1 rgyu I . 2 bcu I . 3 tshad (für tshags) I . 4 kyis I . 5 la | I. 3.172 1 om. I . 2 na da I . 3 lji'o I . 4 ldan I . 5 ljon pa I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.180. 3.173 1 ces I · 2 bsdud pa I · 3 cin | I.
I Skt. Āgamakşudrakavyākhyāna (tib. Lun phran tshegs kyi 'grel pa) des Šīlapālita (tib. Tshul khrims bskyans). · " Zitiert anscheinend aus der tibetischen Übersetzung der Vinayasūtratīkā (tib. 'Dul ba mdo'i rgya cher 'grel pa) des Dharmamitra.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.171 / Rt. ad KĀ 3.171): tib. sgyu rtsal dan 'gal ba bsgre ba ni= Skt. kalāvirodham atidiśann āha tib. rim pas = Skt. prakāreņa tib. ran ran gi rnam bžag las 'das pa rnams = Skt. *tadvyavasthātikramavisayah tib. de rnams gan las śes par gyur źe na = Skt. kva punar iyam kalācatuhsastiḥ parijñāyate tib. slob dpon de ñid kyis le'u bźi pa mdzad pa yod ces grags te = Skt. caturtha(kalā)paricchedo 'sya Dandino 'sti · tib. goms par gyur pa la = Skt. abhyāse sati tib. sgyu rtsal drug bcu rtsa bźi = Skt. kalācatuhsasteh * tib. don gyi de kho na ñid = Skt. * arthatattvam; (Dț. ad KĀ.T 3.172 / Rț. ad KĀ 3.172): tib. 'jig rten (gyi gnas lugs) dan 'gal ba = Skt. lokavirodham; (Dț. ad KĀ.T 3.173 / Rț. ad KĀ 3.173): tib. de 'dra = Skt. īdršam · tib. mkhas mi mkhas kun gyis = Skt. sarvaiḥ śistair aśistaiś ca tib. sems ran bźin du gnas pa rnams sbyor ba ma yin no = Skt. kaś cit *svasthah prayunkte.
Page 454
440 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.174-176
satyam evāha Sugataḥ samskārān avinaśvarān | tathā hi sā cakorāksī sthitaivādyāpi me hrdi || < 3.174 >
1*|| satyam ityādi |1 Sugatas Tathāgataḥ samskārān sambhavahetupratyayaiḥ kriyanta iti padārthān avinaśvarān nityān akșaņikān satyam āhābravīt | satyam iti vacanaviśeșa- ņam | katham satyam iti tad eva samarthyate |[72a]2 tathā hi samarthane sā kā cid ișțā cakorākșī strī me mama hrdi manasy adyāpi 3cirād ārabhya3 sthitā 4nāpaiti |4 yadi tu saņskārā *nāvinaśvarāḥ5 katham evam ghațate | tad etan6 nyāyaviruddham | samskārāņām sarveșāņ saugate nyāyaśāstre pratiksaņam viśarārutaya7 vyavasthāpanād iti ||
Kāpilair asadudbhūtiḥ sthāna evopavarnyate | asatām eva drśyante yasmād asmābhir udbhavāḥ || < 3.175 >
1|| Kāpilair ityādi | Kāpilaiḥ Sāmkhyair asatāņ śaktirūpeņāpy avidyamānānām udbhū- tir utpādaḥ sthāna eva satyam eva | sthāna ity ekārānto2 nipāto yuktārthasūcakaḥ3 | upa- varņyate | kutaḥ4 | yasmād asatām evārthānām udbhavā 5janmāny asmābhir5 drśyante etad api hetuvidyāvyāhatam | Sāņkhyamate6 satām eva bhāvānām katham cid āvirbhāva- mātravyavasthāpanād7 iti8 ||
nītir nyāyavirodhasya saișā sarvatra drśyatām | athāgamavirodhasya prasthānam daršayișyate || < 3.176 >
|273] | nyāyavirodham nigamayati | 1*nītir ityādi |*1 [121b] nyāyavirodhasya hetu- vidyāvyāhateḥ *kāvyavişayasya2 3nītir gatiḥ3 saișā4 yathoktaprakārā sarvatrānyatrāpi yathāsambhavam drśyatām avagantavyā | athānantaram6 āgamena dharmaśāstrasahitena Vedena virodhasya bādhāyā bhāratībhūmeḥ prasthānam nītir darśayisyata udāhriyate ||
3.174 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 Angefangen mit tatha hi steht die nepalesische Handschrift wieder zur Verfügung. · 3 viramānarabhya Hs., cira kālād ā]rabhya Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.174: yun rin po nas brtsams nas. · 4 [t]āpaiti Hs .; iti | Ed.' . 5 navinaśvarāḥ Hs .; naśvarāḥ, Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.174: 'jig. . 6 e[tan] Hs., etat Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.174: 'di ni sans rgyas pa'i rigs pa dan 'gal ba'o für Skt. tad *bauddhanyāyaviruddham (vgl. saugatanyāyaviruddham etat in V. SHASTRI 1938, S. 396). · 7 pratikşaņavisamrā[m]jatayā Hs .; pratikșaņam viśarāru [ta]yā Ed.' - Metrum: Anușțubh, na- Vipulā (a). 3.175 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 akārānto Hs. · 3 °sūcakāh Hs. · 4 vivrtah Ed .! · 5 janmā yusmābhir Hs. · 6 sāmkhyenate Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.175: grans can pa'i 'dod pas für Skt. sām- khyamate. ·7 āvirbhāvasya vyavasthāpanāt Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.175: gsal bar 'gyur ba tsam du für Skt. āvirbhāvamātraº .· 8 om. Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.176 1 om. Hs., Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 kāvye visyayasya Hs., kāvye yasya yasya Ed.' . 3 ~ ggatiḥ | Hs .; gatiḥ Ed.' · 4 śeșā Hs. · 5 avagamyatām Ed.' . 6 'rthāntaram Hs. Vgl. Rț. ad KĀ 3.23; s. auch Amarakośa 3.3.246. - Metrum: Anușțubh.
Page 455
3.174-176 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 441
| Bde gśegs 'dus byas 'jig par ni | | gsuns pa bden mod de lta na'ań | | tsa ko ra yi mig can de | | bdag gi sñin la da dun gnas | < 3.174 >
Bde bar gśegs pa De bźin gśegs pa rgyu dan rkyen rnams 'dus nas byas pa dnos po rnams 'jig cin mi rtag pa skad cig yin no || źes bden par gsuńs pa ñid do źes gsuns nas | de lta na yan bya tsa ko ra'i mig can mdzes ma de bdag gi sñin la yun rin po nas brtsams nas da dun gi bar du'an gnas so || gal te 'dus byas rnams 'jig na [109a/497] 'di ci1 ltar 'thad 'di ni sans rgyas pa'i *rigs2 pa dan 'gal ba'o ||
| Ser skyas gnas la yod pa ñid | | rab tu skye bar ñe bar brjod | | med pa ñid ni bdag cag gis | | rab tu skye bar gan phyir mthon | < 3.175 >
dran sro Ser skya'i slob ma Grańs can pa rnams kyis dos 1po rnams1 yod pa ma yin pa skye ba la2 gnas pa snar yod kho na 'byun bar brjod mod | mi bden no || ci'i phyir źe na | gan gi phyir dnos po rnams sar3 med pa ñid skye źin 'byun bar bdag cag gis mthoň ba'i phyir ro || źes pa 'di yan Grans can pa'i 'dod pas dnos po rnams yod pa kho na ci źig ltar gsal bar 'gyur ba tsam du 'dod pas na Grans can pa'i *rigs4 pa dan 'gal ba'o || yan dag par na *rigs4 pa dan 'gal ba med do ||
| rigs pa dag dan 'gal ba yi | | lugs 'di kun tu blta bar bya | | de nas lun dan 'gal ba yi | | 'jug pa dag ni bstan par bya | < 3.176 >
rigs1 pa źes pa don 2bsdu ba*2 ste | kun tu3 ste brjod pa de las gźan du yań blta bar bya rtogs par bya'o || 'gal ba drug 4pa *la4 (5.2.2.3.2.10.2.6) de nas luń chos kyi bstan bcos dan bcas pa'i Rig byed dan 'gal 5ba'i (x x x) źes5 bśad par dam bcas nas dper brjod pa ni |
3.174 1 ji I . 2 rig I; vgl. Rt. ad KĀ 3.174: nyāyaviruddham; s. auch Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4955, Fol. 497a5. 3.175 1 por na I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 629: Dpan țīk tu'an dnos por yod pa ... . 2 la | I . 3 snar I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 4 rig I; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.174. 3.176 1 rig I . 2 bsdud pa I . 3 du I . 4 pa'an I; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.165, 3.167, 3.169cd, 3.172 und 3.173cd. . 5 Textverlust!
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.174 / Rt. ad KĀ 3.174): tib. De bźin gśegs pa = Skt. Tathāgatah tib. rgyu dan rkyen rnams = Skt. °hetupratyayaiḥ tib. dnos po rnams = Skt. padārthān tib. mi rtag pa skad cig yin no - vgl. Skt. nityān akșaņikān tib. mdzes ma = Skt. iştā ... strī tib. yun rin po nas brtsams nas = Skt. cirād ārabhya tib. gal te 'dus byas rnams 'jig na 'di ci ltar 'thad = Skt. yadi tu samskārā *nāvinaśvarāh katham evam ghațate tib. *rigs pa dan 'gal ba = Skt. nyāyaviruddham; (Dț. ad KĀ.T 3.175 / Rț. ad KĀ 3.175): tib. Grans can pa rnams kyis = Skt. Sāmkhyai tib. ma yin pa = Skt. avidyamānānām tib. 'byun bar = Skt. utpādah tib. dnos po rnams = Skt. arthānām tib. 'byun bar = Skt. janmāni tib. 'di yan = Skt. etad api tib. Grans can pa'i 'dod pas dnos po rnams yod pa kho na ci żig ltar gsal bar 'gyur ba tsam du 'dod pas = Skt. Sāmkhyamate satām eva bhāvānām katham cid āvirbhāva- mātravyavasthāpanāt (vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 629: rnam par bźag pa'i phyir ro genauer für Skt. °vyavasthāpanāt) tib. *rigs pa dan 'gal ba = Skt. hetu(vidyā)vyāhatam; (Dț. ad KĀ.T 3.176 / Rț. ad KĀ 3.176): tib. don bsdu ba = Skt. nigamayati + tib. de las gźan du yan = Skt. anyatrāpi tib. rtogs par bya'o = Skt. avagantavyā tib. chos kyi bstan bcos dan bcas pa'i Rig byed dan = Skt. dharmaśāstrasahitena Vedena tib. dper brjod pa = Skt. udāhriyate.
Page 456
442 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.177-179
anāhitāgnayo 'py ete jātaputrā vitanvate | viprā vaiśvānarīm iștim akliștācārabhūșaņāh || < 3.177 >
1|| anāhitetyādi |1 āhito2 vaidikena vidhinā parigrhīto3 'gniḥ pariņayakālabhāvī yair ity āhitāgnayaḥ | na tathānāhitāgnayo 'pi4 | apiśabdo *'yogam5 sūcayati | ete viprā jātāḥ putrā eșām iti jātaputrā Viśvānaro6 devatāsyām iti vaiśvānarīm istim ijyām7 *āgneya- yajanam8 vitanvate kurvanti | aklișța pariśuddho ācāraś cāritram śāstravihitam9 bhūșa- ņam alamkāro yeșām ity aklistācārabhūşaņāḥ | idam āgamaviruddham | ye 10hy āhi- tāgnaya1 utpannatanayāś ca11 vaiśvānaram12 yāgam anutisthantīti1 śruteḥ | katham anya- thāklisțācārā13 iti ||
asāv anupanīto 'pi vedān adhijage guroḥ | svabhāvaśuddhaḥ sphațiko na samskāram apekșate || < 3.178 >
1|| asāv ityādi |1 asau vivakșitaḥ kaś cid anupanīto 'prayuktavaidikasamskāraviśeșo 'pi guroḥ2 sakāśād Vedān3 sāmādīn adhijage ' dhītavān | tathā hi svabhāvena prakrtyaiva na samskārataḥ śuddho nirmalaḥ sphațiko maņiḥ samskāram utkarșādhānam nāpekșate idam apy āgamavyāhatam | upanīto Vedān 4jadhīyāna iti4 1 śruteḥ | katham anyathā5 śud- dhir iti ||6
virodhaḥ sakalo 'py eșa kadā cit kavikauśalāt | utkramya doşagananām guņavīthīm vigāhate || < 3.179 >
|| atra deśādivirodheșv apavādān darśayann āha |1 2virodha ityādi |2 |Ț274|| sakalo 'py eșa virodho 3deśādikrto naika3 eva kaś cid doșeșu1 doșarūpeņa gaņanām samkhyām4 D
3.177 1 ~°etyadi | Hs. post corr., °etyadi | Hs. ante corr .; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. 2 ahite Hs. . 3 Lies: *samskrto ? . 4 pi Hs .; ye [te] api Ed.' . 5 'yoga Hs .; yogam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.177: mi rigs pa für Skt. *ayogam. · 6 vaisvānaro Hs. · 7 ijyam | Hs .; ijyām | Ed. · 8 āgneyajanā Hs .; āg- neya[yajñam] Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.177: me'i min. . śatruvihita[m] Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.177: ran gi nes pa'i. · 10 hi [sāgnikā] Ed.' · 11 ca [ta eva] Ed.1 · 12 vaisvānaram Hs. post corr., marg. (°na°), vaisvā- ram Hs. ante corr. · 13 °thāklistācārā Hs. post corr., marg. (°rā), °thā akli° Ed .; °thākliștācā Hs. - Metrum: Anușțubh. 3.178 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 guruh Hs. · 3 vedān | Hs., vedā[n] Ed. · 4 adhīyā- na iti Hs. post corr., marg. (i°); adhīyāniti Hs. ante corr .; adhīyīteti Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.178: bklag par bya'o. . 5 anyathā Hs. post corr., Ed .; anyāthā Hs. ante corr. . 6 || Hs. post corr., Ed .; || || tad vedān sā- mādīn | adhijage '[72b]dhītavān tathāhi svabhāvena prakrtyaiva na samskāratah suddho nirmalaḥ sphațiko maņi«ḥ) samskāram utkarșādhānāna nāpeksate | idam apy āgamavyāhatam || upanīto || Hs. ante corr. - Metrum: Anușțubh, bha-Vipulā (c). 3.179 1 om. Ed.' · 2 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 3 °krtah | naika Hs., °krtah ......... Ed.' Dt. ad KĀ.T 3.179: 'ga' źig tsam ma yin gyi für Skt. naika eva kaś cit. · 4 samkhyānam Ed.
I Quelle unbekannt.
Page 457
3.177-179 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 443
| me ni bźag pa ma yin yań | | bu skyes bram ze ma ñams pa'i | | spyod pas brgyan pa 'di dag ni | | bai śwa na rī mchod sbyin byed | < 3.177 >
Rig byed du | gan me bźag pa bu skyes pa rnams bai śwā na *rī' la mchod sbyin sgrub par byed do |1 | źes 'byuń ba la | me ni2 bźag cin Rig byed las byun ba'i cho ga yis 'dus byas pa ma yin yań źes pa te yan gi sgra ni mi rigs3 pa gsal bar byed pa'o || de lta na'an bu skyes par gyur pa'i bram ze ran gi nes pa'i spyod pa ma ñams pas brgyan źin4 mdzes par byas pa 'di rnams bai śwā na rī źes bya ba me'i min ste de la mchod sbyin byed do || źes5 pa Rig byed de dan 'gal ba'o ||
| de ni cho ga ma byas kyan | | bla ma dag las Rig byed bklags | raň bźin dag pa'i śel dag ni | | 'du byed gźan la ltos pa med | < 3.178 >
dper brjod gñis pa ni brjod par 'dod pa'i skyes bu 'di ni Rig byed las 'byun ba'i cho ga 'dus bya ba'i khyad par ma byas kyan bla ma'i skabs las Srid bsrun' la sogs pa'i Rig byed bklags so || de ñid zla bo'i dnos po'i dpe'am don gźan bkod pa'i rgyan gyis sgrub pa ni raň bźin [109b/498] gyis te phral du bcos pa ma yin par dag pa'i śel dan nor bu ni 'du byed pa gźan dag pa phul du byun ba sgrub par byed pa la ltos pa med ces pa'an lun dan 'gal ba ste Rig byed du |1 cho ga byas te Rig byed rnams bklag par bya'o źes 'byuń bas so |
| 'gal ba mtha' dag 'di la yan | | res 'ga' sñan dnags mkhan mkhas pas | | skyon gyi grans las rab 'das nas | | yon tan lam ni rnam par 'dzin | < 3.179 >
gsum pa skabs 'gar 'gal ya skyon med pa la (5.2.2.3.2.10.3) don bstan pa (5.2.2.3.2.10.3.1) dan | *dper1 brjod pa gñis las (5.2.2.3.2.10.3.2) dan po ni (5.2.2.3.2.10.3.1") yul la sogs pa dan 'gal ba drug po 'ga' źig tsam ma yin gyi mtha' dag po 'di la yan dus thams cad du ma yin gyi res 'ga' ste de lta bus sñan nag mdzes par byed pa'i dus su2 sñan nag sbyor ba'i mkhan po de 4
3.177 1 ri I .2 ni I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 3 rigs I post corr., m. sec. marg. (°s); rig I ante corr. . 4 cin I . 5 ces I. 3.178 1 om. I. 3.179 1 dpe I . 2 su | I.
Tib. Srid bsrun (gyi rig byed) = Skt. Atharva(veda); vgl. Mvy 5049
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.177 / R. ad KĀ 3.177): tib. gan me bźag pa bu skyes pa rnams *bai śwā na rī la mchod sbyin sgrub par byed do || źes = Skt. ye hy āhitāgnaya utpannatanayāś ca vaiśvānaram yāgam anutisthantīti tib. Rig byed las byun ba'i cho ga yis 'dus byas = Skt. vaidikena vidhinā parigrhītah (?) tib. yan gi sgra ni mi rigs pa gsal bar byed pa'o= Skt. apiśabdo * 'yogam sūca- yati tib. nes pa'i = Skt. °vihitam · tib. mdzes par byas pa = Skt. alamkāraḥ tib. źes pa Rig byed de dan 'gal ba'o = Skt. idam āga- maviruddham; (Dț. ad KĀ.T 3.178 / Rț. ad KĀ 3.178): tib. brjod par 'dod pa'i skyes bu = Skt. vivaksitaḥ kaś cit tib. Rig byed las 'byun ba'i = Skt. °vaidika° · tib. 'dus bya ba'i khyad par = Skt. °samskāravišeșaḥ * tib. skabs las = Skt. sakāśāt tib. Srid bsrun la sogs pa'i - vgl. Skt. sāmādīn tib. de ñid = Skt. tathā hi tib. phral du bcos pa ma yin par = Skt. na samskāratah tib. nor bu = Skt. maņiḥ tib. phul du byun ba sgrub par byed pa la = Skt. utkarșādhānam tib. ces pa'an lun dan 'gal ba = Skt. idam apy āgamavyā- hatam tib. cho ga byas te Rig byed rnams bklag par bya'o żes = Skt. upanīto Vedān adhīyāna iti.
Page 458
444 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.179-181
doşātmatām utkramya parityajya guņānām vīthīņ padavīm guņasvabhāvatām5 vigāhate svīkaroti6 kadā cin na sarvadā | kutaḥ7 | kaveḥ prayoktuḥ8 kauśalāt tādrgvișayaparigraha- lakaņān naipuņāt kāraņāt |° na tu yathā tathā veti ||
tasya rājñaḥ prabhāveņa tadudyānāni jajñire | ārdrāmśukapravālānām āspadam surašākhinām || < 3.180 >
1|| tasyetyādi |1 tasyābhimatasya rājñaḥ kasya cit prabhāveņa puņyānubhāvād atimānușāt tasyo 122a dyānāny2 ārdrāņi snigdhāny aņśukāni3 vastrāņy eva pravālāni kisalayāni yeşām ity ārdrāņśukapravālānām suraśākhinām kalpavrkșāņām āspadam 4sadma | āspadārthasyaikatvena4 vivakșitatvād *udyānānīti5 *bahutvasāmānādhikaraņye6 'py ekava- canam | jajñire jātāni puņyaprabhāvasyācintyatvāt |7 manușyaloke 'pi suraśakhinaḥ *sam- bhaveyuh8 | *yathoktam9 ācāryaŠūreņa |
puņyānubhāvād atha tasya tasminn apankajam pankajam udbabhūva | avajñayevāvajahāsa1º Māram11 yac chuklayā kesaradantapanktyeti12 1
tatra deśāvirodhaḥ13 ||
rājnām vināśapiśunaś cacāra kharamāruta | dhunvan kadambarajasā saha saptacchadodgamān || < 3.181 >
1|| rājñām ityādi |1 kharo rūkșo mārutaḥ kadambarajasā kadambapușpareņunā saha saptacchadodgamān2 saptaparņakusumāni dhunvan vikiran3 rājñāņ vināśasya piśunaḥ pañcatām sūcayamś cacāra pravavau | yadyapy ekadā kadambasaptaparņakusumāsambha- vaḥ kadambakusumasya prāvrseņyatvāt saptacchadapușpasya ca śāradatvāt tathāpi rāja- vināśanimittam īdrśam autpātikam sambhavatīti na kālavirodhaḥ ||
3.179 5 °svabhāvatam Hs. · 6 svīkarota Hs. ·kutah Hs. ante corr.', Ed .; krtah Hs. post corr. . 8 prayo[ga- sya] Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.179: sbyor ba'i mkhan po für Skt. prayoktuḥ. ·9 kāraņārthan Hs. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (c). 3.180 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 oodyānāni | Hs. post corr., Ed .; °odyā [|] nāni | Hs. ante corr. · 3 angukāni | Hs. · 4 sadmāspadā°~ Hs .; sadma | āspadārthasya ekārthyena Ed.' · 5 udyānā- [t]i° Hs .; udyānādi° Ed. . 6 °samānā° Hs., Ed. . 7 om. Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.180. . 8 sambhaveșu Hs .; sambhavaḥ Ed. ·9 eşoktam Hs .; evam uktam Ed.' Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 1.102, 1.104, 1.105, 3.127, 3.151. · 10 ava .. [jña]yevā° Hs. · 11 mānam Hs. · 12 keśaradantapamktyeti Hs. post corr., marg. (°ra°), keśaradanta- pamktyā || [Jātakamālāyām 4.19] iti Ed .; keśadanta°~ Hs. ante corr. Vgl. HANISCH 2005, Teil 1, S. 3218-21. . 13 deśavi° Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.180: yul dan 'gal ba yin mod ... skyon med pa'o. - Metrum: Anușțubh. 3.181 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °dgamāt Hs. · 3 vekirat Hs. - Metrum: Anușțubh, na-Vipulā (ac).
I Śresthijātaka 4.19 aus Āryaśūras Jātakamālā.
Page 459
3.179-181 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 445
'dra'i yul la mkhas pa'i rgyu mtshan gyis skyon du bgran ba las *'das3 te skyon btań nas yon tan lam legs pa'i ran bźin 'dzin par byed do ||
| rgyal po de yi mthu yis ni | | de yi skyed tshal lha rnams kyi | | ljon pa yal 'dab gos dmar dan | | ldan pa dag gi gnas su gyur | < 3.180 >
gñis pa la drug (5.2.2.3.2.10.3.2") ste | brjod par ' dod pa'i rgyal po de'i bsod nams kyi mthu mi'i las 'das pa yis rgyal po de'i skyed mos tshal ni lha rnams kyi śin ljon pa dpag bsam gyi śin yal 'dab ñid gos su bkod cin de snum pa dan ldan pa'i gnas su gyur te | bsod nams kyi mthu bsam gyis mi khyab pa'i phyir ro || 'di ni mi'i 'jig rten du lha'i śin byun bar ston pas yul dan 'gal ba yin mod | bsod nams khyad par du 'phags par ston pas na skyon med pa'o || 'dir slob dpon Dpa' bos1
| de nas de *yi1 bsod nams stobs kyis der | | 'dam rdzab med par 'dam las skyes pa byun |"
| źes 2pa'an 'di2 dan tshul mthun par 'chad do ||
| rgyal po 'jig pa gsal byed pa | | ka damba yi rdul dan 'grogs | | 'dab bdun las 'khruns skyod byed cin | | drag po yi ni rlun dag rgyu | < 3.181 >
rgyal po rnams kyi 'jig pa 'chi ba gsal bar byed pa'i ltas nan du1 śin ka dam ba'i2 me tog gi 8 rdul dan 'grogs pa'i śin 'dab ma bdun pa las 'khruns pa'i me tog skyod3 par byed cin rlun drag po 4rtsub *pa rgyu4 bar 'gyur ro || 'di ni ka dam ba'i2 me tog dbyar 'byuń źin 'dab ma bdun pa'i me tog *ston5 ka 'byun ba la de gñis [110a/499] lhan cig par ston pas na dus dan 'gal ba yin mod | ltas nan par ston pas na skyon med pa'o ||
3.179 3 bzlas I; vgl. Jä, s. v. zla ba II.4. 3.180 1 'i I · 2 pa'an .. 'di I. 3.181 1 du | I · 2 pa'i I · 3 bskyod I · 4 rtsub .. rgyu I post corr., marg. (rgyu); rtsub .. I ante corr. . 5 stoen I.
I Tib. Dpa' bo = Skt. Šūra, d. h. Āryaśūra. · Śreșthijātaka 4.19ab aus Āryaśūras Jātakamālā: puņyānubhā- vād atha tasya tasminn apankajam pankajam udbabhūva (Ed. HANISCH 2005, Teil 1, S. 3218-19).
Entsprechungen (Dt. ad KA.T 3.179 / Rt. ad KĀ 3.179): tib. 'gal yan skyon med pa la don bstan pa = apavādān darśayan tib. yul la sogs pa dan = Skt. deśādi° tib. 'ga' źig tsam ma yin gyi = Skt. naika eva kaś cit tib. dus thams cad du ma yin = Skt. na sarvadā tib. sbyor ba'i mkhan po = Skt. prayoktuḥ * tib. de 'dra'i yul la = Skt. tādrgvișaya° tib. btan nas = Skt. parityajya tib. legs pa'i ran bźin = Skt. guņasvabhāvatām; (Dț. ad KĀ.T 3.180 / Rț. ad KĀ 3.180): tib. brjod par 'dod pa'i = Skt. abhimatasya tib. bsod nams kyi = Skt. puņyā° tib. mi'i las 'das pa yis = Skt. atimānușāt tib. dpag bsam gyi śi = Skt. kalpavrksāņām tib. bsod nams kyi mthu bsam gyis mi khyab pa'i phyir ro = Skt. puņyaprabhāvasyācintyatvāt * tib. 'di ni ... yul dan 'gal ba yin mod ... skyon med pa'o= Skt. tatra deśāvirodhah tib. mi'i 'jig rten du = Skt. manuşyaloke tib. lha'i sin byun bar = Skt. suraśākhinah *sambhaveyuh * tib. 'dir slob dpon Dpa' bos ... źes pa = Skt. *yathoktam ācāryaŠūreņa; (Dț. ad KĀ.T 3.181 / Rț. ad KĀ 3.181): tib. 'chi ba = Skt. pañca- tām tib. me tog= Skt. °kusumāni tib. rtsub *pa= Skt. rūkşah tib. ka dam *ba'i me tog dbyar 'byun żin 'dab ma bdun pa'i me tog * ston ka 'byun ba la = Skt. kadambakusumasya prāvrseņyatvāt saptacchadapuspasya ca šāradatvāt tib. lhan cig par = Skt. ekadā tib. dus dan 'gal ba = Skt. kālavirodhaḥ tib. ltas nan par = Skt. autpātikam.
Page 460
446 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.182-184
dolātipreraņātrastavadhūjanamukhodgatam kāminām layavaișamyād geyam rāgam avardhayat || < 3.182 >
275]] 1|| doletyādi |1 dolā2 prenkhā3 4tasyā *atipreraņākampanam | Ťadhimātrātmantat- prakaraņādinavamced api layavaișamyam | tasyās tra[73aļstasya4 5bhītasya vadhūja- nasya5 strīņām mukhād udbhūtam6 geyam gītam kāminām rāgam avardhayad uddīpi- tavat | kutaḥ | layasya kriyāmānakālalakşaņasya' drutamadhyādiprabhedasya tatkālaparidr- ştasya vaişamyād ayathākālam7 pravrtteḥ | etac ca viruddham | katham hi layavișamam alakşaņaduștam geyam8 9rañjakam |9 *tādrśam1° skhalam11 gītam śītkārāyamāņam kāmi- nām sutarām rañjakam | kim iva hi tāsām arañjakam iti na kalāvirodhaḥ12 ||
aindavād arcișaḥ kāmī śiśiram havyavāhanam abalāvirahakleśavihvalo gaņayaty ayam || < 3.183 >
1|| aindavād ityādi |1 aindavād indoḥ saņbandhino 'rcișo raśmer apy adhikaśiśiram śītam havyavāhanam2 agniņ3 4gaņayaty *evāyam4 vivakșitaḥ kaś cit kāmy5 abalāyāḥ priyāyā 6virahāt kleśo6 duņkham sa eva vā kleśas tena *vihvalo7 viplutaḥ san | virahavikāraviplu- tasya hi tathā pratibhāsa iti na lokavirodhaḥ |
prameyo 'py aprameyo 'si sakalo 'py asi nişkalah | ekas tvam apy aneko 'si namas te Viśvamūrtaye || < 3.184 >
1|| prameyo 'pītyādi |1 prameyaḥ paricchedyo 'pi vyaktakșityādimūrtyapekșayāprameyo 'sy avyaktaparamarūpataḥ2 | prameyo 'pi vā| 122b numānapramāņagamyatvād aprameyo 'sy apratyakşavişayatvāt3 | sakalaḥ sāvayavo4 'py *ārabdhakșityādimūrtatvān5 nișkalo
3.182 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. ·2 dolāt Hs. . 3 premkhyā Hs. . 4 tasyā'tiprakaraņād ākampanād adhimātrātmantatprakaraņādi[navam]ced api layavai[șamye ta][73a]stasya Hs .; tasyā ati- preraņād atikampanād | [ana]timātratatpreraņato hi na bhaved api layavaișamyam | tasmāt trastasya Ed. · 5 tītavadhū° Hs .; bhītavadhū° Ed. . 6 udbhavam Ed.' · 7 °kalam Hs. · 8 geya Hs. ·9 rañjakam Hs .; rañ- jakam bhavati ? Ed. · 10 tathā [sa]drśam Hs .; tathāpi īdrśam Ed. · 11 sthūlam Ed.' · 12 kāla° Hs., Ed. ante corr .; kalā° Ed. post corr. (vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 312). - Metrum: Anușțubh. 3.183 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 °vāham Ed.' · 3 agni Hs. · 4 ~ eveyam Hs .; gaņa- yati | [kaḥ ?] adhairyo 'yam Ed.' . 5 kāmī | Hs .; kāmī | [katham ?] Ed. · 6 ~ kleśo Hs. post corr., ~ kleśe Hs. ante corr .; viraho Ed.' · 7 viplavo Hs .; viklavo Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.184 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 avyaktah parama° Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.184: gsal ba mchog dam pa'i no bo *min pas. · 3 [indriyā]vişayatvāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.184: mnon sum gyi yul *min pas so für Skt. apratyakşavişayatvāt. · 4 sāvayavo Hs. post corr., Ed .; sāvayāvo Hs. ante corr. · 5 arabdha° Hs .; [ā]rabdha° Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.184: sa la sogs pa ji sñed pa'i gzugs yin pas so.
I Über eine Definition und die Eigenschaften von laya siehe Nātyaśāstra 31.370-371; vgl. Śārngadevas Samgītaratnākara 5.44 ff., Amarakośa 1.7.9.
Page 461
3.182-184 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 447
| khyogs kyis rab bskul skrag pa yi | | skye bo bud med khas brjod glu | | stabs mi mñam pas 'dod ldan gyi | | chags pa dag ni 'phel bar byed | < 3.182 >
khyogs mdo1 li śin tu *bskyod2 źin3 bskul bas skrag cin 'jigs pa'i bud med kyi skye bo'i khas brjod pa'i glu myur ba dan bar ma la sogs pa'i stabs mi mñam pa ran ran gi mtshan ñid dan4 mi ldan pas kyan 'dod ldan 'dod pas ches gzir ba rnams kyi chags pa 'phel bar byed do || 'di ni glu stabs mi mñam pas chags pa 'phel bar mi rigs pas sgyu5 rtsal dan 'gal mod | ches chags pa gsal bar byed pa la skyon med de | 'dod ldan rnams ci yis kyan chags pa skyed par byed do źes6 ston pa'o ||
| zla ba'i 'od zer las bsil ba | | bsreg bya 'dzin par 'dod ldan ni | | bud med dan bral ñon mons kyis | | 'khrugs pa 'di yis rtsi bar byed | < 3.183 >
de bźin du zla ba'i 'od zer las byun ba'i śin tu bsil ba'an bsreg bya 'dzin pa *mer1 'dod pa dan ldan pa ran gi bud med dga' ma dan bral ba'i ñon mońs 'o brgyal2 gyis gźir bas 'khrugs pa *'dis3 rtsi bar byed cin brjod par 'dod do || 'di yan śin tu bsil ba de me ru brjod pas 'jig rten dan 'gal yan sna ma ltar skyon med pa'o ||
| gźal bya yin yan gźal bya min | | cha ldan yin yan cha ldan min | | gcig nid yin yan gcig nid min | | Sna tshogs gzugs khyod la phyag 'tshal | < 3.184 >
1gźal bya1 yin yań źes pa la sogs pa gsal ba'i gzugs2 la ltos pas sam3 rjes dpag tshad mas rtogs par byas pas so || 1gźal bya*1 min pa ni *mi4 gsal ba mchog dam pa'i no bo yin pas sam mnon sum gyi yul *min5 pas so || de bźin du cha ldan yin pa ni sa la sogs pa ji sñed pa'i gzugs yin pas so || cha bcas min pa ni dam pa'i bdag ñid kyi no bo yin pas so | Tshans pa'i gzugs rtag pa gcig pu yin yan yons su gyur pa sna tshogs yod pa'i phyir gcig pu min pa yan ste | de lta bu Sna tshogs *gzugs2 can Kun gyi ran bźin Tshans pa khyed la phyag 'tshal lo || 'di ni phan tshun 'gal yan6 Tshans pa dam pa'i gzugs sna tshogs gsal bar byed pas na skyon med pa'o ||
3.182 1 'do I . 2 bskyon I . 3 cin I . 4 dan I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 5 rgyu I . 6 ces I. 3.183 1 med | I; vgl. Rt. ad KĀ 3.183: agnim. · 2 rgyal I · 3 'di yis I. 3.184 1 gźan lud I; vgl. Skt. prameyah bzw. aprameyah. . 2 gzya I . 3 sam ' I . 4 om. I . 5 yin I; möglich wäre auch: *ma yin. . 6 yan ' I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.182 / Rt. ad KĀ 3.182): tib. mdo li = Skt. prenkhā tib. 'jigs pa'i = Skt. *bhītasya tib. myur ba dan bar ma la sogs pa'i = Skt. drutamadhyādi° tib. mtshan ñid dan mi ldan pas = Skt. alakșana° tib. 'di ni = Skt. etat · tib. glu stabs mi mñam pas = Skt. layavişamam ... geyam tib. chags pa 'phel bar = Skt. rañjakam tib. 'gal mod = Skt. viruddham tib. 'dod Idan rnams = Skt. kāminām tib. ci yis kyan = Skt. kim iva hi tib. chags pa skyed par byed do = Skt. rañjakam; (Dț. ad KĀ.T 3.183 / R. ad KĀ 3.183): tib. śin tu= Skt. adhika° tib. 'an = Skt. api tib. mer = Skt. agnim tib. dga' ma dan = Skt. priyāyah tib. 'o brgyal = Skt. duhkham · tib. brjod par 'dod do = Skt. vivakşitah tib. 'jig rten dan 'gal = Skt. lokavirodhah; (Dț. ad KĀ.T 3.184 / Rt. ad KĀ 3.184): tib. gsal ba'i * gzugs la ltos pas sam rjes dpag tshad mas rtogs par byas pas so= Skt. vyakta(kșityādi)mūrtya- pekșayā ... vānumānapramāņagamyatvāt tib. *mi gsal ba mchog dam pa'i no bo yin pas sam mnon sum gyi yul *min pas so = Skt avyaktaparamarūpataḥ ... apratyakșavișayatvāt tib. sa la sogs pa ji sñed pa'i gzugs yin pas so = Skt. *ārabdhakșityādimūrtatvāt * tib. dam pa'i bdag ñid kyi no bo yin pas so = Skt. paramātmarūpatah tib. Tshans pa'i gzugs rtag pa = Skt. śāśvataBrahmarūpeņa+ tib. yons su gyur pa sna tshogs yod pa'i phyir = Skt. pariņāmavaicitryāt tib. de lta bu = Skt. evam tib. Kun gyi ran bźin = Skt Sarvamayāya tib. 'gal = Skt. °viruddham tib. 'di ni = Skt. itīdrśam tib. Tshans pa dam pa'i = Skt. Brahmanah paramasya.
Page 462
448 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.184-186
niravayavo 'si paramātmarūpataḥ6 | eko 'pi tvaņ7 śāśvataBrahmarūpeņāneko8 'si9 pariņā- mavaicitryād10 ity evam Viśvamūrtaye Sarvamayāya tubhyam11 namaḥ | itīdrśam na nyāyaviruddham evamvidhatvād Brahmaņaḥ paramasyeti ||
pañcānām Pāņduputrāņām patnī Pañcālakanyakā | satīnām agraņīś cāsīd daivo hi vidhir īdrśah || < 3.185 >
1| pañcānām ityādi |1 |276|| pañcānāņ Yudhișthirādīnām2 Pāņdoḥ putrāņāņ patnī Pañcālakanyakā Draupadī3 babhūva | hanta na tarhi drsțapañcapurușā4 sā kulastrī syād iti ced āha | satīnāņ pativratānām madhye 'graņīḥ5 pradhānabhūtā 6cāsīt |6 katham 7evam |7 daivo devasambandhī hi vidhiḥ prabhāva īdrśa evambhūto yad evamvidham8 api ghața- te | kim atra kriyatām | ko9 hi daivam vidhānam apramāņayitum [73b] śaknoti | 1°hiśabde- nedam eva10 prasiddham dyotyate | tataś ca 1nāgamavirodha iti ||11
śabdārthālamkriyāś citrā mārgāḥ sukaradușkarāḥ | guņā doşāś ca kāvyānām iti samkșipya darśitāh || < 3.186 >
|| kāvyalakșaņam yathāpratijñātam sampādya1 nigamayann2 āha | 3śabdetyādi 3 kāvyānām śabdaś cārthaś ca śabdārthau śarīram tayoś *cālaņkriyāḥ4 śabdālamkārā arthālaņkārāś ca citrā nānāprakārā sukarā dușkarāś ca mārgā yamakādirūpāś citrā guņā samudāyā- rthasampattyādayo5 doșāś ca tadvipakșāḥ sādhāraņā asādhāraņāś ca śleșaviparyayādaya ity6 uktena vidhinā samkșipya samāsato darśitāḥ pratipāditāḥ ||
3.184 6 ātmarūpatah Hs. post corr., Ed .; °ātmārūpata Hs. ante corr. · 7 om. Hs. Vgl. KĀ 3.184c. . 8 sā- śvatbra° Hs. · 9 pi Hs. Vgl. KĀ 3.184c. · 10 °vaicitrād Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.184: sna tshogs yod pa'i phyir. . 11 ttasan Hs .; [te] tubhyam Ed. - Metrum: Anușțubh. 3.185 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 yu[dhi]sthirā° Ed. · 3 dropadī Hs. · 4 °pañcāpu° Hs. · 5 graņī Hs., agraņīh Ed. ·6 vāsīt Hs. · 7 eva Hs .; evam ? Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.185: de 'dra. · 8 evavi- dham Hs. .9 ke Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.185: sus. . 10 hiśabdoneya[tevam] Hs. · 11 [nābhyāgama]°~ Hs .; nā- gamavirodhaḥ | Ed.' - Metrum: Anușțubh. 3.186 1 sa[m]pādya Hs .; om. Ed.' · 2 nigamannay Ed.' · 3 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 4 °kriyā Hs., Ed. · 5 °sampatyā° Hs., °sampattyā° Ed. · 6 om. Ed.', vgl. Dț. ad KĀ.T 3.186: de ltar brjod zin pa'i rnam pas für Skt. ity uktena vidhinā. · 7 vidhinā [etat sarvam] Ed.' - Metrum: Anușțubh.
Page 463
3.185-186 DIE KOMMENTARE (DPAŃ ȚĪKĀ) 449
| Skya bsen bu lna dag gi ni | | chun ma Lňa len bu mo ste | | dag pa rnams kyi mchog tu gyur | | 'di 'dra lha yi sgrub byed do || < 3.185 >
Skya bsen' bu lna G.yul nor brtan1 pa" dan Lhar bcasI1I dan2 'Jigs sde3 IV dan Srid sgrub4 V dan Rigs med5 VI rnams kyi chun ma thun mon ba rgyal [110b/500] po Lňa lenV!I gyi bu mo Drau pa dī źes bya ba yin no || 'o na skyes bu rnams kyis bud med 'khrags 'khrugs can 'chol6 par 'gyur ro źe na | dag pa'am dam pa bdag po'i brtul źugs ma rnams kyi mchog tu 'gyur ro || de 'dra mi 'thad de skyes pa du ma dan 'grogs so e na | de ltar yin yan dag par 'gyur ba de 'dra ba lha'i sgrub byed dam lhas bskos sam lha'i mthu ste | lha'i mthu ni sus kyan bsam par mi nus so || 'di ni Khyad par du 'phags pa'i bstod parVIII
| skya bsen7 bu ni brjod byas na || bsod nams 'gyur źes so sor smra | | gan żig bgrod min bgrod byed pa || de rnams8 khyod kyi bstan la smad |IX
ces gsuns pa ltar lun dan 'gal mod | lha'i mthu gsal bar byed pas na skyon med do ||
| sgra don rgyan gyis bkra ba dan | | bya sla bya dka' dag dan lam | | sñan dnags dag gi yon tan skyon | | de ltar mdor bsdus rab tu bstan | < 3.186 >
gsum pa sñan nag gi mtshan ñid spyi'i don bsdu ba ni | sñan nag rnams kyi sgra dan don gyi lus dan | de dag gi rgyan sgra'i rgyan dan don gyi rgyan bkra ba rnam pa sna tshogs pa dań | bya sla ba dan bya dka' ba *rtsom1 pa bde mi bde dan | lam zun ldan la sogs pa sna tshogs dan | yon tan tshogs pa'i don phun tshogs pa la sogs pa dan de mi mthun pa2 skyon te | de dag kyan sbyar ba la sogs pa 3thun mon ma yin pa rnams3 de ltar brjod zin pa'i rnam pas snar thog mar dam bca' ba ji lta ba bźin mdor bsdus nas bstan źiń4 rtogs par byas so ||
3.185 1 marg .: [pho'i] źes bya ba'i lha'i bu I . 2 dan || I . 3 marg .: rlun lha'i bu I . 4 marg .: brgya byin gyi bu I . 5 marg .: lha (statt: lhar) bcas dan 'di gñis tha skar gyi bu I . 6 chol I . 7 sen I; bsen Ed. SCHNEIDER 1993; vgl. Mvy 3655-3656 und SCD, s. v. skya sen gi bu · 8 dag Ed. SCHNEIDER 1993. * 3.186 1 tsam I . 2 pa I post corr., m. sec. marg .; om. I ante corr. . 3 Lies: thun mon dan thun mon ma yin pa rnams ?; vgl. Rt. ad KĀ 3.186: sādhāraņā asādhāraņāś ca und Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 640. . 4 cin I.
I Tib. Skya bsen = Skt. Pāņdu; vgl. Mvy 3655-3656; s. SCHNEIDER 1993, S. 308. . " Tib. G.yul nor brtan pa = Skt. Yudhisthira; Mvy 3657; vgl. SCD, s. v. skya sen gi bu, s. SCHNEIDER 1993, S. 314. . "I Tib. Lhar bcas = Skt. Sahadeva; Mvy 3660; s. SCHNEIDER 1993, S. 315. . I Tib. 'Jigs sde = Skt. Bhīmasena; Mvy 3658; s. SCHNEIDER 1993, S. 310. . V Tib. Srid sgrub = Skt. Arjuna; Mvy 3661; s. SCHNEIDER 1993, S. 315. . VI Tib. Rigs med = Skt. Nakula; Mvy 3659. · VII Tib. Lna len = Skt. Pañcāla; vgl. SCHNEIDER 1993, S. 310, LC 641b, s. v. . VIII Tib. Khyad par du 'phags pa'i bstod pa = Skt. Viśeastava des Udbhațasiddhasvāmin. · IX Viśeşastava 54; vgl. Ed. SCHNEIDER 1993, S. 66 und 224-237.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.185 / Rt. ad KĀ 3.185): tib. G.yul nor brtan pa = Skt. Yudhișthirā° tib. Drau pa dī = Skt. Drau- padī tib. 'o na ... źe na = Skt. ... iti cet tib. skyes bu rnams kyis = Skt. °purușā tib. bud med 'khrags 'khrugs can ... 'gyur ro = Skt. sākulastrī (!) syāt tib. źe na = Skt. iti ced āha tib. bdag po'i brtul źugs ma rnams kyi = Skt. pativratānām tib. de 'dra = Skt. evam tib. mthu = Skt. prabhavah tib. lha'i mthu ni sus kyan bsam par mi nus so= Skt. ko hi daivam vidhānam apramānayitum śak- noti tib. lun dan 'gal = Skt. āgamavirodhah. 4
Page 464
450 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 3.187
vyutpannabuddhir amunā vidhidarśitena mārgeņa doşaguņayor vašavartinībhiḥ | vāgbhiḥ krtābhisaraņo madirekșaņābhir dhanyo yuveva ramate labhate ca kīrtim || < 3.187 >
|| darśitā nāma | kim ata iti sarvārambhasya tannișthatvāt prayojanadarśanadvāreņa samā- payann āha | 'vyutpannetyādi |1 amunānena mārgeņa kāvyalakșaņavidhinā yathāvad darśitena prakāśitena hetunā doșaś ca heyo bhāgo guņaś copādeyo yathoktas2 tayoḥ kāvyasambandhinor3 vyutpannā vivekinī4 hānopādānasamarthā 5buddhiḥ prajñāsyeti vyutpannabuddhiḥ5 kāvyadoșaguņajñaḥ pumān | ata eva 6vaśavartinībhir āyattābhir6 vāgbhiḥ kāvyarūpābhir anavadyābhiḥ krtam abhisaraņam svarasata evopasarpaņam "asyāsminn iti vā7 8krtābhisaraņo 'bhisrto8 ramate prītim anuttarām9 anubhavati kīrtim ca |277|| satpurușatanum anaśvarīm guņamayīm bhuvanavyāpinīm10 atimanoharām la- bhate prāpnoti | 1upalakșaņam caitac11 caturvargasiddhim api cādhigacchati12 yathoktam prathame paricchede13 | katham iva | vaśavartinībhir 14madirekșaņābhiḥ sundarībhiḥ14 krtābhisaraņo dhanyaḥ 123a sukrtī15 subhago yuvā taruņa16 17*iva |17 yathāyam18 ramate prītyutsavam nirviśati19 labhate ca kīrtim subhaga iti khyātim tathā vyutpannabuddhir20 ayam ity upaneyam ||
3.187 1 om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. · 2 yathoktayos Ed.' · 3 kārya° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.187: sñan nag dan 'brel ba'i für Skt. kāvyasambandhinoḥ. · 4 vivekinā Hs. · 5 buddhi | prajñā'syeti ~ Hs .; buddhi[r yasya tādrśaḥ] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.187: śes rab für Skt. prajñā. · 6 °varttinībhir ~ Hs., °varti- nī[bhir ā]yattābhir Ed. ·7 asminn iti vāk° Ed.' . 8 ābhiśaraņah | atisrta[m] Hs .; °ābhisaranah abhisrto Ed. · anuharām Hs. . 10 bhuva nātiśā]yinīm Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.187: skye bo man pos thos pa. . 11 laksana- [ccai]tac Hs., °lakaņam caitat | Ed. · 12 vādhi° Hs. · 13 °cchede [1.3] Ed. · 14 sundarībhiḥ Hs .; madirekșa- ņābhiḥ Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.187: chan mig ma mdzes ma rnams. · 15 ....... Ed.1 . 16 taruņa Hs. post corr., Ed .; taruņā Hs. ante corr. · 17 i Hs .; i[va] | Ed. · 18 yathāpa Hs. · 19 °viśati na Hs .; °viśati, Ed. · 20 [vyutpanna]- buddhir Ed. - Metrum: Vasantatilakā.
Page 465
3.187 DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 451
| sgrub byed bstan pa'i lam 'dis skyon dan yon tan dag | | rab tu rtogs pa'i blo can skal bzan dban gyur pa'i | tshig dan mnon par 'grogs byas chan mig ma dag dan | | lan tsho can bzin dga' dan grags pa thob par 'gyur | < 3.187 >
gsum pa sñan nag rtogs pa'i phan yon ni sñan nag gi mtshan ñid kyi sgrub byed dan cho ga ji skad bstan źiń1 gsal bar byas pa'i lam gyi rgyu 'dis sñan nag dan 'brel ba'i skyon span bya'i cha dan yon *tan2 blan bar bya ba dag bye brag tu rtogs la rnam par 'byed3 pa spoń ba dan len par nus pa'i blo śes rab can gyi skyes bu skal ba bzań po can ni | rgyu rkyen de ñid kyi dban du gyur pa ran *gi4 nan gis 'byun ba'i tshig sñan nag5 skyon med pa rnams dan mňon par 'grogs par byas pa dan6 gźan yan dban du gyur pa'i chan mig ma [111a/501] mdzes ma rnams dan lan tsho dar ma can bźin du 'grogs par byed ciń dga' ba dam pa thob pa dan6 grags pa yon tan gyi sgo nas skye bo man pos thos pa śin tu yid 'phrog pa thob po || 'di ni ñe bar mtshon pa ste le'u dan por bśad pa bźin du sde bźi 'grub pa thob par 'gyur ro ||
3.187 1 cin I .2 om. I . 3 byed I . 4 gis I; vgl. Rt. ad KĀ 3.187: svarasatah für tib. ran *gi nan gis; s. auch LC, s. v. ran gi nan. . 5 dnags I . 6 dan | I.
Entsprechungen (Dt. ad KĀ.T 3.186 / Rt. ad KĀ 3.186): tib. sñan nag gi mtshan ñid = Skt. kāvyalakșanam tib. don bsdu ba = Skt. nigamayan tib. lus dan | de dag gi = Skt. śarīram tayoḥ tib. sgra'i rgyan dan don gyi rgyan = Skt. śabdālamkārā arthālamkārāś ca tib. rnam pa sna tshogs pa = Skt. nānāprakārāḥ tib. zun ldan la sogs pa = Skt. yamakādi° tib. sna tshogs = Skt. citrāh tib. tshogs pa'i don phun tshogs pa la sogs pa = Skt. samudāyārthasampattyādayah * tib. de mi mthun pa = Skt. tadvipakșāḥ * tib. sbyar ba la sogs pa = Skt. ślesa(viparyay)ādaya tib. thun mon ma yin pa rnams = Skt. asādhāraņāh tib. brjod zin pa'i rnam pas = Skt. uktena vidhinā tib. dam bca' ba ji lta ba bžin = Skt. yathāpratijñātam tib. rtogs par byas so = Skt. pratipāditāh; (Dț. ad KĀ.T 3.187 / Rt. ad KĀ 3.187): tib. sñan nag gi mtshan ñid kyi = Skt. kāvyalakșana° tib. ji skad = Skt. yathāvat tib. gsal bar byas pa'i= Skt. prakāśitena tib. rgyu 'dis = Skt. amunā ... hetunā tib. sñan nag dan 'brel ba'i = Skt. kāvyasambandhinoḥ tib. span bya'i cha = Skt. heyo bhāgah tib. blan bar bya ba = Skt. upādeyaḥ tib. rnam par 'byed pa spon ba dan len par nus pa'i = Skt. vivekinī hānopādānasamarthā tib. śes rab = Skt. prajñā tib. skyes bu = Skt. pumān tib. ran *gi nan gis = Skt. svarasatah tib. sñan nag skyon med pa rnams = Skt. kāvya(rūpābhir) anavadyābhiḥ tib. dban du gyur pa'i = Skt. vaśavartinībhih tib. mdzes ma rnams = Skt. sundarībhiḥ tib. dar ma can = Skt. taruņa tib. yon tan gyi = Skt. guņa° tib. skye bo = Skt. °purușa° tib. śin tu yid 'phrog pa = Skt. atimanoharām tib. 'di ni ñe bar mtshon pa ste = Skt. upalakșaņam (c)aitat · tib. le'u dan por bśad pa bźin du sde bźi 'grub pa thob par 'gyur ro = Skt. caturvargasiddhim (api cā)dhigacchati yathoktam prathame paricchede.
Page 466
452 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
|| iti gaditam1 +avasthā2 kā-pi3 ślāghyarūpām4 upacitaguņatāpām5 matsaram6 7na śriyaiva7+ | kanakamayam ivedam dīptavarņasvarūpam8 śravanasubhagam īnyām9 Daņdinaḥ kāvyalakșma || <1) [Mālinī]
10guņibhir aguņapūrņam10 kālam ālokayadbhir gurur iva guņaleśo 'py adya sambhāva[74a]nīyaḥ | jagati *vigatameghakşāravāriprabandhe11 lava iva salilasya svāduno12 drśyamānaḥ || <2) [Mālinī]
guņalavam api santo grhņate tena teșām ativipulaguņatvam13 tan na citrīyate14 naḥ | gurum api guņarāśim durjanā vidvișantaḥ katham api guņabhāvam tanvate citram etat || <3) [Mālinī]
cirantano vā kavir *adya15 vā sphuțam guņottaram vākyam upāsyate budhaiḥ | taroḥ16 purāņasya navasya vā phalam nirastaśankam madhuram nișevyate || <4) [Vamśastha]
bhavati subhagam17 eva grāmyam apy arthajātam pariņatapadabandhaiḥ sprśyamānam kavīnām18 | avikalarasabandhais19 tadvidā badhyamānam20 vimalakanakasamkhyāņ yāti yat kiņ cid eva || <5) [Mālinī]
278| śravaņam amrtapūrņam svāntam ānandarūpam21 nayanam apariśūnyam22 harșajair aśruleśaiḥ 23vapur adhigataromodbhedam23 āsvādya *naḥ24 syād idam iti25 kila kāvyam pațhyate śrūyate ca || <6> [Mālinī]
26viśeșavijñānavitānabuddhayaḥ katham hi26 sūktiśravaņasya bhājanam | prabhāvitaḥ kāvyaraso manasvinām tanoti lajjām paśușu prakāśitaḥ || <7> [Vamśastha]
1 gaditum Ed.' ·2 avasthām Ed. · 3 kāpi Hs .; kāļm a]pi Ed. · 4 ślāghyasvarūpām Hs .; lies: *ślāghyarūpam? · 5 °tāpā[m] Hs., °tāļyām] Ed. · 6 [ma]tsaran Hs. · 7 [nu]śriyaiva Hs .; na śriyai vaḥ Ed. · 8 dīptavarņņasvarū- pam Hs. post corr., marg. (°svarūpam ?), dīptavarņņa Hs. ante corr .; dīpta[bhāsvatsa]vaņa Ed.' ·9 ī[nyā]m Hs .; ī[dyam] Ed. · 10 opūrņņam Hs .; krśataraguņapūrņam Ed.' · 11 omeșa° Hs .; °meghe Ed. (zumindest nicht schlechter als *°megha°) · 12 svādaro Ed.' . 13 ativi+la°°tva[n] Hs. . 14 ci+ + + Hs. · 15 ajya Hs., a[dya] Ed. · 16 [taroh] Hs. . 17 sugamam Ed.' . 18 kavī .. [m |] Hs. . 19 avikala[m] rasaban .. s Hs. · 20 vidhyamānam Hs. · 21 °anandarūpam Hs .; ānandarūdham Ed.' . 22 °šūn[ya]m Hs. . 23 vapu[r a]dhi° Hs. . 24 na Hs .; na[h] Ed. * · 25 api Hs. . 26 °buddhayo bhavanti Ed.
Page 467
DIE KOMMENTARE (DPAN ȚĪKĀ) 453
|| tshig rgyan bstan bcos gźal med khan chen 'dir | | bsdus don yid bźin nor bus mtshan byas śiń | tshig don gos bzan rnam gsal rab bkra ba | | rgya cher 'grel pa rgyal mtshan 'di bkod do | <1>
| bdag ni lan tsho yol źin sdug bsnal ches cher drag pos1 myon ba na dam chos zab mo'i don la rtse gcig bsam par rigs kyi 'di lta bu'i | | phyi rol bstan bcos lhur len mi rigs mod kyan tshul 'di don gñer ba | sde snod 'dzin pa man po'i gsun gis yan yan bskul te 'di bgyis so | <2>
rgyal ba'i sras *kyis2 śes bya thams cad la | bslab par gsuns3 phyir ji sñed mkhyen pa yi | | ye śes rgyu ru 'gyur *bas4 śes ldan rnams | byan chub don gñer bsam pas 'di blan rigs | <3)
bdag 'dra blo gros źan źin sbyans pa śin tu dman pa dań rnam g.yen brjed5 nas gñid rmugs le lo'i dban du gyur pas na | 'di la 'khrul pa'i dri ma mchis pa mkhas rnams bzod par mdzod | bdag la mi śes śes dań ma mthon mthoń źes smra 'dod med | <4)
'dir 'bad dge ba chu 'dzin stug po las | | tshogs gñis char rgyun dus su bab pa yis6 | 'gro Kun rgyal ba'i rigs kyi sa gźi la | Thub dban lo thog myur du smin gyur cig | <5)
|| tshul 'di ni lun dan *rigs7 pa'i dban phyug dpal ldan Stag sde ba8 Sen ge rgyal mtshan gyi bka' drin las lun dan *rigs7 pa'i 9tshul la mon par9 mkhas pa *mkhas10 pa'i mkhas pa Śon ston lo tsā11 ba dpal ldan Rdo rje rgyal mtshan gyi thugs kyi sras mchog bla ma dam pa Mchog ldan legs pa'i blo gros kyi bka' drin la brten nas tha sñad kyi gtsug lag 12rnams la myon ba12 [111b/502] cun zad skyes pa lo tsā11 ba chen po dpal ldan Blo gros brtan pa źes bya bas sbyar ba | dpal ldan Sa skya'i gtsug lag khan chen por legs par grub pa'o || gro ba man po la śin tu phan par 13gyur cig ||13 14subhamvita | ścaryam |+14
1 Lies: *po ? · 2 kyi I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 7. · 3 gsun I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 7. . 4 ba I; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 7. . 5 rjed I .6 yis I post corr., m. sec. marg. (°s); yi I ante corr. . 1 rig I . 8 pa I . 9l la mñon par I m. sec. . 10 lkhas I . 11 tsa I . 12 rnams la myon ba I m. sec. . 13 gyur cig || I m. sec. · 14 Lies: śubham astu | mangalam | ?
Page 468
454 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKA)
prasannaśāstreșu subhāșitapriyeșv apāstagarveșu27 viśeșavedișu | vrajanti vācaḥ sarasā mahotsavam grhītacintās28 caturā iva striyaḥ || <8) [Vamśastha]
doşeşv eva niveśayanti hrdayam sarvam khalās29 te katham kalpante guņavairiņo guņavatām3 jñātum31 guņānām rasam | 32 doşāms te na ca32 tatra kevalam amī paśyanti 33tān eva ca+-33 tyaktvā sadguņarāśim ūrjitam aho citrā khalānām gatiḥ || 9) [Śārdūlavikrīdita]
mithyādūșaņasāhasena mahatām tādrgviśeșacyutā lipsante34 kila durjanāḥ samatayā sambhāvanām35 tādrśīm | nāyam hetur avāptaye guņabhuvaḥ kīrteḥ satām samsadi vyāmohād api vā guņeșu patanam teșām yad etad bahu36 || <10) [Śārdūlavikrīdita]
vacanam idam idam 37ca vastu37 naitat samucitam atra niveśyam38 anyad eva | prahatam idam apūrvam īkşyam ittham katham api siddhim upaiti vākprabandhaḥ || <11) [Pușpitāgrā]
phalam upacitam idam śramasya tasya praśamanam aśrulavaḥ saromaharșaḥ | pramadabhavanavijrmbhito budhānām idam api matsaram39 ā| 123b]nayanti ke cit || <12> [na-na-ja-ra-ga, na-ja-ja-ra-ga 13/13]
279] tadadhikam atha tādrśam40 vidhātum caturamatiḥ paradūșaņe41 krameta +*vitathabudhavidagdhatāviyātaḥ42 pravadati yat tad idam tu karņaśūlam || <13) [Pușpitāgrā]
khalajanaparinindayā guņānāņ na ca 43viha[74b]tiḥ prakrtis tu tasya saișā |43 bhavati tu guņitā44 tatah sphuțeyam na khalu khalā guņavarjitam dvișanti || <14) [Pușpitāgrā]
27 śāntagarveșu Ed.' · 28 grhītavidyāś Ed.' · 29 kaşās Hs. · 30 guņavatā Hs. · 31 jñātvā Ed.' · 32 doșās ~ Hs .; doşā[n eva hi] Ed. · 33 tān eva [ca] Hs .; [nityam satām] Ed. . 34 lipyante Hs. . 35 sambhāvanīm Hs. . 36 bahuh Hs. · 37 vacastu Hs. . 38 nişevyam Ed. · 39 [matsa]ram Ed. · 40 tā+ [ś]am Hs. . 41 paradūșane Hs. post corr., marg. (°ra°), Ed .; padūșaņe Hs. ante corr. · 42 vitathā budhavidagdhatā vidhātah Ed .; vitathābudhavidag dhamtāvipātaḥ Hs. post corr.2, ~°vidagdh[ā]tāvipātah Hs. ante corr .? . 43 [viha][74b]+ + + + .u .. .. [saișā |] Hs. . 44 bhanitis Ed .!
Page 469
DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 455
śiśirayanti ya eva manasvinaḥ śaśabhrtaḥ kiraņā iva sadguņāḥ | yadi dahanti ta eva 45khalān malam45 kva bhavatām akhalaḥ46 khalavallabhaḥ47 || <15) [Drutavilambita]
duḥkhāsikā kim iyam48 eti khalam prakāśa- kāntair guņair guņavatām ka ivāsya nāśaḥ | prītim parām sujanavat kim 49ayam na49 bhunkte prītyartha eva sakalaḥ purușaprayāsaḥ || <16> [Vasantatilakā]
tāpayanti50 param ity atiśītair abhyupaiti51 sujanaḥ52 paratāpī | svair 53guņair idam53 anuktam udāttair54 antaram sadasator atidūram || <17> [Svāgatā]
vākyam akșataguņam parātmano nādriyeta sujanasya sūribhiḥ | sarvathā svaparaghāti vāgvișam durjanasya parigrhyate katham || <18) [Rathoddhatā]
280] ninditam stutam athāpi yat krtam na pramāņam upakalpyate55 kva cit 56tādrśam ca lapitam56 yadīhate dhig vidambanam anātmavedanam || <19) [Rathoddhatā]
īrşyayādhikaguņeșu57 dīptayā spardhayā ca sadrśeșu dahyate | nirnimittam adhameșv avajñayā kena so 'yam anurajyatām58 khalaḥ || <20> [Rathoddhatā]
śikșate59 yadi ruşā60 pradīpyate na svayam ca guņavartma gāhate | durjanaḥ katham ayam cikitsyatām61 fūrjanān62 na paramasya bheșajam63 || <21) [Rathoddhatā]
doșam eva guņato vigāhate tatra cānyam anuśāsti durmatiḥ64 | jñātavān api katham cid anyataḥ pakșabhangabhayato na muñcati || <22> [Rathoddhatā]
45 khalāt malam Hs .; khalānalam Ed.' · 46 athavā Ed.' · 47 °vallabham Hs. · 48 ayam Hs. · 49 ayanta Hs. · 50 tā- rayanti Ed.' . 51 a[s]yupeti Hs. . 52 sujanān Ed.1 . 53 guņais tad idam Hs. · 54 u. [ā]t[e]r Hs. . 55 upakalpate Hs. . 56 tādrśo pi layi Hs. · 57 īrșayādhikagu° Hs .; īrșyayādhigu° Ed.' · 58 ananurajyatām Hs. · 59 śișyate Ed.' · 60 rupā Ed.1 . 61 vicitsyatām Hs. · 62 ūrjaļn]ān Hs., ūrjanān Ed. . 63 bhaișajyam Hs. . 64 [durmati] Hs.
Page 470
456 DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
ity alīkabudhamānadūșitam dūratas tam apavādavartmanaḥ65 | kāladașțam66 iva varjayanty amī sādhu śāsanavido 'pi sādhavaḥ || <23) [Rathoddhatā]
bhaktimān adhiguņād guņāmrtam sevate tadavareșu varșati | tadvivrddhipadavīm samam samaiḥ saņkathām67 diśati68 dakșiņo janaḥ || <24) [Rathoddhatā]
281]] nāmato 'pi sujanaḥ sukhāvahaḥ kim punar guņamayena karmaņā | trāsayaty ubhayathāpi sarpavad durjanas tv ayam akāņdaroșaņaḥ || (25) [Rathoddhatā]
69*adbhutapratibhayā viśāradāḥ69 śāradenduviśadā vipaścitaḥ | kasya nāma na haranti mānasam durjanaḥ kila na teșu tușyati || 26) [Rathoddhatā]
nāntam70 eti sujanaḥ *suceșțitair71 durjano 'pi 72caritair *asadguņaiḥ72 | kim cid 73u[ 124a| ktam idam73 antaram tayor *āgataprakaraņe74 katham cana || <27> [Rathoddhatā]
sarvathā bhuvanapāvanātmane75 sajjanāya76 guņarāśaye77 [*75a] namaḥ78 | sadguņapraņihitā79 durātmanām astu buddhir80 avadhūya dușțatām || <28) [Rathoddhatā]
*sarvābhyunnataRāșțrakūțatilakasyaśāntagītastuter81 uddāmadvișadAntakasya guņinām dhāmno guņānām api Lakșmījustapadāmbujasya jayinaḥ sāmantacūdāmaņeḥ *śrīmatTunganarādhipasya82 sudhiyaḥ sānāthyam evamvidham || <29) [Sārdūlavikrīdita]
65 eva vāda° Hs. . 66 °dusțam Hs. · 67 sāmkathām Hs. · 68 di .. ti Hs. · 69 a[ti. ]utapratibhavati śāvadāḥ | Hs .; ad- bhutaprati[bhayā] vi°~ Ed. . 70 +ntam Hs. · 71 .. [c]eșțitām Hs .; suceșțitād Ed. · 72 caritair daśadgulaih Hs. (oder: ~ daśadgulaiḥ); caritād asadguņāt Ed. · 73 [u]ktam idam Hs., + + .. m Hs. TH/JH; e[va sthita]m Ed.' · 74 āgataprakaraņam Hs., Hs.TH/JH; āgatam prakaraņāt Ed.' · 75 °pāvanā++e Hs. · 76 sajjanāya Hs. TH/JH post corr., marg. (°ya), Ed., sajja[nāya] Hs .; sajjanā Hs. TH/JH ante corr. . 77 [guņa]+++ Hs. . 78 Fol. 75 fehlt! . 79 opranī Hs. TH/JH . 80 buddhim Hs. TH/JH . 81 tarastrakuțamti°~°gī 2+[ti]r Hs. TH/JH; ~°gīta[stute]r Ed. · 82 śrī- mantanganarāº Hs.TH/JH; śrīma[ttu]nganara° Ed.
Page 471
DIE KOMMENTARE (RATNAŚRĪȚĪKĀ) 457
kīrtayo vidușāņ Tungamahīdharasamāśrayāt | prabhavanti mahānadyo yathā lokārthavrttayaḥ || <30) [Anușțubh]
Yaśaḥkīrtir iti khyātaḥ śrīmān83 +antyabhasūrataḥ84 kalyāņamitram atrābhūd bhikşuḥ Sindhuvibhūșaņaḥ || <31> [Anușțubh]
282 anyas tv āha |
āsāragurukā vāņī vādinām adya durbhagā | *tadviparyāsavinyāsā85 Ratnaśrījñānabhāratī || <32> [Anușțubh]
|| iti Daņdikāvyalakșaņațīkāyām Ratnaśrīnāmni dușkaraparicchedas trtīyaḥ ||
| samāptā ceyam țīkā 86Ratnaśrīḥ || || krtir86 iyam ācāryaRatnaśrījñānasya Simhalajanmanaḥ || || śriRājyapālasya rājñas trayovimśasamvatsare87 viraciteyam 88țīketi ||88]
83 śrīman Hs. TH/JH . 84 antyabhasūratah Hs.TH/JH, antyabha(?)sūrataḥ Ed. . 85 °ryāsevi° Hs.TH/JH, °ryā[sa]vi° Ed. · 86 ratnaśrīkrtir Hs. TH/JH . 87 vimsatsam° Hs. TH/JH . 88 țīketi [||] Hs. TH/JH; tīka Ed. Am Ende der Hs. TH/TH finden sich noch zwei Abschreiberstrophen (Ed., S. 282, Anm. 1):
granthasyaitasya sambandhi sahasrāņām catuștayam sahasram aparaņ caiva pramāņam parikīrtitam || [Anușțubh]
Ivrttā vyaktadyutayo lipayaś1 ceto haranti lokānām | fudyotanamyayānaḥ" śukter muktā *ivoddhūtāḥ1I || [Āryā]
I vrttā[v]yaktadyutayo[/]i[p]ayaś Hs. TH/JH; krtyavyaktadyutayas Ed. . " udyota[n]a[m]ya[y]an[a]h Hs. TH/JH; udyotanaiś ca śānaih Ed .; lies: *pradyo° statt udyo° bzw. *uddyo° ? · "I ivoddhatāḥ Hs. TH/JH, Ed. (oder lies: *ivodbhūtāḥ ?)
Page 473
- PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Page 475
6.1 Philologische Bemerkungen zur Ausgabe der Ratnaśrīțīkā
Rt. ad KĀ 3.1
4 sāpekşatve 'pi : sapekarthe Ed .; vgl. Rt. ad KĀ 3.79. Es ist sehr unwahrscheinlich, daß Ratna- śrījñānas Text an dieser Stelle sāpekșārthe gelautet hat, wie die editio princeps von THAKUR und JHA uns glauben machen will. Die grammatische Standardformulierung, die oft in Kommentarwerken be- gegnet, lautet sāpeksatve 'pi gamakatvāt samāsaḥ.1 Die Tatsache, daß Ratnaśrījñāna selbst denselben Ausdruck in eben diesem Wortlaut in seiner Erklärung zu KÄ 3.79 verwendet hat, berechtigt uns, hier die Konjektur sāpekşatve 'pi vorzunehmen. Mit dieser Bemerkung will der Kommentator auf die Besonderheit des Ausdrucks pādānām ādimadhyāntagocaram hinweisen. Es fällt nämlich auf, daß das Wort pāda-, das sich sinngemäß auf ādimadhyāntagocaram bezieht, kein Glied des Kompositums ist. Dies birgt eine zumindest theoretische Vieldeutigkeit in sich. Den oben zitierten Standardausdruck verstehe ich entsprechend den Ausführungen von ABHYANKAR folgendermaßen: Selbst bei der Not- wendigkeit, ein externes Kompositumsglied einzubeziehen (sāpeksatve 'pi), ist das Kompositum (samāsaḥ) hier dennoch in dieser Form zulässig, da der Sinn klar ist (gamakatvāt).
Rt. ad KĀ 3.4
· kim māneneti ... kriyate | : ki māneneti | ... kriyate Hs., kim māneneti ? ... kriyate, Ed. Im Unter- schied zu THAKUR und JHA interpretiere ich kim māneneti ... kriyate als einen selbständigen Fragesatz, der durch den folgenden Satz beantwortet wird. Die Erklärung kim māneneti śabdārthapradhānam etad yamakavyākhyānam kriyate | bhāvārthacarcāyām ativistaraprasangāt | heißt dann: „Warum wird [hier] die Erklärung des Yamaka manena usw. [nur] im Hinblick auf den Wortsinn vorgenommen? Weil die Gefahr zu großer Weitschweifigkeit besteht, wenn man [auch noch] den implizierten Sinn2 diskutiert.“
Rț. ad KĀ 3.5
3 mānasambādhe hi Hs. : mānasam va avehi | Ed.' Es ist kaum zu bezweifeln, daß auch das Manu- skript von THAKUR und JHA genauso gelesen hat wie die nepalesische Handschrift. Der Text der editio princeps läßt sich folgendermaßen erklären: Das doppeldeutige Akşara bā/vā haben die Herausgeber fälschlich als vä interpretiert und anschließend haben sie das Aksara dhe anscheinend als ve verlesen,3 wobei der Danda nach nunnamānam vermutlich stillschweigend getilgt wurde. Als Folge davon haben THAKUR und JHA die Wörter anders getrennt, und so ist die hier wenig sinnvolle Lesart mānasam vā avehi entstanden. Der richtige Text lautet jedoch mānasambādhe hi. Die ganze Erklärung māna- sambādhe hi tasminn avakāśam asau labhate besagt: „Denn (hi) im Fall von Herzensnot (mānasam- bädhe) findet er [d. h. der Liebesgott] darin [d. h. im Herzen der Frauen] einen Angriffspunkt.“ Mit an- deren Worten, er macht die Frauen verliebt. Das Wort sambādha- verwendet Ratnaśrījñana im übrigen auch an anderen Stellen.4
1 Vgl. ABHYANKAR 1977, s. vv. gamaka-, sāpekșa -. 2 Zu der Opposition śabdārtha und bhāvārtha vgl. Rț. ad KĀ 1.12 und 1.45. 3 Vgl. Anhang 10. 4 Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.97 und KĀ 3.147.
Page 476
462 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
R. ad KĀ 3.6
2 *parikşeparatnayoga° : ~°ratnayoga° Hs .; parikhe[vopalyogā° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.6: yons su bskor bas dan rin po *che dan ldan pa la für Skt. *parikeparatnayoga°. Die Dpan Țīkā bestätigt zweifellos, daß in der Handschrift der Ratnaśrītīkā, die von Dpan Lo tsā ba benutzt wurde, parikșepa° gestanden hat. Die Wiedergabe rin po *che dan ldan pa la sogs pas spricht ferner dafür, daß der tibeti- sche Gelehrte *°ratnayogādi° und nicht °ratnāyogādi°, wie in der nepalesischen Handschrift überliefert, gelesen hat. Eine zweite Stelle in der Ratnaśrītīkā, an der der Ausdruck ratnayoga- innerhalb desselben Kontextes verwendet wird,5 weist darauf hin, daß *°ratnayogädi° an der vorliegenden Stelle höchst- wahrscheinlich die ursprüngliche Lesart ist. Aber auch ohne diesen Beleg wäre es zwingend gewesen, den überlieferten Wortlaut zu emendieren, denn das Wort äyoga- hätte der Gelehrte schon wegen der dadurch entstehenden unerwünschten Mehrdeutigkeit kaum verwendet haben können.6 Was den Inhalt angeht, so wird mit der Erklärung *parikşeparatnayogādisādharmyena auf die gemeinsamen Eigen- schaften des Meers und eines Gürtels, wie z. B. das Umschließen, die Verbindung mit (d. h. das Vor- handensein von) Juwelen usw., hingewiesen. Diese gemeinsamen Eigenschaften berechtigen den Dich- ter, das Meer mit einem Gürtel zu identifizieren und dabei die Rūpaka-Stilfigur ambhodhiraśanā- zu verwenden.
6 praja *lokā : praja lebhoḥ | Hs .; prajā janā Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.6: skye dgu 'og mi rnams. Der Wortlaut der nepalesischen Handschrift ist offensichtlich stark verderbt. Dennoch erscheint mir prajā * lokā die nächstliegende Konjektur zu sein (trotz des Wortlautes der editio princeps), denn auch in Rt. ad KĀ 3.40 (prajāsv iha lokesu) wird prajā durch lokāḥ erklärt. Man vergleiche außerdem die Erklä- rung in Dt. ad KA.T 3.6: skye dgu 'og mi rnams.7
Rț. ad KĀ 3.7
6 anyais *tvatkrpāņamārgo° : anyaiļs] kankrpāņabhīmo° Hs .; anyais tvatkrpāņabhramo° Ed.' Vgl. Dt. ad KA.T 3.7: khyod kyi ral gri'i lam las. Die Erklärung in der Dpan Tīkā bestätigt Skt. tvat- krpāna°, es läßt aber nicht sicher entscheiden, was genau der tibetische Kommentator danach gelesen hat. Die beiden Lesarten, °bhīmo° (Hs.) und °bhramo° (Ed.), sind anscheinend korrupt, auch wenn °bhī- mo° bei einer gezwungenen Interpretation vielleicht möglich wäre.8 Dpan Lo tsa ba scheint jedenfalls etwas anderes gelesen zu haben. Tib. ral gri'i lam könnte Skt. krpānapatha- „Bahn des Schwertes“ oder Skt. krpāņamārga- entsprechen.9 Sollte Dpan Lo tsā ba in der Tat *°krpānapatho° gelesen haben, wäre auch *°krpānapattro° denkbar, zumal krpānapattra- „Blatt des Schwertes“ inhaltlich noch besser passen würde. In der nepalesischen Handschrift liest man gemeinsam mit der Ausgabe von THAKUR
5 Vgl. Rt. ad KĀ 3.149: arņavaḥ śakvarī mekhalā ratnayogādinā yasyā ity arņavaśakvarī. 6 Skt. ratnāyoga- ließe sich sowohl als ratn>-āyoga- wie auch als ratn>-âyoga- analysieren, wobei nicht zu entscheiden wäre, was der Verfasser im Sinne gehabt hätte. 7 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma drückt sich folgendermaßen aus: ... da lta ni mna' 'bans kyi skye dgu rnams rgyal po bzan po dan ldan par gyur to (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 498); vgl. NTEDMT, s. vv. mna' 'bans „subject, citizen“ und mna' 'og „under the power of, under the lordship of, subordinate, dependent, subject“. 8 Vgl. Skt. bhīmā- „Peitsche“ (pw, s. v. bhīma- 3). 9 Vgl. pw, s. v. asipatha-, und Jä, s. v. gri; für tib. gri lam notiert JÄSCHKE „lit. 'the path of the knife', the cut, incision“.
Page 477
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 463
und JHA °bh° und °mo°, wobei zu beachten ist, daß in dieser Art der Newārī-Schrift das Akşara mo ge- legentlich mit so und seltener auch mit go verwechselt werden kann.10 Die Konjektur * krpānamārgo° kann unter diesen Umständen nur als ein Versuch gelten, den Textbefund des Sanskrittextes mit Dpan Lo tsä bas Interpretation der Stelle zu vereinbaren. Ohne auf den tibetischen Text Rücksicht zu neh- men, wäre auch °krpāneno° eine denkbare Lesung.
11 ācchedāt Hs. : ācchādanāt Ed.' Die Lesart der editio princeps ist zweifellos inferior. Die Erklä- rung vipatter durlabhasahāyatvāt | tena vā teșām ācchedāt | läßt sich so übersetzen: „[Sie sind ohne ihre Fußknechte usw.], weil aufgrund [ihres] Unglücks Hilfe schwer zu bekommen ist; oder weil [sie, d. h. die Feinde] durch ihn (tena) [d. h. durch den König] dieser (teşäm) [Teile ihrer Armee] gewaltsam beraubt sind.“
Rt. ad KĀ 3.9
10 raņopakaraņena tathāvidhena vayam nāsāditaḥ : ranopa°°vidhena ca nāsīdita Hs. post corr .; raņopakaraņe[nāsmadvidhāḥ] āsāditāḥ Ed.'; raņo | pa° Hs. ante corr. Ich deute das unverständ- liche nāsīditā als ein verschriebenes *nāsāditāḥ. Zum einen ist zu beachten, daß die Akșaras sā und sī oft nur schwer zu unterscheiden sind, und zum anderen wird äsāditah anscheinend auch im Manuskript von THAKUR und JHA überliefert. Die Lesart nāsāditah muß als n> âsāditāḥ „nicht nicht zugrunde ge- richtet, d. h. völlig zugrunde gerichtet“ mit doppelter Negation analysiert werden.11 Das in der nepalesi- schen Handschrift überlieferte ca läßt sich in diesem Kontext nicht sinnvoll interpretieren, da sich ta- thvidhena zweifellos attributiv auf das vorangehende ranopakaranena bezieht, ca somit keine koordi- nierende Funktion mehr haben kann. Andererseits vermißt man als Leser das Subjekt zu nāsāditāḥ, das der Strophe zufolge in nah enthalten sein muß. Daher ist es fast zwingend, ca als den verstümmelten Überrest eines ursprünglichen *vayam zu deuten. Ich konjiziere dementsprechend.
Rt. ad KĀ 3.11
3 tayā *vottaram : tayā cottaram Hs .; [tathā utkaliļkottaram Ed.' Für das Kompositum utkalikot- taram, das syntaktisch auf manah bezogen ist, bietet Ratnaśrījñāna zwei alternative Analysen, nämlich utkalikā ... uttarā ... yasya ... manaḥ und tayā [d. h. utkalikayā] ... uttaram ... manaḥ. In solchen Fällen verwendet der Kommentator in der Regel die Disjunktivpartikel va und nicht die Konjunktion ca. Da die Akșaras va und ca bzw. vo und co in der Newārī-Schrift leicht zu verwechseln sind, liegt die Ver- mutung nahe, daß der Kopist irrtümlicherweise co° statt vo° geschrieben hat.12
Rt. ad KĀ 3.12
3 ºonmādavyādhiº Hs. : °onmāda[mūrcchā]vyādhi° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.12: smyo ba dan nad dan für Skt. °onmadavyādhi°. Vermutlich haben THAKUR und JHA °mūrccha° selbständig hinzugefügt,
10 Vgl. Anhang 10. 11 Theoretisch könnte man auch an *nāśīkrtāh anstelle von nāsīditāḥ denken, jedoch ist dies paläographisch zu weit vom überlieferten Wortlaut entfernt. 12 Vgl. die sehr ähnlich formulierte Erklärung zu alpaprānāksarottaram in Rt. ad KĀ 1.43: alpa- prāņāni vargaprathamādīni akşarāņi uttarāņi bhūyāmsi yasmin tair vottaram adhikam tad anudya śithilam vidhīyate (Ed. THAKUR/JHA 1957, S. 30). Zum Kompositumstyp mit uttara- als Hinterglied vgl. AIG, II.2, § 108c.
Page 478
464 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
was jedoch völlig unnötig ist. Oder wollten die Herausgeber das möglicherweise in ihrer Handschrift überlieferte und sicherlich überflüssige °mūrccha° tilgen? Ratnaśrījñana nennt an dieser Stelle neun der zehn Zustände, in denen eine von ihrem Geliebten unbefriedigte Frau der Reihe nach (kramena) gerät. Diese sind abhilāşa „Verlangen“, cintana „Gedanke“, anusmrti „Erinnerung“, gunakīrtana „Erwähnen der Tugenden“, udvega „Unruhe“, vilāpa „Wehklage“, unmāda „Tollheit“, vyādhi „Krankheit“ und jadatā „Stumpfheit“. Der zehnte und letzte Zustand ist marana „Tod“ durch das Feuer der Liebe (kāmāgninā).13 Eben diesen Zustand bezeichnet Daņdin mit avasthā ... anganāśinī, und darauf bezieht sich Ratnaśrījñānas Erklärung.
6 arodhum Hs. : [anganām] ārodhum Ed. Der Zusatz von THAKUR und JHA ist zwar sinnvoll, aber nicht unbedingt erforderlich. Möglicherweise reichte es Ratnaśrījñāna, anganām einmal in der Erklä- rung zu der Variante tādrśīm zu erwähnen, weshalb er dieses Wort als Pratīka nicht ein zweites Mal wiederholt hat.
Rt. ad KĀ 3.13
2 vigrhya Hs. : nigrhya Ed. Die Entscheidung, welche Lesart - vigrhya oder nigrhya - dem Original angehört hat, fällt nicht leicht. Zunächst ist zu beachten, daß das fragliche Wort mit dem vorangehen- den netre an dieser Stelle kein Zitat aus dem Grundtext darstellt. Die beiden Wörter netre und nigrhya werden erst weiter unten im Kommentar als Pratīka zitiert und paraphrasiert. Hier hat man hingegen eine sinngemäße Ergänzung, die Ratnaśrījñāna auf der Basis des Grundtextes der Vollständigkeit halber gemacht hat. Dabei bleibt unsicher, ob der Kommentator netre nigrhya einfach wiederholt hat oder doch aus stilistischen Gründen den Ausdruck variiert hat. Falls letzteres zuträfe, wäre vigrhya als lectio difficilior zu betrachten. Für vi-vgrah würde man die Bedeutung „ergreifen, packen“ ansetzen.14 Solange man diese Stelle nicht anhand eines weiteren Textzeugen überprüfen kann,15 sehe ich keinen zwingenden Grund, von dem überlieferten Wortlaut der nepalesischen Handschrift abzuweichen.
3 *kliştān : krstānām Hs., krstān Ed. Die tibetische Entsprechung drans pa'i weist darauf hin, daß bereits Son ston und Lakşmīkara in ihrer Vorlage Skt. krstān gelesen haben. Diese Lesung wird auch von Dpan Lo tsā ba bestätigt, der Ratnaśrījñānas Erklärung krstān viksiptamanasah wörtlich mit drans te yid g.yens pa'i übersetzt hat. Zwar bezeugt die spätere zweisprachige Überlieferung ebenfalls drans pa'i, aber im Sanskrittext von YZ steht kliştān,16 während krstān nur bei Si tu Paņ chen zu finden ist. Vermutlich hat Źa lu Lo tsā ba in seinen indischen Handschriften kliștān gelesen und in seine zwei-
13 Zu der Liste der zehn Zustände und der Art und Weise ihrer Darstellung auf der Bühne vgl. Nātyaśāstra 22.169-192; s. auch Bhānudattas Rasamañjarī 122-132 (Ed. TRIPATHI 1981, S. 264-271). Eine davon abweichende Liste der zehn Stufen der Liebe findet sich in Vātsyāyanas Kāmasūtra 5.1.4-5: daśa tu kāmasya sthānāni | cakşuhprītir manahsangaḥ samkalpotpattir nidrācchedas tanutā vișayebhyo vyāvrttir lajjāpraņāśa unmādo mūrcchā maraņam iti teșām lingāni | (Ed. DURGĀPRASĀDA 1900, S. 255- 256), „Die Liebe aber hat zehn Stufen. Augenliebe, Gedenken im Herzen, Entstehen von Vorsätzen, Schlaf- losigkeit, Abmagern, Abwenden von der Sinnenwelt, Aufhören des Schamgefühls, Wahnsinn, Ohnmacht und Tod: das sind deren Zeichen.“ (Übers. SCHMIDT 1957, S. 324). 14 Das Verb ist in dieser Bedeutung mehrfach belegt, allerdings jeweils in konkreter, nicht in übertragener Bedeutung; vgl. pw, s. v. Vgrabh; s. auch PW, s. v. Vgrabh. 15 Die Entsprechung mig nas bzun in der Dpan Țīka hilft nicht, die Entscheidung sicher zu treffen. 16 Auch die verderbte Variante kmastīn in M geht auf kliștān zurück.
Page 479
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 465
sprachige Ausgabe übernommen. Zugleich hat der Gelehrte jedoch in der tibetischen Übersetzung die alte Wiedergabe von Skt. krstān beibehalten. Si tu Paņ chen hat in seiner Handschrift der Ratnaśrīțīkā anscheinend krstān gelesen, wie dies auch im Manuskript von THAKUR und JHA sowie in der nepalesi- schen Handschrift überliefert wird, und den Sanskrittext der zweisprachigen Ausgabe entsprechend geändert. Die Sanskrit-Handschriften, darunter anscheinend auch das südindische Ms. W, überliefern allerdings kliştān. Wenn man zusätzlich die Tatsache berücksichtigt, daß Ratnaśrījñānas Paraphrase vikşiptamanasah eher kliştān als krstān entspricht und auch die spätere Bemerkung ubhayadarśana- rasavyākulāḥ in diese Richtung weist, darf man annehmen, daß es sich bei krstān um eine alte Ver- derbnis in der Überlieferung der Ratnaśrītīka handelt, die möglicherweise durch karsanti - wegen der gemeinsamen vkrs - verursacht wurde. Auch eine gewisse phonetische Ähnlichkeit von klistān und krstān könnte dabei eine Rolle gespielt haben.
Rị. ad KĀ 3.14
2 idam Hs. : idam [sārasam tatra] Ed. Der Text in eckigen Klammern wurde aller Wahrscheinlich- keit nach von THAKUR und JHA ergänzt. Ein solcher Zusatz ist allerdings unnötig, da sarasa idam sāra- se genau Ratnaśrījñānas Schema bei der Erklärung von Vrddhi-Bildungen entspricht. Das Schema sieht folgendermaßen aus: Genitiv des Grundwortes + idam + Vrddhi-Form im jeweiligen Kasus.17
5 yasminn iti : yasmin | yat Hs .; yasmin [tatra] Ed. Ähnlich wie in der nepalesischen Handschrift stand nach yasmin anscheinend auch im Manuskript von THAKUR und JHA ein Wort, das nicht beson- ders gut in den Kontext paßte. Genau das könnte die Herausgeber veranlaßt haben, das fragliche Wort durch tatra zu ersetzen, wobei ihr Eingriff durch die eckigen Klammern gekennzeichnet worden ist. Ich möchte anstelle von tatra die Konjektur iti vorschlagen, was dem Kommentarstil Ratnaśrījñānas besser entsprechen würde.18
10 *krathati | : kratheti Hs .; mām Ed.' Will man dem überlieferten Text der nepalesischen Hand- schrift Glauben schenken, muß man annehmen, daß Ratnaśrījñana zunächst eine Verbform der seltenen Vkrath verwendet hat,19 um den Ausdruck kurute ... antakāmișam zu paraphrasieren. Eine Erklärung mit einem derartig seltenen Wort erscheint befremdlich, aber vielleicht hat der Kommentator gerade aus diesem Grund im Anschluß hantīti yävat geschrieben, um den gemeinten Sinn zu verdeutlichen. Diese Art von Erklärung durch ein Zitat des Grundtextes, eine Paraphrase und anschließende Nennung des gemeinten Sinnes mit iti yāvat ist mehrfach in der Ratnaśrīțīkā belegt.2° Daher kann man nicht aus- schließen, daß der Gelehrte auch hier so verfahren ist. Der Wortlaut der editio princeps muß als lectio facilior bewertet werden.
Rt. ad KĀ 3.15
3 pīdāhetur madano 'po° : ~°naḥ | apo° Hs .; pīdahetuḥ apo° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.15: gdun bar byed pa'i phyir für Skt. pīdahetu. Zwar bestätigt die Dpan Țīkā die Lesart der nepalesischen Hand-
17 Vgl. z. B. Rț. ad KĀ 1.57, 3.50, 3.91, 3.113. 18 Vgl. hierzu Rt. ad KĀ 3.35, 3.66, 3.89, 3.125, 3.152, 3.168, 3.170. 19 Zur Vkrath „töten“ vgl. Pāņ .- Dhātup. 1.838-839; Ableitungen von dieser Wurzel finden sich vor allem in lexikographischen Werken. Vgl. z. B. Amarakośa 2.8.115, wo krathana- als Synonym von vadha- „Tötung, Mord“ aufgeführt ist; s. auch APTE, s. vv. Vkrath, krathana- und krātha -. 20 Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.56: cārutayā śobhayopayanti samgacchante | śobhanta iti yāvat |.
Page 480
466 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
schrift nicht ausdrücklich, allerdings gibt es keinen zwingenden Grund, an dem überlieferten Wortlaut zu zweifeln, auch wenn madanah in der editio princeps fehlt. Die Paraphrase pīdāhetur madanaḥ könnte man etwa so verstehen: „(Der vom Malaya-Gebirge herkommende Wind ist für mich nicht er- freulich), [sondern] eine Ursache der Pein, [denn] er macht [mich] [liebes]toll".
7 madanāyata Hs. : madanāyattau Ed.' Die Form madanāyata läßt sich formal als die 3. Person Sin- gular Präsens Medium des Denominativs madanāy (°yate) „dem Liebesgott gleichen“ (mit ~°yata aus ~°yate vor i°) bestimmen. Man erwartet hier allerdings die Dualform *madanāyeta (mit ~°yeta aus ~oyete vor i°). Vermutlich liegt in der nepalesischen Handschrift eine Verderbnis vor, es sei denn, Ratnaśrījñāna hat doch die 3. Person Dual Präsens Aktiv (mit ~°yata aus ~°yatah vor i°) konstruiert. Ansonsten kommt noch die Konjektur madam nayata in Frage, die nur einen geringfügigen Eingriff erforderlich macht. Demgegenüber scheinen THAKUR und JHA den Text stärker gegen ihren Befund ge- ändert zu haben.
Rt. ad KĀ 3.16
5 manoharatma Hs. : manoharā me Ed.' Es ist zwar denkbar, daß Ratnaśrījñāna me vor mama als Pratīka geschrieben hat, ich ziehe jedoch die Lesung manoharātmā mama der nepalesischen Hand- schrift als lectio difficilior vor. Auch inhaltlich spricht einiges für °atmä, denn dadurch hebt der Kom- mentator die innerliche Schönheit (vgl. die Begründung svabhāvarūpagunayogāt) gegenüber der nur äußerlichen Schönheit (vgl. āhāryam rūpam) bei der ersten Verwendung von hāriņī hervor. Was die maskuline Endung °ātmā betrifft, so vergleiche man z. B. KĀ 3.40d und Rț. ad KĀ 3.40.21 Die Substi- tution des enklitischen Genitivs me durch die volle Form mama entspricht der Praxis Ratnaśrījñānas.22
6 ** samdehavrttim : °sandehavarttī Hs., °sandeham Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.16: srog la'an the tshom za bar 'jug pa. Die überlieferte Lesart °varttī (d. h. °vartī Nom. Mask. Sg. von vartin-) ergibt meines Erachtens keinen guten Sinn. Deshalb schlage ich unter Vorbehalt die Konjektur *ovrttim vor. Die Dpan Tīkā scheint mit 'jug pa von der Konstruktion her ebenfalls für *ovrttim zu sprechen.
Rt. ad KĀ 3.17
7 +avacanam : avacanam | Hs., avacanam [sat] Ed. Die überlieferte Lesart avacanam erweckt den Verdacht, daß sie erst nachträglich an dieser Stelle hinzugefügt wurde. Offensichtlich haben THAKUR und JHA das einzeln stehende avacanam ebenfalls als störend empfunden und deswegen sat dahinter ergänzt. Die Lesart avacanam läßt sich entweder als Attribut zu kamalam oder aber als Adverb inter- pretieren. Die erste Interpretation scheidet hier allerdings aus, denn das Pratīka akatham wurde bereits oben im Kommentar durch avacanam paraphrasiert, und es gibt keinen zwingenden Grund, die Glosse hier noch einmal zu wiederholen. Gegen diese Interpretation spricht auch die Wortstellung. Als Adverb wäre avacanam, tentativ „in einer nicht ausdrückbaren Weise“, von seiner Stellung her nur als Para- phrase von katham sinnvoll. Mir ist allerdings keine Paraphrase von katham als Indikator einer rhetori- schen Frage bekannt, als deren Verderbnis man avacanam deuten könnte. Daher rechne ich auch mit der Möglichkeit eines nachträglichen Einschubs, der in der Ähnlichkeit von katham und akatham seine Ursache gehabt haben könnte.
21 S. auch WHITNEY 1889, § 436. 22 Vgl. tava für te im Kommentar zur gleichen Strophe.
Page 481
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 467
Rt. ad KĀ 3.19
2 *ādito vā : ādir vvā Hs., ādir vā Ed. Die überlieferte Lesart läßt sich grammatisch nicht rechtferti- gen. Deshalb nehme ich an, daß hier eine Verderbnis vorliegt, und schlage die Konjektur *ādito vā vor.23 Vermutlich ist zunächst das Aksara °to ausgefallen, und dann wurde nachträglich der Sandhi ādi«r» vvā durchgeführt.
Rt. ad KĀ 3.20
3 śabdo 'pamāna ityādir vācakaḥ : śabdo pamāna ~ Hs., śabda upamānetyādivācakaḥ Ed.' Diese Stelle bereitet einige Schwierigkeiten, wobei das Verständnis dadurch erschwert wird, daß der Text an- scheinend nicht einheitlich überliefert worden ist. Der Wortlaut upamānetyādivācakah der editio princeps erweckt den Verdacht, daß er eine stillschweigende Konjektur darstellt. Es kann nicht ausge- schlossen werden, daß das Manuskript von THAKUR und JHA ähnlich wie die nepalesische Handschrift las. Der Text der editio princeps ist ungrammatisch und deshalb sicher nicht der ursprüngliche Wort- laut Ratnaśrījñānas. Die Lesart der nepalesischen Handschrift läßt erkennen, daß der Kommentator das Pratīka śabdah nicht einfach durch vācakah paraphrasiert,24 sondern dieses noch weiter konkretisiert hat. Da śabdo hier sicherlich als Pratīka fungiert, kann man das Kompositum śabdopamāna ausschlie- ßen. Aufgrund der Sandhi-Gesetze muß pamāna dann für 'pamäna stehen, mit der für diesen Abschrei- ber häufigen Auslassung des Avagraha. Da in der Strophe von dem zunichte werdenden Groll (Skt. māna- „Selbstgefühl, Hochmut; Groll“) die Rede ist, erscheint es plausibel, daß der Kommentator hier auf apamānaḥ „Verachtung“ usw. (ityādih) hingewiesen hat.25 Damit wäre gemeint, daß von dem Groll der Frau nichts übrigbleiben wird als der bloße Name, nämlich das Wort māna- oder apamāna- u. ä. Zur Syntax von ityādi in der Ratnaśrīțīkā sei auf Rt. ad KA 3.117 und 3.129 verwiesen.26
Rt. ad KĀ 3.21
· tādanam prahāram vā. In dieser Erklärung stellt prahāram die direkte Paraphrase von tādanam dar, wobei vā ein Pratīka aus dem Grundtext ist. Dieses vā ist nicht mit der Disjunktivpartikel zu ver- wechseln, die Ratnaśrījñāna dann verwendet, wenn er zwei alternative Erklärungen zu einem Wort aus dem Grundtext gibt.27
Rị. ad KĀ 3.23
3 adya Ed. : adhya Hs. Zwar wäre es theoretisch möglich, *athānantaram madhyaprāvrși statt athā- ntaram adya prāvrsi zu lesen, aber diese Interpretation ist schon deshalb nicht vertretbar, weil der Nīpa-Baum am Anfang der Regenzeit und nicht in deren Mitte zu blühen beginnt. In Dt. ad KĀ.T 3.23
23 Dazu vgl. Rt. ad KĀ 3.2. 24 Für ähnliche Paraphrasen vergleiche man z. B. Rt. ad KĀ 1.65, 1.75, 3.98, 3.103 und 3.135; s. auch Amarakośa 1.6.2b: śāstre śabdas tu vācakah. 25 Vgl. Ratnaśrījñānas Erklärung mānam priyajanavaimukhyam. 26 Vgl. Rt. ad KĀ 3.117: nānābhangiśatākrstalokā ityādes tulyadharmasprśo girah und Rt. ad KĀ 3.129: samudraḥ pīyata ityādeḥ padasamudāyasya. 27 Vgl. z. B. ūdho 'bhinanditaḥ pratyudgato vā (Rț. ad KĀ 3.56), šālini sambandhite virājamāne vā (Rt. ad KĀ 3.88), san vidyamānaḥ śobhano vā (Rț. ad KĀ 3.90), sanātanaḥ śāśvato Vișņur vā (Rț. ad KĀ 3.116).
Page 482
468 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
steht dbyar gyi dus su für Skt. prävrsi, und zu dem findet sich dort eine genaue Entsprechung von Skt. adya, nämlich da lta, auch wenn das Wort nicht an der entsprechenden Stelle erscheint.
" sprśed *bhavet | : sprśedabhavet | Hs .; sprśed gacched iti Ed. Die Formen der vbhū in der Bedeu- tung „in etwas hineinkommen, geraten in, gelangen zu“ werden mit dem Akkusativ verwendet.28 An- scheinend ist die Paraphrase *bhavet hier genau in dieser Bedeutung gemeint.
Rt. ad KĀ 3.24
' nrtyaty eşo 'yam | : nrtyaty eşa yamaka vya{ .. |}petayamakam Hs .; nrtyati | Ed.' Der Schreiber hat nach esa das Wort yamaka und einen Teil der abschließenden theoretischen Erklärung an die fal- sche Stelle geschrieben.29 Es ist denkbar, daß Ratnaśrījñana esah durch ayam paraphrasiert hat,30 wobei in der Vorlage entsprechend der Schreibgewohnheiten möglicherweise nur eso yam gestanden hat. In dem überlieferten Text läßt sich diese mutmaßliche Paraphrase yam hinter esa noch erkennen. Viel- leicht hat gerade yam den Schreiber zu der vorliegenden Verderbnis veranlaßt. Die Variante nach dem Text der editio princeps, bei der esa ganz am Anfang des Kommentars zu dieser Strophe steht, ist we- niger zwingend; sie macht eher einen sekundären Eindruck. Wichtig ist die Tatsache, daß in der nepa- lesischen Handschrift das Wort esa erst am Ende der Erklärung zu dieser Strophe erscheint, entspre- chend der Wortstellung des Grundtextes.
Rt. ad KĀ 3.25
2 * uddhrte° : uddhrtye° Hs. In den meisten modernen Ausgaben begegnet zwar die Lesart uddhrtya, die alten Textzeugen überliefern aber einheitlich die Lesart uddhrtā. Da auch Ratnaśrījñāna uddhrtā als Pratīka weiter unten in seinem Kommentar zitiert und es durch vijitya grhītā „nachdem [er die Fürsten- schar] besiegt hatte, ergriff [er die Erde]“ paraphrasiert, ist es wenig zweifelhaft, daß der Anfang der Erklärung *uddhrtetyādi gelautet hat. Die fehlerhafte Schreibung uddhrtye° anstelle von uddhrte° könnte sich durch den Einfluß des darauffolgenden Akşara °tyā° in °tyādi erklären.
Rt. ad KĀ 3.26
4 raņeşu samareşu : om. Hs., Ed. In der nepalesischen Handschrift fehlt das Pratīka raneșu und seine Paraphrase. Dasselbe scheint auch im Manuskript von THAKUR und JHA der Fall gewesen zu sein. Vermutlich haben die Herausgeber deshalb ranesu vor dvişatām hinzugefügt. Es wäre in der Tat ungewöhnlich für Ratnaśrījñana, lediglich ranesu wegzulassen, während er alle anderen Wörter aus dem Grundtext zitiert hat. Daher entsteht der Verdacht, daß der entsprechende Passus im Laufe der Überlieferung verlorengegangen ist. Wenn man ihn als ranesu samaresu restituiert,31 sollte man ihn aus Gründen der Wortstellung am ehesten vor hatäh ergänzen.32 In der Dpan Țīka wird die tibetische
28 Vgl. pw, s. v. Vbhū, 8), und PW, s. v. Vbhū, 3). 29 Vgl. Ratnaśrījñānas Erklärung dvitīyacaturthapādādivyapetayamakam am Ende des Kommen- tars zu dieser Strophe. 30 Vgl. Rt. ad KĀ 1.53. 31 Vgl. Rt. ad KĀ 3.85: yudhi samare; von allen Wörtern mit der Bedeutung „Kampf, Schlacht, Krieg“ ist samara- dasjenige, das Ratnaśrījñāna am häufigsten verwendet. 32 Zwischen antakarena und hatāh könnte ein längerer Textabschnitt fehlen. Es ist denkbar, daß direkt nach antakarena noch eine genaue Paraphrase davon gestanden hat (vgl. Dt. ad KĀ.T 3.139: mthar byed de 'jig byed dam Gśin rje ñid kyis).
Page 483
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 469
Entsprechung g.yul du für Skt. ranesu am Anfang des Kommentars zu dieser Strophe zitiert, wobei die Wortstellung dort durch den tibetischen Grundtext bedingt ist.
Rt. ad KĀ 3.27
· Es ist nicht auszuschließen, daß es zwischen KÄ 3.26 und KA 3.27 ursprünglich noch eine weitere Strophe gegeben hat. Dieser Verdacht entsteht deswegen, weil man zwischen den beiden Strophen ein Beispiel für das Yamaka am Anfang der ersten, der zweiten und der vierten Strophenzeile (Struktur: Aal -Ab1-Ad1) erwartet.33 Ratnaśrījñāna äußert sich dazu allerdings nicht. Nimmt man an, daß Daņdin die fehlende Strophe wirklich geschrieben und das Beispiel für die obige Struktur nicht versehentlich ausgelassen hat, wird man aus Ratnaśrījñanas Schweigen die Folgerung ziehen müssen, daß spätestens im 10. Jh. der Grundtext des Kāvyādarśa ohne ein Beispiel für das Yamaka am Anfang der ersten, der zweiten und der vierten Strophenzeile überliefert wurde. Auch wenn dem alten Sanskrit-Kommentator anscheinend nichts aufgefallen ist, hat bereits Dpan Lo tsa ba diese Besonderheit in Dandins Text be- merkt und sich dazu am Ende seiner Erklärung zu KÄ.T 3.27 folgendermaßen geäußert: 'dir rkan pa dan po dan gñis pa dan bźi pa la yod pa żig dper ma brjod par snan no „Es scheint, daß hier kein Beispiel [für das Yamaka am Anfang] der ersten, der zweiten und der vierten Strophenzeile gegeben (wörtl .: „gesagt“) worden ist.“
Rt. ad KĀ 3.29
2 bhramarasya | *aler : jamarasyālir Hs .; bhramarasya alina Ed. In der nepalesischen Handschrift liegt sicherlich eine Verderbnis vor, die sich aber leicht beheben läßt. Was das unverständliche jama- rasya angeht, so dürfte der gedruckte Text mit bhramarasya den richtigen Wortlaut bieten, unabhängig davon, ob er auf der Handschrift beruht oder durch Emendation zustande gekommen ist. Das über- lieferte °alir muß lediglich in *äler geändert werden. Skt. ali- bedeutet hier ähnlich wie in KA 3.50 „Menge, Schar, Schwarm“. Ratnaśrījñāna verdeutlicht, daß das Kopfhaar nicht mit einer einzigen Biene, sondern mit einem ganzen Bienenschwarm zu vergleichen ist, trotz Dandins knapper Diktion, in der der Schwarm fehlt. Die Lesart alina der editio princeps ist möglicherweise so zustande gekom- men, daß THAKUR und JHA °alir oder sogar die richtige Lesart *aler in ihrem Manuskript als eine weitere Paraphrase von aleh mißverstanden haben und sich daher gezwungen sahen, ein graphisch naheliegendes Synonym an die Stelle von °alir (*aler) zu setzen, wobei sie auf alina verfielen.
3 bhrňgasyeva śyāma° Ed. : .. .. .. śiro° Hs. In der nepalesischen Handschrift gibt es vor śiro° eine freigelassene Stelle mit Raum für etwa vier Aksaras. Sollte der Abschreiber ursprünglich ein Wort aus etwa vier Akşaras geschrieben haben, das nachträglich getilgt wurde, müßte man dies bei einer Kon- jektur berücksichtigen. Man kann aber auch nicht ausschließen, daß der Abschreiber die Größe der Lücke willkürlich gewählt hat, weil in seiner Vorlage Textverlust (etwa mechanischer Natur) eingetre- ten war. Ich übernehme hier den Text von THAKUR und JHA, nämlich bhrngasyeva śyäma°. Eine engere Paraphrase von kam aleh samakeśam wäre jedoch bhrngasya samaśiroruham śirah.
Rt. ad KĀ 3.30
5 prathamadvitīyayos trtīyacaturthayoś ca pādayor ādito vyapetayamakam : pādacatusțayapādā- divyapetayamakam evam jātīyam Hs .; pādacatusțaye pādādivyapetayamakam ekajātīyam Ed. Vgl. die Schlußbemerkung in Dt. ad KA.T 3.30. Die Lesart der nepalesischen Handschrift und die
33 Vgl. § 1.1.3.
Page 484
470 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
davon nur unwesentlich abweichende Variante der editio princeps sind im Hinblick auf die in der Stro- phe exemplifizierte Yamaka-Struktur nicht zu rechtfertigen. Auch die Erklärung in Dt. ad KĀ.T 3.30 bestätigt den überlieferten Text nicht. Offensichtlich liegt hier eine Verderbnis vor, wobei anzunehmen ist, daß sie erst nach der ersten Hälfte des 14. Jh.s entstanden ist. Die überlieferten Varianten stellen eine nicht ganz genaue Wiederholung der Schlußerklärung zur Strophe KA 3.29 dar und sind schon deshalb am Ende des Kommentars zu KA 3.30 fehl am Platz. Eigentlich erwartet man hier eine ähn- liche Bemerkung wie am Ende des Kommentars zu KA 3.31-32, da diese drei Strophen ähnliche Strukturen exemplifizieren.34 Daher bietet sich die vorgeschlagene Konjektur an.
Rt. ad KĀ 3.32
1 *induḥ kāntyā° : indukāntyā° Hs., Ed .; vgl. Rț. ad KĀ 2.68, 2.83, 2.159 und Rț. ad KĀ 2.21. Da die nepalesische Handschrift in Übereinstimmung mit der Ausgabe von THAKUR und JHA indukāntya° liest, nehme ich an, daß der nach indu fehlende Visarga schon relativ früh im Laufe der Überlieferung weggelassen wurde. Ohne Visarga wird indu° zum ersten Glied eines Kompositums, wie in der editio princeps. Dieser Wortlaut ist jedoch sinnlos, und daher muß man *induh kāntyā° anstelle von indu- kāntyā° emendieren. Der Ausdruck mukham *induh stellt die zu erwartende Auflösung des Komposi- tums mukhenduh dar.35 Dieses sehr beliebte Rūpaka kommt im Kāvyādarša noch mehrfach vor.36 Was kāntyādinā betrifft, so bezieht sich Ratnaśrījñāna hier wohl auf KĀ 2.21.37
Rt. ad KĀ 3.34
7 sarjasya Ed. : sajjasya Hs. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.34: sardza ra sa. Die Lesart sajjasya der nepalesi- schen Handschrift ist wohl als ein Schreibfehler zu betrachten. Zwar wird manchmal in den Hand- schriften bei verdoppelten Konsonanten vor einem Repha das r selbst etwa aus Schreibökonomie nicht geschrieben, der Kopist der nepalesischen Handschrift folgt jedoch dieser Praxis nicht. Zu bedenken ist auch, daß sajja- die reguläre Prakritform und Entsprechung von Skt. sarja- darstellt.
R. ad KĀ 3.35
7 krtāntam : krtāntaļsadrśa]m Ed. Die tibetische Wiedergabe dus 'dra für kālam im Grundtext (KĀ 3.35d) sowie die Erklärung in der Dt. ad KA.T 3.35 scheinen formal die Konjektur von THAKUR und JHA *°sadrśam zu bestätigen. Allerdings wurde tib. 'dra von Son ston und Lakşmīkara in der Überset- zung des Grundtextes hinzugefügt, damit der tibetische Text leichter verständlich wird. Insofern be- weisen die beiden tibetischen Quellen nicht, daß in der Ratnaśrītīkā *°sadrśam gestanden haben muß. Meines Erachtens sind kāla- und krtānta- im Sanskrit-Kommentar nicht als Substantive mit der Bedeu- tung „Todesgott“ zu verstehen, wie man prima facie annehmen möchte, sondern als Adjektive. Dabei bedeutet kāla- „verletzend, todbringend“38 und dementsprechend krtānta- „das Ende herbeiführend“. Damit erübrigt sich die von THAKUR und JHA vorgeschlagene Konjektur.
34 Vgl. KĀ 3.30 (Aal-Ab1) : (Bc1-Bdl), KĀ 3.31 (Aal-Ac1) : (Bbl-Bd1) und KĀ 3.32 (Aal-Ad1) : (Bbl-Bc1). 35 Häufig wird ein solches Kompositum auch so analysiert: mukham eva induh. 36 Vgl. Rt. ad KĀ 2.68 (mukham * evendur [geschr .: ivendur] mukhendur iti samastam), 2.83 (mu- kham induḥ) und 2.159 (mukha indau). 37 Vgl. Rț. ad KĀ 2.21: kāntyā hlādakatvena ca tvanmukham indunopamīyata ity arthaḥ. 38 Vgl. APTE, s. v. kāla- „Injuring, hurting“.
Page 485
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 471
8 tvād *īkşitum : °tvāt vīkşitum Hs. post corr., marg. (°t), °tvād vīkşitum Ed .; °tvā vīkșitum Hs. ante corr. Alle Primärquellen bestätigen die Lesart īkşitum im Grundtext des Kāvyādarśa. Dabei ist noch zu beachten, daß das Wort vīkșitum bereits einmal in der unmittelbar davorstehenden Strophe (KĀ 3.34b) verwendet worden ist. Es ist daher unwahrscheinlich, daß Ratnaśrījñana in seiner Vorlage an dieser Stelle unmetrisches vīkşitum statt īksitum gelesen und entsprechend im Kommentar das Wort vīkşitum zitiert hat. In der nepalesischen Handschrift hat der Kopist zuerst °tvā vīksitum geschrieben. Das Akşara °t in °tvāt ist erst nachträglich hinzugefügt worden, wobei auch das Akşara vī° für ein im nachhinein modifiziertes °d i° stehen könnte. Es ist zwar möglich, daß Ratnaśrījñana das Pratīka nicht genau zitiert und es gleich mit einem Synonym ersetzt hat, aber der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Text läßt vermuten, daß im Original °tvād *īkşitum gestanden hat. Die Lesart vīkșitum könnte auf eine graphische Verwechslung zurückgehen, wobei auch mit dem Einfluß des Kommentar- textes zu KĀ 3.34 zu rechnen ist, in dem vīkșitum dreimal vorkommt.
Rt. ad KĀ 3.36
4 varşāyamāņayā Ed. : varşāyamānayā Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.36: mtshan mo char 'bab bžin pa yis. Die Form varşāyamāņayā (Instr. Sg. Fem.) kann nur von dem bisher nicht belegten Denominativ varşāy (°yate) „verhält sich wie die Regenzeit“ stammen.39 Die tibetische Wiedergabe char 'bab bźin pa yis „regnend“ in der Dpan Țīkā könnte ebenfalls auf diese Form zurückgehen. Inhaltlich wollte Ratnaśrījñana damit anscheinend ausdrücken, daß es in der besagten Nacht heftig regnet, was auf den Topos von der Nacht in der Regenzeit hinweist, in der die Liebesgefühle der Verliebten am stärksten sind.40
10 artiduhkhanirvesa Ed. : attiduḥkhanirduḥkhanirvvesa Hs. In der nepalesischen Handschrift liegt wohl eine Dittographie vor, bei der °duhkhanir° zweimal nacheinander erscheint. Auch wenn der überlieferte Text sich theoretisch als °duhkha-nirduhkha-nir° analysieren läßt, ist der Wortlaut der edi- tio princeps vorzuziehen. Das Hinterglied des Kompositums, nämlich °nirveśa, scheint nur eine Para- phrase von °āyā im Grundtext zu sein. Zur Bedeutung von nirveśa- verweisen THAKUR und JHA auf einen Eintrag im Medinīkośa.41 Statt °nirveśā für °nirvvesā in der nepalesischen Handschrift könnte man auch *°nirvaśā konjizieren. Dann würde Ratnaśrījñāna das Kompositumshinterglied allerdings überpointiert kommentiert haben.
· Entsprechend Ratnaśrījñānas zweiter Interpretation, läßt sich die Strophe folgendermaßen übersetzen: „Mögen wir in den Tod gehen! Es ist sicher so, daß zusammen mit mir [auch] diese [meine Geliebte], zu der ich [früher] ging [und der nun] das Leben zur Qual geworden ist, von der Nacht, deren Länge aus [vollen] drei Wachen besteht, gedankenlos zunichte gemacht wurde.“
Rt. ad KA 3.37
22 *°tavākyasya : °tavā{ .. }smasya Hs .; °taļrājya]sya Ed. Die Folge °smasya ist nicht sinnvoll und daher unwahrscheinlich. Am ehesten ist daher °sma durch eine andere Ligatur zu ersetzen. Denkbar wäre etwa *°vākyasya statt °vāsmasya.
39 Zur Bildeweise vgl. WHITNEY 1889, § 1059; s. noch APTE, s. v. vrsāyate „to act like a bull; to roar like a bull; to fertillize (sic), sprinkle with water." 40 Vgl. varșārātrah „a night in the rainy season; the rainy season“ (APTE, s. v.). 41 Das Zitat der Herausgeber lautet folgendermaßen: nirveśas tu pumān bhoge vetane mūrcchane 'pi ca iti medinī. (s. THAKUR/JHA 1957, S. 212, Anm. 1).
Page 486
472 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
23 +atyasu Hs. : ity asau Ed. Die Lesart ity asau ist möglicherweise eine stillschweigende Konjektur von THAKUR und JHA. Sie läßt sich sinnvoll mit iti „deshalb“ und asau als deiktischem Pronomen, be- zogen auf °karaḥ, interpretieren.
· Es folgt eine Übersetzung der von Ratnaśrījñana verfaßten Strophen.
priyām sakhe sa-khedām tām anunīya katham cana ānaya tvaritam kurmaḥ karma bhūyo na tādrśam ||
„O Freundin, stimme irgendwie diese [meine] traurige Geliebte günstig und bringe [sie] schnell hierher. Wir werden nie wieder eine solche Tat begehen.“
jit>-êndriyatay»> āsādya sad>> āyati yati-śriyam | loka-dvaye 'pi loko 'yam tvayi śāsati nandati ||
„Diese Menschen freuen sich, wenn du aufgrund [deiner] gezügelten Sinne stets den Segen eines Asketen erreichst und in allen beiden Welten herrschst.“
gatvā deś>-ântaram vittam n> âham arjitum īśvaraḥ priye vinā vināśam tvām asavo yānti me dhruvam ||
„Wenn ich ins Ausland gehe, vermag ich keine Reichtümer zu erwerben, [denn] ohne dich, [meine] Liebe, werden meine Lebensgeister sicherlich vernichtet.“
bhajamāna-jane dhanye ghana-garjita-dambaraḥ kim karişyati kālo 'yam priy>>-dhrti dhrti-śriyam ||
„Wird diese Zeit, die charakterisiert ist durch die Fülle des Donners der Wolken, [etwa] das Glück der Festigkeit bei einem glücklichen Menschen bewirken, der seine Geliebte festhält und genießt?“ (?)
Der Wortlaut dieser Strophe kann nicht als sicher gelten. Dementsprechend stellt auch die angebotene Übersetzung nur einen Interpretationsversuch dar. Mit der Lesart priy>>-āvrti- vrti-śriyah der Edition von THAKUR und JHA könnte man die Strophe etwa so übersetzen: „Ist es so, daß diese Zeit, die cha- rakterisiert ist durch die Fülle des Donners der Wolken, Schönheit bewirkt, die in der Wahl der Ver- hüllung des/der Geliebten liegt, wenn es schickliche Menschen gibt, die reich/gesegnet sind?“
vrddhim parām *naya na yat tādrśam ye na durjayāh jīyante vișayā ete vividhāyāsahetavaḥ ||
„Führe nicht zum größten Gedeihen, was so beschaffen ist. Diese Sinnesobjekte, die Ursache vieler Übel, die nicht schwer zu besiegen sind, werden [dadurch] besiegt.“ (?)
Die Übersetzung dieser Strophe ist tentativ. Mit der Analyse yena statt ye na wäre auch die folgende Interpretation denkbar: „Führe nicht zum größten Gedeihen, was so beschaffen ist. Dadurch (yena) werden diese Sinnesobjekte, die die Ursache vieler Übel und schwer zu besiegen sind, besiegt.“ (?)
śūrās te naya-nisnātā vyasana-prabhavam bhavam | ye jayanti mah>>-ātmānaḥ prajā-rakșaņa-dīkșitāḥ ||
„Diese beim Beschützen der Wesen geschickten Hochherzigen, die das auf der Leidenschaft beruhende Werden besiegen, sind Helden, erfahren im [rechten] Verhalten.“
Page 487
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 473
*satya-pāvita-vākyasya rājan satatam ķatyasu dvişām bhayamkara-karas tava kalpadrumāyate |
„O König, dessen Rede von der Wahrheit geläutert ist, deine für die Feinde furchteinflößende Hand ist [für uns] stets wie ein Wunschbaum.“
sad-abhijñasya vah pātu *pātayad doșa-vidvișah | jagad-vijaya-vikhyātam balam yenājitam jitam ||
„Es beschütze euch die durch ihre Weltbezwingung berühmte Stärke des mit den sechs besonderen Kenntnissen ausgestatteten [Buddha], die die Feinde, nämlich die Fehler, zu Fall bringt und durch die das Unbesiegte besiegt worden ist.“
Rt. ad KĀ 3.38
7 * nidarśayitum : nirdaśayitum Hs .; darśayitum Ed.' Neben *nidarśayitum ist auch die Konjektur *nirdeśayitum denkbar, die paläographisch gesehen ebenso nahe an dem in der nepalesischen Hand- schrift überlieferten Wortlaut nirdaśayitum steht. Obschon der semantische Unterschied zwischen den Ableitungen von ni-Vdrś und nis-Vdiś gering ist, ist es wahrscheinlicher, daß Ratnaśrījñāna *nidarśayi- tum verwendet hat. Dafür spricht auch, daß aus nis-Vdis eigentlich eher der Infinitiv nirdestum anstatt des Infinitivs des Kausativs zu erwarten wäre.42
9 *prapañcad atigranthavistarād : prapañced ~°vistarāt Hs .; prapañceti granthavistara° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.38: gźun śin tu man bas 'jigs pa'i phyir. Mit der Frage kutaḥ zielt Ratnaśrījñāna ganz offenkundig auf den Ausdruck prapañcabhayāt aus dem Grundtext ab. Dabei hat er das Hinterglied des Kompositums nicht paraphrasiert, sondern nur darauf hingewiesen, daß °bhayāt als Ablativ des Grundes zu verstehen ist.43 Was das Vorderglied prapañca° betrifft, so scheint es der Kommentator durch ein Synonym paraphrasiert zu haben. In diesem Fall sollten sowohl das Pratīka als auch die Para- phrase mit einer Ablativ-Endung versehen sein, die durch bhaya- „Angst, Furcht“ (mit Ablativ) be- dingt ist. Daher erwartet man das Pratīka in der Form *prapañcād „(aus Furcht) vor [allzu großer] Aus- führlichkeit“, was in der Tat sehr nahe an dem in der nepalesischen Handschrift überlieferten pra- pañced steht. Für die Paraphrase bleibt dann das durchaus sinnvolle atigranthavistarād „(aus Furcht) vor einem übermäßigen Umfang des Werkes“. Die Lesung prapañceti granthavistara° der editio prin- ceps ist sinnlos und daher zurückzuweisen.
· bhedāḥ prakārā. Die hier unnötige Paraphrase von bhedah stört.
11 iti cābhimatā Hs. : ity evābhimatā Ed. Der Text der Edition erweckt den Verdacht, daß THAKUR und JHA eine stillschweigende Änderung vorgenommen haben, da sie der in der Tat nicht ganz ein- fache Gebrauch von ca nach iti gestört hat. Ich betrachte die Lesart der nepalesischen Handschrift als lectio difficilior und behalte sie bei. Das ca könnte hier auf die besondere Schwierigkeit dieser Yamaka-Formen unter den sonst auch nicht leicht zu bildenden Yamakas hinweisen: es sind nicht nur Yamakas, sondern schwierige Yamakas.
42 Für eine Verwechslung zwischen nidarśyate und nirdiśyate vgl. Rt. ad KĀ 3.173. 43 Vgl. Rt. ad KĀ 3.181: bhayāt kāraņād antarāt.
Page 488
474 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KĀ 3.39
2 *āyataya : āyatir Hs., Ed. Bei der Analyse des Kompositums sthirāyate bezieht Ratnaśrījñāna sthi- räh und dessen Paraphrase anapāyinyah offenbar auf ein pluralisches Bezugswort. Dazu paßt das über- lieferte yatih (āyatir vor u°; Nom. Sg. Fem.) allerdings nicht. Aus Gründen der Kongruenz ist man ge- zwungen, *ayatayah (bzw. *āyataya vor u°) zu emendieren. Darauf weist auch das nach dem fragli- chen Wort stehende Bahuvrīhi-Kompositum hin, dessen Hinterglied °rūpāh (°rūpā vor a°) ebenfalls mit einer Pluralendung versehen ist. Wäre äyatih richtig, dann müßten die zugehörigen Attribute *sthirā- napayinī und *°rupāsyeti lauten. Ich halte die Interpretation mit dem Plural aus textkritischen Gründen für die wahrscheinlichere Möglichkeit. Was die Semantik von *ayatayah betrifft, so scheint Ratnaśrī- jñana das Wort ayati- in der wörtlichen Bedeutung „Ausbreitung“ aufgefaßt zu haben, womit er meint, daß der Betreffende in beiden Welten - hier auf Erden und im Jenseits - „sich ausbreitet“, d. h. erfolg- reich ist.
Rị. ad KĀ 3.40
4 * hataih | : hatoti Hs., hateti, Ed. Diese Stelle scheint in der nepalesischen Handschrift verderbt zu sein, wobei auch das Manuskript von THAKUR und JHA möglicherweise dieselbe Verderbnis enthielt. Es sieht so aus, als ob hier eine Textlücke vorliegt. Bei der Analyse des Kompositums asurāhataih hat Ratnaśrījñāna zunächst surāhatai erklärt und anschließend mit na tatha auf das alpha privativum von asurāhataiḥ hingewiesen. Die Erklärung zu surāhataih sollte wenigstens in der Auflösung des Kompo- situms bestanden haben. Davon ist die Analyse des ersten Kompositumsglieds surā° als surayā erhal- ten, wonach man noch eine Paraphrase, etwa madirayā, erwartet.44 Anstelle der zu erwartenden Ana- lyse und der möglichen Paraphrase des Hinterglieds °hataih steht allerdings nur hatoti bzw. hateti. Wie der Text genau gelautet hat, läßt sich zwar nicht sicher sagen, wenigstens die Form hataih sollte aber dort gestanden haben. Darauf folgte vermutlich eine entsprechende Paraphrase. Nicht auszuschließen ist außerdem, daß nach der Analyse der einzelnen Bestandteile das ganze Kompositum surāhataiḥ wahrscheinlich nach vorangehendem iti - zitiert wurde.
R. ad KĀ 3.41
2 *vibhūşaņam : bhūşaņam Hs .; [vi]bhūşaņam Ed. Anscheinend haben auch THAKUR und JHA bhūşanam in ihrem Manuskript gelesen und das Präfix vi° eigenständig ergänzt. Da man an dieser Stel- le in der Tat das Pratīka vibhūsanam erwartet und es eher unwahrscheinlich ist, daß Ratnaśrījñāna die Form ohne Präfix zitiert hat, übernehme ich die Konjektur *vibhūsanam.
Rț. ad KĀ 3.43
5 °prakarāyamāņena Ed. : °prakarayamamānena Hs. Vgl. Dț. ad KA.T 3.43: rnam pa de rnams kyis brjod par 'dod pa'i mdzes ma des bdag la bsnun te. Hier haben THAKUR und JHA möglicherweise den richtigen Text in ihrem Manuskript vorgefunden oder ihn durch eine Emendation hergestellt. Die nepalesische Handschrift weist zwei Fehler auf: ein fehlendes Dīrghamātra sowie eine Dittographie des darauffolgenden °ma°. Auch Dpan Lo tsä bas Text läßt sich aus einer solchen Vorlage erklären.
8 *marmāvidhā hetunā : marmaviļdhļā | hetunā Hs .; marmāvedhahetunā Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.43: gnad phug pa des. Man vergleiche hierzu Skt. marmāvidh- „an gefährlichen Stellen wund
44 Vgl. Rt. ad KĀ 3.32, 3.94, 3.113.
Page 489
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 475
(AV); gefährliche Stellen durchbohrend, stark verletzend“ und Skt. marmavedhin- „die empfindliche Seite eines Menschen treffend, stark verletzend“ (pw, s. vv.). Der Text der editio princeps erweckt den Eindruck einer ungeschickten Verbesserung einer im Manuskript von THAKUR und JHA vermutlich verderbten Stelle.
Rt. ad KĀ 3.44
18 ānama he *jana : ānamā he jaļnļam Hs., ānamam je janam Hs.TH/JH'; ānamata he janāḥ [iti śe- şah] Ed.'; vgl. Dt. ad KĀ.T 3.44: kye skye bo rnams phyag mdzod cig ces pa bya ba'i tshig go. Die Konjektur von THAKUR und JHA ānamata he janāḥ läßt sich nicht rechtfertigen, da nach Ratnaśrī- jñanas Analyse im vierten Strophenviertel das Pronomen tam zu lesen ist, so daß vor tam nur der Impe- rativ änama übrigbleibt. Das Manuskript der Herausgeber scheint fast genauso wie die nepalesische Handschrift gelesen zu haben. Die Form änama im Singular verlangt den Vokativ *jana.45
Rt. ad KA 3.45
7 śiñjanāḥ | : siñjanā Hs., samñjinā Hs.TH/JH' (s. THAKUR/JHA 1957, S. 217, Anm. 2: samñjinety ādar- śe); pakşina Ed.' Bei Skt. paksinah handelt es sich um eine Konjektur von THAKUR und JHA, die weit entfernt von der in ihrem Manuskript angeblich überlieferten Lesart samñjinā ist.46 Die Lesart siñjanā (vor s° ohne Danda dazwischen) der nepalesischen Handschrift steht vermutlich für śiñjanāh, eine Ableitung aus der viñj „einen schrillen Laut von sich geben, klingen, schwirren“ mit dem Suffix -ana, die semantisch sehr gut paßt und außerdem paläographisch gesehen ganz nahe am Befund steht.47 Neben śiñjanāh kommen noch śiñjānāh oder auch *śiñjitāh und, weniger wahrscheinlich, *śiñjinaḥ in Frage.48
12 rasād uparamayantam : rasād uparayantam Hs. Vgl. Dt. ad KA.T 3.45: bcud ro myon ba la źugs pa'am 'khyud de. Wenn rasāt (°ad vor u°) richtig ist, muß rasät als eine inhaltliche Erweiterung zu sārayantam aufgefaßt werden. Das Kausativ von der Vsr in der Bedeutung „entfernen von“ erfordert für das indirekte Objekt den Ablativ. Was nach rasät folgt, dürfte dann eine entsprechende Paraphrase von sārayantam sein. Dazu könnte uparamayantam, das Partizip Präsens von dem Kausativ uparama- yati „zur Ruhe bringen, beruhigen“, passen. So lautet auch der Text der editio princeps. In diesem Fall müßte man annehmen, daß in der nepalesischen Handschrift das Aksara °ma° von uparamayantam aus- gefallen ist. Möglicherweise ist die Erklärung sārayantam rasād uparamayantam „den vom Verlangen entfernenden, [d. h.] den zur Ruhe bringenden [Geliebten]“ im Zusammenhang der Strophe so zu verstehen, daß der Geliebte die Frau von der Kraft des Verlangens befreit, indem er sie befriedigt.
45 Vgl. dagegen ānamata he janāḥ weiter unten im Kommentar zur selben Strophe. 46 Nachdem die Herausgeber paksinah konjiziert haben, haben sie es verpaßt, davor die korrekte Sandhiform sārasāḥ anzupassen. Die Form sārasā ohne Visarga vor dem Sibilanten des nachfolgenden Wortes beruht auf einer Schreibgewohnheit, die in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīka und an- scheinend auch im Manuskript von THAKUR und JHA häufig zu beobachten ist. 47 Vgl. AIG II.2 § 81ag (z. B. -krandana- „schreiend“ aus der Vkrand „schreien“; jedoch nur als Hinterglied eines Kompositums angegeben) und § 81aß (z. B. krośana- „schreiend“ aus der Vkruś „schreien, krächzen“); ein anderer Beleg findet sich in Ratnāvalī 5.15. 48 Zu śiñjāna- (das Partizip Präsens des Mediums von der všiñj), śiñjita- (Partizip Perfekt Passiv von der vśiñj) „einen schrillen Laut von sich gebend, klingend, klirrend“ und śiñjin- „klingend“ vgl. PW und pw, s. vv. Vśiñj und śiñjin -.
Page 490
476 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Die tibetische Wiedergabe bcud la źugs läßt sich schwer mit dieser Auffassung vereinbaren, und auch Dpan Lo tsa ba scheint einer solchen Erklärung nicht zu folgen. In der Dpan Țīka steht an der entsprechenden Stelle bcud ro myon ba la źugs pa'am 'khyud de. In ro myon ba könnte zwar ein Reflex von Skt. rasāt der Ratnaśrīțīkā gesehen werden, aber diese Erklärung könnte auch unabhängig von der Ratnaśrīțīkā entstanden sein. Die Paraphrase 'khyud zu 'khyud pa „umarmen, umfassen“ könnte auf eine ähnliche Erklärung beruhen wie diejenige in dem modernen Kommentar des Prema- candra TARKAVĀGĪŚA: urasā sārayantam āślisyantam tam ramayantī pratyālinganena sukhayantī 'sr āstaraņe' ity asya caurādikasya rūpam iti vā.49 Die Frage, wie die Tibeter zu der auffälligen Wieder- gabe von Skt. sārayantam gekommen sind50 und ob die Ratnaśrīțīkā bei der Übersetzung dieser Stelle und auch bei der Anfertigung der entsprechenden Erklärung in der Dpan Țīka Einfluß ausgeübt hat, läßt sich schwer beantworten.
15 *īdrśam : edrśam Hs .; eva bhrśam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.45: 'khrig pa'i bde ba la ltos nas. Zwar ist auch die Konjektur * etādrśam denkbar, wobei dann in der nepalesischen Handschrift lediglich die Silbe °tā° ausgefallen wäre, aber da Ratnaśrījñāna in der Regel nur īdrśa- und tādrśa- verwendet, halte ich dies für weniger wahrscheinlich. Ich nehme vielmehr an, daß der Kopist irrtümlich das Vokalzeichen für e anstelle desjenigen für ī geschrieben hat. Die Stellung von īdram sollte man zur Kenntnis nehmen.
17 +tadābhimānayataḥ Hs. : tadābhimāno [jāļyate Ed. Lies: tadabhimāno *'yataḥ ? Nur soviel ist sicher, daß THAKUR und JHA den in ihrem Manuskript überlieferten Text zu emendieren versucht haben. Es läßt sich allerdings nicht mehr feststellen, inwieweit die Herausgeber am Text Änderungen vorgenommen haben. Zwar könnten sie, wie in der Ausgabe angedeutet, nur die Silbe ja° hinzugefügt haben, aber man muß trotzdem damit rechnen, daß der Befund noch darüber hinaus stillschweigend ge- ändert wurde. Möglicherweise hatte das Manuskript von THAKUR und JHA sogar denselben Wortlaut wie die nepalesische Handschrift. Den überlieferten Text vermag ich nicht sinnvoll zu deuten; ich ver- mute, daß hier eine Verderbnis vorliegt. Was den Inhalt angeht, so enthält dieser Satz offenbar eine Schlußfolgerung des Kommentators über den Sinn der Strophe. Eine graphisch naheliegende Emenda- tion könnte etwa so lauten: tathāvidho hi tadabhimāno 'yataḥ „Ihre so beschaffene Einbildung ist nämlich ungezügelt.“ Dieser Vorschlag ist jedoch alles andere als zwingend.
Rt. ad KĀ 3.46
· Es sind grundsätzlich zwei verschiedene Interpretationen dieser Strophe möglich - die erste Inter- pretation könnte man als buddhistisch und die zweite als nichtbuddhistisch bezeichnen. Die erste Auf- fassung wird erwartungsgemäß von Ratnaśrījñana in seinem Kommentar vertreten. Taruņavācaspati deutet die Strophe ebenfalls im buddhistischen Sinne. Gelehrte wie V. SHASTRI und BELVALKAR setz- ten diese Tradition fort. Andererseits bieten TARKAVĀGISA und dementsprechend auch BÖHTLINGK
49 TARKAVĀGĪŚA 1881, S. 361. Vgl. auch Taruņavāspatis Interpretation: urasā sārayantam gā- dham alingantam ity arthaḥ (Ed. RANGACHARYA 1910, S. 223). 50 Unwahrscheinlich erscheint mir die Annahme, daß die tibetische Wiedergabe auf einer Analyse von sārayantam als Kompositum, das aus dem Vorderglied sāra° (tib. bcud la) und dem Hinterglied °yantam (tib. źugs) besteht, beruhen könnte (zu Komposita mit Partizipien von der vi als Hinterglied vgl. WHITNEY 1888, § 1092b).
Page 491
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 477
eine visnuitische Interpretation der Strophe.51 In bezug auf die verschiedenen denkbaren Auffassungen dieser Strophe bemerkt V. SHASTRI folgendes: atra bahubhih țīkākārair vividhā arthāh pradarśitāḥ | param teşām sadasadvicāracarcā gauravabhayān nātra vitanyate |.52 Ich möchte mich hier der Posi- tion SHASTRIs anschließen.
2 ayanam *ayaḥ | : ~ ayam | Hs .; anayā Ed.' Der Text der editio princeps ergibt keinen Sinn, wäh- rend sich aus der nepalesischen Handschrift eine sinnvolle Erklärung gewinnen läßt. Man muß ledig- lich ayam zu *ayah verbessern.53
3 *anayānapāyā : anayānayāyā Hs .; anayā'nayā Ed.' Die fehlerhafte Schreibung anayānayāyā be- ruht sicherlich auf der großen Ähnlichkeit zwischen den Akşaras pa und ya, die in dieser Art der Newärī-Schrift oft nur schwer zu unterscheiden sind. Es besteht kaum ein Zweifel daran, daß Ratnaśrī- jñāna hier anayā durch anapāyā und sthirā paraphrasiert hat.
' sthira°~°anaya om. Ed. THAKUR und JHA haben zu Recht vermutet, daß in ihrem Manuskript ein Teil des Kommentars zu dieser Strophe verlorengegangen ist.54
Rt. ad KĀ 3.47
· In den Corrigenda zu ihrer Ausgabe vermerken THAKUR und JHA, daß avyapetam ca am Ende der Er- klärung zu KA 3.47 zu tilgen sei.55 Dies sollte man jedoch unterlassen, denn nur mit avyapetam ca er- gibt sich ein vollständiger und zusammenhängender Text. Ratnaśrījñana weist mit der Bemerkung am Schluß des Kommentars zu dieser Strophe darauf hin, daß innerhalb einer Strophenzeile an ihrem An- fang und an ihrem Ende ein mittelbares Yamaka (rave ... rave) vorhanden ist, während sich am Ende einer Strophenzeile und am Anfang der nächsten ein unmittelbares Yamaka (rave-rave) ergibt. Diese Analyse wird auch von Dpan Lo tsa ba vertreten (vgl. Dt. ad KĀ.T 3.47: chod pa yod cin ... ma chod par yan).
Rt. ad KĀ 3.48
9 mayāmayo *vikāro Dakşaśāpakrtas : mayāmayaḥ | avikāro dakșasāpakrtas Hs .; avikāro dakșas ta- syāpakrtas Ed.' Der Wortlaut der editio princeps ergibt keinen guten Sinn und kann schon deshalb nicht richtig sein. In der nepalesischen Handschrift ist die Kommentarerklärung zwar ebenfalls nicht fehlerfrei überliefert worden, es läßt sich aber trotzdem ein durchaus sinnvoller Text herstellen. Die Analyse des langen Kompositums mayāmayālambyakalāmayāmayām beginnt Ratnaśrījñāna erwar- tungsgemäß mit mayämaya°, indem er anscheinend zunächst mayämayah paraphrasiert56 und dann auf
51 Vgl. BÖHTLINGKs Übersetzung der zweiten Strophenhälfte: „Mit denen du aber nicht zusam- menkamst, die auf Gina's Pfaden wandeln, also auf Abwegen wandeln und daher in's Unglück gerathen sind, mache zu Verehrern von Vishņu (ayān)." (BÖHTLINGK 1890, S. 94). 52 V. SHASTRI 1938, S. 333. 53 Vgl. dazu weiter unten im Kommentar zur selben Strophe die ähnliche Erklärung zu anayah; s. auch Rt. ad KĀ 3.63 (die Erklärung zu anāma). 54 Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 218, Anm. 1: kaś cana vākyabhāgo bhrasta ivābhāti. 55 Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 312. 56 Das Zitat von mayāmayaḥ nach *°kalāmayāmayām findet man in der editio princeps nicht. Direkt nach °kalāmayāmayāh lesen THAKUR und JHA das hier schwerlich richtige Wort avikāro. Es ist nicht
Page 492
478 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
die Legende von Dakşas Verfluchung des Mondes (Candra) hinweist. Nach dieser Legende wurde der Mond verflucht, unter Schwindsucht zu leiden. Nur dank der Vermittlung der Götter, die sich über das von der Abnahme des Mondes betroffene Leben auf der Erde Sorgen machten, zeigt sich Dakșa damit einverstanden, die Wirkung der Strafe auf vierzehn Tage in regelmäßigen Abständen zu verringern. Auf diese Weise erklärt die indische Legende das Phänomen der Abnahme und der Zunahme des Mondes.57 Nun wird in der medizinischen Literatur auf Sanskrit „die Lungenschwindsucht“ neben kşaya- und śoşa- meist rājayaksman- genannt, wobei sich die letzte Bezeichnung genau aus der oben erwähnten Legende erklärt.58 Da in dem langen Kompositum einerseits vor °amaya° (āmaya- „Krank- heit“) das Wort maya° vorkommt, das sich als eine Ableitung aus der Vmi (5, minoti) „werfen, abwer- fen“ in der Bedeutung „Schwund“ interpretieren läßt, und andererseits danach auch das Wort kalā- maya- „Mond“ erscheint, wird may>-āmaya° in der Ratnaśrītīkā als „Schwindsucht-Krankheit“ gedeu- tet. Damit ist die Abnahme des Mondes gemeint. Daß Ratnaśrījñāna den Text genau so interpretiert hat, läßt sich nicht nur anhand der schlecht überlieferten Stelle in seinem eigenen Kommentar bewei- sen, sondern dies wird auch von der tibetischen Tradition bestätigt. Son ston und Lakşmīkara über- setzen may>- ämaya° mit tib. zad nad, der wörtlichen Entsprechung von Skt. ksayaroga- „Auszehrung, Schwindsucht“ (pw, s. v.). Dpan Lo tsä ba, der sich in seinem Kommentar zu dieser Strophe wie ge- wohnt auf die Ratnaśrītīkā stützt, paraphrasiert zad nad mit gcon zad byed.59 Es kann also kaum be- zweifelt werden, daß Ratnaśrījñānas Erklärung dakşaśāpakrtas gelautet hat.60 Vom Kontext her scheint zwingend, avikāro zu *vikāro zu emendieren. Dabei fasse ich *vikāraḥ als eine Paraphrase von mayā- mayah auf61 und beziehe daksaśāpakrtah als nachgestelltes Attribut auf *vikāraḥ. Die paläographisch naheliegende Emendation *adhikāro scheidet aus inhaltlichen Gründen aus.
13 tayā niśayā : tena niśa Hs., Ed. Zwar kann auch die überlieferte Lesart niśā formal richtig sein, wenn man sie als den Instrumental Singular von niś „Nacht“ interpretiert,62 hier ist aber die Form niśayā aus dem Grundtext zu erwarten, die an dieser Stelle als Pratīka zitiert und anschließend para- phrasiert wird. In diesem Fall muß angenommen werden, daß niśayā im Laufe der Überlieferung zu
auszuschließen, daß in dem Manuskript der Herausgeber - oder aber lediglich in dem von ihnen herausge- gebenen Text - eine Art Haplographie vorliegt: °kalāmayāmayāḥ statt *°kalāmayāmayām | mayāmayah. 57 Vgl. dazu MANI 1975, s. v. Dakşa. 58 Vgl. Vāgbhațas Aștāngahrdayasamhitā 3.5.2: naksatrāņām dvi-jānām ca rājño 'bhūd yad ayam purā | yac ca rājā ca yaksmā ca rāja-yaksmā tato mata || (Ed. DAS/EMMERICK 1998, S. 109): „Weil sie einstens beim König der Sternbilder und Brahmanen [d. i. dem Monde] eintrat, und weil sie ein König (rājan) und eine Auszehrung (yakşman) ist, heisst sie „König-Auszehrung“ (rājayakșman) (2).“ (Übers. HILGENBERG/KIRFEL 1941, S. 229). 59 In der Handschrift der Dpan Tīka wird die entsprechende Erklärung so überliefert: zad nad te gcon zad byed la brten ... Zu tib. gcon (auch gcon nad „Phthisis“) vergleiche man die tibetische Überset- zung der Aştāngahrdayasamhitā 3.5.2: rgyu skar rnams dan bram ze yi | | rgyal po'i gcon du snon gyur źin (cin D) | | gan yan nad kyi rgyal por 'gyur | | de (ne Q) phyir gnod pa'i rgyal por bśad | (Q, TT 5798, Bd. 141, S. 46/11, Abt. Gso ba rig pa, Bd. Se, Fol. 109b1; D, Tôh 4310, Bd. 50, S. 328/33, Abt. Gso ba rig pa, Bd. He, Fol. 135a3). 60 Zu dakşaśāpa- mit dem Topos des abnehmenden Mondes vergleiche man beispielsweise Kāli- dāsas Raghuvamśa 19.48-51. 61 Vgl. die anderen Stellen, an denen vikara- im Kommentar zur selben Strophe erwähnt wird. 62 S. KĀ 3.36; vgl. pw und APTE, s. V.
Page 493
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŠRĪȚĪKĀ 479
niśā verderbt wurde. Was tena angeht, so ist hier die maskuline Form des Pronomens nicht möglich. Die an dieser Stelle ungrammatische Form tena ist möglicherweise unter dem Einfluß der Frage kena „wodurch?“ entstanden. Wenn vor *niayā überhaupt ein Pronomen gestanden hat, kommt nur eine mit dem Femininum kongruierende Form, z. B. tayā, in Frage.63
16 ca mānam : ca māram Hs .; caļna]mānam Ed. Ratnaśrījñāna erwähnt zunächst die geläufige Ab- leitung māna- „Messen, Maß“ aus der Vmā, und im Anschluß daran erklärt er die Bildeweise des Syno- nyms mā- „Maß“.64 Daher kann der Wortlaut der nepalesischen Handschrift hier nicht richtig sein. Was genau im Manuskript von THAKUR und JHA gestanden hat, läßt sich anhand ihrer Ausgabe nicht ermit- teln.
19 cāti°°tvād adhikșepyate : ca ati°°tvāļd a]dhikșepyate Hs. post corr., marg. (I°d a°]); ca ati°°tvā dhi° Hs. ante corr .; cati°~°tvād adhikşipyate Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.48: rgyu yin pa'i phyir für Skt. °hetutvät. Es handelt sich hier um die Erklärung des ersten amaya in der Bedeutung „glanzlos“ als Attribut zu niśayā. Dies bestätigt die entsprechende Erklärung in der Dpan Țīkā: śin tu sdug bsnal ba'i rgyu yin pa'i phyir dpal med pa dan. In der Ratnaśrīțīkā ist mir allerdings der Ausdruck adhikșe- pyate (bzw. adhikipyate) nicht ganz klar. Möglicherweise liegt hier eine Verderbnis vor. Auffällig ist außerdem, daß zwischen dem Pratīka amayā und der Paraphrase nihśrīkayā noch iti steht. Anscheinend besteht zwischen dem fraglichen adhiksepyate und diesem iti einen Zusammenhang, denn ansonsten wäre die Paraphrase direkt nach dem Pratīka zu erwarten.
21 krtvā | <x x x) mayā : krtvā [|| mayā | Hs .; krtvā amayā Ed. Ich vermute, daß hier ein Textverlust vorliegt. Zunächst erklärt Ratnaśrījñāna das Attribut amayā bezogen auf die Nacht im Sinne von „glanzlos“ und paraphrasiert es mit nihśrīkayā. Die Erklärung, die mit iti krtvā endet, dient meines Erachtens nur dazu, auf das alpha privativum von ama- „glanzlos, ohne Glanz“ (aus a- und mā-) hinzu- weisen. Danach erwartet man, daß auch das zweite amayā erklärt wird, und zwar in der Bedeutung „maßlos“. In der nepalesischen Handschrift gibt es von diesem zweiten amaya allerdings keine Spur, denn nach krtvä steht ein möglicherweise nachträglich ausradierter Danda, und danach liest man mayā. Dies fasse ich als den Instrumental des Personalpronomens der ersten Person auf, das im Zusammen- hang mit der Erklärung des Imperativs amaya steht.65 Falls dies zutrifft, muß man annehmen, daß die Erklärung des zweiten amaya aus irgendeinem Grund weggelassen wurde. In der editio princeps liest man allerdings krtvā amayā und nicht krtvā | mayā. Hierbei könnte es sich möglicherweise um das fehlende zweite amayā handeln. Dies bezweifle ich allerdings, denn amaya steht an dieser Stelle ohne weitere Erklärung und bleibt so ziemlich unverständlich. Es wäre sehr befremdlich, wenn sich Ratna- śrījñāna so unklar ausgedrückt hätte. In der Dpan Tīka werden entsprechend der tibetischen Über- setzung von Son ston und Lakşmīkara vier Attribute der Nacht kommentiert: tshad med thun ldan (Skt. ama-yāmayā), dpal med (Skt. amayā), tshad med (Skt. amayā) und mtha' ni bgrod bya min pas (Skt. ayātavyavirāmayā). Diese Interpretation stünde auch in Übereinstimmung mit der Ratnaśrīțīkā, wenn man annimmt, daß die Erklärung des zweiten amayā im Laufe der Überlieferung verlorengegangen ist, möglicherweise aufgrund einer Art Haplographie. Die Textlücke vermute ich zwischen krtvā | und mayā.
63 Vgl. Rt. ad KĀ 3.36 (die Erklärung zu niśā) und 3.77 (die Erklärung zu śaradāmuyā). 64 Zu einer sehr ähnlichen Erklärung vgl. Rt. ad KĀ 3.84: dhānam dhā bhidādidaršanād *an. 65 Vgl. Rt. ad KĀ 3.48: ... amayā virahaduḥkhapīditena sahāmaya samgamaya.
Page 494
480 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
22 * amam : ami Hs .; [amam] Ed. Möglicherweise handelt es sich bei amam um eine Emendation von THAKUR und JHA, die ich ebenfalls für notwendig halte. An der fraglichen Stelle in der Ratnaśrītīkā wird die künstliche Bildung amayä- kommentiert, indem sie in ihre beiden Bestandteile zerlegt wird. Das Hinterglied besteht aus der vyä „gehen; gelangen zu, geraten in“. Was das Vorderglied angeht, so hat Ratnaśrījñāna anscheinend Skt. ama- „Krankheit; Schmerz“ im Sinne gehabt66 und es durch tad- virahavikāra- „die durch die Trennung von dieser [Frau entstandene] Aufregung“ paraphrasiert.
Rt. ad KĀ 3.49
5 *ekākāratāda° : ekāļkșļāratāda° Hs .; ekāntocitā da° Ed. Meine Konjektur * ekākāratā° „Einför- migkeit, Ausgewogenheit“ ist tentativ, sie paßt aber in der Erklärung gut zu samatā. Das ganze Kom- positum ekākāratādakșinatā verstehe ich als „Freundlichkeit, die auf Ausgewogenheit [beruht]“. Falls diese Interpretation zutrifft, hätte Ratnaśrījñāna in dem Kompositum sowohl den Wortsinn (Ausgewo- genheit) als auch das hier eigentlich Gemeinte (Freundlichkeit) ausgedrückt. Was Dandin unter samatā verstanden hat, geht aus dem Antonym vāmatā zweifelsfrei hervor.67 Der Begriff ekākāra- „n. of a samädhi“,68 der auch in der Mahävyutpatti verzeichnet ist (Mvy 593), ist hier nicht gemeint. Paläogra- phisch käme zwar auch *ekāksaratā(°) in Frage, was aber inhaltlich hier nicht paßt.
11 *agrimaiveti : a[śvļimeveti Hs .; aļkleśena sarvarājapurovartitvam ta]veti Ed.' Das Manuskript von THAKUR und JHA hat hier möglicherweise genauso gelesen wie die nepalesische Handschrift. Der Text in eckigen Klammern, den man in der editio princeps findet, geht vermutlich auf die Phantasie der Herausgeber zurück. Die von mir vorgeschlagene Konjektur *agrimaiveti anstelle von aśvimeveti geht von der naheliegenden Verwechslung der Aksaras gri und śvi aus.
Rt. ad KA 3.50
12 kālaś ~ °kālaś cāsau Hs. : om. Ed.' In der editio princeps fehlt der ganze Textabschnitt nach cāsau bis °ālāś cāsau. Möglicherweise hat der Schreiber des Manuskriptes von THAKUR und JHA den Abschnitt versehentlich weggelassen. Das mutmaßliche Versäumnis läßt sich leicht unter der Annahme erklären, daß der Schreiber zuerst sa cäsau geschrieben hat, und dann sein Blick auf cāsau etwa zwei Zeilen weiter unten geraten ist. Das könnte der Grund gewesen sein, warum im Manuskript von THA- KUR und JHA nach sa cāsau gleich kālakālapanakā° steht. Genau denselben Fehler könnten aber auch die Herausgeber selbst bei der Anfertigung ihrer Ausgabe begangen haben, weswegen es schwierig zu entscheiden ist, auf wen dieses Versehen zurückgeht.
13 *alapanaka° : °ālaghanaka° Hs. Die Konjektur *°ālapanaka° ist erforderlich, weil der Kommen- tator hier auf die beiden vorher analysierten Bestandteile kālakālapanaka° und °ālakālaghanakāla des Kompositums kālak>-ālapanak>-āla-kāla-ghana-kāla hinweist, wobei er bemerkt, daß zwischen beiden Teilen ein inhaltlich erforderliches Glied ausgefallen ist (daher madhyapadalopī samāsaḥ). Der Fehler ist wahrscheinlich durch die Ähnlichkeit der beiden Aksaras pa und gha in der Newärī-Schrift bedingt.
66 Vgl. Rt. ad KĀ 3.82: āmasya pīdāyāḥ. 67 Man vergleiche in diesem Zusammenhang die erste Strophe von Jñānaśrīmitras Vrttamālāstuti. 68 Vgl. BHSD, s. v. Ekākāra.
Page 495
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 481
23 lakā lolā : lakā lļo]lā Hs .; lakālokā[?] Ed.' Es ist nicht ganz klar, wie Ratnaśrījñāna lakā69 genau verstanden hat. Ich vermute, daß er es deswegen durch lola „eine, die lüstern ist“ erklärt hat, weil eine der im Dhātupātha angegebenen Bedeutungen der vlak (10, lākayati) „kosten (Geschmack); erlan- gen“70 ist. Er hätte lakā dann als „eine, die kosten [möchte]“ interpretiert. Es ist dennoch nicht ausge- schlossen, in der nepalesischen Handschrift lālā statt lolā zu lesen. Dies könnte eine Intensivbildung von der vlā (2, lāti) „nehmen; bekommen, erlangen“71 darstellen. Ich sehe jedoch keine Möglichkeit, dies in eine sinnvolle Beziehung zu lakā zu setzen. THAKUR und JHA haben offensichtlich lo° und nicht lã° in ihrem Manuskript gelesen, was ebenfalls für die Lesart lola spricht. Auch Si tu Pan chens Wie- dergabe von lakā mit g.yo ldan scheint von einer Glosse wie lola in einem Sanskrit-Kommentar (viel- leicht genau Ratnaśrījñānas) beeinflußt zu sein. Die von Ratnaśrījñāna anscheinend vorgetragene Deu- tung von lakā paßt inhaltlich gut zu dem m. W. nur im Kāvyādarśa begegnenden Wort lalanikā- „tändelndes Frauchen“,72 das ein Diminutiv von lalana- „spielend“ ist, welches seinerseits von der vlal „tändeln, scherzen, spielen“ abgeleitet ist. Schließlich ist Skt. Lola „die unstete Göttin des Glücks“ auch als Beiname Lakşmīs,73 der Gattin Vișņus, bekannt.
27 panktir ~ yeşām Hs. : om. Ed. Der Textabschnitt nach alakānām ālih bis vor yeșām iti vrndānilā- podhaghanāgamānām (in der Edition yam iti ~ geschrieben!) vom Kommentar zu KĀ 3.56 fehlt in der Ausgabe von THAKUR und JHA, da, wie die Herausgeber selbst anmerken, dieser Abschnitt bereits in ihrem Manuskript nicht vorhanden war. Es fehlt dort das Ende von Ratnaśrījñānas Erklärung zu KĀ 3.50 sowie die Erklärungen zu KÃ 3.51-55 und der größte Teil des Kommentars zu KA 3.56.74 Die nepalesische Handschrift hat glücklicherweise den fehlenden Text bewahrt, so daß hier eine editio princeps des entsprechenden Textabschnittes vorgelegt werden kann.
29 vibhur maulaḥ Kalaḥ | sa ca įbhūgrāmaḥ sahakāratvāt* : vibhuḥ | maulaḥ kālaḥ sa ca bhūgrā- maḥ sahakāratvāt Hs. Mir ist nicht klar, was Ratnaśrījñana mit dieser Erklärung (prabhur nityo vi- bhur usw.) ausdrücken wollte. Die Setzung der Dandas ist nicht sicher. Dpan Lo tsā ba scheint pra- bhuh und nityo vibhuh zusammengenommen zu haben (vgl. Dt. ad KĀ.T 3.50: gtso bo khyab bdag rtag pa). Es wäre naheliegend, nityah, vibhuh und maulaḥ als drei Bestimmungen des Todesgottes (Kāla) aufzufassen. Der nachfolgende Satz kann in der vorliegenden Form kaum richtig sein. Eine paläogra- phisch naheliegende Änderung wäre *bhūgrāsah für bhūgrāmaḥ und eventuell *mahākāratvāt für sahakāratvāt. Es bleibt die inhaltliche Schwierigkeit, daß der Todesgott ein Verschlinger der Lebewe- sen, nicht einer der Erde ist.
69 Zu beachten ist, daß sowohl im Grundtext als auch im Kommentar zumindest theoretisch auch ālakā statt lakā zu analysieren möglich ist. 70 Vgl. Pāņ .- Dhātup. 10.197: raka (raga, ragha), laga (laka) āsvādane (āsādane). 71 Vgl. Pāņ .- Dhātup. 2.49: lā ādāne (dāne). 72 Vgl. PW und pw, s. v. lalanikā- „Weibchen, ein armes Weibchen“; APTE bezieht sich ebenfalls auf KÃ 3.50 und verzeichnet lalanikā- mit der Bedeutung „a little or miserable woman“ (s. APTE, s. v.). Diese Nuance ist in dem Kontext der vorliegenden Strophe allerdings nicht zwingend. Im Gegenteil, man erwartet eher, daß die gemeinte Gattin Vişnus lediglich als eine tändelnde Frau bezeichnet wird. Skt. lalanā- „ein tändelndes Weib, Weib“ (pw, s. v.) wird von den indischen Lexikographen aufgeführt (vgl. z. B. Amarakośa 2.6.3d). 73 Vgl. pw, s. v. lolā -. 74 Die Herausgeber machen dazu die folgende Bemerkung: itah param satpañcāśattamaślokasyā- ntimabhāgaparyantam tīkā lipikarapramādād bhraștā (THAKUR/JHA 1957, S. 220, Anm. 1).
Page 496
482 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KĀ 3.52
1 °ātropodha upagato : °ātrāpodho 'pagato Hs. Der überlieferte Wortlaut scheint mir verderbt zu sein. Die Handschrift erweckt den Eindruck, daß Ratnaśrījñāna eine Lesart apodha° im Grundtext vor- gelegen hat, die er durch apagatah paraphrasiert. Dagegen spricht allerdings das im Anschluß zitierte Kompositum upodharāgā und dessen Paraphrase yogānukūlāvasthām prāptā und nicht zuletzt der Sinn der Strophe. Man muß daher annehmen, daß der Schreiber an dieser Stelle entweder eine fehlerhafte Vorlage hatte oder einfach unaufmerksam war.
4 *yadvātmānam : [yaļstā ātmāna Hs. Meine Konjektur *yadvā für yastā weicht zwar graphisch vom handschriftlichen Befund ab, aber vom Sinn her scheint sie mir zwingend, da eine alternative Er- klärung angeboten wird und es schwierig ist, einen anderen inhaltlich sinnvollen Vorschlag zu machen.
8 * kopo : kamo Hs. Denkbar sind auch die Konjekturen *krodho sowie *śoko. Für * śoko spricht die Erklärung in der Dpan Țīkā: khro ba'am mya nan (Dț. ad KĀ.T 3.52); man vergleiche außerdem Ama- rakośa 1.7.25.
9 anangatāpaḥ kāmārtir : anangamayaḥ kim vārtti Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.52: Lus med 'Dod pas gduns pa gzir bar. Der Text der Handschrift ist sinnlos. An dieser Stelle erwartet man eigentlich eine Erklärung des Kompositums anangatāpitā-, das Ratnaśrījñāna als ein Nomen abstractum zu einem Kompositum mit dem Vorderglied ananga- und dem Hinterglied tāpin- deutet. Seine Erklärung muß der Kommentator zuerst mit einer Paraphrase von anangatāpa- durch kāmārti- begonnen haben.75 Anscheinend wollte der Gelehrte danach auf die Form täpin- hinweisen, die eine Ableitung von tāpa- darstellt.76 Schließlich wird von anangatāpin- das Nomen abstractum mit dem Suffix °tā- abgeleitet. Die mutmaßliche Verderbnis ist am ehesten paläographisch zu erklären, denn in der Newärī-Schrift werden die Akşaras ma und tā gelegentlich und die Akşaras ya und pa häufig miteinander verwechselt. Was das Vokalzeichen von i vor k betrifft, so darf angenommen werden, daß dieses Zeichen früher ein Danda gewesen ist.
11 +yādrśayamayojanakrto Hs. An dieser Stelle erwartet man eine weitere inhaltliche oder grammati- sche Erklärung zu iyate. In Frage käme aber auch eine Erläuterung zu mama, das auffälligerweise im Kommentar nicht genannt wird. Hierauf könnte sich der Genitiv (?) °krto beziehen. Der überlieferte Text bleibt unklar.77
Rt. ad KĀ 3.53
4 vijñāyante | : vijñāyata iti vidhīyate | tasyāsya vā bhedā vikalpās tayo matā vijñāyante Hs. Hier liegt eine Dittographie vor. Der Schreiber war offensichtlich nicht unaufmerksam und hat nach matā statt vijñāyante das bereits vorher einmal erwähnte vijñāyata ein zweites Mal abgeschrieben. Dieses Versehen hat zur Wiederholung des ganzen Abschnittes ab vijñāyata bis matā geführt.
75 Vgl. kāmārtā weiter unten im Kommentar zur selben Strophe. 76 Vgl. die Erklärung zu Skt. nādin- in Rț. ad KĀ 3.75. 77 Sollte °yamayojana° richtig sein, wäre yamayojana- vielleicht in derselben Bedeutung wie yamayātanā- „the tortures inflicted by Yama upon sinners after death, (the word is sometimes used to de- note 'horrible tortures', 'extreme pain')"(APTE, s. v.) aufzufassen.
Page 497
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 483
Rt. ad KĀ 3.54
3 +nāyanañ ceti nalopah+ Hs. Die grammatische Erklärung zu nāsthe ist schwer zu verstehen und erweckt den Verdacht, daß hier eine Verderbnis vorliegt. Unklar ist insbesondere der Ausdruck nāya- nañ. Mit nalopah wollte Ratnaśrījñāna vermutlich auf die Besonderheit der Form nāsthe im Grundtext hinweisen. Der Regel nach würde man vor āsthā- das Negativpräfix an° erwarten. Das Negativpräfix an° wird in den einheimischen Grammatiken aus der Negation na (nañ) abgeleitet, indem gelehrt wird, daß vor einem zu negierenden Wort innerhalb eines Kompositums (sog. nañsamāsa) das n- der Nega- tion na wegfällt (nalopa) und, wenn das zu negierende Wort in dem Kompositum mit einem Vokal an- lautet, anschließend ein Augment n- (nut) dem anlautenden Vokal vorangestellt wird.78 Da jedoch in Dandins Text nästhe und nicht anästhe steht, ist eine Erklärung von nāsthe notwendig gewesen. Es kann sein, daß Ratnaśrījñāna auf eine Analogiebildung hingewiesen hat, die in nāyanañ zu suchen wäre.79 Insofern als in nästhe das n- der Negation nicht weggefallen ist, wäre es möglich, na vor na- lopaḥ in Ratnaśrījñānas Erklärung hinzuzufügen. Es kann jedoch sein, daß der Kommentator die Nega- tion na nicht vor nalopah, sondern bereits vorher erwähnt und dabei auch den Terminus technicus nañ ausdrücklich genannt hat. Es fällt außerdem auf, daß sich in dem fraglichen Wortlaut ein Sūtra aus Pāņinis Āștādhyāyī, nämlich Pāņ. 8.4.25 (ayanam ca),80 erkennen läßt, das allerdings keineswegs For- men wie nästhe betrifft. Die Stelle muß vorerst offen bleiben.
Rt. ad KĀ 3.55
3 bhangam etya : bhangam sametya Hs. Es ist wesentlich wahrscheinlicher, daß Ratnaśrījñāna hier bhangam etya geschrieben hat. Dafür spricht die zu etya passende Paraphrase prāpya, die nach der fraglichen Stelle steht. Die Lesart sametya dürfte unter dem Einfluß des nachfolgenden sametya ent- standen sein.
Rị. ad KĀ 3.56
6 samadam bhramanam : samadah bhramaro Hs. Der Ausdruck samadah (sic) bhramaraḥ „trunkene Biene“ kommt als Erklärung von ägamah nicht in Frage. Der ursprüngliche Text könnte samadam bhramanam oder - kürzer - samado bhramo gelautet haben. Das zugrundeliegende Bild ist offensichtlich das der sich wie auf einer Schnur aufgereiht fortbewegenden Gänse, deren Ord- nung durch den heftigen Wind während der Regenzeit gestört wird.81 Die Ergänzung *samadam bzw. * samado wirkt etwas unmotiviert, so daß man auch an eine Verderbnis von *samantād bzw. *samanta- to denken könnte. Dies wäre dann die übliche Erklärung des Präfixes a- in ägamah.
78 Man vergleiche Pāņ. 6.3.73-74: nalopo nañah || 73 || tasmin nud aci || 74 || „Die Negation na verliert das n am Anfange des Compositums. Nach diesem übriggebliebenen a wird an ein vocalisch anlau- tendes Wort n vorn angefügt.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 343; vgl. auch Cān. 5.2.91-96). 79 Eine Reihe von Ausnahmen werden bereits von Panini erwähnt (z. B. na-bhrāj statt a-bhrāj, n>-â-satyā (Du.) statt an-a-satyā; vgl. Pāņ. 6.3.75). Das in der Ratnaśrīțīkā vermutlich gegebene Beispiel nāyana- ließe sich entweder als n>-āyana- oder als n>-âyana- analysieren. 80 „Eben so verhält es sich mit dem n von ayan.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 470). 81 Man vergleiche Ratneśvaras Kommentar zu dieser Strophe, die Bhoja in seinem Sarasvatī- kaņthābharaņa übernommen hat: lāpena parasparasamlāpamātreņodhah prāpto ghano nirantara āgama āgamanam yeşām | (Sarasv. 2.148", Ed. Kāvyam., S. 219).
Page 498
484 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KĀ 3.58
2 mrnālanirmalaih Hs. : mrnalavannirmalaih Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.58: pad ma'i rtsa ba ltar dkar źin dri ma med pas. Das Wort ltar in Dpan Lo tsā bas Erklärung zu pad rtsa dri ma med pas könnte auf die Ursprünglichkeit der Lesart mrnälavannirmalaih der editio princeps hinweisen. Es kann jedoch sein, daß Dpan Lo tsā ba ltar sinngemäß ergänzt hat, während Ratnaśrījñāna den Grundtext mrņāla- nirmalaih in seinem Kommentar, allerdings ohne den Zusatz °van°, genau zitierte. Letzteres halte ich für wahrscheinlicher.
3 *abala bala° : bala° Hs .; [abala] bala° Ed. Wahrscheinlich fehlte abala im Manuskript von THA- KUR und JHA genauso wie in der nepalesischen Handschrift. Daher sahen sich die Herausgeber genö- tigt, abalā in eckigen Klammern hinzuzufügen. Diese Ergänzung erscheint mir zwingend, weil die nachfolgende Begründung sie sprachlich und inhaltlich voraussetzt.82 Vermutlich hat im Laufe der Überlieferung eine Art Haplographie (°bhūtā balanāmno statt °bhūtābalā balanāmno) stattgefunden.
Rt. ad KĀ 3.59
10 asmät Hs. : atah Ed. Vielleicht wäre noch besser, ato 'smāt zu lesen. Da es allerdings möglich ist, daß Ratnaśrījñāna ataḥ aus dem Grundtext direkt durch asmāt kāraņāt paraphrasiert hat (mög- licherweise unter dem Einfluß der Erklärung der Partikel hi),83 ziehe ich es vor, dem Wortlaut der ne- palesischen Handschrift zu folgen.
11 bhavān mukham ādir *guņāgraņītvād : bhavān mukham ādi guņān praņītvāt Hs .; etān sukhādi- guņān praņītvāt Hs.TH/JH; bhavān mukham ādiḥ guņair agranītatvāt Ed.' Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 223, Anm. 1: etān sukhādiguņān praņītvāt ity adarse. Diese Stelle ist offenbar nicht nur in der ne- palesischen Handschrift, sondern auch im Manuskript von THAKUR und JHA verderbt. Die Herausgeber haben zwar den Text emendiert, aber ihre Konjektur entfernt sich zu weit vom handschriftlichen Be- fund. Von THAKUR und JHA übernehme ich *agranī (ohne -ta-) und stelle den folgenden Text her: * guņāgraņītvād. Dabei nehme ich in Kauf, das n mit Virāma in der Handschrift ersatzlos zu tilgen, auch wenn ich nicht ausschließen kann, daß dieses auf ein ursprüngliches nu zurückgeht. Ich sehe mich aber nicht in der Lage, unter Einbeziehung von nu einen sinnvollen Text herzustellen, der sich vom Befund nicht allzu weit entfernt. In der Dpan Țīkā findet sich keine Entsprechung zu * guņāgraņītvād; sie bietet lediglich die folgende Erklärung: khyod la sogs te khyod lta bu rnams. Tib. khyod lta bu rnams entspricht Skt. bhavādrśaḥ u. a. Davon gibt es in der Ratnaśrīțīkā allerdings keine Spur.
13 *°bhūtyām : nūtyām Hs., nrtyām Hs.TH/JH; bhūtam Ed. Vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 223, Anm. 2: nr- tyām ity adarse. Im Manuskript von THAKUR und JHA war offenbar ebenfalls eine solche Variante zu lesen, die im Anlaut n° statt des zu erwartenden bh° hatte. Die Lesart bhūtam stellt anscheinend eine Konjektur der Herausgeber dar, die jedoch hier wenig passend ist. Das Pratīka bhūtam wird weiter unten im Kommentar erwähnt und paraphrasiert.
82 Es ist dennoch zu beachten, daß auch Dpan Lo tsā ba, der Ratnaśrījñānas Erklärung in diesem Fall treu folgt, in seinem Kommentar das Pratika nicht zitiert hat (vgl. Dt. ad KĀ.T 3.58: Dban pos tshar bcad pas Stobs źes bya ba'i lha ma yin med). 83 Vgl. jedoch Rt. ad KĀ 3.63.
Page 499
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŠRĪȚĪKĀ 485
Rt. ad KĀ 3.61
10 jānataḥ *prāptajñātah | Hs. post corr. (°h), ~ prāptaḥ jñāta | Hs. ante corr .; jānataḥ | prāptajñā- nah Ed. In der nepalesischen Handschrift ist über dem Visarga nach präpta noch ein kleiner Strich zu sehen, der vermutlich ein Tilgungszeichen darstellt. Weder prāptah jñāta(h) noch prāptajñāta(h) lassen sich inhaltlich und syntaktisch überzeugend interpretieren. Dies gilt gleichermaßen für die Les- art prāptajñānah, die in der editio princeps am Anfang des folgenden Satzes vor evam steht. Statt des- sen ist es vielleicht besser, *prāptajñānataḥ84 zu konjizieren, wobei anzunehmen wäre, daß im Laufe der Überlieferung lediglich die Silbe °na° verlorengegangen ist. Eine andere Möglichkeit bestünde darin, °jñātuḥ anstelle von °jñātaḥ zu lesen.
Rt. ad KA 3.63
9 *somalakşaņaḥ : somavilakşaņaḥ | Hs .; somo vilakșaņaḥ Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.63: zla ba'i. Die Erklärung somavilakşanah | pānaviśeso (so in der nepalesischen Handschrift überliefert) zu āsavaḥ er- weist sich als problematisch, weil sich das Kompositum somavilaksanah in diesem Kontext nicht sinn- voll übersetzen läßt. Die Lesart von THAKUR und JHA, nämlich somo vilaksanah anstelle von somavila- kşanah, bestätigt, daß die Silbe vi° vor laksanah auch in ihrem Manuskript belegt war. Ob der Nomina- tiv somo dort stand oder von den Herausgebern stillschweigend hergestellt wurde, läßt sich nicht sagen. Dieser Wortlaut wäre nur dann sinnvoll, wenn man von einer speziellen Bedeutung von vilaksana- aus- geht, die sich sonst nicht in der Ratnaśrīțīkā findet, nämlich „mit einem speziellen Merkmal ausge- stattet“.85 Tib. bcos pa'i in der Dpan Țīkā könnte eventuell ein Reflex hiervon sein. Dpan Lo tsā ba kommentiert den Passus folgendermaßen: btun ba'i bye brag bcos pa'i chan nam zla ba'i btun ba gsar pa dan ldan pa'i mchod sbyin „ein Opfer, das mit einem besonderen fri- schen Getränk versehen ist, [nämlich] einem [speziell] zubereiteten Rauschtrank (chan) oder aber dem Somatrank (zla ba'i btun ba)“. Dies spiegelt den Text der Ratnaśrītīkā zwar allgemein, aber nicht in allen syntaktischen und lexikalischen Einzelheiten wider. Deshalb läßt sich nicht mit Sicherheit sagen, wie Dpan Lo tsā bas Handschrift der Ratnaśrīțīkā gelautet hat. Nur soviel scheint sicher zu sein, daß tib. btun ba'i bye brag für Skt. pānaviśesah steht und tib. zla ba'i bzw. zla ba'i btun ba Skt. soma° wie- dergibt. Der Wortlaut wäre grammatisch und inhaltlich einfacher zu verstehen, wenn man die Silbe °vi° tilgt und *somalakşanah statt *somavilaksanah liest. In diesem Fall wäre das Kompositum *soma- lakşanah als Attribut auf pānaviśesah zu beziehen.86 Dabei wäre noch anzunehmen, daß Dpan Lo tsā ba °laksanah nicht übersetzt und die Erklärung bcos pa'i chan selbständig oder unter dem Einfluß eines anderen Sanskrit-Kommentars ergänzt hat.
84 Für diesen Vorschlag bin ich Herrn Prof. Albrecht Wezler (Hamburg) sehr dankbar. 85 Vgl. APTE, s. v. vilakşaņā- „strange, extraordinary, unusual“. Ratnaśrījñāna verwendet Skt. vi- laksana- immer in der Bedeutung „verschieden von“ und zwar meistens als Hinterglied eines Kompositums (vgl. z. B. Rt. ad KĀ 1.5, 1.40, 3.106). 86 Nebenbei mag hier auch auf das nur in der vedischen Literatur belegte Wort viváksana- hinge- wiesen werden, das dort in der Bedeutung „redselig machend“ in bezug auf und als Beiname von Soma verwendet wird (so nach GELDNER 1951; vgl. pw, s. v. viváksana- „etwa spritzend (Soma)“; s. RV 8.1.25, 8.21.5, 8.35.23, 8.45.11). Da auch das verdächtige (°)vilaksanah im Kontext von soma- erscheint und sich graphisch von viváksana- nur wenig unterscheidet, ist das vedische Wort erwähnenswert (diesen Hinweis verdanke ich Frau Dr. Demoto-Hahn).
Page 500
486 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KĀ 3.64
3 * śatrum : śakram Hs .; śakra Ed. Vgl. Dt. ad KA.T 3.64: gźan dgra bo la für Skt. param *śatrum. Da in der Newärī-Schrift die Aksaras tru und kra oft nur schwer zu unterscheiden sind, läßt sich dieser Fehler paläographisch leicht erklären. Die entsprechende Erläuterung in der Dpan Tīka läßt kein Zwei- fel daran, daß Dpan Lo tsā ba in seiner Vorlage der Ratnaśrīțīkā *śatrum gelesen hat.
9 *dhūlīsthalī : dhūlīh sthalīḥ Hs., Ed. Trotz der einheitlich überlieferten Lesart dhūlīh sthalīh er- scheint mir die Konjektur *dhūlīsthalīh notwendig. Ich halte es für wahrscheinlicher, daß Ratnaśrī- jñāna hier *dhūlīsthalīh geschrieben hat, so wie einige der nepalesischen Handschriften mit dem Grundtext des Kāvyādarśa in der Tat lesen. Dafür spricht die Tatsache, daß der fragliche Ausdruck im Kommentar durch das Kompositum pāmsuprakarān paraphrasiert wird. Wenn dhūlīh sthalīh ursprüng- lich wäre, hätte Ratnaśrījñana die beiden Wörter eher getrennt paraphrasiert. Noch eindeutiger für die Konjektur *dhülīsthalīh spricht die nachfolgende Erklärung des Kommentators über das Auslassen der Ablativ-Endung des Vorderglieds dieses ablativischen Tatpurusa-Kompositums. Daher nehme ich an, daß die Variante dhūlīh sthalīh erst sekundär, möglicherweise unter dem Einfluß von anderen Hand- schriften, in die Überlieferung der Ratnaśrītīkā geraten ist.
12 krtvā : krtvā | asamāš ca te 'hitāś ceti vigrahaḥ paro pīti | Hs .; krtvā parāyā iti Ed.' Vgl. Rț. ad KĀ 3.65. Der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Textabschnitt asamāś ca te 'hitāś ceti vi- grahah paro pīti, der nach krtvā erscheint, bezieht sich eigentlich auf den Kommentar zu KA 3.65. Dieser Textabschnitt besteht aus zwei unabhängigen Teilen, nämlich asamāś ca te 'hitāś ceti vigrahaḥ und paro pīti87. Der Ausdruck paro 'piti erscheint ein zweites Mal an der richtigen Stelle in der Ab- schrift des Kommentars zu KĀ 3.66. Der Satz asamāś ca te 'hitāś ceti vigrahah wird im Kommentar zu KĀ 3.66 allerdings nicht wiederholt. Wie weiter unten diskutiert wird, handelt es sich bei ihm ver- mutlich um eine Randbemerkung.88 Über dem Danda nach krtvä ist ein stark verblaßtes, kaum erkenn- bares Zeichen zu sehen, das einem Candrabindu ähnelt. Vermutlich wollte ein Redaktor dadurch darauf hinweisen, daß dieser Textabschnitt nicht zum Kommentar zu dieser Strophe gehört.
15 dhūlīsthalavikāreti Hs .; °dhūlī sthalīvikāreti | Ed. Es ist schwer zu sagen, was genau Ratnaśrī- jñāna an dieser Stelle geschrieben hat. Vor allem ist °vikāreti unklar. Soll man °vikāra iti lesen?89 Das Wort vikāra- könnte hier als Terminus technicus gemeint sein.90 Mit der nachfolgenden grammati- schen Erklärung luglopalakşanā pañcamī weist Ratnaśrījñāna darauf hin, daß die Kasusendung des
87 Die Lesart parāyā iti der editio princeps geht vermutlich auf paro pīti zurück. Möglicherweise haben THAKUR und JHA versucht, einen sinnvollen Text mit dem ansonsten fehlenden Pratīka parāyāh her- zustellen. 88 Vgl. die Bemerkung zu Rt. ad KĀ 3.66. 89 Die Lesart *°vikāra wäre dann entweder als der Nominativ oder als der Lokativ von vikāra- zu interpretieren. Man vergleiche Cān. 3.3.103: vikāre. 90 Sollte °sthala° in der nepalesischen Handschrift richtig sein, wäre denkbar, daß Ratnaśrījñāna auf sthalī- als eine Ableitung von sthala- hinweisen wollte (vgl. Pāņ. 4.1.42 bzw. Cān. 2.3.38). Der Terminus technicus vikāra- erscheint in Rt. ad KĀ 3.66: rajaso vikāro rājasaḥ, wo es um das Wort rājasa- geht, das von rajas- mit dem an-Suffix abgeleitet ist (vgl. Pāņ. 4.3.134: tasya vikāraḥ „Die 4, 1, 83 fgg. aufgeführten Suffixe haben auch die Bedeutung „durch Umwandlung daraus entstanden“.“, Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 202).
Page 501
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 487
Vorderglieds des Kompositums dhūlīsthalī- weggelassen worden ist.91 Der Schwund der Kasusendung erfolgt gemäß Pāņ. 2.4.71: supo dhātuprātipadikayoh „Eine Casusendung wird abgeworfen, wenn ein Wort in einen Verbal- oder Nominalstamm umgewandelt wird.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 73).92
· Die genaue Reihenfolge der Strophenzeilen kann nicht mit Sicherheit festgestellt werden. Ratnaśrī- jñana erläutert zuerst die Hauptglieder des Satzes, nämlich das Objekt param „den Feind“ und das Prä- dikat parāyāḥ „du bist hingegangen“. Da dies die für den Kommentator gewöhnliche Praxis darstellt, kann man daraus keine sichere Schlußfolgerung ziehen, in welcher Reihenfolge die Strophenzeilen in Ratnaśrījñānas Vorlage zu lesen waren. Auch die Dpan Țīkā hilft nicht weiter, da Dpan Lo tsā ba die Strophe in Übereinstimmung mit der Wortfolge der tibetischen Übersetzung kommentiert hat. Die Frage nach der genauen Reihenfolge der Strophenzeilen läßt sich vor allem deswegen schwer beantworten, weil die Überlieferung in dieser Hinsicht nicht einheitlich ist. Da die drei Stro- phenzeilen von ihrer lautlichen Struktur her identisch sind, geht es einzig um die Stellung der Stro- phenzeile dhūlīsthalīr vyoma vidhāya rundhan. Sie erscheint in allen modernen Ausgaben des Kāvyā- darśa (mit Ausnahme der von THAKUR und JHA) als dritte Zeile, und folglich wird die Strophe als ein Beispiel für die Wiederholung der ersten, der zweiten und der vierten Strophenzeile beschrieben.93 In den Mss. ABUV stellt dhūlīsthalīr usw. allerdings die zweite Strophenzeile dar. In diesem Fall wird die Strophe als Beispiel für die Wiederholung der ersten, der dritten und der vierten Stro- phenzeile bezeichnet. Diese Reihenfolge wird auch von den tibetischen Kommentatoren bestätigt. Da- her erscheint es sehr wahrscheinlich, daß auch Ratnaśrījñana die Strophenzeilen in dieser Reihenfolge analysiert hat, auch wenn er keine ausdrückliche Bemerkung zu dem Typus der Yamaka-Figur in die- ser Strophe bietet und seine Erläuterungen zu den einzelnen Wörtern keinen sicheren Aufschluß geben. Von den vier theoretisch möglichen Arten von Strophen mit drei gleichlautenden Strophenzei- len werden im Kāvyādarśa nur drei durch Beispiele illustriert (a-a-a-b KĀ 3.63, a-b-a-a oder a-a-b-a KA 3.64 und b-a-a-a KĀ 3.65). Dies hat einige Kommentatoren veranlaßt anzunehmen, daß Daņdin sich hier ein Beispiel erspart hat. In diesem Sinne hat bereits Dpan Lo tsa ba vorsichtig eine entspre- chende Vermutung formuliert, indem er am Ende seines Kommentars zu KĀ.T 3.65 folgendes sagt: 'dir rkan pa dan po ñid gñis pa dan bźi par bzlas pa'i dper brjod ma mdzad par snan no „Es scheint, daß hier kein Beispiel [für ein solches Yamaka] gegeben worden ist, bei dem die erste Strophenzeile in der zweiten und in der vierten wiederholt wird.“ Diese Hypothese erscheint mir jedoch nicht über- zeugend genug. Es ist bemerkenswert, daß Dandin unmittelbar vorher Beispiele für alle sechs Arten von Strophen mit der Wiederholung von zwei gleichlautenden Strophenzeilen gegeben hat (KÄ 3.57-62). Warum sollte er gerade hier auf eine Strophe verzichtet haben, wenn er mit nur noch wenig zusätzlichem Aufwand das ganze System vollständig hätte veranschaulichen können?94
91 Dies wäre in diesem Fall die Ablativ-Endung, da es sich um ein ablativisches (pañcami) Tatpurușa-Kompositum handelt. 92 Vgl. auch Can. 2.1.39. Es gibt aber auch Ausnahmen, in denen das Kompositumsvorderglied die Ablativ-Endung beibehalten darf (vgl. Pāņ. 6.3.1-2; Cān. 5.2.1-2). 93 So analysiert die Strophe auch Taruņavācaspati; vgl. prathamadvitīyacaturthapādaiḥ yamakam darśayati (Ed. RANGACHARYA 1910, S. 237). BÖHTLINGK bemerkt in diesem Zusammenhang folgendes: „Nun hätte eine Strophe folgen müssen, in welcher der erste, dritte und vierte Stollen gleich wären, diese fehlt aber.“ (BÖHTLINGK 1890, S. 99). 94 Deswegen kann man sich S. SASTRIS Kritik schwer anschließen. Er sagt folgendes: „Par in donõ kā yah kathan ucit tab hotā, jab Daņdī ne sab bhedõ ke udāharaņ diye hote | unkī pravrtti upalakșaņ-
Page 502
488 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Es bietet sich eine zweite Erklärung für diese ungewöhnliche Sachlage an. Man könnte zu der Annahme kommen, daß schon relativ früh eine Strophe mit der Struktur a-b-a-a oder a-a-b-a verloren- gegangen ist.95 Dies wäre jedoch rein spekulativ. Man wäre zusätzlich nicht in der Lage, sicher zu ent- scheiden, welche der beiden überlieferten Varianten von KÄ 3.64 authentisch ist und dementsprechend welches Beispiel bzw. welche Struktur fehlt. Schließlich bietet sich noch eine dritte Erklärung für den vorliegenden Sachverhalt an. Es ist nämlich möglich, daß Dandin den Text von KA 3.64 in zwei verschiedenen Reihenfolgen geschrieben und somit Beispiele für alle vier Typen gegeben hat.96 Diese Hypothese hat einige Vorteile. Man wäre nicht mehr gezwungen, den unerklärlichen Verlust einer Strophe zu postulieren, wofür ja nur die an- gebliche Unvollständigkeit der Beispiele sprechen könnte (argumentum ex silentio). Noch wichtiger ist, daß bei dieser Annahme die uneinheitliche Überlieferung von KÄ 3.64 leichter zu erklären wäre. Es ist möglich, daß in Dandins Autograph die beiden Strophen mit den Strukturen a-a-b-a und a-b-a-a in eben dieser Reihenfolge aufeinander folgten, während später in einem Zweig der Überlieferung die Strophe mit der Struktur a-a-b-a und in dem anderen die mit der Struktur a-b-a-a übernommen wurde. Es bleibt ein weiteres Problem bestehen, daß die Reihenfolge der drei unterschiedlich analy- sierten gleichlautenden Strophenzeilen betrifft. Die von mir bevorzugte Reihenfolge und Analyse ent- sprechen der Wortabtrennung, die im Ms. A durch kleine Striche teilweise angedeutet ist. In der editio princeps erscheinen die letzen beiden Strophenzeilen von KA 3.64 in umgekehrter Reihenfolge.97
Rt. ad KĀ 3.65
5 asamānām *vișamāņām | : asamānām himsamāņām Hs .; asamāhitānām | Ed.' Es ist kaum denk- bar, daß asamāhitānām, wie THAKUR und JHA lesen, in Ratnaśrījñānas Autograph gestanden hat. Die Paraphrase himsamāņām (so die Lesart der nepalesischen Handschrift) für asamānām kann so nicht richtig sein. Am unwahrscheinlichsten ist eine Verderbnis aus * himsamānānām, weil die Verwendung des Mediums untypisch ist und man das retroflexe -n- in der überlieferten Lesart nicht rechtfertigen kann. Auch inhaltlich paßt eine solche Paraphrase nicht besonders gut zu asamānām. Eher kommt eine Verderbnis aus *himsrāņām oder *vişamāņām in Frage. Die letztere Möglichkeit erscheint mir paläo- graphisch und vor allem inhaltlich so naheliegend, daß ich sie als Konjektur in den Text übernehme.
6 ata eva : ata eva Hs .; asamas ca te 'hitas ceti vigrahah | ata eva Ed. In der editio princeps er- scheint zwischen den Erklärungen zu asamānām und ahitānām ein zusätzlicher Satz, der asamāhitā- nām als Dvandva-Kompositum charakterisiert. Dieser Satz ist in der nepalesischen Handschrift fälsch- lich in den Kommentar zur vorangehenden Strophe eingefügt worden. Seine Stellung in der editio princeps ist zwar logischer, aber sie erscheint mir wegen der nachfolgenden kausalen Konjunktion ata
parak hai; yah drsți samūce granth mẽ vyāpt hai | yamak ke hī kitne hī bhedõ ke udāharaņ unhõ ne nahĩ diye haĩ | (Ś. ŚĀSTRĪ 1990, S. 77). 95 Dies nimmt z. B. V. SHASTRI an, wenn er die folgende Bemerkung macht: atra prathama- trtīyacaturthapādābhyāsodāharaņam āvaśyakam | param tan nopalabhyate | na ca țīkākārair api vivrtam astīti tad bahoḥ kālād ārabhya vicchinnam iti bhāti | (V. SHASTRI 1938, S. 344). 96 Tarunavācaspati scheint auf eine solche Lösung des Problems hinzuweisen. Am Anfang des Kommentars zu KĀ 3.65 sagt er folgendes: atha dvitīyapādam vinā tripādāvrtteh udāharaņam pāthāntare- su anvestavyam | (Ed. RANGACHARYA 1910, S. 238). 97 Dabei bemerken die Herausgeber folgendes: atra śloke bhotapāthakramo vādijanghālasama- rthitah svīkrtah (THAKUR/JHA 1957, S. 225, Anm. 1).
Page 503
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 489
eva dennoch fehl am Platz, denn diese kann sich doch wohl nur auf asamānām beziehen. Vermutlich ist der Satz ursprünglich eine Randbemerkung gewesen, die von späteren Abschreibern an unterschied- licher Stelle in den Haupttext eingefügt wurde. Bemerkenswerterweise ist in der nepalesischen Hand- schrift an dieser Stelle lediglich ein Zeichen zu sehen, das einem Danda ähnelt und aus einem vertika- len Strich besteht, dessen obere Hälfte nach rechts gebogen ist. Mit diesem Strich wollte man vermut- lich nur auf die Stelle hinweisen, auf die sich die mutmaßliche Randbemerkung bezieht. Es ist deshalb denkbar, daß der Schreiber des Manuskriptes von THAKUR und JHA oder einer seiner Vorgänger die Randbemerkung in den Haupttext übernommen hat, während in der nepalesischen Handschrift die Glosse falsch plaziert und hier nur das Verweiszeichen abgeschrieben wurde.
15 sāvegam : sāveļglam Hs .; saroșam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.65: śugs dan ldan par für Skt. sāve- gam. Da das Akșara °ga° in der nepalesischen Handschrift nicht ganz deutlich geschrieben ist, kommt auch die Lesung sāvesam statt sāvegam in Frage. Die Erklarung śugs dan ldan par in der Dpan Țīkā zeigt, daß Dpan Lo tsā ba in seiner Vorlage von Ratnaśrījñānas Kommentar sāvegam gelesen hat.98
Rt. ad KA 3.66
2 * nasțāhitomā : mișțā'hitomā Hs .; niļra]stā ahitomā Ed. Oder lies: *mrsțāhitomā ? Die Para- phrase von sannā ist nicht nur in der nepalesischen Handschrift schlecht überliefert, sondern sie ist an- scheinend auch im Manuskript von THAKUR und JHA nicht sicher zu lesen gewesen. In beiden Fällen hat man ein zweisilbiges Wort (von einem möglichen Präfix a° abgesehen), das ein °i° in der ersten Silbe enthält und sicherlich ein Partizip Perfekt Passiv darstellt. Wahrscheinlich haben auch THAKUR und JHA ostā gelesen, das sie nach dem Hinzufügen der Silbe °ra° stillschweigend zu °sta änderten. Zu dieser Konjektur ist zu sagen, daß Skt. nirasta° weiter unten im Kompositum nirastaśatruśobha er- scheint, das die Paraphrase des ganzen Kompositums sannāhitoma darstellt. Da umā zunächst isoliert durch abhikhyā glossiert wurde und dann in dem Kompositum nirastaśatruśobha das Wort śobhā- als Synonym für umā- bevorzugt wurde, erwartet man auch im Fall von sannā° eher zwei verschiedene Glossen. Aus diesem Grund und auch aus paläographischen Erwägungen möchte ich hier die Konjek- tur *naşțā vorschlagen. Es kann sein, daß ein überflüssiger Daņda zwischen sannā und *naștā zu °i° umgeformt wurde, was dann zu *niştā und schließlich zu mistā geführt haben könnte. In der Newārī- Schrift können die Akşaras na und ma leicht verwechselt werden.99 Statt * nasta kommt auch *mrstā im Sinne von „abgewischt, entfernt“ in Frage, was inhaltlich gut passen würde.100
7 įsenabhūto Hs .; sa [lalāțabhūşā] Ed. Diese Stelle war anscheinend auch im Manuskript von THA- KUR und JHA nicht sicher zu entziffern. Die von den Herausgebern vorgeschlagene Konjektur lalāta- bhūsā, die graphisch weit vom Text der nepalesischen Handschrift entfernt ist, verdient keine weitere Erörterung, solange nicht feststeht, was im Manuskript von THAKUR und JHA stand. Die in der nepa- lesischen Handschrift überlieferte Lesart senabhüto ist schwer verständlich. Falls es sich nicht um einen versehentlichen Vorgriff auf das weiter unten erklärte Hinterglied °sena oder um eine Verderbnis handelt, bleiben nur vage Spekulationen, was der Kommentator gemeint haben könnte.101
98 Skt. sāvege hat Ratnaśrījñāna auch in Rt. ad KA 3.92 verwendet. 99 Vgl. Anhang 10. 100 Das paläographisch noch nähere *pistā kommt aus inhaltlichen Gründen kaum in Frage. 101 Hierzu gehören etwa die Konjekturvorschläge *somabhūto „zum Soma geworden“, *śyena- bhūto „weiß geworden“ oder eventuell *śyenabhrto „vom Adler gebracht“ (damit ist der Soma gemeint). Zu
Page 504
490 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
9 tadbhaktaḥ | he hitOmānamarājasena : tadbhakte 'hitomānamarājasena Hs .; tadyukto'hita- mānamarajasenaḥ | [tasya sambuddhiḥ] | Ed. Was die Lesarten tadbhakte und tadyukto angeht, so gehe ich davon aus, daß Ratnaśrījñāna an dieser Stelle neben sanāthah noch eine zweite Paraphrase von senah geschrieben hat. Die Lesart tadyukto der editio princeps paßt hier nicht, während der Text in der nepalesischen Handschrift nur dann sinnvoll wäre, wenn man tadbhakte zu *tadbhaktah emen- diert. Was den Rest anbelangt, so erwartet man nach der Analyse der einzelnen Glieder des langen Kompositums hitomānamarājasena noch das Zitat des ganzen Vokativs, zur Verdeutlichung einge- leitet durch die Partikel he. Im Manuskript von THAKUR und JHA hat allerdings eine Form im Nomi- nativ gestanden, wobei der Anfang der dort überlieferten Lesart keineswegs richtig sein kann. Offenbar um das Problem wenigstens partiell zu lösen, haben die Herausgeber den Ausdruck tasya sambuddhih hinzugefügt. Die nepalesische Handschrift belegt die Lesart 'hitomānamarājasena, die zweifellos dem Original näher steht. Zum einen hat man hier die erwartete Vokativform, und zum anderen sieht man in dieser Lesart das sinnvolle hitomā° anstelle von hitamā°. Das einzige verbleibende Problem besteht darin, daß auch in der nepalesischen Handschrift genauso wie im Manuskript von THAKUR und JHA ein überflüssiger Avagraha überliefert ist, der aber vielleicht auf einen Danda zurückgeht. Es ist außerdem nicht ganz auszuschließen, daß hier eine Art Haplographie von *he hi° zu hi° stattgefunden hat.
Rț. ad KĀ 3.69
· Skt. paritrāyaka- „Behüter, Beschützer“ findet man in den gängigen Sanskrit-Wörterbüchern (pw, MW und APTE) nicht. Dieses Wort hat allerdings EDGERTON in seinem BHSD verzeichnet.102 Ratna- śrījñānas Erklarung tvayi ruste paritrāyakasyābhāvāt hat Dpan Lo tsā ba sinngemäß folgendermaßen übersetzt: khyod khros pas na skyob pa med pa'i phyir (Dț. ad KĀ.T 3.69).
· Skt. samudāya- im Kompositum samudāyoparamāt ist entweder adverbiell zu verstehen, also „in seiner Gesamtheit“, oder Ratnaśrījñāna hat es in der buddhistischen Bedeutung „das zur Hervorbrin- gung einer Existenz Erforderliche, Aggregat von Faktoren oder Elementen; Existenz“ verwendet. Das Kompositum samudāyoparamāt „aufgrund des Aufhörens der Existenz“ würde ebenfalls zu dem Bild von der leblosen Hand des Feindes passen.
Rt. ad KA 3.70
· Ratnaśrījñānas Erklärung zu KA 3.70 läßt sich folgendermaßen übersetzen: „Eine, [d. h.] gleiche, Form, [d. h.] Gestalt. Die, welche [diese Eigenschaft] haben, heißen Einförmige, aufgrund des alles umfassenden Yamaka-Gebrauchs [d. h. die Strophenviertel bestehen aus lauter Yamakas]; [das sind nämlich] die vier Strophenviertel, welche zu einer [Strophe gehören] oder in einer [Strophe vor- kommen]. Das, [d. h.] das so Beschaffene, was vier gleichförmige Strophenviertel hat, ist sowohl groß (mahät) als auch ein Yamaka, aufgrund der Vorrangigkeit unter allen Yamakas; [folglich] ist „Mahāyamaka“ („großes Yamaka“) seine Bezeichnung, [d. h.] der technische Begriff; man soll es als die Bezeichnung „Mahāyamaka“ tragend kennen. [Da man sagen könnte, daß] der Zustand der vier gleichförmigen Strophenviertel aufgrund des alles umfassenden Yamaka-Gebrauchs in jedem einzel- nen [Strophenviertel] auch ohne eine Wiederholung [des Strophenviertels] möglich ist, deswegen sagt er: „Auch bei diesem“ usw. Auch bei dem großen Yamaka, [d. h.] nicht nur bei dem Samudga- und
bedenken ist, daß das Wort soma- „Soma, Somapflanze; Mond“ hier inhaltlich gut passen würde, da Śam- kara, d. h. Śiva, von dem hier die Rede ist, auch unter dem Namen Somapati „Herr des Soma“ bekannt ist. 102 Vgl. BHSD, s. v. paritrāyaka- „rescuer“.
Page 505
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 491
anderen [Arten von Yamakas], sieht man eine Wiederholung, [d. h. hier] die dreimalige Wiederkehr [eines Strophenviertels]. Genau deshalb ist eine solche die vorzüglichste Yamaka-Bildung, [d. h. der vorzüglichste Yamaka-]Gebrauch; [die vorzüglichste nämlich] aufgrund [ihrer] Vorrangigkeit unter allen Yamaka-Bildungen. Genau deshalb unterscheidet sie sich von der [bloßen] dreimaligen Wieder- holung [eines Strophenviertels]. Dort [d. h. im Fall der dreimaligen Wiederholung eines Strophen- viertels] wird ein Strophenviertel einfach dreimal wiederholt, [wobei allerdings] in den einzelnen Stro- phenvierteln ein alles umfassendes Yamaka [innerhalb des Strophenviertels selbst] fehlt.“
Rt. ad KĀ 3.72
6 krtyamānadhurā *avalambanta : krtyamānadhurāvalambyata Hs .; krtyam | mānadhurām ava- lambata Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.72: mchod pa ñid bya ba yin pas khur yin la de rten pa'o. Zu Skt. dhur- als Kompositumshinterglied vergleiche man Pān. 5.4.74 und 4.1.4. Skt. krtyamānadhurā läßt sich als krtya-māna-dhurāḥ im Akk. Pl. Fem. analysieren und kann etwa so übersetzt werden: „die Last der zu erweisenden Verehrung (als Stütze habend)“. Die Konjektur *avalambanta ist tentativ.
· ahīnaḥ paryāpto vikramaḥ śauryam eşām ity ahīnavikramāḥ. Ratnaśrījñānas Erklärung zeigt, daß in seiner Vorlage des Kāvyādarśa die Lesart ahīnavikramāh gestanden haben muß. In seiner Erläute- rung zu den verschiedenen Arten der Yamakas, die in diesem Beispiel zu sehen sind, spricht der Kom- mentator unter anderem auch vom Samdaşta-Yamaka,103 womit auch die Sequenz °kramāḥ-kramā° am Ende der zweiten Zeile und am Anfang der dritten Zeile gemeint ist. Diese Erklärung läßt erkennen, daß Ratnaśrījñāna kein Problem darin gesehen hat, daß am Ende der zweiten Strophenzeile °kramāḥ und nicht °kramät steht.104 Aus der südindischen Überlieferung des Kāvyādarśa ist zwar auch die Les- art °vikramāt bekannt, aber es ist eher anzunehmen, daß diese Lesart erst sekundär entstanden ist. Die vermeintliche Inkonsequenz der Reihenfolge °kramāh-kramā, die Ratnaśrījñāna und vermutlich selbst Dandin nicht gestört hat,105 hat einen Redaktor dazu geführt, °vikramāt anstelle von °vikramāh am Ende der zweiten Strophenzeile zu schreiben. Die Lesart °vikramäh stellt sicherlich die lectio difficilior dar.
Rț. ad KĀ 3.73
7 yat tv *ānulomyena : yat tu | anulomnā Hs., yat tv anulomnā Ed. Die Verbindung von yat mit der Partikel tu ist auffällig.106 Sollte es sich hier um eine Verderbnis handeln, so wäre denkbar, statt dessen *yatra oder *yas tu zu lesen. Was anulomnā betrifft, so kann es kaum ursprünglich sein, denn diese Lesart stellt eine ungrammatische Form dar. Nach Pan. 5.4.75 sind keine Ableitungen von loman- (n- Stamm) auf -n erlaubt, wenn die Präfixe prati-, anu- und ava- vorangehen.107 In solchen Fällen wird
103 Vgl. KĀ 3.51-52 104 Dazu vgl. § 1.1.5.3. 105 Vgl. die Sequenzen 'madanā dhī svā und svādhīnā dama° in KĀ 3.75 (ein Beispiel für die Wiederholung einer Strophenhälfte in entgegengesetzter Richtung, Skt. ardhapratilomayamaka), die eben- falls dafür sprechen, daß Dandin der Auffassung gewesen ist, nach der ein Visarga und auch ein Anusvāra bei der Bildung von Yamakas unberücksichtigt bleiben dürfen (vgl. auch § 1.1.5.4). 106 In den gängigen Sanskrit-Wörterbüchern wird eine derartige Verbindung von yat mit tu nicht verzeichnet. Lediglich im buddhistischen Sanskrit begegnet yat tu neben yan nu, das allerdings eine andere syntaktische Konstruktion voraussetzt und mit unserer Stelle nichts zu tun hat (s. BHSD, s. v. yan (yam) nu). 107 Vgl. Pāņ. 5.4.75: ac pratyanvavapūrvāt sāmalomnah „An sāman und loman wird a angefügt, wenn prati, anu und ava ihnen vorangehen.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 273).
Page 506
492 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
das -n weggelassen, so daß sich dann ein a-Stamm der präfigierten Form ergibt. Da es unwahrschein- lich ist, daß Ratnaśrījñāna, der sicherlich ein guter Grammatiker war, eine solche ungrammatische Form wie anulomnā geschrieben hat, nehme ich an, daß hier eine Verderbnis vorliegt. Ich schlage vor, *ānulomyena statt anulomnā zu lesen. Mit seiner Schlußbemerkung meint Ratnaśrījñāna, daß, wenn die Wiederholung in der natürlichen Richtung (änulomyena), d. h. nicht in der rückläufigen Richtung stattfindet, sich die Wiederholung eines Strophenviertels, einer Strophenhälfte oder einer ganzen Strophe (pādābhyāsādi) ergibt, nicht aber das rückläufige Yamaka.
Rt. ad KĀ 3.74
2 pratikūlā tām | āšārthāt : pratikūlatām | āsā'rthāt Hs. post corr., pratikūlātām | ~ Hs. ante corr. (oder: pratikū .. tām | ~); pratikūlatām [gatā] āšā, arthāt Ed. In der nepalesischen Handschrift hat ursprünglich anscheinend pratikūlātām gestanden, das ein Korrektor nachträglich zu pratikūlatām änderte. Letzteres steht auch in der editio princeps, allerdings haben THAKUR und JHA noch gatā nach pratikūlatām hinzugefügt, um dem syntaktischen Problem zu entgehen, das durch die überlieferte Form im Akk. Sg. Fem. entsteht. Die Ergänzung gata ist sicherlich sinnvoll, aber man fragt sich, wieso ein so wesentliches Wort ausfallen konnte? Da das Kompositum amatāśā- zunächst als ein Karmadhāraya interpretiert wird und dementsprechend amata- attributiv auf āśā zu beziehen ist, erwartet man eine direkte Paraphrase von amatā mit entsprechender Endung. Die Paraphrase könnte pratikūlā gelautet haben, aber in diesem Fall läßt sich die Silbe (°)täm nicht erklären. Das Problem muß offen bleiben.
9 stavah : stava Hs .; tava Ed.' In der Regel erwähnt Ratnaśrījñana zunächst das Definiendum und erst danach das Definiens, aber da es auch Gegenbeispiele gibt,108 darf man nicht ausschließen, daß er in diesem Fall stavah vor das Pratīka stutam gestellt hat. Offensichtlich wollte Ratnaśrījñāna damit ausdrücklich auf den substantivischen Charakter des ansonsten meist adjektivisch gebrauchten Parti- zips stuta- hinweisen. Die Lesart tava der editio princeps ist an dieser Stelle weder besonders prägnant, noch vom Inhalt her erforderlich. Betrachtet man tava als die ursprüngliche Lesart, dann bliebe stutam ohne direkte Paraphrase, was hier kaum zu erwarten ist. Der Fehler könnte so entstanden sein, daß zu- nächst der Visarga von stavah vor dem folgenden stutam ausgefallen ist. Dies hat dann möglicherweise einen Abschreiber veranlaßt, stava zu tava zu „verbessern“, so wie die Vorlage von THAKUR und JHA anscheinend gelesen hat.
Rt. ad KĀ 3.75
3 + cittadhīr : cittadhīḥ | Hs .; dhīḥ | Ed. Das in der nepalesischen Handschrift überlieferte Komposi- tum cittadhīh ist mir unklar. Es ist denkbar, daß Ratnaśrījñāna dhīh durch das Synonym cittam para- phrasiert hat, obwohl dann statt * cittam dhīh eher die umgekehrte Reihenfolge dhīś cittam zu erwar- ten wäre. In diesem Kontext würde außerdem die Paraphrase *cit besser passen. Das Wort citta fehlt in der editio princeps, möglicherweise weil es im Manuskript von THAKUR und JHA nicht zu lesen war. Deshalb ist auch mit der Möglichkeit zu rechnen, daß die von der nepalesischen Handschrift überlie- ferte Lesart citta erst sekundär vor dhīh eingefügt wurde.
· me mama. Die zweimalige Erwähnung des Pratīkas me samt der Paraphrase mama ist auffällig. Da me in der Strophe nur einmal erscheint, erwartet man die Erklärung me mama dementsprechend nur einmal, entweder nach nādino oder vor na kā cana. Anscheinend hat Ratnaśrījñāna me mama wieder-
108 Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.34 mit der Erklärung zu °ālamba°, 3.46 zu ānaya° und 3.63 zu anāma.
Page 507
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 493
holt, weil sich me sinngemäß sowohl auf dhīh als auch auf kāmitā bezieht.109 Auch Dpan Lo tsā ba er- wähnt bdag, die tibetische Entsprechung von Skt. me, zweimal.
4 sadrśavarttinī Hs., sadrśavartinī Ed. Lies: *svavašavartinī | ? Der überlieferte Text ist verderbt. Anstelle von sadrśavartinī könnte *svavaśavartinī konjiziert werden.110 Anderenfalls würde man von einer sehr allgemeinen Paraphrase von svādhīnā ausgehen müssen, etwa als „(durch Verzicht auf Lust) sich angemessen, richtig verhaltend“. Was den darauffolgenden Text betrifft, so scheint es am sinnvoll- sten, bhavatu evam als einen selbständigen Satz aufzufassen, auch wenn die Dpan Tīka dafür spricht, daß Dpań Lo tsā ba bhavatu zum vorhergehenden svādhīnā (sadrśa)vartinī gezogen hat. Die Dpan Țīkā weist mit 'jug par gyur te eher auf eine indikativische als auf eine imperativische Form hin.
Rt. ad KA 3.76
2 *drpta : drstah Hs., Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.76: *khens pa thob pa'i für Skt. *drptah. Es steht außer Zweifel, daß Ratnaśrījñana drptah und nicht das an dieser Stelle sinnlose drstah geschrieben hat. Der offenkundige Fehler der Handschrift erklärt sich durch die relative Ähnlichkeit der Ligaturen pta und sta in der Newārī-Schrift.
Rt. ad KĀ 3.78
2 *°artham : °arthah | Hs., °arthaḥ Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.78: gsal bar bya ba'i don du für Skt. *abhivyaktyartham. Das überlieferte °arthah stellt eine Verderbnis dar und muß zu *°artham emen- diert werden. Dpan Lo tsā ba hat Skt. *abhivyaktyartham auf Tibetisch mit gsal bar bya ba'i don du übersetzt und bestätigt somit die vorgeschlagene Emendation. Eine weitere Bestätigung liefert Ratna- śrījñānas Kommentar zu KĀ 3.80, in dem abhivyaktyartham ein zweites Mal vorkommt. Dpan Lo tsā ba übersetzt auch dies konsequent mit gsal bar bya ba'i don du (Dt. ad KĀ.T 3.80).
9 *nişpadyata : nişidyate | Hs., -şidyata Hs.TH/JH; [104a] nişpadyata Ed. Vgl. Rț. ad KĀ 3.80. THAKUR und JHA haben ihrer Ausgabe ein Faksimile von Fol. 104a ihres Manuskriptes beigefügt. Dies erlaubt uns zu sehen, daß am Anfang von Fol. 104a sidyata steht, wobei das Präfix ni- wahrscheinlich am Ende von Fol. 103b zu lesen war. Daher kann man schließen, daß nispadyata in der Ausgabe von THAKUR und JHA eine stillschweigende Konjektur darstellt. Sie ist zweifellos erforderlich, weshalb ich hier den Wortlaut der editio princeps übernehme. Im Kommentar zu KĀ 3.80 drückt sich Ratnaśrījñāna ähnlich aus und bestätigt damit die Konjektur *nispadyata. Die fehlerhafte Schreibung nişidyate bzw. nişidyata anstelle von *nispadyata geht wahrscheinlich auf eine sehr nachlässig geschriebene Vorlage zurück, in der şpa zu si verlesen werden konnte. Bei sorgfältiger Schreibweise sind die beiden Akșaras deutlich unterscheidbar.
12 gomūtrikābandhavedinaḥ Hs.TH/JH : gomūtrikāvedinaḥ Hs .; gomūtrikābandhavādinaḥ Ed.' Vgl. Dt. ad KA.T 3.78: ba lan gcin *sbyor ba de rig cin śes pa rnams. Die tibetische Erklarung ba lan gcin * sbyor ba de rig cin śes pa rnams bestätigt mit śes pa rnams die Lesart °vedinah der beiden Hand- schriften. Tib. *sbyor ba (geschr. sbyar ba) entspricht Skt. bandha- und bestätigt den Wortlaut des Manuskriptes von THAKUR und JHA. In der nepalesischen Handschrift wurde °bandha° anscheinend versehentlich weggelassen.
109 Vgl. Rt. ad KĀ 3.26 mit der zweimaligen Wiederholung von dvișatām. 110 Für den Konjekturvorschlag *svavaśavartinī bin ich Herrn Prof. Harunaga Isaacson (Ham- burg) zu Dank verpflichtet.
Page 508
494 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KĀ 3.79
5 madirākşīņām iti sāpekșatve 'pi gamakatvāt samāsaḥ | : ~°tve pi ~ Hs., Hs.TH/JH; om. Ed.' Ohne das Faksimile von Fol. 104a des Manuskriptes von THAKUR und JHA hätte man anhand der editio prin- ceps und der nepalesischen Handschrift annehmen müssen, daß es in der Vorlage der Herausgeber an dieser Stelle ein Textverlust gab. Da aber Fol. 104a abgedruckt worden ist, kann nun festgestellt wer- den, daß das Manuskript hier eigentlich vollständig ist und denselben Wortlaut überliefert wie die nepalesische Handschrift. Das Auslassen des Textabschnittes madirāksīņām ... samāsaḥ | in der editio princeps geht also zu Lasten der Herausgeber. Zum Inhalt von Ratnaśrījñānas Erklärung vergleiche man Patañjalis Mahābhāsya zu Pāņ. 2.1.1.111
6 *lokavikhyāto : lokavikhyātam | Hs. post corr. (loka°), Hs.TH/JH; lokavikhyātaḥ | Ed .; vikhyātam | Hs. ante corr. In der nepalesischen Handschrift wurde zunächst nur vikhyātam geschrieben. Der Schreiber hat den Fehler kurz danach selber bemerkt und das weggelassene loka° auf der nächsten Zeile direkt unter °vikhyātam hinzugefügt. Dabei wurde loka° durch zwei „ד-Zeichen auf beiden Sei- ten vom übrigen Text abgegrenzt. Die Stelle, an der loka° hinzugefügt werden muß, nämlich zwischen ayam und °vikhyātam, wurde vom Schreiber mit einem Häkchen markiert. Das so überlieferte *loka- vikhyātam läßt sich jedoch syntaktisch kaum rechtfertigen. Man erwartet vielmehr eine Form im Nom. Sg. THAKUR und JHA haben offenbar das Problem erkannt und stillschweigend °vikhyātam zu *ovi- khyātah emendiert. Diese Emendation erscheint mir ebenfalls erforderlich.
9 yadi syād : yāyasmād Hs., Hs.TH/JH; yaļdi] yasmāt Ed. Beide Handschriften überliefern den Wortlaut yāyasmād, der allerdings kaum ursprünglich sein kann. Da der Text einerseits unverständlich und andererseits am Anfang das Pratīka yadi zu erwarten ist, haben THAKUR und JHA in ihrer Ausgabe * yadi yasmād geschrieben. Diese Konjektur bleibt zwar nahe am überlieferten Text, aber die Heraus- geber haben übersehen, daß yasmät nur als Paraphrase von hi verwendet wird. Ich schlage die Konjek- tur yadi syād vor und verweise dabei auf bhavet und syät, die sich an anderen Stellen in der Ratna- śrītīkā als Ergänzung zu yadi finden.112 Das nachfolgende istavisayaprāpanāt bleibt sowohl inhaltlich als auch syntaktisch unklar. Die Erläuterung der Dpan Tīkā ist zwar für sich sinnvoll, sie weicht jedoch in der Konstruktion gravierend von der Ratnaśrīțīkā ab, so daß sie an dieser Stelle nicht weiter hilft. Dpan Lo tsā bas Erklärung gal te bdag kyan 'dod pa'i yul de thob pa'i khegs su gyur pa'i sdig pa zad cin ran gi yul thob na ... ist folgendermaßen zu übersetzen: „Falls auch ich von der Sünde, die ein Hemmnis für die Erlangung jenes erwünschten Objektes [nämlich der Geliebten] bildet, frei gekommen sein und mein eigenes [Wunsch]objekt erlangt haben sollte, ... “
11 astamgatam : astamgaxlokaxtam Hs., astangatam Hs.TH/JH, astamgatam Ed. Zwischen den „x“- Zeichen hat der Schreiber der nepalesischen Handschrift das von ihm zunächst weggelassene loka° hin- zugefügt, das in der Handschrift eine Zeile höher vor *ovikhyätah (geschr .: vikhyātam) einzufügen ist.
Rț. ad KĀ 3.80
4 'rdham : arddhan Hs., arddha Hs.TH/JH, ardham Ed. Lies *pūrvārdham ? Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.80: phyed sna ma. Statt ardham erwartet man an dieser Stelle eher *pūrvārdham, das noch klarer im
111 S. noch ABHYANKAR 1977, s. vv. gamaka-, sāpeksa-, und RENOU 1957, s. v. sāpekșa -. 112 Vgl. Rt. ad KĀ 1.27, 2.24, 2.127, 3.80, 3.122-123, 3.135 und 3.146.
Page 509
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 495
Gegensatz zu aparärdha° im folgenden Satz stehen würde. In der Dpan Țīkā liest man phyed sna ma (Skt. pūrvārdha-) und phyed phyi ma (Skt. aparārdha-). Entweder hat Dpan Lo tsā ba in der Ratnaśrī- țīkā tatsächlich *pūrvārdham gelesen, oder Ratnaśrījñāna hat sich doch knapp ausgedrückt, während der tibetische Gelehrte der Klarheit halber ausführlicher kommentiert hat.
5 *rdhanis° Ed. : 'rddhan niş° Hs., 'rddham niş° Hs.TH/JH Vermutlich unter dem Einfluß des kurz davor erwähnten ardham nispadyate hat ein Schreiber aparārddham (bzw. aparārddhan) nispattir statt * 'parārdhanispattir geschrieben.
Rț. ad KĀ 3.81
2 sarveşām Ed. : sarvveşām Hs.TH/JH; teşām Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: sems can kun gyi sems la gnas pas für Skt. sarveşām cittādhisthānatayā. Dpan Lo tsā bas Erklärung sems can kun gyi sems la gnas pas (Dt. ad KĀ.T 3.81) scheint die Lesart des Manuskriptes von THAKUR und JHA und ihrer Edition zu bestätigen. Die Lesart teşām der nepalesischen Handschrift ist wenig sinnvoll und stellt offenbar eine Verderbnis dar.
3 Fol. 53 fehlt! Fol. 53 der nepalesischen Handschrift fehlt, so daß der Text zwischen ... cittādhisthā- nata- und -tāv api na sta ... (Rt. ad KA 3.86) dort nicht erhalten ist. Es wird hier der Text der editio princeps abgedruckt, wobei die meiner Meinung nach erforderlichen Änderungen kenntlich gemacht worden sind.
10 *kāpi : kāpita Hs.TH/JH; kā cit Ed. Im Manuskript von THAKUR und JHA steht zwar kāpita, in ihrer Ausgabe schreiben die Herausgeber jedoch ka cit, das offenbar eine stillschweigend vorgenommene Konjektur darstellt. Die Handschrift spricht allerdings eher für die Konjektur käpi, so daß lediglich die überflüssige Silbe ta getilgt werden muß.
· amah pīdāmeyo 'pramāņo 'mo yasyā ity ameyāmā. Ratnaśrījñāna weicht hier von der normalen Wortfolge ab, was vermutlich daran liegt, daß er zunächst die Bedeutung des seltenen Wortes ama- „Schmerz, Pein“ erklären wollte.113
Rt. ad KĀ 3.82
· Ratnaśrījñānas Analyse der Wortfolge yānāvārārāvā im dritten Strophenviertel als ein einziges Kom- positum yān>-āvār)-ārāvā weicht von der Interpretation der Dpan Țīkā ab, die die Analyse von yān>-āvārā und arvā zu widerspiegeln scheint. Wenn im Sanskrittext entsprechend der tibetischen Übersetzung und der Dpan Țīkā die Wortfolge yānāvārārāvā° als yān>-āvār>> ârāvā analysiert wird, muß man folgendermaßen übersetzen: „ ... die ihren Gang114 einschränkt, die keine Laute von sich gibt ... “ Da über die Natur des Textes zwischen den eckigen Klammern in der editio princeps nur ge- rätselt werden kann, ist es unmöglich mit Sicherheit festzustellen, ob Ratnaśrījñana den Text tatsäch- lich so interpretiert hat. Eine Abweichung zwischen den beiden Kommentaren ist jedenfalls durchaus möglich, insbesondere wenn man annimmt, daß Dpan Lo tsä ba von der ihm vorliegenden tibetischen Übersetzung beeinflußt war und sie berücksichtigen mußte, auch dann, wenn sie von der Interpretation der Ratnaśrītīkā abwich. Solche Belege finden sich auch an anderen Stellen im tibetischen Kommen-
113 Vgl. Rt. ad KĀ 3.82, 3.87; s. auch Rț. ad KĀ 3.77. 114 Eventuell im Sinne von „Zugang zu ihr, Geschlechtsverkehr“ gebraucht. Vgl. Dt. ad KĀ 3.82: bgrod pa zlog par byed ma; ausdrücklich in diesem Sinne in Rin spuns pa Nag dbans Kommentar: bgrod pa de 'khrig pa'i bya ba zlog pa dan | (Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 304/42; Fol. 176b2).
Page 510
496 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
tar. Dementsprechend ist es in diesem Fall denkbar, daß Son ston und Laksmīkara bgrod bzlog für Skt. yān>-āvārā und sgra med für Skt. arāvā übersetzt haben, wobei sie sich auf eine andere, von Ratnaśrī- jñānas Analyse abweichende Interpretation gestützt haben. Demzufolge ist auch Dpan Lo tsā ba ge- zwungen gewesen, von der Ratnaśrītīkā abzuweichen. Sollte diese Hypothese nicht stimmen, dann muß man annehmen, daß THAKUR und JHA den Text der Ratnaśrīțīkā an dieser Stelle beträchtlich ge- ändert haben. Letzteres kann man zwar nicht ganz ausschließen, wahrscheinlicher erscheint mir den- noch die erste Möglichkeit.
1 || *sāmetyā [*104b] di | : || sāmetyā- Hs. TH/JH; om. Ed., statt dessen die rekonstruierte Strophe. Mit || sāmetyā- endet das Fol. 104a, von dem ein Faksimile am Anfang der editio princeps vorhanden ist. Zweifellos war °di das erste Akșara auf Fol. 104b, so daß man vollständig || sāmetyādi lesen kann. Die Angabe von THAKUR und JHA, daß Fol. 104b mit sā kā cid beginnt, ist nicht präzise genug.
3 +aduhkhanimittam tapyata+ Hs.TH/JH, Ed. : Lies: *na duḥkhanimittam tapyata? Skt. aduḥkhani- mittam tapyate läßt sich wörtlich etwa so übersetzen: „[sie] grämt sich, ohne daß Leid die Ursache bildet“ oder „[sie] kasteit sich in einer Weise, die nicht zum Leid führt“ oder „[sie] kasteit sich, weil sie nicht unter [Liebesleid] leidet“. Der Wortlaut der Ausgabe ist unklar. Man erwartet eigentlich so etwas wie *na duhkhanimittam tapyata.
Rt. ad KĀ 3.83
4 * sukaraḥ sukhena* : sukaramukhena Ed. Vgl. Rț. ad KĀ 3.3: sukhena kriyante prayujyanta iti su- karāḥ. Die fehlerhafte Schreibung °mukhena statt sukhena läßt sich wegen der Ähnlichkeit der Akşaras su und mu in der Newärī-Schrift paläographisch leicht erklären. Solange das von THAKUR und JHA benutzte Manuskript nicht konsultiert werden kann, läßt sich nicht feststellen, ob der Fehler zu Lasten des Schreibers oder aber der Herausgeber geht.
5 * nidarśyate : nirdiśyate Ed. Vgl. Rt. ad KA 3.173. Man kann davon ausgehen, daß entweder der Schreiber des Manuskriptes von THAKUR und JHA oder aber erst die Herausgeber selbst *nidarśyate mit nirdiśyate verwechselt haben. Zu der Konjektur *nidarśyate vergleiche man Rt. ad KĀ 2.169, 2.214 und insbesondere 3.173; siehe auch Rt. ad KA 2.14 (pradarśyate), 2.190 (pradarśyate), 3.38 (darśyante) und 3.176 (darśayişyate).
Rt. ad KĀ 3.84
7 *an | : āha [?] Ed. Das Fragezeichen in der editio princeps weist darauf hin, daß THAKUR und JHA diese Stelle als problematisch erkannt haben. In der Tat ergibt der so gedruckte Text keinen vernünfti- gen Sinn. Möglicherweise war das Manuskript von THAKUR und JHA an dieser Stelle schwer lesbar. Selbst wenn der Kopist äha geschrieben hätte, wäre dieser Fehler leicht durch den Einfluß des zuvor mehrfach zitierten äha zu erklären. Wie auch immer der Fehler entstanden sein mag, man kann getrost annehmen, daß nach bhidādidarśanād ursprünglich *an gestanden hat. Ratnaśrījñāna bietet hier eine grammatische Erklärung zur Bildeweise und Bedeutung von dhā-, indem er dhā- als Wurzelnomen zu der vdha erklärt und es mit Hilfe des an-Suffix ableitet. Daher ist dhā- mit anderen Substantiven ver- gleichbar, die von den zur bhidädi-Klasse gehörenden Wurzeln abgeleitet sind. In ähnlicher Weise erklärt Ratnaśrījñāna entsprechende Formen auch an anderen Stellen seines Kommentars.115
115 Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.48: mānam mā bhidādișito 'an iti bhidādidarśanād an. Zum Suffix an vgl. Cān. 1.3.86: bhidādișito 'n (Ed. LIEBICH 1902, S. 18) und Pāņ. 3.3.104: șidbhidādibhyo 'n „An Wur-
Page 511
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 497
8 cecche : ca icche Ed. Es ist nicht ganz klar, wie Ratnaśrījñana das aus den Bestandteilen dhā- und icchā- gebildete Kompositum dhecche verstanden hat. THAKUR und JHA vermuten, daß der Kommen- tator auf zwei verschiedene Arten von iccha hinweisen wollte: iccha und chandas.116 So erklärt sich für sie die Dualendung des Kompositums. Ratnaśrījñānas Interpretation von dhecche dürfte folgender- maßen zu verstehen sein: zunächst leitet der Kommentator dhā- als Wurzelnomen von der vdha ab und setzt es mit der üblicheren Ableitung dhäna- „Behälter, Sitz“ gleich. Unmittelbar darauf bestimmt er es inhaltlich als dhārana- „Halten, Festhalten“ und versucht die Dualendung des Kompositums da- durch zu rechtfertigen, daß er in icchä- zwei verschiedene Arten von Verlangen sieht, nämlich icchā und chandas. So ergibt sich für ihn ein Dvandva-Kompositum, dessen vollständige Form aus zwei Tat- purușa-Komposita besteht: dh»>-êcchā- und dhā-chandas -. Die tibetische Übersetzung der betreffenden Stelle lautet bemerkenswerterweise sems 'dod, das Ratnaśrījñānas Erklärung cittasyecchā entspricht. Dennoch läßt sich nicht mit Sicherheit entscheiden, ob diese Wiedergabe direkt auf den Sanskrit-Kom- mentar zurückgeht. Die tibetische Übersetzung interpretiert jedenfalls dhecche als Tatpuruşa-Komposi- tum und berücksichtigt dabei die Dualendung nicht mehr.
9 dheye : dhe ye Ed. THAKUR und JHA schreiben sowohl im Grundtext als auch im Kommentar dhe ye. Es handelt sich dennoch sicherlich nur um einen Druckfehler. Das Wort dheya- wird als Partizip Futur Passiv von der vdhā erklärt und sinngemäß durch dhātavya- und kārya- paraphrasiert. Im Grund- text der Edition liest man außerdem cecche, obwohl Ratnaśrījñānas Kommentar zweifellos das Kom- positum dhecche voraussetzt, das aus dhā- und icchā- besteht.
· Die Wortstellung im zweiten Strophenviertel ist allein anhand der Ratnaśrītīkā nicht sicher festzu- stellen. Aufgrund der Tatsache, daß die nepalesischen Handschriften und insbesondere das alte Ms. A die Wortfolge ītīr gītīr bhītīh prītī bestätigen, darf man annehmen, daß der Text so auch in Ratna- śrījñānas Vorlage gelautet hat. In fast allen modernen Ausgaben steht hingegen gītīr ītīh prītir bhītīh.117
· abhidhätavyaḥ. Der Sinn des Satzes tatraiva ca usw. scheint klar zu sein, nur ist die hier zu erwar- tende Bedeutung von abhidhätavyah, nämlich „zu richten“ bisher nicht belegt und lediglich aus seinen Bestandteilen abzuleiten.118
Rt. ad KĀ 3.85
3 *śobhanā : śobhāparā Ed. Die Lesart śobhāparā der editio princeps ist sehr verdächtig, da dieser Ausdruck keine Erklärung zu dem Pratīka parā sein kann und außerdem von der Dpan Țīkā nicht bestätigt wird. In der Dpan Tīkā wird Skt. gunadosaviveka° wörtlich mit yon tan dan skyon rnam par 'byed pa'i übersetzt, wobei vorher die Erklärung mchog kyan yin la rtogs pa yan yin pa auf eine Interpretation von Skt. paragatayah als Karmadhāraya-Kompositum hindeutet. Auf Sanskrit würde
zeln mit stummem s und an bhid u. s. w. wird = a (mit dem Femininsuffix a) gefügt.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 125). 116 THAKUR/JHA 1957, S. 234, Anm. 1: atrecchāyā dvaividhyam svīkrtya dvivacanam iti țīkākar- tur abhiprāyāḥ pratibhāti. 117 Nur in BANERJEEs Ausgabe liest man gītīr ītīr bhītīh prītīh. Wahrscheinlich hat BANERJEE seine Vorlage unter dem Einfluß der anderen modernen Ausgaben des Kāvyādarsa falsch abgeschrieben. In SYZ steht jedenfalls ītīr gītīr bhītīh prītīh, also genau wie in den nepalesischen Handschriften. 118 Man vergleiche aber APTE, s. v. abhi-vdhā 3. „to lay or put on, fasten, bind; ( ... ) to draw one- self towards, hold, support (mostly Ved. in these senses)".
Page 512
498 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
eine solche Analyse etwa so lauten: *parāś ca gatayaś ca *. Was genau anstelle von śobhāparā ge- standen haben könnte, läßt sich allerdings nicht mit Sicherheit feststellen. Die vorgeschlagene Kon- jektur *śobhanā ist daher tentativ.119
4 (x x x)vaśam : ............ vaśam Ed. Lies: *paravaśam ? Dpań Lo tsā bas Kommentar zu dieser Stro- phe beruht zwar größtenteils auf der Ratnaśrītīka, hier aber hilft er nicht, die Textlücke auszufüllen. Es ist jedenfalls sehr wahrscheinlich, daß nach der Paraphrase der beiden Bestandteile des Ausdrucks uru rurudhuh der Kommentator dasselbe noch einmal als Ganzes mit anderen Worten ausgedrückt hat. Man kann davon ausgehen, daß in diesem zusätzlichen Satz mit dem Prädikat ānayan das hinzuden- kende Subjekt die Kuru-Könige sind, während °vaśam als das Hinterglied eines Kompositums fungiert. Sollte hier nur ein Wort fehlen, so wäre es denkbar, para° als Vorderglied hinzuzufügen. Der Ausdruck *paravaśam ānayan „[Die Kuru-Könige] haben [ihre Feinde] in [ihre] Gewalt gebracht“ paßt als Para- phrase von uru rurudhuḥ sehr gut. Dabei ist noch zu beachten, daß Ratnaśrījñāna das Wort paravaśa- relativ häufig verwendet.120
Rị. ad KĀ 3.86
· Die Dpan Țīkā, die auch hier dem Sanskrit-Kommentar getreu folgt, bestätigt Ratnaśrījñānas alterna- tive Paraphrase ājñā zu dīptiḥ.121 Es ist allerdings nicht ganz klar, was mit der Glosse ājñā gemeint ist, da ein Zusammenhang zwischen dīpti- „Flammen, heller Glanz; Anmut“ und ājñā- „Anordnung, Be- fehl; Autorität“ nicht offensichtlich ist. Möglicherweise hat der Kommentator im Kontext von dīpti- und dyuti- auch an tejas- gedacht, wobei tejas- bekanntlich außer „Glanz, Licht“ auch „Einfluß, An- sehen, Hoheit, Würde“ bedeuten kann.122
Rt. ad KA 3.88
3 ghanā meghā na vidyante 'sminn : na vidyante 'sminn Hs .; na vidyante [ghanā a]sminn Ed. Im Manuskript von THAKUR und JHA hat wahrscheinlich nur na vidyante 'sminn gestanden, genauso wie auch die nepalesische Handschrift liest. Der in eckigen Klammern gesetzte Text bezeugt den Versuch der Herausgeber, den hier anscheinend lückenhaft überlieferten Kommentar zu vervollständigen. Hier- zu muß man beachten, daß Ratnaśrījñāna die Bildungen mit dem alpha privativum immer stereotyp analysiert. In der Regel paraphrasiert er das Negativpräfix durch na vidyate und erwähnt dann das Hin- terglied im Nominativ, häufig gefolgt von einer entsprechenden Paraphrase. Etwas seltener wird das Hinterglied noch vor na vidyate gestellt. Daher erwartet man an dieser Stelle entweder na vidyante * ghanā (meghā) asminn* ity aghane oder ghanā (meghā) na vidyante 'sminn ity aghane. Aus text- kritischen Gründen ziehe ich die zweite Variante vor, denn in diesem Fall wäre lediglich anzunehmen, daß im Laufe der Überlieferung ghanā (meghā) verlorengegangen ist, während die Sandhiform 'smin mit dem Avagraha vor vidyante treu bewahrt und nicht nachträglich angepaßt wurde.
119 Vgl. Rt. ad KĀ 3.24: *cāruḥ śobhanaḥ und Rt. ad KĀ 3.90: san vidyamānah śobhano vā. 120 Vgl. Rț. ad KĀ 3.12, 3.41, 3.88, 3.92, 3.119 und 3.134. 121 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.86: gzi brjid de las byun ba'i 'od zer ram bka' dag dan wörtlich für Skt. dīptiś ca tadbhāvinī dyutir ājñā vā. 122 S. pw, s. v. tejas- 7). Man vergleiche noch Amarakośa 3.3.233a: tejaḥ prabhāve dīptau.
Page 513
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 499
Rt. ad KĀ 3.90
12 *oprayukter : °prayukte Hs .; prayukto Ed.' In der nepalesischen Handschrift steht °prayukte vor dem Schnürloch, wobei gleich nach °prayukte ein Füllungszeichen zu sehen ist, das einem Visarga oder einem Doppelpunkt ähnelt. Obwohl in diesem Fall das zu erwartende °r nach dem Schnürloch aus irgendeinem Grund weggelassen wurde, kann kaum bezweifelt werden, daß im Original ursprünglich oprayukter gestanden hat.123 In den stereotypen Erklärungen zu der Art der Beschränkung (niyama), die in der jeweiligen Strophe exemplifiziert wird, verwendet Ratnaśrījñāna am häufigsten das Wort pra- yoga- im Ablativ (ablativus causae)124 sowie jeweils einmal ātmakatva-, svabhāvatā- und bandhatva- ebenfalls im Ablativ125. Es ist daher so gut wie ausgeschlossen, daß der Kommentator im Fall von Rt. ad KÃ 3.90 °prayukto geschrieben hat, wie THAKUR und JHA irrtümlich angenommen haben.
Rt. ad KĀ 3.92
4 trāsāttaparavaśatayā Hs. : trāsā dipara]vaśataya Ed. Die Markierung in der editio princeps läßt nicht erkennen, ob die eingeklammerten Silben fehlten, schwer lesbar waren oder eine Konjektur dar- stellen. Die nepalesische Handschrift bestätigt paravaśatayā und überliefert davor trāsātta°. Wenn dieser Text richtig ist, wird man °ātta° als das Partizip Perfekt Passiv ātta- von ā-Vdā „erhalten; er- greifen, packen“ deuten müssen, das auf paravaśatayā zu beziehen wäre. Dieses Partizip wirkt jedoch inhaltlich merkwürdig verschwommen und ist außerdem mehrdeutig, da ätta- sowohl „versehen mit“ (was hier anzusetzen wäre) als auch „beraubt“ bedeuten kann. Denkbar ist etwa die Konjektur trāsāt paravaśatayā „weil [der Hirsch] aus Angst in den Zustand der Abhängigkeit von jemandem anderen geraten ist“. In diesem Fall könnte die Ligatur tta auf t mit Viräma zurückgehen. Eine sprachlich noch einfachere und dem Stil Ratnaśrījñānas eher entsprechende Ausdrucksweise wäre *trāsaparavaśatayā „weil [der Hirsch] ganz von Furcht überwältigt ist“. 126
· kvipi rūpam. Man vergleiche die analoge Stelle in Rt. ad KĀ 3.95: nayateh sannantāt kvipi rūpam.
12 *°gopadārthena : °gopadārthe Hs .; °gopanaghātukena Ed.' Nachdem ag>-ânga-gah durch par- vatadeśavartinā paraphrasiert wurde, erwartet man eine genaue Paraphrase von aga-guh des Grund- textes. Ratnaśrījñāna scheint das Vorderglied aga° im Sinne von Baum verstanden zu haben, was tat- sächlich eleganter erscheint, denn aga- wird bereits einmal im Kompositum ag>-ânga-gah im Sinne von „Berg“ interpretiert. Mit der fraglichen Paraphrase will der Kommentator offensichtlich ausdrü- cken, daß die Kühe (°go°) sich am Fuß von Bäumen (tarumülagata°) in deren Schatten dem Wieder- käuen hingeben. Aus Gründen der Kongruenz muß die Erklärung von agaguh im gleichen Kasus stehen wie die von agängagah. Daher ist die Ergänzung der Silbe -na nach °padārthe zwingend. Das Wort padārtha- „Sache, Ding, Gegenstand“ im Kompositum go-padārtha- verstehe ich als Synonym von dhana- „Gut, Habe, Besitz“ wie in go-dhana- „Rinderbesitz, Rinderherde“; hier ist das Wort je- doch ein Bahuvrīhi vom Typus Dvigu. Die Lesung °gopanaghātukena in der editio princeps stellt höchstwahrscheinlich eine Konjektur von THAKUR und JHA dar, die weder in den Kontext paßt noch dem überlieferten Wortlaut der nepalesischen Handschrift nahe steht.
123 Man vergleiche Rt. ad KA 3.86, wo ebenfalls prayukter steht. 124 Vgl. Rt. ad KĀ 3.84-85, 3.88-89 und 3.91-92. 125 Vgl. Rt. ad KĀ 3.93, 3.94 bzw. 3.95. 126 Man vergleiche auch die anderen Stellen, an denen Ratnaśrījñana im Kommentar zum 3. Kapi- tel paravaśa(tā)- verwendet hat: Rt. ad KĀ 3.12, 3.41, 3.88, 3.119 und 3.134.
Page 514
500 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
15 age *parvate : age parvateșu Hs .; ageșu tarușu Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.92: ba lan ri la. In der Einleitung des Kommentars zu diesem Textabschnitt interpretiert Ratnaśrījñāna das Vorderglied des Kompositums aga-guh anscheinend in der Bedeutung „Baum“ (Skt. taru-), während er hier dasselbe Wort der nepalesischen Handschrift nach als „Berg“ (Skt. parvata-) erklärt. Für die Lesart taruşu der editio princeps spricht zwar die sich dadurch ergebende Einheitlichkeit, aber eben das Bestreben nach der zu erwartenden einheitlichen Erklärung von aga- könnte auch der Grund dafür gewesen sein, daß ein Korrektor oder erst THAKUR und JHA tarusu geschrieben haben. Es ist auch zu bedenken, daß der Ausdruck taruşu vyavasthitā sehr irreführend ist, da die Kühe sich sicher nicht in den Bäumen auf- halten. Sollte taru- richtig sein, so erwartet man eher tarusamīpe o. ä. statt taruşu. Unabhängig davon, in welcher Bedeutung aga- aufzufassen ist, sollte Numeruskongruenz zwischen dem Pratīka und seiner Paraphrase bestehen. Wenn die Lesart parvatesu beibehalten wird, muß man daher *agesu statt age lesen. Es ist aber ebenso möglich, die Silbe °su zu tilgen und age *parvate zu lesen. Die singularischen Formen passen besser in den Kontext, und sie werden auch von der Dpan Țīkā indirekt bestätigt. Es ist wiederum nicht sicher, daß das Manuskript von THAKUR und JHA tatsächlich zwei Pluralformen über- liefert hat. Eine stillschweigende Änderung durch die Herausgeber kann nicht ausgeschlossen werden. Trotz der genannten Bedenken behalte ich das besser bezeugte Wort parvata- bei und stelle Kongruenz her.
18 *mām āmāgaccha | : māgāmāgaccha Hs. post corr., māgamā~ Hs. ante corr .; māgāh mā āga- ccha | Ed.' Bemerkenswerterweise wird mäg° sowohl in der nepalesischen Handschrift als auch an- scheinend im Manuskript von THAKUR und JHA überliefert. Dieser offenbar alte Fehler ist am ehesten paläographisch zu erklären. Wenn der kleine untere, horizontale Strich von ma fehlt oder nicht deutlich genug ist, kann das Akşara ma leicht mit ga verwechselt werden. Die Lesart mit dem Velar g scheidet schon aus formalen Gründen aus, da in diesem Strophenviertel ausschließlich der labiale Nasal m ver- wendet wird.
25 vāyasaḥ Ed. : vādaśaḥ Hs. Die nepalesische Handschrift ist an dieser Stelle verderbt. Man erwar- tet hier eine Paraphrase von kāka -. Die Verderbnis vādāśah für das richtige vāyasah läßt sich paläogra- phisch erklären. Das Akşara ya kann mit da verwechselt werden, wenn der rechte, vertikale Strich von ya als Dīrghamātra verlesen wird. Andererseits kommt die Vertauschung von palatalen und dentalen Sibilanten in dieser Handschrift häufig vor. Daher kann kaum ein Zweifel daran bestehen, daß im Original vāyasah gestanden hat, so wie man im übrigen auch in V. SHASTRIs modernen Kommentar liest.127
Rt. ad KĀ 3.93
3 +cepīpravartanāt : cepīpravarttanāt Hs .; [trayīļpravartanāt Ed. Die Erklärung zu nodanah in der nepalesischen Handschrift ist teilweise verderbt, und dies scheint auch im Manuskript von THAKUR und JHA der Fall gewesen zu sein. Die in eckigen Klammern gesetzte Konjektur trayi° der Herausgeber ist zwar intelligent, setzt aber bei unserer Handschrift eine größere Verderbnis in der Vorlage bei dem Übergang von *tra° zu ce° voraus. Ich sehe mich nicht in der Lage, eine andere überzeugende Konjek- tur vorzuschlagen.
1 °jātaśankam Ed. : °jātasangam Hs. Die Lesart upajātaśankam, die anscheinend das Manuskript von THAKUR und JHA überliefert hat, paßt genau in den Kontext und dürfte ursprünglich sein. Die
127 Vgl. V. SHASTRI 1938, S. 360.
Page 515
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŠRĪȚĪKĀ 501
Variante °jātasangam der nepalesischen Handschrift ist hingegen als sekundär zu bewerten. Ihre Ent- stehung läßt sich paläographisch erklären. Zum einen wird sa in der nepalesischen Handschrift gele- gentlich anstelle von a verwendet, und zum anderen sehen die Ligaturen nga und nka manchmal ähn- lich aus, so daß ein Schreiber sie verwechselt haben könnte.
Rt. ad KĀ 3.94
7 sasūruḥ | : sasūruḥ Hs. post corr .; sasūrūḥ Hs. ante corr., sasūrūḥ | Ed. Der Schreiber der nepalesischen Handschrift hat zunächst sasürüh geschrieben, wie man auch in der editio princeps liest. Allerdings hat er oder ein Korrektor das diakritische Zeichen des ü nachträglich getilgt, damit nunmehr sasūruḥ gelesen wird. Da Ratnaśrījñāna sasūruh „mit schönen Schenkeln versehen“ auf den Weisen Sīrī, d. h. Balabhadra, als Attribut bezieht, erwartet man die maskulinische Endung -uh. Nach der Auf- fassung des Kommentators sind die schönen Schenkel ein Zeichen für Sīrīs äußerliche Schönheit. Die Form sasūrūh mit der Femininendung -ūh wäre an dieser Stelle nur dann möglich, wenn sasūrūh auf eine Frau zu beziehen wäre.128 Es gibt zwar moderne Kommentatoren, die der Auffassung sind, daß hier die Frau Sīrīs, nämlich Revatī, gemeint ist, die schöne Schenkel hat und Sīrī als Ehegattin beglei- tet,129 diese Meinung vertritt Ratnaśrījñāna allerdings nicht.
Rt. ad KĀ 3.95
3 kena | *ānanenātmīyena : kenānenātmīyena mukhena Hs .; kena ? anenātmīyena mukhena Ed. Vermutlich ist die Auflösung in kena und anenä° in der editio princeps nicht ursprünglich, sondern erst von den Herausgebern durchgeführt worden. Der von ihnen erstellte Text kann allerdings kaum richtig sein, da sich dann zum einen ein schwer zu erklärendes zweites anena ergäbe und zum anderen die Glosse mukhena ohne das dazugehörende Pratīka bliebe. Diese Schwierigkeit entfällt, wenn man an- stelle von kenānenā° den folgenden Text herstellt: kena | *ānanenā° (bzw. *kenānanenā°). Es wäre an- zunehmen, daß das Akșara °na° unter dem Einfluß des vorher erwähnten kena | anena (bzw. kenānena) weggelassen wurde. Was mukhena betrifft, so vermute ich, daß dieses erste mukhena von einem Schreiber irrtümlich an dieser Stelle hinzugefügt wurde. Man kann davon ausgehen, daß es sich hier um einen relativ alten Überlieferungsfehler handelt, da mukhena sowohl in der nepalesischen Hand- schrift als auch im Manuskript von THAKUR und JHA zweimal erscheint. Wenn aber der überlieferte Wortlaut doch ursprünglich ist und mukhena beibehalten werden müßte, wäre es nötig, danach einen Danda beizufügen. Dies ist allerdings stilistisch unschön und daher weniger wahrscheinlich.
7 ādhikenātibalīyasā Hs. post corr., marg. (°ti°) : °ādhikenabalīyasā Hs. ante corr .; āpi kenā\py altibalīyasa Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.95: lhag pa śin tu stobs dan ldan pa für Skt. ādhikenāti- balīyasā. Da THAKUR und JHA anscheinend das Akșara dhi als pi verlesen haben, konnten sie den Text nicht mehr richtig verstehen und haben ihn dann durch ihre Emendation (°py a°) weiter entstellt. Die genaue Entsprechung lhag pa śin tu stobs dan ldan pa in der Dpan Țīkā läßt keinen Zweifel daran, daß Ratnaśrījñāna °ādhikenātibalīyasā geschrieben hat.
' praptam : praptamim Hs., praptah Ed. In der nepalesischen Handschrift liegt eine Dittographie (°mim i° statt °m i°) vor. Das Wort präpta- hat hier anscheinend die im pw nicht angeführte Bedeutung
128 Vgl. AIG, II.2, § 318 ff .; s. noch Pān. 4.1.66-72. APTE macht die folgende Bemerkung: „at the end of fem. compounds the form is °ruh or °ruh, but more usually the latter" (APTE, s. v. ūruh). 129 Vgl. V. SHASTRI 1938, S. 361: sușthu ūrū yasyāh sā sūrūḥ revatī tayā sahitaḥ sasūrūh.
Page 516
502 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
„angemessen, am Platz“.130 Was den Inhalt der Erklärung betrifft, so wird hier die folgende Situation geschildert: Das Gefolge, das von dem König dazu beauftragt wurde, mit einem überlegenen Gegner zu kämpfen, überlegt: „Wenn er uns durch diesen mit übermenschlicher Macht ausgestatteten [Gegner] töten lassen will, dann wäre es angebracht, daß er hier selbst zum Kampfe antritt!“
Rt. ad KĀ 3.97
6 *pareşāñ ca jnāyatām+ : ya eşāñ ca jñāyatām Hs .; [sāmarthyam ced) jñāyatām Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.97: pha rol po de mi śes pa rnams. Nach ... sadhyate | erwartet man eine Erklärung zu dem dritten Anwendungsbereich der Prahelikās. Daher ist es kaum zu bezweifeln, daß Ratnaśrījñāna pare- şāñ statt ya eşāñ geschrieben hat, zumal der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Text ya eşāñ sich paläographisch leicht als eine Verderbnis von *pareşāñ erklären läßt. Die Akşaras ya und pa kann man in der Newärī-Schrift oft kaum unterscheiden, und andererseits ist die Ligatur re mit dem Akşara e zu verwechseln. Was (°ñ) ca jāyatām betrifft, so erwartet man an der fraglichen Stelle, entsprechend der Dpan Țīkā (vgl. Dț. ad KĀ.T 3.97), eine inhaltliche Paraphrase zu pareșām, nach dem Tibetischen etwa *tadajñānām oder tadajānatām. Ich bin aber nicht in der Lage, einen paläographisch naheliegen- den Vorschlag zu machen. 15 iti | : iti Hs., Ed. Der Danda scheint mir an dieser Stelle aus syntaktischen Gründen zwingend zu sein. Die Schlußerklärung Ratnaśrījñanas, ein schönes Beispiel für die nominale Ausdrucksweise in der Sanskrit-Kommentarliteratur, läßt sich etwa so übersetzen: „Dies [d. h. die implizierte Meinung Bhā- mahas, daß man sich mit den Prahelikäs nicht auseinanderzusetzen braucht] wurde [von Dandin] abge- lehnt, denn man muß die Prahelikās wie die Stilfiguren (alamkāravat) auf jeden Fall (avaśya°) bespre- chen (°vaktavyatvät), weil sie [in der Dichtkunst] angewendet werden (upayogavattayā)."131
Rt. ad KA 3.98
3 samdhinā *ghațanena : sandhināpyațanena Hs .; sandhinā padaghațanena Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.98: mtshams sbyar te 'dres pas für Skt. samdhina *ghatanena. Die Lesart der Handschrift beruht offenbar auf einer Verderbnis. Die Variante der editio princeps paßt zwar inhaltlich, wird aber von der Handschrift nicht bestätigt. Man kann allerdings annehmen, daß die Ligatur gha vom Schreiber irrtüm- lich als pya gelesen wurde. So läßt sich ghata° rechtfertigen. Von pada° gibt es andererseits in der Handschrift keine Spur, auch in der Dpan Tika nicht. Dpan Lo tsa ba sagt zur tibetischen Entsprechung von samdhinā lediglich mtshams sbyar te 'dres pas. Die Glosse 'dres pas könnte eventuell Skt. ghata- nena übersetzen. Tib. 'dres pa in der Bedeutung „gemischt (sein); Mischung“ und Skt. ghatana- nt. „Verbindung, Vereinigung mit“ (pw, s. v.)132 stehen sich semantisch sehr nahe. 6 +vārthāntare : varthāntare{ .. } Hs., vā arthāntare || Ed. Die Funktion der Disjunktion ist hier nicht klar. Anscheinend liegt eine Verderbnis vor. Soll man * anyatrārthāntare statt anyatra vārthānta- re lesen? An der entsprechenden Stelle in der Dpan Tīkā steht brjod bya'i don.133
130 Vgl. APTE, s. v. prāpta- 7. 131 Vgl. JACOBI 1903, S. 236-251, insbesondere S. 240-243. 132 Vgl. APTE mit der Bedeutungsangabe „joining, union, mixing or bringing together, combina- tion“ (APTE, s. v.). 133 Diesen Ausdruck verwendet Dpan Lo tsā ba in der Regel dann, wenn in der Ratnaśrīțīkā das Pratīka artha- durch abhidheya- paraphrasiert wird (vgl. Rt. ad KA 3.67, 3.99, 3.125: artho 'bhidheyam, Rt. ad KĀ 3.100: arthe ... abhidheye, Rt. ad KĀ 3.102: arthasya ... abhidheyasya).
Page 517
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 503
Rt. ad KĀ 3.100
5 lakşaņasya Ed. : sā lakşaņasya Hs. Das Pronomen sā erscheint ein zweites Mal nach yasyām und das ist auch die einzige Stelle, an der sa eigentlich zu erwarten ist.
6 °prahati' Hs. : °prabhrti° Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.100: sbyor ba ñams pa gcod nus pa des. Die nepalesische Handschrift überliefert die Lesart °prahati°, und so scheint auch Dpan Lo tsā ba gelesen zu haben. Skt. prayoga° entspricht in der Dpan Țīkā tib. sbyor ba, für Skt. °vyavacchedāt steht tib. gcod (nus pa des) und für Skt. °prahati° bleibt tib. ñams pa. Dpan Lo tsā ba hat sicherlich nicht °pra- bhrti° gelesen. Die Übersetzung des ganzen Kompositums, das als eine Erklärung zu dem Adverb mätram zu verstehen ist, fällt nicht ganz leicht („aufgrund des Getrenntseins von dem konventionellen Sprachgebrauch“). Für °prahati° spricht außerdem das ebenfalls im Kommentar weiter unten vorkom- mende Wort aprahatāh, das als eine nachgestellte Erklärung zu Skt. vyutpāditā śrutayaḥ (bzw. °vyut- pāditaśrutiḥ in der Strophe) aufzufassen ist. Skt. aprahata- „*unbearbeitet, unbebaut; nicht abgedro- schen“ (pw, s. v.) ist hier in der Bedeutung "unüblich; unbenutzt; nicht verbreitet“, wobei anscheinend der Gebrauch von unkonventionellen Wörtern gemeint ist, die nicht allgemein verbreitet sind.134
Rt. ad KĀ 3.102
3 *sā : om. Hs., [sā] Ed. Die Konjektur sā, die bereits THAKUR und JHA vorgeschlagen haben, scheint mir in der Tat sehr angemessen zu sein. Man vergleiche Ratnaśrījñānas Kommentar zu den übrigen Strophen mit den Definitionen der verschiedenen Prahelikas, wo das Pronomen sā vorkommt (Rt. ad KĀ 3.99c, 3,101d, 3.104b und 3.105a).
4 * darśitārthāpekșayā : yā darśitāpekșayā Hs .; yā darśitānyārthā | [nibhrto nigūdhaḥ] Ed. Es scheint so, als ob ein Wort (etwa artha-) zwischen darśitā° und °pekşayā fehlt. Man vergleiche grhītār- thāpeksayā weiter unten im Kommentar zur selben Strophe.
5 vyavasthito Hs. post corr., Ed. : 'vyavasthito oder | vyavasthito Hs. ante corr. Es ist schwer zu sa- gen, was genau vor vyavasthito in der Handschrift steht. Es scheint jedenfalls so, als ob der Schreiber selbst oder ein Redaktor ein nicht genau identifizierbares Zeichen getilgt hat. Es stellt sich die Frage, was Ratnaśrījñāna ursprünglich geschrieben hat. Für vyavasthito spricht die Tatsache, daß vyavasthita- „stehend, gelegen; feststehend, festgesetzt, genau bestimmt“ gegebenenfalls als Synonym von nibhrta- „entschieden, feststehend, gewiß“ aufgefaßt werden kann. Dagegen könnte man einwenden, daß in un- serer Strophe das Wort nibhrta- in seiner üblichen Bedeutung „geheim, geborgen, versteckt“ verwen- det worden sein kann, und dazu würde avyavasthita- „nicht feststehend, unbestimmt“ besser passen. Diese Annahme ist jedoch wenig zwingend. Ich halte es für wahrscheinlicher, daß Ratnaśrījñāna zu- nächst nibhrta- durch vyavasthita- paraphrasiert hat. Erst in der alternativen Erklärung faßt Ratnaśrī- jñāna nibhrta- in der Bedeutung „geheim, geborgen, versteckt“ auf, weswegen er nibhrta- durch apra- kata- paraphrasiert hat. Dafür spricht auch die Dpan Tīkā. Dpan Lo tsā ba erwähnt in seinem Kommen- tar zwei Alternativen zu der Wiedergabe bsgribs (Skt. nibhrta-), nämlich sbas pa und rnam par bźag pa. Tib. sbas pa entspricht der Paraphrase aprakatah in der Ratnaśrītīkā, und tib. rnam par bžag pa geht wohl auf vyavasthitah zurück.
134 Vgl. auch APTE, s. vv. prahata- „4. spread, expanded“ und aprahata- „3. new and unbleached (as cloth)".
Page 518
504 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KA 3.103
3 prasādhitopanyastaśabdaparyāya° : prasādhitā upanyastaparyāya° Hs .; sādhitā upanyastaśabda- paryāya° Ed. Die Lesart sādhitā steht zwar im Grundtext, aber es ist nicht auszuschließen, daß der Kommentator das Wort hier absichtlich mit dem Präfix pra- verwendet hat. Es könnte auch sein, daß Ratnaśrījñāna von prasādhitā in der zweiten von ihm selbst mitgeteilten Variante des zweiten Stro- phenviertels beeinflußt war. Es wäre dies jedenfalls nicht der einzige Fall, in dem eine Verbalform aus dem Grundtext mit einem zusätzlichen Präfix im Kommentar als Pratīka zitiert wird.135 Anderenfalls wäre mit einem Überlieferungsfehler in der nepalesischen Handschrift zu rechnen, der unter dem Ein- fluß der Variante °prasādhitā entstanden sein könnte.
1 nārthan : narthat Hs., artho Ed. Die Lesart der nepalesischen Handschrift ist auffällig. Wegen der überlieferten Ablativ-Endung liegt die Vermutung nahe, daß Ratnaśrījñāna an dieser Stelle eine Para- phrase von sāksāt gegeben hat, der Handschrift nach soll dies nārthāt (wörtl .: „nicht von dem Sinn her“) sein. Möglicherweise liegt dieser Erklärung eine bestimmte epistemologische Theorie zugrunde. Oder will Ratnaśrījñāna allein darauf hinweisen, daß zwar ein Text von einer angenommenen Bedeu- tung her als klar (sāksāt) erscheinen mag, aber dieses Verständnis nicht auf dem richtigen Erfassen des gemeinten Sinnes (nārthāt) beruht? In der Dpan Țīkā liest man an der parallelen Stelle sgra'i byed pas brjod bya'i. Tib. sgra scheint Skt. vācaka° und byed pas Skt. °vyāpāreņa zu wiedergeben.136 Von dem mutmaßlichen Synonym von sākşāt gibt es in der Dpan Țīkā allerdings keine Spur.137 9 *mudhaye Ed. : gudhaye Hs., Hs.TH/JH Am Ende von Ratnaśrījñānas Erklärung bemerken THAKUR und JHA folgendes: atra ślokavyākhyāyām dvedhā gūdhaye iti pāțha udāharaņavirodhāt tyaktah.138 Es ist bemerkenswert, daß sowohl die nepalesische Handschrift als auch das Manuskript von THAKUR und JHA gūhaye statt mūdhaye überliefern. Unter diesen Umständen ist zu beachten, daß gūdhaye als die lectio difficilior bewertet werden darf, denn müdhaye könnte unter dem Einfluß der Bezeichnung der in dieser Strophenhälfte definierten Sammüdhaprahelika und infolge einer Verwechslung zwischen gū und mū entstanden sein. Allerdings überliefern alle anderen mir bekannten Textquellen die Variante mūdhaye,139 und dies scheinen auch die Tibeter mit rmons ched übersetzt zu haben. Da die Verwechs- lung auch in der anderen Richtung von mū zu gū denkbar ist und außerdem Dandin möglicherweise ab- sichtlich beide Wörter sammūdha und mūdhaye gleichzeitig verwendet hat, scheint es mir doch etwas wahrscheinlicher, daß auch Ratnaśrījñana mūdhaye gelesen bzw. in seinem Kommentar dasselbe ge- schrieben hat. Die Lesart güdhaye kann erst später im Laufe der Überlieferung des Kommentars zu- stande gekommen sein. Nicht völlig auszuschließen ist allerdings auch die Möglichkeit, daß Ratnaśrī- jñāna gūdhaye gegen den Befund der ihm zugänglichen Handschriften eigenständig eingeführt hat.
135 Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.142, wo grastām im Kommentar als āgrastām erscheint. 136 Vgl. LC Suppl., s. v. byed pa. 137 Tib. brjod bya'i kann kaum auf dem fraglichen Wort im Sanskrit-Kommentar beruhen, denn brjod bya steht in der Regel für Skt. abhidheya- (vgl. Rt. ad KĀ 3.67, 3.99, 3.100, 3.102, 3.125). Entspre- chend der Dpan Țīkā würde man in der Ratnaśrīțīkā die Erklärung artho 'bhidheyam asyām statt artho 'syām erwarten. 138 THAKUR/JHA 1957, S. 243, Anm. 1. 139 Vgl. dazu Nrsiņhadeva ŚĀSTRĪs Erklärung in seinem modernen Kommentar zu Kāvyādarśa: „mūdhaye āpātato mohāya bhavati ... 'mūdhaye' iti | 'muh' vaicitye [Lies: vaicittye; Pāņ .- Dhātup. 4.89] | divādiḥ | bhāve 'ktin' [-ti] | caturthy ekavacanam ||" (N. ŚĀSTRĪ 1933, S. 325).
Page 519
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 505
Rt. ad KĀ 3.104
1 samjñā na Hs. : samjñānam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.104: rab tu grags pa'i min can ma yin pa. Auch ohne die Bestätigung der Dpan Tīkā kann die Lesart der nepalesischen Handschrift als sicher gelten, denn die Lesung der Edition paßt inhaltlich keineswegs und kann nicht richtig sein.
3 tadvācakasyāprayogāt : tadvācasyāprayogāt Hs., tadvācakasya prayogāt Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.104: de'i rjod byed mi sbyor bas für Skt. tadvācakasyāprayogāt. Die Lesart tadvācakasya prayo- gāt der editio princeps ist zweifellos inferior. Der Wortlaut °aprayogāt ist aus inhaltlichen Gründen zwingend und wird auch von Dpan Lo tsa ba durch die Entsprechung mi sbyor bas bestätigt. Die Silbe °ka° in °vācakasyā° wurde in der nepalesischen Handschrift anscheinend nur versehentlich vom Schrei- ber weggelassen.
4 *°aśrayasyaiva : āśritasyaiva Hs., Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.104: rten kho na für Skt. *°āśrayasyai- va. In der abschließenden Bemerkung erklärt Ratnaśrījñāna, warum diese Prahelikā ausgerechnet „Ekacchannā“ (wörtl .: „[bei der] eine [Sache] versteckt ist“) heißt. Dies erfolgt, indem der Kommenta- tor auf das hinweist, was in dieser Art von Prahelikā versteckt bleibt. Da bereits in Dandins Defini- tionsstrophe eindeutig gesagt wird, daß es bei dieser Prahelikā der „Behälter“ (Skt. āśraya) ist, der versteckt ist (yasyām āśrayagopanam), kann °āśritasyaiva an der fraglichen Stelle im Kommentar nicht richtig sein. Das vom Kontext erforderliche *°aśrasyaiva wird von der tibetischen Wiedergabe rten kho na sbas pa'i phyir ro für Skt. *ekasyāśrayasyaiva cchannatvāt in der Dpan Țīkā bestätigt.
Rt. ad KA 3.105
3 yasyā Hs. : yasyām Ed. Es läßt sich schwer entscheiden, ob Ratnaśrījñāna ursprünglich yasyā oder yasyām geschrieben hat. Es kann außerdem nicht festgestellt werden, welche der beiden Lesarten in seiner Vorlage gestanden hat.
Rị. ad KĀ 3.107
prahelika Hs. : prahelika s ca] Ed. Vermutlich weil diese Stelle etwas verwirrend ist, haben THA- KUR und JHA ca ergänzt. Diese Ergänzung macht den Sinn der Passage allerdings nicht klarer und ist überflüssig.140 Ratnaśrījñānas Erklärung ist am besten folgendermaßen zu analysieren: zunächst bezieht der Kommentator prahelikāsambhavinaḥ attributiv auf * doşān (der überlieferte Nominativ doşāḥ kann nicht richtig sein), wobei er auf diese Weise *doşān konkretisiert, und dann paraphrasiert er das Ganze durch heyāḥ prahelikāḥ. Die Erklärung *doșān prahelikāsambhavino heyāḥ prahelikā aparisam- khyeyān ... manyamānāh läßt sich dementsprechend etwa so übersetzen: „[Weil] wir die Fehler, die bei den Prahelikas entstehen, [d. h.] die zu vermeidenden Prahelikas für unzählbar halten, ... “
6 ·pādyān Ed. : °pādyāt Hs. Derselbe Fehler, die Ligatur tma statt nma zu schreiben, ist dem Schrei- ber mehrmals unterlaufen.141 Die beiden Ligaturen könnten unter Umständen leicht verwechselt wer- den, womit sich solche Fehler ohne weiteres erklären lassen.
140 Der Text von THAKUR und JHA ist an dieser Stelle ohnehin weitgehend unverständlich und sicherlich falsch. 141 Vgl. z. B. tatmaraņasya statt tanmaraņasya auf Fol. 43b3 (Rt. ad KĀ 3.36). Zu beachten ist außerdem die Tatsache, daß es alte Palmblatt-Handschriften in Newärī-Schrift gibt, in denen grundsätzlich zwischen tma und nma nicht unterschieden wird.
Page 520
506 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
7 duşyatītyādi Hs. post corr., dușyatityādi Hs. ante corr .; dușyati | [3.128] ityādi Ed. Der vom Schreiber selbst nachträglich beseitigte Fehler könnte darauf hinweisen, daß in der Vorlage dusyati | ityādi, wie in der editio princeps, gestanden hat.
9 ovan *na nirūpaņīyāh : van nirūpaņīyāḥ | Hs., °van nirūpaņīyaḥ Ed. Die Negativpartikel ist vom Kontext her erforderlich. Es liegt möglicherweise eine Haplographie vor, die durch die beiden anderen n in der unmittelbaren Umgebung bedingt war.
11 yat Hs. : yatah Ed. Die Lesart der nepalesischen Handschrift ist als lectio difficilior zu bewerten.
15 cākūtam Ed. : cakrtam Hs. In der Newārī-Schrift sind ku und kr besonders leicht zu verwechseln. Es ist wahrscheinlicher, daß Ratnaśrījñāna cākūtam geschrieben hat, nicht nur weil sich so ein sinn- voller Text ergibt, sondern auch weil der Kommentator das Partizip Perfekt Passiv akūta- an mehreren anderen Stellen verwendet hat. Im Kommentar zum 3. Kapitel kommt das Wort zwar nicht vor, aber im Kommentar zum 1. Kapitel finden sich fünf Belegstellen.142
21 ·prayāseneti Ed. : °prayāseheti Hs. Die Lesart der nepalesischen Handschrift ist korrupt. Anschei- nend hat der Schreiber die Aksaras ne und he verwechselt.
Rt. ad KA 3.108
7 ebhiḥ Hs. : etair iti Ed.' Ich halte es für möglich, daß etair auf ein verlesenes ebhih zurückgeht, da die Akşaras bhi und tai in der Newärī-Schrift unter Umständen leicht verwechselt werden können. Das in der nepalesischen Handschrift fehlende iti ist durchaus sinnvoll, aber möglicherweise aus eben diesem Grunde von den Herausgebern hinzugefügt worden.
8 pratyakşanirdeśaḥ | Ed. : pratye[kşa\nirddeśah | Hs. Nach dem Kontext erwartet man eher *pra- tyakşanirdistaiḥ, nach der Dpan Țīkā (vgl. Dț. ad KĀ.T 3.108: mnon sum pa *'dis) nur *pratyakșaih.143
Rị. ad KA 3.109
· Satyabhāmā. Skt. Satyabhāmā ist der Name der Frau Krsņas. 144
7 ¡tahutis taļdga]tau+ vā Hs .; tadgatis tadgatau vā | Ed. Der von THAKUR und JHA edierte Text, der mir nicht verständlich ist, wird von der nepalesischen Handschrift nicht bestätigt. Dort scheint tahutis ta[dga]tau zu stehen, was allerdings ebenfalls unklar ist. Bei diesem Passus handelt es sich vielleicht um eine grammatische Erklärung, in der es womöglich um den Genus des Wortes kubja- geht.
' *bhugnaprstha° : bhaneprstha° Hs., bhagnaprstha° Ed. Vermutlich hat der Schreiber das Akşara gna mit ne verwechselt, was bei nachlässig geschriebener Vorlage in der Newärī-Schrift nicht unmög- lich wäre. An dieser Stelle ist eigentlich *bhugnaprstha° zu erwarten, wie man tatsächlich in manchen modernen Kommentaren lesen kann.145 Dafür spricht auch die tibetische Entsprechung sgur ba in der Dpan Tīkā. Im tibetischen Kommentar findet sich der Ausdruck bud med la grags pas na de la rtogs pa skyed par byed pa'i phyir slu ba ste, was zweifellos Skt. yoşiti rūdhena tatra pratītijananād vañcya- te übersetzt, wobei das Attribut zu bud med davor, nämlich lus ma tshan ba sgur ba'i, wohl ebenfalls
142 Vgl. Rt. ad KĀ 1.3-4, 1.63, 1.71 und 1.101. 143 Vgl. außerdem Rt. ad KĀ 3.136: ete pratyakșavartinaḥ. 144 Dazu vgl. MANI 1975, S. 704-705, s. v. Satyabhāmā. 145 Vgl. z. B. TARKAVĀGĪŚA ad KĀ 3.109.
Page 521
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 507
auf Ratnaśrījñānas Erläuterung beruht. Tib. lus ma tshan ba sgur ba'i „deren mangelhafter Körper ge- beugt ist“ entspricht zum größten Teil Ratnaśrījñanas Erklärung, wobei die Dpan Țīkā damit eher für Skt. *bhugnaprstha° „des gebeugten Rückens“ als für bhagnaprstha° „des gebrochenen Rückens“ spricht.146 Endgültig beweisen läßt sich dies allerdings nicht, und deswegen darf die mögliche Authen- tizität der Lesart bhagna° nicht völlig ausgeschlossen werden.
Rt. ad KĀ 3.110
3 °tīty *ativya°°prayogān : tītyādivya°°prayot Hs .; tītyādivya°~°prayogān Ed .; vgl. Rț. ad KĀ 3.99ab und Dt. ad KA.T 3.110: śin tu bar chod pa las für Skt. *ativyavahita°. Ich halte es für un- wahrscheinlich, daß Ratnaśrījñāna hier das Wort vyavahita- und nicht ativyavahita- verwendet hat. Dpan Lo tsā bas Erklärung tshig gi sbyor ba śin tu bar chod pa las, die anscheinend direkt auf die Ratnaśrīțīkā zurückgeht, spricht dafür, daß der tibetische Gelehrte in seiner Vorlage des Sanskrit- Kommentars *ativyavahita° und nicht °adivyavahita° gelesen hat. Da Dandin in KĀ 3.99ab ausdrück- lich von ativyavahita- spricht, und dies auch von Ratnaśrījñāna entsprechend kommentiert wird, ziehe ich vor, °tīty *ati° zu konjizieren. Die Lesart °tītyādi° dagegen ist als lectio facilior zu bewerten.
Rt. ad KA 3.111
2 * kamanīya iti* : kamanīyļi] Hs., he kamanīye Ed. Man vergleiche andere Stellen, wo Ratnaśrī- jñāna auf Vokativformen mittels der Formel „[Zitat] iti [Benennung des bzw. der Angeredeten]-āman- traņam“ hinweist.147
10 dhāriņo Hs. : cāriņo Ed.' Die Lesart der editio princeps ist als lectio facilior zu bewerten. Skt. cārin- „sich bewegend; unbeständig“ paßt semantisch zwar sehr gut in den Kontext, und es ist auch verlockend anzunehmen, daß dieses Wort mit anavasthayin- „unbeständig“ paraphrasiert wurde, aber diese Variante ist dennoch sekundär und möglicherweise erst in der Ausgabe von THAKUR und JHA entstanden. In der Newärī-Schrift sind dha und ca leicht zu verwechseln, insbesondere wenn der obere diagonale Strich von dha sehr klein geschrieben wird; manchmal fehlt er auch gänzlich. Für dhā- rinah als die ursprüngliche Lesart sprechen nicht nur alle Handschriften, die diese Lesart einheitlich überliefern, sondern auch die Ratnaśrītīkā selbst. Dort wird das fragliche Wort mit anavasthāyinaḥ erklärt. Dpan Lo tsä ba bietet eine genaue Übersetzung dieser Erklärung: brtan pa ma yin te mi gnas pa'o. Es ist ganz offensichtlich, daß Ratnaśrījñāna hier Pāņinis Dhātupātha 6.119 dhrn avasthāne (anavasthāne) im Sinne gehabt und bewußt die zweite, entgegengesetzte und auch selten bezeugte Be- deutung von der vdhr zur Erklärung der Strophe herangezogen hat. Dies ist eigentlich auch das, was man bei einer solchen Prahelikä erwartet, nämlich seltene Wörter bzw. seltene Bedeutungen. Die lectio facilior, die anscheinend zunächst von THAKUR und JHA und später auch von S. SASTRI bevorzugt wurde, ist offenkundig zu einfach und naheliegend, um richtig sein zu können.
Rị. ad KA 3.113
6 *madyamaye : madyape Hs .; madya° Ed.' Die Lesart madya° der editio princeps ist inferior. Da in der Newärī-Schrift die Aksaras ya und pa sehr ähnlich aussehen und häufig kaum zu unterscheiden
146 Vgl. APTE, s. v. bhagna -; s. auch pw Nachtr., s. v. bhagnanetra- verzeichnet als fehlerhaft für bhugnanetra -; pw, s. v. bhugnadrś -. 147 Vgl. Rt. ad KĀ 3.39a, 3.50b, 3.88d, 3.89d, 3.108d; s. jedoch Rt. ad KĀ 3.41a mit he vor der Vokativform.
Page 522
508 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
sind, läßt sich nicht sicher feststellen, ob in der nepalesischen Handschrift madyape oder doch madyaye steht. Skt. madyapa- „berauschende Getränke trinkend; Trunkenbold“ ist zwar ein sinnvolles Wort, paßt allerdings hier semantisch nicht und kann kaum als Paraphrase von Skt. saura- fungieren.148 Man erwartet ein Synonym von saura- „aus Branntwein bestehend“, und dazu würde Skt. madyamaya- „in berauschenden Getränken bestehend“ passen.149 Ich halte es für wahrscheinlich, daß an dieser Stelle ursprünglich * madyamaye gestanden hat,150 denn zum einen paßt diese Paraphrase genau zu saure und zum anderen läßt sich die überlieferte Lesart madyape leicht als eine Verderbnis von *madyamaye erklären. Es wäre lediglich anzunehmen, daß im Laufe der Überlieferung die Silbe °ma° weggelassen wurde und madyaye dann als madyape gelesen wurde.
Rt. ad KĀ 3.114
2 paritaḥ samantād Hs. : parita Ed. Dpan Lo tsā ba hat mit dan po dan mtha' mar nur Skt. ādyanta- tah wiedergegeben.
Rt. ad KA 3.115
10 *vrddheś ca : vrddhasya ca Hs., vrddhāśabdasya Ed. Weder die Lesart der nepalesischen Hand- schrift noch die der Ausgabe von THAKUR und JHA ergeben einen vernünftigen Sinn. Da es bei dieser Erklärung darum geht, darauf hinzuweisen, daß vrddhe der Vokativ sowohl von vrddha- als auch von vrddhi- ist, sollte Ratnaśrījñana hier das Wort vrddhi- erwähnt haben. Wie der Kommentartext genau gelautet hat, läßt sich allerdings nicht mit Sicherheit feststellen. Mit der Konjektur *vrddheś ca (oder *vrddhyāś ca) bleibt man sehr eng am Wortlaut der nepalesischen Handschrift. Die Ausdrucksweise ist dann zwar nicht ganz parallel (dies wäre der Fall, wenn man *vrddhiśabdasya ca *lakşmīvācina ity konjizierte151), aber dies ist nicht nötig, und es würde sich außerdem zu weit von dem überlieferten Wortlaut entfernen.
Rt. ad KĀ 3.116
· Skt. rājātana- wird für eine ursprünglich in Südindien entstandene Schreibvariante von rājādana- ge- halten. Es handelt sich um die Bezeichnung eines Baums, der sich durch seine süßen Früchten und seinen Milchsaft auszeichnet.152 Als alternative Bezeichnungen dieses Baums werden kşīrikā- und p(r)iyāla- erwähnt.153 Als lateinische Namen des Rājātana-Baums werden Buchanania latifolia, Butea frondosa, Mimusops Kauki und Mimusops hexandra verzeichnet.154
148 Vgl. jedoch die tibetische Entsprechung chan btun in GNQ, die für madyape sprechen könnte. 149 Vgl. pw Nachtr., s. v. madyamaya -. Dieses Wort ist in Āryaśūras Jātakamālā 8.60 belegt: asmatpriyam cābhisamīksamāņair himsā bhavadbhir viavad vivarjyā | lobhah paradravyaparigraheșu vāg garhitā madyamayaś ca pāpmā || (Ed. HANISCH 2005, Teil 1, S. 737-10). Der Kommentar zu madyamayaś ca pāpmā lautet wie folgt: madyam madanīyam surādi tanmayaḥ pāpmā vyāmohaḥ (Ed. BASU 1989, S. 361). 150 Vgl. auch Dt. ad KĀ.T 3.113: chan gi rdzin bu ni chan las byas pa'i'o. 151 Vgl. Taruņavācaspatis Erklärung: vrddhe iti vrddhiśabdasya laksmīvācinah sambodhanam (Ed. RANGACHARYA 1910, S. 261). 152 Vgl. Ratnaśrījñānas Erklarung: rājātana iti vrksaviśeșasya nāma yasya kșīrīti prasiddhiḥ. 153 Vgl. Amarakośa 2.4.34a und Maheśvaras Kommentar dazu; mehr dazu in SHARMA 1979, S. 66-67, Nr. 64. 154 Vgl. pw, s. vv. rājātana-, rājādana -.
Page 523
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 509
Rt. ad KĀ 3.120
3 * jitam : vijitam Hs., [jitam] vijitam Ed. An dieser Stelle kann nur das durch ātmasāt krtam para- phrasierte Pratīka erwartet werden, während vijitam erst später erwähnt wird
7 *'mrtabhojī : amrtabhojanam Hs .; abhrtabhojī Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.120: bdud rtsi za ba. Es erscheint mir weniger wahrscheinlich, daß die nepalesische Handschrift hier die ursprüngliche Lesart bewahrt hat, obwohl das Kompositum amrtabhojana- „ein sich von Ambrosia Ernährender“ (persön- lich aufgefaßt!) in vedischen Texten belegt ist.155 Bei der Lesart abhrta° der editio princeps handelt es sich anscheinend nur um einen Druckfehler für amrta°. Neben amrtabhojī ist auch die Konjektur * amrtam bhojanam denkbar. Dies wäre dann als eine weitere vom Inhalt her erforderliche Erklärung zu anna- zu deuten, die allerdings syntaktisch gewisse Schwierigkeiten bereiten würde. Man kann davon ausgehen, daß nach dem Pratīka vijitānnah sehr wahrscheinlich eine Paraphrase des ganzen Kompositums gestanden hat und das spricht für * amrtabhojī. Die tibetische Entsprechung bdud rtsi za ba in der Dpan Țīkā deutet ebenfalls darauf hin, daß in der Ratnaśrīțīkā ursprünglich * amrtabhojī o. ä. gestanden hat.
8 tasmäd Hs. : yasmād Ed.' Ich übernehme die Lesart der nepalesischen Handschrift, weil ich glaube, daß vā nicht yasya und *yasmād verbindet, sondern zu dem folgenden yasya sa zu ziehen ist. Das Pro- nomen tasmāt nimmt vijitānno am Anfang der Erklärung auf. Die beiden alternativen Interpretationen bestehen in der Auffassung von bhava- als „Erzeuger, Vater“ einerseits und als „Entstehen, Geburt“ andererseits.
10 *tasya dveşī : tadveșī Hs., tam dvesțīļti] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.120: de'i dgra ni für Skt. *tasya dveşī. Bei der Konjektur *tasya dvesī gehe ich von der Annahme aus, daß die Silbe °sya im Laufe der Überlieferung weggefallen ist. Neben dieser Konjektur ist auch die Emendation *taddveşī denkbar, was aber angesichts der anderen Auflösungen in diesem Abschnitt weniger wahrscheinlich ist.
16 * bhoganirvrttam : bhalglahirvrttam Hs., bhānam nivrttam Ed.' Ich vermute, daß das unverständ- liche bhalg]ahirvrttam in der nepalesischen Handschrift lediglich eine Korruptel von bhoganirvrt- tam „[dieser Nektar] ist zur Speise geworden“ darstellt. Hierdurch hätte Ratnaśrījñāna das nächste Kompositumsglied °anna° vorweggenommen. Dies wird durch das folgende tat° aufgenommen.
20 ity *Ādityasya | <x x x) : ity asya Hs., a[ditya]sya | Ed. An dieser Stelle ist der Text anscheinend nicht nur in der nepalesischen Handschrift, sondern auch im Manuskript von THAKUR und JHA lücken- haft überliefert worden. Die Herausgeber der editio princeps wollen nach ity das wohl zu erwartende āditasya lesen. Ich halte diese Konjektur ebenfalls für notwendig. Mir scheint allerdings, daß der Text- verlust hier größer ist. Man erwartet, daß Ratnaśrījñāna auch pāda- als ein auf das zuvor abgeleitete āditya- bezogene Synonym von kirana- und schließlich noch hata- erklärt. Ob er auch jana- kommen- tiert hat und in welcher Weise dies gegebenenfalls mit der nachfolgenden Erklärung der zweiten Stro- phenhälfte verbunden war, darüber kann man nur spekulieren. Die mutmaßliche Textlücke könnte zwi- schen ity (*a°) und °asya liegen.
· vi-jit>-ânna-bhava-dveşi-guru-pāda-hato. vi° „vom Vogel“ (hier: „Garuda“)“, °jit° „besiegt“ (hier: „ersiegt“), °ânna° „Speise“ (hier: „Ambrosia“), °bhava° „Entstehung“ (hier: „Geburt“), °dveși° „Feind“,
155 Vgl. RV 1.44.5; s. auch pw, s. v. amrtabhojana-, und GRASSMANN 1873, s. v. bhójana -; zur Wortbildung vgl. Pān. 3.3.115-116, dazu noch AIG II.2 §§ 82, 84, III § 46 c.
Page 524
510 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
°guru° „Vater“, °pāda° „Fuß“ (hier: „Strahl“) und °hatah „geschlagen“ (hier: „getroffen, gepeinigt“), d. h. „dessen Ambrosia von einem Vogel geraubt wurde, d. i. Indra, aus ihm entstanden, d. i. Arjuna, dessen Feind, d. i. Karņa, dessen Vater, d. i. Äditya, nämlich die Sonne, davon die Strahlen und von diesen gepeinigt“.
· him>-âpah>-âmitra-dharaiḥ. him>° „Kälte“, °âpahâ° „tilgend, vertreibend“, °âmitra° „Feind“ und °dharaih „haltend, erhaltend“, d. h. „Kälte vertreibend, d. i. das Feuer, dessen Feind, d. i. das Wasser, dieses erhaltend, nämlich die Wolken“.
Rt. ad KĀ 3.121
5 °bhūtakarmarahito Ed. : °bhūtam karmarahitam Hs. Der von der nepalesischen Handschrift über- lieferte Wortlaut °bhūtam karmarahitam läßt sich nicht sinnvoll konstruieren. Das Kompositum phala- bhūtakarmarahitah (so lese bzw. emendiere ich mit THAKUR und JHA) bedeutet etwa: „[die Hand], die [einerseits] wirksam, [andererseits] ohne Aktivität ist“. Man kann nicht völlig ausschließen, daß das Attribut phalabhūtakarmarahitaḥ mit dem Bezugswort hastah im Kompositum stand.
· nānyādrśam ... rocata iti kilaśabdena sūcayati. Inhaltlich basiert die Strophe auf der in der indi- schen Philosophie allgemein anerkannten Auffassung, daß jede Tat eine bestimmte Folge hat, d. h. sie trägt Früchte. Das ferne Ziel des nach Erlösung Strebenden ist es, jegliche Taten zu vermeiden, so daß der durch positive oder negative Folgen bedingte Zyklus der Wiedergeburten aufhört, was gleichbe- deutend mit der Erlösung ist. In unserer Strophe wird nun behauptet, daß die Hand jenes nicht mensch- lichen Wesens zwei bestimmte Taten nicht vollbringt, dennoch aber nicht fruchtlos ist, was aus philo- sophischer Sicht ein Paradox darstellt. Anscheinend einer solchen Logik folgend, deutet Ratnaśrījñāna das Wort kila in der Bedeutung „Widerwille, Abneigung“ (Skt. aruci-), die ausschließlich aus lexiko- graphischen Werken bekannt ist.156
Rt. ad KĀ 3.122
3 *snānādhivāsanādişu : snānādivāsanādișu Hs .; snānā dhiļvāsanādișu Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.122: bya ba khrus dan *bśad pa la sogs pa thams cad. Das in der Dpan Țīkā überlieferte bgrod pa „Geh- en“ ergibt an dieser Stelle keinen guten Sinn. Vermutlich ist bgrod pa eine paläographisch bedingte Korruptel von *bśad pa (auch śad pa, gśad pa und gśod pa geschrieben).157 Zwar stimmen Skt. adhi- vāsana- „Parfümieren“ und tib. bśad pa „Kämmen“ nicht wörtlich überein, aber dennoch stehen beide semantisch nahe beieinander und passen gut in den Kontext. Ganz offensichtlich ist jedenfalls, daß das Manuskript der Ratnaśrīțīkā, das Dpan Lo tsā ba benutzt hat, nur ein zweigliedriges Kompositum, ge- folgt von adi-, enthalten hat.
156 Vgl. Hemacandras Anekārthasamgraha 7.46bc: kila sambhāvyavārttayoh | hetvarucor alīke ca (Ed. ZACHARIAE 1893, S. 131). Eine sehr ähnliche Erklärung, wahrscheinlich unter Hemacandras Einfluß formuliert, findet man auch in Mankhakośa 1001cd: kila sambhāvyavārttārthahetvalīkārucișv atha (Ed. ZACHARIAE 1897, S. 72). Ausdrücklich auf Hemacandras Erklärung weist Maheśvara in seinem Kommentar zu Amarakośa 3.3.253d hin. Man vergleiche noch Purușottamadevas Trikāņdaśea 3.3.467 und SEELA- KKHANDHAs modernen Kommentar dazu mit dem folgenden Beispiel zu kila in dieser Bedeutung: yūyam kila mā bhanata mānavāh „Unterläßt es doch bitte [während des Unterrichts] zu schwatzen, ihr Schüler!“ 157 Vgl. Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 311/11, Fol. 189a1: khrus dan skra bśad la sogs pa mdzes pa'i bya ba thams cad, und Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 591-592: bkru ba dan bśad pa dan rgyan 'dogs pa sogs gces spras dan byi dor gyi bya ba rnams.
Page 525
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 51
7 cchanna Hs. : tau cchannau Ed. Vgl. KĀ 3.123: gaś ca jaś ca varņah und iś ca naś ca varņah.
12 bāhyam : bāhyam Hs .; vācyam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.122: ... gab par yan bsad par bya'o. Kann es sein, daß Dpan Lo tsā ba vācyam gelesen hat? Vgl. jedoch Dț. ad KĀ.T 3.123: ... žes pa phyi'i don gab byed *do.
· keneśa iti pathe. Wenn man die Lesart kenesah vorzieht, läßt sich die Strophe folgendermaßern übersetzen:
„Siva (Iśah), verbunden mit Brahma (Kena), ist bei allen Beschäftigungen dabei; wenn aber er zur Essenszeit erblickt wird, wird [er] hinausgeworfen.“
Gemeint ist eigentlich das Haar (Skt. keśa-), das Sanskritwort wovon so analysiert werden kann, das es aus der Silbe ka- und dem Wort īsa- zusammengesetzt ist. Dabei führen das Wort ka-, das hier in der geläufigen Bedeutung „Ka (Beiname Brahmas)“ und nicht als „[die Silbe] ka“ aufgefaßt wird, und das Wort īśa-, das in diesem Kontext in der naheliegenden Bedeutung „Iśa (Beiname Śivas)“ verstanden wird, zur Verwirrung. Es besteht die Möglichkeit die Strophe auch folgendermaßen zu übersetzten:
„Mit wem verbunden ist der Herr bei allen Beschäftigungen da, wird aber, wenn er zur Essenszeit erblickt wird, hinausgeworfen?“
Rt. ad KĀ 3.123
3 * yadi : ya- Hs .; yā Ed. Fol. 61 und 62 der nepalesischen Handschrift fehlen. Der Text zwischen ... ced ya- und -vidho bhavati | tatra ... (Rt. ad KĀ 3.127) ist in der nepalesischen Handschrift nicht er- halten. Deshalb wird hier der Kommentar in einer leicht korrigierten Fassung des entsprechenden Ab- schnittes in der editio princeps gegeben. Da gerade nach ya- Fol. 60 der nepalesischen Handschrift endet und das nächste Folio nicht vorhanden ist, kann nicht sicher festgestellt werden, was genau dort geschrieben war. Möglicherweise war nach cet die Paraphrase yadi zu lesen.158
4 'kşarajñas tu : aļnaļkșarajñaś ca Ed. Anscheinend haben THAKUR und JHA selbst die Silbe na hinzugefügt. Oder wollten sie na tilgen, indem sie die Silbe in eckige Klammern gesetzt haben? Es ist zweifelsfrei, daß man aksarajña° lesen muß, da es sich um das zu erwartende Pratīka handelt. Was das folgende ca angeht, so muß es sich um einen Lapsus der Herausgeber handeln, da Ratnaśrījñāna die Lesart aksarajñaś ca erst weiter unten als Variante zu akșarajñas tu bezeichnet.
5 iti [āpātato] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.123: źes pa phyi'i don. Es ist nicht sicher, ob das in eckige Klammern gesetzte Wort āpātato tatsächlich im Manuskript von THAKUR und JHA stand oder ob es sich um eine intelligente Ergänzung der Herausgeber handelt, eventuell für ein schwer zu lesendes Wort. Die Dpan Țīkā mit ihrer Erklärung zes pa phyi'i don deutet eher auf eine Vorlage iti *bāhyā- rthaḥ hin.
6 * sahayā | : iti | saha yo Ed. Die Lesart iti | saha yo der editio princeps ist unverständlich. Meine Konjektur beruht auf der Annahme, daß nach iti das Pratīka sahayā zitiert wird, übrigens ähnlich wie im Fall von sagajā, senā und sabhațā weiter unten.
· fnityagrahaguptaś Ed. Die Lesart °guptaś ist verdächtig und kann kaum richtig sein. Man erwartet so etwas wie *omūdhaś oder auch *°drptaś.
158 Vgl. Rt. ad KĀ 2.20, 2.97, 2.141: ced yadi.
Page 526
512 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
· Bei sahayā, sagajā, senā und sabhațā hat man die Nāmāntaritāprahelikā und bei amātrkah und akșarajña hat man die Vañcitāprahelikā.
Rt. ad KĀ 3.124
2 * katarasya : kataro 'yam Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.124: ci dan ci. Vermutlich haben sich der Schreiber oder aber THAKUR und JHA verlesen, weswegen kataro 'yam anstatt des zu erwartenden *katarasya geschrieben wurde. Die Einleitung zum Kommentar dieser Strophe lautet in Übersetzung folgendermaßen: „[Um die Frage] 'Die Mischung (samkarah) von welchen beiden (katarasya) [Prahe- likā-Typen liegt hier vor]?' zu beantworten, [sagt er:] sā nāmā° usw."
6 °śabdenājananīprasiddhenānadhītaººlambhād : śabdenājananī, mūdhenānadhīta°°lambhāt, Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.124: mā tr kā med pa'i sgra skyed byed ma med pa la grags pa de yis. Ratna- śrījñāna bietet eine Begründung dafür, daß das in KĀ 3.123 genannte Beispiel eine Samkīrņāprahelikā darstellt. Er tut dies, indem er auf die Eigenschaften der beiden Prahelika-Typen hinweist, die in der Strophe zu erkennen sind. Zunächst begründet er das Vorhandensein der Nāmāntaritāprahelika, indem er auf die Mehrdeutigkeit der mit den Silben ha, ya usw. gebildeten Wörter hinweist. Danach erklärt der Kommentator, daß aufgrund der wohlbekannten Wörter amātrka- „mutterlos“ und akșarajña- „die Buchstaben kennend“ der Leser getäuscht wird, da sie in dieser Strophe in ihren selten begegnenden Bedeutungen „analphabetisch“ bzw. „die Veden kennend“ (oder auch „unbesiegbar, unzerstörbar“) ge- braucht werden. Die Tatsache, daß durch die beiden bekannten Wörter, die in einem anderen als ihrem normalen Sinn verwendet werden, eine Täuschung entsteht, zeigt, daß man es hier mit der Vañcitāpra- helikā zu tun hat. Der Kommentator schließt die Erklärung zu amātrkā mit °āpratītivipralambhāt und diejenige zu akşarajñah mit °aniścayavañcanāt ab. In diesen beiden Erklärungen nennt Ratnaśrījñāna zunächst die naheliegende Bedeutung des jeweiligen Ausdrucks und danach auch die gemeinte, ver- steckte Bedeutung. Auffällig ist allerdings, daß beide Erklärungen - zumindest in der editio princeps - nicht ganz parallel konstruiert sind. Dabei erscheint der Wortlaut mit mūdhenā° kaum sinnvoll, wes- wegen ich hier einen Überlieferungsfehler, oder eventuell auch nur eine Verlesung von THAKUR und JHA, vermute. Möglicherweise wurde *°prasiddhenā° als | mūdhenā° verlesen. Daß in der Ratnaśrīțīkā ursprünglich tatsächlich *oprasiddhenā° gestanden haben muß, zeigt die Dpan Tīkā, in der Dpan Lo tsā ba Ratnaśrījñānas Erklärung wortwörtlich übersetzt hat. Dabei ist zu beachten, daß in dem tibetischen Kommentar die beiden Erklärungen zu mā tr kā med (Skt. amātrkā) und yi ge śes (Skt. akșarajñaḥ) ganz parallel aufgebaut sind,159 was somit auch für die Sanskrit-Vorlage vorauszusetzen ist.
1 °jñe vā niścaya° : °jñevāniścaya° Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.124: ... 'am 'gyur med rtag pa śes pa go bar slu ba'i phyir ro. Die Schreibweise ~ vāniścaya°~ ist zwar denkbar,160 aber ich halte es für un- wahrscheinlich, daß Ratnaśrījñāna den Text so gemeint hat. Dpan Lo tsā bas Wiedergabe ... 'am ... śes pa go bar slu ba'i phyir ro entspricht der Analyse °jñe vā niścaya°, während genau an der Stelle, an der sich die Entsprechung von Skt. °apratīti° befindet, der überlieferte Text der Dpan Țīkā verderbt ist.
159 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.124: mā tr kā med pa'i sgra skyed byed ma med pa la grags pa de yis ... yi ge śes pa la grags pa yis. 160 In diesem Fall wäre ~ V»> âniścaya°~ zu interpretieren und entsprechend würde man auch oben °mātrkāpratīti° als °mātrk»>-âpratīti° analysieren müssen.
Page 527
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 513
Rt. ad KĀ 3.125
4 *yatrety : yata ity Ed. Der Wortlaut yata ity der editio princeps kann kaum richtig sein. Nach vākyasambandhi, das sich attributiv auf abhidheyam bezieht,161 erwartet man einen ähnlichen Aus- druck wie yasminn iti in der darauffolgenden Erklärung zu vyartha. Daher halte ich es für wahrschein- lich, daß an der fraglichen Stelle ursprünglich *yatrety gestanden hat. Vermutlich wurde in irgendeiner Handschrift * yatra ity mit aufgelöstem Sandhi geschrieben, was dann zu der Lesart yata ity geführt hat.
· jāter api. Die Erklärung vrttam padyam jāter api virodhasambhavāt scheint folgendes zu bedeuten: „[Mit] vrtta [ist hier] die Gesamtheit der Metren (padya) [gemeint], weil auch bei der Klasse der mo- renzählenden Metren Verstöße [gegen die Gesetze der Metrik] möglich sind“.162
· °ārāñjikaº. Skt. arāñjika- ist in keinem der mir zugänglichen Sanskrit-Wörterbücher zu finden. Dieses Wort bezeichnet anscheinend eine bestimmte Getreidekrankheit. Handelt es sich um eine Ver- derbnis für *°ārañjikā° oder soll man vielleicht ca rājikā° statt cārāñjikā° lesen?163
Rt. ad KA 3.126
9 tadāpārthādayo 'dūşaņānīti (oder lies: tadāpārthatvād adūșaņānīti) : tadā apārthatvādayo dū- saņānīti Ed. Die Schlußpartie ab atrāpārthādayo yadā, so wie sie in der editio princeps geboten wird, scheint mir in mehrfacher Hinsicht verderbt zu sein. Da man die nepalesische Handschrift hier nicht heranziehen und über den im Manuskript von THAKUR und JHA tatsächlich überlieferten Wortlaut nicht sicher sein kann, kommt man über tentative Konjekturvorschläge nicht hinaus. Der erste Schritt besteht darin, daß man sich zunächst über die gedankliche Struktur der Argumentation klar werden muß. Hierbei hilft, daß der Satz yadā tu dharmapradhānās tadāpārthādayo dusyanti heyā bhavantīti doşāh, der weiter unten im Kommentar zu lesen ist, eine weitgehende Parallelität zu dem vorangehen- den schwierigen Satz atrāpārthādayo yadā usw. aufweist. Ratnaśrījñāna scheint sagen zu wollen, daß die genannten Fehler keine absoluten Fehler sind, sondern gelegentlich in einer poetologischen Funk- tion verwendet werden dürfen. Hierzu verweist er auf KÄ 3.128cd, wo dies ausdrücklich sanktioniert wird. Daraus ergibt sich zwingend, daß der erste Teil der Argumentation aus einer Begründung dafür bestehen muß, weshalb die genannten Fehler unter bestimmten Bedingungen nicht als Stilverstöße zu gelten haben. Akzeptiert man dies, so ist es einfach, bhāvasādhane na doșāḥ anstelle von bhāvasādha- nena doşāh zu lesen, was keinerlei textliche Änderung erfordert. Hieraus folgt nun, daß auch das vor- angehende dūșaņāni (falls diese neutrale Form überhaupt korrekt ist) mit einem alpha privativum zu versehen ist. Schwierigkeiten bereitet lediglich das davorstehende tadāpārthatvādayo. Ganz generell befremdet die Wiederholung von apārtha, die im parallelen Satz yadā tu dharmapradhānās usw. nicht erfolgt. Diese Wiederholung wäre nur dann zu rechtfertigen, wenn das wiederholte Wort in einer ande- ren Funktion oder in einem anderen Sinne gebraucht wird. Dies könnte in der Tat so sein, da apārtha um das Abstraktsuffix -tva erweitert ist. Sollte dies richtig sein, befremdet wiederum der Gebrauch von °ädayo als Kompositumshinterglied. In diesem Fall wäre es deshalb sinnvoller, das °yo zu tilgen und * tadāpārthatvād adūşaņāni* zu lesen. Wenn eine Wiederholung doch in Kauf genommen wird, wäre es notwendig, das dann überflüssige Abstraktsuffix zu tilgen und tadāpārthādayo 'dūșaņāni zu kon-
161 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.125: nag dan 'brel ba'i don dan bral ba; s. auch die Erklärung zu °ārtha° in Rt. ad KĀ 3.128. 162 Vgl. KĀ 1.11 und Rt. ad KĀ 1.11. 163 Vgl. Skt. rājika- „eine Art Ausschlag“ (pw, s. v.).
Page 528
514 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
jizieren. Des weiteren ist es erforderlich, kāvyam *na dustam (oder auch: kāvyam aduștam) anstelle von kāvyam dustam zu konjizieren, falls meine Analyse der gedanklichen Struktur der gesamten Passa- ge richtig ist. Die Schlußpartie des Kommentars zu dieser Strophe möchte ich mit allem Vorbehalt fol- gendermaßen verstehen: „Wenn hierbei bei Fehlern wie „Nichtssagendes“ usw. die Stimmung (bhāva) im Vordergrund steht, dann sind Fehler wie „Nichtssagendes“ usw. (apārthādayaḥ) keine [Sinn]zer- störer (adūşanāni) und deshalb gelten sie nicht als Fehler (na doşāḥ) beim Hervorbringen der [beab- sichtigten] Stimmung. Entweder besudeln sie allein dadurch, daß sie sich als Dichtung ausgeben, oder aber in manchen Ausnahmefällen ist es [doch] schon Dichtung. Abgesehen von dem [eben besproche- nen] Sachverhalt (tattvät) gelten [„Nichtssagendes“ usw.] als Fehler. [ ... ] Man sollte wissen, daß eine Dichtung durch die Verbindung mit diesen [Fehlern wie „Nichtssagendes“ usw.] nicht [notwendiger- weise] fehlerhaft ist. Wenn aber [bei den Fehlern] die [wesentlichen] Eigenschaften (dharma°) im Vor- dergrund stehen, dann sind Fehler wie „Nichtssagendes“ usw. schlecht [und] zu vermeiden; deswegen heißen sie Fehler. Und die Fehler in [solchen] Dichtungen sind auf jeden Fall poetische Fehler auf- grund der Tatsache, daß jene nur den Anschein von [Dichtung] haben, genauso wie fehlerhafte Bei- spiele unter den Beispielen und fehlerhafte Wörter unter den Wörtern. Diese sind von demjenigen, der darauf achtet, zu vermeiden.“
· KĀ 3.125 ist identisch mit Kāvyālamkāra 4.1, nur anstelle von visamdhikam steht bei Bhāmaha visamdhi ca.
Rt. ad KA 3.126
· KĀ 3.126ab ist mit Kāvyālamkara 4.2ab identisch.
Rt. ad KA 3.127
5 [dvandvāt param śrūyamāņasya] Ed. Lies: *dvandvānte śrūyamāņasya šabdasya *? Die eckigen Klammern weisen darauf hin, daß die Herausgeber den ihnen vorliegenden Befund geändert oder er- gänzt haben. Der von THAKUR und JHA gebotene Text ist zwar sinnvoll, aber es sind auch noch andere Möglichkeiten denkbar. Ich weise in diesem Zusammenhang auf das Zitat dvandvānte śrūyamāņaḥ śabdaḥ pratyekam abhisambadhyate in dem Eintrag śrūyamāna- bei ABHYANKAR hin. 164 Danach könn- te man auch den folgenden Wortlaut herstellen: *dvandvānte śrūyamāņasya śabdasya *.
21 'yam Ed. : yo ly]am Hs. In der nepalesischen Handschrift könnte eine Art Dittographie von ya vorliegen. Es ist allerdings auffällig, daß das Pratīka asau fehlt. Dies veranlaßt zu der Vermutung, daß hier eine Verderbnis vorliegt, die anscheinend auch das darauffolgende grhyam betrifft. An dieser Stel- le wäre 'sāv ayam zu erwarten.165 Dennoch darf nicht völlig ausgeschlossen werden, daß der Kom- mentator asau direkt paraphrasiert und das Pratīka nicht erwähnt hat.
22 +grhyam parīkşa+ Hs .; [vi]grhya parīkşāļyā] Ed. In ihrem Manuskript haben THAKUR und JHA an- scheinend denselben oder einen sehr ähnlichen Wortlaut gehabt wie in der nepalesischen Handschrift. Die Herausgeber haben versucht, aus dem unverständlichen grhya(m) parīksā durch die Konjektur [vi]grhya parīkşā[yā] einen sinnvollen Text herzustellen. Der überlieferte Wortlaut hat sich mir aller- dings auch nach mehrfachem Überlegen nicht erschlossen. Wenn man am überlieferten Wortlaut, der anscheinend ja zweifach bezeugt ist, nicht allzu viel ändern will, könnte man *guhyaparīkşā „die Prü-
164 Vgl. ABHYANKAR 1977, s. v. śrūyamāņa -. 165 Vgl. Rt. ad KĀ 3.118: asāv ayam.
Page 529
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 515
fung des verborgenen [Sinnes]“ konjizieren, was als eine weitere inhaltliche Erklärung zu vicārah auf- zufassen wäre. Sollte parīksā, das eine Paraphrase von vicārah darstellen kann, richtig sein, wäre es nötig, den Sandhi mit dem nachfolgenden iha durchzuführen, so daß der Text parīkseha lauten würde.
29 bahulah Ed. : bahutaḥ Hs. Bei APTE ist das Adverb bahutah „from many sides“ zwar eingetragen (vgl. APTE, s. v.), ein Adverb paßt hier jedoch nicht, denn auch bei der zweiten Interpretation wird präyah als Adjektiv im Nom. Sg. aufgefaßt. Erst bei der dritten Interpretation wird prayah als Adverb gedeutet; dies macht Ratnaśrījñāna durch die Form prāyena ganz klar. Wahrscheinlich handelt es sich hier nur um eine paläographisch bedingte Verwechslung zwischen ta und la.
34 *vicāreņālīdhenānușțhānamukhenāsvāditena : vicāreņa līdhenānusthānamukhenāditena Hs .; vicāreņa ālīdhena anusthānamukhenādrtena Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.127: ro myans pa für Skt. *ºāsvāditena. Es ist auffällig, daß die nepalesische Handschrift nicht nur hier, sondern noch ein zweites Mal am Ende des Kommentars zu dieser Strophe den Eindruck erweckt, daß Ratnaśrījñāna im Grundtext tena līdhena statt tenālīdhena gelesen hat. THAKUR und JHA haben allerdings an beiden Stellen in ihrer Ausgabe °na ālīdhena bzw. °nālīdhena, was möglicherweise in ihrem Manuskript ge- standen hat (es sei denn, die Herausgeber haben den Text stillschweigend geändert). Es kann deshalb nicht sicher bewiesen werden, welchen Wortlaut genau Ratnaśrījñāna kommentiert hat, tena līdhena oder doch tenālīdhena, zumal da beide Lesarten metrisch korrekt sind. In dem alten nepalesischen Ms. A des Grundtextes hat der Schreiber interessanterweise ursprünglich tena līdhena geschrieben, was später von ihm selbst oder durch einen Korrektor zu tenlīdhena geändert wurde. Dies könnte darauf hinweisen, daß Ratnaśrījñana in seiner Vorlage des Grundtextes in der Tat tena līdhena gelesen hat. Eine weitere Schwierigkeit ergibt sich dadurch, daß in der Ratnaśrītīka anscheinend auch die Para- phrase zu (ā)līdhena teilweise verderbt überliefert worden ist. Während sich in der nepalesischen Handschrift die unverständliche Lesart °mukhenäditena findet, liest man bei THAKUR und JHA °mukhe- nādrtena, was zwar aus zwei sinnvollen Wörtern besteht, im Zusammenhang jedoch weiter unver- ständlich bleibt. Ich halte es für wahrscheinlich, daß oadrtena eine stillschweigend vorgenommene „Korrekur“ von THAKUR und JHA darstellt, während im Manuskript der Herausgeber vermutlich eben- falls °aditena wie in der nepalesischen Handschrift gestanden hat. Das Problem läßt sich ganz einfach durch die Annahme lösen, daß im Verlauf der Überlieferung das Akşara °svā° zwischen °mukhena° und °ditena ausgefallen ist. Ich nehme also an, daß Ratnaśrījñāna (ā)līdhena durch āsvāditena paraphrasiert hat, was genau der Erklärung ro myans pa in der Dpan Tīkā entspricht. Genauso liest man im übrigen in manchen modernen Kommentaren.166 Die mutmaßliche Paraphrase, die auf jeden Fall mit dem Prä- fix ä- versehen war, darf dennoch nicht als zwingendes Argument dafür angesehen werden, daß der Kommentator älīdhena erklärt hat. Schließlich könnte ein vielleicht nicht ganz unwichtiger Beleg für ālīdha- erwähnt werden, den Ratnaśrījñāna mit Sicherheit gekannt hat: in Bhāmahas Kāvyālamkāra 5.3c steht nämlich prathmälīdhamadhavah. Die Entscheidung über die Varianten tenālīdhena und tena līdhena muß trotz allem offen bleiben.
Rt. ad KĀ 3.128
4 samudāyasya : THAKUR/JHA 1957, S. 254, Anm. 1: samudāyārtha ity ārabhya ślokatritayațīkāyām mātrkāsthakramaḥ asamlagna iti krtvā arthaparyālocanena sobhanatarah kramah svīkrtah ||. Es ist nicht ersichtlich, wie die drei Strophen von KA 3.128 bis 3.130 im Manuskript von THAKUR und JHA angeordnet waren.
166 Vgl. z. B. TARKAVĀGĪŚA 1881, S. 426, und V. SHASTRI 1938, S. 365.
Page 530
516 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
8 tasyāpavādam āha | mattetyādi | mattā madirāmadādiyogād unmattā : ~°yogāt | unmattā Ed. : utsa- rggas tv asambhavamātram iti nigamayann āha | idam ityādi | idam antaroktam a,pārtham abhidhā- nam vacanam | aśvastham cittam attarātmā yeşām ity aśvasthacittānām mattonmattādīnām samba- ndhi satataiḥ prayuktatvāda Hs. (Rț. ad KĀ 3.130); ~ aha || ~°yogāt | Hs. (auf Fol. 63b11-64a1). Der zunächst weggelassene Abschnitt (tasyāpavādam usw.) findet sich in der nepalesischen Hand- schrift erst auf Fol. 63b11-64a1, wobei unmattā auch dort fehlt. Nach utsarggah | hat der Schreiber versehentlich den Anfang des Kommentars zu KÄ 3.130 abgeschrieben, wobei die Veranlassung dafür das Wort utsarga- gewesen sein dürfte, das zweimal in nicht allzu großem Abstand erwähnt wird (das erste Mal in Rt. ad KA 3.128 und das zweite Mal am Anfang des Kommentars zu KA 3.130). Nachdem der Schreiber das erste utsarggah | geschrieben hatte, hat er offenbar in die falsche Zeile geschaut und dann das Folgende abgeschrieben: utsarggas tv asambhavamātram iti nigamayann āha | idam ityādi idam antaroktam a,pārtham abhidhānam vacanam | aśvastham cittam attarātmā yeșām ity aśvastha- cittānām mattonmattādīnām sambandhi satataiḥ prayuktatvāda. Danach folgt wieder ein Teil des Kommentars zu KA 3.127, allerdings beginnt der Text seltsamerweise nicht an der Stelle, wo sich der Schreiber versehen hat, sondern geht mit vāyuksobhādicittaviśesāt usw. weiter. Erst am Ende der Er- klärung und vor Beginn des Kommentars zu KA 3.128 liest man in der nepalesischen Handschrift: tasyāpavādam āha || mattetyādi | mattā madirāmadādi[64aļyogāt | tan mattābālasattādyukte teșām tathā vidhāyā evokter ucitatvāt | saiva teşām sūktir iti ||. In diesem Abschnitt findet man einerseits den fehlenden Teil des Kommentars zu KÄ 3.127 nach utsargah | (jedoch ohne unmattā) und andererseits eine Wiederholung der abschließenden Worte des Kommentars zu KÄ 3.128. Der Textabschnitt dazwi- schen, nämlich tan mattābālasattādyukte, der an das dritte Strophenviertel von KA 3.128 erinnert, ist offenbar verderbt. Es läßt sich schwer rekonstruieren, wie dieser verworrene Text entstanden ist. Aus- gangspunkt war offenbar das Auslassen des Abschnittes nach utsarggah | (Fehler vom Typus „saut du même au même“)167. Nachdem der Schreiber den eigenen Fehler bemerkt hatte, hat er versucht, alles wieder zu korrigieren, aber dabei hat er noch weitere Fehler gemacht. So scheint er nach °bhāsinah | teșām statt mit tathāvidhāyā ... fortzufahren irrtümlich den Abschnitt ukter vacanād ... abgeschrieben zu haben, der ebenfalls vor einem tesām steht (es liegt also noch ein „saut du même au même“ vor). Entweder ist der Schreiber in diesem Moment extrem nachlässig gewesen oder seine Vorlage war an dieser Stelle sehr schlecht. Man vergleiche noch, wie der Anfang des Kommentars zu KÃ 3.130 in der nepalesischen Handschrift überliefert worden ist.
' bālā *alpāḥ : bālālpāḥ Hs .; bālakalpāḥ Ed. Bei der vorgeschlagenen Emendation bālā *alpā für das überlieferte bālālpāḥ gehe ich davon aus, daß Ratnaśrījñāna zwei alternative Interpretationen zu bāla- gegeben hat. Zum einen wird Skt. bāla- in der Bedeutung „Tor, Dummkopf“ aufgefaßt, wobei der Mangel an geistigen Fähigkeiten, d. h. die geistige Unterentwicklung (avyutpannäh) hervorgehoben wird. Die Dummköpfe wissen nämlich nicht, was zu meiden ist und was nicht (heyopādeyajñānavi- kalāḥ). Zum anderen wird Skt. bāla- in der wörtlichen Bedeutung „Kind“ verstanden, wobei dann Menschen gemeint sind, die schwach (alpäh), mit geringer geistiger Kraft (śaktivikalāḥ) und noch nicht erwachsen sind (*avrddhäh). Sowohl die Dummköpfe als auch die kleinen Kinder sind nicht in der Lage, zusammenhängende Sätze zu formulieren (asambaddhabhāșinah).
13 vacanad tasamgater Hs. : om. Ed.' Der Ausdruck asamgateh bleibt schwierig. Handelt es sich um eine Begründung für die Fehlerhaftigkeit einer solchen Rede (ukteh), etwa „weil der Zusammenhang fehlt“? Die Wortstellung wäre dann allerdings sehr irreführend. Man könnte eventuell auch *vacanādi-
167 Dazu vgl. WEST 1973, S. 24.
Page 531
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 517
samgateh konjizieren und das Ganze als eine Paraphrase von ukteh auffassen, etwa „einer Zusammen- stellung von [selbständigen] Wörtern u. a.“ Dagegen spricht die Verwendung einer weiteren Ableitung von derselben vvac und des in diesem Kontext relativ unspezifischen Begriffes samgati -.
· Zu Skt. daśa dādimāni șad apūpāḥ vergleiche man daņdāpūpanyāya; dazu s. Vāmanas Kāvyālam- kārasūtravrtti 2.1.9 und Gopendratippabhūpālas Erklärung dazu. Zu daņdāpūpikānyāyah schreibt JACOB folgendes „The maxim of the stick and the cakes. If a number of cakes (chapâtis) are attached to a stick, and the stick is carried off, or eaten by mice, the inference is that the cakes have shared the same fate.“168
· KĀ 3.128ab ist mit Kāvyālamkāra 4.8ab identisch, abgesehen von apārtham iheșyate (v. 1. ~ itīșyate), das in Bhāmahas Werk anstelle von apārthakam isyate steht.
Rt. ad KĀ 3.129
4 eva tv ayaḥśalāka° : eva tv ayaḥ | śalākā° Hs .; evāna[nvitāḥ] Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.129: lcags kyi thur ma lta bu 'ba' źig für Skt. eva tv ayahśalakākalpāḥ. Vielleicht handelt es sich bei ayahśalākā- kalpāḥ um einzelne isolierte Dinge, die für sich sinnvoll sind, ohne ein einheitliches Ganzes zu bilden. Jedenfalls bestätigt die Dpan Țīka den Wortlaut der nepalesischen Handschrift (dabei muß man nur den Daņda tilgen).
· Zu den Dubletten airāvata- und airāvaņa- vgl. Prākrtaprakāśa 2.11: airāvate ca „In airāvata, 'Indra's elephant,' ņ is substituted for t: as, Erāvano." (Übers. COWELL 1962, S. 13).
R. ad KĀ 3.130
9 *sat taiḥ : satataiḥ Hs. Vgl. Dț. ad KA.T 3.130: de'i ñams 'don pa la. In Frage käme auch noch die Konjektur *satata°, wobei de'i in der Dpan Tīkā dann allerdings keine Entsprechung hätte.
11 asad *aduştam | : asa duștam Hs .; om. Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.130: smad pa skyon min te. Ich gehe von der Annahme aus, daß in der nepalesischen Handschrift das Akșara da (°d a°) versehentlich weggelassen wurde.
15 vişaye Ed. : vişaye svasthavişayah | Hs. Ich halte svasthavisayah für eine Art Dittographie. Es scheint in dem Manuskript von THAKUR und JHA nicht gestanden zu haben.
Rt. ad KA 3.131
4 vā | *ekavākye : vā Hs .; vā [tatra] Ed. Höchstwahrscheinlich las auch das Manuskript von THAKUR und JHA nur vā, während der Text in den eckigen Klammern, nämlich tatra, ein Zusatz der Heraus- geber darstellt. Auch scheint es mir so, daß der Kommentartext hier nicht vollständig überliefert wor- den ist. Vermutlich ist schon früh im Laufe der Überlieferung nach va ein Textverlust eingetreten. Statt *tatra könnte man auch *ekaväkye konjizieren. In diesem Fall hätte der Kommentator nach der Ana- lyse des Kompositums ekavākya- dieses noch einmal als Pratīka zitiert. Eine solche „Wiederholung“ könnte auch der Grund gewesen sein, weshalb ein späterer Schreiber oder Korrektor das von mir ange- nommene *ekavākye weggelassen hat, sofern dies nicht ganz zufällig geschehen ist.
168 JACOB 1900, S. 21; s. auch Appendix E (A Collection of Popular Sanskrit Maxims) in APTE, s. v. daņdāpūpikānyāyaḥ.
Page 532
518 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
7 *kutra | : hy atra Hs. post corr., [ya]tra Hs. ante corr .; atra Ed. Weder atra noch hy atra sind wirklich sinnvoll, da der Satz für den Kommentator im Prinzip nach jñäyate abgeschlossen ist. Er er- klärt nunmehr die Ergänzungen, nämlich doşeşu und viruddhārthatayā. Beide Erklärungen werden durch ein entsprechendes Interrogativpronomen eingeleitet, nämlich *kutra und kutah (in der nepalesi- schen Handschrift ist jedoch kutra statt kutah überliefert)
12 * bhāvo viruddhārthatā* : bhāvas tattā | Hs .; bhava | Ed.' Obwohl es nicht völlig auszuschließen ist, daß Ratnaśrījñāna viruddhārtha- zu tat verkürzt hat, halte ich es für wahrscheinlicher, daß der Kommentartext hier fehlerhaft überliefert wurde. Vielleicht ist es auch kein Zufall, daß in der editio princeps ausgerechnet der Textabschnitt tattā fehlt. Vergleicht man andere Erklärungen Ratnaśrījñānas zu einem Nomen abstractum, so wird man feststellen, daß der Kommentator hierbei stets schematisch nach demselben Prinzip vorgeht. Zunächst werden die einzelnen Wörter vor dem Suffix °tva- bzw. °tā- paraphrasiert, und dann wird nach dem grammatischen Hinweis tasya bhävah „das Nomen abstractum davon“ immer das Nomen abstractum vollständig zitiert.169 Daher nehme ich an, daß auch hier nach tasya bhāvaḥ (bzw. bhāvo) *viruddhārthatā gestanden hat.170
Rt. ad KA 3.132
9 nişiddha iti : nişeddha iti Hs .; nişiddhaḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.132: de bkag pas. Zu vihita- und nişiddha- vergleiche auch den Ausdruck vihitapratisiddha- „vorgeschrieben und untersagt“ (pw, s.v.).
Rị. ad KĀ 3.133
12 osyātiriktasya Hs. : °sya atirakta° Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.133: drag po'i für Skt. atiriktasya. Zwar ist Skt. atiriktasya eine etwas ungewöhnliche Paraphrase von sābhişangasya, aber die Dpan Țīkā mit der Erklärung drag po'i scheint diesen Wortlaut zu bestätigen.
Rt. ad KA 3.134
16 atyāsaktyā° Ed. : aļtļyāśamkyā° Hs. post corr. (°Įt]yā°), a .. śamkya° Hs. ante corr. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.134: chags pa la sogs pa'i. Aus semantischen Gründen scheidet eine Herstellung des Textes unter Verwendung einer Ableitung aus ä-vsank, welche die Handschrift nahelegt, aus. Die sinngemäße Wiedergabe chags pa la sogs pa'i in der Dpan Țīkā führt notwendigerweise auf die vsañj. Daher er- scheint die Lesart atyāsaktyā° der editio princeps sinnvoll, gleichgültig ob die benutzte Handschrift so las oder es sich um eine stillschweigende Konjektur handelt. Die nepalesische Handschrift wäre dann durch eine Sibilantenvertauschung, einen unnötigen Anusvära und eine vereinfachte Ligatur °kya° statt °ktyā° entstellt. Da sich keine andere zwingende Konjektur vorschlagen läßt, übernehme ich aus den genannten Gründen die Lesart der editio princeps. Man könnte zwar *atyasanga° in Erwägung ziehen, aber auch dies wäre letztlich nur gleichwertig mit atyāsaktyā°.171
169 Vgl. Rt. ad KĀ 3.35 (die Erklärung zu tāratā-), 3.39 (amāyatā-), 3.42 (sannatā-, inatā-), 3.52 (anangatāpitā-), 3.74 (krśatā-) und 3.158 (ayathāgurutva-). 170 Man vergleiche allerdings auch Pāņ. 5.1.117 = Cān. 4.1.136: tasya bhāvas tvatalau „tva und -< ta (tā) haben die Bedeutung „das Sein von diesem“.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 234). 171 Zu atyāsanga- „heftige Neigung“ vgl. Nachträge und Verbesserungen zum zweiten Teil des pw, s. V.
Page 533
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 519
Rt. ad KA 3.136
3 * viśeşāpekşāyām tu neti* : viśeşāpekşā\prļānta naiti Hs .; viśeşāpekşā\rāhitye]neti Ed. Der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Text ist verderbt und unverständlich. Auch das Manuskript von THAKUR und JHA scheint eine Korruptel enthalten zu haben, weswegen die Herausgeber an dieser Stelle °rähitye° konjiziert haben. Diese Konjektur ist allerdings weit vom überlieferten Wortlaut ent- fernt und schon deshalb schwer zu rechtfertigen. Man kann davon ausgehen, daß apeksa- das Hinter- glied des Kompositums gewesen ist, wobei dann °āpeksāyām die zu erwartende Form wäre.172 Es ist noch zu berücksichtigen, daß der Schreiber vor t oft den homorganen Nasal n anstelle von Anusvāra schreibt. Was die Silbe ta vor naiti (falsch für *neti) angeht, so schlage ich vor, *tu statt ta zu lesen und verweise auf die ähnliche Erklärung zu ambhodharäh und taditvantah weiter unten im Kommentar zur selben Strophe.
Rt. ad KĀ 3.137
· Zu anyatama- „ein bestimmter“ als Erklärung zu kim cit vergleiche man BHSD, s. vv. anyatama- und anyatara -.
Rt. ad KĀ 3.138
8 *vivāde : vişāde Hs., Ed .; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.138: rtsod pa für Skt. *vivāde. Es ist auffällig, daß angesichts der Lesart vişāde sowie der übrigen Varianten in dieser Strophe die nepalesische Hand- schrift und das Manuskript von THAKUR und JHA miteinander übereinstimmen, während Dpan Lo tsā bas Übersetzung offenbar den davon abweichenden und ansonsten bekannten Wortlaut von Hari- bhadras Abhisamayālamkārāloka ad Aștasāhasrikāprajñāpāramitā bestätigt. Nimmt man an, daß Dpan Lo tsā bas Wiedergabe dieser Strophe direkt auf der Ratnaśrītīkā beruht, so wird man schließen müs- sen, daß in seiner Vorlage des Sanskrit-Kommentars die Überlieferungsfehler vişāde statt vivāde, ca vāraņe statt avadhāraņe und prasāde caiva harșe statt prasādane praharse nicht vorhanden waren, entweder weil sie überhaupt noch nicht entstanden waren, oder weil sie in einem anderen Überliefe- rungszweig der Ratnaśrītīkā aufgetreten sind. Wenn die Annahme stimmt, daß zur Zeit Dpan Lo tsā bas die Handschriften der Ratnaśrītīkā die obengenannten Verderbnisse noch nicht enthielten, dann würde daraus folgen, daß die nepalesische Handschrift nicht vor dem 14. Jh. geschrieben wurde. Da je- doch nicht ausgeschlossen werden kann, daß Dpan Lo tsä ba auch einen direkten Zugang zu Hari- bhadras Werk gehabt173 und den richtigen Text entsprechend ins Tibetische übersetzt hat, auch wenn er bereits den fehlerhaften Text der Ratnaśrītīka gehabt hat, darf man diesen Lesarten nicht allzu gro- ßes Gewicht für die Datierung der nepalesischen Handschrift zumessen.
· In den drei Ausgaben des Abhisamayālamkārāloka von Haribhadra (8 .- 9. Jh. n. Chr.) lautet die von Ratnaśrījñāna zitierte Strophe folgendermaßen:174
vismaye ca vivāde ca kope dainye 'vadhāraņe | prasādane praharșe ca vākyam ekam dvir ucyate ||.
172 Vgl. das Kompositum utkaņthatāmātrāpeksāyām vor der fraglichen Stelle sowie ubhaya- viśeşāpekşāyām weiter unten im Kommentar zur vorliegenden Strophe. 173 Im Unterschied zu Ratnaśrījñāna gibt Dpan Lo tsā ba den Titel des Werkes an. 174 Vgl. WOGIHARA 1932-35, S. 15420-21, TUCCI 1932, S. 1398-9, und VAIDYA 1960, S. 3413-4.
Page 534
520 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Dpan Lo tsā ba, der am Ende der Erklärung zu KÄ.T 3.137 den Sanskrittext in tibetischer Übersetzung zitiert hat, bestätigt diesen Wortlaut. Es kann allerdings nicht sicher festgestellt werden, ob der tibetische Gelehrte padam oder väkyam in dem vierten Strophenviertel gelesen hat, da tib. tshig beide Sanskritwörter wiedergeben kann.175
Rt. ad KĀ 3.139
3 *samśayavirodhī : samśayaviśayamsavirodhī Hs. post corr., marg. (°dhī), ~°viro Hs. ante corr .; samśayaviparyāsavirodhī Ed. Bei dieser Konjektur gehe ich davon aus, daß schon relativ früh in der Überlieferung eine Art Dittographie eingetreten ist, bei der von der Silbenfolge °vişayah | *samśaya° die ersten vier Silben unabsichtlich wiederholt wurden, mit der Modifikation von °sa° zu °śa° und °yah (|) zu °yām°. Bemerkenswerterweise steht diese Dublette dem Wortlaut der editio princeps, nämlich °viparyāsa°, graphisch durchaus nahe; man muß nur °a° durch °pa° und °yām° durch °ryā° (also den Anusvära durch den Repha) ersetzen. Es ist daher nicht unwahrscheinlich, daß THAKUR und JHA in ihrem Manuskript denselben Wortlaut wie in der nepalesischen Handschrift vorfanden, diesen aber stillschweigend durch eine Konjektur veränderten. Die Lesart samśayaviparyāsa° wäre dann als Dvanda „Zweifel und Irrtum“ zu verstehen.
· Mit den Worten tac ca svabhāvato napumsakam dvitīyaikavacanāntam ca smaryate scheint Ratnaśrī- jñana sich auf eine Definition in einem grammatischen Werk zu beziehen. In der mir zugänglichen grammatischen Literatur konnte ich jedoch keine Stelle finden, die nahe genug an Ratnaśrījñānas Er- klärung steht und als deren direkte Quelle betrachtet werden kann.176
Rt. ad KĀ 3.141
8 *tatrābhidheyatvāt : tatra vidheyatvāt Hs., Ed. Vgl. Rț. ad KĀ 3.143. Der Ausdruck tasya tatra vidheyatvät ist prima facie unverdächtig, da er sich im Kontext sinnvoll übersetzen läßt: „weil dieser [Zweifel] dort verwendet werden soll“. Die folgende parallele Stelle in Rt. ad KA 3.143 erweckt jedoch Zweifel an dem vorliegenden Wortlaut. Laut der nepalesischen Handschrift heißt es dort evātrāvidhe- yatvād, während in der Ausgabe von THAKUR und JHA evātrābhidheyatvād steht. Angesichts der Tat- sache, daß das Abstraktum vidheyatva- nur an den beiden genannten Stellen in der Ratnaśrīțīkā er- scheint, während das Wort abhidheya- sehr häufig verwendet wird (vor allem als Paraphrase von artha-), möchte ich es an dieser Stelle in Rt. ad KA 3.141 konjizieren, wobei ich an der Stelle in Rt. ad KĀ 3.143 die Lesart der editio princeps beibehalte. Ich sehe in dem langen ā in evātrā° noch einen Reflex der ursprünglichen Lesart. Ein zu vidheyam verschriebenes 'bhidheyam findet sich noch in der Abschrift von Rt. ad KA 3.131.
Rt. ad KĀ 3.142
· bāhyabhūtasambhūtatvād; vgl. Dț. ad KĀ.T 3.142: phyi rol gyi 'byun ba las skyes pa. Auch Dpan Lo tsā ba scheint in seiner Handschrift von Ratnaśrījñānas Kommentar bāhyabhūtasambhūtatvāt gelesen zu haben. Die Erklärung zu der zweiten Auffassung von anangaja- läßt sich etwa so über- setzen: „Aus dem Körper, [d. h.] aus dem Leib, nicht entstanden, weil es aus äußeren Elementen (oder: Wesen) entstanden ist“.
175 Vgl. LC Suppl., s. v. tshig. 176 Vgl. jedenfalls ABHYANKAR 1977, s. v. kriyāviśeșaņa -.
Page 535
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 521
Rị. ad KĀ 3.143
· Das eva nach samśaya ist befremdlich. In Analogie zu Rt. ad KĀ 3.141 erwartet man eher einen Wortlaut wie samśaya * etasyaivābhidheyatvād. In diesem Fall wäre davon auszugehen, daß die beiden Silben °tasyai° in der Überlieferung ausgefallen sind.
10 °trabhidheya° Ed. : °travidheya° Hs. Vgl. Rt. ad KĀ 3.141. Hierzu vergleiche die Bemerkung zu der parallelen Stelle in Rt. ad KĀ 3.141.
Rt. ad KĀ 3.146
3 ·ānyathāsambandhaḥ (~°bandhaḥ | Hs.) : °ānyathā sambandha° Ed. Ich verstehe yathāva- sthānātikramena als Begründung für das vorangehende yatnena samt dessen Paraphrase pratiyatnena. Die Abweichung (atikrama) von der normalen Wortstellung (yathāvasthāna) bewirkt eine gewisse Mühe (yatna), die ungewöhnliche Konstruktion (anyathāsambandha) zu durchschauen (nirjñāna). Diese Deutung wird von der darauffolgenden Erklärung hetuh kāranam ko 'pi kaś cit tādrśo yena yatnasambandho *nirjñāyate na yathoddeśam yadi krtah syāt gestützt, die ich folgendermaßen über- setze: „Falls bei fehlender Übereinstimmung [der nachfolgenden Äußerung] mit der vorangehenden Äußerung irgendeine, [d. h.] irgendwelche, derartige Veranlassung, [d. h.] Ursache, gegeben ist, durch welche der mühsame Zusammenhang nachvollzogen wird, ... “ Zur Stellung von anudeśah nach yojanam vergleiche die weiter unten folgende Paraphrase von sambandhasya durch ayathoddeśam anudeśasya. Es handelt sich hier um eine inhaltliche Paraphrase von sambandha -; die Konstruktion ist deshalb mühsam zu verstehen, weil die nachfolgende Äußerung nicht in direktem Zusammenhang mit der vorangehenden steht.
5 nirjñānam Hs. : vijñānam Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.146: ṅes par śes par 'gyur für Skt. nirjñānam. Laut der Ausgabe von THAKUR und JHA überliefert ihr Manuskript hier die Lesart vijñānam. Dies darf jedoch nicht als sicher gelten, da diese Lesart möglicherweise erst von den Herausgebern unter dem Einfluß der modernen Ausgaben des Kāvyādarśa stillschweigend eingeführt wurde.177 Die ausführliche tibetische Wiedergabe nes par śes par 'gyur in der Dpan Țīkā läßt keinen Zweifel daran bestehen, daß Dpan Lo tsā ba nirjñānam gelesen hat.178 Die Lesart nirjñānam ist als lectio difficilior zu bewerten. Skt. nirjñāna- wird in den Sanskrit-Wörterbüchern zwar nur als Adjektiv in der Bedeutung „kein Ver- ständnis der Dinge habend, dumm“ (vgl. pw, s. v., und MW, s. v.) verzeichnet, aber hier wird das Wort offensichtlich als Substantiv in der Bedeutung „Erkenntnis, Bestimmung, Auffindung“ gebraucht.179
14 kavayaḥ | Ed. : kavayaḥ || o || Hs. Der Schreiber hat das Abtrennungszeichen, das die Erläute- rungen zu zwei Strophen trennt, in diesem Fall irrtümlicherweise bereits vor yathety udāharati anstatt danach geschrieben. Eine horizontale Linie, die das Abtrennungszeichen teilweise durchstricht, könnte als eine Tilgung des falsch plazierten Zeichens gedeutet werden.
Rt. ad KA 3.147
· dīrghau ca. Das ca erscheint überflüssig. Oder muß man ein zweites ca vor oder nach sambādhau hinzufügen?
177 Vgl. die Lesart °nirjñāta° in Rt. ad KĀ 3.147. 178 Die tibetische Wiedergabe von vijñānam wäre rnam par śes pa (vgl. LC Suppl., s. v.). 179 Vgl. pw, s. v. nis-vjñā „unterscheiden, bestimmen, herausfinden, auffinden“.
Page 536
522 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
· āyataḥ kleśo duḥkham anayor ity āyatakleśau yāvajjīvam anubandhāt. Die zu erwartende Dis- junktion bei der alternativen Erklärung des Kompositums äyatakleśau fehlt. Sie könnte entweder nach āyataḥ oder nach āyatakleśau gestanden haben.
7 *yatnasambandhanirjñānahetur : yatnasambandhaļḥ] bandhanirjñātahetur Hs., yatnasam- bandhaḥ | sambandhanirjñātahetur Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.147: nes par śes pa'i rgyur 'bad pas na. Es ist sehr wahrscheinlich, daß Ratnaśrījñana an dieser Stelle einen Teil von KĀ 3.146, nämlich yatna- sambandhanirjñānahetuh, genau zitiert hat. Ich betrachte °sambandha[h] bandha° (bzw. °sam- bandhah | sambandha°) als eine Art Dittographie. Der Fehler °nirjñāta° für *°nirjñāna° läßt sich durch die häufige Verwechslung zwischen na und ta leicht erklären.
Rt. ad KĀ 3.148
5 lakşyate Ed. : laksyanam te Hs. Der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Text laksyanam te ist sicherlich falsch, wobei der Fehler wahrscheinlich unter dem Einfluß des vorher erwähnten laksa- nam entstanden ist. Das Manuskript von THAKUR und JHA scheint die ursprüngliche Lesart, nämlich lakşyate, bewahrt zu haben. Der Abschnitt laksyate 'nena śabdarūpam läßt sich als eine weitere Er- klärung zu lakşaņam verstehen, wobei mit anena anscheinend lakşanam (bzw. *śabdānuśāsanam) ge- meint ist. Die Erklärung mtshan ñid sgra rjes su bstan pa las byun ba'i nes pa in der Dpan Țīkā scheint genau diese Interpretation zu bestätigen. Anderenfalls wäre nach den Paraphrasen zu °laksya° und °lakşaņa° vor iti krtvā ein Zitat des bis dahin erklärten Kompositums zu erwarten.180
7 °pravrttih | : °pravrttir Hs .; °pravrtteḥ | Ed.' Ratnaśrījñānas Erklärung tato vyavahārapravrttiḥ ver- stehe ich folgendermaßen: „Daraus ergibt sich [dann] der [tatsächliche Sprach]gebrauch."
11 anāptair *iştah : anāptaih Hs., Ed. Das Pratīka istah fehlt. Da es ziemlich unwahrscheinlich ist, daß Ratnaśrījñāna an dieser Stelle istah weggelassen und nur die Paraphrase svīkrtah geschrieben hat, schlage ich die Konjektur anāptair *istah vor.
14 °prakhyair Hs. : °prajñair Ed.' Die Lesart °prakhyair der nepalesischen Handschrift ist als lectio difficilior zu bewerten und daher vorzuziehen. Der Ausdruck tatprakhyair vā paßt auch inhaltlich besser: „oder von solchen, die deren Ansehen genießen“. Der Text der editio princeps, nämlich tat- prajñair vā „oder von solchen, die deren Weisheit besitzen“, klingt dagegen unbeholfen.
Rt. ad KĀ 3.149
3 avatir atanānas tanānī+ Hs .; avatir atanānaḥ tanā Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.149: bsruňs źes pa tin'i tshig mtha' can *gyi byins la bdag nid kyi tshig tu byas pa. Lies: avater atanas tan ? Die Erklärung zu avate scheint in der nepalesischen Handschrift verderbt zu sein, und auch der Text der editio princeps kann kaum richtig sein. Der Kommentator will anscheinend darauf hinweisen, daß in dieser Strophe eine Verbform von der av „fördern; schützen, behüten“ mit medialer Personalendung (tan)181 gebraucht wird, obwohl an dieser Wurzel nur aktive und keine (a-) mediale Endungen (tan und
180 Vgl. Rt. ad KĀ 3.157: ūno nyūno varņo yatra tadbhāva ūnavarņateti krtvā. 181 Vgl. hierzu Pāņ. 1.4.100: tanānāv ātmanepadam „Unter den 3, 4, 78 aufgeführten Personal- endungen heissen die neun letzten und überdies die Participialendung ana Ātmanepada.“ (Übers. BÖHT- LINGK 1887, S. 42). In der Cāndravrtti erscheint der Terminus technicus tanāna- häufig in dem Ausdruck tanānā bhavanti (vgl. Cāndravrtti ad Cān. 1.4.46 ff.).
Page 537
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 523
āna) angehängt werden dürfen.182 Wie Ratnaśrījñanas Erklärung genau gelautet hat, kann allerdings nur vermutet werden. Es ist jedenfalls beinahe zwingend, *avater statt avati zu lesen. Außerdem er- wartet man statt tanānī bzw. tanā lediglich tan.183 Was atanānas bzw. atanānah anbelangt, so ist es denkbar, atanas (den Genitiv von atan-) zu konjizieren. Die Erklärung mit dem tentativen Wortlaut * avater atanas tan prayuktah ließe sich folgendermaßen übersetzen: „Nach der Vav wurde die media- le Personalendung anstatt der aktiven Personalendung verwendet.“
4 *apekşyam | : ape[kşyam] Hs., apekșā Ed.' Der Ausgang des fraglichen Wortes in der nepale- sischen Handschrift ist zwar nicht sicher zu entziffern, aber ich vermute, daß Ratnaśrījñāna apeksyam geschrieben hat.184 Die Lesart apeksā der editio princeps ergibt hingegen keinen guten Sinn. An- scheinend wollte der Kommentator mit bähubhih darauf hinweisen, daß in dieser Strophe nur die Pluralform von bhu- im Instrumental und nicht bāhuh im Singular angebracht ist. In diesem Sinne erklärt auch Dpan Lo tsā ba folgendermaßen: dpun pa rnams *kyis żes gsum pa'i man tshig tu 'thob pa la dpun pa żes dan por byas pa. Die von Ratnaśrījñāna verlangte Pluralform anstelle der ansonsten zu erwartenden Dualform ist anscheinend mit dem Pluralis majestaticus zu erklären. Auffällig ist außer- dem noch, daß, wenn der Instrumental bähubhih angesetzt wird, das Subjekt nicht mehr „der Arm“, sondern der angeredete König sein kann. Dies würde dann die Verbform avasi (2. Sg.) verlangen. Von dieser unter Umständen notwendigen Änderung erwähnt der Kommentator jedoch nichts.
' nyunrta : nyu nrlta Hs .; nadrtah Ed.' ante corr., nadyrtah Ed.' post corr.185, THAKUR/ JHA 1957, S. 263, Anm. 1: „Candrasutram - tula° nadrtas (sic) ca - Paņiniḥ 5.4.153". Entweder konnten THAKUR und JHA nicht das richtige Sūtra im Cāndravyākarana identifizieren oder sie haben an dieser Stelle irrtümlich und zunächst auch fehlerhaft das entsprechende Sūtra aus Pāninis Grammatik abge- schrieben.
13 * ayam : ayam Hs., api Ed.' Die Lesart api der editio princeps läßt sich im Kontext nicht sinnvoll erklären und stellt höchstwahrscheinlich eine Verderbnis dar. Allerdings kann auch die Variante ayam in der nepalesischen Handschrift kaum richtig sein. Ich konjiziere *ayam anstelle von ayam, da sich damit die nächste Lesart leichter erklären läßt. Dennoch ist es ernsthaft zu erwägen, ob es nicht noch besser wäre, * asty statt * ayam bzw. ayam zu lesen, zumal da das Pratīka asti (ähnlich wie auch mahīm) im Kommentartext ansonsten unerwähnt bleiben würde.
14 * ajijñāsāv avivakșau* : jijñāsite | vivakșyato Hs .; jijñāsitāv eva sthito Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.149: ses 'dod de brjod par 'dod pa med pas na. Der Wortlaut der Ausgabe von THAKUR und JHA ist un- verständlich und kann nicht richtig sein. Die Lesart der nepalesischen Handschrift steht dem ursprüng- lichen Text vermutlich etwas näher, aber sie bereitet ebenfalls Schwierigkeiten. Vor allem ist es unklar, wie es zu dem Partizip Perfekt Passiv jijñāsite gekommen ist, während eigentlich das Pratīka ajijñāsau erwartet wird. Man kann jedenfalls erkennen, daß Ratnaśrījñana das fragliche Pratīka (wohl ajijñāsau, Lok. Sg. Mask. von ajijñāsu- „einer, der nicht lernen will“, das Desiderativadjektiv jijñāsu- von der
182 Vgl. Pāņ .- Dhātup. 1.631 sowie Pāņ. 1.3.12 und 1.3.78. 183 Die Lesarten avatir und tanā wären vielleicht zu retten, wenn das Prädikat *prayojyah und nicht prayuktah lautete. 184 Das Wort apeksyam verwendet Ratnaśrījñāna in ähnlichem Sinne auch an anderer Stelle (vgl. Rt. ad KĀ 3.10). Zu beachten sind außerdem die mit apeksyam formal und semantisch vergleichbaren For- men bhavitavyam und bhāvyam weiter unten in Rt. ad KĀ 3.149. 185 S. Corrigenda in THAKUR/JHA 1957, S. 312.
Page 538
524 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Vjñā mit vorangestelltem alpha privativum) durch ein anderes Wort paraphrasiert, das erwartungs- gemäß eine Ableitung von einem anderem Desiderativstamm ist. Da zumindest vivaksya° in der Hand- schrift einigermaßen sicher zu lesen ist, darf man annehmen, daß der Kommentator ein solches Wort benutzt hat, das von dem Desiderativstamm vivaks- von der vvac abgeleitet war. Darauf weist auch die Erklärung in der Dpan Țīkā: śes 'dod de brjod par 'dod pa med pas na. Aus diesem Grund möchte ich tentativ ajijñāsāv avivakșau konjizieren.
15 *'śuddhāº : aśraddha° Hs., Ed. Der Fehler °śra° für °śu° ist paläographisch leicht zu erklären. Die Konjektur *aśuddhā° ergibt sich zwingend aus dem nachfolgenden Satz (śuddhāyām hi ... ).
16 *tasya : tasyā Hs., Ed. Die Emendation *tasya für tasyā wird vom Kontext gefordert, da *tasya sich nur auf rasah beziehen kann. Die ganze Begründung *aśuddhāśrayatayā *tasya vyupahatatvāt läßt sich etwa so übersetzen: „weil durch die Tatsache, daß die Grundlage unrein ist, dieser [Ge- schmack] beeinträchtigt wird“. Das a in dem überlieferten tasya wäre nur dann gerechtfertigt, wenn das folgende Wort *avyupahatatvät lautete, aber das vermag ich nicht sinnvoll zu übersetzen.
19 rasayoge Hs. : rasaprayoge Ed. Es ist schwierig zu entscheiden, welche Lesart, °yoge oder °pra- yoge, besser ist. Indem ich °yoge in der Bedeutung „bei einer Kombination von“ auffasse, ziehe ich es vor, die Variante der nepalesischen Handschrift in die Ausgabe des Kommentartextes zu übernehmen.
20 * śabdahīnam : śabdahīnā Hs., śabdahīnatvāt Ed. Weder die Lesart śabdahīnā der nepalesischen Handschrift noch śabdahīnatvät der editio princeps ergeben einen guten Sinn. Deshalb schlage ich die tentative Konjektur śabdahīnam vor, wobei ich annehme, daß das darauffolgende heyam (in der nepalesischen Handschrift findet sich die Korruptel deyam) eben auf *śabdahīnam zu beziehen ist.
Rt. ad KĀ 3.150
12 °sarann tiyann iti Hs. : °sara[ty ayam i]ti Ed. Lies: ~sarann *ayann iti ? Das Manuskript von THAKUR und JHA las vermutlich identisch oder sehr ähnlich wie die nepalesische Handschrift. Aus Patañjalis Mahābhāsya ad Pāņ. 2.3.28 wird klar, daß daksiņādrim āmrśya ein Substitut für dakșiņādreḥ ist. Folglich muß iyan „(fort)gehend“ ein Synonym für das Pratīka upasaran „sich nähernd“ sein, was jedoch semantische Schwierigkeiten bereitet. Entsprechend der Erklärung upasarann ägacchan weiter oben erwartet man anstelle von iyann eher *āyann o. ä.
13 va Hs. : om. Ed. Die Schlußpartie verstehe ich folgendermaßen: „Hier paßt der Ablativ als Ur- sprungsort (bhāvät) im Falle des Sichnäherns des südlichen Berges nicht, weil er das Merkmal des Sichentfernens (apāyalakşanatvāt) hat. Dagegen müßte der südliche Berg unter Berücksichtigung (der Bedeutung) des Sichnäherns entweder im Kasus der Grundlage (Lokativ) oder im Kasus des direkten Objekts (Akkusativ) erscheinen. Und deswegen wäre es hier der Lokativ oder der Akkusativ passend, aber so hat er nicht verfaßt. Daher meinen einige Dummköpfe, daß hier ein solcher sprachlicher Man- gel vorläge. Aber das stimmt nicht, weil [hier] die Relation der Trennung [vorliegt], da das Sichnähern nämlich [in Wirklichkeit] ein Herbeikommen von jenem [Berg] ist. Oder aber man sagt: es kommt [hier] nur der Ablativ in Frage, der durch den Ausfall einer Absolutivform charakterisiert ist, [indem man den Satz folgendermaßen interpretiert]: „Den südlichen Berg gestreift habend (amrśya), nähert sich (der Wind), [d. h.] er kommt herbei“." Sollte va doch sekundär entstanden sein, wäre der Schluß- satz anders zu verstehen: „[Daher] paßt [hier] nur der Ablativ, der durch den Ausfall einer Absolutiv- form charakterisiert ist, [indem man den Satz folgendermaßen interpretiert]: „Den südlichen Berg gestreift habend (amrsya), nähert sich (der Wind), [d. h.] er kommt herbei“."
Page 539
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 525
Rị. ad KĀ 3.151
· Es ist auffällig, daß Ratnaśrījñāna dem Befund nach nur iti statt ityādi als Pratīka zitiert und es durch evamvidham laksyam paraphrasiert hat.186 Skt. adi bleibt unkommentiert.
Rt. ad KĀ 3.152
· Der Ausdruck anuvädo 'yam ist eine eingeschobene Erläuterung, die das Vorangehende als Wieder- holung charakterisiert.
Rt. ad KA 3.153
10 °viparītāny akāryāņy avikalāny sakalāny : °viparītāni Hs., °viparītānī [akāryāņi] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.153: de las bzlog pa bya ba min pa. Vermutlich handelt es sich bei [akāryāņi] um einen konjekturalen Eingriff von THAKUR und JHA, deren Manuskript genauso wie die nepalesische Hand- schrift gelesen hat. Diese Konjektur ist insoweit berechtigt, als das Pratīka akāryāni ansonsten im Kommentartext fehlen würde. Dem handschriftlichen Befund nach fehlt allerdings nicht nur akāryāni, sondern auch avikalāni und ayam, was zumindest im Fall von avikalāni kaum zu erwarten ist. Es stellt sich deshalb die Frage, ob hier nicht ein längerer Textverlust zu beklagen ist. Anhand des zugänglichen Materials kann jedoch nicht sicher festgestellt werden, wie der Originaltext genau gelautet hat, so daß nur eine tentative Konjektur vorgeschlagen werden kann. Es ist zwar möglich, daß Ratnaśrījñāna akā- ryāni und avikalāni nicht ausdrücklich erwähnt hat, aber ich halte es für wesentlich wahrscheinlicher, daß der Kommentator die beiden Wörter doch zitiert und entsprechend paraphrasiert hat. Nun ist tadvi- parītāni zweifellos die Paraphrase von akāryāni, wobei das Pratīka entweder davor oder eher danach gestanden haben dürfte.187 Sollte akāryāņi vor tadviparītāni gestanden haben, wäre die Authentizität von svasvakāryāņi zu bedenken, denn svasvakāryāņi könnte man dann als eine Korruptel von akāryāņi ansehen. Dagegen spricht allerdings die Erklärung ran ran gi bsgrub bya in der Dpan Țīkā, die Skt. svasvakāryāni bestätigt. Außerdem weist die Paraphrase tadviparītāni selbst darauf hin, daß bis hierher kāryāni erläutert wurde und erst danach dessen (tad°) Gegenstück (°viparītāni), namlich akāryāņi, angesprochen wurde. Die Frage, ob danach auch avikalni und dessen Paraphrase erwähnt wurden, soll offen bleiben. In der Dpan Țīkā bietet Dpan Lo tsā ba zu ma tshan med la (Skt. avikalāni) die folgende Erklärung: ma tshan ba'am bral ba med pa la.
11 *daņdanītītyādinā : daņdītyādinā Hs .; utpatyādinā Ed.' Die Lesart utpatyādinā (statt utpattyā- dinā ?) der editio princeps ist nicht sinnvoll und sicherlich sekundär. Allerdings kann auch der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Wortlaut so kaum richtig sein. Entsprechend dem Kontext schlage ich die tentative Konjektur *dandanītītyādinā vor.188
Rt. ad KĀ 3.154
3 *yathā : om. Hs., Ed. Die Tatsache, daß in der nepalesischen Handschrift das Zitat des Anfangs der Strophe ausnahmsweise fehlt, weist darauf hin, daß nach äha | wahrscheinlich ein kleiner Teil des Kommentartextes im Laufe der Überlieferung verlorengegangen ist. Dieser Verdacht wird dadurch
186 Vgl. Rt. ad KĀ 3.153: ityādīdrśam. 187 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.153: de las bzlog pa bya ba min pa. 188 Zu dandanīti- „die Führung des Stockes, Gerechtigkeitspflege, die Lehre von der gerechten Anwendung der Strafe“ vgl. PW, s. v.
Page 540
526 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
erhärtet, daß auch yathā, das den zu tathā gehörigen Relativsatz einleitet, fehlt. In der Annahme, daß hier ein geringer Textverlust vorliegt und das Pratīka yatha ursprünglich erwähnt und möglicherweise auch paraphrasiert wurde, schlage ich die Konjektur *yathā vor. Dazu ist noch zu bemerken, daß der nach padasyānte erwähnte Ausdruck yathāsambhavam mit diesem yathā wohl nichts zu tun hat.
5 padam iti Hs. : padatvam Ed. Die von THAKUR und JHA bevorzugte Lesart padatvam stellt zwar das zu erwartende Pratīka dar, die nepalesische Handschrift liest jedoch padam iti. Da es zum einen nicht auszuschließen ist, daß Ratnaśrījñāna padatvam gleich mit padam iti umformuliert hat, und zum anderen padam iti als lectio difficilior zu bewerten ist, ziehe ich es vor, die Lesart der nepalesischen Handschrift beizubehalten.
6 paya *ityādi : ~ ityādiś Hs .; pațhatyādeḥ Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.154: pa yaḥ źes pa la. Daß Ratnaśrījñāna hier zweifellos paya(h) geschrieben hat, bestätigt auch Dt. ad KĀ.T 3.154, wo payah ebenfalls erwähnt wird und als Beispiel für ein solches Wort gegeben wird, welches in dieser Form erst nach einer lautlichen Umwandlung entstanden ist.
· atadguņasamvijñānāt. Diese Begründung deute ich folgendermaßen: „[Das, dessen Ende wegen der euphonischen Regeln eine Umwandlung erfährt (*samdhivikārāntam), ist als ein selbständiges Wort zu betrachten,] weil hier kein (a°) Mitverständnis (°samvijñana°) eines Wortes vorliegt, das die genannten (°tad°) Eigenschaften (°guna°) hat." Mit atadgunasamvijñānāt weist Ratnaśrījñāna anschei- nend darauf hin, daß *samdhivikārāntam kein Bezugswort hat und nicht als adjektivisches Bahuvrīhi- Kompositum zu verstehen ist.189
· samdhivikāram apahrtaśistam prakrtirūpam padam. Diesen Abschnitt verstehe ich etwa so: „[wird] als ein eine Grundform [bildendes] Wort [anerkannt], das eine Sandhi-Umwandlung darstellt [und] dessen Rest weggefallen ist.“
Rt. ad KĀ 3.155
3 *samdhivikārāntam : sambandhikārāntam Hs., sa ndhiviļkārāntam Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.155: mtshams sbyor gyi mtha' tshig. Der entsprechende Ausdruck in der Dpan Tīkā, nämlich mtshams sbyor gyi mtha' tshig, läßt nicht sicher entscheiden, was genau Dpan Lo tsā ba in seiner Vorlage der Ratnaśrīțīkā gelesen hat. Zu beachten ist jedenfalls, daß tib. mtshams sbyor (ba) in der Regel Skt. samdhi- entspricht,190 während Skt. sambandha- meistens mit tib. 'brel ba und sbyar ba wiedergegeben wird. Im tibetischen Kommentar gibt es keine Spur von Skt. °vikāra°. Die Entstehung der Lesart sam- bandhikārāº statt sandhivikārā° läßt sich paläographisch erklären. Der Fehler könnte auf die häufige Verwechslung zwischen mba und ndha (bzw. ndhi) in der Newärī-Schrift beruhen. Andererseits sehen die Akşaras ndhi und vi so ähnlich aus, daß eine Verschreibung auf der Hand liegt. Skt. samdhivikārā- ntam padam ist ein offensichtlicher Rückbezug Ratnaśrījñānas auf KĀ 3.154.
189 Zum Begriff tadgunasamvijñāna- vergleiche man ansonsten ABHYANKAR 1977, s. v. tadguņa- samvijñāna- „lit. connection with what is denoted by the constituent members; the word refers to a kind of Bahuvrīhi compound where the object denoted by the compound includes also what is denoted by the con- stituent members of the compound; e. g. the compound word sarvādi in the rule sarvādīni sarvanāmāni in- cludes the word sarva among the words viśva, ubhaya and others ... “ 190 Vgl. LC, s. vv. mtshams sbyor, mtshams sbyor ba.
Page 541
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 527
7 *pareņāpahrte : pareņāpāhrte Hs. post corr., pare .. ņāpāhrte Hs. ante corr .; pareņāpākrte Ed.' Vgl. apahrtaśistam in Rt. ad KĀ 3.154. Ratnaśrījñānas Schlußerklärung zu dieser Strophe ist zwar vom Sinn her klar, der Text scheint aber teilweise verderbt zu sein. Der Kommentator weist darauf hin, daß auch dann, wenn ke nach der Abtrennung der durch Sandhi nach der Regel 'ko 'ki dīrghah modifi- zierten Silbe tu von ketu- als ein selbständiges Wort betrachtet werden darf, hier so etwas das Ohr den- noch beleidigt und deshalb nicht zu verwenden ist.191 Im überlieferten Text ist der Abschnitt tuśabde 'ko 'ki dīrghena parenāpāhrte in mehrfacher Hinsicht problematisch. Da in Rt. ad KĀ 3.154 das Wort apahrtaśistam gebraucht wird, halte ich es für wahrscheinlich, daß in Ratnaśrījñānas Original *°āpahr° anstelle von °apähr° der nepalesischen Handschrift und °āpākro der editio princeps gestanden hat. Ob- wohl tuśabde normalerweise nicht anders als „das Wort 'tu'“ verstanden werden kann,192 muß es hier aus dem Kontext heraus als „der Wortbestandteil 'tu' aufgefaßt werden. Man könnte zwar daran den- ken, daß tuśabde aus ursprünglichem *ketuśabde entstanden ist, jedoch verläßt man dann den sicheren Boden und kann nur frei darüber spekulieren, wie Ratnaśrījñanas Text in einem solchen Fall gelautet haben würde. Auf jeden Fall käme man dann nicht ohne erhebliche Textänderungen und Ergänzungen aus. Unverständlich bleiben vor allem der Instrumental dīrghena und das auf ihn folgende parenā°. Vom Kontext her erwartet man an dieser Stelle einen Wortlaut wie etwa den folgenden: *dīrgha iti sūtreņāpahrte *. Dies ist jedoch zu weit vom Befund entfernt.
· Vgl. Daņdins dhvajinī tasya rājñah ketūdastajaladā und das im Tanumadhyā-Metrum abgefaßte Bei- spiel für den Zäsurverstoß in Ratnākaraśāntis Autokommentar ad Chandoratnākara 1.8:
eșa kşitipo vikhyātasphuțakīrtir yasya dhvajinī ketūdastaghanaughā || Vgl. auch Bhojas Sarasvatīkaņthābharaņa 1.39"I (Ed. Kāvyam., S. 27).
Rị. ad KĀ 3.156
2 dīrghasya vā : dīrgha vā Hs .; dīrghasya Ed. In der nepalesischen Handschrift wird die disjunktive Konjunktion vā überliefert. Zwar besteht die Möglichkeit auch ca | statt vā zu lesen, aber diese Deu- tung ist insgesamt wenig wahrscheinlich, da hier zwei voneinander unabhängige Merkmale (samyoga- parasya und dīrghasya) genannt werden sollen. Die Verwendung von ca nach dīrghasya würde dem Leser außerdem das Verständnis der syntaktischen Struktur der Erklärung sehr erschweren. Ich gehe davon aus, daß die Ratnaśrītīkā ursprünglich dīrghasya vā gelesen hat, und nehme an, daß in der nepa- lesischen Handschrift lediglich das Akşara °sya ausgefallen ist. Ratnaśrījñana hat sich in den die Metrik betreffende Passagen ziemlich knapp ausgedrückt. Der Kommentator weist nur ganz kurz darauf hin, daß eine prosodisch schwere Silbe (guru) dann zu- stande kommt, wenn „[auf einen kurzen Vokal] eine [Konsonanten]verbindung (samyoga) folgt (°pa- rasya) oder (vā) wenn [eine Silbe] einen langen [Vokal] (dīrghasya) enthält.“ Auf weitere Details geht Ratnaśrījñāna allerdings nicht ein.193
191 Vgl. Rt. ad KĀ 3.155: atra yadyapi įtuśabde 'ko 'ki dīrgheņa *pareņāpahrte ke ity asya padatvam syāt tathāpi śravaņodvejanam īdrśam iti na prayoktavyam (°āpāhrte Hs., °āpākrte Ed.). 192 Der Ausdruck tuśabdah bezeichnet in der Regel die Adversativpartikel tu. 193 Es ist schwer zu sagen, ob sich Ratnaśrījñāna auf eine bestimmte Lehrschrift zur Metrik bezo- gen hat und, falls ja, welche genau diese gewesen ist. Man vergleiche jedenfalls Jayadevacchandah 1.4-5 (mit Harşațas Jayadevacchandovivrti dazu) sowie Jayakīrtis Chando'nušāsana 1.4-5 (Ed. VELANKAR 1949,
Page 542
528 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
4 kavipramadat Ed. : kavitteti || || catustayamadhye pramadat Hs. Der Schreiber der nepalesi- schen Handschrift hat versehentlich den Schluß des Kommentars zu KA 3.156 (°tteti) und einen Teil der Einleitung zum Kommentar zu KA 3.157 abgeschrieben. Nach °madhye hat er jedoch den eigenen Fehler bemerkt und gleich darauf mit pramādāt die Abschrift der Erklärung zu KĀ 3.156 fortgesetzt, ohne den überflüssigen Text zu tilgen. 5 Fol. 69 fehlt! Der Text zwischen ... ceti bhinna- und nirdistam | tādrśam asandhānam ... (Rt. ad KA 3.159) ist in der nepalesischen Handschrift nicht erhalten. Es wird hier der Text der editio princeps abgedruckt. Die vorgenommenen Änderungen sind entsprechend kenntlich gemacht worden.
6 °tteti Hs. : °tta [kaveh] iti Ed. Obwohl das Ende des Kommentars zu KA 3.156 in der nepalesischen Handschrift nicht erhalten ist, läßt der Schreiberfehler kavitteti || o || catustayamadhye pramādāt an- stelle von kavipramādāt (s. o.) erkennen, daß in der Vorlage °tteti || gestanden hat. Bei der Lesart vi- śeşavattā [kaveḥ] iti der editio princeps handelt es sich offenbar um einen überflüssigen Zusatz von THAKUR und JHA. Die Schlußbemerkung kāvyaśarīrasyaivamvidhatve kuta eva tatra *viśeșavatteti läßt sich folgendermaßen übersetzen: „Wenn im Körper einer Dichtung derartige [Fehler] vorhanden sind, wie könnte dann dort Vorzüglichkeit herrschen?“
Rt. ad KĀ 3.158
· Falls der Dichter die Absicht hatte, eine Strophe im Upendravajrā-Metrum (ja-ta-ja-ga-ga) zu verfas- sen, liegen hier zwei metrische Fehler vor - im ersten Strophenviertel sollte die erste Silbe (ka°) kurz sein, und im dritten Strophenviertel sollte die zweite Silbe (°da°) lang sein. Mit anderen Worten, im ersten Fall ist eine Länge nicht am Platz (ayathāgurutvam), im zweiten Fall eine Kürze (ayathālaghu- tvam). Diese Analyse liegt Dandins Bemerkung in KA 3.158 zugrunde. Wenn man jedoch annimmt, daß der Autor die Strophe im Upajati-Metrum verfassen woll- te, was zwar theoretisch möglich ist, aber von Dandin sicherlich nicht gemeint war,194 würde lediglich ein metrischer Fehler im dritten Strophenviertel vorliegen. Die zweite Silbe hätte dort unbedingt lang sein müssen. Wenn die zweite Silbe im dritten Strophenviertel lang wäre und die erste Silbe kurz blie- be, würde sich für die ganze Strophe eine der zwölf unregelmäßigen Upajäti-Strukturen ergeben. Wenn andererseits die erste Silbe lang wäre, würde sich die regelmäßige Struktur der Akhyānika-Unterart (ta- ta-ja-ga-ga; ja-ta-ja-ga-ga) des Upajāti-Metrums ergeben.
· madana°. Dpan Lo tsa ba weicht von der Ratnasrītīka insofern ab, als er meint, daß die zweite Hälfte der Sanskrit-Strophe nicht im Upendravajrā-, sondern im Indravajrā-Metrum (tib. dban po rdo rje) verfaßt ist. Nach dieser Auffassung liegt der Fehler bei der ersten Kürze im dritten Strophenviertel vor. Diese Analyse zeigt zum einen, daß Dpan Lo tsā ba im dritten Strophenviertel nicht madana°, son- dern ein anderes Wort - etwa madena oder smarena - mit der metrischen Struktur - - - gelesen ha- ben muß. Hätte in seiner Vorlage madana° gestanden, wäre es nötig gewesen, auch auf die zweite kurze Silbe hinzuweisen, denn sie soll im Fall vom Indravajra-Metrum ebenfalls lang sein. Zum ande- ren deutet diese Analyse darauf hin, daß Dpan Lo tsā ba im vierten Strophenviertel vāme° und nicht mrge° gelesen hat, was auch mit der tibetischen Übersetzung übereinstimmt.
S. 2-3 bzw. S. 41); siehe auch die vierte der sechs einleitenden Strophen in der Ausgabe von Pingalas Chandahśāstra (Ed. KEDĀRANĀTH 1938, S. 1; dazu vgl. noch WEBER 1863, S. 184 und 209-211). 194 Dandin spricht ausdrücklich von zwei metrischen Fehlern, je einer in den beiden Strophen- hälften. Im Fall einer Upajäti-Strophe wäre jedoch die erste Strophenhälfte metrisch korrekt. In diesem Sinne vertritt auch Ratnaśrījñāna die Meinung, daß man es hier mit einer Upendravajrā-Strophe zu tun hat.
Page 543
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 529
Snar than Lo tsā ba spricht vom Indravajrā-Metrum in der ersten Strophenhälfte und vom Upendravajrā-Metrum in der zweiten, wobei er auf eine falsche Länge in der zweiten Strophenhälfte hinweist. Wenn er dort vāmeksaņā° gelesen hat, würde dies bedeuten, daß er vā° als die Silbe mit der unpassenden Länge analysiert und außerdem im dritten Strophenviertel keinen metrischen Fehler ge- sehen hat. Daher kann er dort nicht madana° gelesen haben, sondern ein Wort mit der Struktur - - -. · mrgekşanāsv (KĀ 3.158d). Die Tatsache, daß nicht nur die Textquellen ASTYTZT die Lesart mrge° bezeugen, sondern auch die südindische Handschrift von V. SHASTRI mrge° und nicht väme° im vierten Strophenviertel liest, spricht dafür, daß mrge° älter als väme° ist und womöglich die ursprüngliche Les- art darstellt. Ratnaśrījñāna und Taruņavācaspati bestätigen zwar keine der beiden Lesarten explizit, es ist aber sehr wahrscheinlich, daß in ihren Vorlagen die Lesart von ASTYTZT gestanden hat. In den bei- den Kommentaren spricht man nämlich vom Upendravajrä-Metrum, was nur dann sinnvoll ist, wenn man annimmt, daß die Kommentatoren am Anfang des vierten Strophenviertels eine kurze Silbe gele- sen haben. In den Ausgaben der beiden Kommentarwerke edieren die Herausgeber THAKUR und JHA bzw. RANGACHARYA dennoch väme°, was im Widerspruch zu den beiden Kommentarerklärungen steht und schon deshalb nicht richtig sein kann. Interessanterweise bestätigt die tibetische Entsprechung mdzes pa'i mig can Skt. vāmeksanā°, weshalb man annehmen muß, daß die Tibeter vāme° und nicht mrge° gelesen haben. Dies zeigt, daß die Lesart vāme° bereits am Ende des 13. Jh. existiert hat.
Rt. ad KĀ 3.159
· Fol. 70a der nepalesischen Handschrift und der Rest der erhaltenen Folios sind von der Hand des ersten Schreibers angefertigt.
. yalopadeh. Unter yalopaḥ meint Ratnaśrījñāna vermutlich solche Fälle wie bei der Verbindung eines auf e oder ai auslautendes Wortes mit einem auf Vokal (außer a) anlautenden Wort. In solchen Fällen wird das y bei dem aus e resultierenden ay und bei dem aus ai resultierenden ãy normalerweise weggelassen195 und der Hiatus beibehalten,196 d. h. der Sandhi wird nicht weiter nach Pān. 6.1.87 ād gunah197 durchgeführt. Unter solchen Umständen wird der Hiatus nicht mehr als eine Vernachlässigung des Sandhi betrachtet. In Kät. 1.2.16 wird das Phänomen der fakultativen Elidierung (lopa) des y bzw. des v am Wortende vor Vokal mit folgenden Worten definiert: ayādīnām yavalopaḥ padānte na vā lope tu prakrtih (Ed. EGGELING 1874-78, S. 12) „Wenn diese ay āy av āv (12-15) im Auslaut stehen, so kann ihr y und v schwinden; das dadurch in den Auslaut tretende a und a bleibt unverändert.“ (Übers. LIEBICH 1919, S. 18).
4 varjitam Hs. : varjitam, tan Ed.' Man könnte zwar meinen, daß in der nepalesischen Handschrift eine Haplographie von tam vorliegt, aber es ist dennoch wahrscheinlicher, daß Ratnaśrījñānas Text varjitam nirastam und nicht varjitam tam nirastam gelautet hat. Wenn dies zutrifft, wird man konse- quenterweise annehmen müssen, daß entweder im Manuskript von THAKUR und JHA eine Dittographie von tam vorlag oder daß die Herausgeber tam nach varjitam stillschweigend ergänzt haben.
195 Zum Übergang von e zu ay und von ai zu āy vergleiche Pāņ. 6.1.78: eco 'yavāyāvah „Für e, o, ai und au werden vor einem Vocale der Reihe nach ay, av, äy und äv substituirt.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 292), Cān. 5.1.75: eco 'yavāyāvaḥ (Ed. LIEBICH 1902, S. 90), Kāt. 1.2.12-13: a ay, ai āy (Ed. EGGELING 1874-78, S. 11). 196 Dazu s. AIG I, §§ 272, 274, und WHITNEY 1889, §§ 132-133; vgl. auch KĀ 3.108a. 197 „Für a oder a + Vocal wird Guņa allein substituirt.“ (Übers. BÖHTLINGK 1887, S. 294).
Page 544
530 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Rt. ad KĀ 3.160-161
· Es ist sehr auffällig, daß in den älteren Handschriften, einschließlich der tibetischen Textzeugen, nur die zweite Strophenhälfte von KA 3.161 (āsu rātrisv iti usw.) überliefert wird. Andererseits findet sich in allen modernen Ausgaben des Kāvyādarśa mit Ausnahme der editio princeps der Ratnaśrīțīkā vor āsu rātrisv iti usw. doch noch eine Strophenhälfte, womit die Strophe vervollständigt wird. In TARKA- VĀGĪŚAs Edition sowie in den Ausgaben von BÖHTLINGK, RANGACHARYA, V. SHASTRI und BELVAL- KAR lautet diese zusätzliche Strophenhälfte folgendermaßen: mānersye iha śīryete strīņām himartau priye.198 Da jedoch die älteren Textzeugen diesen Text nicht bestätigen, ist es naheliegend anzuneh- men, daß diese Strophenhälfte erst nachträglich in manchen Handschriften hinzugefügt wurde.199 Angesichts dieses offenbar späteren Zusatzes wird es noch wichtiger, die befremdende Tat- sache zu erklären, daß die älteren Textzeugen nur eine Strophenhälfte überliefern. Es ist deshalb not- wendig, KA 3.160-161 genauer zu betrachten. Dandin will in diesem Abschnitt darauf hinweisen, daß die Vernachlässigung des Sandhi nur zwischen dem zweiten und dem dritten Strophenviertel zulässig ist, nicht aber zwischen dem ersten und dem zweiten bzw. zwischen dem dritten und dem vierten Stro- phenviertel. In diesem Sinne zitiert auch Ratnaśrījñāna eine Strophe aus Kalidāsas Abhijñānaśākunta- la, in der die Vernachlässigung des Sandhi zwischen den beiden Strophenhälften vorkommt. Aus sei- nem Kommentar sowie aus der tibetischen Tradition geht hervor, daß āsu rātrisv iti usw. als die zweite Strophenhälfte einer Anustubh-Strophe betrachtet werden muß, deren erste Hälfte die zweite Strophen- hälfte von KA 3.160 ist. Es entsteht deshalb der Verdacht, daß Dandin luptam udbhedi gharmāmbho nabhasy asmanmanasy api einmal als KA 3.160cd und gleich danach ein zweites Mal als KĀ 3.161ab gemeint und womöglich auch geschrieben hat. Die mutmaßliche Wiederholung dieser Strophenhälfte könnte noch relativ früh zu einer Haplographie geführt haben, die man in späterer Zeit durch den Zu- satz mnersye usw. beheben wollte. Eine solche Wiederholung sollte jedenfalls nicht weiter erstaunen, denn im 3. Kapitel des Kāvyādarśa gibt es noch einen Fall, wo eine ganze Strophe wiederholt wird.200 Ob Dandin die Strophenhälfte luptam usw. tatsächlich zweimal hintereinander geschrieben hat, läßt sich natürlich nicht endgültig beweisen, es kann aber als sicher gelten, daß zumindest Ratnaśrījñāna im 10. Jh. sowie die tibetischen Gelehrten dieser Auffassung gewesen sind. In späterer Zeit hat Bstan 'dzin chos kyi ñi ma die Strophenhälfte luptam usw. und ihre tibetische Entsprechung konsequenter- weise zweimal als KĀ 3.160cd bzw. KĀ.T 3.160cd und als KĀ 3.161ab bzw. KĀ.T 3.161ab ge- schrieben. Diesem Verfahren wird auch in der vorliegenden Ausgabe gefolgt.
198 TARKAVĀGISA und nach ihm auch BÖHTLINGK und V. SHASTRI verzeichnen die Lesart īdrśī strīņām nāstām anstelle von iha śīryete. Vor der Strophe mānersye usw. kommentiert Taruņavācaspati noch eine Strophe, die erst später in einem Überlieferungszweig des Kāvyādarśa aufgetreten ist: ādhivyādhiparī- tāya adya śvo vā vināśine | ko hi nāma śarīrāya dharmāpetam samācaret ||. Š. ĀSTRĪ nimmt an, daß der Ausgangspunkt für diesen Zusatz im Kommentar des Vädijanghāla zu suchen sei. In seiner Erklärung zu KA 3.160-161 erwähnt Vadijanghala die erste Strophenhälfte, ohne jedoch zu behaupten, daß sie zum Grundtext gehört (vgl. S. SASTRI 1990, S. 194). 199 Ratnaśrījñāna und, laut Ś. SASTRI, auch Vādijanghāla kommentieren einen solchen Text nicht, da diese Strophenhälfte in ihren Vorlagen offenbar nicht vorlag (vgl. THAKUR/JHA 1957, S. 267, Anm. 1: etasmāt pūrvam mānersye iha īryete strīņām himartau priye iti ślokārdham bahutra pathitam api na ratna- śrīsammatam, na vā bhoțapāțhānugatam iti parityaktam). Vermutlich war dieser Text auch in V. SHASTRIS südindischer Handschrift nicht vorhanden. 200 Ich verweise hier auf KA 3.82 und 3.87, die vollkommen identisch sind.
Page 545
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 531
Rt. ad KĀ 3.161
13 ajñātanyangam Ed. : ajñātam nyangam Hs. Das Ms. A und die zweisprachige tibetische Tradition bestätigen die Lesart ajñātam nyangam der nepalesischen Handschrift. Die Lesart °r ājñātam nāngam in SHASTRIs südindischer Handschrift ist zwar verderbt, aber sie spricht ebenfalls gegen ein Komposi- tum ajñātanyangam. Im Manuskript von THAKUR und JHA scheint dagegen ajñātanyangam gestanden zu haben. Tatsächlich spricht einiges dafür, daß ajñätanyangam die ursprüngliche Lesart der Ratnaśrī- țīkā ist. Die Erklärung ajñātam nyangam asminn iti und die Paraphrase aviditadoșam weisen darauf hin, daß Ratnaśrījñāna ajñātanyangam und nicht ajñātam nyangam kommentiert hat. Der Kommenta- tor hat ajñātanyangam als ein Bahuvrīhi-Kompositum aufgefaßt und es attributiv auf das nach seiner Auffassung implizierte asamdhānam bezogen. Mit prajñaih ist das logische Subjekt ausgedrückt, wäh- rend das Prädikat istam vom Kontext her zu ergänzen ist. Hier handelt es sich sicherlich um eine inter- pretatio difficilior. Wenn statt dessen ajñātam nyangam gelesen wird, läßt sich der Satz einfacher ana- lysieren, indem īdrśam auf nyangam bezogen und ajñātam als Prädikat aufgefaßt wird. Angesichts der Überlieferungslage kann man annehmen, daß Dandin ajñātam nyangam geschrieben hat.
17 himāmśor lakşma śobhām : himāmso laksya sobhan Hs. post corr., himam sobhan Hs. ante corr .; himāmšor lakşma lakmīm Ed.' Vor śobhām ist in der nepalesischen Handschrift noch ein kleiner Haken zu sehen, den der Schreiber selbst hinzugefügt hat. Der Kopist hat offenbar schnell selber be- merkt, daß er drei Silben zwischen himām° und śobhām weggelassen hat, weshalb er die fehlenden Akşaras °śo lakşya (statt °śor lakşma) mitten in der nächsten Zeile zwischen zwei „ד-Zeichen genau unter der entsprechenden Stelle hinzugefügt hat.201 Anscheinend war śobhām auch im Manuskript von THAKUR und JHA zu lesen.202 Damit ergibt sich der folgende abweichende Wortlaut für die zweite Zeile von Kālidāsas Strophe: malinam api himāmśor lakșma śobhām tanoti. Bei śobhām könnte es sich um eine kommentatorische Paraphrase von lakşmīm handeln,203 die sekundär in den Grundtext geraten ist.
Rț. ad KĀ 3.162
3 °dhanva° Ed. : °dhatva° Hs. Vgl. Dt. ad KA.T 3.162: sogs pas chu bo dan 'byun khuns la sogs pa bsdu'o. Dpan Lo tsā ba hat anscheinend die ganze Erklärung zu °ādih der Ratnaśrīțīkā entlehnt, wobei er mit chu bo Skt. nadī° und mit 'byun khuns das fragliche Wort wiedergegeben hat. Tib. 'byun khuns „(Wasser)quelle; Entstehung(sort), Ursprung“ läßt sich allerdings mit Skt. dhanvan- „trockenes Land, Festland, Strand“204 nicht vereinbaren, weswegen man annehmen muß, daß Dpan Lo tsā ba an dieser Stelle etwas anderes gelesen hat. Der tibetische Kommentator hat in seiner Vorlage der Ratna- śrīțīkā möglicherweise *°dhātvā° gesehen (oder konjiziert?) und Skt. dhātu- in der buddhistischen Be- deutung „Region, Welt, Bereich“205 aufgefaßt. Falls *°dhātva° ursprünglich sein sollte, dann wäre in
201 Eine ähnliche Korrektur findet sich in der Abschrift von Rt. ad KA 3.79. 202 Vgl. die Anmerkung der Herausgeber: atra śobhām iti mātrkapāthah | sa tu na Dandidhrta- pāțhānusārī | tulam. 1.45 (THAKUR/JHA 1957, S. 268, Anm. 1). 203 Vgl. Rt. ad KĀ 1.45: indoś candrasya lakșma cihnam indīvaradyuti nīlotpalaśobham lakşmīm śriyam tanoti vistārayati (THAKUR/JHA 1957, S. 31). 204 Vgl. auch dhanu- und dhanū- „Sandbank, hervorragendes Festland, Gestade, Insel (auch von den Wolken)“ (pw, s. vv.). 205 Vgl. BHSD, s. v. dhātu- „(5) sphere, region, world, state of existence“, und pw, s. v. dhātu- „6) bei den Buddhisten Element, Region, Bereich“.
Page 546
532 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
der nepalesischen Handschrift lediglich das Dīrghamätra von dhā weggelassen worden. Paläographisch gesehen sind beide Verderbnisse, °dhatvā° mit einem ausgefallenen Dīrghamātra für *dhātvā° und °dhatvā° mit der häufigen Verwechslung von n° und t° für °dhanvä°, gleichermaßen möglich. Von Inhalt her halte ich °dhanvä° als Bezeichnung einer charakteristischen Örtlichkeit für wahrscheinlicher.
Rt. ad KĀ 3.163
18 *samākhyātā : samākhyā Hs .; samākhyāļtā] Ed. Anscheinend wird samākhyā nicht nur von der nepalesischen Handschrift überliefert, sondern dieselbe Lesart hat auch im Manuskript von THAKUR und JHA gestanden. Die Herausgeber haben °ta nachträglich hinzugefügt, wahrscheinlich aus der Über- legung heraus, daß *samākhyātā besser dem Pratīka samjñitā entspricht. Bei dieser Konjektur ist davon auszugehen, daß im Laufe der Überlieferung die letzte Silbe °ta der Paraphrase versehentlich weggelassen wurde. Da ich die Konjektur * samākhyātā für angebracht halte, übernehme ich sie gegen den Befund der nepalesischen Handschrift.
Rt. ad KA 3.164
23 tattadvidhipratişedhātikramād Ed. : tardvi | pratiședhād atikramād Hs. (oder: tarddhi | ~ für tad dhi | ? ). Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.164: de dan de'i gnas lugs dan 'gal bar. Der Text der nepalesischen Handschrift ist verderbt. Dabei ist es schwer zu sagen, was in der Vorlage des Kopisten gestanden hat. Paläographisch kämen etwa *tadviprati° oder *tad dhi prati°~ in Frage, obwohl keine der beiden Lesarten besonders gut in den Kontext paßt. Zur Lesung tattad° der editio princeps vergleiche man den Ausdruck tattadvyavasthātikramāt in Rț. ad KĀ 3.126. Die Lesart de dan de'i in der Dpan Țīkā scheint tattad° zu wiedergeben, während der tibetische Ausdruck gnas lugs „Position, Situation, Verhältnis“ für Skt. °vidhi° (Skt. vidhi- „Regel, Methode; Gebrauch“) stehen könnte, obwohl gnas lugs genauer Skt. vyavasthā- „Verhältnis, Proportion; Zustand, Lage“ entspricht. Was pratiședhād atikramāt anbe- langt, so muß man berücksichtigen, daß Ratnaśrījñāna (an)atikrama- meistens als Hinterglied eines Kompositums verwendet.206 Daher kann die Lesart pratişedhād der nepalesischen Handschrift kaum richtig sein.207 Aus diesen Gründen übernehme ich mit Vorbehalt den Wortlaut der editio princeps.
26 kim cin na Ed. : kiñ cana Hs. Wäre die Lesart kim cana statt kim cin na richtig, hätte man *aya- thārūdham anstelle von yathārūdham konjizieren müssen. Zwar wird in der zweisprachigen tibetischen Überlieferung teşu yathārūdham tradiert, aber die Übersetzung macht deutlich, daß Son ston und Lakş- mīkara ... teşv ayathārūdham yadi kim cit pravartate ... gelesen haben. Daher dürfte der von den Tibe- tern transliterierte Sanskrittext nur auf einen innertibetischen Überlieferungsfehler zurückgehen.
Rị. ad KĀ 3.165
3 āmarśena *samsargeņa : āmarśena mapavarggeņa Hs., āmarśe[na samsa]rgeņa Ed. Anscheinend war auch das Manuskript von THAKUR und JHA an dieser Stelle korrupt, weswegen die Herausgeber *samsargeņa konjiziert haben. Da zum einen samsarga- „Zusammentreffen, Berührung, Kontakt“ semantisch sehr gut als Erklärung zu amarsa- „Berührung“ paßt, und zum anderen die Verwechslung von *samsarggena mit mapavarggena wenigstens mit Hinblick auf die Akșaras sa° und ma° möglich ist (die darauffolgenden Akşaras °pava° für °msa° sind jedoch schwer zu erklären), scheint mir *sam- sargeņa eine passende Konjektur zu sein.
206 Vgl. Rt. ad KĀ 1.85, 1.91, 3.126, 3.146, 3.156, 3.171. 207 Zu vidhipratişedha- vgl. vidhinişedhatā- „das Gebot- und Verbot-Sein“ (pw, s. v.).
Page 547
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 533
6 *idam : ayam Hs .; [ida]m Ed. Vermutlich las auch das Manuskript von THAKUR und JHA wie die nepalesische Handschrift ayam. Die fehlende Genuskongruenz zwischen ayam und °viruddham udā- hrtam stellt einen grammatischen Fehler dar, der in Ratnaśrījñanas Original nicht zu erwarten ist. Die gleiche Konstruktion mit idam ... °viruddham hat der Kommentator noch an zwei anderen Stellen ver- wendet.208 Man vergleiche außerdem die alternative Konstruktion etat ... °viruddham.209 Daher bietet sich an dieser Stelle die Konjektur *idam für das überlieferte ayam an.
9 nāgavanam : nāgavatam Hs .; vanam araņyam Ed.' Falls Ratnaśrījñāna °vana° tatsächlich durch aranyam paraphrasiert hat, muß man annehmen, daß aranyam in der nepalesischen Handschrift ver- sehentlich weggelassen wurde. Wahrscheinlicher scheint mir jedoch, daß der Kommentator °vana° durch näga° näher spezifiziert hat, ohne ein Synonym des wohlbekannten Wortes vana- „Wald“ anzu- führen. Die Verwechslung von na und ta läßt sich paläographisch erklären.
13 °jāti prāyatvāt || Ed. Fol. 71 fehlt! Der Text zwischen ... bhadrajāti- und ... samarthyate (Rt. ad KA 3.174) ist in der nepalesischen Handschrift nicht erhalten. Es wird hier der Text der editio princeps abgedruckt. Die notwendigen Änderungen sind entsprechend kenntlich gemacht worden.
· BÖHTLINGKs Bemerkung, daß es in Kalinga keine Elefanten gebe, beruht auf TARKAVĀGĪŚAs Kom- mentar.210 In den älteren Kommentaren wird jedoch nur soviel gesagt, daß es in Kalinga insbesondere Mrga-Elefanten nicht gebe (so Tarunaväcaspati) oder daß für dieses Gebiet hauptsächlich die Bhadra- und nicht die Mrga-Elefanten charakteristisch seien (so von Ratnaśrījñāna angedeutet).
· Zu den Mrga- und Bhadra-Elefantenarten vergleiche man Mātāngalīlā 1.29: „Deficient in girth and length, his whole body lean, his form has a grayish color, he eats much, responds to slight stimuli (i.e., is highly sensitive), his mind is unstable and he is easily angered, he is river ranging, has large eyes (? is nearsighted) and short tail, he is born in the last (dvapara) age and in the rainy season, he is violent and has a predominance of bile; thus is described that smallish elephant known as 'deer' [Skt. mrga, D. D.]." und Mātāngalīlā 1.27: „The handsome elephant called 'state' [Skt. bhadra, D. D.], originating in the first world age and in spring, has his entire body not overstout, has rosy color, (great) girth and length, is enduring, mountain ranging, a good caravaner, sensitive according to the meaning (of the stimulus applied in driving him), resolute, energetic (or, dignified), great, has a roar like a (thunder- )cloud, is loved by the cows, is heroic, has tawny eyes and tusks, and well-balanced (bodily) humors." (Übers. EDGERTON 1931, S. 49-50; vgl. op. cit., S. 11-16.)
R. ad KĀ 3.166
15 'drivanādis tena : 'drivanādi[na] Ed. Der Text von THAKUR und JHA läßt sich nicht konstruie- ren, da sich der Bezug zwischen dem Nominativ deśah und dem Instrumental adrivanādinā nicht her- stellen läßt. Ich habe deshalb die nächstliegende Konjektur gewählt.
Rị. ad KĀ 3.170
2 iti pūrņasaptasvaraḥ : iti pūrņasaptasvarāḥ | [te santi] yasminn iti pūrņasaptasvaraḥ Ed. Im Manuskript von THAKUR und JHA lag anscheinend eine Dittographie von yasminn iti pūrnasaptasvarah
208 Vgl. Rt. ad KĀ 3.166 und 3.177. 209 Rt. ad KĀ 3.167-168. 3.170, 3.174 und 3.182. 210 Vgl. TARKAVĀGĪŚA 1881, S. 451.
Page 548
534 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
vor, die die Herausgeber auf eine mir nicht nachvollziehbare Weise zu heilen versucht haben. Der Nominativ Plural pūrnasaptasvarāḥ läßt sich in diesem Kontext nicht sinnvoll konstruieren.
· Die Reihenfolge der von Ratnaśrījñana aufgezählten sieben Noten entspricht nicht der Reihenfolge, die aus der Fachliteratur bekannt ist. Bereits in Nātyaśāstra 28.21 begegnet die Reihenfolge șadja (sa), rsabha (ri), gāndhāra (ga), madhyama (ma), pañcama (pa), dhaivata (dha) und niāda (ni).211 Es ist mir nicht klar, weshalb Ratnaśrījñāna die Noten in der Reihenfolge ri, ma, ga, sa, dha, pa und ni zi- tiert. Bemerkenswert ist in dieser Hinsicht noch die Tatsache, daß Dpan Lo tsā ba, der in seinem Kom- mentar die Sanskrit-Begriffe in tibetischer Übersetzung erwähnt, sie in der Reihenfolge ni, ri, ga, sa, ma, dha und pa angegeben hat. Denkbar ist, daß Dpan Lo tsā ba von der Aufzählung in Amarakośa 1.7.1 beeinflußt war. Die Definition lautet dort folgendermaßen:
nișādarșabhagāndhārașadjamadhyamadhaivatāḥ | pañcamaś cety amī sapta tantrīkanthotthitāh svarāh ||21
Entweder hat Ratnaśrījñāna die sieben Noten aus nicht erkennbaren Gründen in zufälliger Reihenfolge aufgezählt, oder - was näher liegt - er ist von einem Werk beeinflußt worden, in dem die Noten nicht in der üblichen Reihenfolge aufgezählt waren. Wegen der Kürze seines Kommentars ist auch nicht er- kennbar, wie Ratnaśrījñāna Dandins Beispiel genau verstanden hat. Die angebotene deutsche Überset- zung der zweiten Strophenhälfte ist daher tentativ. Ich habe angenommen, daß Dandin bzw. der Kom- mentator an eine bestimmte Klasse von Musikkompositionen (gāndharvaprakārah kaś cit) gedacht ha- ben, bei der nicht alle sieben Noten, sondern nur fünf (sog. audubita „pentatonisch“) oder sechs (sog. şādava „hexatonisch“) Noten zugrunde gelegt werden.213 Skt. mārga muß hier wohl als ein Synonym des musikalischen Begriffes gräma interpretiert werden.214 Dabei ist es wichtig zu bemerken, daß grāma standardmäßig, d. h. bei șadjagrāma und madhyamagrāma, alle sieben Noten (sadja, rsabha, gāndhāra, madhyama, pañcama, dhaivata und nişāda) enthält.215 Man vergleiche in diesem Zusam- menhang die Erklärung in Taruņavācaspatis Kommentar: bhinnamārgo nāma pañcașasvaranispan-
211 Ed. KAVI 1964, S. 10; vgl. SHRINGY 1978, S. 134 ff. 212 Die im Tanjur erhaltene tibetische Übersetzung des Amarakośa, die von Kīrticandra und Yar luns pa Lo tsā ba Grags pa rgyal mtshan (ca. 1295 geboren und nach 1378 gestorben) angefertigt und von Źa lu Lo tsā ba Chos skyon bza po (1441-1528) überarbeitet wurde, lautet folgendermaßen:
| 'khor ñan dran sron sa'i 'dzin ('dzin DT) dan | | drug skyes bar ma blo (bro DT) gsal dan | | Ina pa źes bya (bya ba D1) bdun po 'di | | rgyud (rgyu Q) dan mgrin las skyes pa'i dbyans (sgra Q) |
(D, Tôh 4299, Bd. 50, S. 219/41-4, Fol. 142b1-4; Q, TT 5787, Bd. 140, S. 136/27-8, Fol. 10a7-8). In seiner eige- nen Übersetzung des Amarakośa gibt Si tu Pan chen die sieben Noten so wieder: Skt. nişāda = tib. 'khor ñan, Skt. rsabha = tib. khyu mchog, Skt. gāndhāra = tib. sa 'dzin skyes oder phra 'dzin, Skt. șadja = tib. drug skyes, Skt. madhyama = tib. bar ma, Skt. dhaivata = tib. blo ldan skyes und Skt. pañcama = tib. Ina pa (s. LOKESH CHANDRA 1965, Vol. Cha, Fol. 24b5, S. 12/45). 213 Vgl. dazu WIERSMA-TE NIJENHUIS 1970, S. 205-210 mit Literatur; SHRINGY 1978, S. 179 ff. 214 Interessanterweise findet man in Bhojas Sarasvatīkanthābharana eine Strophe, deren zweite Hälfte mit KÄ 3.170cd übereinstimmt, wobei der einzige Unterschied nur darin besteht, daß in Bhojas Werk ogrämah statt °mārgah überliefert worden ist (s. Sarasv. 1.74"cd, Ed. Kāvyam., S. 48; vgl. auch Ratna- darpaņa ad Sarasv. 1.741). 215 Vgl. Nātyaśāstra 18.6, Ed. KAVI 1934, S. 409.
Page 549
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 535
naḥ | tasya nişādādisaptasvarapūrnatvam gītalakșaņaviruddham |.216 Offenbar hält Taruņavācaspati bhinnamārgo für eine pentatonische oder hexatonische Komposition. Zu weiteren Details konsultiere man Ś. SĀSTRĪs Kommentar zu KĀ 3.170.217
Rt. ad KĀ 3.171
2 ** kramavişayah : °krama| 121a ]rūpo viļşayaḥ Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.171: ran ran gi rnam bźag las 'das pa rnams. Der Text in eckigen Klammern scheint eine Konjektur von THAKUR und JHA darzustellen. Dieser Text ist inhaltlich unbefriedigend, läßt sich aber anhand der Dpan Țīkā in eine verständlichere Form bringen. Die Dpan Țīkā erklärt 'gal ba (Skt. virodha) durch das nachgestellte Attribut ran ran gi rnam bźag las 'das pa rnams, also „Widersprüche, die [sich] aus der Verletzung der jeweiligen Ordnungen [der betreffenden Künste ergeben]“. Genau dieser Sinn ergibt sich aber, wenn man in dem Text von THAKUR und JHA das anscheinend ergänzte °rüpo tilgt und ein zusammenhän- gendes Kompositum mit dem Hinterglied °vişayah bildet. Die Erklärung virodhas *tadvyavasthāti- kramavişayah läßt sich dann folgendermaßen übersetzen: „ein Widerspruch, der das Verstoßen gegen deren Ordnung betrifft“.
4 'rthatattvam vāvirbhavişyati : 'rthataḥ [śabdataś cā]virbhavișyati | Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.171: don gyi de kho na ñid. Vermutlich ist das Manuskript von THAKUR und JHA an dieser Stelle schwer lesbar gewesen, weshalb die Herausgeber śabdataś cā konjiziert haben. Dpan Lo tsā bas Erklärung don gyi de kho na ñid zu ran bźin für Skt. rüpam bestätigt den Text der editio princeps jedoch nicht, son- dern weist vielmehr auf einen anderen Wortlaut hin. Tib. don gyi de kho na ñid entspricht wörtlich Skt. arthatattva-,218 wovon das Manuskript von THAKUR und JHA 'rthata° tatsächlich überliefert. Skt. sva- bhävah und arthatattvam würde man dann als zwei alternative Paraphrasen zu rūpam deuten können, die wahrscheinlich durch die Disjunktion vä verbunden waren. Daher bietet sich die folgende Kon- jektur an: svabhāvo *'rthatattvam vāvirbhavisyati *. Hierbei scheinen svabhāvaḥ das abstrakte Wesen der jeweiligen Verstöße gegen die betreffenden Kunstfertigkeiten und arthatattvam ihre konkreten Ge- setze zu bezeichnen.
· In der zweiten Strophenhälfte von KÄ 3.171 verweist Dandin auf ein Kapitel über die Natur der Künste, das man konsultieren soll. Es ist nicht klar, ob Dandin hierbei auf ein eigenes Werk, mög- licherweise sogar ein weiteres, nicht mehr erhaltenes Kapitel des Kāvyādarśa anspielt, oder ob er sich auf ein anderes Werk bezieht. Da ein viertes Kapitel über die Künste in keiner der Kāvyādarśa- Handschriften überliefert worden ist und bereits Ratnaśrījñana im 10. Jh. dieses Kapitel nicht vorlag, weiß man nicht mit Sicherheit, ob Dandin ein solches Kapitel verfaßt hat oder nicht. Es ist zwar vorstellbar, daß Dandin ein ursprünglich beabsichtigtes Kapitel über die Künste nicht mehr fertig- gestellt hat, möglich ist aber auch, daß dieses Kapitel schon sehr früh verlorengegangen ist. Dafür könnte die Tatsache sprechen, daß Yaśodhara, der Kommentator des Kāmasūtra, in seiner Jayamanga- lā zwei Strophen aus einem Kāvyādarśa genannten Werk zitiert (eingeleitet durch yathā Kāvyādarśe
216 Ed. RANGACHARYA 1910, S. 281-282 217 Vgl. Ś. ŚĀSTRĪ 1990, S. 206-208. 218 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.101: don gyi de kho na ñid mi rtogs par für Skt. arthatattvāpratipatteh und Dț. ad KĀ.T 3.103: de kho na ñid kyi don mi rtogs pa'i ched du 'gyur ba für Skt. tattvārthāpratipattaye syāt.
Page 550
536 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
bzw. tadyathā Kāvyādarśe), die in dem uns vorliegenden Text nicht vorkommen.219 Die beiden unauf- findbaren Strophen treten ausgerechnet im Zusammenhang mit zwei der 64 Künste auf, nämlich im Kommentar zu durvācakayoga „das Hersagen schwieriger Worte“ (die 30. Kunst) und zu kāvyasama- syāpūrana „Ergänzung eines gegebenen Verses eines Gedichtes“ (die 33. Kunst).220 Man kann daher nicht ausschließen, daß Yasodhara die beiden Strophen Dandins verschollenen Darlegung der Künste entnommen hat.221 Ratnaśrījñānas Erklärung zu dieser Frage läßt sich folgendermaßen übersetzen: „Im Kapitel über die Künste - [das bedeutet entweder:] es gibt ein viertes Kapitel über die Künste von diesem Dandin, aber es liegt in diesem [Werk] nicht [mehr] vor. Oder aber: Falls man sich intensiv mit dem Kapitel über die Künste [in irgendeinem Werk] beschäftigt, wird die Natur dieser 64 Künste offen- bar werden. Deshalb soll man sich dem Studium der Künste widmen, damit man einen jeden Verstoß gegen deren [Gesetzmäßigkeiten] gebührend versteht.“ Dem entspricht auch die Dpan Țīkā mit ihrer Wiedergabe goms par gyur pa la für abhyāse sati.222 Wenn man das Wort pariccheda- nicht in der üblichen Bedeutung „Kapitel, Abschnitt“, son- dern wörtlich als „Unterscheidung“ auffaßt, läßt sich die alternative Erklärung kalānām paricchede 'bhyāse sati tasyāh kalācatuhsaste rūpam āvirbhavisyati auch folgendermaßen verstehen: „Bei gründ- licher 'Unterscheidung', [d. h.] dem intensiven Studium, der Künste wird die Natur dieser 64 Künste offenbar werden.“
Rt. ad KĀ 3.173
2 śiştair aśiştaiś : śiștaiļr anyaiļś Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.173: mkhas mi mkhas kun gyis für Skt. sarvaiḥ *śiştair aśistaiś *. Bei der Lesart śistai[r anyai]ś handelt es sich vermutlich um eine Konjek- tur von THAKUR und JHA. Der so rekonstruierte Wortlaut ist zwar sinnvoll, der ursprüngliche Text der Ratnaśrīțīkā lautete aber wahrscheinlich anders. In der Dpan Țīkā liest man nämlich an der entspre- chenden Stelle mkhas mi mkhas kun gyis, und dies läßt vermuten, daß in der Sanskrit-Vorlage des tibe- tischen Kommentators sarvaih śistair aśistaiś ca gestanden hat. Falls mi mkhas eine eigenständige Paraphrase von Dpan Lo tsa ba ist, erwartet man in der Sanskrit-Vorlage eher *itaraiś statt *anyaiś. Es gibt aber keinen nachvollziehbaren Grund, weshalb Ratnaśrījñana überhaupt in seinem Kommentar ein Substitut für *aśistaiś gewählt haben sollte.
219 Die erste Strophe ist im Vidyunmālā-Metrum und lautet so: damstrāgrarddhyā prāg yo drāk ksmām ambvantaḥsthām uccikșepa | devadhruțksid dhy rtvikstutyo yuşmān so 'vyāt sarpātketuḥ || (Ed. DURGĀPRASĀDA 1900, S. 37). Die zweite Strophe ist im Praharşiņī-Metrum und lautet folgendermaßen: dautyena dviradapuram gatasya visnor bandhārtham prativihitasya dhārtarāstraih rūpāņi trijagati bhūtimanti roșād āśv āsañ janayatirājamukhyamadhye || (Ed. DURGĀPRASĀDA 1900, S. 38). 220 Vgl. Jayamangalā ad Kāmasūtra 1.3.16 (Ed. DURGĀPRASĀDA 1900, S. 33, 37-38, Übers. SCHMIDT 1957, S. 44, 49-50). 221 Zu dieser Frage vgl. KANE 1971, S. 92, DE 1960, Bd. I, S. 68, und KATRE 1948, S. 114-122. 222 Hätte man nicht den Sanskrittext, würde man als Vorlage von tib. goms par gyur pa la eher Skt. *abhyaste (sati) ansetzen.
Page 551
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 537
· +kevalam lokaviruddho bhavann evam bhavedt. Der Text der Ausgabe ist unklar. Da die nepale- sische Handschrift zu dieser Stelle nicht erhalten ist, bleibt die editio princeps von THAKUR und JHA die einzige Quelle für den Wortlaut des Sanskrittextes, wobei es unsicher bleibt, wie genau der Text in der Handschrift gelautet hat und was THAKUR und JHA daran möglicherweise geändert haben. Leider hilft auch die Dpan Tīkā nicht weiter, denn Dpan Lo tsā ba ist in seinem Kommentar zu der tibetischen Übersetzung dieser Strophe außerordentlich knapp. Neben dem schwer verständlichen Textabschnitt in dem von THAKUR und JHA edierten Kommentar (kevalam usw.) fällt außerdem auf, daß der Aus- druck ayam virodhah aus dem Grundtext hier überhaupt nicht erwähnt wird. Normalerweise zitiert Ratnaśrījñāna in seinem Kommentar alle Wörter des Grundtextes, so daß man hier Zweifel an der Voll- ständigkeit des Textes von THAKUR und JHA hegen muß.223 Wie kann man die maskulinen Formen lau- kikah, sarvagarhitah und darsitah verstehen, ohne daß ihr Bezugswort (sicherlich virodhah) genannt wird? Bemerkenswert ist noch die Tatsache, daß iti erst nach der Erklärung zu laukikah und sarva- garhitah zitiert und paraphrasiert wird.224 Die Art und Weise, in der Ratnaśrījñāna laukika eva und sarvagarhitah erklärt, erweckt den Eindruck, daß er darin zwei koordinierte Attribute zu virodhah ge- sehen hat. In diesem Fall ist entweder ayam laukika eva sarvagarhito virodha das Subjekt des Satzes oder laukika eva sarvagarhito virodhah das Prädikatsnomen.225 Im ersteren Fall ist man gezwungen, ein Prädikat - etwa darśitah - zu ergänzen.226 Eine weitere Möglichkeit besteht darin anzunehmen, daß Ratnaśrījñana sowohl laukika eva als auch sarvagarhitah prädikativ verstanden hat. Dann wäre die Strophenhälfte folgendermaßen zu übersetzen: „Dieser hiermit [illustrierte] Widerspruch bezieht sich nur auf die alltägliche [Erfahrung und] wird [deshalb] von allen getadelt.“ Angesichts des unsicheren Wortlautes des Kommentars in der editio princeps läßt sich keine sichere Entscheidung treffen. Es ist eine andere Frage, wie Dandin den Text aufgefaßt hat. Mir erscheint diejenige Interpretation am sinn- vollsten, bei der nur sarvagarhitah prädikativ verstanden wird. Möglicherweise hat Dandin genau eine solche Auffassung im Sinne gehabt.
4 *ity ākhyā *yāsām : [ity] ākhyāļyuktāļsu Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.173: rigs pa źes bya bar brjod pa. Anscheinend stellt ity und °yuktä° eine Konjektur von THAKUR und JHA dar, die durch eine an dieser Stelle schwer zu entziffernde Vorlage bedingt gewesen sein dürfte. Die Konjektur °yukta° ist jedoch nicht zwingend, weshalb ich statt dessen ākhyā yāsām vorschlagen möchte. Es ist davon auszu- gehen, daß Ratnaśrījñāna zunächst das Kompositum nyāyākhyāsu aufgelöst hat, indem er die einzelnen Bestandteile des Kompositums im Nominativ zitiert hat, und anschließend auf die syntaktischen Be- ziehungen mittels eines Relativ- oder Demonstrativpronomens (in diesem Fall etwa *yāsām) hinge- wiesen hat. Es kann außerdem sein, daß nach ākhyā noch ein Synonym - vielleicht eine Ableitung aus der Vvac - gestanden hat. Dies würde genau Ratnaśrījñānas Kommentarstil entsprechen.227
223 Man erwartet eigentlich, daß die beiden Wörter im Kommentar zitiert und paraphrasiert wer- den. Skt. virodha wird häufig durch bādhā glossiert (vgl. Rt. ad KĀ 3.126, 3.164, 3.166, 3.176). 224 Vgl. Rt. ad KĀ 3.19, 3.33, 3.37, 3.96, wo iti am Anfang erklärt wird; in zwei weiteren Fällen wird iti aus dem Grundtext im Kommentar anscheinend nicht ausdrücklich erwähnt (vgl. Rt. ad KA 3.166 und 3.169). 225 Vgl. BÖHTLINGKs Übersetzung: „Dieses ist der von Jedermann getadelte Verstoss gegen den Hergang in der Welt.“ (BÖHTLINGK 1890, S. 122). 226 Vgl. Rt. ad KĀ 3.173: itīttham sambhavamātreņa darśitah; s. auch KĀ 3.33 und 3.169. 227 Vgl. z. B. Rt. ad KĀ 3.70: mahāyamakam ity āhvayaḥ samjñāsyeti mahāyamakāhvayam und Rt. ad KĀ 3.114: aștau varņā āhvayaḥ samjñā yesām ity astavarņāhvayāh.
Page 552
538 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
6 virodho nidarśyate : viro[dho] nirdiśyate Ed. Sollte die Lesart nirdiśyate im Kommentartext au- thentisch sein, müßte man annehmen, daß in Ratnaśrījñānas Vorlage nirdiśyate anstatt nidarśyate ge- standen hat, was aber aus metrischen Gründen nicht in Frage kommt. Es ist eher damit zu rechnen, daß im Kommentar ein Überlieferungsfehler vorliegt. Es bleibt aber auch die einfache Möglichkeit, daß es sich bei der Lesart nirdiśyate lediglich um einen Lapsus von THAKUR und JHA handelt.228
Rt. ad KA 3.174
3 cirād ārabhya : viramānarabhya Hs., ciraļkālād ārabhya Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.174: yun rin po nas brtsams nas. Der in der nepalesischen Handschrift überlieferte Text ist verderbt, und vermut- lich ist auch das Manuskript von THAKUR und JHA an dieser Stelle korrupt gewesen. Skt. °kālād ā° stellt anscheinend eine Konjektur der Herausgeber dar. Die Erklärung yun rin po nas brtsams nas in der Dpan Țīkā weist eher auf eine Vorlage cirād ārabhya hin.229 Zu Skt. °kālāt gibt es dort keine wörtliche Entsprechung, weswegen mir die Ergänzung von THAKUR und JHA unnötig erscheint.230
4 *nāpaiti | : [t]āpaiti Hs .; iti | Ed.' Das erste Akșara des Wortes sieht in der nepalesischen Hand- schrift am ehesten wie ein tā aus. In der Dpan Țīkā wird die tibetische Entsprechung von Skt. sthitā, nämlich tib. gnas, nicht paraphrasiert. Da die Akșaras na und ta (bzw. nā und tā) gelegentlich ver- wechselt werden können, insbesondere wenn sie nachlässig geschrieben sind, liegt die Konjektur *nāpaiti auf der Hand.
5 * nāvinaśvarāḥ : navinaśvarāḥ Hs .; naśvarāḥ, Ed.' Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.174: 'jig. Die in der nepa- lesischen Handschrift überlieferte Lesart navinaśvarāh (bzw. na vinaśvarāh) paßt nicht in den Kontext. Die geringfügige Änderung *nävinaśvarāh liefert den vom Inhalt her zu erwartenden Wortlaut, wel- cher auch der Variante naśvarāh der editio princeps entspricht. Entweder hat ein Schreiber das Dīrgha- mätra von nā versehentlich weggelassen, oder man müßte annehmen, daß im Original ursprünglich nur naśvarāh gestanden hat, so wie der Text der editio princeps lautet, und daß die Silben navi° erst später hinzugefügt wurden. Tib. 'jig wäre dann als eine wörtliche Wiedergabe von Skt. naśvarāh und nicht als eine inhaltlich passende Entsprechung von Skt. *nāvinaśvarāḥ zu betrachten.
7 pratikşaņam višarārutayā : pratikşaņavisamrā mļjatayā Hs .; pratikșaņam viśarāru [taļyā Ed.' Die fehlerhafte Schreibung in der nepalesischen Handschrift läßt sich leicht paläographisch erklären. Die Verwechslung der graphisch ähnlich aussehenden Akşaras °ru° und °ja° hat den Text bis zu Unver- ständlichkeit entstellt. Im Manuskript von THAKUR und JHA war °ru° zwar anscheinend richtig zu lesen, die Herausgeber haben aber nicht bemerkt, daß es sich hier um das Abstraktum viśarārutā- von Skt. viśarāru- „auseinander fallend, auseinandergehend, zerstiebend“ (pw, s. v.) handelt.
· Der Buddha hat behauptet, daß die geformten Dinge (Skt. samskära) vergänglich sind. In der Strophe liegt daher aus buddhistischer Sicht ein Verstoß gegen die Logik vor. Es ist zu beachten, daß dieser Verstoß sozusagen auf tiefer Ebene stattfindet. Man muß nämlich zunächst die buddhistische Lehre
228 Vgl. Rt. ad KĀ 2.169, 2.214; s. auch Rț. ad KĀ 2.14 (pradarśyate), 2.190 (pradarśyate), 3.38 (darśyante), 3.83 (darśyate) und 3.176 (darśayişyate). Im Fall von KĀ 2.14, 2.214 und 3.83 wird das Pratīka durch udāhriyate paraphrasiert. 229 Vgl. LC Suppl., s. v. yun rin po nas für Skt. cirāt. 230 Die wörtliche Wiedergabe von Skt. kāla- wäre tib. dus; vgl. tib. yun rin gi dus und yun rin dus für Skt. cirakāla- (LC Suppl., s. vv.).
Page 553
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 539
kennen, um erkennen zu können, daß das gegebene Beispiel (sā cakorākșī usw.) eigentlich im Wider- spruch zu dem angesprochenen und falsch formulierten Standpunkt der Buddhisten steht. In diesem Sinne ist auch Ratnaśrījñānas Erklärung zu verstehen. Nachdem der Kommentator den Wortlaut der Strophe erklärt hat, stellt er die folgende Frage: „Wenn aber die geformten Dinge nicht unvergänglich sind, [wie die Buddhisten meinen], wie findet so etwas statt?“ Damit wird auf den Widerspruch zur Logik aufmerksam gemacht.
Rt. ad KA 3.176
2 * kāvyavişayasya : kāvye vişyayasya Hs., kāvye yasya yasya Ed.' Die Verdopplung des Relativpro- nomens yasya in der editio princeps ergibt einen sehr holpriges Sanskrit mit einem wenig befriedigen- den Sinn.231 Es ist wiederum nicht ersichtlich, ob THAKUR und JHA den Wortlaut ihres Manuskriptes reproduzieren, oder ihn aus einer Lesart konjiziert haben, die der nepalesischen Handschrift noch näher stand bzw. entsprach. Der Text der nepalesischen Handschrift wird ganz sinnvoll, sobald man *kāvya- vişayasya „[das] auf die Dichtung bezügliche [Muster (nītiḥ)]" für kāvye vişyayasya konjiziert. Ange- sichts anderer Kommentarstellen, an denen das Kompositum kāvyavişaya- bzw. bhāratīvișaya- auf- tritt,232 erscheint mir die Konjektur zwingend.
5 avagantavyā Hs. : avagamyatām Ed.' Die Lesart avagamyatām der editio princeps ist eher als lec- tio facilior zu bewerten, weil es naheliegender ist, eine Imperativform durch einen anderen Imperativ als durch ein Partizip Futur Passiv zu paraphrasieren. Aus diesem Grund ist es besser, die in der nepa- lesischen Handschrift überlieferte Lesart avagantavyã, die lectio difficilior, im Kommentartext beizu- behalten.
Rt. ad KA 3.177
3 parigrhīto Hs., Ed. : Lies: *samskrto ? Keine der in den Wörterbüchern angegebenen Bedeu- tungen von parigrhīta- paßt an dieser Stelle. Dagegen hat Dpan Lo tsä ba an der entsprechenden Stelle 'dus byas, was auf eine Sanskrit-Vorlage *samskrto hinweist. Solange man nicht nachweisen kann, daß auch parigrhīta- in diesem Sinn verwendet werden kann, muß man mit einer Textverderbnis rechnen.
4 'pi : pi Hs .; ye [te] api Ed.' Im Manuskript von THAKUR und JHA lag möglicherweise eine Ditto- graphie vor - nach °ägnayo wurde unnötigerweise ye (oder yo ?) geschrieben. Die Herausgeber haben dann mittels des von ihnen selbst hinzugefügten te versucht, die Lesart ihrer Textquelle zu retten. Es besteht allerdings keine Notwendigkeit, etwas an dem in der nepalesischen Handschrift überlieferten Wortlaut zu ändern.
5 *'yogam : 'yoga Hs .; yogam Ed.' Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.177: mi rigs pa für Skt. *ayogam. Ratnaśrī- jñānas Bemerkung apiśabdo *'yogam sūcayati ist folgendermaßen zu übersetzen: „Das Wort „auch“ weist auf die falsche Praxis hin.“ In der Dpan Tīkā findet sich eine wortwörtliche Übersetzung von Ratnaśrījñāna Bemerkung. Auf Tibetisch lautet der Text wie folgt: yan gi sgra ni mi rigs pa gsal bar byed pa'o.
· vaiśvānarīm istim. Nach brahmanischer Tradition müssen die Angehörigen der drei oberen Varņas nach der Heirat zunächst das Ritual der Feuergründung (Skt. agnyādhāna, agnyādheya) durchführen,
231 Vermutlich haben die Herausgeber yasya yasya im Sinne von kasya cit gemeint. 232 Vgl. Rt. ad KĀ 1.9, 1.103-104; s. Rț. ad KĀ 3.169: virodhasya vyāghātasya bhāratīvișayasya.
Page 554
540 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
und erst dann dürfen sie Kinder haben.233 Über das Vaiśvänara-Opfer finden sich jedoch wenig Infor- mationen.234 Ein Vaiśvānara-Opfer wird in Mānavadharmaśāstra 11.27 sowie in Baudhāyanadharma- śāstra 1.217, 3.1.12, 4.6.2, 4.7.5 erwähnt. Ś. ŚĀSTRĪ hat in diesem Kontext bereits auf Taittirīyasam- hitā 2.2.5.1-3 hingewiesen.235 Man vergleiche auch Jaiminis Mīmāmsādarśana 4.3.38.
8 *āgneyayajanam : āgneyajanā Hs .; āgneyaļyajñam] Ed. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.177: me'i min. Mög- licherweise las auch das Manuskript von THAKUR und JHA āgneyajanā, was die Herausgeber zu āgne- ya[yajñam] verbessert haben. Da die Lesart āgneyajanā im vorliegenden Kontext keinen Sinn ergibt, schlage ich die Konjektur * agneyayajanam vor. Dabei gehe ich von einer Haplographie aus, bei der °yaya° zu °ya° verkürzt wurde. Das handschriftlich überlieferte °yajanä läßt auch die Möglichkeit zu, daß Ratnaśrījñana ein sonst nicht belegtes yajanā- verwendet hat.236 Hier ist allerdings in jedem Fall ein Akkusativ erforderlich, also *°yajanām.
9 śāstravihitam Ed. : śatruvihita|m] Hs. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.177: ran gi nes pa'i. Dpan Lo tsā ba übersetzt Skt. śāstravihitam mit tib. ran gi nes pa'i spyod pa „das für ihn vorgeschriebene Verhalten“ nicht wörtlich, sondern sinngemäß. Die Lesart satruvihita[m] in der nepalesischen Handschrift ergibt keinen Sinn.
Rị. ad KĀ 3.178
4 adhīyāna iti : adhīyāna iti Hs. post corr., marg. (i°); adhīyāniti Hs. ante corr .; adhīyīteti Ed. Vgl. Dt. ad KA.T 3.178: bklag par bya'o. Anstelle des syntaktisch schwierigen adhīyāna237 erwartet man entweder den Optativ adhīyīta (so THAKUR und JHA) oder den Imperativ adhītām. Dpan Lo tsā bas Wiedergabe cho ga byas te Rig byed rnams bklag par bya'o scheint dies vorauszusetzen. Da beide Formen sich weit von handschriftlichem Befund entfernen, wage ich es nicht, eine entsprechende Emendation vorzunehmen.
Rt. ad KĀ 3.179
kāraņāt | Ed. : kāranarthan Hs. Anscheinend hat Ratnaśrījñāna nach der Paraphrase naipuņāt darauf hingewiesen, daß kauśalāt als Ablativ des Grundes zu verstehen sei.238 Ich halte es für wahr- scheinlich, daß mit na tu ein neuer kurzer Satz beginnt, wobei zwischen kāranāt und na tu nur ein Danda zu erwarten wäre. Damit schließe ich mich gegen den Befund der nepalesischen Handschrift dem Text von THAKUR und JHA an. Obwohl yathā tathā vā nicht im Wörterbuch belegt ist, kann kaum ein Zweifel daran bestehen, daß es „irgendwie, rein zufällig“ bedeuten muß.
Rt. ad KA 3.180
5 *udyānānīti : udyānāļtļiº Hs .; udyānādi° Ed.' In der nepalesischen Handschrift ist der erste Teil des Akşara nach udyānā° nicht sicher zu deuten. Das Akșara sieht eher wie °ti° (oder °bhi°) aus, aber
233 S. dazu KRICK 1982. 234 Vgl. KANE 1974, S. 228 ff. 235 Vgl. Ś. ŚĀSTRĪ 1990, S. 214. 236 Zur Bildeweise vgl. AIG II.2 § 85a. 237 Vgl. APTE, s. v. adhiyāna- „A student, one who goes over the Vedas“. 238 Vgl. Rt. ad KĀ 3.59, 3.63, 3.81.
Page 555
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 541
auch °ni° ist nicht auszuschließen. Die Lesart °di° der editio princeps ergibt keinen Sinn und dürfte da- her kaum richtig sein. Man erwartet an dieser Stelle *udyānānīti. Denkbar wäre es auch, nur *udyāna° als Vorderglied des Kompositums zu lesen.
6 *°sāmānā° : °samānā° Hs., Ed. Bei der Lesart °samānādhikaranye ist die Konjektur *°sāmānādhi- karanye notwendig, da das Abstraktum von samānādhikarana- mit Vrddhi der ersten Silbe gebildet wird.239
8 *sambhaveyuḥ : sambhaveșu Hs .; sambhavaḥ Ed. Die Lesart sambhaveșu der nepalesischen Handschrift läßt sich nicht konstruieren und stellt eine Verderbnis dar. Der Wortlaut sambhavah der editio princeps erscheint vordergründig sinnvoll, befriedigt aber nicht, da das zu erwartende verbale Prädikat fehlt. Es liegt nahe, *sambhaveyuh für sambhavesu zu lesen, da dann das erforderliche Prä- dikat vorhanden ist und der Nominativ Plural surasākhinah sinnvoller als der bei THAKUR und JHA vorauszusetzende Genitiv Singular ist. Was den Ausdruck punyaprabhāvasyācintyatvāt „da man sich die Kraft des Verdienstes nicht vorstellen kann“ angeht, so kann er als nachgestellte Begründung zur Erklärung von jajñire durch jātā- ni verstanden werden, wie Dpan Lo tsā ba dies getan hat,240 oder als vorangestellte Begründung für den nachfolgenden Satz, was der Auffassung von THAKUR und JHA entspricht. Eine eindeutige Entschei- dung ist nicht leicht zu treffen. Ich schließe mich vorläufig Dpan Lo tsā ba an.
Rt. ad KĀ 3.182
4 tasyā *atipreraņākampanam | adhimātrātmantatprakaraņādinavamced api layavaisamyam | *tasyās trastasya : tasyā'tiprakaraņād ākampanād adhimātrātmantatprakaraņādi[navam]ced api layavai şamye ta][73a]stasya Hs .; tasyā atipreraņād atikampanād | [ana]timātratatpreraņato hi na bhaved api layavaişamyam | tasmāt trastasya Ed. Die fragliche Stelle läßt sich zur Zeit nicht be- friedigend herstellen. Der Lösungsvorschlag von THAKUR und JHA ist intelligent, aber nicht über- zeugend. Ihr Text scheint folgendes zu besagen: „Wenn eine Schaukel nicht übermäßig schwingt, dann führt das ja nicht dazu, daß man aus dem Takt kommt. [In diesem Fall schwingt die Schaukel aber zu stark und] davor fürchten sich die Frauen.“ An dieser Deutung stört erstens, daß der inhaltlich kom- mentierte Ausdruck atiprerana° bereits im Ablativ zitiert wird, der erst nach der eingeschobenen Erklä- rung durch tasmät wieder aufgenommen wird. Zweitens fehlt in der Erklärung der von mir in eckigen Klammern ergänzte Teil, der aber für das Verständnis wesentlich ist. Beide Mängel widersprechen dem sonstigen Stil Ratnaśrījñānas. Man kann kaum annehmen, daß der Text von THAKUR und JHA in dieser Form durch ihr Manuskript abgesichert ist. Ich halte dies vielmehr für einen Versuch, dem korrupten Text durch teilweise sehr weitgehende (z. B. Ergänzung von an° vor atimätra°) und willkürliche Ein- griffe (etwa hi na bhaved api gegenüber °di[navam]ced in der nepalesischen Handschrift) einen halb- wegs verständlichen Sinn abzugewinnen. Meiner Meinung nach ist Ratnaśrījñāna folgendermaßen vor- gegangen. Zunächst erklärt er das Kompositum dolātipreranā°. Gleich darauf weist er auf die Folgen des übermäßigen Schaukelns hin, das dazu führen kann, daß eine auf ihr sitzende Sängerin aus dem
239 Vgl. sāmānādhikaranya- „grammatische Kongruenz, das Stehen im selben Kasus“ (pw, s. v.); s. auch samānādhikarana- „words which have got the same individual object (dravya) referred to by means of their own sense, and which are put in the same case; co-ordinate words" (ABHYANKAR 1977, s. v.). 240 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.180: ... gnas su gyur te | bsod nams kyi mthu bsam gyis mi khyab pa'i phyir ro || 'di ni mi'i 'jig rten du lha'i śin byun bar ston pas yul dan 'gal ba yin mod | bsod nams khyad par du 'phags par ston pas na skyon med pa'o ||.
Page 556
542 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Takt gerät. Damit erklärt der Kommentator, weshalb die Frauen sich vor dem übermäßigen Schaukeln fürchten, das sie andernfalls ja auch genießen könnten. Nach diesem Einschub fährt Ratnaśrījñana fort, indem er atipreraņā° durch * tasyāḥ (*tasyās trastasya usw.) wiederaufnimmt. In der Silbenfolge tasta- sya kann man daher den Ausfall von *°syäs tra° beim Folienwechsel vermuten. Was die Lesart ati- preranā° angeht, so möchte ich mich aus textkritischen Gründen gegen das häufiger bezeugte ati- prerana° für sie entscheiden, da sie die lectio difficilior darstellt und außerdem sowohl von dem alten nepalesischen Ms. A als auch von dem südindischen Ms. X bezeugt ist. Bei der Paraphrase von atipreranā- hat man die Wahl zwischen ākampana- (Hs.) und ati- kampana- (anscheinend Hs.TH/JH, falls THAKUR und JHA das Wort nicht stillschweigend angeglichen haben). Ich sehe keinen Grund, am Präfix ä° in der nepalesischen Handschrift zu zweifeln. Man könnte zwar einwenden, daß ākampana- keine genaue Paraphrase von atipreraņā- „zu [heftige] Bewegung“ darstellt, da äkampana- nach den Lexikographen „leichte zitternde Bewegung“ bedeutet,241 was auch mir der natürlichste Bedeutungsansatz zu sein scheint. Allerdings wissen wir nicht, ob auch Ratnaśrī- jñāna ākampana- genau in diesem Sinne aufgefaßt hat.
10 *tādrśam : tathā [sa]drśam Hs .; tathāpi īdrśam Ed. Der in der nepalesischen Handschrift überlie- ferte Text ergibt keinen guten Sinn. Da auch der Wortlaut der editio princeps - wie immer er zustande gekommen ist - nicht besonders sinnvoll erscheint, schlage ich tentativ vor, *tādrśam zu lesen. Es gibt noch eine weitere Möglichkeit, die Stelle ohne Änderung des Wortlauts zu interpretieren, indem man den Satz tathāsadrśam skhalam gītam śītkārāyamāņam kāminām sutarām rañjakam etwa so deutet: „Folgendermaßen: ein unebenmäßiger (asadrsam), stolpernder Gesang erweckt Leidenschaft bei den Liebhabern, weil er von erotischer Wirkung ist.“
Rt. ad KĀ 3.183
4 ganayaty *evāyam : ~ eveyam Hs .; ganayati | [kaḥ ?] adhairyo 'yam Ed.' Der Text im Manuskript von THAKUR und JHA war anscheinend korrupt, weshalb die Herausgeber eine Konjektur vorgeschla- gen haben. Dabei ist es nicht mehr sicher festzustellen, wie ihr Manuskript genau gelesen hat und in- wieweit der überlieferte Wortlaut von ihnen geändert wurde. In der nepalesischen Handschrift stellt eveyam offensichtlich eine Verderbnis für evyam dar.
7 *vihvalo : viplavo Hs .; viklavo Ed. Die Lesart viplavo der nepalesischen Handschrift kann kaum richtig sein, da viplava- „Zugrundegehen; Not, Elend; Aufruhr“ nur substantivisch verwendet wird, bei Ratnaśrījñana aber die Kennzeichnung eines substantivischen Hinterglieds in einem Bahuvrīhi- Kompositums (yasya sah) fehlt. Vermutlich ist die Verderbnis durch die Paraphrase viplutah zustande gekommen. Die Lesart viklavo der editio princeps ist zwar sinnvoll und grammatisch korrekt, aber sie steht gegen die gesamte Überlieferung des Grundtextes. Immerhin haben die nepalesische Handschrift und die Ausgabe von THAKUR und JHA den Ausgang °vo gemeinsam, was dafür spricht, daß dieser auch im Hyparchetypus so gelautet hat. Dabei sind grundsätzlich zwei Möglichkeiten denkbar: die Lesart viklavo ist ursprünglich und diese wurde in der nepalesischen Handschrift unter dem Einfluß von viplutah zu viplavo assimiliert; oder, was mir wahrscheinlicher erscheint, die Lesart viplavo stand bereits in dem gemeinsamen Hyparchetypus und ist erst später in einem Überlieferungszweig zu viklavo verderbt. Es kann nicht ausgeschlossen werden, daß viplavo auch im Manuskript von THAKUR und JHA gestanden hat, was die Herausgeber stillschweigend zu viklavo geändert haben. Wegen der
241 Vgl. z. B. Maheśvaras Kommentar zu Amarakośa 3.1.87: ... sad īsatkampitasya; s. auch APTE, s. vv. ā-Vkamp, ākampaḥ, ākampanam.
Page 557
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 543
zahlreichen Textzeugen des Grundtextes, die einhellig vihvalo belegen, nehme ich an, daß auch Ratna- śrījñāna vihvalo gelesen und dies durch viplutah san paraphrasiert hat.
Rt. ad KĀ 3.184
2 avyaktaparama° Hs. : avyaktah parama° Ed. Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.184: gsal ba mchog dam pa'i no bo *min pas. Wegen des Ablativ-Suffixes °tas könnte man tatsächlich avyaktah paramarūpatah er- warten, in Analogie zu der folgenden Formulierung paramātmarūpatah, wie der Text bei THAKUR und JHA lautet. In diesem Fall wäre avyaktah als Paraphrase von aprameyah aufzufassen und paramarūpa- tah als Spezifizierung. Ratnaśrījñāna macht jedoch keinen Funktionsunterschied zwischen °tas und °tvät. Man vergleiche hierzu auch die alternative Erklärung zu aprameyah, nämlich apratyaksavişaya- tvāt, in der apratyaksa- als Kompositumsvorderglied erscheint. Gegen den Text von THAKUR und JHA spricht auch die Wortstellung, da man - in Analogie zu der weiter unten vorkommenden Erklärung nişkalo niravayavo 'si paramātmarūpataḥ - die Paraphrase direkt nach aprameyaḥ und vor asi erwar- ten würde.
11 tubhyam : ttasan Hs .; [te] tubhyam Ed. Die korrupte Lesart ttasan der nepalesischen Handschrift läßt sich paläographisch leicht als eine Verderbnis von tubhyan (für tubhyam vor n°) erklären. Vermut- lich war auch der Text im Manuskript von THAKUR und JHA fehlerhaft, wobei te aller Wahrscheinlich- keit nach eine Konjektur der Herausgeber darstellt. Das vor der fraglichen Stelle stehende sarva- mayāya wird von der Dpan Țīkā durch die Glosse kun gyi ran bźin bestätigt. Danach liest der tibetische Kommentar noch tshans pa khyod la, das Skt. * Brahmane te* (oder: Brahmane tubhyam) entspricht. Denkbar ist, daß Dpan Lo tsā ba tshans pa der Klarheit halber eigenständig hinzugefügt hat. Ratnaśrī- jñana hat die enklitische Form des Pronomens te vermutlich direkt durch tubhyam paraphrasiert.
Rt. ad KA 3.186
· citraḥ. Zwar läßt sich nicht sicher entscheiden, ob in Ratnaśrījñānas Handschrift des Kāvyādarśa die Lesart citra° oder citra gestanden hat, aber es steht in jedem Fall fest, daß er citra kommentiert hat. In den zwei Versionen der tibetischen Übersetzung, die zu dieser Strophe überliefert sind, sowie in der Kommentartradition wird bkra ba auf sgra don rgyan bezogen. Das weist darauf hin, daß die Tibeter ebenfalls citra und nicht citra° gelesen haben. In GNQ findet man sgra don rgyan gyis bkra ba statt sgra don rgyan ni bkra ba, was auch Skt. *śabdārthālamkriyācitrā entsprechen könnte. Es sieht jedenfalls so aus, daß die Tibeter (°)citra als nachgestelltes Attribut zum vorangehenden Kompositum aufgefaßt haben. Ratnaśrījñānas Erklärung spricht ebenfalls für eine solche Interpretation. Die tibeti- sche Wiedergabe bya sla bya dka' dag gi lam zeigt, daß die Tibeter mārgāh sukaradușkarāḥ als eine syntaktische Einheit aufgefaßt haben, indem sie sukaraduşkarāh als Attribut auf mārgāḥ bezogen ha- ben. Ratnaśrījñānas Erklärung bestätigt diese Auffassung. Gewisse Probleme bereitet jedoch die Ver- sion der tibetischen Übersetzung in GNQ, da dort bya sla bya dka' dag dan lam steht. Dabei scheint man in der ersten Strophenhälfte drei statt zwei syntaktische Einheiten analysiert zu haben, nämlich sgra don rgyan gyis bkra ba, bya sla bya dka' dag und lam. Dpan Lo tsā ba ist dieser Interpretation gefolgt, obwohl sie schwer zu rechtfertigen ist. In der Ratnaśrīțīkā fällt auf, daß dort das Wort citra- zweimal auftritt. Nachdem bereits einmal das Adjektiv citrāḥ durch sein Synonym nānāprakārāḥ erklärt wurde, erwähnt Ratnaśrījñāna citrāh noch einmal und zwar nach der Erklärung mārgā yamakādirūpāḥ. Nach dieser Auffassung stellt der attributiv zu verstehende Ausdruck mārgāh sukaraduskarāḥ „[von welchen es] leicht und schwer durchzuführende Verfahren [gibt]“ den Grund dafür dar, warum die Laut- und Sinnfiguren vielfältig
Page 558
544 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
sind. Dpań Lo tsā ba hat Ratnaśrījñānas Erklärung ebenfalls so verstanden und das zweite citrāḥ durch sna tshogs wiedergegeben. Es gibt hier keine Indizien dafür, daß Ratnaśrījñāna das Wort citra- als Terminus technicus gemeint hat.
Rt. ad KĀ 3.187
· satpuruşatanum. In der Erklarung kīrtim ca satpurusatanum anaśvarīm guņamayīm bhuvanavyā- pinīm atimanoharām ist das Kompositum satpurușatanum auffallig. Wenn der Text der Ratnaśrīțīkā tatsächlich richtig überliefert ist, wird man annehmen müssen, daß als Hinterglied eher das Substantiv tanu- „Körper, Leib“ und nicht das Adjektiv tanu- „dünn; wenig“ fungiert. In diesem Fall wäre das Kompositum wörtlich etwa so zu übersetzen: „[Ruhm], der den Leib eines guten Menschen hat“. Mög- licherweise will man damit sagen, daß dieser Ruhm, von den guten Menschen verkörpert wird. Dpan Lo tsä ba gibt zwar diesen Textabschnitt wieder, allerdings so frei, daß es nicht mehr feststellbar ist, was der tibetische Gelehrte in seiner Handschrift der Ratnaśrītīkā genau gelesen hat. Der Text der Dpan Țīkā lautet folgendermaßen: grags pa yon tan gyi sgo nas skye bo man pos thos pa śin tu yid 'phrog pa „herzerfreuender Ruhm, [d. h.] Bekanntheit bei vielen Leuten, aufgrund von Tugenden“. Ob skye bo man pos thos pa ein Reflex von satpurusatanum darstellt oder eine inhaltliche Entsprechung zu bhuvanavyāpinīm „der sich über die [ganze] Welt verbreitet“ ist, läßt sich nicht sicher entscheiden.
11 lakşaņam caitac : °lakşaņa[ccai]tac Hs., °lakșanam caitat | Ed. Die Erklärung upalakşanam caitac caturvargasiddhim api cādhigacchati yathoktam prathame paricchede verstehe ich folgender- maßen: „Und dies ist [- abgesehen von dem bloßen Wortsinn -] ein Hinweis [darauf, daß] er auch noch die vier Lebensziele verwirklicht, wie dies im ersten Kapitel erläutert wurde.“ Man vergleiche Dt. ad KA.T 3.187: 'di ni ñe bar mtshon pa ste le'u dan por bśad pa bźin du sde bźi 'grub pa thob par 'gyur ro.
Rt., Ende
24 *nah : na Hs .; na[h] Ed. Vermutlich las auch das Manuskript von THAKUR und JHA nur na. Die von den Herausgebern vorgeschlagene Konjektur liegt auf der Hand, denn das Auslassen des Visargas vor dem s° von syäd läßt sich zwanglos mit den orthographischen Gewohnheiten des Schreibers erklä- ren.
25 iti Ed. : api Hs. Das in der nepalesischen Handschrift überlieferte api bereitet Schwierigkeiten. Dagegen ergibt das Adverb iti, das in der editio princeps zu lesen ist, an dieser Stelle einen guten Sinn; es dürfte hier verkürzt für evamvidham stehen. Gemeint ist etwa „eine so beschaffene Kunstdichtung“.
42 +*vitathabudhavidagdhatāviyātaḥ : vitathā budhavidagdhatā vidhātaḥ Ed .; vitathābudhavi- dagdhamtāvipātaḥ Hs. post corr.2, ~°vidagdhļā]tāvipātaḥ Hs. ante corr .? Das dritte Strophenviertel ist unklar. Es ist nur soviel sicher, daß das überlieferte vitatha nicht richtig sein kann, denn diese Stro- phe ist in dem Puspitāgrā-Metrum verfaßt. Dieses Metrum setzt voraus, daß die ungeraden Strophen- viertel mit sechs Kürzen beginnen, weshalb vitath keineswegs im Original gestanden haben kann. Die Lesart *vitatha° stellt lediglich eine tentative Konjektur dar, die durch einen möglichst geringen Ein- griff, nämlich der Tilgung des Dīrghamätra, einen zumindest metrisch korrekten Text ergibt. Am Ende des Kompositums sollte man *oviyātaḥ lesen, da es vom Sinn her gut paßt und da vipāta- m. W. nicht bezeugt ist. Die Verwechslung zwischen ya und pa ist graphisch bedingt.
69 * adbhutapratibhayā višāradaḥ : aļti.]utapratibhavati śāvadāķ | Hs .; adbhutaprati[bhayā] vi°~ Ed. Das erste Strophenviertel wurde anscheinend nicht nur in der nepalesischen Handschrift, sondern auch
Page 559
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ 545
im Manuskript von THAKUR und JHA fehlerhaft überliefert. Ich vermag keinen besseren Vorschlag zu machen und übernehme deswegen den Text der editio princeps.
78 Fol. 75 fehlt! Ab dieser Stelle bis zum Ende des Kommentars wird der Text nach der Ausgabe von THAKUR und JHA gegeben. Es wird auch das Faksimile der letzten Blattseite des Manuskriptes von THAKUR und JHA (Fol. 124a) berücksichtigt, und dessen Varianten werden soweit möglich mitgeteilt.
· Am Ende des Manuskriptes von THAKUR und JHA finden sich noch zwei Strophen, die höchstwahr- scheinlich vom Schreiber selbst stammen. Zwar geben die Herausgeber in ihrer Ratnaśrīsamgrhīta- viśiștasandarbhasūcī am Ende der Ausgabe an, daß die beiden Strophen von Ratnaśrījñāna verfaßt sind,242 aber dies kann kaum richtig sein. Wenn man die Tatsache berücksichtigt, daß die beiden Stro- phen ganz am Ende der Handschrift erscheinen, und dazu noch ihren Inhalt zur Kenntnis nimmt, wird man sicherlich feststellen können, daß es sich hier um zwei Schreiberstrophen handelt. Die erste Strophe, die im Anustubh-Metrum verfaßt ist, lautet in deutscher Übersetzung fol- gendermaßen:
„Als Maß dieses Textes ist eine zusammenhängende Vierergruppe von jeweils Tausend [Granthas] sowie ein weiteres Tausend bekannt."
Es wird die Zahl der Granthas (1 Grantha = 32 Aksaras) angegeben, was zur gewohnten Schreiber- praxis gehört. Die Zahl beträgt insgesamt 5000 Granthas oder 160 000 Akşaras. Das Faksimile in der editio princeps ermöglicht es, diese Zahl zu verifizieren. Anhand der drei abgedruckten Seiten könnte grob eingeschätzt werden, daß in diesem Manuskript auf einem Folio ca. 1300 Akşaras geschrieben wurden (eine Blattseite mit ca. 10 Zeilen und ca. 65 Akșaras pro Zeile). Da das Manuskript aus 123 Folios und noch eine Blattseite (Fol. 124a) besteht, ergibt sich die Gesamtzahl von etwa 160 550 Akşa- ras oder 5017 Granthas.243 Somit wird die in der Strophe angegebene Zahl bestätigt. Was den Inhalt der zweiten Strophe betrifft, so wird man feststellen müssen, daß die Strophe, so wie sie THAKUR und JHA gedruckt haben, kaum verständlich ist. Zum Glück ist man hier in der Lage, das Faksimile zu konsultieren und mit dessen Hilfe einen besseren Text herzustellen. Zugleich ergibt sich die Möglichkeit zu sehen, wie wesentlich und unerwartet die Unterschiede zwischen dem von THAKUR und JHA angebotenen Text und dem Wortlaut ihres Manuskriptes sein können. Anhand des Faksimiles läßt sich eine Strophe rekonstruieren, die im Ärya-Metrum verfaßt worden ist244 und etwa so gedeutet werden kann:
„Die runden, äußerlich schön (leuchtenden) Schriftformen [in dieser Handschrift] betören das Herz der Menschen, so wie die Perlen, die ... aus der Muschel ausgestoßen (oder: entstanden) wurden.“
Es wird hier von den schönen Schriftformen der fertiggestellten Handschrift geredet, die so betörend sind wie Perlen. Auch diese Angabe paßt bestens zu einer Schreiberstrophe. Daher gibt es keinen Grund, diese beiden Strophen Ratnaśrījñāna zuzuschreiben.
242 S. THAKUR/JHA 1957, S. 303 (krtyavyaktadyutayaḥ und granthasyaitasya sambandhi). 243 Bei 64 Akşaras pro Zeile ergibt sich die Gesamtzahl von 158 080 Akşaras (4940 Granthas). 244 Der von THAKUR und JHA angebotene Text ist unmetrisch. Er hat in der Ausgabe die folgende Struktur: -
Page 560
6.2 Philologische Bemerkungen zur Ausgabe der Dpan Țīkā
Dị. ad KĀ.T 3.3
· Dpan Lo tsa ba ist offenbar bewußt von der Wortstellung in Son stons und Lakşmīkaras Übersetzung abgewichen. Der tibetische Kommentator folgt der Interpretation Ratnaśrījñānas und bietet dabei eine genaue Deutung der syntaktischen Beziehungen des Sanskrittextes. Aus seiner Erklärung wird deut- lich, daß de rnams (Skt. teşām) sich auf die sieben Yamaka-Arten bezieht, die in der vorhergehenden Strophe genannt wurden. Noch wichtiger ist, daß Dpan Lo tsā ba de la (Skt. tatra) nicht direkt mit bya sla und bya dka' in Verbindung gesetzt hat, wie dies in allen anderen Fassungen der tibetischen Über- setzung der Fall ist. Dpan Lo tsā ba macht klar, daß bya sla und bya dka' als zwei Appositionen zu dbye ba (Skt. bhedāḥ) zu verstehen sind, während de la 'ga' źig bstan par bya (Skt. darśyante tatra ke cana) syntaktisch einen selbständigen Satz bildet. Dennoch ist davon auszugehen, daß Dpan Lo tsä ba im großen und ganzen diejenige Fassung der tibetischen Übersetzung vorgelegen hat, die in den Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Narthang und Peking bezeugt ist. Auch hier zeigt sich, daß der tibetische Gelehrte den Wortlaut der kanonischen Übersetzung nicht wesentlich geändert hat. Erst später, in seinem Kommentar, hat er begonnen, Śon stons und Lakşmīkaras Ubertragung anhand der Ratnaśrīțīkā zu verbessern. Der tibetische Gelehrte hat, wenn überhaupt, nur eine kleine Änderung an der ersten Übersetzung vorgenommen. Es fällt näm- lich auf, daß einige der Textzeugen de dag (8ɛJ) für Skt. teşam überliefern, während GNQ sowie die Dpan Țīkā die Lesart de rnams bezeugen. Da, wie bereits an anderer Stelle gezeigt, Son ston und Lakș- mīkara eine große Vorliebe für die Partikel dag hatten,245 liegt der Verdacht nahe, daß de dag in der ursprünglichen Übersetzung gestanden hat und nachträglich von Dpan Lo tsā ba zu de rnams geändert wurde. Da der Gelehrte allerdings in der Regel auch solche Änderungen in Śon stons und Lakşmīkaras Wiedergabe nicht vorgenommen hat, ist eher davon auszugehen, daß die Lesart de dag erst nach Dpan Lo tsä ba in die Überlieferung eingeführt wurde.
Dt. ad KĀ.T 3.4
· 'khyud la. Es kann nicht sicher entschieden werden, ob die Lesart 'khyud pa'i bereits in der ur- sprünglichen Übersetzung des Sñan nag me lon gestanden hat. Da diese Lesart ausschließlich von GNQ überliefert wird, ist denkbar, daß bereits Son ston und Lakşmīkara 'khyud pa'i geschrieben ha- ben. Dabei muß angenommen werden, daß Dpan Lo tsä ba diesen fehlerhaften Text zunächst unver- ändert belassen und erst in der Dpan Tīka durch die Lesart 'khyud la korrigiert hat, die von der späte- ren Überlieferung übernommen wurde. Da sich 'khyud pa'i allerdings nicht vernünftig konstruieren läßt und es deshalb kaum wahrscheinlich ist, daß Son ston und Lakşmīkara einen so unsinnigen Text geschrieben haben, muß man eher damit rechnen, daß pa'i anstelle von la in GNQ erst im Laufe der Überlieferung ihrer gemeinsamen Quelle entstanden ist. Die Lokativpartikel la nach dem Verbalstamm 'khyud, der hier als Imperativstamm zu deuten ist, tritt in der wohlbekannten Funktion auf, Imperativ-
245 S. DIMITROV 2002b, S. 123-127.
Page 561
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 547
stämme (in diesem Fall 'khyud und gyis) miteinander zu verbinden.246 Dies ist eine passende Wieder- gabe des Absolutivs āślişya und des Imperativs kuru des Sanskrittextes. Deshalb nehme ich an, daß la die ursprüngliche Lesart ist und pa'i lediglich einen späteren Überlieferungsfehler von GNQ darstellt. Nebenbei sei bemerkt, daß Dpan Lo tsā ba das Verb 'khyud pa „umarmen, umfassen“ mit der Lokativ- partikel la konstruiert (de'i mgrin pa la 'khyud la), obwohl es in der Regel die Ablativpartikel nas ver- langt. Die Konstruktion mit la wird auch von Bstan 'dzin chos kyi ñi ma bestätigt, obwohl er im Grundtext mgrin pa nas 'khyud la beibehalten hat.247
Dị. ad KA.T 3.5
· In seinem Kommentar zu KĀ.T 3.5 ist Dpa Lo tsā ba besonders knapp. Tib. bud med kyi ... 'jug par byed erwähnt er überhaupt nicht. Zwar könnte hier ein Textverlust vorliegen, jedoch ist wahrschein- licher, daß der Kommentator es einfach nicht für nötig hielt, ausführlicher zu sein. Zum einen ist die Strophe für sich inhaltlich unproblematisch, und zum anderen ist auch Ratnaśrījñānas Erklärung relativ kurz.
Dt. ad KĀ.T 3.6
· lag pa da dpya. Entsprechend der tibetischen Übersetzung und in Übereinstimmung mit der Ratnaśrīțīkā248 interpretiert Dpan Lo tsā ba Skt. kara- in den beiden Bedeutungen „Hand“ und „Abga- be“. Dieselbe Interpretation findet sich auch bei BÖHTLINGK und BELVALKAR. Mir ist das Bild der „Hand der Erde“ dennoch nicht klar. Es ist bemerkenswert, daß sich Son ston und Lakşmīkara beide Seiten des Ślesa durch ihre Wiedergabe lag dpya von Skt. kara- zum Ausdruck gebracht haben, was sie in der Regel nicht tun.
Dị. ad KĀ.T 3.8
1 *'khrul : 'phrul I. Bei tib. 'phrul ba handelt es sich um eine phonetisch bedingte Variante zu 'khrul ba. Semantisch haben die beiden Verben nichts miteinander zu tun. Auch von der Bedeutung her paßt rnam par 'phrul ba bzw. rnam 'phrul an dieser Stelle nicht zu Skt. vibhrama-, das hier im Sinne von „unruhige, erratische Bewegung“ gebraucht wird. Vielmehr stellt tib. 'khrul ba die mechani- sche Wiedergabe von Skt. bhrama- bzw. bhränti- in seiner abstrakten Bedeutung „Irrtum“ dar. In jedem Fall steht 'khrul ba der Sanskrit-Vorlage näher als 'phrul ba. Die Verwechslung von 'khrul ba und 'phrul ba kommt in den tibetischen Textzeugen sehr häufig vor.249
· Dpan Lo tsä bas Kommentar zu dieser Strophe ist ziemlich knapp. In der Erklärung fehlt sowohl das Attribut yid 'on (Skt. madhuram) zum ersten rnam 'khrul (Skt. vibhramam) als auch das Subjekt dpyid (Skt. madhuh). Es entsteht der Verdacht, daß hier ein Textverlust vorliegt, vor allem weil sich durch das Fehlen von dpyid die syntaktischen Beziehungen des Sanskrit-Originals in der tibetischen Strophe einschneidend ändern, und zwar auf Kosten des Sinnes. Sollte der überlieferte Text der Dpan Țīkā
246 Dazu vgl. HAHN 1996, § 14.5, S. 138-139. 247 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 496: de lta'an mgrin pa la 'khyud la bdag po'i 'du śes dan ma bral bar no tsha ldan par gyis la |. 248 Vgl. Rt. ad KĀ 3.6: karo hasto baliś ceti ślistam. 249 Vgl. Jä, s.v. 'phrul ba, LC Suppl., s. v. rnam par 'khrul (pa) und rnam par 'phrul ba (pa). Vgl. auch KA 1.56b und KĀ.T 1.56b sowie KĀ 3.21b und KĀ.T 3.21b.
Page 562
548 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
vollständig sein, müßte man annehmen, daß Dpan Lo tsā ba rnam 'gyur gyis (Skt. °bhrāntyā) als Sub- jekt interpretiert hat. Dies ist im Hinblick auf den Sanskrittext und Ratnaśrījñānas Erklärung jedoch nicht zu erwarten. Wegen des Fehlens von dpyid läßt sich auch nicht mehr feststellen, ob Dpan Lo tsā ba dpyid kyi oder doch in Übereinstimmung mit der Sanskrit-Vorlage dpyid *kyis gelesen hat.
Dt. ad KĀ.T 3.10
· thob par *'gyur. Obwohl Dpan Lo tsa bas Text für sich sinnvoll ist und nicht geändert zu werden bräuchte, folge ich hier der Beleglage für den Grundtext, die die präsentische Form 'gyur plausibler erscheinen läßt. Man beachte außerdem die präsentische Passivform (nīyate) in der Sanskrit-Vorlage. Die vorangehende Perfektform rgyal ba dban du byas par gyur te erklärt sich zwanglos aus dem Grundtext, wo sie zusammen mit der Semifinalpartikel die temporale Unterordnung signalisiert.
Dị. ad KĀ.T 3.11
· Dpan Lo tsā bas Kommentar zu dieser Strophe ist nicht besonders ausführlich. Zu beachten ist, daß der Gelehrte die tibetische Übersetzung von Son ston und Lakşmīkara nicht vollständig zitiert hat und statt dessen den Sanskrittext teilweise mit eigenen Worten wiedergibt. Anstelle von bdag yid findet man nan sems can la. Handelt es sich um eine Korruptel für * na'i sems* la oder um ein ergänztes Ob- jekt zu sred pa, das etwa „zur Geliebten“ bedeuten müßte? Außerdem liest man im Kommentar sred pa ches cher skyed do, was mchog tu sred ldan byed in der ursprünglichen Übertragung entspricht. Dies zeigt, daß Dpan Lo tsä ba nicht immer der tibetischen Übersetzung sklavisch gefolgt, sondern ge- legentlich den Sanskrittext selbständig wiedergegeben hat.
Dt. ad KĀ.T 3.12
· Śon ston und Lakşmīkara haben die beiden letzten Glieder des Kompositums tvadupalambhāśā- vihatau anscheinend als °aś»>-âvihatau anstatt als °āśā-vihatau analysiert und dabei Skt. avihati- mit tib. ma bral wiedergegeben. Diese Wiedergabe wurde offenbar von Dpan Lo tsā ba akzeptiert und auch von den meisten späteren tibetischen Gelehrten gebilligt. Dies führte zu unterschiedlichen Interpreta- tionen, die mit dem Sanskrittext jedoch nicht zu vereinen sind.250 Die tibetische Strophe ist wörtlich etwa folgendermaßen zu übersetzen: „Wie könnte ein derartiger den Leib zerstörender Zustand die Frau nicht befallen, die von der Hoffnung, dich zu erfassen, [noch] nicht frei ist?“ Lediglich in YTZT ist bral ba anstatt ma bral zu lesen. Die Lesart bral ba, die offenkundig für Skt. °vihatau steht, weist darauf hin, daß vermutlich bereits Za lu Lo tsä ba die fehlende Übereinstimmung der tibetischen Über- setzung mit dem Sanskrittext bemerkt und deswegen den tibetischen Text entsprechend revidiert hat. Bemerkenswerterweise findet man in Si tu Pan chens Version wiederum die Lesart ma bral. Derselbe Wortlaut wird auch von Bstan 'dzin chos kyi ñi ma kommentiert.
2 * rgyas : rgas I; vgl. Rt. ad KĀ 3.12: pravrddha. Tib. rab tu rgas pa ... kyi, wie in der Handschrift überliefert, wäre eine wörtliche Wiedergabe für Skt. pravrddhā mit tib. rab tu für Skt. pra- und tib. rgas pa für Skt. vrddha -. Da jedoch Skt. pravrddha- in der Regel mit rab tu rgyas pa ins Tibetische
250 Vgl. den Anfang von Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar zu dieser Strophe: 'di la bod tīk rnams su 'grel tshul mi 'dra ba du ma żig byas snan na'an | Dpan tīk ñid rgya 'grel bsgyur ba'i tshig no mar 'dug pas tshad mar gyur la | | 'on kyan tshig go dka' ba 'dir cun zad gsal bar byas te 'chad na ... (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 502).
Page 563
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 549
übersetzt wird,251 halte ich es für wahrscheinlich, daß hier ein Überlieferungsfehler vorliegt und schlage deswegen vor, rab tu *rgyas pa ... kyi zu lesen. Beachtenswert ist, daß die Lesart rgas auch in der späteren tibetischen Kommentarliteratur bezeugt ist.252
Dị. ad KĀ.T 3.16
· In der tibetischen Überlieferung findet man Fassungen, die in ihrem Wortlaut teilweise voneinander abweichen. Son stons und Laksmīkaras Version läßt sich wörtlich etwa so übersetzen: „O Körperloser, mache die Grollende, die sich nicht an mich halten will, die mit Perlen versehen ist [und] die [die Herzen] betört, während ich zu deinem Köcher werde, schwach durch Glück.“ Dabei haben die Über- setzer mā ninīșuḥ als m>> âninīșuḥ und śarma tanutām als śarma-tanutām analysiert und außerdem den Ausdruck te nişangatvam ... me ... yatah als ein Genitivus Absolutus interpretiert. Dpan Lo tsā ba folgt im wesentlichen dem Wortlaut dieser tibetischen Übersetzung. Teilweise weicht er jedoch davon ab. Die Strophe könnte nach seiner Auffassung folgendermaßen wiedergegeben werden: „O Körperloser, erfülle die Grollende, die sich nicht an mich halten will, die mit Perlen versehen ist, die [die Herzen] betört [und] die im Zustand deines Köchers [befindlich] mager geworden ist, mit dem Glück der Ver- einigung mit mir.“ In der späteren tibetischen Überlieferung wurden Änderungen in der zweiten Stro- phenhälfte in Übereinstimmung mit der Interpretation Dpan Lo tsā bas vorgenommen.
· Zu Dpań Lo tsā bas Zusammenfassung gan bdag gdun ba'i rgyu usw. vergleiche man Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 505: ces bdag ñid gdun ba'i rgyu khens ldan ma'i khens pa 'di 'Dod pa'i lha khyod kyis da lta ñid du bsal nas bdag la kun dga'i rgyur 'gyur bar mdzod ces don du gñer ba ... Da der überlieferte Text der Dpan Tīkā an dieser Stelle wenig sinnvoll ist, möchte ich nicht ausschließen, daß er ursprünglich ähnlich lautete wie die Fassung von Bstan 'dzin chos kyi ñi ma, die einen sehr guten Sinn ergibt.
Dt. ad KĀ.T 3.18
· Die tibetische Übersetzung legt nahe, daß man, ähnlich wie Ratnaśrījñāna in seinem Kommentar, das Syntagma ñi ma'i 'od kyis dmar gyur pa'i chu lha mo bzin (Skt. vāruņīvāruņībhūtasaurabhā) trotz der räumlichen Entfernung auf das Prädikat dga' bar bya (Skt. ramanīyā) bezieht, während der folgende Teil pā ța la dmar ba'i gos can dri bzan gnas (Skt. pātalāpāțalāmśukā) als vorangestelltes Attribut zu bdag gi dga' ma (ramaņī ... me) zu verstehen ist. Dieser Interpretation folgt Dpan Lo tsā ba nicht, son- dern er scheint das erste Syntagma als eine nähere Bestimmung zu dmar ba aufzufassen: „deren Ge- wand rot ist wie die durch die Sonnenstrahlen gerötete Himmelsrichtung des Wassergottes [d. h. der Westen] [und] wie [die Blüten] des Pātala[-Baumes]". In seinem Nachsatz gos dmar po gon pa'i dga' ma de thun mtshams kyi dus kyi nub phyogs bźin du yid du 'on ba'o żes pa'i don to schließt Dpań Lo tsā ba sich allerdings der Erklärung Ratnaśrījñanas und der Wiedergabe durch Son ston und Lakșmī- kara, so wie ich sie verstehe, an. Des weiteren ist zu bemerken, daß in der tibetischen Übersetzung Skt. me durch tib. bdag gi als Genitivus possessivus wiedergegeben und auf dga' ma bezogen ist. Dieser Deutung folgt auch Dpan Lo tsā ba, obwohl Ratnaśrījñāna Skt. me in Verbindung mit dem Adjektiv ramaņīyā offenkundig als Genitiv in seiner dativischen Funktion interpretiert hat.253
251 Vgl. LC Suppl., s. vv. rab tu rgyas, rab tu rgyas pa, rab rgyas und rab rgyas pa. 252 Vgl. z. B. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 502: de lta bu'i gdun bas lus rñins śin rab tu rgas pa'i gnas skabs ... 253 Dazu vgl. SPEIJER 1886, § 129, S. 96-97.
Page 564
550 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Dt. ad KĀ.T 3.19
· Zu tib. da ni źes pa skabs su babs pa'i tshig vgl. LC, s. v. skabs su bab für Skt. prastuta -.
· bar chad med pa'i rnam rtog. Tib. rnam rtog bar chad med findet man lediglich in GNQ und auch in Snar than Lo tsa bas Kommentar. So haben anscheinend Son ston und Laksmīkara den Sanskrittext übersetzt. Wahrscheinlich ist Dpan Lo tsa ba derjenige gewesen, der rnam rtog und bar chad med umgestellt und so die tibetische Übersetzung in genaue Übereinstimmung mit dem Sanskrittext ge- bracht hat. Der Wortlaut bar chad med rnam rtog (v.1. chod st. chad) wurde in der späteren Über- lieferung übernommen.
Dt. ad KĀ.T 3.32
· Auffälligerweise erscheint der Textabschnitt von ran bźin bis rgyan (d. i. die Erklärung der Sinn- figuren) erst nach 'dir rkan pa gñis pa usw. (d. i. die Erklärung der Lautfiguren). Eigentlich erwartet man, daß der tibetische Kommentar zu dieser Strophe folgendermaßen endet: *'di ni ran bin dan gzugs can dan bar gyi gsal byed dan rgyu'i rgyan te | rkan pa gñis pa dan gsum pa dag la ta nu ma dhyā źes pa dan | dan po dan bźi pa dag la su rā dzi ta żes pa chod pa'i zun ldan yod pa'o || *. Es besteht der Verdacht, daß im Laufe der Überlieferung beide Erklärungen in umgekehrter Reihenfolge abgeschrieben wurden.
Dị. ad KA.T 3.39
· Dpan Lo tsā ba akzeptiert Son stons und Lakşmīkaras Wiedergabe der Ablativ-Endung von Skt. yater mit tib. phyir nicht und verlangt in seinem Kommentar statt dessen die Partikel las. Seine Bemerkung dazu, nämlich 'dir rnam dbye lna pa ni phyir źes par mi bsgyur gyi las źes par bsgyur ro, wurde an- scheinend erst von Si tu Pan chen berücksichtigt.
· Für die zweite Strophenhälfte schlägt Dpan Lo tsa ba eine andere Übersetzung vor: | sgyu med khyod kyi bde 'jig par || mi 'gyur 'di sñed ched du'an 'gyur ||. Diese Wiedergabe entspricht genau dem Sanskrittext. Man findet sie bereits im Derge-Tanjur. Das deutet darauf hin, daß in diesem Fall der von Dpan Lo tsā ba vorgeschlagene Wortlaut relativ früh übernommen wurde. Der tibetische Gelehrte hat anscheinend die Übersetzung des Grundtextes nicht geändert, obwohl er sie in seinem Kommentar für falsch erklärt. Dies bekräftigt die Hypothese, derzufolge Dpan Lo tsa ba die Übersetzung von Son ston und Lakşmīkara, die größtenteils in GNQ überliefert wird, zunächst nur durchgelesen und dabei einige wenige Korrekturen vorgenommen hat. Diese erste Lektüre muß jedenfalls vor der Entstehung der Dpan Țīkā geschehen sein. Dpan Lo tsā ba verfaßte seinen Kommentar erst in den letzten Jahren seines Lebens.
Dị. ad KĀ.T 3.41
6 *mo : bo I. Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.41: de lta yin yan kho *mo khyod la źe sdan bas de lta bu'i skabs med do und Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 523: gal te rgyan 'dog pa'i dgos pa yod du srid kyan da ni kho mo khyod la źe sdan bas 'grogs pa'i skabs med do.
· Dpan Lo tsā bas Paraphrase von tib. dam pa'i spyod la bag med durch spyod tshul nan pa entspricht dem Wortlaut der tibetischen Übersetzung. Sie steht aber im Widerspruch zu dem Text, den die Ratna- śrīțīkā kommentiert. Aus Ratnaśrījñanas Erklärung geht eindeutig hervor, daß er apramatta- und nicht pramatta- gelesen hat. Son stons und Laksmīkaras Wiedergabe bag med entspricht dagegen Skt. pramatta -. Entweder stand in ihrer Vorlage *saccaritapramatta, was eine genaue Entsprechung zu tib.
Page 565
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 551
dam pa'i spyod la bag med wäre. Oder die Übersetzer lasen 'saccarit>-âpramatta „o du, der du dem schlechten Wandel gegenüber nicht unachtsam bist“ und haben dies sinngemäß mit „o du, der du dem guten Wandel gegenüber unachtsam bist“ wiedergegeben. Obwohl Dpan Lo tsā ba die Ratnaśrīțīkā kannte, wollte er offensichtlich den Wortlaut von Son ston und Laksmīkara nicht nachträglich ver- ändern.
· Es läßt sich nicht sicher entscheiden, ob Son ston und Lakşmīkara mdzes ldan ñid kyis 'bras bu oder ~ kyi 'bras bu für Skt. phalam ... kāntimattayā geschrieben haben, da die Genitivpartikel kyi von den Textzeugen DGJQST überliefert wird, während INYTZT kyis lesen. Es ist allerdings auffällig, daß der Text des Narthang-Tanjur von GQ abweicht und seine Lesart von I bestätigt wird. Man könnte daher annehmen, daß kyis die ursprüngliche Wiedergabe darstellt, und dabei davon ausgehen, daß Son ston und Lakşmīkara den Instrumental kntimattayā entsprechend ihrer Übersetzungstechnik wörtlich durch mdzes ldan ñid kyis wiedergegeben haben, auch wenn die Genitivpartikel einen leichter zu verstehen- den und eindeutigen tibetischen Text ergeben hätte. In diesem Sinne muß man die Lesart kyis als lectio difficilior betrachten, denn es ist weniger wahrscheinlich, daß man im Laufe der Überlieferung den vom Tibetischen her klaren Wortlaut mdzes ldan ñid kyi 'bras bu durch den nur anhand der Sanskrit- Vorlage sicher zu deutenden Text mdzes ldan ñid kyis 'bras bu geändert hat.254
Dt. ad KĀ.T 3.43
6 rgyas pa'am : rgyal ba 'am I. Auch hier ist der Einfluß der Ratnaśrīțīkā auf Dpan Lo tsā ba sichtbar. Da anscheinend bereits Son ston und Lakşmīkara Skt. vyājrmbhitena mit tib. rnam par rgyas pa wiedergegeben haben, war Dpan Lo tsā ba gezwungen, rnam par rgyas pa als Pratīka zu zitieren, obwohl diese Wiedergabe eigentlich wörtlich Ratnaśrījñanas Paraphrase vistīrņena entspricht. Dies hat dazu geführt, daß die tibetische Entsprechung von Skt. vyäjrmbhitena, nämlich rnam par bsgyins pa, in der Dpan Țīkā als Paraphrase von rnam par rgyas pa* erscheint. Mit anderen Worten, im tibeti- schen Kommentar liegt eine Vertauschung von Definiens (Skt. vistīrnena, tib. rnam par rgyas pa) und Definiendum (Skt. vyājrmbhitena, tib. rnam par bsgyins pa) vor. Neben der Konjektur rnam par rgyas pa ist zwar auch rnam par *glal ba denkbar, da letzteres Skt. vyājrmbhita- wörtlich entspre- chen würde, aber mir sind keine andere Belege dafür bekannt. In den späteren Versionen der tibeti- schen Übersetzung wurde der Wiedergabe kun tu glal für Skt. vyäjrmbhitena der Vorzug gegeben.
· bud med kyi *rked pa'i mdun sgrom. Bod mkhas pa Mi pham zitiert stillschweigend einen Teil von Dpan Lo tsa bas Erklärung: dza gha na bud med kyi sked (rked Mp) pa'i mdun sgroms.255 Fast dasselbe findet sich auch in Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar: dza gha na te bud med kyi sked pa'i mdun sgrom ston pa sogs.256 Wenn man die Erklärungen zu Skt. jaghana- in den indischen lexikographischen Werken vergleicht,257 wird man feststellen, daß Dpan Lo tsä bas Erläuterung letztendlich darauf beruht.
254 Vgl. KĀ 3.127d, KĀ.T 3.127d und Dt. ad KĀ.T 3.127. 255 Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4242, Fol. 11b2. 256 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 524. 257 Vgl. z. B. Maheśvaras Kommentar zum entsprechenden Eintrag in Amarakośa 2.6.74d: jagha- nam ity ekam strīkatyāḥ purobhāge | „jaghanam syāt striyāḥ śroņipurobhāge kațāv api“ iti | und Śrīdhara- senas Definition in Abhidhānaviśvalocana 1143cd: jaghanam vanitaśroņīpurobhāge kațīrake (Źa lu Lo tsā bas tibetische Wiedergabe dieser Strophenhälfte lautet wie folgt: | dza gha nam źes bud med dpyi'i | | mdun gyi cha dan dpyi mgo la |; Ed. JAMSPAL 1992, S. 196).
Page 566
552 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Dt. ad KĀ.T 3.44
· Zu dieser Strophe findet man in den Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Narthang und Peking Glossen, die in kleinerer Schrift geschrieben bzw. geschnitzt worden sind. Die Positionierung der Glossen im Narthang- und Peking-Tanjur unterscheidet sich, wobei die Glossen in beiden Ausgaben zwischen den Wörtern stehen. Im Ganden-Tanjur hat man die Glossen über und unter den betreffenden Wörtern aus dem Grundtext gestellt. Die zum Teil nur mit Mühe zu entziffernden Glossen in GNQ stammen alle- samt aus der Dpan Țīkā. Es handelt sich um folgende Glossen:
3.44a: über dpal ldan - Khyab 'jug gi min no (so nach G, in Q schwer lesbar); nach (Q) / unter (G) Dpal - mo; über ldan - eine schwer zu entziffernde einsilbige Glosse (zu erwarten ist etwa pa; in N steht sos); nach (Q) / unter (G) mi - gźi gcig du (in G ganz schwer lesbar, in Q zum Teil lesbar); über śon - khyab bdag (Q), khyabdag (G, für khyab bdag); nach (Q) / über (G) brtan - rtag par gnas.
3.44b: über 'chi med - lha; nach (Q) / über (G) lam dan - nam mkha' dan (Q), namkha' dan (G, für nam mkha' ~); nach (Q) / unter (G) 'tshad ldan - gus cin (schwer lesbar).
3.44c: nach (Q) / über (G) 'gro ba - la phan 'dogs pas; nach (Q) / unter (G) rgyas byed - 'gro bas; nach (Q) / unter (G) mchod - par; nach (Q) / über (G) ldan tshad - kun gyi ran bźin yin pas.
3.44d: vor (Q) / über (G) mtshuns - gan dan yan; nach (Q) / unter (G) sa - bhū mā na źes pa; nach (Q) / unter (G) źes bya - Lha ma yin gyi dban po stobs ldan slus (sic) nas 'chin ba'i dus su sa gźi goms (sic) pas 'jal bas; über thob - pa.
Beachtenswert ist, daß im Narthang-Tanjur die Glossen nicht nur zwischen den Wörtern der betreffen- den Strophe (3.44) stehen, sondern teilweise sogar inmitten der ersten Strophenhälfte der folgenden Strophe (3.45). Der Text sieht dort folgendermaßen aus:258
| Dpal^ moa IdanB Cmi sonc ckhyab pdage brtan" Idan gan gis bdag nid ni | | E'chi medE Flam dan' mnam pa'i Gtshad IdanG rab 6N 'dud pa'i | | H'gro ba" 'rgyas byed' i'gro pas' mchod' pari Kldan tshadk med min can ni | | "mtshuns1 med khańs ldan saM 'jal źesN akhyab 'jug gi miń noa | sosb bźi gcig duc drtag par gnasd byaN thob° ba° de la phyag mdzod | lhae fnamkha' danf ggus cing 7 bcud la źugs te hla phan 'dogs pash bran gis dga' byed cin | kun gyi ran bźin yin pask 1gan dan yan' sñin por "bhū mā na źes pa™ gyur pa'i bcud mań rab tu 'dzin | gźad kyi rjes mcha259 "lha ma yin gyi dban po stobs ldan slus nas 'chin pa'i dus su sa gźi goms pas 'jal bas" [98aN]
Anscheinend hat man bei der Anfertigung des Narthang-Blockdrucks auf die Kleinschrift zwischen den Zeilen verzichten wollen oder müssen, und deshalb wurden einige der Glossen auf der folgenden Zeile direkt unter dem entsprechenden Wort aus dem Grundtext geschrieben. Dabei war es notwendig, den Grundtext in der betreffenden Zeile durch die jeweilige Glosse zu unterbrechen. Da die Glossen in GNQ offenbar identisch sind, ist anzunehmen, daß sie bereits im Hyparchetypus von GNQ zu finden waren. Anhand der unterschiedlichen Darstellungsweise in GNQ kann man jedoch keine sichere Rück- schlüsse auf die Abhängigkeitsverhältnisse zwischen GNQ ziehen. Es ist möglich, daß dieser Text- abschnitt mit den dazugehörenden Glossen unabhängig voneinander in den drei Tanjur-Ausgaben auf
258 Durch hochgestellte Großbuchstaben markiere ich ein glossiertes Wort aus dem Grundtext, während die entsprechenden Kleinbuchstaben auf die jeweilige Glosse hinweisen. 259 Hat man hier einen Teil von mtshuns geschrieben? Auf Fol. 98b fährt der Text mit dem nach rjes zu erwartenden mtshuns fort.
Page 567
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 553
unterschiedliche Weise angefertigt wurde. Dennoch kann man annehmen, daß diese Stelle ursprünglich ähnlich wie im Ganden-Tanjur ausgesehen hat, nämlich mit Glossen in Kleinschrift über und unter den Zeilen. Es läßt sich nicht sicher sagen, wer diese Glossen in der Vorlage von GNQ geschrieben hat und aus welchem Grund dies geschehen ist. Da sie der Dpan Țīkā entnommen sind, ist denkbar, daß Dpan Lo tsā ba die Glossen selbst hinzugefügt hat, etwa als er Son stons und Lakşmīkaras Übersetzung Kor- rektur las. Nun ist aber die Dpan Țīkā allem Anschein nach erst nach diesem Korrekturlesen angefer- tigt worden, so daß es plausibler ist, daß ein späterer Gelehrte die Glossen in der Vorlage von GNQ - vielleicht nur ausnahmsweise - anhand der Dpan Tīkā hinzugefügt hat. Letzteres könnte wenigstens teilweise das auffällige Auftreten von Glossen an dieser Stelle in den drei Tanjur-Ausgaben der tibeti- schen Übersetzung des Kāvyādarśa erklären.260
· lha ma yin gyi dban po Stobs ldan. Tib. lha ma yin gyi dban po entspricht Skt. asurendra-, das als Beiname Balis bekannt ist.261 Der Ausdruck gom pas weiter unten im tibetischen Kommentar läßt erkennen, daß Dpan Lo tsā ba der indische Mythos über Vişnus drei Schritte und die Bezwingung Balis wohlbekannt war.262
Dt. ad KĀ.T 3.48
· gcon zad byed. Zur Erklärung gcon zad byed für zad nad vergleiche man tib. gcon chen zad byed „phthisis“, d. i. die sechste der sechs wichtigen chronischen Krankheiten (tib. gcon chen sde drug).263
· Dpan Lo tsa ba zitiert die tibetische Übersetzung der Strophe 76 aus dem Jīmūtavāhanāvadāna (tib. Sprin gi bżon pa'i rtogs pa brjod pa'i yal 'dab) des Somendra (tib. Zla ba'i dban po). Der Sanskrit- Original dieser Strophe lautet folgendermaßen:
iyam mama samāsannavivāhāntaravartinī | na pariksīyate vāmā šatayāmeva yāminī ||
In den kanonischen Versionen der tibetischen Übersetzung264 liest man in der ersten Zeile ñe ba statt gnas pa und in der vierten Zeile bźin du statt lta bur sowie in D richtig yons mi 'dzad statt yon mi 'dzad (in Q ist yon mi mdzad mehrfach fehlerhaft). Das Jīmūtavāhanāvadāna erscheint als die 108. und damit letzte Legende der Bodhisattvāvadānakalpalatā des Kșemendra und wurde dort von Kșemendras Sohn Somendra hinzugefügt.265 Genau wie der Kāvyādarśa wurde auch dieses umfangreiche Werk von Šon ston und Lakşmīkara ins Tibetische übertragen.
260 Den einzigen anderen Fall, in dem in GNQ eine Glosse überliefert wird, die ebenfalls aus der Dpan Țīkā stammen könnte, hat man in KĀ.T 3.85. 261 Dazu vgl. MANI 1975, s. v. Bali (Mahābali) I. 262 Über diesen Mythos vgl. Prajñāvarmans Kommentar zu Udbhațasiddhasvāmins Viśeșastava 10 (Ed. SCHNEIDER 1993, S. 54-55 und 102-107). 263 Vgl. SCD, s. v. gcon chen nad drug, und ZHD, s. v. gcon chen zad byed; im letzteren Wörter- buch wird gcon nad als na tsha rñin pa erklärt. 264 Die Strophe findet sich in D, Tôh 4155, Bd. 46, S. 263/73-6, Abt. Skyes rabs, Bd. Khe, Fol. 301b3-6; in Q, TT 5655, Bd. 129, S. 116/51, Abt. Skyes rabs, Bd. Ge, Fol. 351b1. 265 Dazu MEJOR 1992, S. 1 ff.
Page 568
554 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Dt. ad KĀ.T 3.49
· Die tibetische Übersetzung der ersten Zeile der Sanskrit-Strophe ist auffällig, sofern man rnams kyi nicht nach 'dod med (Skt. akāmatām), sondern eigentlich nach dga' med (Skt. aramatām) erwartet. Tib. dga' med rnams kyi 'dod med bżed pa dag würde dem Sanskrittext besser entsprechen. Zwar beruht Dpan Lo tsā bas Paraphrase zu dieser Stelle wie üblich auf der Ratnaśrīțīkā, aber dennoch weicht er nicht vom überlieferten Wortlaut der tibetischen Übersetzung ab. Da es kaum vorstellbar ist, daß Dpań Lo tsā ba akāmatām und alubdhatām als Genitiv Plural mißverstanden hat, wie das seine Wortfolge zu suggerieren scheint, gibt es nur zwei Erklärungsmöglichkeiten für den Befund: a) eine übertriebene Treue gegenüber Son stons und Lakşmīkaras Wiedergabe der Strophe; b) ein redaktio- neller Eingriff in Dpan Lo tsa bas ursprünglichen Wortlaut auf der Grundlage der tibetischen Überset- zung des Grundtextes. Die erste Erklärung erscheint mir etwas wahrscheinlicher.
Dt. ad KĀ.T 3.51
4 mod *kyan : modan = I. Die Lesart modan könnte man für die Zusammenschreibung mod dan neh- men. Dennoch vermute ich, daß anstelle von dan eher kyan aus dem Grundtext gestanden hat.
Dt. ad KĀ.T 3.54
· Es ist klar, daß Dpan Lo tsā bas Erklärungen zu dieser Strophe vor allem auf Ratnaśrījñānas Kom- mentar beruhen. Die Analyse in der Dpan Țīka läßt vermuten, daß der tibetische Gelehrte die Strophe ins Tibetische etwa so übersetzt hat:
kye mi gus ma gan khens pa | | rab yans khyod kyis span bya ba'i skyes de sñin stobs śin tu brtan | | mchog tu 'bad pas yid brtan bya'o |
Die überlieferte tibetische Übersetzung setzt dagegen eine andere Analyse des Sanskrittextes voraus. Son ston und Lakşmīkara haben den Text vermutlich folgendermaßen analysiert:
nā stheyaḥ sattvayā varjyaḥ param>-āyata-mānayā | n>-āsthe yaḥ sa tvay»> āvarjyaḥ param āyatamānayā |
nā = tib. skyes bu, stheyaḥ = tib. brtan, sattvayā = tib. sñin stobs can, varjyaḥ = tib. span bya ste, param>-āyata-mānayā = tib. khens pa rab yans; n>-āsthe = tib. smod brtson ma ('bad med ma, mi brtan ma), yaḥ = tib. gan, sa = tib. o. E. (de), tvayā = tib. khyod kyis, āvarjyaḥ = tib. yid brtan bya'o, param = tib. mchog tu, āyatamānayā = tib. 'bad pa yis.
Bei dieser Interpretation wird stheyah gegen die Regeln der Kongruenz als Attribut von nā aufge- faßt,266 und sattvaya wird in Zusammenhang mit param>-āyata-mānayā gesetzt.
· Es ist nicht nötig 'jug *pas oder 'jug pa'i phyir zu konjizieren,267 da Dpan Lo tsā ba einen Kon- struktionswechsel vorgenommen hat.
· Tib. smod brtson ma „o du, die du um Beleidigung bemüht bist“ stellt eine mögliche Wiedergabe von Skt. n>-āsthe dar. Der Mangel an Respekt (Skt. āsthā-) wäre dann positiv ausgedrückt, womit smod brtson ma ein Antonym zu mi gus ma darstellte, das später von Dpan Lo tsā ba verwendet wird.
266 Richtig ware *stheyān. 267 Vgl. Skt. °rānuvartitvāt (Rț. ad KĀ 3.54).
Page 569
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 555
Dị. ad KĀ.T 3.55
· Die auffällige Wiedergabe von Skt. sametya durch yan yan rab sbyar im Tibetischen scheint direkt auf Ratnaśrījñānas Kommentarerklärung punah punar (namaskriyayā) sametya samgatya (geschr. punaḥ punaskriyayā ~) zurückzugehen, wobei anscheinend Definiens und Definiendum vertauscht worden sind. In der Dpan Țīkā, die in bezug auf KĀ.T 3.55 ungewöhnlich knapp ist, wird diese Stelle leider nicht kommentiert.
· In der Handschrift der Dpan Țīkā findet sich keine Erklärung zu yan yan rab sbyar mdzes pa med pa yi, tshul dan na rgyal ñams byas nas und zos. Entweder liegt hier ein Textverlust vor oder Dpan Lo tsā ba hat seinen Kommentar zu dieser Strophe absichtlich sehr knapp formuliert, um Konflikten mit Śon stons und Lakşmīkaras recht freier Wiedergabe zu vermeiden.
Dị. ad KĀ.T 3.56
· lhan cig 'on ba dan bral ba. Die tibetische Wiedergabe der zweiten Strophenhälfte ist problema- tisch. In der tibetischen Übersetzung entspricht bral ba (3.56c) inhaltlich Skt. apodhaghanāgamānām. Man hätte allerdings einen Genitiv erwartet. Warum Skt. °ghana° dennoch ein zweites Mal mit tib. stug übersetzt und gegen den Sanskrittext auf vrndānilā° bezogen wurde, bleibt ein Rätsel. Dpan Lo tsā ba stand vor der Schwierigkeit, den ihm vorliegenden tibetischen Text mit dem Kommentar des Ratnaśrī- jñāna in Einklang zu bringen. Aus mir unverständlichen Gründen hat er bral ba (3.56c) soziativisch mit dem vorangehenden rlun *gi tshogs stug verbunden, obwohl dieses einen inhaltlich wenig sinn- vollen Text ergibt: „getrennt (d. h. frei) von dichten Windmengen“. Liegt hier ein Übersetzungsfehler für einen ursprünglichen Instrumental (lhan cig 'on *bas) vor? Die Lesart bral bas (3.56c) bei Si tu Pan chen läßt sich wesentlich besser konstruieren als die partikellose Form bral ba in den anderen Textzeugen. Die Übersetzung der zweiten Strophenhälfte lautet in diesem Fall: „Und das Geschrei der Wasservögel verstummte, weil sie durch die dichten Windmengen auseinandergetrieben waren.“
Dị. ad KĀ.T 3.57
4 * bran la ñe bar gtad* : ñe bar bran la gtad I post corr., m. sec. marg. (°r); ñe babran la gtad I ante corr. Es ist kaum anzunehmen, daß Dpan Lo tsā ba bran la zwischen das Verbalpräfix (ñe bar) und das Verb (gtad) geschrieben hat. Ich halte es für wahrscheinlicher, daß der Kommentator das Präfix überhaupt nicht geschrieben hat und dieses erst im Laufe der Überlieferung anhand des Grundtextes der tibetischen Übersetzung hinzugefügt wurde. Dpan Lo tsä ba pflegt die Präfixe bei Son stons und Lakşmīkaras wörtlichen Wiedergaben von präfigierten Sanskrit-Verben wegzulassen.268 Sollte der Kommentator ñe bar dennoch ausnahmsweise geschrieben haben, so wäre ñe bar eher erst nach bran la, d. h. direkt vor gtad, zu erwarten.269 Eine weitere Möglichkeit bestünde darin, anzunehmen, daß Dpan Lo tsä ba vielleicht aus stilistischen Gründen das Präfix ñe bar aufwerten wollte und es deshalb unabhängig von dem Verb gtad im Sinne von „in vertraulicher Weise“ übersetzt hat. In diesem Fall wäre es nicht nötig, den überlieferten Wortlaut zu ändern.
268 Vgl. z. B. bsgrubs pas in der Dpan Țīkā zur selben Strophe und nes par bsgrubs pa'i im Grundtext für Skt. āvarjita°. 269 Vgl. die Erklärung im Kommentar des Snar than Lo tsa ba: 'o ma 'dzin pa'i nu ma gñis po ran gi *mdza' (geschr. 'dza') bo'i bran la ñe bar gtad nas (Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 3054-5, Fol. 403a4-5).
Page 570
556 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
· cin no. Der Gebrauch der Koordinationspartikel cin am Ende des Satzes ist bemerkenswert. Nach cin würde man normalerweise eine Paraphrase von (ñe bar) gtad erwarten, denn bei der Erklärung von Verben setzt Dpan Lo tsä ba sehr oft das Definiendum mit dem Definiens mittels der Koordinations- partikel in eine kopulative Verknüpfung. Sollte das auch hier der Fall gewesen sein, wäre ein Textver- lust zu beklagen. Diese Vermutung würde sich hingegen erübrigen, wenn man den Text so deutet, daß mit cin Dpan Lo tsā ba hier auf die modale Subordination von 'o ma 'dzin gñis po ñe bar gtad nas („indem sie [ihren] Busen [an seine Brust] drückt“) hinweisen will.270
· gan bde bar byas pa'o. Tib. gan bde bar (Dt. ad KĀ.T 3.57-59) und ji ltar bde bar (Dț. ad KĀ.T 3.60) bedeuten dasselbe wie ci bde bar.271 Letzteres verwendet Bstan 'dzin chos kyi ñi ma an der ent- sprechenden Stelle in seinem Kommentar zu KÃ.T 3.56-65. Mit dieser Bemerkung innerhalb des Kommentars zu KĀ.T 3.56-65 weist Dpan Lo tsā ba (und nach ihm auch die späteren tibetischen Kommentatoren) darauf hin, daß abgesehen von den ein- oder zweimal wiederholten Strophenvierteln die übrigen Strophenviertel beliebig formuliert, d. h. ohne Einschränkung hinsichtlich ihrer lautlichen Struktur verfaßt werden können bzw. verfaßt sind.
Dị. ad KĀ.T 3.59
2 *kyis : kyi I; vgl. Rț. ad KĀ 3.59: °āvasthāḥ krameņa daśamīm daśām nayantīti. Wenn der Wort- laut der Dpan Tīkā richtig wäre, wäre anzunehmen, daß Dpan Lo tsā ba in seiner Handschrift der Ratnaśrīțīkā nicht °kāmāvasthāh krameņa, sondern *°kāmāvasthākrameņa gelesen hat.272 Bstan 'dzin chos kyi ñi mas ausführliche Erklärung zu der gleichen Stelle scheint die Emendation *kyis zu bestäti- gen; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 540: khyod ma gtogs pa thams cad mnon par 'dod pa'i gnas skabs kyi rim pa 'dod pa dan | sems pa dan | rjes su dran pa dan | yon tan sgrogs pa dan | yid 'byun ba dan | smre snags 'don pa dan | smyo ba dań | blun pa dan | rgas pa rnams kyis rim pas bcom nas mthar lus 'jig cin 'chi ba'i skabs bcu par byas so |.
Dị. ad KĀ.T 3.61
· Es ist nicht klar, wie Son ston und Lakşmīkara zu der Wiedergabe dpal gekommen sind, denn tib. dpal hat im Sanskrittext keine Entsprechung. Bemerkenswert ist andererseits, daß Skt. rato in der tibe- tischen Übersetzung nicht wiedergegeben wurde. In der Dpan Tīka wird das befremdliche dpal durch phun sum tshogs par gyur pa paraphrasiert. Als naheliegende Erklärung bietet sich an, daß lag pa dpal dan lhan cig eine frühe Verderbnis für ursprüngliches lag pa dag dan lhan cig ist, die in dieser Form bereits Dpan Lo tsā ba vorgelegen haben muß. Kann es sein, daß tib. de phyir die Entsprechung eines verlesenen bzw. verderbten tato ist? Dann müßte von den Übersetzern übersehen worden sein, daß die Yamaka-Struktur ganz offensichtlich gestört wäre?
270 Vgl. die Erklärung zu brgyan pa'i bud med dag dan rnam par rtse in Dt. ad KĀ.T 3.58. 271 Zu ci bde ba gibt DAS an: „(kim hlādayati) what is well, good; what pleases; as it pleases them; as they like“ (SCD, s. v.). Für ci bde bar und ci bder vermerkt LOKESH CHANDRA die folgenden Sanskrit-Entsprechungen: yathāsukham bzw. anusukham (LC Suppl., s. vv.). 272 Vgl. Rt. ad KĀ 3.12 und Dț. ad KĀ.T 3.12.
Page 571
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 557
Dị. ad KĀ.T 3.64
· Śon ston und Lakşmīkara haben KĀ 3.64 anscheinend anders analysiert. Vorausgesetzt die beiden Übersetzer haben die Strophe wörtlich unter Beibehaltung der Reihenfolge der Strophenzeilen wieder- gegeben, würde ihre Übersetzung eher dem folgenden Sanskrittext entsprechen:
paramparāyā bala-vāraņānām param parāyā bala-v>-āraņānām dhūlīsthalīr vyoma vidhāya rundhan param parāyā bala-vā raņānām |
Dpan Lo tsa ba kommentiert die Strophe in Übereinstimmung mit der Wortfolge der tibetischen Über- setzung und weicht in dieser Hinsicht von der Ratnaśrītīkā ab.
· Es fällt auf, daß Dpan Lo tsä ba das Pratīka mchog tu für Skt. param nicht zitiert. Die entsprechende Erklärung von Bstan 'dzin chos kyi ñi ma, der auch im Hinblick auf diese Strophe von der Dpan Țīkā beeinflußt ist, lautet folgendermaßen: gźan dgra ste'i dpun gi phyogs su mchog tu ste ches śin tu myur bar rgyug par byed do.273
Dt. ad KĀ.T 3.65
· Dpaň Lo tsā bas Erklärung ji ltar bdag ñid slu ba de ltar gźan yan slu bas mi mñam pa yin la beruht sicherlich auf der Ratnaśrīțīkā, hat allerdings mit ihrer Vorlage nur noch einige Wörter, nicht jedoch den Sinn gemeinsam. Die Ratnaśrītīkā ist wohl so zu verstehen: „[das Wort von Leuten wie dir, die] unausgewogen, [d. h.] ungleichmäßig, sind, weil sie kein gleichmäßiges Verhalten zeigen, [welches auf der Einstellung beruht], 'Genauso wenig wie ich betrogen werden will, darf auch der Andere nicht betrogen werden'.“ Der Text der Dpan Țīkā hingegen bedeutet: „[das Wort von Leuten wie dir, die] ungleich [d. h. gefährlich] sind, weil sie auch den anderen genauso betrügen, wie du dich selbst be- trügst.“ Man vergleiche hierzu die ähnlichen Erklärungen in den Kommentaren von Snar than Lo tsā ba und Bstan 'dzin chos kyi ñi ma.274
Dt. ad KĀ.T 3.66
· Die tibetische Fassung dieser Strophe, wie sie in den Textzeugen CDJLYTZT überliefert ist, weicht nicht unerheblich von der Interpretation Ratnaśrījñānas ab. Als besonders problematisch erweist sich dabei der zweimalige Gebrauch von u ma (Skt. umā-). In dieser Übersetzung entspricht tib. mdzes (KĀ.T 3.66a) Skt. umā- „Glanz“, tib. u mas (KĀ.T 3.66b) steht für Skt. umā- „Umā (die Gattin Śi- vas)", tib. mchod (KA.T 3.66d) gibt Skt. māna- „Achtung, Verehrung“ wieder, und schließlich über- setzt tib. mi mdzes min wohl Skt. mā ... rājase na. Wenn das zutrifft, würde man allerdings die zweite Erwähnung von u ma (KA.T 3.66c) als einen redaktionellen Zusatz deuten müssen, denn die lange Silbe °ma° kommt im Sanskrittext nur viermal vor. Im Falle einer derart schwierigen Strophe über- rascht ein solches Verfahren kaum. Weiterhin ist es nicht verwunderlich, daß sich auch spätere tibe-
273 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 544. 274 Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 3192-3, Fol. 410a2-3: ran gźan gñis ka rtag tu bslu bar byed pas mi mñam pa yin la gźan yan phan pa'i chos sgrubs pa med pa rnams kyi tshig ...; Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 545: des ni ran gis ran bslus pa de ji lta bar gźan dag la'an phan par byed pa legs pa'i chos kyi tshig cun zad kyan smrar med par ma zad.
Page 572
558 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
tische Gelehrte mit dieser Strophe auseinandergesetzt und zusätzliche Übersetzungsvorschläge gemacht haben.
Dt. ad KĀ.T 3.69
· i yam źes pa 'di. Auffälligerweise weicht Dpan Lo tsā ba hier von der Ratnaśrīțīkā ab, indem er Skt. iyam statt yama analysiert und dies in Übereinstimmung mit der tibetischen Übersetzung mit 'di wiedergibt. Folglich muß man Skt. atula° statt °tulā° analysieren, obwohl Dpan Lo tsā ba atula° in seinem Kommentar nicht ausdrücklich erwähnt. In der Dpan Țīka ist immerhin die tibetische Entspre- chung mtshuns med zu lesen. Die späteren tibetischen Kommentare machen klarer, daß Skt. atul>- āśritā etwa so verstanden wurde: „(die Erde, die) von unvergleichlichen [Wesen] bewohnt ist“.
Dt. ad KĀ.T 3.70
· In diesem Fall ist der Einfluß Ratnaśrījñānas auf Dpan Lo tsā ba gering. Die knappe Erklärung in der Dpan Țīkā läßt sich folgendermaßen übersetzen:275 „Im dritten geht es um das große Yamaka, und dazu sagt er „Die vier Strophenviertel“ usw. Zwar sieht man in der Tat, daß es auch bei diesem großen Yamaka eine dreimalige Wiederholung der Strophenviertel gibt. Dennoch erschöpft sich dieses große [Yamaka] nicht nur in der dreimaligen Wiederholung des ersten Strophenviertels, sondern weil selbst in jedem einzelnen Strophenviertel der Anfang und das Ende gleichförmig sind, ist [dieser] Yamaka- Gebrauch ein anderer.“
Dị. ad KĀ.T 3.71
· Nach Ratnaśrījñanas Interpretation handelt es sich in dieser Strophe um die an einen Freund gerich- tete Bitte eines verliebten Mannes, der von seiner Geliebten getrennt ist.276 Wenn der Text der Dpan Țīkā korrekt überliefert ist, muß man jedoch annehmen, daß Dpan Lo tsā ba diese Strophe als die Rede einer Frau zu ihrem Freund aufgefaßt hat.277 Diese Auffassung entspricht der Übersetzung von Śon ston und Lakşmīkara, die in diesem Punkt offensichtlich von Ratnaśrījñānas Interpretation abweicht.278 Die Übersetzer haben die Strophe anscheinend folgendermaßen analysiert:
samāna-yāsa-mānayā sa-mānayā sa-m»> ânayā | samānay> âsamāna y›› âsam›› ânay>-āsa-mānayā ||
oder auch so:
samānay> âsamāna yā sa-m>> ânayā sa-mānayā samāna-yāsa-mānay>> âsam>> ânay>-āsa-mānayā ||
Entsprechend dieser beider Analyse läßt sich die Strophe etwa so übersetzen:
„O Unvergleichlicher, führe diese stolze, zugleich dem Kummer und dem Groll [ergebene und] an den Maßstab der Vermeidung von unklugen Handlungen [gelangte Frau] herbei, die prachtvoll [und] ohne- gleichen ist!“
275 Vgl. die philologische Bemerkung zu Rt. ad KĀ 3.70. 276 Vgl. Rt. ad KĀ 3.71: kam cit suhrdam abhyarthayati kaś cit kāmī. 277 Vgl. Dt. ad KĀ.T 3.71: 'dod ldan ma 'ga' źig gis grogs po 'ga' żig la don du gñer bar byed do. 278 Śon ston und Lakşmīkara haben offenbar (°)y»> âsamā statt yā sa mā analysiert und asamā dementsprechend mit mtshuns med ma wiedergegeben.
Page 573
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 559
Diese Worte kann man in der Tat als die Rede einer Geliebten verstehen, die von sich selbst spricht und dabei ihren eigenen Geliebten oder seinen Freund anredet.279 In der tibetischen Kommentarliteratur findet man auch eine Interpretation, nach der eine Frau mit diesen Worten von ihrer eigenen Freundin angeredet wird.280 Was den Wortlaut der Dpan Tīka betrifft, so läßt sich nicht vollständig ausschließen, daß sie einen alten Überlieferungsfehler enthält und der Text ursprünglich 'dod ldan *pa 'ga' źig gis statt 'dod ldan ma 'ga' źig gis gelautet hat. Tib. 'dod ldan *pa würde Skt. kāmī in der Ratnaśrīțīkā genau entsprechen. Dennoch ist es wahrscheinlicher, daß Dpan Lo tsā ba absichtlich 'dod ldan ma in Übereinstimmung mit der tibetischen Übersetzung geschrieben hat.
Dị. ad KĀ.T 3.73
2 ñid *dan : ñid .. I. Die kleine Lücke zwischen ñid und dper in der Handschrift deutet darauf hin, daß an dieser Stelle ursprünglich ñid dan oder noch wahrscheinlicher die Zusammenschreibung ñidan für ñid dan gestanden hat. Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 551: mtshan ñid dan dper brjod do.
Dt. ad KĀ.T 3.75
· Dpan Lo tsā ba weicht von der tibetischen Übersetzung ab, indem er ran dban (Skt. svādhīnā) nicht wie Son ston und Lakșmīkara auf gdun ba (Skt. tāmikā), sondern auf blo (Skt. dhīh) bezieht
Dt. ad KĀ.T 3.78
7 *sbyor : sbyar I; vgl. z. B. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 555: ... ba lan gcin źes pa'i bya dkar de'i sbyor ba rig. Obwohl sbyar ba grundsätzlich nicht unmöglich ist, folge ich hier der späteren tibetischen Kommentartradition. Skt. bandha- ist im 1. Kapitel der tibetischen Übersetzung des Kāvyā- darśa mehrmals durch sbyor ba übersetzt worden.281
Dị. ad KĀ.T 3.80
· Auffällig ist, daß der Text der Dpan Tīkā, der auch hier die direkte Abhängigkeit von der Ratnaśrī- țīkā bezeugt, keine Entsprechung des für das Verständnis unerläßlichen Ausdruckes dvir ādyāntataḥ enthält, während der Ausdruck auttarädharyena auf drei deutlich verschiedene Weisen ins Tibetische übersetzt worden ist.
Dt. ad KĀ.T 3.81
· Die Paraphrase pratyāsanna zeigt eindeutig, daß Ratnaśrījñāna nata und nicht anata analysiert hat. Für diese Analyse spricht auch ein Trennungszeichen im Ms. A. Dpan Lo tsa ba weicht hingegen von
279 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 549: 'di ni tshul dan mthun pa'i chun ma skyes pa gzan la mi 'grogs pa źig gis ran gi bdag po la 'dod pa don du gñer ba'i slad du smras pa ltar byas pa ste. 280 So z. B. in Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 3284-5, Fol. 414b4-5: ces dga' ma 'ga' źig la ran gi grogs mos smras pa'o. Im Hinblick auf diese unterschiedlichen Interpretationen macht Bstan 'dzin chos kyi ñi ma die folgende Bemerkung: bod 'grel rnams su tshig 'di skyes pas bud med la smras pa ltar bkral ba legs legs 'grig 'grig 'dra źig snan mod kyan | rgya 'grel las 'dir bkod pa bźin du bśad pas Dpan țīk tu'an de dan mthun par 'byun no | (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 550). 281 Vgl. DIMITROV 2002b, S. 254, s. vv. Vbandh und bandha -.
Page 574
560 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
der Ratnaśrīțīkā ab und analysiert anata.282 Wahrscheinlich haben bereits Son ston und Lakșmīkara anata gelesen bzw. übersetzt, weshalb Dpań Lo tsā ba in diesem Fall der Ratnaśrīțīkā nicht folgen wollte. Bei der Lesung anata muß man allerdings annehmen, daß im vierten Strophenviertel vayam enomayānata gelesen wird. Will man dann in enomayānata sowohl enomayāh als auch anata analysie- ren, so wäre notwendig anzunehmen, daß der Hiatus nach enomayäh vor a° ignoriert wurde.283 Ande- renfalls würde sich eine zusätzliche Silbe ergeben.
Dt. ad KĀ.T 3.83
· Die Wiedergabe der aus Candragomins Varņasūtra (Tib. Yi ge'i mdo) zitierten Sūtras stimmt nicht mit der tibetischen Übersetzung überein, die von Ñi ma rgyal mtshan (Ende des 13. Jh.s - 14. Jh.)284 angefertigt wurde und im tibetischen Tanjur285 erhalten ist. Anscheinend zitiert Dpan Lo tsā ba den Text in seiner eigenen Übersetzung. Denselben Wortlaut mit nur kleinen Abweichungen findet man auch in den späteren tibetischen Kommentaren zu dieser Stelle.
· Auffällig ist, daß Dpan Lo tsa ba das Relativpronomen gan (Skt. yah) nicht erwähnt und statt dessen die Possessivpartikel can verwendet hat. Zwar ist denkbar, daß can erst im Laufe der Überlieferung anstelle von gan getreten ist.286 Es ist aber auch möglich, daß Dpan Lo tsä ba absichtlich can geschrie- ben hat287 und dadurch von Son stons und Laksmīkaras wörtlicher Übersetzung abgewichen ist, um auf diese Weise einen besser verständlichen Text zu erreichen.
Dt. ad KĀ.T 3.84
5 dan | nad : la dga' ba dan I. In der Handschrift kommt der Ausdruck la dga' ba dan zweimal im Kommentar zu dieser Strophe vor. An der ersten Stelle ergibt dieser Ausdruck allerdings keinen guten Sinn. Er paßt lediglich im zweiten Fall in den Kontext. Deshalb vermute ich, daß es sich hier um einen versehentlichen Vorgriff des Schreibers der Handschrift handelt. Zwischen der Erklärung lons spyod gzugs la sogs pa'i yul ñams su myon ba, die Skt. bhogaś (ca) rūpādivișayānubhavah der Ratnaśrīțīkā wiedergibt, und sdug bsnal sna tshogs pa'i bdag ñid 'khor bar 'phen pa'i phyir, das wörtlich Ratnaśrī- jñānas Erlauterung vividhaduhkhātmaka samsārāksepakatvāt entspricht, erwartet man eigentlich dan | nad mit tib. nad als Entsprechung des Pratīka rogah des Sanskrit-Kommentars.288 Das Wort nad wird zwar auch weiter unten in yul la lons spyod ñid nad yin erwähnt, aber dort handelt es sich um die wörtliche Übersetzung einer anderen Erklärung Ratnarījñānas, nämlich Skt. rogabhūte vișaya- bhoge.
282 Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.81: kye su la'an ma btud pa'am A źes pa Khyab 'jug ste de la btud pa'am yan sems can kun gyi sems la gnas pas mi gźol ba źes dań. 283 Über Fälle von „effacement of the hiatus“ vergleiche man WHITNEY 1889, § 177b. 284 Dazu VERHAGEN 1994, S. 94. 285 TT 5769, Tôh 4271. 286 Vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 3511-2, Fol. 426a1-2: des na dbyans nes pa dan gnas nes pa dan yi ge rnams nes pa gan yin pa 'di ni śin tu bya dka' la ... 287 Vgl. auch Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 561: de lta bu'i dbyans dan gnas dan yi ge'am gsal byed nes pa can 'di yan bya dka' ba yin ... 288 Vgl. Rt. ad KĀ 3.84: bhogaś ca rūpādivișayānubhavo rogo vyādhir vividhaduhkhātmakaḥ samsārākșepakatvāt.
Page 575
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 561
Dt. ad KĀ.T 3.85
· Ähnlich wie im Falle von KÄ.T 3.44 wird in GNQ eine Glose überliefert, die nicht zum Grundtext gehört.289 Im Narthang- und Peking-Tanjur ist die Glosse rgyal po direkt nach rtogs und vor ku ru pas in Kleinschrift hinzugefügt worden. Im Ganden-Tanjur findet man dieselbe Glosse unter der Zeile mit Verweis auf die Stelle vor ku ru pas. Möglicherweise stammt diese Glosse aus der Dpan Țīkā (vgl. Dț. ad KĀ.T 3.85: Ku ru pa źes bya ba'i rgyal pos).
Dt. ad KĀ.T 3.92
· +'di'i. Dpan Lo tsā bas Kommentar zu ba ri ist mir nicht ganz klar. Vor allem stört 'di'i. Abge- sehen davon läßt sich die Erklärung ri dags rnams lons spyad byar290 sems pas +'di'i ba lan ri la gnas pa can etwa so übersetzen: „O du, dessen Rinder ihren Aufenthalt auf dem Berg haben, weil [du dort] das Wild als Genußobjekt betrachtest!“
Dị. ad KĀ.T 3.94
· Gśol 'dzin. Tib. Gśol 'dzin (v. l. Bśol 'dzin) entspricht wörtlich Skt. haladhara- „einen Pflug füh- rend; Pflüger“. Skt. Haladhara „der mit einem Pflug bewaffnet ist“ stellt einen wohlbekannten Bei- namen von Krsnas älterem Bruder, der ansonsten unter dem Namen Balabhadra(rama), Balarāma und Baladeva bekannt ist.291
Dt. ad KĀ.T 3.95
· sdig pa can min nam. Es liegt hier zwar ein Widerspruch zum Wortlaut des Grundtextes vor, er läßt sich aber ganz zwanglos erklären. Man braucht nur anzunehmen, daß in der Wiedergabe des Grundtextes nanu nicht übersetzt wurde (der Wortlaut der Übersetzung drückt bereits die Antwort auf die rhetorische Frage aus), während in der Dpan Țīkā das letzte min (nam) die Wiedergabe von Skt. nanu darstellt (dies schließe ich aus der Wiedergabe sdig can, die n) ân-ena entspricht). Aus inhalt- lichen Gründen ist man gezwungen anzunehmen, daß in der tibetischen Interpretation die Negation na sowohl auf nā als auch auf an-enā bezogen wurde.292
Dt. ad KĀ.T 3.98
· de ltar snan mi 'chad pa'i rgyu. Dazu vgl. Dț. ad KĀ.T 3.107; s. auch Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Erklärung zur selben Strophe (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 571-572, 576).
· 'phye bo. Tib. 'phye bo ist hier in der Bedeutung „eine verkrüppelte [Frau]“ zu verstehen (tib. 'phye bo „verkrüppeltes Wesen“), was semantisch nicht weit entfernt von der Bedeutung „eine bucklige Frau“ ist. Offenbar will Dpan Lo tsa ba mit dieser Bemerkung gleich auf KĀ.T 3.109 hinweisen, wo die Vañcitprahelikā exemplifiziert wird. Gemeint ist also, daß man anstatt an die Schöne (mdzes ma) aus Kanyakubja an eine verkrüppelte (genauer wäre „bucklige“) Frau denkt. Bei 'phye bo ist die feh- lende Genuskongruenz auffällig.
289 Vgl. die Bemerkung zu Dt. ad KĀ.T 3.44. 290 Tib. byar könnte theoretisch auch eine Abbreviatur für bya bar darstellen. 291 Vgl. MANI 1975, s. v. Balabhadra. 292 Vgl. Rin spuńs pa Nag dban 1968, S. 307/16-21, Fol. 181a6-181b1: rje bo khyod brtse ba cun zad kyan med pa'i skyes bu dam pa min źin sdig pa med pa'an min te nes par sdig che'o |.
Page 576
562 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Dt. ad KĀ.T 3.100
· btags pa ba. Der Ausdruck btags pa ba ist bemerkenswert. Es scheint, als ob Dpan Lo tsā ba btags pa durch die Anfügung des Suffixes ba substantivieren bzw. als Terminus technicus bezeichnen wollte. Dieser Wortlaut wird auch von Bstan 'dzin chos kyi ñi ma bestätigt: btags (geschr .: btag) pa ba ste dnos don gtso bo ma yin pa'i phyir na phal par gyur pa'i don bkod nas |.293
Dị. ad KA.T 3.103
1 pa I : Lies: *pa'i? Die tibetische Syntax legt nahe, daß es sich bei don de gsal bar byed pa, das si- cherlich auf tadarthaprakāśanāt (Rt. ad KĀ 3.103) beruht, um ein Attribut von sgra gźan handelt. Da- her würde man eher byed *pa'i erwarten.
Dt. ad KĀ.T 3.108
· rim pa las ma 'das par phral bar bya'o. So hat Dpan Lo tsā ba Skt. anatikramayan viśleșayet (Kāt. 1.1.22; Ed. EGGELING 1874-78, S. 7) wiedergegeben. LIEBICHs Übersetzung des Sanskrittextes dieses Sūtra lautet wie folgt: „Man soll trennen, ohne (den auslautenden Konsonanten des vorhergehenden Wortes) hinüberschreiten zu lassen.“ Dazu bemerkt er noch: „Gemeint ist wohl: wenn man aber die Worte (beim Sprechen) voneinander trennt, so hat dieses Herüberziehen des auslautenden Konsonanten zum folgenden Wort zu unterbleiben; eine Bemerkung, die an sich ziemlich überflüssig, vielleicht durch den Charakter der indischen Silbenschrift geboten oder wenigstens für den Anfänger zweck- mäßig war.“294
Dị. ad KĀ.T 3.109
· 'Khrul pa. Zur tibetischen Wiedergabe von Skt. bhāmā- „zornige Frau“ vergleiche man die tibeti- sche Übersetzung von Srīdharasenas Abhidhānaviśvalocana, s. v. bhāmaḥ, Ed. JAMSPAL 1992, S. 245 [1430a].
· Bden pa la 'khrul pa la 'Khrul pa źes brjod pa ltar min gi phyogs gcig gis kun mtshon pas *Ka nya kub *dza źes pa yul gyi khyad par 'ga' źig gi mdzes ma brjod par 'dod pa la. „Weil durch einen Teil eines Wortes das ganze [Wort] gekennzeichnet wird, so wie man [etwa] für Satyabhāmā (Bden pa la 'khrul pa) [einfach] Bhāmā ('Khrul pa) sagt, so wünscht er [d. h. der Dichter, bzw. Dandin] hier eine Schöne zu bezeichnen, die aus einem bestimmten Land [kommt], das Kanyakubja heißt.“
4 *pas : [pa] I. Die Lesart der Handschrift ist nicht sicher zu entziffern, aber ich nehme an, daß hier ursprünglich *pas gestanden hat.295
Dị. ad KĀ.T 3.110
· Dpan Lo tsä ba interpretiert die Strophe offenbar absichtlich so, wie der Leser den Sanskrittext prima facie verstehen dürfte, nämlich: „Der Gänserich produziert mit seinem Mund liebliche Töne, er reibt [seinen] Körper und küßt mit [seinem] Schnabel den mit Dornen besetzten Stengel der Lotus[blume].“
293 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 574. 294 Übers. LIEBICH 1919, S. 15-16. 295 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 579: ... 'chi med lha'i bu mo la ...
Page 577
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 563
Dt. ad KĀ.T 3.111
4 *la : śin I. Die Soziativpartikel ergibt keinen guten Sinn. Man erwartet hier die Lokativpartikel la, wie dies im Grundtext der tibetischen Übersetzung in den kanonischen Ausgaben zu lesen ist. Der Aus- druck mdzes la kommt auch weiter unten in Dpan Lo tsā bas Erklärung zur selben Strophe vor.
· Zur abschließenden Erklärung in der Dpan Țīkā vergleiche die ausführlichere Erläuterung im Kom- mentar des Rin spuns pa Nag dban: 'on sbyor ba 'di śin tu go bde bas gab tshig gi mtshan ñid ji ltar źes na 'gyur gyi khyad par las Bod skad du ji bźin pa żig pa ste | Rgya skad la śin tu go dka' żes don bcom pa ltar yod pas na rab bcom gyi gab tshig ces bya'o | | Bod skad du 'di'i dper [185b] brjod la | ha ha mi sgrogs mkha' 'gros mtshan | żes pa lta bu 'thad par mkhas pa'i dban po Dpan lo sogs țī ka mdzad sna ma rnams kyis gsuns pa ltar nes pas 'thad do |.26 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma zitiert zum Teil die Dpan Țīkā: ... yons su ma grags pa'i sgra de rnams kyis brjod don bcom pa ltar snan bas rtogs dka' ba'i tshig sbyor de lta bu'i gab byed kyis gab bya'i don sbas pa'o | | de ñid Bod skad la dper brjod na | hā hā mi sgrogs mkha' 'gros mtshan | | źes pa'i nag lta bu rnam pa gsal lo | | źes Dpan lo chen pos gsuns pa ltar ro |.297
Dị. ad KĀ.T 3.113
6 nits'i : nitsa'i I. Die Schreibung des Vokals °a im Auslaut des Terminus technicus nic (in tibeti- scher Transliteration: nits) vor dem 'a chun ergibt sich zwangsläufig aus dem Charakter der tibetischen silbischen Schrift. Da allerdings das erwähnte Suffix als nic und keinesfalls als nica bezeichnet wird, sollte man eigentlich den Vokal tilgen. Dieses Problem bei der Transliteration solcher Sanskrit-Begrif- fe (pratyāhāras u. ä.) war den tibetischen Kommentatoren sicherlich bewußt. Eine Lösung stellte die absichtlich (aber nicht konsequent genug) durchgeführte getrennte Schreibung der transliterierten Be- zeichnung des jeweiligen Suffixes und der darauffolgenden auf 'a chun anlautenden Partikel.298 Einige tibetische Gelehrte folgen allerdings einer anderen Praxis. Ihre Lösung des Problems besteht darin, anstatt das transliterierte Suffix und die Partikel durch einen Tsheg zu trennen, unter dem auslautenden Konsonanten des Suffixes, der direkt vor dem 'a chun der Partikel steht, ein von den indischen Schrif- ten entlehntes Viräma-ähnliches Zeichen beizufügen. Ein Beispiel für dieses Verfahren findet sich in der Ausgabe von Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar.299 Dabei fällt jedoch auf, daß die Genitiv- partikel gyi trotzdem in ihrer Sandhi-Form 'i angefügt wird, so als ob der auslautende Vokal davor aus- gesprochen wird. 10 * la nwul* : nyu pa I. Der Schreiber hat anscheinend die Lokativpartikel la ausgelassen und außer- dem das Aksara la in nwul als ein Tsheg und ein darauf folgendes pa verlesen. Seine Vorlage war wohl ebenfalls in der Dbu-med-Schrift angefertigt. Die vorgeschlagene Konjektur ist im Sinne des Sanskrit- Sūtra und entspricht der kanonischen Übersetzung, wie sie im Peking-Tanjur vorliegt.
· byed pa po la nwul dan trts dan ats'o. Bemerkenswert ist, daß Dpań Lo tsā ba das Cāndravyāka- rana in der tibetischen Übersetzung des Thar pa Lo tsā ba Ñi ma rgyal mtshan und Jetakarna gegeben hat, wie sie in den Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Narthang und Peking zu finden ist. Im Derge- und Cone-Tanjur findet sich dagegen die Übersetzung des Blo gros brtan pa. Man hat früher angenommen,
296 Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 309/16-309/21, Fol. 185a6-185b1. 297 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 581-582. 298 So z. B. in 'i und tāp 'i in Dț. ad KĀ.T 3.113. 299 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 584.
Page 578
564 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
daß dieser Übersetzer mit Dpan Lo tsä ba Blo gros brtan pa identisch ist.300 Im Derge-Tanjur lautet die Übersetzung dieses Sūtra folgendermaßen: byed pa po la n[w]u la tr tsa | a tsa rnams so |.301 18 *a : nal I. Das Akşara a wurde vom Schreiber als nal verlesen, was auf eine Vorlage in der Dbu- med-Schrift hinweist. Tib. *a dza entspricht Skt. aja in Cān. 2.3.15.
Dị. ad KĀ.T 3.121
2 nu *ma : nu m I. Nach nu sieht man ein Zeichen, das in etwa wie ein Anusvära aussieht. Ich gehe davon aus, daß dieses Zeichen im Zusammenhang mit der nach nu fehlenden Silbe ma steht. Der Text- verlust ist möglicherweise noch größer, weil man nach nu *ma auch 'i dkyil 'khor erwartet.
· lo'i sgra ni. Man vergleiche Dpan Lo tsā bas Bemerkung zu lo (tshul de la mi bzod pa gsal bar byed pa'o) mit ähnlichen Erklärungen in der späteren tibetischen Kommentarliteratur.302
Dị. ad KA.T 3.122
10 pa de dag : dan deban I. Eine tentative Übersetzung des vorderen Teil des Satzes könnte etwa folgendermaßen lauten: „Was die beiden Wörter ka und īsa angeht, so hat man, wenn diese beiden vereint sind, das Wort keśa mit der Bedeutung „Haar“.“ Die Stelle ist nicht vollständig klar. Eindeu- tiger auf die Verschmelzung von ka und īśa, die das versteckte Wort keśa ergibt, weist Bod mkhas pa Mi pham.303
· +de [m]in thams cad pa gan dan Hs. Unklar. Man erwartet, daß hier auf den üblichen Sinn von kena und īšah hingewiesen wird, nämlich „mit wem?“ bzw. „mächtig, (über alle) herrschend“. Sollte thams cad pa ein Reflex von „(über alle) herrschend“ sein?
Dt. ad KĀ.T 3.124
4 ma * bslabs pa rtogs* : ma gtod I. An dieser Stelle hat Dpan Lo tsā ba offenbar Ratnaśrījñānas Er- klärung anadhītasiddhamātrkāpratītivipralambhāt übersetzt. Das überlieferte ma gtogs par ergibt hier allerdings keinen Sinn und hinterläßt den Eindruck einer lectio facilior. Daher möchte ich *rtogs par statt gtogs par lesen. Ich nehme an, daß dadurch Skt. °pratīti° übersetzt wurde.304 Was die Entspre- chung von Skt. anadhīta° betrifft, so vermute ich, daß in der Dpan Țīkā dafür ursprünglich ma bslabs pa gestanden hat.305 Möglicherweise wurde im Laufe der Überlieferung bslabs pa (Skt. -adhīta°) versehentlich weggelassen. Übrig blieb nur ma (Skt. an-) und dies führte zur Verderbnis ma gtogs par. Mit tib. grub pa'i yi ge'i man nag gibt Dpan Lo tsā ba sinngemäß Skt. °siddhamātrkā° wieder.306
300 Dazu VERHAGEN 1994, S. 53-55, 109, 231-232 und 273-275 [CG 1, 24]. 301 D, Tôh 4269, Bd. 49, S. 490/55, Fol. 3a5. 302 Z. B. Rin spuńs pa Ńag dban 1968, S. 310/45, Fol. 188b5: lo źes pa sna ma la ma *rans pa'i tshig go, und ähnlich auch in Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 591: ... brjod pa la ma rans pa gsal bar byed pa'i phyir lo'i sgra smos pa'o. 303 Vgl. Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4572, Fol. 28a2: ke na dan i śa mtshams sbyar ba yin la | yi ge phyis pa'i ke śa skra la 'jug pas | ...; s. auch Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 591-592. 304 Man beachte, daß in der nachfolgenden Erklärung go bar für Skt. °niścaya° steht. 305 Vgl. Dț. ad KĀ.T 3.123: ma bslabs pas. 306 Tib. yi ge'i man nag entspricht wörtlich Skt. varnasamāmnāyah, das die Paraphrase von Skt. mātrkā darstellt (vgl. Rț. ad KĀ 3.123 und Dț. ad KĀ.T 3.123).
Page 579
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 565
Dt. ad KĀ.T 3.125
5 gñis pa : gra sa I. Die vorliegende Verderbnis ist vermutlich so zustande gekommen, daß ein Schreiber die Zahl zwei, die in einer Vorlage der Dpan Țīkā anstelle von gñis gestanden hat, als gra verlesen hat. In der Dbu-med-Schrift sehen die Zahl zwei und die Ligatur gra tatsächlich sehr ähnlich aus. Den Ausdruck thad kar gñis pa bźin du mthun verstehe ich folgendermaßen: „jeweils einzeln mit dem zweiten [d. h. dem anderen] harmonierend“. Zu der vorgeschlagenen Konjektur vergleiche man die Erklärung zu rim pa ñams in Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar: snar mdor bstan pa'i go rims dan phyis de rgyas par bśad pa'am | min kyan snar bstan pa dan phyis bśad pa gñis la go rims kyi 'brel pa yod pa dag rim pa mthun dgos kyan mi mthun pa rim pa ñams pa dan |.307
. Chos mon pa mdzod du. Die tibetische Ubersetzung von Vasubandhus Abhidharmakośakārikā und Abhidharmakośabhāsya wurde von Jinamitra und Dpal brtsegs angefertigt.308 Eine französische Wiedergabe dieser Stelle aus dem Chinesischen bietet DE LA VALLÉE POUSSIN.309 Unter Skt. mrdvindri- ya- (tib. dban po rtul po) wird „a man of inferior wisdom“ verstanden, und Skt. tīksnendriya- (tib. dban po rnon po) bedeutet „a man of superior wisdom“.310 Zu Skt. śraddhādharmānusārin- (tib. dad dan chos kyis rjes 'bran ba) gibt HIRAKAWA die folgende Erklärung: „There are two ways to enter the darśanamārga, one is for a man of inferior wisdom (mrdvindriya [ ... ]), and the follower of this way is called the śraddhānusārin [ ... ], the other is for a man of superior wisdom (tīkșnendriya [ ... ]), and the follower of this way is called the dharmānusārin [ ... ]."311 Laut Dpan Lo tsa bas Aussage hat Dpal brtsegs Skt. mrdutīksnendriyau mit dban po rno rtul de dag tu ins Tibetische übersetzt und dabei die beiden Glieder des Kompositums mrdutīksne° in umgekehrter Reihenfolge wiedergegeben.312 Dem Sanskrittext entspricht die Wortfolge rtul rno.
Dt. ad KĀ.T 3.128
· Das Brda sprod pa'i gźun gi sñin po gsal ba, ein knappes, aus 85 Strophenzeilen bestehendes gram- matisches Werk, das auch unter dem Titel Dpan lo'i śog gcig ma „Die aus einem Folio [bestehende
307 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 594. 308 S. TT 5590-5591, Tôh 4090-4091; im Peking-Tanjur findet sich die von Dpan Lo tsā ba zitierte Stelle im Bd. Gu (258), Fol. 21a3-4, Otani-Ausgabe, Bd. 115, S. 124/43-4, und im Bd. Nu (259), Fol. 19a8-19b1, Otani-Ausgabe, Bd. 115, S. 248/48-51; dort steht richtig rtul statt brtul. 309 S. DE LA VALLÉE POUSSIN 1925, S. 193-194. 310 S. HIRAKAWA 1973, S. xxxxi, und HIRAKAWA 1978, s. vv. dban po rtul po, dban po rnon po. 311 HIRAKAWA 1973, S. xxxxi. Nebenbei darf hier auch HIRAKAWAs Erklärung zu den beiden Begriffen Skt. sattvaloka- (tib. sems can kyi 'jig rten) und Skt. bhājanaloka- (tib. snod kyi 'jig rten) zitiert werden, die weiter unten in Rt. ad KĀ ad 3.126 bzw. in Dt. ad KĀ.T 3.126 erwähnt werden: „[ ... ] the illu- sional world is explained from two sides ; one is the world of sentient beings (sattva-loka), and the other is a world as a place in which the sentient beings live (bhājana-loka)." (HIRAKAWA 1973, S. xxXv). 312 Man vergleiche auch Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Erklärung, die größtenteils auf der Dpan Țīkā beruht: 'di 'dra ba gźan yan Chos mnon pa mdzod du | dban po rtul rno de dag tu | dad dan chos kyi rjes 'bran ba | źes Rgya dpe ltar bsgyur na yod kyan | slob dpon chen po Dpal brtsegs kyis kyan don la rton par mdzad nas | dban po rno rtul de dag tu || de dań chos kyi rjes 'bran ba | | żes bsgyur ba lta bu'o | | źes Dpan lo chen pos gsuns pa tshig kho na'i rim pa la rton pa'i dban du byas na 'thad pas de bźin no | (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 605-606).
Page 580
566 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Lehrschrift] des Dpan Lo [tsā ba Blo gros brtan pa]" bekannt ist, wurde laut einer von VAN DER KUIJP mitgeteilten Angabe des Byan chub rtse mo (1302-1380) von Dpan Lo tsā ba selbst „in 1309 in Dpal ling ba monastery, in the vicinity of [one of] Mi la ras pa's meditation cave[s]" angefertigt.313 Der dazugehörige Autokommentar mit dem Titel Brda sprod pa'i sñin po gsal ba'i 'grel pa sñin po ches cher gsal ba wurde laut derselben Angabe 1339 verfaßt, d. h. dreißig Jahre später und nur drei Jahre vor dem Tod des Dpan Lo tsā ba. Im Kolophon eines Blockdruckes aus Żol par khan wird angegeben, daß dieser Kommentar im Auftrag von Anandavajra und Vajragarbha in dem ersten Monat (zla ra ba) des Sommers (dbyar) 1339 (sa mo yos bu'i lo) im Gun than-Kloster bei Lhasa geschrieben wurde.314 Das Zitat der beiden Strophenzeilen aus dem Brda sprod pa'i gźun gi sñin po gsal ba kann man daher als ein wichtiges Indiz dafür nehmen, daß die Dpan Tīkā im großen und ganzen erst nach 1309 ge- schrieben wurde. Dies entspricht zum einen der Annahme, daß die Dpan Tīkā das Endergebnis von Dpan Lo tsā bas Beschaftigung mit dem Kāvyādarśa und der Ratnaśrīțīkā darstellt, und zum anderen stimmt es mit der Angabe des Kommentators überein, daß er beim Verfassen der Dpan Tīkā seine Ju- gendzeit bereits hinter sich hatte.315 Interessanterweise liefert der Autokommentar Brda sprod pa'i sñin po gsal ba'i 'grel pa sñin po ches cher gsal ba einen weiteren Hinweis für die Datierung der Dpan Țīkā. In seinem Autokommentar bezieht sich Dpan Lo tsā ba mit folgender Bemerkung auf einen von ihm nicht namentlich genannten Sñan nag me lon-Kommentar: 'di'i sgrub tshul Sñan nag me lon gi tī kā'i (geschr. ți ka'i) rtsub mo'i gab tshig na'an yod do.316 Da VERHAGEN der Text der Dpan Țīkā nicht zur Verfügung stand, konnte er nicht feststellen, auf welchen Kommentar genau sich Dpan Lo tsā ba bezogen hat. Er vermutete richtig, daß der gemeinte Kommentar ein tibetisches Werk gewesen sein könnte und zwar am wahrscheinlichsten die Dpan Tīkā selbst. Nunmehr kann kein Zweifel daran bestehen, daß sich Dpan Lo tsa ba auf seine eigene ausführliche Erklärung zu dem Sanskritwort surāh (KĀ 3.113a) in Dț. ad KĀ.T 3.113 bezogen hat, wo er aus dem Cāndravyākaraņa und dem Kātantra zitiert. Da das Brda sprod pa'i sñin po gsal ba'i 'grel pa sñin po ches cher gsal ba laut Kolophon 1339 verfaßt wurde, könnte der dort enthaltene Verweis auf die Dpan Țīkā als ein Hinweis darauf interpre- tiert werden, daß der Sñan nag me lon-Kommentar zumindest größtenteils bereits vor 1339 fertig vor- lag. Da Dpan Lo tsā ba bei der Abfassung des Kommentars nach seinen eigenen Angaben nicht jung gewesen ist, darf angenommen werden, daß die Dpan Tīkā irgendwann im dritten Jahrzehnt des 14. Jh.s abgefaßt wurde. Zu dieser Zeit lebte deren Verfasser bereits mehr als ein halbes Jahrhundert.
313 VAN DER KUIJP 1993, S. 111, Anm. 3. 314 VAN DER KUIJP teilt mit, daß „[a] Lhasa Zhol print of this little text, together with the auto- commentary of 1339, was published in Sde srid Sangs rgyas rgya mtsho et al., Blang dor gsal bar ston pa'i drang thig dwangs shel gyi me long .. with 16 other prints .. (Dolanji: Tibetan Bonpo Monastic Centre, 1979), 267-280.“ (VAN DER KUIJP 1993, S. 111, Anm. 3). Dank VERHAGEN ist nun sowohl der Grundtext als auch der Kommentar in der Form eines Transkriptes aus dem Źol par khan-Blockdruck leicht zugänglich gemacht worden (s. VERHAGEN 2001, S. 375-385; vgl. auch ibid., S. 70-75, insbesondere S. 70, Anm. 259 mit nähe- ren Angaben zu dem Blockdruck). 315 Vgl. das Ende der Dpan Țīkā: ... bdag ni lan tsho yol źin sdug bsnal ches cher drag pos myon ba na ... 316 Zitiert nach VERHAGEN 2001, S. 381.
Page 581
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 567
Dt. ad KĀ.T 3.129
. rna ba ni rgas pa'o. Bei rna ba ni rgas pa'o handelt es sich wahrscheinlich um die tibetische Übersetzung eines Textabschnittes aus dem Śrīsamputatantra.
· Die tibetische Übersetzung der Śrīsamputatantrarājatīkāmnāyamañjarī (kurz: Āmnāyamañjarī, tib. Man nag sñe ma; Tôh 1189, TT 2328) des Abhayākaragupta (Ende des 11. Jh.s und Anfang des 12. Jh.s)317 wurde laut Kolophon vom Verfasser selbst zusammen mit Sans rgyas grags pa übersetzt und dann von Sakyaśrī und Chos kyi bzan po und später auch von Dpan Lo tsā ba korrigiert.318 Bei einer Durchsicht des unedierten Werkes konnte ich die von Dpan Lo tsa ba zitierte Stelle leider nicht genau lokalisieren. Man muß jedenfalls damit rechnen, daß der zitierte Text wörtlich in der vorhandenen tibe- tischen Übersetzung nicht zu finden ist, denn Dpan Lo tsa ba dürfte den von ihm als unsinnig bezeich- neten Text korrigiert haben. Indem er sich auf Dpan Lo tsa bas Erklärung stützt, schreibt Bstan 'dzin chos kyi ñi ma folgendes: 'di'i dper brjod kyi rnam pa śin tu gsal ba ni Man nag sñe ma'i 'gyur ma legs pa źig na | zla ba las mdzes pa'i rtsa la źon pa dan | ras nā'i drug pa khro bo dan 'byun po ste Bdud las rgyal *lo (geschr .: po) | źes lo tsā bas don ma go bźin du Rgya dpe las bsgyur ba la de ltar yod pa 'di rnam par gsal bar snan no | źes Dpan lo chen pos gsuns pa ltar yin te | skyon 'di ni nag tshig tshogs pa de rnams don gcig tu bsdur med pa la 'jog go |.319
Dt. ad KĀ.T 3.130
. der mtshon zin de'i nams 'don pa la. Dieser Ausdruck läßt sich etwa so übersetzen: „wenn dort gezeigt und sein Geist expliziert wird“; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 597; źes pas myos pa sogs de rnams kyi nag dper brjod pa dan | de dag gi lad mo dan | so so'i ñams 'don pa'i tshe smad pa'am skyon min te |.
D. ad KĀ.T 3.131
1 pa'i nag tshig : pa 'ga' źig I. Die Handschrift der Dpan Tīkā scheint an dieser Stelle verderbt zu sein. Zum einen paßt pa 'ga' żig nicht in den Kontext und zum anderen erwartet man hier das Pratīka nag mit einer Paraphrase.320 Auch wegen der anschließenden Definition aus dem Amarakośa kann man annehmen, daß das ursprüngliche Pratīka nag durch tshig (oder eventuell: tshig tshogs pa) paraphra- siert wurde.321 Die Entstehung der mutmaßlichen Verderbnis pa 'ga' zig anstelle von pa'i nag tshig (tshogs pa) läßt sich durch graphische Ähnlichkeit erklären.
· | sup dan tin'i mtha' can tshig | bya ba'am byed can ldan pa nag | Im tibetischen Tanjur findet sich die von Kīrticandra und Yar luns pa Lo tsā ba Grags pa rgyal mtshan (ca. 1295- gestorben nach 1378)322 angefertigte und von Źa lu Lo tsā ba Chos skyon bzan po (1441-1528) überarbeitete tibetische
317 Über den Verfasser dieses Werkes s. BHATTACHARYYA 1949, Introduction, S. 9 ff., WARDER 1980, S. 485. 318 Vgl. CORDIER 1909: XIX 319 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 596-597. 320 Vgl. Rt. ad KĀ 3.131: ekam ca tad vākyam cety ekavākyam padyātmakam gadyam vā. 321 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 598: sup dan tin'i mtha' can gyi tshig tshogs pa'i nag śa lo ka gcig dan gñis la sogs pa'am; s. auch Dt. ad KĀ.T 3.101: nag tshig tshogs pa'i. 322 Zu Yar luns pa Lo tsā ba Grags pa rgyal mtshans Lebenszeit vgl die Bl. Ann .; s. noch NAUDOU 1968, S. 204-205, HAHN 1974, S. 24-25, VERHAGEN 1994, S. 93-94.
Page 582
568 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Übersetzung des Amarakośa. Der von Dpan Lo tsā ba zitierte Text lautet dort folgendermaßen: | tin sup yi mtha' tsa na tshig | | bya ba dan ni byad ldan pa |.323 Si tu Paņ chen Chos kyi 'byun gnas (1699-1774) schreibt in seiner Edition des Textes: bya ba'am byed pa ldan pa'i tin sup mtha' can gyi tshig gi min ni | bā kyam | tshig |.324 Dpan Lo tsā ba hat die in der Dpan Țīkā herangezogene Definition anscheinend selbständig übersetzt.
Dị. ad KĀ.T 3.134
1 bdag I ante corr. : dag I post corr.' Der Schreiber hat zunächst sicherlich bdag geschrieben. Ob dann das Akşara ba absichtlich von erster oder zweiter Hand getilgt wurde, läßt sich schwer ent- scheiden. Möglicherweise handelt es sich hier nur um ein verblaßtes ba. Zu beachten ist, daß in der ka- nonischen Überlieferung, d. h. in allen fünf Tanjur-Ausgaben (CDGNQ), und darüber hinaus auch in den außerkanonischen Textzeugen KST einheitlich dag überliefert wird. In YTZT findet sich anderer- seits das richtige bdag. Die Lesart bdag ist auch im Grundtext von J bezeugt, im Kommentartext steht allerdings dag. Genau umgekehrt ist die Lage in L: dort steht dag im Grundtext (d. h. genauso wie in D), während im Kommentartext bdag zu lesen ist. 2 *gis : gi I. Die Konjektur *gis entspricht dem überlieferten Wortlaut des Sñan nag me lon. Ich kann die Funktion der Instrumentalpartikel im Grundtext allerdings nicht erklären. Es liegt nahe, den Instrumental in Übereinstimmung mit der Sanskrit-Vorlage zu einem Genitiv zu konjizieren. In diesem Fall würde man davon ausgehen, daß Son ston und Laksmīkara den Sanskrittext mechanisch übersetzt haben. Aus zwei Gründen zögere ich jedoch: zum einen wegen der einhelligen tibetischen Überliefe- rung (mit Ausnahme der Dpan-Tīkā-Handschrift), zum anderen weil auch der Genitiv an dieser Stelle stilistisch unschön ist. Man würde eher einen Lokativ (bdag *la) oder einen Terminativ (bdag *tu) er- warten.325
Dt. ad KĀ.T 3.146
4 *rims pa ñams pat : Lies: *'bad pa ? Gibt es hier Textverlust? Der überlieferte Kommentartext zu dieser Strophe ist besonders knapp und teilweise unverständlich, weshalb der Verdacht entsteht, daß hier Textverlust vorliegt. Man vergleiche Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 606: ... 'brel pa nes par śes pa'i rgyur 'gyur bas dgos pa de'i phyir ched du 'bad nas rim pa ñams par byas pa yin na rim pa las 'das kyan skyon min par mkhas pa sñan nag mkhan rnams kyis smra'o.
Dt. ad KĀ.T 3.149
3 *kwa : kra I. Das subskribierte r erscheint nicht in der üblichen Schreibform des Subskriptes r, sondern in der Form des Basisbuchstaben r (bzw. ra). Anscheinend konnte der Kopist das subskribierte w in seiner Vorlage aus irgendeinem Grund - etwa wegen eines mechanischen Defektes oder aufgrund mangelhafter Sanskrit-Kenntnisse - nicht richtig erkennen. Dabei wurde das subskribierte w ohne die senkrechte Linie geschrieben, so daß das zustande gekommene Zeichen nun einem kleinen Basisbuch- staben r (bzw. ra) ähnelt.
323 D, Tôh 4299, Bd. 50, S. 218/71-4, Fol. 140b1-4; Q, TT 5787, Bd. 140, S. 135/56-7, Fol. 9a6-7. 324 LOKESH CHANDRA 1965, Bd. Cha, Fol. 22a1, S. 11/21. 325 Man vergleiche hierzu etwa die tibetische Übersetzung von Haribhattajātakamāla 14.9ab (s. HAHN 1976, S. 39) und z. B. Dt. ad KĀ.T 3.123.
Page 583
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 569
Dt. ad KĀ.T 3.153
· ñi ma'i rigs ni Bu ram śin pa'i rigs su byun ba'o. Da zum einen im überlieferten Text des Kom- mentars mchog rnams dan 'grogs mi dban ... 'dis lta byed nicht erläutert wird und zum anderen ñi ma'i rigs in der Strophe als Attribut von mi dban fungiert, entsteht der Eindruck, daß der Text hier nur lückenhaft überliefert ist. Im Kommentar von Bstan 'dzin chos kyi ñi ma, der den Anfang von Dpan Lo tsä bas Erklärung zu dieser Strophe nahezu wörtlich wiederholt, steht das folgende: ... de la ñi ma ste Bu ram śin pa'i rigs las byun ba'i rgyal po 'dis mi mchog gzan rnams dan 'grogs nas lta bar byed do.326 Sollte der überlieferte Text der Dpan-Tīkā-Handschrift doch vollständig sein, so wird man an- nehmen müssen, daß Dpan Lo tsā ba die Strophe nur auszugsweise kommentiert hat.
· Bu ram śin pa'i rigs. Dpan Lo tsā bas Erklärung beruht sicherlich auf Ratnaśrījñānas Paraphrase sūryānvaya°, allerdings entspricht tib. Bu ram śin pa'i rigs wörtlich Skt. Ikşvākukula -. 327
· ma wa na su ra ra wa rnams mtsho dus 'jig rten rnams *kyis dal 'gro can. Dpan Lo tsā ba bietet Ratnākaraśāntis Definition des Mandākrāntā-Metrums328 auf Tibetisch in einem Wortlaut, der von den bekannten Versionen im tibetischen Tanjur leicht abweicht. Man vergleiche die kanonische Überset- zung: ma wa na su ra ra wa rnams mtsho dus 'jig rten rnams kyis dal gyis gnon.329 Interessanterweise übersetzt Dpan Lo tsā ba Skt. mandākrāntā- hier mit tib. dal 'gro can und nicht wie im Kanon mit dal gyis gnon. In der tibetischen Übersetzung der Vrttamālāstuti des Jñānaśrīmitra führt Dpan Lo tsā ba hingegen den Begriff dman yan mnan für Skt. mandākrāntā- ein.330 Snar than Lo tsā ba bezieht sich ebenfalls auf Ratnakaraśāntis Definition. In der vorhandenen Handschrift seines Kommentars lautet der Text wie folgt: ma wa na su ra ra wa rnams la mtsho dus 'jig rten gyi nal bso (geschr .: so) yod pas dal 'gro yin.331 In der Derge-Ausgabe des Kommentars von Rin spuns pa Nag dban wird die Definition in folgendem Wortlaut überliefert: ma wa na su ra ra wa rnams mtsho dus 'jig rten dal 'gro can.332
· de nas gsum pa bam źes pa ni rigs kyi skad dod bam śa źes pa min gi dkyil yin pas nal bso mi ruń ba'i phyir nal bso ñams pa ste. Dpan Lo tsā ba spricht von einer angeblichen dritten Zäsur nach der 13. Silbe. Dies mutet seltsam an, denn eine Zäsur nach der 13. Silbe wird bei dem Mandākrāntā- Metrum m. W. nirgendwo gelehrt. Es kann dennoch kein Zweifel daran bestehen, daß Dpan Lo tsā ba gsum pa und nicht bdun pa geschrieben hat, denn die von ihm ausdrücklich erwähnte Silbe vam in ovamśyo ist tatsächlich die 13. (die dritte nach vier und sechs Silben). Darüber hinaus erwähnt der Kommentator schon vorher, daß eine Zäsur jeweils nach vier, nach sechs weiteren und noch einmal nach drei weiteren Silben fällig ist. Es überrascht kaum, daß Bstan 'dzin chos kyi ñi ma, der Dpan Lo tsā bas Erklärung zum Mandākrāntā-Metrum sonst beinahe wortwörtlich wiederholt, ausgerechnet die- sen verdächtigen Textabschnitt weggelassen hat.333
326 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 611. 327 Vgl. Mvy 79. 328 Vgl. mandākrāntā mavanasurarā vah samudrartulokaiḥ (Ed. HAHN 1982b, S. 7). 329 Ed. HUTH 1890, S. 626; v. ll. ma bha, tshon dus 'dzin de dal gyis, rten dal, s. op. cit., S. 23. 330 Vgl. HAHN 1971, S. 176-177. Zur Herkunft des yan s. HAHN 1993, S. 65. 331 Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4601-2, Fol. 479b1-2. 332 Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 314/45-6, Fol. 196b5-6. 333 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 611.
Page 584
570 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
· bya ba ... srun bar byed do. Auch hier wird, wie im Kommentar zur ersten Strophenhälfte, das Subjekt mi bdag (Skt. nrpah) auffälligerweise nicht erwähnt. Entweder liegt hier ebenfalls ein Text- verlust vor, oder Dpan Lo tsā ba hat sich an Unverständlichkeit grenzend knapp ausgedrückt.
· brjod 'dod tsam du bas so. Dazu sagt Bstan 'dzin chos kyi ñi ma folgendes: skabs 'dir de ltar bśad pa la Dpan lo chen pos brjod 'dod tsam du bas so żes glan ka mdzad mod kyan źib par ma brtags pa'i gsun du snan ste | Rgya gar pandi tas brtsams pa'i gźun rtsa ba ñid Bod kyi 'grel pas 'gog mi rigs par ma zad mi 'thad pa med pa'i rgyu mtshan bkod zin pa * lta (geschr .: ltar) la rgya 'grel gñis ka nas kyan de bźin du bśad do |.334 Zu brjod 'dod tsam vgl. Jä, s. v. brjod: „Tar. [Taranatha, history of the propaga- tion of Buddhism in India] 210, 7: acc. to Schf. [Dr A. Schiefner]: 'a mere supposition'; but in a passage in Mil. [Milaraspa's hundred thousand Songs] it seems to denote the (conceited) habit of con- stantly proposing one's own opinion, and so it might also be understood in Tar."
Dị. ad KĀ.T 3.154
4 pa yas kyi sa rnam bcad byas pas pa yah : sa .. yaḥ I. Dpan Lo tsā bas Kommentar zu KĀ.T 3.154 ist in der mir vorliegenden Handschrift der Dpan Tīka nur unvollständig überliefert. Die Text- lücke betrifft die grammatische Erklärung zu pa yah. Da aber Bstan 'dzin chos kyi ñi ma in seinem eigenen Kommentar gerade diese Stelle in extenso zitiert und dabei Dpan Lo tsā ba auch namentlich erwähnt hat, ist es möglich, die Textlücke auszufüllen. In Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar lautet der Text folgendermaßen: ci ltar nal bso ñams pa ma yin źe na | Dpań lo chen pos | pa yas źes pa la rnam dbye dan po'i gcig tshig si phyis pa'i pa yas kyis (sic) rnam bcad byas pas pa yah źes grub pa lta bu la | tshig gi mtha' rnam dbye si sogs phyis pa na'an | phyis pa'i lhag ma gnas pa de tshig ñid du brda sprod pa ba (sic) rnams kyis nes par byas pa de bźin du żes dper brjod par mdzad pa 'di lta bu'i rigs gźan yan ci rigs par 'byun ba de bźin du 'dir yan tshig sna phyi mtshams sbyor ba'i rnam dbye'i lus 'gyur nya dan nya (sic) sogs pha rol tu byun kyan | ... 335 Der Abschnitt zwischen Dpan lo chen pos und żes dper brjod par stellt offenbar das Zitat dar.
Dt. ad KA.T 3.155
· 'dir tog gi skad dod ke tu źes pa yin źin | rkań pa'i mtha' yi ge brgyad pa ke źes pa bdun pa'i tshig mtha' yin pas nal bso ma ñams kyan mi sñan pas span bar bya ba yin no || „Hier ist ketu die Ent- sprechung von tog. Ein Päda-Ende [wie hier] mit der ke lautenden achten Silbe ist zu vermeiden, auch wenn aufgrund dessen, daß die siebte Silbe [schon] ein Wortende bildet, [formal] keine Zäsurver- letzung vorliegt, denn so etwas ist unangenehm.“ Vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4673-4, Fol. 483a3-4: ke tu źes pa yod cin | de yań | yi ge brgyad pa'i rkan pa'i mthar ke tu źes byuń ba (geschr .: pa) de | bdun pa'i tshig mtha' yin kyan | nal bso (geschr .: so) mod pas mi sñan pas span bar bya'o ||.
334 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 612. 335 Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 613-614. Vgl. auch Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4635-4643, Fol. 481a5-481b3: pa yas źes pa'i min la rnam dbye dan po'i gcig tshig si [481b] byin nas | gsal byed las kyan no |1 źes pa'i mdos | si *phyis (geschr .: phyin) nas | pa yas kyi sa de | re pha dan sa dag gis rnam par bcad bya'o ||" źes pas rnam bcad du gtan bas | pa yaḥ żes pa 'grub pas tshig yin la | de lta bu'i tshig mtha' rnam dbye si sogs phyis pa'i lhag ma | pa yah su gnas pa de tshig ñid du *brda sprod par byed pa rnams kyis nes par byas pa'i dpe de bźin du | [1 Kāt. 2.1.49: vyañjanāc ca (Ed. EGGELING 1874-78, S. 36); " Kāt. 2.3.63: rephasor visarjanīyah (Ed. EGGELING 1874-78, S. 75)].
Page 585
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 571
Dt. ad KĀ.T 3.156
· rkan pa'i mtha' phal che ba dań. Auch in diesem Fall weicht Dpan Lo tsā bas Wiedergabe der Stelle aus Ratnākaraśāntis Chandoratnākara 1.3b (pādānteșu bahulam guru ... ) von der kanonischen Übersetzung ab. Im tibetischen Tanjur lautet der Text folgendermaßen: rkan pa'i mtha' rnams su man po źig lci ba dan ... 336
Dt. ad KĀ.T 3.157
· Am Anfang des Kommentars zu dieser Strophe erwartet man den Ausdruck dper brjod ni o. ä.337
· Die tibetische Übersetzung von KÄ 3.157 ist in den Quellen in unterschiedlichen Fassungen über- liefert worden. Anhand dieser Unterschiede ist die editorische Nacharbeit der tibetischen Gelehrten am Sñan nag me lon besonders deutlich erkennbar. Auch in diesem Fall ist es am wahrscheinlichsten, daß GNQ die ursprüngliche Fassung von Son ston und Lakşmīkara bewahren. Der dort überlieferte Text ist aus der Sicht der tibetischen Metrik korrekt, läßt allerdings nicht erkennen, daß in der Sanskrit-Vorlage ein metrischer Fehler vorliegt. Diese Tatsache hat die späteren Bearbeiter offenbar gestört, weswegen sie den Wortlaut von Son stons und Laksmīkaras Übersetzung geändert und dabei auf verschiedene Weise den metrischen Fehler im tibetischen Text selbst veranschaulicht haben. In JYT richtet man sich nach den Regeln der tibetischen Metrik. So erscheinen im ersten Stro- phenviertel sechs Silben (mit bsil statt rab bsil), während es im dritten Strophenviertel acht Silben gibt (mit gsar pa statt gsar). Damit verstößt man gegen das tibetische Metrum.338 Die Übereinstimmung zwischen J und YT deutet darauf hin, daß J bei der Anfertigung von YT konsultiert wurde. In DL sowie in I und ST verfährt man anders. In dieser Fassung ist das erste Strophenviertel sechssilbig (wie in JY1) und somit aus der Sicht der tibetischen Metrik um eine Silbe zu kurz. Anderer- seits ist das dritte Strophenviertel neunsilbig (mit gsar pa rnams statt gsar) und somit nach indischer Metrik um eine Silbe zu lang. Schließlich findet sich in ZT noch eine weitere Fassung. Dort besteht das erste Strophenviertel aus sieben Silben (mit rab bsil wie in GNQ sowie auch in K), während das dritte Strophenviertel neun- silbig ist und wie in DILST lautet. Man könnte daraus schließen, daß sich der Redaktor hier nach den Regeln der indischen Metrik gerichtet hat. Mit Hinblick auf das Anustubh-Metrum hat man im ersten Fall eine Silbe zu wenig und im zweiten Fall eine Silbe zu viel. Interessanterweise war das erste Stro- phenviertel auch in ST ursprünglich siebensilbig, allerdings ist die Silbe zwischen zer und bsil nach- träglich getilgt worden. Weil man auch in Bstan 'dzin chos kyi ñi mas Kommentar rab bsil und nicht nur bsil liest,339 dürfte angenommen werden, daß Si tu Pan chens Text ebenfalls rab bsil lautete und daher mit der Fassung in ZT identisch war. Daraus ließe sich folgern, daß ZT die Fassung von Źa lu Lo ts ba bewahrt hat und diese auch von Si tu Pan chen übernommen wurde. Der für YT verantwortliche Gelehrte hat aber den Text unter dem Einfluß von J geändert. Wie man zu der Tilgung in ST gekommen ist, läßt sich nicht genau feststellen. Es scheint so, als ob in Si tu Pan chens Original (d. i. im Arche- typus ơ) rab bsil gestanden hat, während die Korrektur erst bei oder nach der Anfertigung des Block-
336 Ed. HUTH 1890, S. 2. 337 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 616: de bźi rim pa bźin 'chad pa las | yi ge ñun ba'i dper brjod ni und weiter unten noch: lhag pa'i dper brjod ni. 338 Eine Strophe im Anustubh-Metrum wird auf Tibetisch in der Regel mit jeweils sieben Silben pro Strophenviertel wiedergegeben. 339 S. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 616.
Page 586
572 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
drucks von Si tu Pan chens Ausgabe vorgenommen wurde. Diese Korrektur wäre am ehesten mit dem Einfluß einer Textversion wie in DLI zu erklären.
Dt. ad KA.T 3.160
· mtshuns pa 'dra ba'i yi ge la rin por 'gyur te phyi ma'an dbyi'o. Es ist bemerkenswert, daß in der von Dpan Lo tsā ba zitierten tibetischen Übersetzung von Kāt. 1.2.1 (samānah savarņe dīrghībhavati paraś ca lopam) phyi ma statt pha rol für Skt. parah steht. Diese Tatsache könnte als Argument dafür herangezogen werden, daß die tibetische kanonische Übersetzung des Kalāpasūtra nicht von Dpan Lo tsä ba angefertigt wurde. Laut den Kolophonangaben wurde die Sanskrit-Grammatik von Blo gros brtan pa gsum pa (dem dritten Sthiramati) übersetzt. In der späteren tibetischen Tradition gibt es Ver- suche, diesen dritten Blo gros brtan pa mit Dpan Lo tsā ba Blo gros brtan pa zu identifizieren.340
Dt. ad KĀ.T 3.161
12 *i : e I. Derselbe Fehler findet sich auch in der Handschrift des Kommentars von Snar than Lo tsa ba.341 Die Textzeugen mit den Kommentaren von Rin spuns pa Nag dban und Bod mkhas pa Mi pham dagegen lesen richtig i.342 Die fehlerhafte Schreibung e statt i läßt sich paläographisch erklären. Wenn der untere Teil des i-Bogens fehlt, sieht der Rest des Zeichens wie der Vokalhaken von e aus. Da das °i von Skt. api (KA 3.160d) gemeint ist, besteht kein Zweifel daran, daß i und nicht e richtig ist.
Dt. ad KĀ.T 3.162
· mgrin pa dan rgyud las byun ba'i dbyans dag dan rol cha. Tib. mgrin pa, rgyud und rol cha ent- sprechen Skt. kantha-, vīna- und vamśa -. Diese Erklärung zu tib. glu (Skt. gīta-) in der Dpan Țīkā be- ruht sicherlich auf Ratnaśrījñānas Kommentar, in dem diese drei Begriffe aus Nātyaśāstra 28.10 zitiert werden. In diesem Fall hat der tibetische Kommentator die Sanskrit-Strophe nicht vollständig ins Tibe- tische übersetzt, sondern nur ihren Inhalt stichwortartig wiedergegeben.
Dt. ad KA.T 3.163
· thos pa Rig byed dan bcas pa'i yid ches pa'i gnas kyis gsuns pa. Son ston und Lakșmīkara haben mit tib. thos bcas gsuns pa anscheinend Skt. saśrutih smrtih wiedergegeben. Tatsächlich überliefern manche Sanskrit-Handschriften, nämlich die Mss. AU, den Text so. Dieser tibetische Text dürfte Dpan Lo tsā ba gewisse Schwierigkeiten bereitet haben, denn hier war es für ihn kaum möglich, die ihm vor- liegende tibetische Übersetzung in Übereinstimmung mit der Erklärung Ratnaśrījñānas zu bringen, der sicherlich sasmrtih śrutih kommentiert hat.343 Zu tib. yid ches pa'i gnas vergleiche man lun Rig byed la sogs pa yid ches pa (Dt. ad KA.T 3.126) und mchog yid ches pa'i gnas min pa rnams *kyis (Dt. ad
340 Dazu vgl. VERHAGEN 1994, S. 90-92; s. auch VERHAGEN 2001, S. 411-412. 341 Vgl. Snar than Dge 'du dpal 1976, Bd. II, S. 4793-5, Fol. 489a3-5. 342 Vgl. Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 3165, Fol. 199a5, und Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4713, Fol. 35a3. 343 Auch LOKESH CHANDRA hatte anscheinend Probleme mit dieser Strophe gehabt, denn in sei- nem Wörterbuch verzeichnet er tib. gsuns pa aus KA.T 3.163 als Entsprechung von Skt. śruti und tib. thos als Wiedergabe von Skt. smrti (vgl. LC Suppl., s. vv. thos, gsuns pa). Die Entsprechungen sollte man trotz des tibetischen Textes vertauschen.
Page 587
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚIKĀ 573
KĀ.T 3.148). Letzteres steht für Skt. aśiştair anāptaiḥ (Rt. ad KĀ 3.148).344 Die spätere tibetische Kommentartradition wurde zum Teil stark von der Dpan Tīkā beeinflußt; vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4831-4, Fol. 491a1-4: lun ni thos pa dan bcas pa'i gan zag thub pa chen po'i dran son rgyas pas gsuns ni yid ches pa'i lun ñid de | de yan 'Jam dpal gyi rgya * cher (geschr .: che) 'grel par | (dasselbe Zitat aus dem Kommentar zu Mtshan yan dag par brjod pa) ... żes pas | sargyas pa la sargyas pa'i lun dan | phyi rol pa la phyi rol pa'[i] Rig byed la sogs pa rnams lun tshad ma ñid yin te |; Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 316/32-3, Fol. 199b2-3: thos pa Rig byed dan bcas pa (sic) yid ches pa'i gnas rnams kyis gsuns pa lun yin te (anschließend mit dem Zitat aus dem Kommentar zu Mtshan yan dag par brjod pa); Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 620-621: thos pa ni Rig byed la sogs pa yid ches pa dan bcas pa'i gnas kyis gsuns pa lun ñid de Mtshan yan dag par brjod pa'i rgya cher 'grel du ... (Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 620-621).
· Die tibetische Übersetzung der von Dpan Lo tsā ba zitierten Strophe aus Mañjuśrīkīrtis345 Āryamañju- śrīnāmasamgītițīkā ad Āryamañjuśrīnāmasamgīti 83c lautet nach den Tanjur-Ausgaben aus Peking und Derge folgendermaßen:346
lun ni yid ches tshig yin te ñes zad lun du śes par bya | | ñes pa zad par brdzun (D, rdzun Q) gyi tshig | | smra bar mi 'gyur rgyu med phyir Dieselbe Strophe wird in der gleichen Reihenfolge der Strophenviertel wie in der Dpan Tīka auch von den späteren tibetischen Kommentatoren zitiert.347
Dt. ad KĀ.T 3.164
· In BANERJEEs Ausgabe findet man die ersten drei Strophenviertel von KÄ.T 3.164 in einer Reihen- folge, die in keiner der tibetischen Textzeugen zu belegen ist. In der modernen Ausgabe erscheint Zeile a als Zeile c, Zeile b als Zeile a und Zeile c als Zeile b. Diese Reihenfolge, die genau dem Sanskrittext entspricht, erklärt sich am wahrscheinlichsten durch einen Eingriff des Herausgebers. Darauf weisen BANERJEEs eigene Worte hin: „In a rare instance, e.g., in śloka III.64, the second line in the xylograph stands as third, and the third line as second in the printed Sanskrit text.“348 Der Herausgeber hat offen- bar vom Sanskrittext ausgehend den tibetischen Text eigenständig geändert. Anhand der Dpan Țīkā
344 Vgl. auch APTE, s. vv. āpta, āptavāc „2. the Vedas or Sruti; a word of authority (said to apply to Smritis, Itihāsas and Purāņas also, which are considered as authoritative evidence)“, āptaśruti „1. the Vedas; 2. Smritis &c.“ 345 Der Verfasser ist vermutlich mit dem in den Blauen Annalen erwähnten Gelehrten Mañjukīrti identisch, der seinerseits Schüler von Näropa (956-1040) und Kommilitone von Abhayākara war (vgl. Bl. Ann., S. 760, 795). Die tibetische Übersetzung des langen Kommentars zur Aryamañjuśrīnāmasamgīti wur- de von Śraddhäkaravarman, Kamalagupta und Rin chen bzan po angefertigt und findet sich im tibetischen Tanjur (Q, TT 3357, Bd. 74, S. 226/21-312/47, Fol. 135a1-351a7; D, Tôh 2534, Bd. 30, S. 33/63-86/67, Fol. 15b3-301a7). 346 Q, TT 3357, Bd. 74, S. 277/38, Fol. 263b8; D, Tôh 2534, Bd. 30, S. 65/43, Fol. 226b3. 347 Vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 4832-3, Fol. 491a2-3, v.1. brdzun statt rdzun; Rin spuńs pa Nag dban 1968, S. 316/33, Fol. 199b3, v. 1. yid kyi statt yid ches; Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 621. 348 BANERJEE 1939, S. xxiii-xxiv; diese Beschreibung kann so nicht richtig sein. BANERJEE meint anscheinend, daß die erste, zweite und dritte Zeile im Blockdruck in dieser Reihenfolge der dritten, der ersten und der zweiten Zeile des Sanskrittextes entsprechen.
Page 588
574 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
kann man zwar nicht sicher feststellen, in welcher Reihenfolge die Strophenzeilen in Dpan Lo tsā bas Vorlage gestanden haben, aber der zitierte Grundtext im Kommentar des Bstan 'dzin chos kyi ñi ma,349 des Schülers von Si tu Pan chen, läßt kaum ein Zweifel daran, daß der Text genauso auch in Si tu Pan chens Ausgabe gelautet hat. Daher ist BANERJEES Änderung zurückzuweisen.
Dt. ad KĀ.T 3.165
· pad skyes ral pa'i nags ñal 'jig rten dban phyug źabs sen sen ge des khyed sruns. Der von Dpań Lo tsa ba zitierte Text stimmt zwar nicht genau, aber doch weitgehend, mit Son stons und Lakşmīkaras Übersetzung von Lokeśvaraśataka 38d überein.350 Er dürfte die Strophe aus dem Kopf zitiert haben. Dies erklärt die Abweichungen hinsichtlich des Titels, des Wortlautes und der Silbenzah1351 hinrei- chend. Mir ist kein weiterer Hymnus auf Avalokiteśvara bekannt, weder aus dem Sanskrit noch aus dem Tibetischen, der eine auch nur annähernd ähnliche Zeile aufweist.
· nags *phug sen ges bsruns pa'i ri dags bźin. Die kanonische tibetische Übersetzung dieses Stro- phenviertels, die während der sogenannten „ersten Verbreitung der buddhistischen Lehre in Tibet“ (tib. knapp sna dar) etwa am Anfang des 9. Jh.s von Vidyākarasimha und Mañjuśrīvarman angefertigt wur- de, lautet wie folgt: ri phug sen ges bsruns pa'i ri dags (dwags D) bzin.352 Indem er nags statt ri geschrieben hat, scheint Dpan Lo ts ba absichtlich den Wortlaut der tibetischen Übersetzung geändert zu haben, um den von ihm beschriebenen Widerspruch zur Örtlichkeit - Löwen leben nur im Wald, nicht im Gebirge - zu vermeiden.
· Bod mkhas pa Mi pham zitiert Dpan Lo tsā bas Kommentarerklärung von de bzin du bis zum Ende wörtlich und erklärt anschließend wie folgt: sen ge la rigs du ma yod de | gans la gnas pa dan | nags la gnas pa dan | 'dam sen du grags pa dan | sen ge rkan pa brgyad pa yan ste Bha ra tar
| rka pa brgyad pa gyen mig can | śa ra bha ni nags na (MDH; na MBH) spyod | sen ge 'joms par yan dag 'gro | | thub pa der ni nes par zugs (MDH; bzugs MBH) |
| źes te de la Śa ra bha yan zer ro | | Sprin chen po'i mdo' las | yan de'i tshe gans kyi ri la gnas pa'i sen ge'i rgyal po Rin chen padma żes bya ba (MBH; ba'i MpH) sen ge'i rgyal po 'bum phrag du ma dan lhan cig tu żes dan | Rgya cher rol pa'i mdor" | gans kyi ri bo'i nos las sen ge'i phrug (MBH; phru MpH) gu dag 'ons te | żes sogs kyan (om. MpH) yul dan 'gal lo mi gsun gran |.353
I Tib. Sprin chen po'i mdo (Skt. Mahāmeghasūtra). Tib. Rgya cher rol pa'i mdo (Skt. Lalitavistarasūtra).
349 S. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 620. 350 Vgl. Śoń stons und Lakșmīkaras Übersetzung von Lokeśvaraśataka 38d (Skt. lokeśasyānghri- simhaḥ kamalabhavajațāraņyaśāyī śivāya): pad skyes ral pa'i nags (nag Ed.) ñal 'jig rten dban po'i źabs kyi sen ge khyed rnams źi ba'i slad gyur cig (Ed. KARPELÈS 1919, S. 399). 351 Dpan Lo tsā ba hat die Strophenzeile mit 17 Silben übersetzt, während Son ston und Lakşmī- kara in Übereinstimmung mit dem Sanskrit-Original 21 Silben pro Zeile verwenden. Das Lokeśvaraśataka ist im Sragdhara-Metrum abgefaßt. 352 Q, TT 5650, Bd. 128, S. 15/41, Fol. 33b1; D, Tôh 4150, Bd. 45, S. 444/51, Fol. 31a1. 353 Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4741-3, Fol. 36b1-3, und Bod mkhas pa Mi pham 1980, S. 420-421; vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 622-623 (dort steht brgyad pa Ša ra bha ra grags pa yan yod de | anstelle von brgyad pa yan ste, nags la bskyod anstelle von nags la spyod, żes pa dan | anstelle von źes te de la Śa ra bha yan zer ro, rgya che statt rgya cher und phru statt phrug).
Page 589
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 575
Dt. ad KĀ.T 3.170
6 dan : dan gāndha ra dan I. Dpan Lo tsā ba erwähnt hier auf Tibetisch die sieben Noten der indi- schen Musik ('dres pa = Skt. nişāda, khyu mchog = Skt. rsabha, sa 'dzin pa = Skt. gāndhāra, drug las skyes = Skt. şadja, bar ma = Skt. madhyama, blo gsal = Skt. dhaivata und lna pa = Skt. pañcama). In der überlieferten Aufzählung paßt der Begriff gāndha ra (für *gāndhā ra) allerdings nicht, da gāndhā ra die Transliteration von Skt. gāndhāra darstellt. Dessen tibetische Entsprechung sa 'dzin pa wird gleich im Anschluß erwähnt. Vielleicht war gāndhā ra ursprünglich eine Randbemerkung zu sa 'dzin pa, die erst später irrtümlich in den Grundtext des Kommentars übernommen wurde.
Dt. ad KĀ.T 3.171
. Lun phran *tshegs kyi 'grel pa. Die tibetische Übersetzung des Āgamakşudrakavyākhyāna des Śīlapālita (tib. Tshul khrims bskyans) wurde von Srībuddhaśānti und Dge ba'i blo gros angefertigt und ist im Tanjur unter dem Titel Lun phran tshegs kyi rnam par bśad zu finden (TT 5617, Tôh 4115).354
Dt. ad KA.T 3.172
. 'Dul ba rgya cher 'grel du | sen ge'i skra ser skyar gsuns pas so || Vermutlich hat Dpan Lo tsā ba mit 'Dul ba rgya cher 'grel die meines Wissens nur auf Tibetisch erhaltene Vinayasūtratīkā (tib. 'Dul ba mdo'i rgya cher 'grel pa) des Dharmamitra gemeint. Die tibetische Übersetzung dieses Werkes wurde von Jinamitra und Klu'i rgyal mtshan (Ende des 8. und Anfang des 9. Jh.s) angefertigt und fin- det sich im Tanjur (TT 5622, Tôh 4114).355 Es war mir nicht möglich, die von Dpan Lo tsa ba zitierte Stelle in diesem voluminösen Werk (im Peking-Tanjur 464 Folia umfassend) zu identifizieren. In der späteren Kommentarliteratur beziehen sich die tibetischen Kommentatoren ausdrücklich auf diese Stelle in der Dpan Țīkā. Man vergleiche Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 627: skabs 'dir Dpan Țīk tu | de bźin du senge la g.yu ral yod do źes pa'an ste 'Dul ba rgya cher 'grel du | senge'i skra ser skyar gsuńs pas so | | źes pa la | yan rje Bod mkhas pas sna ma bżin du senge la rigs man bas skra yan gcig las ser skyar bśad pas thams cad la khyab pa ma yin no | | zes gsuns kyan senge la rigs man ba dan de'i bye brag 'ga' źig la g.yu ral yod pa'i khuns kyan btsal na rñed sla ba ma yin cin | don du ni senge'i g.yu ral zer ba 'di Bod yul na yons su grags | Rgya gar na senge ral dmar can zer ba yin | ... 356
Dị. ad KĀ.T 3.174
· Śon ston und Lakşmīkara haben den Sanskrittext wahrscheinlich mit Absicht nicht wörtlich übersetzt. Der einheitlich überlieferte tibetische Text lautet in deutscher Übersetzung folgendermaßen: „Der Buddha hat die geformten Dinge für vergänglich erklärt. Das ist ja wahr. Trotzdem weilt diese Cakora- äugige [Frau] auch heute noch in meinem Herzen.“ Hier handelt es sich um eine beabsichtigte Umfor- mulierung des ersten Teiles, durch die vermieden werden soll, daß dem Buddha eine falsche Aussage in den Mund gelegt wird. Hierdurch wird der Widerspruch zur Logik direkt zu Tage herausgestellt und muß nicht mehr erschlossen werden, wie dies im Sanskrittext der Fall ist. Im Kommentar zu dieser Strophe übersetzt Dpan Lo tsā ba mehrere Ausdrücke wörtlich aus der Ratnaśrītīkā, aber er folgt dennoch der Struktur des tibetischen Grundtextes. Vielleicht, weil der tibetische Text dem Sanskrit-
354 Vgl. CORDIER 1915: LXXXI.1 355 Vgl. CORDIER 1915: LXXXV.1-LXXXVI.1. 356 Vgl. Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4763-4, Fol. 37b3-4.
Page 590
576 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
Original nicht wörtlich entspricht, hat Si tu Pan chen in seiner zweisprachigen Ausgabe den Sanskrit- text geändert. In S wird seine Version folgendermaßen transliteriert: | su ga taih sam ska rā bha ngam | | sa tye na tsa kși tā hi bai | | ta thā pi sā usw. Falls dies auf einem sprachlich und metrisch korrekten Text beruht, müßte dieser etwa folgendermaßen gelautet haben: sugataih *samskriyabhangah satyena * cakşito hi vai | tathāpi sā usw. In BANERJEES Ausgabe wird der Text jedoch anders angegeben: suga- taiḥ samskrtābhangaḥ satyam evodito 'pi cet | tathāpi sā usw. BANERJEE entfernt sich weit vom Wort- laut des Blockdrucks, wobei sein Text wegen der Wiederholung von api weder schön ist noch den ge- forderten Sinn liefert. Im vorderen Satzteil müßte die korrekte buddhistische Position genannt wer- den - es sei denn, er setzt ein sonst nicht belegtes *abhanga- im Sinne von bhanga- an.
D. ad KĀ.T 3.175
· Laut Samkhya-Lehre, dessen Begründer Kapila ist, gibt es kein Entstehen aus etwas Nichtseiendem. In dieser philosophischen Schule wird also genau das Gegenteil dessen vertreten, was ihr in der Stro- phe zugeschrieben wird.357 Es ergibt sich daher ein Widerspruch zur Logik. Śon ston und Lakşmīkara haben die Strophe nicht wörtlich übersetzt. In der ersten Strophen- hälfte haben die Übersetzer den Sinn geändert, so daß die Behauptung über die Unmöglichkeit der Ent- stehung aus etwas Nichtseiendem genau der These der Samkhya-Lehre entspricht. Die Begründung in der zweiten Strophenhälfte steht dann im Widerspruch zur Samkhya-These. Auf diese Weise ergibt sich auch im tibetischen Text ein naheliegender Widerspruch zur Logik. Si tu Pan chen hat später die Strophe wörtlich übersetzt. Ähnlich wie im Fall von KÄ 3.174 muß man auch hier über entsprechende Kenntnisse (in diesem Fall der Samkhya-Lehre) verfügen, um den Widerspruch zur Logik erkennen zu können. Im tibetischen Text ist der Widerspruch ganz explizit gemacht worden, indem die Übersetzer zwei offenbar widersprüchliche Aussagen in einem Satz zusammengebracht haben. Die tibetische Stro- phe läßt sich folgendermaßen übersetzen: „Die Anhänger [der Lehre] des Kapila verkünden zurecht, daß nur etwas Seiendes zur Entstehung gelangt. Denn wir sehen, daß nur etwas Nichtseiendes zur Ent- stehung gelangt.“ Obwohl die tibetische Übersetzung dieser Strophe formal vom Sanskrittext abweicht, richtet Dpań Lo tsā ba seinen Kommentar nach Ratnaśrījñānas Erläuterungen zum Sanskrittext. Diese Tat- sache ist auch Bstan 'dzin chos kyi ñi ma aufgefallen.358
Dt. ad KĀ.T 3.176
5 ba'i źes I. Der vorliegende Text ist sicherlich unvollständig, da nicht denkbar ist, daß ursprünglich źes direkt nach 'gal ba'i gestanden hat. Vor dem folgenden źes bśad par dam bcas nas „nachdem er angekündigt hat ... , darzulegen“ erwartet man noch wenigstens das vierte Strophenviertel 'jug pa dag ni bstan par bya, damit der Inhalt der Ankündigung vollständig wird, wie es auch bei Bstan 'dzin chos kyi ñi ma der Fall ist.359
357 Vgl. Sāmkhyakārikā 9 und Vācaspatimiśras Tattvakaumudī (10. Jh.) dazu (Ed. SRINIVASAN 1967, S. 96-104; Übers. GARBE 1891, S. 559-565). 358 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 629: Dpan țīk tu'an dnos por yod pa ma yin pa skye ba la gnas pa *snar (geschr .: sna) yod kho na 'byun bar brjod mod ces bkral ba ltar Rgya 'grel dan mthun pas legs śin ... 359 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 631: de nas lun chos kyi bstan bcos dan bcas pa'i rig byed dan 'gal ba'i 'jug pa ga yin pa dag ni 'dir bstan cin bśad par bya'o || źes dam bcas nas | de dper brjod pa ni |.
Page 591
PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN ZUR AUSGABE DER DPAN ȚĪKĀ 577
Dt. ad KĀ.T 3.177
· gan me bźag pa bu skyes pa rnams *bai śwa na rī la mchod sbyin sgrub par byed do. Dpań Lo tsā ba hat das in der Ratnaśrīțīkā herangezogene Zitat ins Tibetische übersetzt. Diese tibetische Überset- zung findet sich in ähnlichem Wortlaut auch in den späteren tibetischen Kommentaren; vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 5002-3, Fol. 499b2-3: de yan Rig byed kyi gźuń 'ga' źig las | gań bu skyes pa rnams me bźag pa'i bai śwa na rī la mchod sbyin bsgrub (sic) par byed do; Rin spuńs pa Nag dbań 1968, S. 318/21-2, Fol. 203b1-2: gań me ma (sic) bźag pa bu skyes pa rnams bai śwa na ri'i mchod sbyin sgrub par byed do; in Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4775, Fol. 38a5 erscheint der Text in demselben Wortlaut wie in der Dpan Tīkā.
Dt. ad KĀ.T 3.180
· Dpan Lo tsā bas Wiedergabe de nas de *yi bsod nams stobs kyis der 'dam rdzab med par 'dam las skyes pa byun von Šresthijātaka 4.19ab (Skt. puņyānubhāvād atha tasya tasminn apankajam pankajam udbabhūva)360 aus Āryaśūras Jātakamālā weicht leicht von Vidyākarasimha und Mañjuśrīvarmans Übersetzung ab.361
Dt. ad KĀ.T 3.184
1 gźal bya : gźan lud I; vgl. Skt. prameyah bzw. aprameyah. An dieser Stelle erwartet man die tibetische Entsprechung von Skt. prameya -. Deshalb kann das überlieferte gzan lud (für ~ lugs) „die Art und Weise der anderen [Menschen]“,362 kaum richtig sein. Es handelt sich hier offenbar um eine Verderbnis von *gżal bya *. Wie diese Verderbnis zustande gekommen ist, läßt sich nicht mehr feststellen. Zur Entstellung des Textes hat wenigstens teilweise die phonetische Ähnlichkeit zwischen gźal bya und gźan lugs beigetragen. Interessanterweise findet sich in GNQ ein ähnlicher Überliefe- rungsfehler, wobei dort gźan bya yin für Skt. prameyah neben gźal bya min für Skt. aprameyah steht.
4 *mi : om. I. Im Kommentar wird gźal bya min (Skt. aprameya-) erklärt. Daher darf angenommen werden, daß im Laufe der Überlieferung das vor gsal ba zu erwartende *mi ausgefallen ist. Für diese Annahme sprechen auch die späteren tibetischen Kommentare.363
Dt. ad KĀ.T 3.185
· Khyad par du 'phags pa'i bstod par. Die tibetische Übersetzung von Udbhatasiddhasvāmins Viśe- sastava (tib. Khyad par du 'phags pa'i bstod pa), dessen Sanskrit-Original verlorengegangen ist, wurde von Rin chen mchog (779-840) und Sarvajñadeva angefertigt und von Dpal brtsegs Rakșita revidiert. Der Khyad par du 'phags pa'i bstod pa ist das erste Werk im Stotra-Band des Tanjur. Eine muster- gültige kritische Ausgabe samt einer deutschen Ubersetzung des Textes und der sich daran anschlie-
360 Ed. HANISCH 2005, Teil 1, S. 3218-19. 361 Vgl. Q, TT 5650, Bd. 128, S. 8/25, Fol. 15a5; D, Tôh 4150, Bd. 45, S. 439/57, Fol. 13b7 - in DQ steht mthu yis statt stobs kyis. 362 Tib. gźan lugs wird in ZHD folgendermaßen erklärt: ran gi 'dod lugs la ltos pa'i gźan gyi lugs te grub mtha' gźan (ZHD, s. v. gźan lugs). Tib. gźal bya ist andererseits die übliche Wiedergabe von Skt. prameya (Mvy 4513; vgl. YAMAGUCHI 1974, s. vv. gshal bya, prameya). 363 Vgl. z. B. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 635: gźal bya yin yan no bo mi gsal źin mchog dam pa'i don ñid mnon sum gyis rtogs bya'i yul du ma gyur pa'i phyir gźal bya ma yin pa dań ...
Page 592
578 PHILOLOGISCHE BEMERKUNGEN
ßenden, nur auf Tibetisch erhaltenen Viśeşastavațīkā (tib. Khyad par du 'phags pa'i bstod pa'i rgya cher bśad pa) des Prajñāvarman (zweite Hälfte des 8. Jh.s n. Chr.) wurde von SCHNEIDER erstellt.364 · skya bsen bu ni brjod byas na || bsod nams 'gyur źes so sor smra | | gan źig bgrod min bgrod byed pa || de rnams khyod kyi bstan la smad | Diese Strophe lautet in SCHNEIDERs deutschen Über- setzung folgendermaßen: „Man sagt in bezug auf jeden einzelnen (Namen der) Pandavas,/ daß (religiö- ses) Verdienst entstehe, wenn man ihn ausgesprochen hat;/ wer aber etwas treibt, was man nicht treiben soll,/ wird in deiner Lehre getadelt.“365
8 rnams I : dag Ed. SCHNEIDER 1993. In den kanonischen Textzeugen des Khyad par du 'phags pa'i bstod pa wird einheitlich de dag statt de rnams überliefert. Man kann sicher davon ausgehen, daß Dpan Lo tsa ba hier absichtlich dag durch rnams ersetzt hat, genauso wie er auch mit Son stons und Lakşmīkaras Wiedergaben von sanskritischen Pluralformen durch die Partikel dag verfahren hat.366 Diese Strophe wird auch in den späteren Kommentaren zu Sñan nag me lon zitiert und zwar in dem- selben Wortlaut wie in der Dpan Tīka.367
Dt. ad KĀ.T 3.186
1 *rtsom : tsam I. Vgl. Snar than Dge 'dun dpal 1976, Bd. II, S. 5125, Fol. 505b5: bya *sla (geschr .: bla) rtsom bde ba dan | bya dka' ba zun ldan chen mo nas | dbyans sogs nes pa sogs rtsom dka' ba dag gi lam ste und Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 640: rtsom pa bde bas bya sla ba dan | de las ldog pa bya dka' ba dan | zu ldan gyi khyad par la sogs pa'i sñyan nag gi lam rnams dan |.
Dt., Ende
· Am Ende der Dpan Țīkā werden die Namen von Stag sde ba Sen ge rgyal mtshan, Son ston Lo tsā ba Rdo rje rgyal mtshan, Mchog ldan legs pa'i blo gros und Blo gros brtan pa erwähnt.368 Stag sde ba Sen ge rgyal mtshan (1212-1294) war Lehrer sowohl von Son ston Lo tsa ba Rdo rje rgyal mtshan als auch von Dpan Lo tsä ba. In den Blauen Annalen wird berichtet, daß Dpan Lo tsā ba bei Lo tsā ba Mchog ldan das Cāndravyākaraņa und das Kalāpasūtra studiert hat.369 Direkt nach diesem Bericht wird eben- dort auch Dpan Lo tsā bas Studium des Kāvyādarśa knapp erwähnt. Die Vermutung liegt nahe, daß Dpan Lo tsā ba seine Beschäftigung mit dem Kāvyādarśa unter der Leitung von Mchog ldan legs pa'i blo gros begonnen hat. Son ston Lo tsā ba Rdo rje rgyal mtshan ist natürlich der wohlbekannte Über- setzer des Kāvyādarśa. Unter Blo gros brtan pa ist schließlich der Verfasser des Kommentars, nämlich Dpan Lo tsā ba, gemeint.370
364 4 S. SCHNEIDER 1993. 365 SCHNEIDER 1993, S. 67. 366 Dazu s. DIMITROV 2002b, S. 123-127. 367 S. Rin spuns pa Nag dban 1968, S. 319/23, Fol. 205b3 (mit skya bsen); Bod mkhas pa Mi pham 1976, S. 4805-6, Fol. 39b5-6; Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 639 (mit skya bsen). 368 Dieselben Personen werden auch in einem sehr ähnlich lautenden Kolophon am Ende von Dpan Lo ts bas Tshogs gsum gsal ba erwähnt. Wahrscheinlich wurde der Blockdruck dieses Werkes vor 1658 angefertigt (dazu vgl. VERHAGEN 2001, S. 75-79). 369 Vgl. Bl. Ann., S. 786. 370 Vgl. VERHAGEN 1994, S. 88-92.
Page 593
ŚABDĀLAMKĀRADOȘAVIBHĀGA
Die Unterscheidung der Lautfiguren und der Fehler
Kritische Ausgabe des dritten Kapitels von Dandins Poetik Kāvyādarśa und der tibetischen Übertragung Sñan nag me lon samt dem Sanskrit- Kommentar des Ratnaśrījñāna, dem tibetischen Kommentar des Dpań Blo gros brtan pa und einer deutschen Übersetzung des Sanskrit-Grundtextes
Teil 3
Faksimiles, Anhänge, Konkordanzen, Indizes
Von
DRAGOMIR DIMITROV
MARBURG 2007
Page 594
Signet: Der tibetische Gelehrte Dpan Lo tsa ba Blo gros brtan pa nach einer tibetischen Holzdruckaus- gabe des Sñan nag me lon
Page 595
INHALTSVERZEICHNIS
-
Teil Faksimile, Anhänge, Konkordanzen, Indizes
-
Faksimile und diplomatische Abschrift
7.1 Faksimile und diplomatische Abschrift der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīka . 581 7.2 Faksimile und diplomatische Abschrift der Dbu-med-Handschrift der Dpan Tīkā 656
- Anhänge
ANHANG 1 Die zweisprachigen Glossen (Sanskrit-Tibetisch) auf Fol. 1a der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīkā 731 ANHANG 2 Bildliche Darstellung der Yamakas im 3. Kapitel des Kāvyādarśa 733 ANHANG 3 Die Gliederung des Inhalts des 1. und des 3. Kapitels nach der Darstellung Dpan Lo tsa bas in der Dpan Tīkā 738 ANHANG 4 Bemerkungen zur ersten modernen zweisprachigen Ausgabe von BANERJEE 747 ANHANG 5 Bemerkungen zum Grundtext des 3. Kapitels des Kāvyādarśa in der Ausgabe von THAKUR und JHA 749
ANHANG 6 Abbreviaturen und Zusammenschreibungen in den tibetischen Textzeugen 751 ANHANG 7 Tibetische Transliterationen von Sanskritwörtern aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa 754 ANHANG 8 Zitate in der Ratnaśrīțīkā und in der Dpan Țīkā (3. Kapitel) 756 ANHANG 9 Sonderapparat zur Ausgabe der Ratnaśrīțīkā (3. Kapitel) 759 ANHANG 10 Verwechslungen von graphisch ähnlichen Akşaras in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīkā 771 ANHANG 11 Glossar der technischen Begriffe in der Dpan Tīka 775
- Konkordanzen
9.1 Konkordanz zu den nepalesischen Handschriften und den zweisprachigen tibetischen Ausgaben des Kāvyādarśa (3. Kapitel) 791 9.2 Konkordanz zu den kanonischen und den außerkanonischen Versionen des Snan nag me lon (3. Kapitel) 79 9.3 Konkordanz zu vier tibetischen Kommentaren des Sñan nag me lon (3. Kapitel) 807 9.4 Konkordanz zu den in fünf tibetischen Kommentaren zitierten Sanskrit-Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa 815 9.5 Konkordanz zur nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā und zur Dbu-med- Handschrift der Dpan Tīkā 820 9.6 Konkordanz zu den zitierten Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa 828
- Indizes
10.1 Versindex zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa 835 10.2 Versindex zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon 848 10.3 Index zu Ratnaśrījñānas eigenen Strophen vorhanden in der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa 861
Page 596
iv INHALTSVERZEICHNIS
10.4 Index zu den Eigennamen in der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa 862 10.5 Index zu den Eigennamen in der Dpan Țīkā zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon 864
-
Literaturverzeichnis 867
-
Abkürzungsverzeichnis 889
-
English Summary 893
Page 597
- FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT
Page 599
7.1 Faksimile und diplomatische Abschrift der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīkā
Mit der vorliegenden diplomatischen Abschrift der nepalesischen Handschrift der Ratna- śrītīkā und dem ihr gegenübergestellten Faksimile werden vor allem zwei Ziele verfolgt. Zum einen sollen die Abschrift und das Faksimile dem Leser erlauben, sich ungehindert eine objektive Vorstellung vom Material zu verschaffen, das für die vorliegende partielle Ausgabe von Ratnaśrījñānas Kommentar benutzt wurde. Der unmittelbare Zugang zur Handschrift versetzt jeden Interessierten in die Lage, beliebige Stellen im Manuskript di- rekt zu konsultieren, das Urteil des Herausgebers zu überprüfen und gegebenenfalls sein eigenes Urteil zu bilden. Zum anderen wurde die Abschrift mit der Absicht angefertigt, Material für eine immer noch ausstehende detaillierte paläographische Untersuchung der Newärī-Schrift bereitzustellen. Diese undatierte, aber sicherlich sehr alte nepalesische Palmblatt-Handschrift kann sich als hilfreich für die Systematisierung und Datierung der verschiedenen nepalesischen Schrifttypen erweisen. Der Abschrift ist immer zu entnehmen, wo der Kommentar zu einer bestimmten Strophe beginnt. Die jeweilige Strophennummer, die in der Handschrift selbst fehlt, ist vor dem entsprechenden Kommentarabschnitt im Fettdruck zwischen < > Klammern ange- geben. Die Strophen am Ende der Ratnaśrītīkā wurden durchnumeriert, wobei diese Num- mern ebenfalls in <> Klammern gesetzt wurden. Die Zeilen- und Foliennummer ermögli- chen es dem Leser, schnell eine bestimmte Stelle in der Handschrift ausfindig zu machen. An der Abschrift läßt sich außerdem ablesen, auf welcher Seite in der editio princeps aus dem Jahr 1957 sich der jeweilige Textabschnitt befindet. Die Seitennummern sind im Fett- druck zwischen T T Klammern angegeben. Darüber hinaus werden auch die Foliennum- mer in THAKURs und JHAs Manuskript im Fettdruck zwischen | Klammern mitgeteilt. Im Fall von Fol. 104a und Fol. 124a, die in der Ausgabe von THAKUR und JHA als Faksi- mile vorliegen, sind außerdem noch die Zeilennummer zwischen angegeben. Dieser Arbeit ist eine Konkordanz angehängt, in der angegeben ist, wo der Kommentar zu jeder Strophe aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa in der nepalesischen Handschrift (Hs.), in der editio princeps (Ed.) und in der Handschrift von THAKUR und JHA (Hs.TH/JH) zu suchen ist. In der Abschrift wurde es angestrebt, den Befund der Handschrift möglichst treu und vollständig wiederzugeben, einschließlich der Korrekturen von erster und zweiter Hand sowie aller Randbemerkungen. Die Korrekturen und Glossen am Rand sind genau an der Stelle in den Text eingefügt, wo der Schreiber bzw. der Redaktor ein Auslassungs- zeichen (das sog. kākapada) gesetzt hat. Dabei sind die Randbemerkungen, die sich im oberen Bereich des Blattes befinden, hochgestellt zwischen «› Klammern geschrieben, und diejenigen, die im unteren Bereich zu sehen sind, tiefgestellt in «» Klammern einge-
Page 600
582 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
setzt. Wenn sich die Korrektur in der Handschrift nicht am Rand, sondern direkt über oder unter der Zeile befindet, wird nur der hinzuzufügende Text zwischen « » Klammern hoch- bzw. tiefgestellt. Da die Handschrift anscheinend bereits kurz nach ihrer Fertigstellung vom Schreiber selbst oder einem Redaktor Korrektur gelesen wurde, und die Korrekturen in derselben Schrift eingefügt wurden, ist es zumindest anhand der schwarzweißen Mikro- filmkopie praktisch nicht möglich, sicher zwischen Korrekturen erster und zweiter Hand zu unterscheiden.1 Deshalb wird hier darauf verzichtet, diese nachträglichen Eingriffe in den Text auf verschiedene Weise kenntlich zu machen. Die Ergänzungen werden generell zwischen « » Klammern und die Tilgungen zwischen {{ }} Klammern angegeben. Der Ab- schrift kann so immer entnommen werden, welcher Text sekundär entstanden sein könnte. Der spezielle Charakter der indischen Schrift bedingt es, daß Korrekturen an Vo- kalen, nämlich Tilgungen und Hinzufügungen von Vokalzeichen, in der Abschrift nur auf eine besondere Weise dargestellt werden können. Einige wenige Beispiele genügen, die hier angewandte Darstellungsweise zu veranschaulichen: Der Schreiber hat zunächst surāyā statt surayā geschrieben; nachdem er oder der Redaktor den Fehler bemerkt hat, wurde das Dīrghamätra nach dem °r° getilgt, so daß sich dann nach dem °r° naturgemäß ein °a° ergibt und nunmehr surayā gelesen werden kann. Diese Korrektur wird in der Ab- schrift folgendermaßen angegeben: sur {{a}} aya. In einem anderen Fall mußte der Schrei- ber zwar käñcir schreiben, er hat aber irrtümlicherweise zunächst die Silbe ki° geschrie- ben; darauf hat er das vor dem k° stehende Vokalzeichen des °i° getilgt und dann nach dem k° weiter añcir geschrieben. Diese Korrektur wird in der Abschrift so dargestellt: k{i}}añ- cir. Nicht selten hat der Schreiber eine kleine, Wellenlinie über ein Akşara geschrieben, um damit eine Änderung der Vokalqualität zu erzwingen. Meistens handelt es sich um das ursprünglich vom Schreiber weggelassene Dīrghamātra eines langen a (z. B. akā)gataḥ, womit die Korrektur agatah zu āgatah gemeint ist). Seltener können andere Vokale ebenfalls auf dieselbe Weise umgestaltet werden, etwa ein e zu o (z. B. kleśe«o», wenn kleśo statt kleśe gelesen werden muß) oder ein ai zu au (z. B. patyai«au)), wenn patyau anstelle von patyai zu lesen ist). Wie dem zuletzt genannten Beispiel begegnet man vielen dieser Fälle am Zeilenende, so daß diese Schreibweise nicht als Korrektur, sondern als eine durch Platzmangel bedingte Praxis verstanden werden muß. Unsichere Lesungen werden zwischen [ ] Klammern gestellt. Nicht mehr lesbare oder erhaltene Akşaras werden mit den Zeichen .. bzw. + angegeben, wobei die Anzahl der Zeichen ungefähr der Anzahl der betroffenen Akşaras entspricht. Das Zeichen O steht für den Schnürlochraum. Das einem Doppelpunkt ähnlich sehende Zeichen, das in der
1 Die Aufnahmen, die auf den folgenden Seiten zu sehen sind, konnte ich erst am 18. Januar 2006 machen, als die Druckvorlage bereits fertig war. Für die fotographische Arbeit wurde eine digitale Spiegel- reflexkamera (Olympus E-1) benutzt.
Page 601
FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA) 583
Regel vor dem Schnürlochraum und am Zeilenende stehen kann,2 wird in der Abschrift mit einem Doppelpunkt dargestellt. Es werden außerdem alle anderen Besonderheiten der Handschrift, wie z. B. größere Abstände, Abgrenzungszeichen u. ä., mitgeteilt. Aus techni- schen Gründen und der Übersichtlichkeit halber wurde es vorgezogen, die Foliennummer nicht links von der Abschrift des jeweiligen Blattes zu vermerken, wie dies dem Befund der Handschrift genau entsprochen hätte, sondern sie immer über die Abschrift links zu schreiben.
2 Dieses Zeichen hat eine ästhetische Funktion, indem es die Zeile füllt.
Page 602
584
Fol. *38 (*1) (fehlt) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
Fol. 39a (2a) ना मा दमू दकी मघी नाथादे न नमौनिई की भी नारसी किने ने माने। जान में वो वि कज्मनो की जभाने रुने कहिकी य घाहादिशस क। मगडा
Page 603
Fol. *38 (*1) (fehlt) Fol. 39a (2a) 1 prasarantīti darśayann āha | atyantetyādi | teșām saptānām [93a vikalpānām sambheda sankaro miśratvam uccāvacaprakāraḥ yoniḥ prabhāvo yeşām teşām bhedayonayaḥ | bhedāḥ prakārāḥ |
2 atyantabahavo bhūyānsaḥ | bhavann ekatra śloke ke cid ādiyamakam kva cit madhyayamakam kva cid antayamakam kva cit madhyāntayamakam kva cit madhyādiyamakam kva cid ādyantayamakaņ
3 kva cit sarvataḥ | kva cit madhyāntayamakam | kva cid ādyantayamakam | kva cin madhyādiyamakam | ity evam ete 'nekadhā prasaranti te caite sukhena kriyante prayujyanta iti sukarā
4 s tadviparītāś ca duşkarā iti | dvidhā punaḥ samgrhyante | O tatra teșu sukareșu dușkareșu ca ke cana ke cid bhedā na sarve 'tiprasangādrśyante | udāhriyanta
5 iti || (3.4) || mānenetyādi | sakhi priye jane vișaye 'neOna sangamasukhavirodhinā mānena pratikūlyena saha praņayaparicayo mā bhūt tava māno na kārya
6 iti yāvat | yadi (na)) mānaḥ karttavyaḥ kim idānīņ kriyatām O | yena khaņditā vañcitāsi tasya kaņțham āślişya tam eva priyam krtavyalīkam satrapam salajjam kuru
7 vinayavartmanā tam eva vilakșam vidhehi | ki māneneti śaObdārthapradhānam etat | yamakavyākhyānan kriyate bhāvārthacarccāyām ativistaraprasangāt | i:
8 dam prathamapādādiyamakam iti || (3.5) || meghetyādi | maOdanaḥ kāmaḥ | Ratyā kalatrena saha strīnām mano vigāhate praviśati | kimviśiștam | ha[m]sā:
9 nām madaņ mudatām meghānān nādena nunno nirasto māno 'syeti nunnamānam | mānasaņbādhe hi tasminn āvakāśam asau labhate | idaņ dvitīyapādādiyamakam || (3.6) [Ț204]] || rāja
10 [nv]atya ityādi | catvāraḥ pūrvvādayo 'mbhodhayaḥ parikșeparatnāyogādisādharmyeņa rasānā mekhalā yasyās tasyā urvyāḥ | bhuvaḥ karo hasto baliś ceti śliștam |
11 [tasya grahe | upādāne] caturam bhavyam bhavantam prāpya praja lebhoḥ | rājanvatyaḥ saurājyayo(gaj jātā abhūvan sampratam ādyati trtīyapādādiyamakam || (3.7) || 585
Page 604
586
Fol. 39b (2b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA) शदरलल:बसभोरतसपससस त कस 177311155533511 क बरलल823 कडण कालवाऊके दायु वजूवाधुकी ाय मधू नझुदनू व से नावना वावया जक नवाधन मुज माजा गात्राजी म नाइश श ज्या वैद कावि घा मा ।जसी ा हीीनी वैबि के नोनूु मिजुल की ल नाह गवता था भ। 412127111335531815 Fol. 40a (3a) भाथी ई माभा दर्यि क क थना से ने ज अ शमृ्था दहो वे ना कम न दशकई ने के नामा मे मे नीवे म की कि ी ववधाम के दाददनन द की मशया भ2रर परकल41331111111 कनाविगऊनकम नडा वुनेद उनाक श्ज ने व
Page 605
Fol. 39b (2b) 1 araņyam ityādi | navāhitaih satrubhiḥ kaiś cit palāyanaparāyanair aranyam ākrāntam utsrstagrhair | praviștam | [93b] anyai[s] kankrpāņabhīmojjhitaprāņair divokasām sadma svargga[m̧]
2 ākrāntam ārūdham | kiņbhūtaiḥ padātibhiḥ | rathair nnāgair aśvaiś ca rahitais tyaktai | vipatter durlabhasahāyatvāt | tena vā teșām ācchedāt | idam caturthapādādiyamakam
3 || <3.8) || madhuramm ityādi | ambhojam iva vadanam asyā ity ambhojavadane tava netrayor vibhramam cañcalatvam madhuram ramyam bhram({ā}} arāņām bhrāntyā cāpalena vidambayat{{i}}y anukaro
4 ti madhur vasantaḥ ki nv idam vada brūhi | iti kaś cic cāțuOkāra priyām upalālayati | prathamadvitīyapādādiyamakaņ || (3.9) || vāraņe vetyādi | ya:
5 to yasmān no 'smān antan nāśam nayataḥ | prāpayataḥ | taOva smara raņe | uddāma | kșamaḥ | vāraņo vā hastī ca hayo vā'śvo durddharaḥ sāņgrāmiko nāsti
6 [T205]] tat tasmād aho vicitrīyate vikramas tava vinā raņo {I) Opakaraņena tathāvidhena ca nāsīditā tvayeti | prathamat {{ri) rtīyapādādiyamakam || (3.10) I|
7 rājitair ityādi | tvādrśaiņ śaktisampannair nrpair ājiOtai raņe taikșņyeņa (sauryeņa) rājitair dīptair vasudhā prthvī jīyate punas tadanu vasuno dhanasya dhārayā santa(ā))
8 nena dī(ya))mānayā karaņena hetunā vā trptim abhilāșapaOryantan nīyate ca na kevalam jīyata eva vasudhety atrāpy apekşyam | prathamacaturthapādādiyamakam || (3.11) ||
9 karotītyādi | sahakārasya kalikā mañjarī | utkalikā | utkaņțhā | uttārā | prabalā yasya tayā cottaram bahulam mama manaḥ karoti | paryutsukayatīti yāvat
10 mattasya kokilasya nisvanaḥ śabdo py eșa manmano madhuraḥ | utkalikottaram | manmanaḥ karotīti prakrtam | dvitīyatrtīyapādādiyamakam || (3.12) || katham ityādi | 11 tavopalambhe samāgame | āśā manorathaḥ | tasyā vihatau vighāte | ihāsyām satyām tādrśī | abhilāșacintanānusmrtiguņakīrttanodvegavilāponmā Fol. 40a (3a) 1 davyādhijadatākrameņa pravrddhāvasthā'ngam nāśayatīty anganāśinī daśamī tādrśīm ity api pațhyate | tatrānganām tādrśī tvadanurāgaparavaśām iti vyākhyeyam
2 ārodhum āsādayitun kathan nālam na samarthā | ārohaty aiva nātra sandehaḥ | tad anukampyatām anganā varākī kiņ | strīvadhapātakadohadonati [94a7 dvitīyacaturthapā
3 dādiyamakaņ || (3.13) || nigrhyetyādi | Ț206|| taruņā vrkșeņa bālaiḥ pallavaiḥ śobhamānena netre vigrhya krstānām vikşiptamanasaḥ taruņān yūnah | alino bhramarāḥ
4 nalinesūnmukhā pravrttāḥ | netra cakșuși nigrhya darśaOnasubhagatayā grhītvā karșanti | abhimukhīkurvanti | ubhayadarśanarasavyākulās taru
5 ņā iti yāvat | trtīyacaturthapādādiyamakam || <3.14) || viśadetyādi | sarasa idam sārase jale kiņbhūte viśanto vigāhamānā āmattāḥ
6 sārasā(ḥ) pakșiņo yasmin | yat viśadāmattasāra: Ose vyavasthitā viadā śuddhā hamsīyam virahinām udvejanīyatvāt | madhureņāpi kutsi
7 tenāvisahyena rutena śabdena hetunā karaņena vāOntakasya mrtyor āmișam grāsam kurute kratheti | hantīti yāvat | prathamadvitīyatrtī
8 yapādādiyamakam vikalpitaņ || (3.15) || vișamam itya(ā)di | malayānilaḥ | mamānandanaḥ pīdāhetur madanah | apodham | apagatam malam ata iti | apo
9 ḍhamalayā viśadayā indoḥ kalayā saha madanan kāman nāma vișam vișamam āśunāśakatvāt | anvety anusarati | upanayatīty arthaḥ | anvety anukaro
10 tīti vā vyākhyeyaņ | malayānilaś candrakalā ca tādrgatyantatāpakaratvān madanāyata ity arthaḥ | prathamadvitīyacaturthapādādiyamakam || <3.16) || 587
Page 606
588
Fol. 40b (3b) मानिवी हादि।जन अ मवेनिअरभ बइ जीर लेज न नक रअइयाग नमा मी(ननीजूने ुमेऊक मा नै नी का ििकक दलीभ क लकाल FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
वकीरकशन विधीमेंरक थादजी स नें विक अया भ न द लीनि थडा क निधका नाभि
60 Fol. 41a (4a) कयमी हा ्डी माला भ मिना म:कय 8 धाल नककीय घाश्षिदिविवय अय मय न क्षं । एडर्क ने लाद।वने नें कि ना नन्न कीनानम कवम नधिर वय माशन मे वकहड़ा झुना इडो ने मे नदयजा डानवि ए माना ान शव कलि विभ क ही नायि कहामी
Page 607
Fol. 40b (3b) 1 māninītyādi | ananga tava nisangatvam tūņiratvam saranikarapūraņayogena mā mām ninīsur netum icchantī māninī kā cid vivakșitā strī hāriņī muktālatālam
2 krtā'nenāhāryam rūpam uktam | svabhāvarūpaguņayogāc ca hāriņī manoharātmā mama tanutām krśatvam prāņasandehavarttī yataḥ | gacchataḥ śarma samāgamasu
3 khaņ jīvitam tanutām karotu prasīdājñāpayainām | deva tvam evāsyāḥ | abhavasīti | prathamatrtīyacaturthapādādiyamakam || Ț207 3.17) || jayatetyādi | mama priye matpri
4 ye tava mukhenāsmān evam mukharān | jayatā vaśīkurOvatā'katham na vidyate kathā'syety avacanam vikāśayogena dalāni praśastāni patrāny asmi
5 nn i(ti) dali | prabuddham iti yāvat | ataś ca makaranda: Ololupamadhupa[94b yogāt | alayo 'smin vidyanta iti | alimat | evañ ca guņāyogāt tam u
6 dakam āśrayam alankurvat bhūşayat kamalam padmam paOryāptaguņam api katham | avacanam | na jitam jitam eveti kamalena mukham upamit {{i}} am | dvi:
7 tīyatrtīyacaturthapādādiyamakaņ || (3.18) || ramaņīOtyādi | ramaņī strī kā cid abhimatā ramaņīyā manojñā me mama kiņbhūtā pāțalapușpava
8 d āpāțalam aruņam amśukam yasyāḥ sā tathā saurabhasya sugandhitāyā krtrimasya sahajasya vāspadam bhūmiņ | katham iva tādrśī drśyate | aruņībhūtā sau
9 rī sūryasambandhinī bhā dīptir yasyām tathābhūtā vāruņī paścimā dig iva | ramaņīyeti prakrtam | pādacatuștayādiya {{makam}} «makam uktam) || (3.19) || ādiyamakam avyapetaņ
10 vikalpyopasamharati | ity uktena prakāreņa pādānām ekaśaḥ dviśaḥ triśaḥ caturņņāñ ca | ādau ādir vvā yamakam avyapetam avyahitam vikalpitam a Fol. 41a (4a) 1 nekadhā vibhaktam | tasya yamakasya vyapetasya vyavahitasyāpi na kevalam avyapetasya vikalpāḥ prabhedāḥ ke cit katipaye na sarve varņņyante udāhriyanta i
2 ti || (3.20) || madhur eņetyādi | eņadrśām strīņām mānam priyajanavaimukhyam śabdo pamāna ityādir vācakaḥ śeșo '«vaśișțo 'rthasya vigamāt yasya tam śabdaśeșa
3 m asantam karişyati | madhur vasantaḥ kena madhureņa Ț208Ț| manojñena sugandhinā surabhinā sahakārasyodgamenānkureņaiva kiņ bahunā sa hi «tādrśo māna
4 viruddham)) | rāgam upanayan mānasya śabdaśeșīka Oraņe karaņatvam pratipadyate | prathamadvitīyapādādivartti vyapetayamakam || (3.21) ||
5 karo tītyādi | rāmāņām atitāmraḥ karaḥ pāņiOh tantrīņām vīņāguņānām tādanam vādanam eva vibhramam līlān karoti vidhatte | kānte patyai(au))
6 vișaye śravaņotpalenāvatamsa {{ņ}} kuvalayena tāda Onam prahāram vā seryam īrșayā saha varttamānam sāsūyam karoti kriyāviśeșaņam vā karotī
7 ti prakrtam | tādrśam eva hi karma tasya yogyam | prathaOmatrtīyapād ({i}} ādivişayam vyapetayamakam || (3.22) || śakaletyādi | vātair narttitā mandam a
8 ndolitā [95a] meghānām ālī mālā śakalā sarvā na kā cid evāpo jalāni vimuñcati varșati kalāpasya barhabhār {{ā}} asyollasanam vistāraḥ | tena saha varttate
9 sakalāpollasanayā kalāpinyā mayūrānganayānu nrtyate | vrstyānantaram natyate | prathamacaturthapā[dā]digocaram vyapetayamakam || (3.23) || svayam ityādi
10 kāmini te tava manaś cittam svayam ātmanaiva tādrśavastūnām darśanam antareņa galan nivarttamāno māna eva kalir vigrahaḥ | strījanocitaḥ | [y]ato 589
Page 608
590
Fol. 41b (4b) मा कनिवा कलैका - FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) मान थार के ाने न०्वथ की की रभी कि त म खक वय्को के अमा की ली ले क ी की का च बा ि नी मिना ज ति का वन्य क के जा भरनन घाव श्रसी कमिना के द्ु नु री ए घथ भर्क शमी थकयम कहिकी यथ उवैद्याहा मंबमका ॥ ई सवियादन का जाथिनायक जथा नयायघ विघा न ममाय ु धा दहवीयनय मे क।। कर बभसरतर27385338
Fol. 42a (5a) श्क्षनित ववजार्शशान मझऊल मे छ नजी मक्षेभी वघे, मिदो रमार्किन वदी न ही किनए किया बेक(दा न वानी मैू ज्ञाणा कोर्ल भवला मम शाभूकक म केन नराका नमदनाक बरने शताक की म, नेमिव शामजननीयाम भदिधुन यीकशि्थर mर35531777163133 ना यादर्य कुधूयघाक्षादि शयन शनकमवें की येशा 1डदिम शद।मूनी धयू' नी के किली नोशनमिशजाकम थे
Page 609
Fol. 41b (4b) 1 yasya vā tad galanmānakalir varttate | athāntaram adhya prāvrși ņīyasya taroḥ kalikām (sākşād ivotkalikāņ) drstvā kām kīdrśīm daśām avasthām sprśedabhavet | na vidmaḥ sutaram rāgavaktavyatām
2 yāsyatīti bhāvaḥ | nu | vitarke | dvitīyatrtīyapādādivyapetayamakam || (3.24) || āruhyetyādi | [209] śikhāvalo mayūra candrakasya barhasyānto 'grabhāgaḥ | lasann ākampa
3 mānaś cāru śobhanaḥ candrakānto 'syeti lasaccārucandrakāntaḥ | ākrīdaśailakasya krīdāparvatasya sambandhinīm imām sannihitām candrakāntasya maņe(ḥ) tadrū
4 pām vā sth({a}} alīm bhūmim āruhya nrtyaty eşa yamakavya {{ .. Opetayamakam dvitīyacaturthapādādivyapetayamakam || (3.25) | uddhrtyetyādi | varāheņa kroda:
5 vapușā vișņunā | uddhrtā | jaladher varasyottamasyāhe Oh śeșasyoparisthitā ca yā | asau sarvā urvī prthivī rājakāt rājasamūhād uddhrtā viji
6 tya grhītā | adya samprati te bhujena bāhunā sarvātiOsāyinā dhriyate yathānyāyam paripālyate | trtīyacaturthapādādivyapetayamakam || (3.26) || kare
7 ņetyādi | te tava kareņa bhujena dvișatām śatrūnām O antan nāśan karotīty antakareņa hatāḥ kşatāḥ | kareņavo dvişatām hastinaḥ | kșarad rakta rudhi
8 ram eşām iti | kşaradraktāḥ santaḥ sandhyānuraktā ghanāḥ sandhyaghanā aușasarāgadharāḥ payodharā iva bhānti | prathamadvitīya(ttīya)pādādivyapetayamakam || (3.27) ||
9 paretyādi | parā śatrubhūtā camūņ senā bhațaiḥ sūrair ddhvastā bhagnā katham ivāge parvvate tarūņām rājiḥ sanghāta | vātair ivātra ca vyakare parāgaiḥ pāmśubhi sama
10 rasamkșobhaprabhavaiḥ tatam vyāptam ambaram ākāśam kva cit sthāne 'nirdiśye | idam tayā parāgatam vidrutam līnam ivābhūt | evam atitumulam [95b] raņam abhavat | pratha
11 matrtīyacaturthapādādivyapetayamakaņ || (3.28) || pātu ityādi | Ț210Ț| sa trailokyavikhyātaḥ | vișņur bhagavān iti pūjāvacanam | vo yușmān pātu pāyā rakșatu Fol. 42a (5a) 1 sadā nityam | navasyācironatasya jalagarbhasya ghanasya meghasyaiva dyutir dīptir asyeti navaghanadyuti | śyāma iti yāvat | dānavānām asurāņā kulam
2 dhvansayatīti dānavakuladhvansī saha dānena madena varttate sadāno mattaḥ | varaś cāsau dantī ca sadānaś cāsau varadantī ca kuvalayāpīdādiḥ | tam hata
3 vān sadānavaradantihā dvitīyatrtīyacaturthapādādiyamakaņ || (3.29) || kam aler ityādi | te tava kam śiraḥ samāh keśā asyeti samakeśam | kasyā
4 ler jamarasyālir ity arthaḥ | .. .. .. .. śiroruham śiraOs tava śobhatetarām | mukhañ ca te kalena yadona sahemākaram | tatsāmyāt kamalam iva
5 mukham virājata ity arthaḥ | evam varāngī tvam kamalā lakșmīr ivonmadișņușu ye ke cit kāmonmādaśīlās teșu madhye kam nāma purușam | ale
6 khyaņ | agananīyam unmadișņutayā karoși | yas tvaOdrūpaśobhām īdrśī paśyati tam sarvam evonmādayasi | na kiñ cin muñcasīty arthaḥ | pa(ā
7 dacatușțayādivyapetayamakam ekajātīyam || (3.30) || O mudetyādi | adabhrajaghanāḥ striyaḥ | madena yauvanamadhupānādisambhūtena bhrama:
8 ntyo drśo netrāny āsām iti madabhramadrśaḥ | udārā mahārhā maņayaḥ padmarāgaindranīlādaya | ratnamekhalādisvabhāvāḥ | bhūșaņam ala[ņ]kāro :
9 yāsām iti | udāramaņibhūșaņā satyaḥ | mudā prītyānvitam yuktam ramaņam vallabham karttuņ kșamāḥ śaknuvaņti | ramaņam atitarām modayantīti yāva
10 t | pādacatușțayapādādivyapetayamakam evam jātīyam || (3.31) || uditair ityādi | anyapușțānām kokilānām sambandhibhiḥ | ārutaiḥ śabdaiḥ 591
Page 610
Fol. 42b (5b) 592 रुदि मे जी भावेशाम मम मना दम मृ दी मानके वे सेम ऊई कन मवाइम शनथ:यवे हक(ीमो क मरधिघर्वने यदमाम मिय सम ाय क्मककीययाद्िनीशव5 वजी घादया जार कायम यं क।। वभूत हासियास नीम नू मझम याम म रे (य ाधु क धय कया FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
3 k3135385 FB यध् भरद धया जार का शय मरयंम क ।। 1व वंविय त्या(न अय का रक की विविना राथ कमी य म्क मी ध श दार ि litntekIk E झलमि शादि।मा श्रत्ी मश्री की विव्ष्वाक्ि का विव दी या वी्षीक नाने ेक मात सैनमान शजरम ने वे म झाल थे ७म्ास भमा ना:म मर्क भादवक र न माःकतिक था मजाना नौ म
Fol. 43a (6a) रहा ना माशजा लम कननिकी:्मालीय श्ी मनिया मरक चिड व जा जहजी ममी की र श र मकन ना अ थाथ की लौ नेना मा ल श्रा के भहमदीसे मड मामा भाभिन नाती। काकाकहज६दी नखी मूहिया कोसिए वे घ की लोम माकार जानिक का न म भ ना नी ने विधु न ऊ सै य फइज। mica tottnpaetak t tib amSEBRIMBE
Page 611
Fol. 42b (5b) 1 r uditais samp {{ā}} annaiḥ | me mama mano hrtam grhītam | na kevalam ebhir dūti te tavoditair ālāpaiḥ peśalair dakșiņair mārutair api |Ț211Ț| pavanaiś ca hrtam iti prakrtam | pra
2 thamatrtīyayo dvitīyacaturthayo pādayog adito vyapetayamakam || (3.32) || suretyādi | striyo yūnām tanum angam adhyāsate 'dhiśerate | purușāyitayo
3 gena kimbhūtām[(ḥ] surayā madirayā jitotsā 96a ļritā O ngīs tayā'sām iti | surājitahriyaḥ | atyantamattāḥ tanu kşāmam madhyamm udaram ā
4 sām iti tanumadhyā | kșaratā svedena śramajale: Ona muktājālakenaiva sușthu rājitam alankrtam mukham indukāntyādināsām iti | kșara
5 tsvedasurājitamukhendavaḥ | dvitīyatrtīyayoḥ O prathamacaturthayor ādito vyapetayamakam || (3.33) || evam vikalpā nigamayatīty ukte
6 vidhinā vyapetasya yamakasya prabhedo 'pi vi: Okalpaś caivā prakrtaḥ | darśitaḥ | udāhriyataḥ | na kevalam avyapetayamakavika
7 lpa ity apiśabdena vyācaste || avyapeta(ś ca vya))petaś cātmā svabhāvo vyāmiśro yasya vikalpasya prakaraņāt | yamakasambandhinaḥ so py asti na
8 kevalam uktaḥ śuddhaḥ | asyeti pāțhe | asya yamakasya sambandhī vidyata iti gamyate | kīdrśo sau tadyathā | ity udāharati || * (3.34) ||
9 sālam ityādi | sā a(ā) lī sakhī kā cid vivakșitā virahāturā vīkșitum nālam śaknoti | kim ālambanam ālambaḥ | saha tena varttate sālamba(ā>)
10 ālambamānāḥ samantato 'varūdha ity arthaḥ | sālambāḥ kalikā yāsām sālānāņ sā
Fol. 43a (6a) 1 khānām tāḥ | sālambakalikāḥ sālā yasya sālasya taruviśeșasya sajjasya tam īkșitum virahajvarasambhūtamanojñarocakatvān nālam | sālambāḥ ka
2 likā eva parikșepasādharmyeņa sālaḥ prakāro yasyety api vyākhyāyate | na kevalam evaņ | ālīnāḥ śliștā bakulāḥ keśarās taravaḥ | pușpasamr
3 ddhiyogād yair iti | ālīnabakulān alīn bhramarān api pūrvvavat | vīkșitum nālam iti prakrtaḥ | nālam asyāstīti Ț212| nālīkam padmam | anyeșām drśya
4 ta iti dīrghatvam tad vidyate | āsām iti nālī|Okinīḥ padminī api vīkșitum nālam iti prakrtam | dușkaram varākī jīvişyatī:
5 ti | kāñ cid virahiņīm sakhīm uddiśya kā cid evaOm vaktīti | prathamadvitīyayoḥ trtīyacaturthayoś ca pādayor ādito 'vyapetam vyape
6 tañ ca yamakaņ || (3.35) || kālam ityādi | kālam samaOyaņ kālā mahānto 'sminn iti kālamahāghanaņ | nīlavipulajaladaņ | tārasya :
7 bhāvas tāratā | uccaistaratvam tayā gāmbhīryayo: Ogena ramyam kāntam rasitam garjitam meghasambandhi yasminn iti [96b] tāratāramyarasitaņ
8 gambhīraghanagarjjitam garbham | anālakşyās tiroOhitā meghapihitatvāt tārā ujjvalās tārakā nakșatrāny asminni | ty anālakșyatāra
9 tārakaņ | kālaņ virahini jane krtāntam atiduḥsahatvā() vīkșituņ kā nāma strī samyuktāpi prāg eva viyuktā'lam śaknoti naiva kā cit | iti
10 prāvrso 'tyantotkaņțhākāritvam udbhāvitam | prathamacaturthayo dvitīyatrtīyayoś ca pādayor āditaḥ | avyapetavyapetayamakam naikajātīyam ||
11 || (3.36) || yāmetyādi | yāmānām trayam trayaḥ praharās tadādhīnāḥ | āyatta āyāmo dairghyam yasyās tayā niśā rātryā varșāyamānayā hetu 593
Page 612
594
Fol. 43b (6b) रकया मन्नलमन धाघी क्ाम वथ नव ला नदमन्मान नारकि व माक क पू्याम मानीमयामदक वानम मदा नी म द ना भा क शी डा माशा मी हा ली था धा ाकि दू:ख न दू 8ख धे माम शारावं धामरशि त्या गादुवुदि न हडम ्य मा भन्तिका्षमवना क FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) .न६अनहमामाहहमा कावमिवश कश्ाइरुहखमिमिएबामग ननीन य मशिद व ककी वदिध के मान नम थामर कथट दरमकमन जकवोमिररि ममिवनाहि घास्यमं क केम्येनो शानवकज्लिमशार्क घारय वेह नधिने कैव जे वोलिथम कानिज क शलिति के व्यानिध म धानि स्रथम नूड न शान िस का र Fol. 44a (7a) विकn शक्षथन कल्या:जू क न 8काभ्रो न ड के ली ने ने र यमकविकयें नीयशा एका नी थि किर्मेविकव्य के मिलद।घिध शद काश जवघाद नगा के ना विनािं। श्रीरा उ निदअथिक नममि मा नधाहा मा जा शन कारि विर्कन्या:्कवन किशमा नजर वधघ वजान धाना(वशेदक। भाशमकमशना क दय क धाम्ीखानहक नाशक ।8 ला म क नम कीर्िन थकीनो की शौन्रिक तनम के भूध निना जभा क्षा शमेथ बीद व नक वनमनक। न विधी मे भी या घस े क नाजा ूाथश कीवीरना यकाघिध माध कार
Page 613
Fol. 43b (6b) 1 bhūtayā maraņam antam yāma gacchāma vayam bhavat[y] etat | nedam asmān | dunoti kim tv idam atikaștam | yām angānām ayām aham gatavān asmi | sedānīņm asū
2 nām ārttim pīdām āyātīty asvarttyāyā prāņāttiduḥkhanirdukhanirvvesā mayā'dhiyā tatparityāgā durbuddhinadrśam apaśyatā marthitā hataiva nātra :
3 sandehaḥ | na hi sā madvirahitā jīvati varākī | svavirahaduḥkhanimittatvāt | tatmaraņasya mayā mathitaivety uktam | evam vipadyamānena mayā saha
4 sāpi varākī mathitā'nayā niśeti vā yojyam | O evam viyuktā kaś cit kāmī priyām anuśocati || pādacatușțayādiyamakam avyapetavya
5 petam ekarūpam || · (3.37) Ț213| || pādādiyamakavikalpam upaOsamharati | ity uktena prakāreņādiś cāsau pādaś ca | avayave samudāyopacārāt | ta
6 tra yamaka pādādiyamakam ity arthaḥ | tasya vikalpaḥ O prabhedaḥ | tasyāvyapetasya vyapetasyāvyapetavyapetasya ca gatiḥ | svarūpam īdrśy evamvi
7 dhā darśiteti śeșaḥ | ādipādayamakavata | madhya(ā)Ontapādayamakam anugantavyam ity atidiśati | evam ādipādayamakaņ vikalpanyā
8 yenaivetarāņi madhyāntapādavarttiny api na kevalam pūrvāņi yamakāni su{{ .. } karāņi vikalpāni prabhedyāni svayam anugantavyāni | diśaḥ | tādrśo da
9 rśitatvāt | tāni caiva vikalp ({ā}} anīyāni || ° || priyām sakhe sakhedām tām anunīya kathañ canaḥ | ānaya tvaritam kurmmaḥ karma bhūyo na tādrśam || jite
10 ndriyatayāsādya [97a] sadāyāti patiśriyam | lokadvaye pi loko yam tvayi sāsati n{{i}}and{{i}} ati || gatvā deśāntaram cittam nāham ajjitum īśvaraḥ | pri: Fol. 44a (7a) 1 ye vinā vināsam tvām asavo yāntim me dhruvam | bhajamānajane dhanye ghanagarjjitadambarah | kim karişyati kālo yam priyāvrtidhrtiśriyam | vrddhim parām laya na yat tā
2 drśam ye na durjjayāḥ | jīyante vișayā ete vividhā yāmahetavaḥ | sūrās te nayatișņātā vyasanaprabhavam bhavam | ye jayanti mahātmānaḥ prajārakșaņadīkșitāḥ |
3 satyapāvita vā{{ .. }} smasya rājan satatam atyasu | dvișām bhayamkarakaras tava kalpadrumāyate | Ț214 șadabhijñasya vaḥ pātu pātayandoșavidvișa || jagadvijayavikhyā
4 tam balam yenājitam jitam || evam dvitricatușpādamadhyānta Oyamakam vikalpanīyam || (3.38) || tāny api kin na vikalpanta iti ced āha | prapañcetyādi |
5 bhedā yamaka"vika) lpāḥ sukarāḥ kārsnyena šākalyena lakșiOtāḥ | sarve pādamadhyāntabhāvino pi | ākhyātum nirdaśayitum nepsitā neștāḥ | asmā
6 bhiḥ kutaḥ prapañced atigranthavistarāt bhayād dheto: Or mā bhūd ativistara iti | samkșiptakāvyalakșaņapraņayanapratijñānāt tasmā | t ke cid e:
7 va bhedāḥ prakārā darśitāḥ | idānīn tu tatra yamakeOșu dușkaratvena dușkarā iti cābhimatā iștā dușkarā eva na sukarā api bhedā madhya
8 yamakādivikalpāḥ ke cana kiyanto na sarve prapaOñcabhayād eva darśyante udāhriyante || (3.39) || sthiretyādi | sthirā anapāyinyas tatkā:
9 raņānușțhānāvicchedāt | āyatir ubhayalokābhyudayarūpā asyeti sthirāyate | ity āmantraņam etat | kasya cit yadāny akāryān niruddhāni saņv, 10 tānīndriyāni buddhīndriyāņi cakșurādīņi karmmendriyāni pāņipādādīni ca yeneti yatendriyo bhavān | yater muner na hīyate nāvakrsyate ki
11 n nu yatinā samāhāra | yatendriyatvād eva na kevalam etat | na vidy {ā}} ate māyā paravañcanāsya | amāyaḥ tasya bhāvo 'māyatāpi paropakāri 595
Page 614
596
Fol. 44b (7b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA)
यू कियाभ नेशकान ए ना कभ के लया था कीसि छों थे अनिवयाशनन्याणुमायनमलकि मज्मा क मनविध े न कीबायद। यदी की को किमै क यौह थल्ना मै नमनम नर्विशिय लंधथा Fol. 45a (8a) खादका टलाइज्ञावितिा न डान मन विद म ननभ की मिथावरके कड्र जस लूय ममारजभार वमा ना इमन फजाका वेे मा। न शीकीवे -अनवनमी वेरि नमनसघणधाम न भिइना म नथर भर्विवादशथ नरवोंक नदना नकीभी(नहिवा शाहइस ननेकन नाना ले न व १ व ला कि? न वीमीम न डा क लौन ला्मिक नविला महाामिक न झुर्ि नाविगा दने मैं दूनी क म लै मी ि म ना लाये ने ही थू बल मनम मै धजकध कथ े मा न नं जा का वि श मे ना सनधा कन म ने विया। ऊ उ ना अन व मम म 5व म न ना नो द
Page 615
Fol. 44b (7b) 1 tā ca te tava | iyate tāvate mahate kșayam nāśam | ayate agacchate sthirāya sukhāya kāmāya vividhānugrahāya nityasukhārtham abhūt | sarvatra sampanno bhavān
2 na kva cid vipanna ity artha | tha tha tha tha tha tha | [97b] pādacatuștayamadhyayamakam ekarūpam avyapetavyapetātmakam ata evedrśan dușkaram || (3.40) || sabhetyādi | Ț215Ț he rājan sabhāsu
3 parișatsu mahīņ surāņām brāhmaņānām mukhaiḥ kimbhūtaiḥ sur({ā}} ayā hatoti na tathā'surāhatair amadyadūșitaiḥ pavitraiḥ | vasunā dhanena yathākāmam pratipāditena rā
4 jitaiḥ prītiyogād vikasitaiḥ karttrbhūtaiḥ stutā varņņiOtās te tava guņās tyāgasatyasauryādayaḥ | bhāsurā doșāsankarād ujjvalāḥ pariśuddhā prajā
5 sv iha lokeșu rāgo 'nuraktir nrpavișaya ātmā svabhāOvas tatpradhānatvād yāsām iti rāgātmasv atyantānuraktāsu vișaye rāsitā pracayatām abhivyā
6 ptiyogena gatā marttyalokam sakalam vyāpya kīrttidvāreOņa surān devān na na yānti kin tu yānty eva svargge pi prasiddhā ity arthaḥ | catușpādamadhyayamaka
7 m ekarūpam vyapetam iti || (3.41) || tavetyādi | he saccariOtāpramatta iti saroșam viruddhalakșaņam āmantraņam | durvrttapramatteti gamyate | sahasrā:
8 kșo 'ndha iti yathā | asaccarite vipriye vā'pramattāOvahitāsaccaritāpramatta vyalīkaśīleti sambodhyate | yā tava priyā vallabhā tayā ratam e
9 votsavas tatra sa eva vā āmodaviśeșaḥ prītyātiśayaḥ | tena mattayā garvvitayā | amśavo asmin santīty amśumat | bhāsuram bhūșaņam mekhalādikam dhāryam a
10 ńge niveśyam | tasyāḥ | prasādhanam sahalam kim asmākam | tena viphalena bhāramātreņa | yad ābhākāntimattayā vibhūșaņenānena me mama na kiñ cit phalam prayo
11 janam asti | evam apy aham tava dveșyeva tatparavaśasyeheti vācoyuktau | iha vā prastāve | kā cid anganā priyam prastāve kva cit | prasādhane niyuñjāna evam ī Fol. 45a (8a) 1 rșyati | pādacatușțayāntayamakaņ | ekarūpam vyapetam iti || 3.42) || bhavādrśā ityādi | Ț216Ț he nātha | svāmin bhavādrśās tvadvidhā mahātmānaḥ | nate parapraņāmasya rasam
2 svādan kīdro 'sāv iti | na jānate na vidanti na namantīti yāvat | kinkāraņam khalu yasmāt sanno 'vas ({ā}} annaḥ | durggatas tasya bhāva sannatā | inasya bhāva i
3 natā sannatenate daurggatyaiśvarye ņāma viruddhe parasparavyāhate | [98a7 yadi sannaḥ katham inaḥ | athenaḥ katham sannaḥ | tādrśaś ca natirasajña iti bhāvaḥ | tvañ ce
4 naḥ tasmād bhavādrśā nate rasam na jānata iti niga Omanīyam | ke tarhi natirasajñ[ā] ity āha | ya ityādi | ya eva dīnās sannā durggatāḥ | ta eva
5 te tavenasya tvayi natena sapraņipātena śirasā teOna ca yușmadvidhavișayena pūrvvoktena dainyena kārppaņyena tadvidhāsvādyatvād rasena lakșitā
6 santo 'lam atyarthaḥ caramti pravarttante | aiśvaryam na kva ciOn namati dāridryam eva sarvvatra praņipatatīti piņdārthaḥ | catușpādāntayamakam ekarūpam a
7 vyapetavyapetātmakam iti || (3.43) || līletyādi | līOlāsmitena vilāsahasitena śucinā viśadena mrdunā komalenoditenālāpena laghu
8 nā lolena ca vyalokitena vīkșatena guruņām maOnthareņa gatena gamanena vyājrmbhitena vistīrņņena jaghanena nitambena ca darśitena sa
9 rvveņaitena manmathaśastraprakarayamamānena sā kā cid iștānganā hanti praharati | tena ghātena marmavi[dhļā | hetunā galitaņ vigatam mama jīvitena nānyad i
10 ha kiñ cit | kāraņam iti kaś cit kāmāturo virauti | catușpādamadhyāntam ekarūpam vyapetam || (3.44) || śrīmān ityādi | śrīmān iti nakșmyā yuktaḥ | na kva cid e
11 katra māti sarvamayatvād ity amān vibhur iti yāvat sthitamān sadā sthityanugataḥ nitya ity arthaḥ | evambhūto yaḥ | ātmānam Ț217|| svabhāvam | bhūmānam | ba 597
Page 616
598
Fol. 45b (8b) ऊमातिल कधलाक ज्ा न न मसाधिकग रेकिककेमू मे ये वेल ना की (न अनाने कु मे मी ने य मा शशा लम न वमजमानज्ञान श्रका नवदजम FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) wiaeptorbkatttituls ४4 नरम मुरला क वैयाइर माकि शारा जी मदा नगह Fol. 46a (9a) अ्रूशनमयनविदम:सादिसामाथ श्यान्किम वशान या, यार्सि्क ना। म्रायमिस का,दया घशा स न या थ काद नाह याथाननमाररानकह ना नविध मे नथा नािञि वकानूव वाविविय धाजन। मूनयानधूक धान भरूम9व5६िमधाशा धाशा नमक सादथ जम नमडचर्ल lप लललब297585835881521555698
Page 617
Fol. 45b (8b) 1 hutām visvarūpatvāt | āna[m]ata prāpitavān kibhūtam | amaravartmanākāśena samānam tulyam mānam pramāņam yasyety amaravartmasamānamā[nam] | ākā[ś]avad apram[ānam |]
2 [ānat]e [bhakt]imati jagati jane prathamāno vijrmbhamāno mānaḥ pūjā yasyety ānatajagatprathamānam mānam | jagatpūjyam | ānate jagati prathamāna[ḥ] prā[d]u[r]bha
3 van māno 'nugraho yata iti yojyaḥ | tam evamvidham vișnum ānamā he ja[n]am | punaḥ kimviśiștam | amānāny aparamitāni nāmāni yasyety amānanāmānam |
4 sarvvamayatvad anantabhidhana[m] | apratimano 'nu pa maḥ )māno 'bhyunnatir asminn iti | apratimānamānam | [98b] kva cid anamate[t]i [patha]h | tatra ba[l]i[ba]
5 ndhane bhu[va] mitavantam bhūmānam | ānānām prāņinām ma: Otam saraņyatayeștam | ātmānam param purușam vișņun tam ity arthād ya ity [upāttattvāt | ānama]
6 ta he janā iti vyākhyeya[m |] śeșam samānam | catușpāOdamadhyāntayamakam ekarūpam avyapetavyapetātmakam || (3.45) || sārayanta ityādi | [sā kā]
7 cid abhimatā strī sārabhūtam utkrstam | murusāram | suOvarņņam ābhāraņīkrtam | dhārayat({i}} īti murusāradharā urusāradhareti pāțhe | uru[ka]sāram strīja
8 nocitań guņotkarșam dhārayatīti vyākhyeyam | sahārase: Ona raņitena varttata iti sārasā siñjanā sārasai rasadbhir anukrtā tulyā tatsamānatvāt
9 sārasā k{{i}}āñcir mmekhalā yasyā iti sārasānukrtisārasakāñciḥ | tam ișta( | kañ cit | pāțhāntare | sārabhūtam nāgarakavrttasampannam | sārayantam rasād uparaya 10 ntaņ | urasā payodharabhāreņa parirambheņa ramayantī rantuņ prayuñjānā | ātmānam samam sukhayantī vā rasāyanam | ajaratvādisukhayogam api | asāram alpam a
11 [v]e[t]i [m]anyate | suratasukham edrśam bahu m{{ā}} anyate | tathāvidho hi tadābhimānayataḥ | catușpādādimadhyayamakam ekarūpam vyavahitam || (3.46) [Ț218Ț] || nayetyādi | Fol. 46a (9a) 1 ayanam ayam | na vidyate 'yo vigamo yasyā iti | anayānayāyā sthirā | āyatir abhyudayo yasyety anayāyate sthirābhyudayāyeti | kasya cid āmantra:
2 ņam | na vidyate nayo nītis trivarggānubandhī vidhir eșām iti | anayān purușān | ata eva ca hitaprāptyupāyānabhijñatvād ayasyābhimatasya phala
3 syānaye | ānayane prāptau | andhān | aśaktān | vinaya nayābhijān | nayānay ({ā}} asamarthān vidhehi | katham nayasya trivarggopāyasyānayasya tadviparya
4 yasya vālocanā vivecanā tayā nayānayālocana: Oyā'nayā'parokșayā hetubhūtayā | karaņena vā'pi ca | yān anayān ahitopāyān | na
5 ayāsīḥ | na prāptavān asi | tān nayān | ānayaOnam ānayah | prāptis tam āśritā({vāļ}n prāptiyuktān prāptān | janaya kuru | ānayeti |
6 yāvat | katham jinasya tathāgatasya yānam yānti prāOpnuvanty anena hitam iti | āgamaḥ | tam yāti yathāvad vettīti jinayānayās tvam | ataś ca
7 prajñābalād eva hitaprāpter nna kva cid yānam | yātrāpariOkleśam yāti gacchaty ācaratīti ayānayās tvam | kva ci 99a ļd agacchan vyavasthita eva sarvanaya
8 nirantaram | tathāgatasamayam anusmaran sarvān nayāOn prāpnuhīty arthaḥ | prathamatrtīyayoḥ pādayor ādyantayamakam ekarūpam | avyapetavya
9 petam | dv{{ī}} itīyacaturthayor ādimadhyayamakam arūpam avyapetavyapetātmakam iti || (3.47) || raveņetyādi | bhūm{{i}} er apatyam bhaumo narakāsuraḥ | aveji
10 vidrutaḥ | kena ravena nādena kasya dhvaje varttamānasya vīrasya vikrāntasya veḥ pakșinaḥ | garutmata iti yāvat | kutra atulam | asamam | astrāņān gaura
11 vam bharo yatrety atulāstragaurave samyati yuddhe | ata eva bhairave bhīme | yasya dhvajacihnasyedrśo vikramah | asyetasya ha{{ | }rer vișņoḥ | raveḥ sūryasyaivā 599
Page 618
600
Fol. 46b (9b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA) भया म थाने भा के लाभधाम या त मया म य हाू ि की श का माध कीे नी ते सै। लाभयशकण वधीडाकशसा दा मयाथा गाघ ज्ान्निम या म याल श्रीक नाम जी वविध मश धामि य मा। की धररिज का धा भाक्ध रु शम ज्या। नल म धा न या । न कम या नाजी न वविधो म:म्या ककि कबी भया मी मिमशश्ब६् वविकष थामा बनयाविर
Fol. 47a (10a) शवरवाम माधाम क ना नवन मा जूय की।मू 5ास भी किए। ओ म थना रु इपनम था क जृजिन कां याभन नाभ ना क्री नूउय कामूसानका म्रुधिभ धायादकाजूरन का कघाका नाम का कीकलूस की न को धडाकही बूनानौ नींकेदूधनि नि या वै ाअ म कोध वेसे मदमनि लकानकलथ नक +म्रली नाज भूद आा ल हाज़गाट मली काल धन का जे श का ल क नरघे ने के थे क हह़।ई श181 कसको लेडाने काले। करनमू से को ने के ल डयाह भा कौ से की ले घने की तेकें े थी नकलतपनवला वनम मान ६नक े मि विया श र्क ननद भू के म्र ले की मिकी लो ववे प 8का सन कदेक नाथकीट क जावमाल की ला नान नननिका ीस काशिि या वकु। कि वविणि घा जले क ना मा लि ध्य करिबने को निय व म् ने क ले ्कडाया डोन ने का ले
Page 619
Fol. 46b (9b) 1 grasya |[219Ț| tejasvinaḥ | puro 'grataḥ | ripum bhaumam anya vā | aver meșasya tulya[ (m}) ]m aki"nci)tkaram aveta jānātīti | catușpādādyantayor ekarūpam vyapetayamakam || avyape
2 tañ ca || (3.48) || mayetyādi | amūņ tām iștām kāñ cid rūpasampatyādiyogāt | ayām itaphalam daivam asyā (ā)stīti | ayā | arśāditvād ac guņavatī[ņ] | kimbhūtāņ ma
3 yāmayārttim | dumiñ prakşepane yena mayaḥ | prakşepah parityāgah viraha iti yāvat | maya evāmayo vikāraḥ | tasya sa eva vā ārttiḥ | vyathā yasya(ā
4 (i"ti mayāmayarttim | virahavyadhipīditam | ataś ca mayāmayālambyakalāmayāmayā | mayāmayaḥ | avikāro dakșasāpakrtas tenālambo
5 grhīta iti vyathākaratvāt saroșam adhikșiptaḥ kaOlāmayaś candra eva pīdākaratvād āmayo rogo yasyā iti mayāmayālambyakalāmayā
6 mayāņ | kena tena niśā rātryā hetunā ayātavyo viOvirāmo 'nto yayety ayātavyavirāmayā'navasānayā virahavaśāt | ataś ca māraņ mā
7 bhidādișito 'n iti bhidādidarśanād an | mā na O vidyate yeșām ity amā | aparimitā yāmāḥ praharā asyā ity amayāmayā | tataś ca
8 atiduḥkhahetutvā((d a])dhikșipyate 'mayeti | niśrīkaOyā mā śrīr na vidyate 'syā iti krtvā [|] mayā | ami tadvirahavikāram yātīty amayā vira haduḥkhapīditena saha āmaya samgamaya [99b] he karuņāmaya sānukrośamate mitreti ke cit suhrdāmantryate || catușpādādyantayamakam ekarūpam avyape 10 tavyapetam iti || (3.49) || matetyādi | te tava atāmyataḥ | duścaritābhāvāt prajñākauśalāc cārthasiddher āśrāmyataḥ sambandhinyām matau buddhau vișaye sama 11 tā rā((ga))dveșādivai[ș]amyābhāvād ekākșāratā |220Țļdakșiņataiva pravarttate | yad āha na vāmateti | na dușțatā | [kā] cit | kiņviśiștā | uttamatāyā pradhāna Fol. 47a (10a) 1 sya vilomatāņ prātikūlyam adhamatām | ayatī | agacchantī kin tu | {ā}} atāpenākrcchreņa labdhā prāptā | agrimatāyā anulomatā a[nuguņyam yayety atāpalabdhāgrima]
2 tānulomatā a[śv]imeveti yāvat | aramatāņ tapasvinām akāmatāņ | alubdhatāņ matāņ praśastām dhunānā jayantī tadupamiteti yāvat | samatā pravarttata iti ni
3 gamanīyam || catușpādimadhyāntayamakam vyapetam ekarūpam iti || ° (3.50) || kāletyādi | kālakālo mahākālaḥ sankaraḥ tasya galaḥ [k]aņțhaḥ | kalir eva kālaḥ | kāla
4 mukhāngolāngūlaḥ | kālakālagalaś ca kālaś ca kāla |Omukhaś ca teșām kālakam krsnatvam | tad ālāti grhņāt {{i}) (īti) mūlavibhujādidarśanāt kaḥ | kālakā
5 lagalakālakālamukhakālakālaḥ | kalaņ kāyanti O śabdā“ya)nta iti kalakā mayūrāḥ | teșāņm idaņ kālakaņ | kālañ ca tadālapanakam rutaņ ceti | kā
6 lakālakālapanakaņ | alīnāņ samūha ālaḥ | ā: Olavat kālāḥ krsņā ghanā meghā y ({ā}} asmin kāle sa ālakālaghanaḥ sa cāsau kālaś cety ā
7 lakālaghanakālaḥ | kālakālaghanakayuktaś cā'Osau | ālakālaghanakālaś ceti madhyapadalopī samāsaḥ | [ya]dvā kālakaņ ālaghanakaņ
8 yasmin | sa cāsau ālakālaghanakā[l]aś ceti samāOsaḥ | kālakālagalakāla | kālamukhakālakālaś cā'sau kālakālapanakālakālagha
9 nakālaś ceti viśeșaņasamāsaḥ | tadvat kāla krsņeti vișņor āmantraņam idam | kam udakam ālantīti kālāḥ pūrvavat kaḥ kāla eva kālakāḥ svārthe kaḥ kā 10 lakair meghaiḥ | tadupajīvibhiḥ parivārabhūtai(ḥ | ālasati bhātīti kālakālasi | samudre | kibantasya saptamyantasya rūpam | tatra takā vișnuvirahāt krcchra 11 jīvitā lakā l[o]lā lalanikā strī lakșmīr iti yāvat | kiņviśitām alakānām āliḥ panktir alakālir eva ālakālaḥ keśapāśaḥ | tena kālam krșņam 601
Page 620
602
Fol. 47b (10b) कडिशाथ श्रान्िमि। मान की से वाने की श्रीसज द में ेो।बया ज मा अ म भूख मा ने गदु का मिकिमजर माग (न्मोवरव्ध शार्वानक ना व वोदिहग FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) मना लौममृश्याम, म्रगार० गा निसााम्न कालकलिक नेकोनद मधि विभ्ुववजभयने।इ शाक्षदिवयाकयन केम ककधम बादीमूनमनकमेक घुमन कलधिनमा ववथभक जयनंवि धथा वद वारनन कीन बादा दजिनमवदमयडक कलC टलादि। जाभ वनो कीविदि छाजी मदनभयूधान नेय थमक श्राम का प थूथक ड दमरदा नी न एाकनिदिके ैपधा शान ना व म धा शिम मा न क वर्नमनामा कमनक वविलाय वहकुना माया श घाा यागाई की वा नशलायार शगाथा भान निशाऊका नथा ऊम वकी। ममकएचिक विवानार। मूथा मथा जर5 मनामथका मामानमदा थधू ज्ानी न मछकी नथा भद नमीव नशाऊकोन न भका भकईया नया गारा थ किक नन न8 का माजान Fol. 48a (11a) 315 नाथ सवी वास य्ा ।व मान। घाददया का दिविव जअ ्यम क था म।॥मैं४ बद। ा या वनाम8 िहन यम स्ानका शा मेक थकीच8्म में सः्यादामा नाथ न (कनि न नी घ 8द नाभइव यीय पा थे र स था घ श्र भविक:म मा श। दाककलाकनान वकल क उ मा नाडा र दू की नकलहामथा कै धय मार्थ भ न था 5द दीदेवे नूसाथा, यावर:1 विकाचिसी स जा इ्जन मुथ शमसथारा क5 ताभा न ्ा नशे ने पेदिक स न थने ाीर ने काव नचानक कारमा मा निद ही ये । ॥नशहािविभामी गा्वकवे मन नौधेयैर्ष धेनीमि गनववेनीये ने नये मो:धन नै बाध न ने जभयथाक
Page 621
Fol. 47b (10b) 1 kam śiro yasyā iti | ālakālakālakā | ālagatu samgacchatām | tvayā samāgamasukhenānugrhyatām iti | suramāgadhair mmādhavaḥ prabodhyate | kālo varșādi[ḥ] ta
2 sya kalaiva kalikā prabhedaḥ pakșādiḥ | tasyā alakaḥ prabhuḥ | nityo vibhuḥ | maulaḥ kālaḥ sa ca bhūgrāmaḥ sahakāratvāt | kālo 'ntakaḥ | tasyālaḥ | na vidya
3 te lālānam asyeti | agrāhyaḥ | agocaraḥ | nityatvāt | kālakālakalikālakāla idam api vișņor eva sambodhanam | catușpādādimadhyāntayamakam ekarūpam a
4 vyapetavyapetam iti || (3.51) || sandaştayamakam prasangeOktam api prthag darśayann āha | sandaştetyādi | pādayo {h}}r dvayoḥ prathamadvitīyayoḥ trtīya
5 caturthayoś ca sambandhinau | antaś cādiś cety āntādī | saOndaşțayamakasya sthānam vișayo veditavyam nanu kāletyādau darśitam evedam satya ukte kāle
6 tyādau | antatam antarbhūtam | prasangektam api etat sa: Ondaşțayamakam svātantryeņa prthak śuddham adyedānīm kīrtyante nirdiśyanta iti || <3.52) || upo
7 dhetyādi | sā abalā kā cid iștā strī madena madhupānaOkrtena harșaviśeșeņa hetunātrāpodho 'pagato rāgo ratibhāvo nayety upodharāgā yo
8 gānukūlāvasthā prāptāpi satī na kevalam anyā | ātOmānam | na yojitā na yojitavatī | ārambhe karttari ktavidhānāt | athāt mayā saheti gamyate | [ya]stā ātmāna madīyam [y]u[m]jānā sangacchantī mayā madenasā vā na yojitā na samgamitā iti dvi[v]yāpyatayā vyākhyeyam | kinkāraņam manyuḥ kāmo māne(o» 10 vā yogaviruddhaḥ sa eva rasaḥ | āsvādyatvāt | tena saha yojitā sangamitā kena mama enasābhāgyadoșeņa karttrbhūtena na kiñ cid anyad iha kāraņan drśya 11 te sā ceyam | anangamayaḥ kim vārtti vidyate 'syeti | anangatāpi tasya bhāva | anangatāpiteti sāmānyena vyutpādyatām | gatā madvirahāt kāmārttāpi Fol. 48a (11a) 1 satī | iyate mahate | yādrśayamayojanakrto varttate | tāpāya duḥkhāya | nāsa nābhūt | iyam eva samyojitā satī tato 'py adhikam tāpayati [pr]ā[pta]
2 sukhavipralambhāt | yadvā | upodharāgāpy ata evānangatāpitām | gatāpi sā iyate tāpāya | iyantam tāpam ahantuņ nāseti kriyārthopapadalakșa:
3 ņā caturthī vyākhyeyā | śeșam samānam | pādadvayāntādivişayam sandaşțayamakan nāmeti || 3.53) || arddhetyādi | arddhayor abhyāsaḥ | a(ā)vrttir ity anūdya sa
4 mudgaḥ syāt | samudgaḥ yamakaņ vijñāyata iti viOdhīyate | tasyāsya vā bhedā vikalpās tayo matā vijñāyata iti vidhīyate | tasyāsya
5 vā bhedā vikalpās tayo matā vijñāyante | pādasyāObhyāsa āvrttiņ pādābhyāsaḥ | sā pi na kevalam samudgaḥ | aneka ātmā asye:
6 ty ānekātmānekaprakāraḥ (sa) samudgaḥ pādābhyāsaOś ca vyajyate spașțīkriyate nidarśanair udāharaņair nidarśyata iti yāvat || (3.54) ||
7 nāsthetyādi | na vidyate āsthā asya [i]ti nāsthā O nāyanañ ceti nalopaḥ | he nāsthe 'vadhīraņāpare tvayā paramo dhikaḥ sa cāyato
8 dīrghan kālāntarānuvarttitvāt | māno śakrduktaOlakșaņaḥ | āsyā iti paramāyatamānayā udīrņņadīrghavaimukhyayā yo varjyaḥ |
9 varjjanīyaḥ buddhyāgrhītaḥ sa nā puruşaḥ | āvarjyaḥ samvaraņīyaḥ | tvayā param atyartham āyatamānayā yatnan kurvvanye'nyā stheyaḥ sthiratara satvam a 10 vikāritvam asyā iti stheyaḥ | satvayā bhūtvā sthirasatvām ālambyāntastatvena bahistatvena yatnam kurvvatyeti hetuphalabhāvena paunaruktyam nāstī[:] 11 ti draşțavyam || (3.55) || naretyādi | vibhor bhāvo vaibhavam tena tāpayati parām iti | tena vaibhavatāpanena bhavatā'panena prāpanena samare prāptya(ā)) 603
Page 622
604
Fol. 48b (11b) डा द वडा निना भीटडायुरुममवेडसर ग।।।कलारथि नाम बादि क लाघि नौ म यानानिव मो 8क मया लाक् थानडधथ कि FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
क मानाश के धर्जिमेशनझीनी नी। दन्दीनिरसेनवे काफिशरड राइि ेन्दिकस काअकावी घ नोगभी व घो जे म यथशिर लायार या नोगे नामिकियावक। क मयोनिनेशा मुंधर किशय मैकियक। मम ममाउथामदान का:स मा माइा म्या श मयो व ईकया म या म वया ऊ यी ने मन यलि थ म ने ज (व दा थादि को कि दायतथा का। केकु कारव ले नाधा: जन ी डोक ीन काे म ई।नवि घे क बनीशीमि। वे मेकी शमिकिहुनाह Fol. 49a (12a) पज्षाजसनठि मा मयाजा नानिकद ्वर्कि की शी लान कवोनेभू से मादिशु ला न घदी की मरया जा ने डाद न मा युर ्क े ज र्था था भ रक व ने भूद वृवाज कन निघ न घशिमा नगारन कककयू के शौथी ई। ममोके कनधुदन कृश झु लिने शाल न जह (मामधश ने कनयेका
Page 623
Fol. 48b (11b) 1 jitā narāḥ purușāḥ | mānasya nayasya ca āsam kșepam bhaṅgaņ sametya prāpya mānanayā punaḥ punaskriyayā sametya samgatyāpi ca na rājitāḥ | na bhrājitāḥ |
2 bhaṅgasya ta{{ .. }} davasthatvāt | te ca narāḥ ke cit vināśitāḥ samare hatāḥ | bhavateti prakrtam | vinā pakșijātyā'śitā grāsīkrtāḥ | vai teșām asamānavi
3 grahavyaśaninām īdrśam yujyata ity amarșe vaiśabdaḥ khedanā || (3.56) || kalāpinām ityādi | kalāpinām mayūrāņām vrndāni varggāḥ | cārutayā śobhayā | upayanti sam
4 gacchante śobhanta iti yāvat | kimbhūtānām lāpaih keOkābhiḥ | ūdho 'bhinanditaḥ pratyudgato vā ghanāgamo v {{ā}} arșāsamayo yair iti lāpodhaghanāga
5 mānāņ | ke payasi layanaśīlānām | vrndā'nilena va(ā)O'tyayā meghasahacaren {{o} «ā {{ .. }} podho 'panītaḥ | ghano nirantara āgamaḥ | samadaḥ bhrama
6 ro [99b10] yeşām iti vrndānilāpodhaghanāgamānām | hamsāOnām iti yāvat | ārutayo ninadā apayanti viramanti ceti | samudgasya trayo bhedā ni
7 darśitāḥ || (3.57) || pādābhyāsa 100aļm adhikrtyāha | nama: On dayetyādi | dayayā | anugraheņa varjitam virahitam mānasam cittam yasya tādrśa ātmā ā
8 varjitaḥ svīkrtaś ca māno garvaḥ | svātmā svabhāvībhūOto 'tyabhyāsād yasyāḥ | tay {{au}} aivaņbhūtayā mayā mandayā jadayā naman praņipatan jīviteśva
9 raḥ priyaḥ | na samālingyata na parișvakta ity anusete kā cit katham upāstīrņņam na ni {{ .. .. }«vesi»tam bharaņyastapayodharadvayam yasmin samālingana iti kriyāvi 10 śeșaņam | kutrety apekșayām urasīti yojyam | asamastatvād iti || (3.58) || sabhetyādi | |223Ț| tava guņair mrņālanirmalaiḥ pariśuddhaiḥ surāņām sabhā devaparșa 11 d ārohi kīrttidvāreņa prāptā | kimbhūtā balanāmno 'surasya śakranirastasya tatrāsambhavāt | na vidyate balo 'syām iti (krtvā)) | vasanty asyām iti ușitā gatya Fol. 49a (12a) 1 rthānāpyād ādhāre ceti ādhāre ktaḥ | vibhoḥ śakrasya ușitā vāsādhāraḥ | vibhūșitā({h}} śakrādhyāsitā yajñaśeșam dharmārthamayair ggaņair [vy]āptam bhuvanaņ | sa tvam idānīņ purā
2 m varabhavanayujām nagarāņām bhāsurāņāņ vibhūtibhir bhrājișņūnām sampado 'bhyudayān sukhāni (nī)rviśānubhava | abalā strī vibhūșitā vividhābharaņaprasādhitā vi
3 hāraya bhramayan tvam sann iti krtakrtyasya kāmopabhogo darśita iti || (3.59) || kalan ketyādi | kalam | madhuram | uktam vacanam | stanadvayī payodharayugalañ ca | tanoḥ sarī
4 rasya sambandhino madhyasya nāmikā'varjjikā strīņām iOty arthāt | kan nāma naram na hanti | kin tu sarvam eva hanti | abhilāșādikāmavasthānkrameņa daśa
5 mīņ daśām nayantīti krtvā hantīty ucyate | tvadrte tvāOm antareņa tvam eva kevalam anena na hanyase jitendriyatvāt | tanuma dhy anāmikety atra tanutvamāne
6 hiśabdo yasmādarthe yasmād evaņ | asmāt kāraņāt | Obhavān mukham ādi guņān praņītvāt yasmin gaņane sāpurușasamkhyāyām ati bhavanmukhe
7 gaņane kriyamāne kalankamuktam | nirdoșam tanumat | O nūtyām sakalam nișkalaparimānavyatiriktam | bhūtam purușam vyāpyabhūtam | anāmikā kanișțhā'na
8 ntarāngulir na yāti na gacchati | tvam prathamam kanișthikāOyām guņavattayā ganayitvā tvam iva nișkalankaḥ | dvitāyāyām anāmikāyā gaņayitavyo
9 [100b] nāstīty arthaḥ || (3.60) || yaśas cetyādi | Ț224Ț] ajoyama vișņutulya te tava senikāḥ senācarā narāņ śit {{o}} a āyudham eșām iti śaitāyudhāḥ | tīkșņahetayaḥ | daņśitā [v]armi
10 tās tarasvinaḥ sūrāḥ santaḥ | yasaś ca kīrttiñ ca te rajaś ca pārthivam dikșu vitanvate vistārayanti | yudhā raņena tumulena dvișāñ ca kulam vitanu prahāraśatajarjjara 11 tvāt | vigataśarīram | na vidyate tejo 'syety atejo nișprabhāvam | vigato mado 'smād ity apamadam | vītagarva kurvantīti || (3.61) || vibhavantītyādi | te tava bhu 605
Page 624
606
Fol. 49b (12b) सी ममउुक कु वे वौररथमा कि भदमे क्षश्रत्ननू घन मन दालव मइार निर्विध शामन माझ गमकु ना नछ वौने।कादमकधवाने 15क वे रीनी FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) निकाजवाध।ममाय8क मन वोन सगघ का य राु। जया नेलोथा मा न नयि य ममम भ० णa बब रल2र र41115185356 अभिविगि स यासंध या गस वस म क न :व अमक नाविकनेव ले नेमभार्विकन क मो न वाकनमवे नि ह कि भूखमा भविमुत्णाम वा न,नन8 कस ता हयिधियु धनारुक धना-्जान ने मा सवमी या शश्ी नध शम माज वशभाम विलकी प़धानवि Fol. 50a (13a) नीथक्र शाध था धी लम मध साका चाद ज मा नौ कि म मालमु 5१६न वि धनाद के वद्विवाना मू कन वाअम जाउ नभा नदमशमद योभी व की ना जऊ।को हिला दिया जी क श म्याम मा दिमा नौ ति व न न नध का7
Page 625
Fol. 49b (12b) 1 [je]nāmā saha bhūmer vala"yam mahī)maņdalam bibhartti dhārayati bhujangamaḥ | śeșo nāgarāje naika eva tetaś ca svam a(ā)tmīyam bhujam bāhum bhuvam prthivīm dhārayati vahatīti bhūdharam ave[tya jñā]
2 tvā mama bhujo bhuvam dhārayatīti madam ahankārañ citam upacitam udīrņņam cete 'bhiniviștaḥ | san mā sma gamas tvam mā gacchatu bhavān | itīdam ekam pradhānam | uktam vacanam |
3 [añc]itam hitam | śrņu grhāņa mat mattaḥ sakāśāt smarataḥ | jānataḥ prāpta[ {ḥ}} ] jñāta() | evam udātto bhavān | yadi na vikanthena tadā sutarām śobhate vinayālankrta
4 guņatvād itīdam ekam madvacanam sarvaguņabhūșaņam grāhyaOm iti || (3.62) || smaretyādi | he tāmarasekșaņe padmākși | na vidyate rasaḥ kāmādaro 'syā i:
5 ty arase 'rasike priyasangamasukhavaimukhyād evam āmaOntritā | saroșam | smaraḥ kāma evānalas tāpakāritvāt | smarānalo yo mānena priyasangama
6 virodhinā garvena varddhito dīpitaḥ so yam kşaņenaikena O samam saha nādhikena kālena tato vistrtaḥ kşaņamātreņa vijrmbhitaḥ | te tava nivrttiņ sukham tām
7 prativiśiştām yā samprayogasambhava samantataḥ sarvaOthā kin napakaroti na hanti | apakaroty eva | tasmāt sangamyatām priyaḥ kim anena dagdhamā
8 neneti || (3.63) T225]] | prabhāva ityādi | prabhā'syāstīti prabha(ā)Ovato dīptimataḥ | guņotkarșāt | vāsavasya śakrasya | nāmayatīti he nāmana | jeta prabhā 9 vataḥ prabhāvāt chaktiviśeșaņa prabhāvena śakratulyeti yāvat | namanam | nāma sa na vidyate 'syeti | he 'nāma dharapraņipātānabhijña sarvātirekāt | ata eva 10 m adhi[101a guņo bhavān | ataḥ kāraņāt | tvayi piştapasya jagataḥ prabhau svāmini sati | savasya yāgasya navaḥ pratyagra āsavaḥ | somavilakșaņaḥ | pānavi 11 [śeșo ']sminn iti navāsavasya somayāgasyeti yāvat | vicchittir vighāto nāma sarvathā vā(co)yuktau vā | na vā | naivāsīt | abhūt | sarvadā dharmmakriyā prava Fol. 50a (13a) 1 ttata iti | kaś cin narapati stūyate || (3.64) || param parāyām ityādi | param utkrsta[m] guņayogāt param śakram parāyās tvam yuddharasenābhigatavān asi | kimbhūtam | balam sāmarthyaņ vā
2 rayatīti balavāḥ | vārayateḥ kvibantasya rūpam | kasya raņānām parasamarāņām | parayuddhābhibhāvīti kurvan | balavāraņānām senāgajānām balam prāņam vā gacchatī:
3 ti balavaḥ | āto 'prādeḥ kaḥ | saprāņaḥ | āraņaḥ śabdo yeșām iti balavāraņānān gambhīrodīrņņagarjjitānām sambandhinyāḥ paramparāyāh paripātyāh ghațāyāḥ
4 satvādiyogāt prakrstāyāḥ sakāśāt | dhūlīḥ sthaOlīņ pāmśuprakārāt tatpreraņāt vidhāya krtvā | asamāś ca te 'hitāś ceti vigrahaḥ paro
5 pīti | paramparam ativāhya dhūlīsthalavikāreti lu: Oglopalakșaņā pañcamī vyomākāśam rundhann āvrņvan para(āyā iti prakrtam || (3.65) [Ț226]] || na śraddhadha i:
6 tyādi | he 'lajja bhavadvidhānām yușmādrśānāņ | asamāOhitānām vikșiptacetasām | bhave samsāre dvidhā dvau prakārau | ahankāramamakārau rāgadveșau vā
7 yeşām iti bhavadvidhānāņ | ata eva yathātmā na vañca: Onīyas tathā paro pīti samapravrtyabhāvād asamānām himsamāņām ' ata eva na vidyate hita[m̧]
8 śreyodharmmo yesām iti | ahitānām vācam mithyābhaOvat vitatham jayamāna vidhānam anușthānam anyathābhidhāyānyathākaraņād yasyām iti mithyā
9 bhavadvidhānāņ | ata evāsamasyātulasya mahataḥ | ahes sarppasyaiva tāno gatiḥ | kauțilyādiyogāt | yasyām ity asamāhitānām giram na śraddhane na [101b] pratyemīti 10 kena cit kaś cit sāve[g]am adhikșipyata iti || 3.66) || sannāhitetyādi | ahitānām umā'bhikhyā'hitomā sannā miștā'hitomā yata iti | he sannāhitoma | 11 nirastaśatruśobha | ānamatīty ānamaḥ karttary ac | rājñām senā rājasenā'namā'natā rājasenā yasminn iti | he ānamarājasena | na namatīty anamaḥ | he 'na 607
Page 626
608
Fol. 50b (13b) म्.7अभानि का था गारमशटभूअनशअमन वारमःअन कशद याऊम,हनशमेनमाडमागी शयमी म े ना मश नविधेममा जी वेसासभत न मूं म सामान FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA) अभनेजसादका दंडी क मान मादि क8ामीगक8था थकम नीम कवममना समा न य भव सभनक गुजयू मी।हममिमडडम म लथ१ अूदउघ में की वाथ शाम क वयारनोथाय डरडरमाना नननाडमन 87ममा सने मी मनादि कशकम्मादा नजरा रभ न ्जसदि का म शा जमा न माहन अ म डमादनन: विगमनो दजव दिवादि।डास कगा सौि डाऊनब्रमल्रदवे्कीका वारुभवा भ्मितनव्घादायान मं नक वौिय ा कनसा(दिकव काल या विनयकिडाकमनाम ने नागमनवहाय मीम नाथ मनहनह घसिक वाद् नामूयुकानक को,ा ाय वहमय की माहथ में
Fol. 51a (14a) मेहा ९ वकाश न कथा जा नविना म्या जादधिस ककोशाक जनप वथ भी दती धक व श म के कियाध मे नला रम् का का गाका केव लैंघा द मा क 5 4 राज 6ह े किायशाशक या जान या जमा न या सर भा न ने छोण न ह लथा जछले नक मेमान था। मानयादनेर्थके या े या समममा
Page 627
Fol. 50b (13b) 1 ma «» rajaso vikāro rājasaḥ | dușțaḥ | na rājasa arājasaḥ sa(ā)tvikaḥ | he rājasa | ina svāmin | hitā umā gaurī yasya sa hitomaḥ | na vidyate mā śrīr asyety amaḥ | na amaḥ | ana
2 maḥ saśrīkaḥ | rājā candras senabhūto yasyeti | anamarājā | hitomaś cāsau | anamarājā ca | hitomānamarājā | sankaraḥ | tena sena(ḥ sanāthaḥ tadbhakte 'hitomānamarā
3 jasena sannāhito daņśitaḥ | mānam āhitaḥ | a(ā) gataḥ prāptaḥ | sannā satpurușas san (bhavan) | tvam mā na rājase | evam ca | anekaguņayuktam | tvam atitarām rājasa ity arthaḥ |
4 atra hetuphalabhāvo yathāsambhavam yojanīyam[«ḥ] | yataḥ O sannāhitaḥ | tasmād ānamarājā Ț227 ||senaḥ | sannāhitomaś ca yataś ca mānam ā {{ .. }} hitaḥ | tasmād anamaḥ 5 yataś ca hitomānamarājasenaḥ | tasmāt sannā aOrājasaś ca yataś caitad evam | ato rājase vo neti || (3.67 || evam pādābhyāsam anekadhā vikalpa
6 nigamann āha | śakrd ityādi | śakrd ekavāram dviOr vāradvayam trir vāratrayam ca pādasya sambandhī yo 'bhyāsaḥ | sa evam uktena prakāreņa darśitaḥ | sa
7 mudāhrtaḥ | ślokayor dvayam ślokadvayam | dvau ślokai O yuktai | artho 'bhidheyam yeneti yuktārtham | prthagartham ity anūdya ślokābhyāsaḥ smrto vijñāyata
8 iti vidhīyate yathety udāharati || ° (3.68) || vināya: Okenetyādi | bhavatā tvayā | vinayati jagat sanātane mārgge niveśayatīti vināyakena vinetra(ā)) | vrtto vartulaḥ | upacitaḥ pīnaḥ | bāhu| 102aļr asy {{ai}} eti | vrttoOpacitabāhunā | sușțhur amitrān uddha({ .. .. } tīti | svamitroddhāriņā | iyam prthvī bhūmir abhītā | svapara 10 cakropadravābhāvāt | nirbhayā atulā vipakșais tulayitum aśakyatvāt | aparopakramā | āśritā'dhișthitā varttata iti | kaś cid rājā stūyata ity anenārthena tāvat e 11 kaḥ ślokaḥ | 3.69) tava tāvad īdrśo 'bhyudayaḥ | tvadvipakșasya kā gatir iti | ayam eva śloko 'rthāntareņābhyasyate vināyaketyādi | vigato nāyako 'smād iti vināyakena 12 nāthaśūnyena tvayi rușțe paritrāyakasyābhāvāt | bhavatā satā | citāyāḥ samīpamm upacitam | vrtta uparato nirjīvaḥ samudāyoparamāt| Fol. 51a (14a) 1 upacito bāhur asyeti | vrttopacitabāhunā | ata eva suhrtparityāgāt svāni mitrāņi | ujjahātīti svamitroddhā kvibantasya trtīyaikavacanāntasya rūpam | ariņā tvadvipa:
2 kșeņa | abhītā'bhimukham āgatā | prthvī mahatī yamasya tulā | upakramalakșaņā'śritā prāptā | Ț228| tvadarāteḥ punar īdrśī gatir anenārthāntareņa sa eva śloko 'bhyasta iti ślo
3 kābhyāso yam īdṛśaḥ | 3.70) || eketyādi | ekaḥ samāna ākāra(h)) svarūpam yeșām ity ekākārāḥ | sarvato yamakayogāt catvāraḥ pādā yasya yatreti vā | ekākāracatușpādam ya
4 t tad īdrśam mahac ca tad yamakañ ca sarvayamakapradhānatvāt: O mahāyamak ({ā}} a“m ity ā)hvayaḥ samjñā'syeti | mahāyamakāhvayam veditavyam zuî ldan chen por rig par bya'o | ekākāracatușpādatvam pratyekaņ sa
5 rvato yamakayogāt | vinābhyāsād api sambha(va) ntīty aha tasyāp({i}} ītyādi | tasyāpi mahāyamakasyāpi na kevalam samudgāder abhyāsaḥ tripādavrttiḥ drśyate
6 ata eveyam īdrśī parā sarvayamakakriyāpradhānatvāOt | yamakasya kriyā prayogaḥ | ata evedam [102b trișpādābhyāsān bhidyate tatra pratyekam pādeșu sarvato :
7 yamakābhāvāt | kevalam pādamātram trir abhyasata iti || 3.71) O || tad udāharann āha | samānayetyādi | yāsaḥ prayāsa | khedaḥ | mānaś ca priyavișayam prātikū:
8 lyam | yāsamānau samānau tulyau yadā mānās tadāyāso pīti samakālatvāt | yathā vāyāsas tāpayati tathā | māno pi priyasangamaḥ sukhavirahād i 9 ti | yasyāḥ | tayā samānayāsamānayā | saha mānena(ā)Orhaņena guņayogād varttata iti | samānayā | mānayā'naya(ā) kayā cid iștayā | sa | tvaņ | asamā 10 na | guņotkarșād anupama | mā mām samānaya | samgamayeti | k{{i}} añ cet suhrd abhyarthayati kaś cit kāmī | puna( sā viśeșyate | yā praņayanī saha mayā śriyā varttata iti 11 samā (kāntimatī) | anayasyākāryasyāso niședhaḥ | tasya mānam pramāņam anubhavam yātīti | ·i .......... pa mñam med ....... . anayāsamānayā | akāryaparihārajñatayā'nayāsamānayeti nigamanīyam 12 || <3.72) || yad uktam atyantabahavas teşām bhedāḥ sambhedayonaya iti Ț229| tatra digmātram sukararūpan darśayann āha || · || dharetyādi | dharān dhārayatīti dharādharaḥ śeșo bhujaga 609
Page 628
610
Fol. 51b (14b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA)
र धुन क याथ म मानामडन मुदादेके ।। समूठ कि नि तादिमाठुवशादी। कयघ मे नामा नय की थ क याने से मी नानू ो भी ने ककिे घ या बअविलहा वधधकिनाम ना मय न क मा नमनिय।। गाव शवयथाघभा6कि.घादी है त क भार ना ।् यादशावशविषया लाकन यान रामादबानकावशा एमददरसबोकहाजा: य भाकु म: धकला म सो मे मालन मारम र्ली म के2 थीूना म्रा म घाद
19 मनाय बाध भा किर मनाजानि मसनाम हि क हरमर क बरनना केके मं खें नौ मर 8दम्याद ननामय क घबमझ क्विमीश जा ादमी धमि नामी न धा (ह(था क निशरुजनादा म नादीत्ाहि। नादी ना म नह वि (भ व अज व ज म य इ म च Fol. 52a (15a) ममशमम शभ मेमेनेमंने कोमिना वे धयाजिया मे नी यशकाम नद मंनू दभी के ६नादि नोथ डथनी केनदनानसरावारवमां मे कानायारबेड मैदे का वनकावश केकम न मेरअाम काथा नोकहामै ै थ लामय में के। मंहो क मार य की थे कि मोभी ने था (01्ो क नि ध श।। रयी नैदाद। जान म वे न ध यामी नमानयश६ध,४मेल कृवि की या केमानयशामीमारयउक म (मम न यजार मवे कु ककु आय नका व नक समशी नूड डी लयजान जान शमागा वे नी शा भो क सध मोदे एस मिभा न शमा जावि कमा-जा कावि कर वेक।म माड नाकी नौ हम माना था नैक वे कि किके नमा ने वे के द की मम वनयाकशा दासणजानलादिपभीम कीडा क ॐ की नी १की म शा गकम थीनधय यादि शाजाक ऊ नामया नज ने कध शम जिम वार्यश मूनड, नाम नौ । भूनीनामधिवाशऊा ने नी, मी नथा क्रालामाहना डाक वेद्र बाधन कज।मीवीना माथ लाकभा ना यी मा थो जी म मे वोने गव६रय(्ा क्घा मे ना भा नावलो मजदन ह नभा अछ कमि। मूण्ङ मनयाकम क शिक्षिक वु म जा हा न 8 कीसे मे क यकि। जानू सामा न द्वि। भा कारयि द क न माकी।दिनभ वाम यावि का थार को ने क क ा कद ना मय मी दीन नव डाकाथाक।ननगवमिकिसबीमवन्हकीकुमा यमारनमी थथकिज यामा।कन ीयाइनयाय कवनना गथ दा मदी घाद याक पशाद नामन तन कनने मऊबने।मीजाने आ व ैनजाऊ ने ने ीकववशस मना न ने नामथामिक मनेरी मा ना ला क ी रद्िये ६ त जीनव सा मा श ि ना ाी ा वा े मा ने मे का गौ के मर्किरम मश् वेस धै गासा माजथा म कवे
Page 629
Fol. 51b (14b) 1 rājaḥ | tasyākāram sādrśyam dhārayantīti | dharādharākāradharāḥ | dharābhujāņ rājñām bhujā bāhavaņ | ahīnaḥ paryāpto vikramaḥ sauryam eșām ity ahīnavikramā | sahasā tvarita
2 m akālākșepena hatā arayo 'mībhir iti hatārayaḥ | rayena vegena ramhasā urddharā durvārāḥ | māna eva dhūḥ krtyamānadhurāvalambyata iti mānadhurāvalambinaḥ | mahīm prthi
3 vīm pātum rakșituņ | sahante kalpante tādrśaguņayogāt | kramāt śāstravihitena krameņa nyāyeneti yāvat | iha sandaşțayamakam | ādimadhyayamakam avyapetavyapetam madhya
4 yamakam vyapetam iti | sambhinnam udāhrtam || (3.73) || [103a]āvrttir iOtyādi | āvrttir abhyāsaḥ | katham | pratilomyena pratīyatayā lakșitā | nānulomyena | kimvișayā |
5 pādaś cārddhañ ca prakaraņāt | ślokasya ślokaś ca samudāyaḥ O | gocaro vișayo yasyā iti | pādārddhaślokagocarā | pādagocarārddhavișayā ślokāśrayā ceti
6 | trividhety anūdya pratilomam nāma yamakam smrtam iti vidhī: Oyate | kutaḥ pratilomatvāt tasyā iti gamyate || pratilo[m]eti krtvā | yat tu | anulomnā sa pādā
7 bhyāsādir iti bhāvaḥ || (3.74) || tad udāharann āha | krśasya: O bhāvaņ krśatā krto janitaņ | āyāsaḥ śramo yayeti krtāyāsā yā krśatā daurbalya[m] | sā yā:
8 tā prāptā mayā'matā pratikūl[ {{ā}} ]atāņ | āsā'rthāt |230Ț| surataOmanoratho yasyeti | he matāsa | matsangamāsahișņo | he ramaņe 'karaņenākrtrimatvenāmara: akar ({ā}} aņāmara | satyadeva | yadvā'karaņa | vicitta pramaOtta | amara | deva stava stutam | taditaḥ prāptaḥ | he stuteta | varņņanaprāptā | te tavārakatā | gamana 10 m evāstu kim āgamena | iyartti gacchatīty ārakaḥ | ņvul | tato bhāvapratyayas tal vidhīyate | samayam atikramyāgataḥ | kaś cit priyaḥ kayā cit tu saroșam ittham adhikșipyate 11 idam pādapratilomayakam | prathamasya dvitīyasya ca pādasya pratilomyena pāthe ślokanișpatte[.| nādī ||] || (3.75) || nādītyādi | nādo nāma tatvaviśeșaḥ | śaivasamayaprasiddha
12 ḥ sa vidyate 'syeti | nādino me mama | svā sv ({ā}} akīyā cittadhīḥ | na vidyate madanaḥ kāmo 'syām iti | amadanā [|] tataś ca svādhīnā | sadrśavarttinī bhavatv evam ki Fol. 52a (15a) 1 m ataḥ | tataś ca me mama na (kā cana) {{na}} na (kā cit) kāmitā vișayāmithyābhilāșaḥ | kāmena damam nudatīti damanodinā praśamapratyanīkena hetunā | tadabhāvād eva ca tāmikā tāpo bhavitum arha
2 ti kāmanimittaḥ | santāpo nāstīty arthaḥ | idam arddhapratilomayamakaņ | arddhāntam ārabhya pratilomyena pāțhe ślokanișpattir iti || 3.76) || yā netyādi | mānam avalepam
3 yātīti mānayaḥ | drstaḥ trailokyavijayāt | mānayaś cāsau māraḥ kāma ceti ma(ā nayamāraḥ | tam avituņ rakșitum sādhanabhāvena tatsāmarthyānugrahāt | śīlaņ yasyā iti | māna
4 yamārāvinī cāsau kasā pratodaś ceti mānayamārāviOkasā | yā kā cit bhavet | tasyā ūnā hīnā'samānā yā na bhavati kin tu samānaiva tadvat kāmasā
5 dhanatvāt yadāha || ānetyādi | anantīśata ity anāOh karttary ac | samarthā indriyajayādiyogāt | janāḥ | teșām asanam kșepaḥ | abhibhavo yatreti :
6 anajanāsanā | munīnām api rāgajananī | ata evoOdārāņām mahatām śate bahutvopalakșaņam | ādhīnām āyatnān tatsevanāt | yām āyām sangatavān a
7 smi | sā'nādi naditā bhaņitā nānyā | kiņ āyam āgama Onam āgacchati | āhūteti yāvat | kaś cid itivrttam ātmanaḥ kañ cit kathayati || <3.77) ānulomyena
8 tāvad ayam ślokaḥ Ț231| prātilomyenāvarttyate | sā dinetyā: Odi | sā kā cid abhimatā strī | dinam evāmayo vikāro 'ntyantarūkșatvāt | dināmayam adhītā :
9 adhigatā prāptā | na na bhavati kim tv adhītaivā{{n}} tyantasaukumāryāt | ata evāyaḥ āgataḥ | anubhāvyaḥ | āmaḥ pīdā yayeti āyāmā | kena | amuyā'nayā pratya 10 kșavarttinyā śaradā'tidīpadivākarayā hetunā | ata eva ca na jananam ajananam | āsanasyāvasthānasyājananam akaraņam yayety āsanājanananā | sukhāsikā 11 m alabhamānā | śokasya tvadvirahasambhavasya ca virāmāya vinodāya śokābhibhavārtham mānam ahamkāram śokam abhibhavāmīty evamrūpam yātīti | mānayā na bhavati 611
Page 630
612
Fol. 52b (15b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
बादि।मदिश कीता की लामूघाझ क स की न वैथे महदर्वदकुशा मुर उरलननियथा।नदनकाभश मिमभारीयथ मार्मि। कथि काभी की मे नीवोड वीने।- पजादूविबदडहर क्यननक
Fol. *53a (*16a) (fehlt)
Page 631
Fol. 52b (15b) 1 tvadviyogasambhava śokam abhibhavitum na śaknoti ity arthaḥ | ślokasya prātilomyenānuvrtyā dvitīyaśloka iti | ślokapratilomayamakam || (3.78) | gal te phyed kyi yige rna[ms] varņņānām ityādi | arddhayo
2 ḥ ślokasambandhinor abhivyaktyarthaḥ | uparyadhobhāvena likhitayo(ḥ sambandhinā varņņānān nirantarāņām ekarūpam | sārūpyam | teșām eva varņņānām samutthānāt | ekaikam akșaram anta
3 ra vyavadhānam asminn ity ekāntaram | auttarādharyeņa | ekaikavarņņavyavadhānam | yadi bhavati nirantarapāțhavad arddhayor auttarādharyeņa | ekaikavarņņāntare pāthe sa eva śloko ya
4 di ni 104a şidyate | ity arthaḥ | tad īdrśam dușkaram gomūtriketi ba glań gcid żes pa'o O | anenābhidhānena prāhu vyavaharanti | tadvido gomūtrikāvedinaḥ | yathety udāharati || <3.79) madana chai 'dra'i i: 5 tyādi | madirākșīņām strīņām | apānga kațākșa evāstra: Om ā 2yudham rāgasādhanatvād yasyeti | apāngāstraḥ | madirākșīņām iti sāpekșatve pi gamakatvāt samā
6 saḥ | devadattasya gurukulam iti yathā | madanaḥ kāmaḥ | O ayam «loka vikhyātam | Ț232T| jayed gajad vaśīkuryāt | na 37 kva cit | pratihataśakti yāyasmād isvavișayaprāpa:
7 ņāt mama enaḥ pāpam arthāt tat prāptivighnabhūtam | kşīņam astamOgaxlokaxtam tatah pūrņņamanorathatvād aham anamgāya tasyai krtādyupapattaye tādarthye kriyāsamba „ndhe
8 vā caturthī | añjalim praņāmakarasampuțam dadhe viracayā: Omi tam ārādhayatīti | kaś cit kāmī kāminī vā bravīti || (3.80) || āhur na brjod dam gsui ityādi | auttarādharyeņa catu
9 rşu pādeşv abhivyaktyar5 tham likhiteşu prathama(m akşara)m ārabhya auttarādharyeņa dvir ādyantataḥ krameņa pāțhe | arddhan nișpadyate punas tathaiva pariśiștasya pāțhe | aparārddhan nișpattir iti 10 ślokasya dvā, bhyām bhramaņa ślokārddhabhramaņam yadi bhavet tādrśam arddhabhramaņam nāma dușkaram āhur āmananti tadvidaḥ | sarvato nulomapr{{i}} atilomataḥ pūrvavad auttarādharyeņa ca yadi bhra 11 maņaņ 7ślokasya bhavet tat tādrśam sarvatobhadram kun du bzań po nāma dușkaram iștan tajjñair iti || (3.81) || tad ubhayam udāharati | manobhavetyādi | he manobhava | ata eva teșām cittādhișthānata: Fol. *53a (*16a) (fehlt) 613
Page 632
614
Fol. *53b (*16b) (fehlt) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
Fol. 54a (17a) नेकडाना डालल : ासिमिम अन्दिक वियो री मा न वे नानवधा निअन यमानि म नय नीनेनेज न नैडड ने कम भुलाजा निति नकध के जिार्लषि हाक्ष नभ धम लीवि कुने मी मनव नेयी नो नो नसक शक हाथ दाय की धथु रु काईदे के वा र मधि मावमे वे मै दे न घ ई वे जाथा मभा:्घाय8नीविक घाथी म अकरहा दाडीन नड ननने ुम। मीनाथाविध लाशी शाभर्मकि क शिवादकानकीकानोम धलादय भनानधया मक दा के र्ा माले मे देना है ना मा उधयाडस कु१नीथ झक० ।। ।मूलिनी न धोदि। मीन क क वे न्यान विग १व६३नेरहिना। न माइिवेभी तडल के की रा शि तिमि। ीि नी नौलि कौल कनैमि न भो वे क या (जा मनथा बिमि नलि न कयाम ।
Page 633
Fol. *53b (*16b) (fehlt) Fol. 54a (17a) 1 tāv api na sta ime ete dve dve ca vastunī | edhete vrddhim gacchataḥ k[e te] iti viśeșeņan darśayati | śrīś ca vibhūtiḥ | dīptiś ca tadbhāvinī dyutir ājñā vā | śrīdīpti hrī
2 ś ca trapā | akāryasankocalakșaņā tataḥ kīrttiś ca yasaḥ | sarvatra guņakhyātirūpā hrīkīrttī dhī“s ca) prajñā heyopādeyavivekasvabhāvā tadanusāriņī ca nītiḥ | saņmya
3 kprayogarūpā trivarggānubandhinī dhīnītī gīś ca vāk | madhurā loka| 105b sangrāhikā prītiś ca tadanuguņā vrtih | gīhprītī | itīme dve dve te tava ca sambandhinyau | evete | na(ā)
4 nye | ye ke cid ikārasya ekārasyaiva prayukter dvisvaro yam O śloka iti || (3.87) || sāmāyetyādi | sarvatobhadram pūrvoktam | ekasvarodāharaņam api ka
5 lpata iti punar udāhrtam | ekasvarodāharaņamātraOm iha vacakșitam | tac ca pūrvasiddham eva sambhavatīti kim apūrveņedrśenāhopurușikā
6 mātreņeti bhāvaḥ | pūrvavyākhyāta evārtho 'nusarttavyaḥ O | evam svaraniyamaś caturvidho darśitaḥ || (3.88) || sthānaniyaman darśayann āha | nayanetyādi|
7 T236| nakșatrāņām gaņaiņ śālini sambandhite virājamāne vā O nakșatraguņ ({ā}} aśālini na vidyante 'sminn ity aghane meghamalavikale | ata eva nayanānā
8 m ānandam prītiņ janayatīti | nayanānandajanane gagaOne 'ntarīkșe drsțir dīyatām prayujyatām [ś]akrd ekavāram api tāvataiva madanaparavaśāyā
9 s tasyāḥ prāpteḥ | nādhikam prārthyateḥ | śakrd vā d({ā}} arśanena gaganam anugrhyatām | anyathā viphalāsya śobheti kaś cic cāțukāraḥ | kāmī kāntām upalālayati
10 anganeti priyāmantraņam | kaņțhyatālavyadantyamūrddhanyamātraprayogāc catuḥsthāno yam śloka iti || (3.89) || alinīletyādi | alakaḥ keśavinyāsa {{ .. }} viśe
11 șa eva cañcalatvādinā | latā'livan nīlā'lakatā yasminn iti | alinīlālik {{ā}} alatam | nalinasyaiva cchāyā śobhā'nayor iti nalinacchāye saroja 615
Page 634
616
Fol. 54b (17b) उस्ानथनरयाजानिर्कि नलिन कथ नय न डाजि वका कि र भा मडाि का के मदह म म ना े मेे वोने ने के मै े कि कमा म की मैने दुश मी FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA) दुज दान धा म वे दान गाघ ून विध मिया मा की ोकम नति ही भ न ार ना वो नेदश्ध भादा ई:भा कि म दा नेन्द ने की अं नौ इला म स का नलश् नाइ ( र वझ का व भ् :मकद य ने 3 । नो नावे का अन वान धने म मशान घठ नानाम कय माह। म। कथका रशमक द थीडा यजाइनक। 5्रून म ने अनाक के नोनो मे का े क न थमनकथ्या नातिककशिक की मेन विव याक ज म निी निमिक जाने न जूक कुहिजाक वक याहुकश्रा मकालथ नणवाधानी बाघ कावि कमि के म बौ निभलक सोहि म को का:कोनेे की कि कूंके को केहकझ झनेखीनिया घ मक ाइमा Fol. 55a (18a) वसडथनो ईए आ कन्या ककि मे स थदडाथज मबेद मायावर कियद दे मि थक थलमें दसूष्य मयज्ामवे लाक चिन में कुव की ा मक हा थज डर्य नमतशोधि क वनाी म क शरामि, भूभकिअहि लेंग मक झम की ्कि दा थल गद्कका म गा या दजदखाऊा जाकक ेन्यानाडा या लाक। दूद कन्हादा क क बोदिक1कीजाने क केसूसे। का जान से का नखानी द या जि स खा ना मा नाे सनवा काझा कुध 5वंडाम या कडाका क भीशो की ऊ याक त्यी म ्ड15 कक किि का धाना
Page 635
Fol. 54b (17b) 1 tulye nayane 'sminn iti nalinacchāyanayanam śaśina iva kāntir asyeti śaśikānti tad īdrśam atimanoharam | te tavānanam kan na hanti kan nāma kāminam daśamīņ
2 daśām na nayati sarvam eva roginam hantīty arthaḥ | ghanastanīti priyāmantraņam kaņțhyatālavyadantyamātraprayogāt tristhāno yam śloka iti || <3.90) || anangetyādi |
3 he sadānagha sarvadā nișpāpa ata (eva)) vipratisārābhāvāt | san vidyamānaḥ śobhano vānandaḥ pramodo {{.ā}} 'syeti sadānanda natāngānām strīņām sangaḥ sambho:
4 galakșaņa(ḥ) | tena sangataḥ | anyastrīsambhogapraśaktaḥ | O he natānga(āsamgasangata | satī cāsāv anganā [106a] ceti sadanganā | tavety arthāt | anangena kāme:
5 na lańghanā'bhibhavas tato lagnaḥ sakta utpannaḥ | nānāne Okaprakāraḥ | ātankā pīdā yasyā iti | anangalanghanātankanānātamkā varttate | ana 6 ńgena vā langhanam tata ālagnaḥ | nānātankā yasyāḥ | seOyam anukampyatām iti | kiñ cit kāminam vișayāntaraprasaktam nijavadhūnimittaņ sānuna
7 yań kā cid evam āha | kaś cid vā kaņțhyadantyamātraprayukte: O dvisthāno yam śloka iti || (3.91) [Ț237|| || agetyādi | akati kuțilan gacchatīty akam karttary ac
8 ak kuțiyāņ gatāv iti dhātuḥ | ā samantāt kāyati O śabdāyata iti | ākaḥ | ātaḥ prādibhya iti kaḥ | akañ ca tad ākañ ceti | akākam | gaṅgāyā idaņ gāṅgam̧ | gāńgañ ca tat «ka»m udakañ ceti gāṅgakam̧ | gāṅgakañ ca tad akākañ ceti gāṅgakākākam tatra tasya vā gāhakaḥ praveșțā | he gāṅgakākagāhaka | a 10 ta evāghāny evāghakā[nļi kutsitatvāt tāni malitatvādinā kākāḥ tān hantīti | aghakākahā krtagangāsnānatvāt | nișpāpas tvam tataś ca gām svarggam aga(ā)) 11 prāptavān asi | na sandehaḥ | evamvidhasya svargagamanam avaśyambhāvīti bhavişyad api tad bhūtam upacaryāgās tvam iti bhūtaprayogaḥ krtaḥ | yathā'jite pi Fol. 55a (18a) 1 bale jayakāraņaśākalyāt jitavyapadeśaḥ | jitam idam mayā balam kiyad etad iti | pratipattavyam | evam puņyamayasya tava śoko pi na sambhavatīty āmantraņadvāreņa sūcaya 2 ti hāhā | ity evamrūpa[ ({m)) ]ḥ pralāpaḥ | śokasambhavaḥ | hāhā tam angati yātīti hāhāngam | agir gatyartho dhātuḥ | na hāhāngo 'hāhāṅgaḥ | he hāhāṅga viśoka eva guņayogā
3 t | ā svarggam prasiddhas tvam iti | sambodhanamukhenābhidhatte | khaga ādityaḥ | so nkaś cihnam tatra gater asyeti | khagānka(ḥ sa cāsāv agaḥ sarvataś ceti khagānkāgaḥ | sumeru:
4 r iti yāvat | sa ca svargga eva tatra devānām avasthānāt O tam kankati kīrttidvāreņa gacchatīti vyāpyād aņ | he khagānkāgakanka | evam kalyānāśayatvāt | durjja
5 nasamsargo pi [106b] tava nāstīti kathayati | anganti kuțilam gaOcchanty a[d]ātyantatvād iti | agāni karttari | ac | agāni ca tāni khānīndriyāņi cety akhāni tāni gaccha
6 ntīti | agakhagāḥ | adāntendriyāḥ khalā iti yāvaOt | ta eva kutsitatvād agakhagās teșu | akaka alola alubdhaḥ | nirapekșas tatsamsarggadveșitvā:
7 t | he 'gakhagakākaka iti kaś cit puruşa(ḥ)) stutaḥ | kaOņțhyamātraprayogād ekasthāno yam ślokaḥ | evam sthānaniyamaś caturddhā darśitaḥ || (3.92) || samprati varņņani:
8 yamaņ nidarśayann āha re ra ityādi | re re ity {ā}} anādare bha: Ortsane vā trāsāttaparavaśatayā bhrśam abhīkșnam vā rautīti rorūḥ | rauteḥ | yanantāt kvipi rūpam | ro 9 rūś cāsau ruruś ca mrgaviśeșaḥ | rorūrurus tasya Ț238Ț| ūruḥ krodadeśaḥ | tasya rug bhango vidāraņa[m] evāgaḥ pāpam tad gacchatīti rorūrurūrorugāgogaḥ | parvatadeśavartti 10 nā tarumūlagatagopadārthe kena cit gopena duritam idam ācaritam iti saviśeșam darśayati | agasya parvatasyāngam ekadeśaḥ | tam gatas tatrāvasthānatā | a 11 gāngagaḥ | age parvateșu vyavasthitā gāvo 'syety agaguḥ | tvam eva pratyakșapāpaḥ | mā mā sāvege vāraņe āmreditaḥ prayogaḥ | māga(ā) māgaccha nedrśaḥ | pā 617
Page 636
618
Fol. 55b (18b) थारके कौ म थे नि में यू६8क शाभव वोकी कनेमें मेत मैंसे डायाथ न यना ेकया कौय के इाथायककक को कोडी ककोकवोदा$।के FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) जाव दनवान मू वान नदयैकित हेथ क मयाज कमा स इल नादि प् दा ने व ने ददना। दानदव खयुनविदीबल नाद नदरशोनी कन जिंद नदने कर मे में 8,वन तनौदनोडा।
hh Fol. 56a (19a) अकम शन नेबाद 1 नविशिकम नें मे के नेे नाम्मा के जन ना ने भूखा ने न न नेयौनि किश नुतीनी मिन मी नी व कनो में न यैकवलश न मदियारेकाए कनान नी भीश ने भूख ने मार्थ य म युले न चमऊजि ना मूख नामाका का ब डी छ मख म या ज्या वला के थे क। भूम मू खा न ने डा कू वे कि का था बाधू कथा येना नौशन न.या घैन वेदो म इसी री ने। रमा न घाम ये उन के कर य भ थ कयाहू घाकन नाश नरु वमाकि किर्े अया धन वननू विन के निशयो व यद न ना कि मा नू वघ की व नी मिन्कन सैक्र।कू किवेलीय माथायूनिश करी्य कु नो ने वनाविन कयकनय शरीमा वादभा शा दनि म क मशध क धादि म ह कि ई के इमामथि क शक दर् मका में स घा का थ विधथा घिनी मे8धदी
Page 637
Fol. 55b (18b) 1 po jano '[sm]adattikamm āgantum arhati | amamo nişparigrahaḥ | māmama parigrahakleśopahateti tasyāmantraņam | anena mrgavadhapātaka[m] sūcitam | parigrahopaha
2 tānām evedrśaduścaritasambhavāt | nișparigrahaņam tu nișpāpatvāt | yadi nāma evam tathāpi kin na yușmatsamīpam upagaccheyam ity āśamkya tad asa[]mbhavam prativastunā darśa
3 yati | kekā mayūradhvanir madhuraḥ | tasyā saiva vā kākuḥ bhangas tatraiva sahajatayā pratiniyamāt | tayā kāyati śabdāyata iti kekākākukaḥ kāko vādaśaḥ kiņ
4 sambhavati naiva tadvat tvadvidhayāyajanasamsarggo 'smaOdvidhānām | śreyo'rthānām na sambhavatīti kaś cin muniḥ | krtamrgavadhapātakam gopālakam ara
5 ņyacaram ātmasamīpam upasarppantam ittham abhidhatte | [107a] O rephagakārakakāramakāramātraprayogāc caturvarņņo yam śloka iti || (3.93) || devānām ityādi |
6 devānān nandanaḥ prītikaraḥ tadyogakșemācaraņapa Oratvāt | vedanindinaḥ | dharmmādhikșepakasya loka“sya) nodano niședdhā cepīpravarttanāt | devo.
7 vișņus tasyaiva tādrśatvāt | vakşyamānaviśeșayoOgāc ca | dānavān asurān nandayati varddhayati tadyogakșemācaraņatvād iti dānavanandino [']
8 sureśvarasya hiraņyakaśiyor anyasya vā kaițabhādeḥ O dāne 'vakhaņdane vidāraņe nādena darpponmuktena siņhanādena tadbhangasambhavena vā nādena śa:
9 bdena tumulena hetunā haraņena vā divam svarggalokan dudāva kim idam ity upajātasangam akarod ity arthaḥ | dakāravakāranakāramātrātmakatvāt trivarņņo yam ślo
10 ka iti || (3.94) || sūrir ityādi | T239Ț| sa prasiddhaḥ | sīrī balabhadraḥ sūriḥ sarvavidyākovidaḥ | surāś cāsurāś ca tān āsartum vyāptum apratihatatvāt śīlam asyeti
11 surāsurāsārī | sāraḥ sāmarthyam asyeti surāsurasārisāraḥ | nayasampanno vikramasampannaś ca | ity uktam bhavati | śobhanābhyām ūrūbhyām saha varttata ita Fol. 56a (19a) 1 sasūr {{ū}} uḥ saurūpyam anenopalakșitam surārasī madirāsvādī tathā prasiddhaḥ sarasīḥ krīdādīrghikāḥ sasāra vārivihārayogena nirviveśa kimviśiștā | ārā
2 sibhir mukharaiḥ sārasaiḥ pakșiviśeșaiḥ saha varttanta iti sārāsisārasā | anena vilāsitvam asyodbhāvita[ {ḥ}}ņ] | rephasakāramātrasvabhāvatayā dvivarņņo yam śloka
3 iti || (3.95) || nūnam ityādi | nūnan niścitam etat kin tat no smākam | ānanāni mukhāni na na nunnāni kin tu nunnāny abhibhūtāny eva | kenānena purușeņa yena sārddham yoddhavyam
4 kenānenātmīyena mukhena mārttaņdamaņdaleneva tejasviOnā mukhena | āstām tāvad yuddham mukham apy asyāvalokayitum | asmanmukhāni na śaknuvanti ko py a
5 yam atimānușaḥ purușas tādrśena saha yoddhum asmāOn niyumkte | prabhur aparīkșako 'smākam iti kathayati | enena pūrvoktenānūnenādhi[ 107b]kena(ā)(ti)balīya
6 sā saha yoddhum ity arthāt | ninīḥ netuņ niyoktum icchur aOnān prāņinaḥ prakaraņād anujīvino 'smān nayate(ḥ sannantāt kvipi rūpam | ino 'smākam prabhu(h »]
7 nā purușo yam nānāḥ | ena[ {{m}} ]ḥ pāpam na vidyate 'syety aneļOnāḥ | na bhavatīti kin tu sapāpa eva nanu vitarke niścay {{o}}e vā yad anenātimānușaprabhāvenā
8 8 smān ghātayitum icchati svayam apy atra yoddhum prāptamiOm iti kena cit | atibalīyasā yoddhum niyuktāḥ prabhunānujīvino vitarkayanti | ayam :
9 nakāramātranibandhatvād ekavarņņaḥ śloka iti bhadram || * (3.96) || dușkaram upasamhrtya prahelikā anubadhnann āha | itītyādi | ity uktena vidhinā dușkaramā
10 rgaḥ | dușkaro pi kāvyaprakāraḥ | na kevalam sukara ity apiśabdaḥ | kiñcid īșat samkșepataḥ tathā pratijñānāt kriyāviśeșaņam | ādarśita uktaḥ kramaḥ
11 svabhāvo 'syety ādarśitakramaḥ | pratipādita iti dușkaramārgge pi Ț240Ț kaś cid ādarśitakrama ity api pāțhas tatra dușkaramārggavişayo pi kramaḥ prakā 619
Page 638
620
Fol. 56b (19b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) घद्धामि मेइधया वरु यान गार्व कडी क सदलि कीनो म ने कौई व दिमनेकी
Fol. 57a (20a) बहिकघर याऊनाहमामोकमुका शोनिश य वैधत्षी का लो घ के धकि के श के ऊनय मा मिमाद कारिती या जारी वेहे नथरध मानबर क्क को ना छुगाथी के स धनि घा ई न धर सौ समार्न क धान। ममार्येकाजल कीपमीडा कान् जाजन माकि ए जकाव मा घया ं मिया दानि कूध दक अरी शाजाध या मे धुमी कि रमविर्जस म थके धाना म जा रै।। थकयहलि का शाज् रा नभक हौदिके गाभा ै 11
कधकर्ौकिजाध दान को केल्यि की नौमानी थाथेकश्यबघई।। "थभाध लक शा8म मृन्तिनी नो नौ थे ी ने के माकिः कायमायानिकमावा वमि मौर नाता दकवय शभ। मे े नि कातोइ कि बथाथा के शे।क शामु ली समान भुजय े रसे र्वभ मधे से यन निमेएे।
Page 639
Fol. 56b (19b) 1 kāraḥ kaś cit ko pi samkșiptaḥ | ādarśita iti yojyam | punar atha prahelikānām tadrūpāņām vā prakārāņām vikalpānām gatiḥ svarūpam lakșaņam | lakșyañ ca uddiśyate | pratipādyata
2 iti || (3.97) || kva punas tadupayoga iti ced āha || krīdetyādi | goșthīnām anekavidhatvāt | krīdārūpāḥ prītisvabhāvā rasavatyo yā goșthyaḥ | samavāyāņ kāvyālāparūpā
3 vidagdhānām tā eva sukhena kālapreraņarūpatvāt vinodās teșu krīdāgoșthīvinodeșu tajjñaiḥ prahelikāvedibhiḥ saha ākīrņņe janasambādhe sthāne kva cit mantraņe gu
4 ptabhāșaņe tadvidām eva "[tatra)) gūdhārthānām prahelikānām raha Osyabhūtārthapratipatter itareșām tatra samnihitānām api kim idam ucyata iti tadanavagamād ākīrņņe
5 pi mantraņam prahelikābhiḥ sādhyate ya eșāñ ca jñāyatām O kim asmābhir ucyata iti | vyāmohane tatvārthāniścayād ākulīkaraņe narmmarūpe cāpi vișaye cai
6 vety api pāțhaḥ | sahopayogena prayojanena varttanta: O iti sopayogā upakāriņyas tatas tā apy alamkāravat [108a] kāvyalakșaņe cintanīyāḥ | tataś ca Bhāmahena
7 nānādhātvarthagambhīrā yamakavyapadeśinīḥ | praheliOkāḥ śobhya[dļita rāmaśarmmācyutottare || kāvyāny api yadīnāni vyākhyāgamyāni šāstravat u:
8 tsavaḥ sudhiyām eva hanta durmedhaso hatā Ț241Ț| iti tad a: Opahastitam | upayogavattayāvaśyavaktavyatvāt prahelikānām alamkāravad iti || (3.98) || lakșaņam
9 tāsām kurvann āha | āhur ityādi | padayoḥ suptinantaOyoḥ sandhināpyațanena tādrśena hetunā gūdho durbodhārtho vivakşitam abhidheyam yasyā iti gūdhā: 10 rthaprahelikāņ | samāgatām āhus tadvidaḥ | gopitārthasamāgatapadapradhānatvāt samāgateti tādrśī vyavahriyate yatra prahelikāyām | anyatra vārthāntare {{ .. }} rūdhena 11 prasiddhenārthāntaraprayuktena śabdena vācakena vañcanā vañcanam vā vivakșitād arthād anyatra buddhyutpādāt vipralambho jāyate | sā tatparatvād vañcitā nāma vijñāyate 12 || (3.99) || ativyavahitānām atyantaviprakrstāņām yathā moho jāyate padānām prayogo bhidhānam | ativyavahito vā | ativyavahitaprayogas tasmād atyantavya Fol. 57a (20a) 1 vahitapadayojanād dhetor mohas tato rthāniścayam viparītārthe pratipattim karoti janayatīti mohakāriņī yā sā vyavahitapadapradhānatvāt vyutkrāntā nāma pra
2 helikā veditavyā || yasyāḥ prahelikāyāḥ sambandhinī padānām āvalī samudāyaḥ | durbodhaḥ krcchrāvagamo «rtho 'bhidheyam yasyā iti durbodhārthā | sā prahelikā
3 'pahrtārthatvāt pramușitā nāma syāt || (3.100) || yā gauņe 'rthe mukhād abhidheyād anyasmin abhidheye āropitair adhyastaiḥ padaiḥ śabdair grathitā viracitā sā yā
4 drśārthāntarapratipādanaparatvāt samānarūpā nāOma smaryate | Ț242|| sā lakșaņasya śabdānuśāsanasyāstitvam sadbhāvamātram prayogaprahativya:
5 vacchedāt | tena vyutpāditāḥ samskrtāḥ śrutayaḥ paOdāni | aprahatāņ | yasyām sā pra {{tīti}} <yoga) pratītirasavirahāt parușā nāma syāt || <3.101) ||
6 yatra prahelikāyām sakhyānam ekatvādikam | vyāmohaOsyārthatatvāpratipatteḥ [108b kāraņam sākșād anuktasya vivakșitasyārthasya saņkhyāmukhena samu
7 nnayanāt | saņkhyātā nāma sā bhavet || yatra prahelikāOyām vākyasya padasamudāyasya(ā)rtho 'bhidheyam anyathāvasthito nyathā tadviparyayaņāvabhāsa
8 te pratibhāti sā prahelikā prakalpitā nāmānya: Othārthakalpanaparatvāt || (3.102) || yasyā(ḥ> prahelikāyāḥ sambandhino nānārthasyanaikasyābhi:
9 dheyasya kalpanā udbhāvanaņ bhavati | kutra nāmni kva citO | samjñāyām vișaye | prahelikā nāmnā vyavahitārthatvān nāmāntaritā nāma syāt | yā darśi:
10 tāpekşayā nibhrto [{'}} ]vyavasthito 'nyārtho 'bhidheyam yasyām iti nibhrtārtho 'bhidheyārthāntarā | katham | tulyam samānam ubhayatra vrtter dharmmam artharūpam tan nimittī 11 krtya pravrtte sprśatīti tulyadharmasprk | tulyo vā vivakșitenārthena sadrśo dharmmo guņo 'syeti tulyadharmaņām artham sprśatīti tulyadharmasprk | tayā tu 12 lyadharmasprśā girā śabdena hetunā tādrśī gīḥ prayujyate | yā vivakșitasadrśam arthāntaram avidadhānā tatraiva vivakșite 'rthe nișthāsyati | yadvā tu 62
Page 640
622
Fol. 57b (20b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) हाकानीन घृद् निकामा कौके बासे के का घा थ Cा नौथो क निरे हमि धाद कारथा शी चाजहना मधदिद्स्था जाक धािही ने की नाभ क दास माधिया डाक जा मय र मर्के न ना म घरन शामयज्या भातव य वररीथ का शीजी कद मिवाना क। भगशम्ागव श्रीशाघ ने निधऊन कय च नौ न मसा थद लै का मयाक जाज्या नानाले धह्लिके शानक वज में ईछाजू मणवे मी भाग का दि बिन कली देना कदे डा क वोचोब वोमा नदि धा हक।। 1 का ना या के द Fol. 58a (21a) अ दावदाकश जार्थान या घालना मा ना ्यय क: श्रीश वध े ले की कि याम्या म शन क घा शो थाि दा घानी रिमर याकाअ वड सका वाकव मद नमिघारथी स्था केदा बा:का विमुला म्धियमिन भ हो वालो नो म कर नो दध की शा दि। ममय वेतिक नाया अाध हानकाा वाएकन राय मुणामू घिशमा थी धौरि व नि कघ नौया मीमोम ाथा या व ी ा धा विन भ दायास द ने का राा कुयाद िक खडाशवमा कदा धानिसाद्य हाध मे न कद झाऊ्या8व हेलिके8्क गथस्थो क यर्तिव कथं।
Page 641
Fol. 57b (20b) 1 [lya]dharmmasprśā girā kāraņena nibhrto 'prakațo 'nyo grhītārthāpekșayā'rtho 'bhidheyam yasyām iti yojyam | sā tādrśī prahelikā nibhrtākhyāyate [|] <3.103) [Ț243Ț] upa[nyastena tadarthānu]
2 sāreņa kalpitena śabdasya vivakșitārthāvācakatvena prasiddhasya tadarthaprakāśanāt paryāyeņa śabdāntareņa prasādhitā upanyastaparyāyasādhitā | upanyasta:
3 paryā"yā rthāprasādhitety api pāțhaḥ | tatra upanyastasyārthānugamakalpitasya tadarthaprakāśanāt | paryāyasya śabdāntarasyārthe prasādhitā | upanyastaparyāyārtha {f ..
4 .. } prasādhiteti vyākhyeyam | sā tādrśī samānaOśabdā nāma prahelikā sākșāt vācakavyāpāreņa nārthāt nirdiștaḥ pratipādito 'rtho 'sya((ā)
5 m iti nirdiștārthāpi | atiśaye piśabdaḥ | gūdhaye: O tatvārthāpratipattaye syāt | sārthasammohakaratvāt sammūdhā nāma prahelikā jñeyā || (3.104) || yo
6 gānām sambandhānām mālā bāhulyam sātmā tannimittatvāt O yasya tad yogamālātmakam nāma samjñā na prasiddhaņ yasyā [109a] sambandhi tatsamayatvāt | sā prahelikā
7 prasiddhanāmaparihārayogāt pārihārikī nāma: O syāt yasyām ādheyam vyajya prakāśya sāksād abhidhānāt | āśrayasyādhārasya gopanam nigūhanaņ
8 tadvācasyāprayogāt sā bhaved ekacchannā nāma praheliOkā | ekasyāśritasyaiva cchannatvād (3.105) yasyām ubhayasyāśrayasyāśritasya ca gopanam āvaraņam | u bhayacchannā nāma sā prahelikā syāt | yasyā nānāla Okşaņasya samāgatādirūpasyanekasya samkaraḥ sambhedaḥ syāt sā samkīrņņā nāma prahelikā 10 bhavet || (3.106) 244]] || etā yathoktalakșaņāḥ șodaśa prahelikā nirdiștā uktāḥ pūrvair ācāryai rāmasarmādibhis tallakșaņavirodhād duștā heyāś ca tāņ prahelikāś ceti dușța 11 prahelikāś ca na kevalam adușțā ata eva s({ā}} amāgatādivilakșaņatvād anyāś caturdaśa taiḥ pūrvācā(ryai))r adhītā nirdiștā iti || (3.107) || tāh kim iha nocyanta iti ced āha | 12 doșān ityādi | vayam punar viśeșavivakșāyām punaḥśabdaḥ | doșāḥ prahelikāsambhavinaḥ | heyāḥ | prahelikā aparisaņkhyeyān lakșaņato lakșyataś ca Fol. 58a (21a) 1 guņavadādareņāpratipādyāt manyamānāḥ paśyantaḥ sādhvīr eva prahelikā abhidhāsyāmaḥ | nanv evam apārthādayo pi doșā aparisamkhyeyāḥ syuḥ | viśeșahetvabhā
2 vāt | naitad e[v]aņ | apārthādayo hi doșāḥ kva cid guņā api yad vakșyati tan mattonmattabālānām ukter anyatra dusyat({i}}ītyādi | tatas te vicintanīyāḥ | prahelikādo
3 șās tu na kva cid guņā api yato pārthādivannirūpaņīyāḥ syuḥ | ātaś cāpārthādayo vaktavyā yat sarvakāvyasambhavinas te doșā(ḥ prahelikādoșās tu prādeśikā i
4 ty āśayavatoktam doșān ityādi | yadvā prahelikādo Osā aparāparadoșasambhavena caturddaśetīyattayā'parisamkhyeyāḥ | tataś cātiprasangā nocyata :
5 ity abhiprāyeņoktam | doșān ityādi | apārthādayaOs tu sarvakāvyadoșāņ parisamkhyātā daśaiva na tadvacane 'tiprasanga iti cākrtam | ata evādhā syati doșā daśaiveti | katham tarhi dușțaprahelikā jñāOyante yato [109b] varjyeran | na hi dușțatayā'jñātānāņ parihāraḥ sambhavatīty āśamkya tatpratītyupāya:
6 7 m āha | yāh prahelikāḥ tuśabdo 245 || 'rthāntaravivaksāyām O yathoktalakșaņavirahān na vidyate lakșaņam āsām ity alakșaņāņ | tās svayam eva (duștā) jñāyante pratini
8 yatalakşaņavyutpatter a[t]allakșaņānān tadābhāmatāhpratīteḥ kin tāsām prapañcaprayāseheti || (3.108) || na mayetyādi | me mama cetaḥ | āgaso 'parādhasya vyalīka
8 9 sya rasam vyādam ācaraņarūpam abhijānātīty āgorasābhijñam | krtam doșam na bhavati tato nirāgase mahyam kasmāt kāraņāt prakupyasi na kiņ cit kāraņam tataś cāya
10 m akāraņaḥ kopo na kārya iti vārayati vyalīkalakșa(„kopasthānābhāvād asthāne 'kāņde ruditair aśrupātaiḥ kopamayaiḥ | ebhiḥ pratye[kșa]nirddeśaḥ | alaņ 623
Page 642
624
Fol. 58b (21b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) जववstम र यभपाजी माना ना ज नर्वि कभमा नीनीविकावएा ु केनी ऊकी वेवेर्कीयशा मही का नेमनयुशुद जायाधाबिकिकर नामयेय मीकिर नमी रथे मे नेनदा वेदल्इनमाहादिये वे किकधधर्या क माक नाा६(3नाल: आाथवयगन यदयेने वीउय मान शन्व या, भ आायो चि वककम ममक दवन मना .वन्द वो क म नीरोधि याम के लेखा मे थ ी किनि काश नथ ग रु धा मयाग म य म का 8 या (ना. का : ममन व्मवनय Fol. 59a (22a) यी का्वि क य साधू या मय्रा तए मारयशश ा म म वशान या गाडन aBuKeeR3k4kB
Page 643
Fol. 58b (21b) 1 vāraņe mā rodīr ity arthaḥ | ālohitekșaņe iti priyāmantraņam me | āgorasābhijñam ity anayoḥ padayoḥ may āgorasābhijñam iti | ayādeśena sandhinā | vivakși
2 tasyārthasya gūdhatvāt samāgateyam udāhrteti || (3.109) || kubjām ityādi | kubjām striyam āsevamānasya nirviśataḥ | te tava ratiḥ pramodo varddhate yathā evam tathā'mara
3 strīvidambinīr devyānganās ({ā}} amānā nārīr nirviśataḥ | sevamānasya ratir na varddhate tatraiva tavādhikā ratir ity arthaḥ | atra kubjā kanyakubjā vivakșitā | yathā satyabhā
4 mā bhāmeti | tahutis ta[dga]tau vā purușaḥ kubjāśabdeOna bhaneprsthadeśāyām yoșiti rūdhena | tatra pratītijananād vamcyata iti vañcite{{te}} yam nida:
5 rśitā || (3.110) || daņda ityādi | atra padminyā mukham kaOmalarūpam tuņdena cañcvā cumbati hansaḥ | valgu manoharam yathā bhavati tathā ravam rutam kurvvan
6 karkaśaḥ kaņțako 'sminn iti karkaśakaņțake padmiOnyā dande nāle 'ngāny {{ā}} avayavān ghațțayan kandūyamānah | ity ayam atrārtho vivakșitaḥ | [tatra]
7 ca dande cumbatītyādivyavahitapadaprayot moho: O jāyata iti vyutkrānteyam udāhrtāḥ || (3.111) [[246] || khātaya ityādi | he kani kanye | te tava kāle pa(ā))
8 de candre manojñe candre vā kamanīy[i] priyā| 110a mantraņam khātayaḥ kimkinikāḥ | nūpurādirūpāḥ sphātayaḥ sphītāḥ paryāptaśobhā sphātavalgavaḥ | madhu
9 radhvanayaḥ | sākșād bhavanti | pratyakșatām upayānti tanninadagrahaņād ākarņņyante cakșușā vā grhyanta ity arthaḥ | atredrśamanojñavastusākșātkaraņe ma 10 ma tāyavaḥ | prāņāḥ | rāgābhibhavāt dhāriņo 'navasthāyinaḥ | yāntīty arthaḥ | evam durbodhārthapadaprayogāt pramușiteyam lakșiteti || <3.112) Fol. 59a (22a) 1 atretyādi | vallarīti strītvasādharmmyeņa kā cit yoșid vivakșitā pallavaśabdena ca tatsāmyād angulayaḥ kusumamañjarīti ca tatsādrśyān nakhāḥ | śeșa[m] sugama[m] | eva[m go]ņārtha
2 prayukter vallarītyādiśabdaiḥ sādhiteyam samānarūpā nirūpiteti || (3.113) || surā ityādi | surān kurvantī{{tī)} ti tat karoti tad ācașta iti ņijantāt | surayatīti ca kartta
3 ry ac vihit[ {{au}} i] surāh śauņdikāḥ | mattās te ke cit | vivakșitāḥ surāyā ālaye madirāmandire samprati svairam yatheștam bhramanti daśanārccișā dantaprabhayā paritaḥ sphurantya(ā))
4 lakșitāḥ surāyā idam saure madyape sarasi hrade majjanta iva lakșamāņāh surā ity asya sauņdikeșu surāsambandhini ca | saura ity asyāprasiddher lakșaņasya ca tādrśasya
5 sambhavāt | parușeyam āvișkrteti || (3.114) || nāsiketyāOdi | nāsikyo varņņo ñakāro tra vivakșitaḥ madhye madhyo vā yasyās sā nāsikyamadhyā «» paritaḥ sa
6 mantād ādyantataḥ caturbhir varņņair vibhūșitā'sti vidyate puOrī kā cit | Ț247 yasyām puryām aștau varņņā āhvayaḥ | samjñā yeșām iti aștavarņņāhvayā nrpā rājānaḥ
7 santi | atra kāñcī purī «» pallavāś ca tasyām nrpā iti para: Omārthaś caturādisamkhyopādānam tv etadvivakşitārthasammohakaram iti samkhyāteyam ākhyāteti
8 || <3.115) || giretyādi | skhalantya daurgatyopahatasyeśvareșu O pratibhākșayagrhītasya vyākulavacanatvād rāgādveșāc ceti dvaidham namreņa sirasā durvidhasya
9 parārādhanaparatvāt | rāgavaśāc cety aparam dvaidham dīnayā drśā daridreņa nirānandatvād [110b] abhimatarāgavișayāsiddheś cety aparam dvaidham sotkampam atyantakșīņatvāt ka(ā)) 10 māveśāc cetīdam api dvidhā | vrddhāśabdasya jaratīvācinaḥ sambodhane vrddhe | iti vrddhasya ca lakșmīvacanasyety aparam dvaidham | evan tișthantam anukampābhājanam api ki: 11 m mā[] nānukampase 'tra kaś cid daridro lakșmīm upālabhata iti vivakșito vākyārthah vrddhām kā cit yoșitam ābhāșate kaś cit kāmīty anyas tv arthaḥ pratibhāti tad iyam 625
Page 644
Fol. 59b (22b) 626 यमानश्रू कन के नमननवबदि मशव कपेय ये दानम नोइकननका नोक ने े केने वे े मकैकिजनों मे ने कधिमाया जोयनाम ौदे FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) अना कन,इ ने वसाका मदी घ के शदा अनोधि मना क नं 8झा इस का वेसू वोक वैकिया ज द्विशूम यनाना थे कव्यननकि नाभा के ेक यमूदीविका।। ॥हनलादिाह मद मम लाख्षाकया वशा रमाना क उधू क घ जा कित्ि के काल ऊ कि नानाड भकध कौ शाणाम झीला कर मा रब कुाल ऊ जा न डवेलघाने की नाशारुभिष्षामा के मूला को 815ू छे बादू वोदा मी नाथर को कै। वे ग्य। गणि क श वेंवियी ववि वास साघच न वत्या ठकि कु धिथ के साथा क नाक न ना नौ क भिडामा के ेला को ने
2h Fol. 60a (23a) मश्रभयिक मरायेम माव शी क या किश व कन्म यमिरं अरथ शाय शावि यम मान डा कनिदर्जिन क।। मडाय नौरी ॐसदि। का मीय की मेनी
याग ध रवडाक यार सं सू भ कामकि उ घुर माथ कवनऊ भयमा शविशि कार्न म वाइड न शक े जनाभा बडा डा न मर्मि न न कथी किनि म थणा नु ३ के सटनदमि कि वि णि माह मम घदकी मामा धद:ूभिय म्ाजिक उुदकमदाथ ककिद्ि मंध क्षामिक वरा मधाक का े ी वि य ाि सक मे हा न शा का भह ई राक मंभों सेविजिमी ने मीनभी कमाक भाडा
Page 645
Fol. 59b (22b) 1 prakalpitā nidarśiteti || (3.116) || ādāv ityādi | he [']dh[ {i}} ]īrākși ko pi kaś cid anirddhāritarūpavisesah parthivah [p]r[th]i[v] ...
2 rājety evam gīyate kīrtyate | sa nātanaś ca gīyate sanātanaḥ s[v]āśvataḥ | vișņur vā | na vidyate 'tanaḥ śabdo 'sminn iti | atanaḥ sa pārthivaḥ | ādau rā[jeti yo gī]
3 yate | na atana kin tu tanaśabdasahita eveti traidham | yadvā na tano 'tanaḥ | na tathā nātanaḥ saha tena varttata iti sanātanaś ca ko pi {{gīyate}} gīyate | sa evārthaḥ
4 vyutpattimātram bhidyate | asau pūrvoktaḥ | ādau rāja: O sanātanaś ca naiva rājā mahīpatir ādyaḥ | nāpi sanātanaḥ | sāśvato vișņur vā bhavati | rājā
5 tana iti vrkșaviśeșasya nāma yasya kşīrīti prasi Oddhis tatreyam nānārthakalpaneneti nāmāntariteyam udīritā || (3.117) || hrtetyādi | Ț248| hrtam dravyam a
6 smād iti hrtadravyam nirddhanam naram tyaktvā dhanavantam naram O kā vrajanti nānā'nekaprakārāņām bhangīņām śrngāraceștālakșaņānāņ śatair bahutvopalakșa:
7 ņam | ākrstā vaśīkrtā lokāḥ purușā yābhir iti O | nānābhangiśatākrsțalokāḥ | durddharā durvārā anāyattatvāt | veśyā gaņikā evaņvidhā
8 bhaveyur iti | uttaram āśankya niședhati | neti | eOvamvidhā(ḥ)) satyo pi na veśyāḥ kin tu śriya ity atrottaram | atra nānābhangiśatākrstalokā i
9 tyādes tulyadharmasprśo giraḥ śriya ity asminn arthe nibhrtatvād vyavasthānāt tayā vā śriyaḥ | ity asyārthasya nibhrtatvān gūdhatvāt nibhrteyam udāhrtā || (3.118) || 10 jitetyādi | jitas tadupamate(ḥ) prakrstasya [111a] keśasyākhyā samjñā yasya sa {{ ...... }} prakrstasya keśākhyaḥ pravālaḥ | yeneti jitaprakrstakeśākhyaḥ pravālo 11 [p]amaḥ | na vidyate bhūmir asyeti abhūmiḥ | tenārthataḥ samāna āhvayaḥ | samjñā yasyā'bhūmisāhvayaḥ | adharas tava yaḥ | kalabhāșiņi mām utkam unma Fol. 60a (23a) 1 nasam adhikam atyartham asāv ayam karoti evam kalpitaprasiddham śabdaparyāyasādhiteyam samānaśabdā nidarśiteti || (3.119) || śayanīya ityādi | kāmī ca kāminī
2 ca kāminau strīpuņsau rușā praņayakalahena hetunā parāvrtya parāmukhībhūya śayanīye talpe śayitau | tathaiva parāvrtyaiva mukham anyonyasya svairam yatheștam
3 rāgād acumbatā cumbitavantau | iti moho jāyate | katham nāma parāvrtya śayitau svairam mukham cumbata iti yathā pūrvam sammukham śayitau tathaiva punaḥ | samvișțau
4 rāgaparavaśatayā svairam cumbatām iti tu paramārtham O iyam evam sākșāt nirddiștārthāpi sammohakāriņīti sammūdhā darśitā || (3.120) || vijite
5 tyādi | T249Ț| vinā pakșiņā garudena sāmarthya(ā)t tena kiOla devarājam abhibhūya kadā cid amrtam āhrtam vijitam ātmasāt krtam | vijitam tad annam ā
6 hāro yasya sa vijitānna | amrtabhojanam | sa cārthāOd indraḥ | bhavaty asmād iti bhavaḥ | vijitānno bhavo janmahetur janako yasya tasmād vā bhavo
7 bhavana janma yasya sa vijitānnabhavo 'rjunaḥ | tadve: Oșī vijitānnabhavadveșī karnnah | tasya gurur ādityas tasya pādaiḥ kiraņaih | hatas taptaḥ
8 jano vyoma gaganam abhinandati | prītirnirbhareņāntaḥkaraņena grhņāti kimviśistam himam apahantīti himāpahaḥ | agnis tasyāmitram | udakam tad dhāraya 9 tīti hima(ā) pahāmitradharā meghās tair vyāptam | atra vijayasambandhād vijitam ity amrtasya bhā[g]ahirvrttam | tatsambandhāc ca vijitānna itīndrasya tasmāj janmayogā 10 d vijātānnabhava ity arjunasya tadvairayogāc ca vijitānnabhavadveșīti karņņasya tajjananayogāc ca viji(a)nnabhavadveșigurur ity asya [111b] hinopaghātayogena hi 627
Page 646
628
Fol. 60b (23b) हनाम शनभाडा का बाद,मूननेयाजी के धा निदातिक रु यविला घना दमध्याकु को दवि दधाय वेन मुडानिग, हुकिन की ा ज वम नेघ FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
शकिकि काधि काराम सीकीअवचक यथागा। काभाज शुशाधि क8के वे ेस मिाक दे ने कि या ना काडा सेवैे मे मि यी जियनभ बजु भी कदिरर म न क नीछा ज ।। एक न त्ादि कनगेर भाझ् रु मुझ यज मही जवसू काशी शू ज्ञानादि वा मे नोिय 2 शनिसिमूद जनल छाघा था भा अब का लगा क जनायद कथाश हु्मानकदाक द(जन रमी माक डाशममी की हृगकी
Fol. *61-62 (*24-25) (fehlen)
Page 647
Fol. 60b (23b) 1 māpaha ity agneḥ tadamitratāyogāc ca himāpahamitram ity udakasya taddhāraņasambandhāc ca himāpahāmitradharā iti meghānām | evam sambandhaparihārikīyam udā
2 hrtā || (3.121) || na sprśatītyādi | amanusyasya kasyāpy anirddhāritarūpaviśeșasya hastaḥ yotu kādācid apy ayudham na sprśati grhņāti | na ca strīņām stanamaņdalam pa
3 yodharabhāram sprśati | ayam evam phalabhūtam karmarahitam hastaḥ | nāphalaḥ saphalaḥ | kila nānyādrśam sāphalyam asyā[s.asvļaņ rocata iti kilaśabdena sūca
45 yati | atrāśrito "hasto) 'bhivyaktaḥ | vācakaprayogā: Ot | āsras tu gopitaḥ | gandharvahasta iti sākșād anabhidhānāt | gandharvahasta iti cā bhidhānam eraņdasya tad iyam ekacchannā darśiteti || O(3.122) || kenetyādi | kena śirasā saha sambhūya sangatya sarveșu kāryeșu snānādivāsanādișu
6 sannidhim upasthānam labdhvā prāpya bhojanakāle antaOsato yadi kathañ cid drstaḥ syāt tadā kas tādrśo nirasyate | keśaḥ | tasya tādrśatvā
7 t | atra kena ka iti ca sāmānyapada 250Ț|prayogāt | āśrayaḥ śirolakșaņah | āśritaś ca keśaḥ [ {|}] cchanna ity ubhayanneyam udāhrtā | keneśa iti :
89 8 pāțhe | kena kakāreņa īśaś śabdaḥ saha sambhūya śeşam pūrvavat | kena brahmaņa īśaḥ sankara iti cārthāntaram bāhyam | tanmahāprayogād ubhayago:
9 panam prāg iveti vyākhyeyam || (3.123) || sahetyādi | saha hayair aśvaiḥ saha gajair bhațaiś ca saha Ț112a7| varttata iti sahayā sagajā sabhațā yeneyam ced ya: Fol. *61-62 (*24-25) (fehlen) 629
Page 648
630
Fol. *61-62 (*24-25) (fehlen) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA)
Fol. 63a (26a) वादामकमिसर सत क विक व्यन वि वाशयथ पतिसी शाम न वी पात्ा था नयासम े मिकु सा म नवाथाथ व हत 8। ाय न ममादाक।
Page 649
Fol. *61-62 (*24-25) (fehlen) Fol. 63a (26a) 1 vidho bhavati | tatra pratijñānis tayaiva pratijñāyā hetunā siddhāntena sarvvāgameḥ prasiddhadharmatayā praty ({āna}} akșeņa ca bādhety anekadhā yathoktam bhāmahena
2 tadarthahetusiddhāntasarvvāgamavirodhinī | [113b] prasiddhadharmmā pratyakșabādhinī veti dușyatīti | hetuhānir asiddhatādilakșaņā yathoktam | hetus trilakșa:
3 ņo jñeyo hetvābhāso viparyayād iti | tasya tv anyatra vistarah | drstāntahānih | sādhyadharmmavirahādirūpā | tad uktam | sādhyasādhanadharmmābhyām siddho dr:
4 șțānta ucyante tadviparyayaś caiva tadābhas tadavrttita Ț254| iti | tadvistaro py anyatraiva seyam trividhā hāniḥ | pratyekam anekaśo nānākāvyeșu doșaḥ | vaiguņyam na:
5 vā dosa iti sadasatyakșavikalpanavicāro yo [y]am O grhyam parīkșā iha katham cit prastuto pi tarkkaśāstratvāt karkkaśaprāya | karkkaśo bhāgo
6 'tigambhīratvād ehānadhikārāc ca prāyo bhūyān yasmi: Onn ati krtvā tena vā prāyo bhūyān yasminn ati krtvā tena vā prāyo bahutaḥ | prāyena bhūmnā vā ka:
7 rkkasaḥ | karkkasaprāyaḥ | rājadantādişu darśanāt | sampū: Orvvanipātaḥ | karkkasaprāyaḥ kațhinabhūyișthaḥ | aramjaka i() yāvat | iha ca komalaprāyaḥ | kā:
8 vyapratiniyataguņadoșavișayo vicāro [dh]ikțtaḥ | tasmāt teOna karkkasaprāyeņa vicāreņa līdhenānusthānamukhenāditena kim phalam kāvyapratiniyataguņado:
9 şanirņņayarūpam prayojanam kim asti naivety āsayaḥ | tathā cāha kāvyalakșaņe kāvyapratiniyatā[ {{ya}}] doșā gunāś ca vicāryante na sāstrāntarasādhāraņā api sa
10 rv[v]aśāstrasamuccayaprasamgāt | tataś cātraiva sarvvaguņadoșavyutpattau śāstrāntarāņi vyarthāni syuḥ | tāvatmātraphalatvād vidyāsthānānām | tatraitatpratiniya
11 taguņadoşavyutpattir anyataḥ siddher idam api [vļā [v]yarthaņ syāt sarvvatra pratiniyamābhāvāt | na caivam guņadoșavyutpattīnām pratiśāstram niyamadarśanāt 631
Page 650
632
Fol. 63b (26b) कमानीअमसार नियम माहुकररम्यवमल कानमय रतीघ कमा नित यमझतदाब कथनखवम रमा दथ पर्न थमश्यू न की थ न हं FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
ममम दार्थ त्या्स मम सथ म ध मर जानेघ Fol. 64a (27a) एयर्थमामक दवक मिथा वमाकु कवि केदि
Page 651
Fol. 63b (26b) 1 atha kāvyāngatvāt pratijñābhedādikam vidyāntaram api samkşiptam ihābhidhānīyam | tat kim chandovicityādikam tatra nābhihitam | tasyāpi kāvyāngatvena ni
2 mittasya samānatvāt | na ca śāstrāntaram yat kiñ cid iha darśitam ity etāvatā tat[ {{ra}} ] samyagjñānam sampadyate | punaḥ tacchāstrād eva yathāvad avagamavyapekșaņāt :
3 jñānānām pratisāstram niyatatvāt tatas tatra [r]eva tat taj jñānam apekșanīyam kāvyapratiniyataguņadoșavyutpatti svam asmād apekşatām | {{ta}} yataḥ punaḥ kāvyalakșa:
4 ņasya pramānalakșanīkaraņam | tad āhopurușekāmātram iti sūktam idam tena līdheņa phalam iti || (3.128) [114a|| eșām yathoddeśam nirdeśam sāpavādam karttum prakrama te samudāyetyādi | samudāyasya prakaraņāt paOdasandhino vākyasyārtho 'bhidheyam | angāngibhūtakriyākārakasanbandhivișeșalakșa:
6 ņaņ | sānvyavahārikam tena sūnyam rahitaņ | na padārtha|255Țļmātreņa tasya kva cid apy avyabhicārāt | daśa dādimāni șad apūpā ityādāv api padā:
7 rthapratyayodayāt | yad ity anūdya tat samūdāyārthaOsūnyam | apārtham iha doșaprastāve | apārtham iti vā apārtham nāma işyate smaryata :
8 iti vidhiḥ | tad apārtham dușyati kāvyadoșo bhavatīty utsarggaḥ | utsarggas tv asambhavamātram iti nigamayann āha | idam ityādi | idam antaroktam a: 9 pārtham abhidhānam vacanam | aśvastham cittam attarātmā yeşām ity aśvasthacittānām mattonmattādīnām sambandhi satataiḥ prayuktatvāda vāyukșobhādicittavi 10 kșepāt | bālā heyopādeyajñānavikalā avyutpannās tathā bālālpāḥ śaktivikalā vrddhāḥ | asanbaddhabhāșiņaḥ | teșām ukter vacanād asamgater anya 11 tra śvabhāşitavişaye duşyani dustam jāyate | tasyāpavādam aha || mattetyādi | mattā madiramadādi Fol. 64a (27a) 1 yogāt | tan mattābālasattādyukte teșām tathā vidhāyā evokter ucitatvāt | saiva teșām sūktir iti || (3.129) || tad udāharanti samudretyādi na hy atra samudraḥ :
2 pīyata ityādiḥ | padasamudāyasya kaś cid eko rtho grhyate [y]aḥ kāvyārthaḥ syāt | avayavārthā eva tv ayaḥ | śalākākalpāḥ pratibhānti | tad īdrśam apārtham vi:
3 jñeyam iti || (3.130) || apavādo 'tra siddhāntaḥ syāt | nimditam asa duştam anyatraiva tu ninditam | athavā itaratra sv{{ā}} astheșu vişaye svasthavișayaḥ | tatkarttrkatvakalpa: 4 nāt | evam idam anantaroktam apārthām ādir yasya dasa dādimādes tad evamādikam asambaddham ko nāma kavir akuśalo pi prāg eva nipunaḥ prayumjīta | racayen nai:
5 va kiñ cit prayumkte mūlahāner atisthūlatvāc ca nātra bhrāntis saOmbhāvyata iti bhāvaḥ | vākyavikāratvāt tv idam api katham cit kāvye sambhaved iti | sambhavamā:
6 trakalpanayā svastheșv api darśitam iti || (3.131) Ț256Ț] eketyādi | eOkañ ca tad vākyam cety ekavākyam padyātmakam gadyam vā prabandhe vā sarggabandhādike yatra kva ci[d] ādau ma ..
7 dhye 'nte vā pūrvvāparābhyām parāhatam pūrvvāparaviruddham vacaOnam vyartham iti vyarthan nāma pațhyate ({s. m)} jñāyate (hy {y}}atra doșeșu prakaraņāt kāvyasanbaddhișu | ma
8 dhye 'yam api kāvyadoșa iti yāvat | kutra viruddhe vi: Opratișiddho rtho vidheyam yasmin | tasya bhāvas tattā | tayā hetubhūtayā na tu vigatārthata:
9 yā'pārtham {{i}} ity eva tasya samgrahād iti || (3.132) || tad udāharati | jahītyādi | śatrūņām kulam krtsnam sarvvam jahi nāsaya rājan tato niḥsapatnam viśvaņbharām 10 mahīm imām jaya ātmasāt kuru te nava "ca) ko pi kaś cid vidvestā śa {{tru na}} tru na vidyate kutaḥ sarvvabhūtānukampinaḥ sarvvasatvahitaișitvāt | antarbhāvita 11 hetvartham vișeśaņam idam | atra śatrum pūrvvam vihita eva paścād aparārddheņa niședdha iti | pūrvvāparāhatam īdrśam vyartham ekavākyavișayam ava: 633
Page 652
634
Fol. 64b (27b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA)
Fol. 65a (28a) शथभवीयीता कसे द्विया म वे हे य क ममि निरद शिक।य (थाम म ददाहन । 0113 के मि खा। बोत जय क वि ठ. क म क मममनय सर गवाघ कथाक ने िडए याजमप हो के बैक न 8६ खा बना ी रले क ना ति वेदि कुएिबाक काम मून्य कर्थन भय् मात्रघाकियाद नाद का थ मय विन्साद नमानीते कूथ :चिडा भी र 3ाकि विके वि वान्यू बहमिलिशकी राअन थिन कथादनऊडाजरिरय का विशा यह जोददस के अथा वार मिडाय:। विप्ठाय अमातुक म्ी र िडा यनान क भ। दिभा क के ठिथ न ।न या हमा
Page 653
Fol. 64b (27b) 1 gantavyam | prabandhavișayan tu tatra sambhaved iti || (3.133) || asyāpy avādam darśayann āha | astītyādi | yasyām avasthāyām vaktuḥ sambandhinyā vișaye viruddho 'rtho ya
2 syām iti viruddhārthā pūrvvāparāhatābhidheyāpi na kevalam itarā jānatī vacanam | avimatā adușțā tadā tathocitatmat bhaveta sā tādrśī kva cit na sa
3 rvvāvasthā daśā'sti vidyate | kasya sahābhișangiņāśaktya | kva cid vișaye [stry]ādau varttata iti sābhisangasyātiriktasya cetasaś cittasya sambandhinī kutaś cit mano
4 'vasthāvișeşād vyartham apy anindyam ity arthaḥ || (3.134) Ț257|| || tad u .. dāharati | paradāretyādi | parasya dāreșu kalatre 'bhilāșaḥ sangașecchā lokaśāstraviruddho 'yam [115a] me mamā: ryasya nyāyavyavahārinaḥ sataḥ katham nāma yujyate | saOngacchate | naivāyam mama yujyata ity arthaḥ | ittham katham cita pratisāmkhyānāl labdhasya viveka:
6 sya viparyayam punar abhişangaparavaśo 'nupatati O | tasyāḥ parayoșitaḥ kasyāś cid iștāyā daşanacchadam a[dh]aram taralam ujvalam kadā nu
7 pibāmi katarat tādrśam puņyam dinam bhaveta | tu prārtha: Onāyā īdrśam pūrvvāparaparāhatam api | a{{ .. }«[t]yā)śamkyādyavasthānugrhītam na dușya:
8 ti | tādrśasyaiva tadocitatvād iti || (3.135) || avișeşeņetyādi | pūrvvoktam prathamam prayuktam sabdārtharūpam kiñ cita bhūyah punar api yadi katham cit pra:
9 mādāt kīrttyate prayujyate katham aviśeșeņa pūrvvoktam apy arthaviśeșam anapeksya ta | vaty evārthe yadi tu viśeșāpeksā syāt tadā naikārtham iti bhāvaḥ | tad ī 10 drśam ekārtha mata[ņ] ekaḥ sa eka pūrvvāparakālabhāvy artho 'višişto 'sminn iti krtvā katham | arthataḥ | abhidheyena pūrvvapratipāditasyaivārthasyāvi Fol. 65a (28a) 1 śeşena punaḥpratipādanāt | śabdato vācakena vā hetunā tāvity evam cārthe punaḥ sabdaprayogāt | na punar arthapaunaruktyam anapekșa śabdapaunaruktyam svatantram:
2 darśayitum śakyam arthabhede tasyaiva śabdasya yamakādau | apunarukteḥ yatra tv arthābhedas tatra tadvāratam śabdapaunaruktyam | apīty ubhayathāsambha[vā]t | arthataḥ
3 śabdato vāpīty ekārtham dvidhā vyavaharttavyam iti darśitam | yatheti tad udāharati || (3.136) || utkam ityādi | bālām striyam kā cit | utkām utkaņțhitām unmanayanty u
4 tkaņțhayanty utkaņțhatāmātrāpekșāyām idam ekārtham vi: Ośeșāpekșā[pr]ānta naiti drașțavyam | ete pratyakșa|Ț258Țļvarttanaḥ tasyā bālāyā 'lakānām iva dvi
5 [țam] | prabhā yesām iti tadalakatvisaḥ | ambhodharā: Os taditv ({ā}} anta iti | anyatarena meghamātrapratipādanād ekārtham ubhayaviśe[șā].
6 pekșāyām tv anekārthatvaņ syāt | yathāha bhāraviņ | bibhrāOnam ānīlarucaḥ piśangīr jadās tadittvantav ivāmbuvāham iti | gambhīrā stanayitnava
7 ity ekenaiva stananayogyasya pratipādanād ubhayam evārthaņ | aviśeșavivakşāyām iti || (3.137) || atrāpy avavādam vutpādayann āha | anukampetyādi | anu:
8 kampā'nukrośa ādir yasya vismayaharșādes tasya tadrūpo vā'tiśayaḥ | viśeșaḥ | anukampādyatiśayaḥ | [115b] nānukampādimātram kaś cit | anyatamo :
9 yadi vivakşate | prakārayitum işyate | tadā punarukte pi vākye 'rthataḥ śabdato pi vā na doșaḥ | ekārthalakșaņo bhihito vikāro nāsti guņo pi 10 na tādrśaḥ kaś cid iti ced āha pratyuteti viśeșavivakșāyām nipātasamudāya eko vā nipātaḥ | yad āha | iyam punarukter alamkrtiḥ kāvya 635
Page 654
636
Fol. 65b (28b) असमस्ा ०मिराकमया मीरू न्याममक मामिती मं श्या लाथि नी रुन्ैम रमयन के मन।ूमेल वे दिलामिर्ति मकम मराज मिननी दड FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ) शिमन प्रया ग0 कम कि याविय्य धनामय क की वेमा ने धू ज की दिनी य क व यना भेरे
Fol. 66a (29a) मूहववाअमिसडाघ श कमा5मनकालम सनइथामायर नाते येम:कि मिवा हा।या श तारिीट गमववयमरनारयराममा 2प डयादाषान६:।मलैंक था ऊनिय वसान, क वक शस्या माशाक्विको के विरि वा मनिरििहामिय।नने: ऊन ने किशिन!घाद सा िनदष ामे जिला भाज्: किम दानी वथम किन्सुघयम ियथभम कि मिया नी ना इसा के नरया माजया यबाडाथा
Page 655
Fol. 65b (28b) 1 śobhākaratvāj jāyate tādrśi vișaya iti || (3.138) || tad udāharati | hanyata ityādi | sā kā cid iștā va"a)rohā strī mukhyā hanyate pīdyate cāru sarvv ([ā] .. }}a
2 m ańgam asyā iti cārusarvvāngī hanyate m[a]ñjubhāșiņī madhurālāpinī hanyate smareņa kāșena | akāņdavairiņā nirnnimitraśatruņeti | īdrśaņ
3 punaruktam api kāvyabhūșaņam avasthāviśeșayogāt | āha ca Ț259Ț| vismaye ca viśāde ca kope dainye ca vāraņe | prasāde caiva harșe ca padam ekam dvir ucyata iti ||
4 || o (3.139) || nirņņayetyādi | vacāņśi śabdāḥ prayuktāni prakāOsitāni kimartham nirņņayārtham | nirnnayo niścayaḥ prakaraņāt kāvyārthavi ({[ś]}} șayaḥ | śamśaya
5 viśayāmsaviro(dhi») pratyayah | arthah prayojanam sādhyatvād yaOsmin prayoga iti kriyāvișeșanam | tac ca svabhāvato napuņsakam dvitīyaikavacanāntam ca
6 smaryate | na tu samsayārtham tadānīm adoāt | yad vakș«y)atīOdrśam samśayāyetyādi | śamsayam niścayaviparyayam a {{rthe}}rtha {{na}} dvayāvagāhi jñānaņ yadi
7 janayanti | asau tādrśaḥ | śamsaya iti sasamșayo: O nāma dośa eva kāvye na guņo 'pi tatra viśaye 'nyatra tu bhavet | smrto vijñāyata iti
8 || o (3.140) || manorathetyādi | manorathasya hrdayābhilāsasya priyo dayitaḥ kaś cit | tadekālamunatvāt tasyālokanam ālokah | {{ra}} tatra raso 'nurāgas tena lo{{ke}}
9 le capale | īkșaņe netre yasyā iti manorathapriyālokarasalol {{0}} ekșaņe sakhīti sambodhanam | yadvā manorathasya priya iștaḥ | āloka prakāśo bā 10 hyaḥ | tadvat salolekșaņā tvam na samvrtam ātmānam antastişthantam icchasi kiņ tu yatheștam bahirāloke bhramitum vāñchasīty abhiprāyenai 116avam āmantryate| Fol. 66a (29a) 1 ata evātrāpi samśayaḥ | katamo 'rthau atrā'bhipreta ity aniścayāt | yadi nāmaivam tataḥ kim ity āha | ārād ityādi | īdrśam evamvidham tava svātantryam manoratha
2 priyālokarasalolatvaņ | asau tava mātā ārād vrttir asyā ity ārādvrttiḥ | draștum na kșamā'trāpy ārācchabdasya dūrāttikavrttitvāt | asyāv it[y a]sya ca parokșāpa:
3 rokșayor vrtteḥ samśayyate kim amau mātā dūravrttir īdrśam drastum na kșamā na śaknoti parokșatvāt k({ī}} im vā'sau | iyam mātā | ārādvrttir āsannavarttinīdrśam draștum na kșamā
4 na sahate | īdrśam drstvā sutarām kupyatīti Ț260Ț na niścayaḥ | kaś ci{{t ta}}d īdrśam sasamśayam drașțam iti || (3.141) || atrāpy apavādam āha | īdrśam ityādi | īdrśam evavidha[m] sasaņ ..
5 śayam vacanam yan niścayārtham draștum jātam samśayāyaiva kāvyārthasamOdehārtham eva tatheștatvāt | jātu kadā cit | na sarvvathā tādrśe prastāve yadi prayujyate | tadāsau śam
6 śayo doo jātaḥ | alamkāro guni eva syāt kāvyasya O na doșaḥ syāt | tatra tādrśīștasamśaye viśaye tasyaiva tatra vidheyatvāt tathety udāharati || (3.142) ||
7 paśyāmītyādi | tāņ kām cid iștām aninditām striyam | ana: Ongāt kāmāj jātaḥ | anangajaḥ | sa ca(ā)sāv ātamkah pīdā | angāt śarīrā[n na] jātaḥ | bāhyabhūtasambhū:
8 tatvāt | anańgajaḥ sa cāsāv a(ā)tankaḥ santāpaś ceti dvaidham |: O tena lamghitām abhibhūtām satīm | kālena mrtyunaiva kațhorenāsthānaprahāritvāt kālenaiva kațhoreņa 9 grīsmeņa kālāvarșiņā grastām mrņālikām iva kavalitāņ | pasyām {{i}}«y a)) | vaimi nātra sandeha | ity aparam dvaidham tataś ca tvayi āśayābhilā[ș]ena no 'smākam kiņ prayo 10 janam na kiñ cit | yadi sāsti tadarthaņ tvām abhilāmāsaḥ kim a(i dānīm tvayeti kin nas tadāśayety api pațhyate | tatra kim idānīm no 'smākam ta[s]yām āśayā pratyāśayā: 11 gatā dūram asmākam asāv iti vyākheyam || (3.143) || tad vivrņoti | kametyādi | ukteņa prakāreņa kāmenājñā vā gharmmeņa taptā kșapitā ve[ 116bļty evam aniścayakaram saņ 12 śayajanakaņ vā vākyam dūti({}} kā cid āha bravīti | narmmaņā parihāsena hetunā ity uktena vidhinā | kim asau tha tha tha tha tha tha tha tha tha tha tha 637
Page 656
638
Fol. 66b (29b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
भूकाध्य द्ादम लवका घन बरिध तनघ 0लक लर33222222533551803 Fol. 67a (30a) कलय नौने शs हम्पासवामान कल केगथ रेखेशा वो कभूरु श्राभपथके8्यन४दधा
Page 657
Fol. 66b (29b) 1 madviyoga(ā)t | kāmārttā gharmmataptā vā kevalam ity aniścayalābhāt | Ț261T| yuvānam kañ ca(i))t kāminam ākulīkartum tataś ca samśaya evātrāvidheyatvād alamkāra iti || o (3.144) || udde:
2 śetyādi | arthānām yathoddiștānām kesām cid uddeśaḥ prathamopakșepaḥ tasyānuguņas tatra kramānusāritvāt | anudeśaḥ pratyāmnāyaś cen na krtaḥ syāt | pramā ({[va]}} dāt tādṛ:
3 śaņ viśeșam antareņeti bhāvaḥ | apakrama iti | abhidhāna samjñā yasyety apakrāmābhidhānam | apakramam nāma dosam tam yathoktam ācakşate | kathayanti kavayo yathet[y u]
4 dāharati || (3.145) || sthitītyādi | jagatām lokānām sthitiḥ prabandhānu(krtti)r nirmmāņa[m] utpādaḥ samśāro nāśa teșām hetavaḥ | ta(tva)rttrtvāt | na jātā akrtakā ity a:
5 jā nityāḥ | ke te śambhuś ca (šańkarah | nārāyaņaś ca)) vișņur ambhojayoniś ca brahmā: O śambhuņārāyaņāmbhojayonayaḥ | vo yusmān pālayantu rakyentu | atra jagatām sthitir hetu
6 r nārāyaņaḥ | nirmānahetur ambhojayoniḥ | samhārahetuḥ O śambhur ity āgamāt | na yathoddeśam anaddeśaḥ krta ity apakramo nāmāyam kāvyadoșa iti || o (3.146) ||
7 atrāpy apavādam abhidhante | yatnetyādi | yatnena pratiOyatnena yathāvasthān[ā]tikra[me]ņānyathāsambandhaḥ | yojanam anuddeśas tasya nirjñānam avagama
8 s tasya hetuḥ kāraņam ko pi kaś cit tādrśaḥ | yena ya: Otnasandhandho nirjāyate | na yathodde[s]am | yadi krtaḥ syāt yatnah sandhandhanirjñānahetur ity api
9 pațhyate | tatra sambandhasyāyathoddeśam anudeśasya nirjñāne hetuḥ | kāraņabhūto yadi yatnaḥ ko pi |Ț262| krtaḥ syād iti vyākhyeyam tadā kramasya yathoddeśam anude: 10 śasya lamghanam atikramam api na kevalamm alamghanam | na doşam adoşam āhaḥ smaranti sūrayaḥ kavayaḥ || || yathet udāharati | 3.147) bandhutyāga ityādi | bandhū 11 nām tyāgo viraho bandhutyāgaḥ | tanoḥ sarīrasya tyāgo maraņam deśasyātmīyasya tyāgo deśatyāga iti trișu | eteșu bandhutyāgādișu duḥkheșu | ādi Fol. 67a (30a) 1 ś cāntaś cety ādyantau [117a] bandhutyāgadeśatyāgau āyatau dīrghau ca tau kleśau śa[ndh]ādhau | āyataḥ kleśo duḥkham anayor ity āyatakleśau yāvajjīvam anubandhāt | madhyama:
2 s tatra tyāgaḥ | kșaņikaḥ kșaņamātrabhāvī cāsau jvaras tāpaś ceti kșaņikajvaraḥ | sarīrābhāve nānubandhāt | atrāyatakleśatvam bandhudeśatyāgayoḥ | eva[m̧] na
3 tanutyāgasya | kşaņikajva(ratvam)) ca | tanutyāgasyaiva netarayor iti yatnasambandha[] bandhanirjñātahetur īdrśo draștavyah | yadi punas trayāņām a[py e]karūpatvam tadā kra
4 malammenan doșa eva syāt | viśeșasya tādrśasyābhāvād iti || o (3.148) || śabdetyādi | padasya subantasya tinantasya vā prayogo vyavahāraḥ | padaprayogaḥ | lakșyate tad i
5 ti lakşyam udāharaņam laksyaņam śabdaśāsanam laksya (nam)} O te 'nena śabdarūpam iti krtvā tayos te eva{{tma}} vā paddhatir mmārggaḥ | tato vyavahārapra:
6 vrttir anālakșya(ā)'drsyābhāvāt | lakșalakșaņapa Oddhatir yasmin sa tādrśo 'śiștair anāptaiḥ svīkrtaḥ | ity anūdya sabdahīnaņ ta:
7 d vijñeyam iti vidhīyate yaḥ punar evambhūto pi pa: Odaprayogaņ śiștair işyate śāstre kāvye vā kva cit prayuktatvāta | sa śiștaiņ śāstrakārai(h)
8 tatprakhyair vā iștas ta āptaprayuktaḥ punaḥ (na) dușyaOti teşām sarvvatheha pramānatvāta | ananto hi śabdarāśis tatra kaś cic chandaḥ śabdānuśā
9 sanād grhyate | kaś cid āptaprayogāt tatkalpāt | śabdānuśāsanam api [hy] ā[pt]opadiśa iti na kaś cid anayor viśeșaḥ | ata evoktam | śișteșteșta na 10 dusyatīti || (3.149) || tad udāhārati | avata ityādi | Ț263Ț| avatir atanānas tanānī prayukta bāhubhir ity ape[kșyam] bhivata iti șașțhīsthāne caturthī pra: 11 yuktā | arņņavaḥ sakarī mekhalā ratnayogādinā yasyā ity avarņņavaśankarī nyū[nr]ta iti kapā bhavitavyam | 2 2 2 2 2 2 2 2 2 639
Page 658
640
Fol. 67b (30b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
भा र ठाझारक नी न सास्थत्ुनश्य श्मार अि न 8 म इमया ग यिजथ
यू मि श् मा न विय म हध मदाद डासी बडाशानि यास 3
Fol. 68a (31a)
Page 659
Fol. 67b (30b) 1 mahārājann ity atrāpi sakhyahorājñām țaj [117b] iti țacā bhāvyam tad idam sarvvam śāstraśiștaprayogapratikūlam iti śabdahīnam nanv anupra(ā)śā((dā)"diḥ śabdaraso 'tra vi:
2 dyate kāvyaguņaḥ tan nedam ekāntaheyam iti ced āha | ity evam duștānām girām śabdānām na ca raso nupra(ā) śādir ayam jijñāsite | vivakșyato grāhyaḥ | a
3 śraddhāśrayatayā tasyā vyupahatatvāt | śuddhāyām hi bhūmau nyastaḥ puşpaprakara(ņa)h śobhate | yaḥ punar apūtāyām bhuvi nikșipyate kuśumanikaraḥ sa ni
4 sphala eva | tathā śuddhāyām sabdapaddhatau raso nupraOsādi śobhate nānyathā | yat punar ayam raso darśitaḥ tad rasayoge pi śabda:
5 hīnā deyam iti khyāpayituņ | mahārājan na jijñāsā: O nāstīty āsām girām raśa ity api pā[th]aḥ | tatrāsām duștānām girām rasto nāstītīdrśī:
6 jijñāsā na vidyate heyatvād īdrśasya raśasyaiti vyākhyeOyam śeșam samānam iti || (3.150) || kva cid aśabdahīne pi śabdahīnabhrāntir iti vyutpādayamn āha | da:
7 kşiņetyādi | dakșiņādrer malayaparvvatād upasarann āgaOcchat | mārutaḥ | cūtapādapān sahakāratarūn lalitam śalīlam ādhūtair ākampitaiḥ pravā
8 lānkuraiḥ pallavodgamaiḥ śobhanta iti | lalitādhūtapravālānkuraśobhinaḥ sa tat karut[e] vidhante || || atra kila dakșiņādrer upasaraņe bhāvāt pañcamī na yujyate 9 ʼpāyalakșaņatvāt tasyā upasaraņāpekșayā tv ādhāreņa vyāpena vā {{na}} dakșiņa(ā)drinā bhāvyam tataś ca saptamī dvitīyā vā yujyate naivaivam krtam ataḥ śabdahīnam evam: 10 vidham iti kudhiyo manyante | na caitad evam upasaraņam hi tataḥ | āgamanam iti viśleşayoga(ā)d dakșiņa(ā)drim āmrsyopasarann iyann i 11 ti lyaplopalakșaņā vā pañcamy eva yujyate || o (3.151) || tad e{{da}} ta({ .. }}n manasi[ 118a krtyāha | itītyādi | T264Ț| ity evamvidham lakșaņ | - Fol. 68a (31a) 1 (a)pabhāșanavat | śa[b]dalakșaņaviruddham iva bhāti pratibhāsate | keśām şāstram śabdalakşaņādika[m] tasya māhātmyam prabhāvaḥ | evamvidhalakșyasāmgrāhakatvaņ tasya darśanam abhyāsa(h:))
2 tatrālasam mandaņ ceto yeșām iti śāstramāhātmyadarśanālasacetaśām śāstramahātmyadarśane hi nedrśī bhrāntir upajāyate tasyā jñāpanāditvāt | yathoktaņ śāstram :
3 mohanivarttanam iti | na cedrśam saubhāgyam sādhutām ujjhati tyajati subhaga{{ .. }} mevedrśam sadrśaḥ | yathoktam prāg asmābhir iti || (3.152) || ślokeșv ityādi | ślokeșu padye
4 şu vişaye padasya suptin {{[a]}} antasya cchedo virāmaḥ | chandaḥsāstraprasiddhaḥ | padacchedaḥ | niyatam "ta) dvidyāvyavasthānam caturthavarņņādilakșaņam yasminn iti niyatasthā
5 nam tan niyatasthānam padacchedam anuvādo yam yatim [v]i[du]ḥ O smaranti tadvida iti vidhiḥ | tasyā yater a{{ .. } petam apagatam tadapetam yatibhraștavākyaśravaņam
6 karņņam udve{{ti}} jayatīti śravaņodvejanam | ataś ca heyam | O śrutiśubhagam hi lakșanānugataņ kāvyam upādīyate | yathedy udāharati || (3.153) || strīņām ityādi śi
7 șțair amā saha samgītividhim prekșaņakam | aklitā yathāOgamam prayuktā rasāh śrngāravīrādayo sminn iti akitaraśam strīņām sambandhinam tatprayu
8 ktatvāt | ayam vivakșa(i)taḥ kaś cid ādityavamśyaḥ sūryānvayasambhūtaḥ | nare[«ai)]ndra(ḥ) pasyatīha prastāve iha vā vācauyuktau | atra mandākrāntāyām samudrartulokair yatividhānam |
9 T265|| tadvyatikramād ityādī ({śr}) dram duştam heyam || || atrāpy apavādam āha | kāryetyādi | kāryāni trivarggānubandhīni karmāni svasvakāryāņi tadviparītāni
10 āgamenaiva daņdītyādinā tatpratipādakena paśyan yathārham anutișta({| .. } (n)) | vaņśyām vidheyām urvvīm avati rakșati nrpa iti | evamvidhaḥ prayogaḥḥ 641
Page 660
642
Fol. 68b (31b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
Fol. *69a (*32a) (fehlt)
Page 661
Fol. 68b (31b) 1 śitānām asti ca na nāsty eva tasmād īdrśaḥ śādhur eva || · (3.154) || nanu niyatasthānapadacchedo yatir iha tu padaikadesacchedas tat katham na yatibhraștam ity ata āha | pa
2 dasyānte yathāsambhavam vibhaktya(ā)dirūpe lupte śati śiștasya vyavasthitasya bhāgasya padam iti niścita [118b] paya ityādiś śabdavidyāyām | tathā tadvat sandhi sa“mhi)tā
3 yaņādeśādiḥ | vikāro «'»nyathātvam | anto 'vaśānam yasya tat sambandhivikārāntam atadguņasamvijñānāt | sandhivikāram a"[pa))hrtaśiștam | prakrtirūpam padam eveti | va
4 rņņyate smaryate śistais tataḥ kāryākāryety ādau caturthādi: Ona(ā)) varņņena padacchedo yati na viru[dhya]ta iti || (3.155) || īdrśam api yadi śravaņānudvejanam tadā :
5 grāhyam anyathā heyam iti | punar viśeșa darśayann āha | taOthāpītyādi | yadyapi sambandhikārāntam padam smrtam tathāpy evam api karņņānām kațu śravaņodvejanam
6 na prayuñjate | kavayo rasajñāḥ | tādrśam varjjanīyam iOty arthaḥ | katarat tad ity udāharati | tasya rājñāḥ ka(sya cit dhvaji»nī șenā ketubhir dhvaj[ai]r ucchritai
7 r udastā utkșiptā jaladā yayeti ketūdastajaladā ity ada īdrśam karņņakațu varjyam atra yadyapi tuśabde 'ko 'ki dīrgheņa pare {{ .. }} ņāpāhrte ke ity a
8 sya padatvaņ syāt tathāpi śravaņodvejanam īdrśam iti na prayoktavyam | atra ca śrutir eva kavīnām pramānam iti || (3.156) Ț266 || varņņetya(ā)di | varņņānām sāstrataḥ
9 pratiniyatānām ślokabhāvināņ nyūnatā hīnatvam ādhikyam atireko vā | nyūnatādhikye dve guroḥ samyogaparasya dīrgha vā laghoś ca hrasvasyākșarasyā
10 yathāsthiti | tadvidyāvyavasthātikrameņa vrtter yatra padye syāt kavittiti || || catușțayamadhye pramādāt tat tādrśam bha«i)nnam ca tad vrttañ ceti bhinna: Fol. *69a (*32a) (fehlt) 643
Page 662
644
Fol. *69b (*32b) (fehlt) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
Fol. 70a (33a) निरदिधू काहडामश्नानमियु मशजा करय ला काम्ननरशकधगृरादिदकक मधिविद्ान का महनव ऊमनिर क।यदी को केके अिथब लेभदय जिाज सकोम म मेनवि दिन दा शम द्ध क नधाबूइ मिनिया बे ।य दा की या:, जूकादिविधरम नी5 वाधा मनान दधूनिनिध मे घरह ना।। 1१57 हदि (ूद्षिमलयेधवें मा दि वै न काले मो दि बाहदकि लाथ द क
Page 663
Fol. *69b (*32b) (fehlt) Fol. 70a (33a) 1 nirdiștam | tādrśam asandhānam iștam eva śāstrīyatvāt | anena ca yat pragrhyādihetukam api visandhānam bhāmahena varjitam nirastam | yad āha | kānte indraśiroratne ādadhā
2 ne udangunī | pātām vaḥ śambhuśarvāņyāv iti prāhuḥ | visandhy adaḥ | iti | lakșaņānugatam hīdrśam katham apramāņayituņ śakyate svasthacetaseti bhāvaḥ || (3.160) || tad udāharati | ma:
3 ndāniletyāti | mandānilena nabhasi | asmākam manasy api cetasi ca [*119b] manoharatayā caratānganāgaņdamaņdale udbhedi udgatam gharmāmbhaḥ śvedajalam luptam āsu rātiș[v a]ti | a
4 rthasangatir iyam | udāharaņam tu visandher mandānilena caOratānganāgandamaņdala ity etat | atra hi caratānganety atra prāpto [ply ako ki dīrghaḥ sandhi[r] na krta
5 iti visandhy etat duştam | (3.161) arddhayor antādivişayam tv asamOndhānam iştam śiștair iti darśayati | luptam udbhedi gharmāmbho nabhasy asmatmanasy api | āsu rātrișv i
6 tī268Țļdrśaņ | arddhāntādigocaram asandhānam ajñātam nyangam aOsminn ity ajñātam nyangam aviditadoșam aduștam jñātam prājñaiņ śișțair iștam iti yāvat | yad āha kā
7 lidāsaḥ || sarasijam anuviddham śaivalenāpi ramyam O śalilam api himām(so laksya>) śobhān tanoti | iyam adhikamarojñā valkalenāpi tanvī kim ava hi madhu
8 rāņām maņdanām nākrtīnam iti | tasmād īdrśam asamOdhānam prayujyate xśo lak[y]ax | śișteștatvāt | prathamadvitīyayoḥ trtīyacaturthayoś ca pāda
9 yos tu | antādivişayam anyatra vāpy asandhānadușțam iti pratipattavyam || (3.162) || deśa ityādi | adrir malayaparvatādir vanam kalingādi rāștram dakșiņāpathādikam
10 ādiśabdena nadīdhatvādiparigrahaḥ | sa tādrśo deśo vijñāyate | rātrir divā ca rātrindivam | rtavaś ca prāvrdādayaḥ șad iti rātrindivarttakaḥ | kālaviśe
11 șatvāt kālaḥ | sāmānyena vijñāyate | nrttam tāņdavam lāsyañ ca | nānārasabhāvābhinayāngahādirūpam gītam geyam | tac [ca] gā[tvandh]am trividhaņ vidyāt svaratālapa 645
Page 664
646
Fol. 70b (33b) द्षत्र कमिनिययाउजायानिमव5 कठावीाव अववशकिियानिके विश कवातिरमगोदशोन शराह क गक मू र गाग FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
ऊ, भभा नान कानौधध मिर्य था स मिली के कैकि। जाह रि क निअघाया केश मी य जूम शा ज घा या अम भविका मृडधा या गाय कहैने के थे दें ड न गार् मे। केलि ह ै मैं नौ हकि नो के ईेओकि Fol. *71a (*34a) (fehlt)
Page 665
Fol. 70b (33b) 1 dātmakam iti tridhā | tasya yonir bhavet | kaņțho vīņā vamśas tathaiva ceti triyonikam | vistaras tu tacchāstra evādhikrtaņ | tādarthyāt tatpratipā[di]kam śāstram nrtt[a]gīt[a]
2 pratibhrti pramukham yāsām vādyādividyānām tā nrttagītaprabhrtayaḥ kalāvidyāḥ | kāmo viśișto {{pabhoga}} pabhogaḥ | arthaś ca vicitropakaraņarūpaḥ | ā
3 śrayo 'dhișthānam Ț269Ț| tadbhāvabhāvitvād yāsām iti kāmārthasamśrayāḥ | sākșāt pāramparyeņa tu dharmmo py āsām āśrayaḥ syāt tanmūlatvād arthakāmayoḥ (3.163) carācarāņām sthāvara
4 jangamānām bhūtānām pravrttir yathāsthitir loka iti: saņjñitā samākhyā lokasamjñitā [120a loko vijñāyate | hetuvidyā tarkaśāstram | ātmā yasya sa :
5 hetuvidyātmako nyāyo tra grhyate | śrutir veda saha smrOtyā manvādipr[ ({ā}} Jaņītayā varttata iti sasmrtir āgamo v {{i}} editavyaḥ | <3.164) teșu teșu yathokteșu 6 deśādişv āgamaparyantes[v a]yathārūdham tardvi | pratiședhāOd atikramād viparītam yadi kiñ cid artharūpam pravarttate prayogeșu kaveḥ prayoktuḥ pramādā
7 t vismaraņāt hetoḥ | yathārūdham yadi kiñ cana vartta: Ote ity api pāțhaḥ | arthas tu sa eva tad etad ayathārtharūdham pravrttam deśādivirodhīty ucyate
8 ādiśabdena kalādiparigraha | deśādibhir viroOdho bādhāstīti krtvā | deśādayo 'nyathā vyavasthitāḥ | anyathā ca kalpata iti tādrśam tai 9 r bādhyate || (3.165) || karpūretyādinā deśavirodham ādarśayati | karpūrapān {{ā}} apādānām āmarśena mapavarggeņa surabhi {{r. .. }}r mal {{ā}} ayānilaḥ | ayam adrilakșaņadeśa 10 viruddhamm udāhrtam malayaparvate karpūrasambhūter ayathārūdhatvāt | kalingam nāma nāgavatam tatra tasmād vā sambhūtā matangajā hastinaḥ | mrgaprāyā mrgalakșa 11 ņā hastijāti | prāyā bhūyasī yesu tayā vā prāyāḥ | samadhikā mrgaprāyāḥ | etad vanarūpadeśa {{mu }} vyāhatam | kalingavanajanmanāņ hastinām bhadrajāti Fol. *71a (*34a) (fehlt) 647
Page 666
648
Fol. *71b (*34b) (fehlt) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
Fol. 72a (35a) कथा दि शमशेन ज्ाका विदि छारका या की शी मम भदि मनशी घाघिविर मीन ये काि का ताचेक शरदि कु मं -कार नैिन व गंस्बटाव जरननद चविकह मम्ा शादा मवे साभी थ ुरनि काजत ेाड के या ो े हैघ नी हे ।॥काधि ेि ादि। का ि से: मजमोककजात। नताय कु माळसनयाड जयाद म ऊ धैनी कावस न सोयानकि8 कन्या था ड।ह द्न भाजा दी नमैविर ग
Page 667
Fol. *71b (*34b) (fehlt) Fol. 72a (35a) 1 tathā hi samarthane sā kā cid istā cakorākșī strī me mama hrdi manasy adyāpi viramānarabhya sthitā [t]āpaiti yadi tu samskārā navinaśvarā[h katham evam ghațate] tad e[tan] nyāya
2 viruddham saņskārāņām sarveșām saugate nyāyaśāstre pratikșaņavisamrā[m]jatayā vyavasthāpanād iti || (3.175) || kāpilair ityādi | kāpilaiņ [sāņkhyai]r asatāņ śaktirūpeņāpy a
3 vidyamānānām | udbhūtir utpāda sthāna eva satyam eva sthāna ity akārānto nipāto yuktārthasūcakāḥ | upavarņņyate kutaḥ | yasmād asatā[m ev]ārthānām udbhavā janmā yusmā
4 bhir drśyante | etad api hetuvidyāvyāhatam | sāmkhyenate O satām eva bhāvānām kathañ cid āvirbhāvamātravyavasthāpanāt iti || (3.176) Ț273| || nyāyavirodham nigama
5 yati | [121b] nyāyavirodhasya hetuvidyāvyāhateḥ kāvye viOsyayasya nītir ggatiḥ | śeșā yathoktaprakārā sarvatrānyatrāpi yathāsambhavam drśyatām avaga:
6 ntavyā'rthāntaram āgamena dharmaśāstrasahitena vedena O virodhasya bādhāyā bhāratībhūmeḥ prasthānam | nītir darśayișyate | udāhriyate || (3.177> || anāhitetya(ā))
7 di | āhite vaidikena vidhinā parigrhīto 'gniḥ | paOriņayakālabhāvī yair iti | āhitāgnayaḥ | na tathā'nāhitāgnayo pi | apiśabdo 'yoga sū
8 cayati | ete viprā jātāḥ putrā eșām iti jātaputrā vaisvānaro devatā'syām iti vaisvānarīm iștim ijyam | āgneyajanā vitanvate kurvanti akli
9 ștaḥ pariśuddhaḥ | ācāraś cāritram śatruvihita[ņ] bhūșaņam alankāro yeșām ity akliștācārabhūșaņā idam āgamaviruddham | ye hy āhitāgnaya utpannatanayāś ca vai
10 SVā(na)ram yāgam anutișthantīti śrute | katham anyathākliștācā“rā) iti || (3.178) || asāv ityādi | asau vivakșitaḥ kaś cit | anupanīto 'prayuktavaidikasamskāravi
11 śeșo pi guruḥ sakāśāt vedān | sāmādīn | adhijage 'dhītavān tathāhi svabhāvena prakrtyaiva na samskārataḥ śuddho nirmalaḥ sphațiko maņiḥ samskāram utka
12 rșādhānam nāpekșate | idam apy āgamavyāhatam | upanīto vedān adhīyān({i}} a «ti śruteḥ | katham any ({ā}} athā śuddhir iti || {| tad vedān sāmādīn | adhijage 649
Page 668
650
Fol. 72b (35b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKA) सादिक मकि म मशा शा कु 3 क कीसिध् का व मधल नू की वीक। जूकिमा नू वाकशा वावओक सनाने य कुली था क गद कधककिम शुवका किन की लवश व8ा "द नं हाददाना धरयामम्या किथक इादा के यनादवि भाजा मी ेके ववाा सुत वेदिनये वहाडा Fol. 73a (36a) कज्षा नान वयऊ नभा झा लाभ् खा इड क गय जी म कानि नोया न म वे है रा दोधि कव काम ाकि या मान कान ले रसादमन मारिशण थ आन कामि ना सू नयई के किमि व माशा मर के मे मिन मा लवियी ये ।।नुन् दि खदि न वोरिन्क8न मैान नाइधानएम भशा: जी वा कु, घरमरे घ7१3 मयाधिगसन मानय माद क्त्ा लो ६धभ यात्ता थ हैं घइजामत सिमा दिर वतिश शरुश वैम शसी लमन म कोह डी न नाथ विर्क वशन बैये ई केथोकि। ॥ छानी मिह्ा दिथ काना
Page 669
Fol. 72b (35b) 1 dhītavān tathāhi svabhāvena prakrtyaiva na samskārataḥ suddho nirmalaḥ sphațiko maņi“) samskāram utkarşādhānāna nāpekșate | idam apy āgamavyāhatam || upanīto |3} <3.179) || atra de
2 śādivirodheșv apavādān darśayann āha | virodha ityādi | Ț274|| sakalo py eșa virodhaḥ | deśādikrtaḥ | naika eva kaś cid doșeu doșarūpena gaņanām samkhyām doșātmatā:
3 m utkramya parityajya guņānām vīthīņ padavīņ guņasvabhāvatam vigāhate svīkarota kadā cit na sarvadā k[ {{u}} ]rtaḥ | kaveḥ prayoktuḥ kauśalāt tādrgvișayaparigrahalakșa
4 ņān naipuņāt kāraņārthan na tu yathā tathā veti || (3.180) || tasyeOtyādi | tasyābhimatasya rājñaḥ kasya cit prabhāvena puņyānubhāvāt | atimānușāt tasye(o>
5 [122a ]dyā[ {} ]nāni | ādrāni snigdhāny angukāni | vastrāņy eva praOvālāni kisalayāni yeșām ity ārdrāmśukapravālānām surasākhinā kalpavrkșāņām āspa
6 dam sadmāspadārthasyaikatvena vivakșitatvād udyānā[t]iObahutvasamānādhikaraņye py ekavacanam | jajñire jātāni | puņyaprabhāvasyācintyatvāt | ma
7 nuşyaloke pi surasākhinaḥ sambhaveșu | eșokta: Om ācāryasūreņa puņyānubhāvād atha tasya tasminn apankajam pankajam udbabhūva | ava .. [jña]ye
8 vāvajahāsa mānam yac chuklayā keśa(ra) dantapamktyeti taOtra deśavirodhaḥ || (3.181) || rājñām ityādi | kharo rūkșo mārutaḥ kadambarajasā kadambapu
9 șpareņunā saha saptacchado'dgamāt saptaparņņakusumāni | dhunvan vekirat rājñām vināśasya piśunaḥ pañcatām sūcayan | cacāra pravavau yadyapy ekadā kadamba
10 saptaparņņakusumāsambhavaḥ kadambakusumasya prāvrseņyatvāt | saptacchadapuşpasya ca sāradatvāt tathāpi rājavināśanimittam īdrśam autpātikaņ sa
11 mbhavatīti na kālavirodhaḥ || (3.182) T275| || doletyādi | dolāt preņkhyā tasyā'tiprakaraņād ākampanād adhimātrātmantatprakaraņādi[navam]ced api layavai[șamye ta] Fol. 73a (36a) 1 stasya tītavadhūjanasya strīņām mukhād udbhūtam geyam gītam kāminām rāgam avarddhayad uddīpitavat kutaḥ | layasya kriyāmānakālalakșa[ņa]sya drutamadhyādi[pr.bh.d.]
2 sya tatkālaparidrstasya vaişamyād ayathākalam pravrtteḥ | etac ca viruddham katham hi layavișamam alakșaņaduștam geya rañjakam tathā [sa]drśaņ skhalam gītaņ śītkārā
3 yamāņaņ kāminām sutarām rañjakam kim iva hi tāsām arañjakam iti na kālavirodhaḥ || (3.183) || aindavād ityādi | aindavād in[doḥ] sambandhino 'rcișo raśme
4 r apy adhikaśiśiram śītam havyavāhanam agni gaņayaOty eveyam vivakșitaḥ kaś cit kāmī | abalāyāḥ priyāyā virahāt kleśe«o) duḥkham sa eva vā
5 kleśaḥ | tena viplavo viplutaḥ san virahavikāraviOplutasya hi tathā pratibhāsa iti na lokavirodhaḥ || (3.184) || prameyo pītyādi | prameya(ḥ>
6 paricchedyo pi vyaktakşityādimūrttyapekşayā'praOmeyo 'sy avyaktaparamarūpataḥ prameyo pi vā[ 122b]'numānapramāņagamyatvād aprameyo 'sy apratya:
7 kșavișayatvāt | sakalaḥ sāvay ({ā}} avo py arabdhakşityādi Omūrttatvāt nișkalo niravayavo si paramātm ({ā}) arūpataḥ | eko pi sāśvatbrahmarūpeņāneko pi
8 8 pariņāmavaicitryād ity evam viśvamūrttaye sarvamayāya ttasan nama itīdrśam na nyāyaviruddham | evamvidhatvād brahmaņaḥ paramasyeti || (3.185) || pañcānām ityādi | Ț276|| pañcānāņ
9 yudhişțhirādīnām pāņdoḥ putrāņām patnī pañcālakanyakā dropadī babhūva | hanta | na tarhi drstapañcāpurușā sā kulastrī syād iti ced āha | satīnāņ pativratānām madhye gra
10 ņī pradhānabhūtā vāsīt katham eva daivo devasambandhī hi vidhiḥ prabhāva īdrśa evambhūto yad evavidham api ghațate kim atra kriyatām ke hi daivam vidhānam apramāņayitum: 651
Page 670
652
Fol. 73b (36b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
मैनशडोड़ुलस शीड व न बधनी मर कि ज ना ऊे डी: Fol. 74a (37a) etadeceattckwtmttkt बीद काका हष हाघ रे भाविया किले दुडीना:म या ज ा नौक सनाय कुरध श ुलु वकीक न दि। गाभा दघहा ज aiPEUB UBERBWUUE
Page 671
Fol. 73b (36b) 1 śaknoti hiśabdoneya[tevam] pra[siddham dyo]tyate | tataś ca [nābhyāgama]virodha iti || 3.186) || kāvyalakșaņam yathāpratijñātam sa[m]pādya nigamayann āha | śabdetyādi | kāvyānām śabdaś cā
2 rthaś ca śabdārthau śarīram tayoś cālaņkriyā śabdālaņkārā | arthālankārāś ca citrā nānāprakārāḥ | sukarāḥ | dușkarāś ca mārggā yamakādirūpāś citrā guņāḥ samudāyārthasa
3 mpatyādayaḥ | doșāś ca tadvipakșāḥ sādhāraņā asādhāraņāś ca śleșaviparyayādayaḥ | ity uktena vidhinā samkșipya samāsato darśitāḥ pratipāditāḥ || (3.187) || darśi:
4 tā nāma k[i]m ata iti sarvārambhasya tannișthatvāt prayojanaOdarśanadvāreņa samāpayann āha | vyutpannetyādi | [a]munā'nena mārggeņa kāvyalakșaņavidhinā ya
5 [thāvad da]rśitena prakāsitena hetunā doșaś ca heyo bhāgaOh | guņaś copādeyaḥ | yathokta[s] tayoḥ kāvyasambandhinoḥ | vyutpannā vivekinā hānopādānasa:
6 [ma]rthā buddhiḥ | prajñā'syeti vyutpannabuddhiḥ kāvyadoșaguOņajñaḥ pumān | ata eva vaśavarttinībhir āyattābhir vāgbhiḥ kāvyarūpābhir anavadyābhiḥ krta
7 m abhiśaraņam svaraśata evopasarpanam asyāsminn iti: O [v]ā krtābhiśaraņaḥ | atisrta[m] ramate prītim anuharām anubhavati kīrttim ca Ț277|| satpurușatanu
8 m anaśvarīņ guņamayīm bhuvanavyāpinīm atimanoharām O labhate prāpnoti | upalakșana[ccai]tac caturvarggasiddhim api vādhigacchati | yathoktam prathame pa: 9 ricchede | katham iva vaśavarttinībhiḥ sundarībhiḥ krtābhiśaraņo dhanyaḥ | [123a| sukrtī subhago yuvā taruņ({ā}} a i yathāpa ramate prītyutsavam [n]irviśati na labhate ca kīrttim 10 subhaga iti | khyātim tathā vyutpannabuddhir ayam ity upaneyam || (3.187+) || iti gaditam avasthā kāpi ślāghyasvarūpām upacitaguņatāpā[m ma]tsaran [nu]śriyaiva | kanaka: 11 [maya]m ivedam dīptavarņņa[(svarūpam)] śravaņasubhagam ī[nyā]m daņdinaḥ kāvyalakșma || (1) || guņibhir aguņapūrņņam kālam ālokayadbhir gurur iva guņaleśo py adya sam[bhāva] Fol. 74a (37a) 1 nīyaḥ | jagati vigatameșakșāravāriprabandhe lava iva śalilasya svāduno drśyamānaḥ || (2) guņalavam api santo grhņate tena teșām ativi+laguņatva[n] tan na ci+ + +
2 naḥ | gurum api guņarāśiņ durjanā vidvişantaḥ katham api guņabhāvam tanvate citram etat || (3) cirantano vā kavir ajya vā sphuțam guņottaram [vā]kyam upāsyate budhaiḥ | [taroḥ]
3 purāņasya navasya vā phalam nirastasankam madhuram nisevyate || (4) bhavati subhagam eva grāmyam apy arthajātam pariņatapadabandhaiḥ sprśyamānam kavī .. [m |] avikala[m] rasaban .. s ta
4 dvidā vidhyamānam vimalakanakasamkhyām yāti yat kiň ciOd eva || (5) 278| śravaņam amrtapūrņņam svāntam ānandarūpam nayanam apariśūn[ya]m harșajair aśruleśaiḥ | vapu[r a]
5 dhigataromodbhedam āsvādya na syād idam api kila kā: Ovyam pațhyate śrūyate ca || 6) viśeșavijñānavitānabuddhayaḥ katham hi sūktiśravaņasya bhājanam:
6 prabhāvitaḥ kāvyaraso manasvināņ tanoti lajjām paśuOșu prakāsitaḥ || <7) prasannaśāstreșu subhāșitapriyesv apāstagarveșu višeșavedișu | vrajanti
7 vācas sarasā mahotsavam grtītacintāś caturā iva stri Oyaḥ || (8) doșeșv eva niveśayanti hrdayam sarvam kașās te katham kalpante guņavairiņo guņavatā jñātum
8 guņānām rasam | doșās te na ca tatra kevalam amī paśyanti O tān eva [ca] tyaktvā sadguņarāśim ūrjitam aho citrā khalānām gatiḥ || (9) mithyādūșaņasāhasena
9 mahatām tādrgviśeșacyutā lipyante kila durjanāḥ samatayā sambhāvanīm tādrsīm | nāyam hetur avāptaye guņabhuvaḥ kīrtteḥ satā[m] samsadi | vyāmohād api vā guņe 10 şu patanam teşām yad etad bahuḥ || (10) vacanam idam idam vacastu naitat samucitam atra niveśyam anyad eva | prahatam idam apūrvam īkşyam ittham katham api siddhim upaiti vāgprabandhaḥ || (11) 11 phalam upacitam idam śramasya tasya prasamanam aśrulavas saromaharşaḥ | pramadabhavanavijrmbhito budhānām idam api matsaram ā| 123b ļnayanti ke cit || <12) Ț279Ț| tadadhikam atha tā 12 +[ś]am vidhātum caturamatiḥ pa(ra)dūșaņe krameta | vitathābudhavidagdh[ {{ā}} <am]tāvipātaḥ pravadati yat tad idam tu karņņaśūlam | (13) khalajanaparinindayā guņānām na ca [viha] 653
Page 672
654
Fol. 74b (37b) FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (RATNAŚRĪȚĪKĀ)
Fol. *75 (*38) (fehlt)
Page 673
Fol. 74b (37b) 1 + + ++ .u .. .. [saișā |] bhavati tu guņitā tata [sphuțe]yam na khalu khalā guņava[rljita[m] dvișanti || (14) śiśirayanti ya e[va ma]na[svinaḥ śaśa]bhrtah [kiraņā iva sa]+ +
2 [yadi] dahanti ta eva khalāt malam kva bhavatām akhalaḥ khalavallabham || 15) duḥkhāsikā kim ayam eti khalam prakāśakāntai[r] guņair guņavatāņ ka ivāsya nāśaḥ | prīti[ņ]m parā[ņ s]u[ja]
3 navat kim ayanta bhumkte | prītyartha eva sakalaḥ purușaprayāsaḥ || <16) tāpayanti param ity atiśītair a[s]yupeti sujanaḥ paratāpī svair guņais tad idam anuktam u.[ā]t[e]r anta
4 raņ sadasator atidūraņ || 17) vākyam akșataguņam parātmano O nādriyeta sujanasya sūribhiḥ | sarvathā svaparaghāti vāgvişam durjjanasya parigrhyate katham || <18) 5 ninditam stutam athāpi yat krtan na pramāņam upakalpaOte kva cit | tādrśo pi layi yadīhate dhig vidambanam anātmavedanam || (19) īrșayādhikag[uņe]
6 șu dīptayā sparddhayā ca sadrśeșu dahyate | nirnnimittaOm adhameșv avajñayā kena so yam ananurajyatām khalaḥ || 20) śikșate yadi rușā pradīpyate na svayam
7 [ca] guņavartma gāhate | durjjanaḥ katham ayam vicitsya: Otām ūrja[n]ān na paramasya bhaișajyam || (21) doșam eva guņato vigāhate tatra [c]ānyam anuśāsti [durmati]
8 | jñātavān api kathañ cid anyataḥ pakșabha[ngabhayato [n]a O muñcati || (22) ity alīkabudhamānadūșitam dūratas tam eva [v]ādavartmanaḥ | kāladuștam iva va[rja] yanty amī sādhu sāśanavido pi sādhavaḥ || (23) bhaktimāOn adhiguņād guņāmrtam sevate tadavareșu varșati tadvivrddhipadavīm samam samaiḥ | sāmkathām di 10 .. ti dakșiņo janaḥ || (24) Ț281Ț] nāmato pi sujanaḥ sukhāvahaḥ kim punar guņamayena karmaņā trāsayaty ubhayathāpi sarpavad durjanas t[v a]ya[m ak]āņdaroșaņaḥ || (25) a[ti 11 .Jutapratibhavati śāvadāņ | śāradenduvișadā vipaścitaḥ | kasya nāma na haranti mānasam durjana kila na teșu tușyati || 26) +ntam eti [s]ujanaḥ .. [c]e 12 șțitām durjano pi caritair daśadgulaiḥ | kiñ cid [u][104a ktam idam antaran tayor āgataprakaraņam kathañ cana || (27) sarvathā bhuvanapāvanā++e sajja[nāya guņa]+ + + Fol. *75 (*38) (fehlt) 655
Page 674
7.2 Faksimile und diplomatische Abschrift der Dbu-med-Handschrift der Dpan Tīkā
Mit der diplomatischen Abschrift der Dbu-med-Handschrift der Dpan Tīka und dem Fak- simile soll dem Leser ein direkter Zugang zu der Handschrift ermöglicht werden, die der vorliegenden Teilausgabe des tibetischen Kommentars zugrunde liegt. Solche Hilfsmittel sind umso wichtiger im Falle einer editio princeps, wie der des 3. Kapitels der Dpan Țīkā, da bei einer erneuten Beschäftigung mit diesem Text sicherlich das Bedürfnis entstehen wird, die Primärquelle der Erstausgabe ungehindert zu konsultieren. Das Buch, das einen photomechanischen Abdruck der ganzen Handschrift der Dpan Tīka enthält, ist nur schwer zugänglich und lediglich in einigen wenigen Bibliotheken vorhanden, weshalb es angebracht erschien, der vorliegenden Ausgabe ein Faksimile wenigstens des Teils der Handschrift beizufügen, der den Text des 3. Kapitels enthält.1 Da das Manuskript in der tibetischen Kursivschrift (Dbu med) geschrieben ist, läßt sich der Text weniger eindeutig und etwas mühsamer lesen, als wenn dieser in der Druckschrift (Dbu can) geschrieben wäre. Hinzu kommt noch die Tatsache, daß man in der Kursivschrift wesentlich häufiger Zusammenschreibungen und Abbreviaturen verwendet, die die Entzifferung und die Lek- türe des Textes beeinträchtigen können. Mit der beiliegenden Abschrift läßt es sich leich- ter feststellen, wie der Text der Handschrift genau zu lesen ist. Zwar werden die Zusam- menschreibungen und die Abbreviaturen in der diplomatischen Abschrift nicht vollständig ausgeschrieben, sie sind aber an anderer Stelle separat zusammengestellt, so daß ihre Bedeutungen stets leicht zu ermitteln sind.2 Auf diese Weise ermöglichen das Faksimile und die gegenüberstehende Abschrift auch Lesern, die mit der Dbu-med-Schrift noch nicht ganz vertraut sind, die Besonderheiten der tibetischen Kursivschrift schnell kennenzu- lernen und ähnliche Handschriften ohne große Mühe zu lesen. Die Abschrift wurde nach denselben Prinzipien angefertigt wie die der nepalesi- schen Handschrift. Vor dem Kommentar zu jeder Strophe wird immer die in der Hand- schrift ansonsten fehlende Nummer der entsprechenden Strophe im Fettdruck zwischen <> Klammern angegeben. Zur eindeutigen Orientierung wurden auch die Schlußstrophen durchnumeriert, wobei die Nummern ebenfalls in <> Klammern nach der jeweiligen Stro- phe angegeben sind. Die Zeilennummern finden sich links vom Text im Fettdruck. Die tibetische Folioangabe, die in der Handschrift auf den Rückseiten am linken Rand in der
1 Es sei hier Herrn Dr. Christoph Cüppers (Lumbini) nochmals herzlichst dafür gedankt, daß er es mir ermöglichte, das in der Bibliothek des Lumbini International Research Institute vorhandene Exemplar dieses Buches zu fotografieren. 2 Vgl. Anhang 6.
Page 675
FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ) 657
Mitte zu sehen ist, wird immer unten links nach der Abschrift der jeweiligen Rückseite mitgeteilt. Oben links, vor dem Beginn der Abschrift der entsprechenden Rückseite, sind im Fettdruck die Folienummern sowie die Seitennummern nach der in der photomecha- nischen Ausgabe verwendeten modernen Paginierung angegeben. Die angehängte Kon- kordanz gibt an, an welcher Stelle sich Dpan Lo tsā bas Kommentar zu jeder Strophe des 3. Kapitels findet.3 Die Zahlenangaben bestehen aus der Nummer des jeweiligen Folios, der Bezeichnung der Vorder- bzw. der Rückseite und der entsprechenden Zeile sowie aus der Seite und der Zeile. In der Abschrift wird der Befund der Handschrift möglichst genau dargestellt. Kor- rekturen, Tilgungen, hinzugefügter Text, die wenigen Randglossen, unsicher zu entzif- fernde und unlesbare Silben werden auf dieselbe Weise angegeben wie im Transkript der nepalesischen Handschrift. Die Abstände zwischen Satzteilen und Sätzen, die in der Handschrift deutlich zu sehen sind, sind in der Abschrift durch eine entsprechende Zahl von Leerschritten angedeutet. Der erste Schreiber hat sehr häufig den Silbentrenner (tsheg) weggelassen. In vielen Fällen hat er selbst oder eher ein Korrektor den fehlenden Tsheg nachträglich zwischen den betreffenden Silben hinzugefügt. Diese Korrekturen werden an den entsprechenden Stellen durch « » Klammern angezeigt. In den übrigen Fällen, in denen der Tsheg fehlt und keine Korrekturen durchgeführt wurden, werden die Silben zusammengeschrieben, so wie sie in der Handschrift tatsächlich zu lesen sind. Neben dem Sad und dem Doppel-Sad verwendet der erste Schreiber ein der Form und der Funktion nach dem Sad ähnliches Interpunktionszeichen, das ungefähr wie = aussieht. Der zweite Schreiber verwendet ebenfalls einen solchen „unterbrochenen“ Śad, der wie ; aussieht. Die verschiedenen Sad-Zeichen einschließlich des Sbrul Śad 2 sowie das Dbu- Zeichen v sind in der Abschrift entsprechend dargestellt.
3 S. § 9.5.
Page 676
658
Fol. 76b / S. 432 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
432
Fol. 77a / S. 433 433
Page 677
Fol. 76b / S. 432 1 gsum pa mjug bsdu źin ma bśad pa bslab tshul ni rgyan rnams rgya che ba mtshan ñid mtshon bya'i dbye ba rab tu spros pa yin cin mtha' yas pa tshan med pa yin yan = ba lan gi rab tu dbye ba mtha' 2 yas pa ma lus pa rnams lkog śal lasogs pa dan ldan ñid kyis bsdus pa ltar = dbye ba mtha' dag la khyab par byed pa'i spyi'i mtshan ñid kyis bsdus nas don gyi rgyan sum bcu rtsa lna'o źes 3 tshad du gyur pasran bźin brjod pa lasogs pa'i rgyan rnams kyi lam mtshan ñidan mtshon bya'i rnam rtog rnams dbyug pa can kho bso rnam par phye ste rab tu legs par sbyar źin spyi dan khyad par gyi mtshan ñidan 4 mtshon bya'i dbye ba rtogs par byaso || gal te rgyan mtha' yas pa yin na tshad du byas pa 'dis ci ltar bsdus źe na = 'dir dnos po gsal ba'am rdzas so so'i sgo nas ma brjod kyan = tshad med pa de rnams 'dir 5 bśad pa'i rigs can ñid yin ba'i phyir rigs bsdus pas skyon medo || rjod pa nagi tshig rnams kyi yul las 'das par gnas pa tshad med pa 'dir dnos su ma bśad pa'i khyad par rnams ni goms pa ji skad 6 bśad pa'i rgyan gyi rjes su 'brans te ran ñid rab tu sbyor ba la śin du btson par byed pa ñid kyis dbye bar te rab tu sbyor ba'i sgo nas gsal bar bya bar nus so || de ltar lam 'di ñid de rnams kyan rtogs pa'i thabs yin bas na rgyan ma lus pa śes par 'dod pa rnams kyis lam 'di la ji lta bźin du goms par bya'o || don gyi rgyan yons su bcad pa 'i rgya cher 'grel pa'o || 8 (3.1) gñis pa sgra'i rgyan la gsum = zun ldan gtan la dbab = bya dka'i khyad par gźan rjod = dbyans sod nes pa'i bya dka'o || dan po la gñis = mdor bstan = rgyas par bsad pa'o || dan po la 2 las mtshid Fol. 77a / S. 433 1 ni yige dbyans dan gsal byed tshogs pa gñis phan chad bskor bayan bzlan te brjod pa ni zun ldan yin te = snar le'u dan por yan = bskor ba kho na źes pa lasogs pas rjes khrid 2 kyi źar byun du'an bśad zin pa de 'di rjes su rjod pa'o || dbye ba ni de 'dra de la bskor ba'i yige la yige gźan gyis bar ma chod pa dan bar chod« »pa'i bdag ñid te | re śig gñiso || gñis po de yan rkan pa 3 bźi po so so ji ltar rigs pa rnams kyi dań po dan bar dan mtha'i spyod yul can te | (3.2) de'i bar skabs kyi dbye ba yan rkan pa gcig la yod pa dan gñis dan gsum la dan bźi ka la yod pa dań de'i 1 4 la yod pa la'an rkan pa dan po ñid la yod pa dan gñis pa la dan gsum pa la dan bźi pa ñid la yod pa lasogs par dbye'o || slar yan = zun ldan de rnams kyi rnam rtog dbye ba ni rkan pa gcig gam 5 gñis sam gsum 'am bźi ka'i yan thog ma kho na na yod pa dan = bar du dan mtha' ma na yod pa gsum dan = dan po bor nas bar dan mtha' na yod pa dan |= mtha' bor nas bar dan thog ma na yod pa 6 dan = dbus bor te thog ma dan mtha' la yod pa dan = thog mtha' bar gsum po kun du byas pa ste bduni |= rkan pa dan po gcig pu la mod pa lta bu la yan 'gyur źin de bźin du gźan rnams la yań 7 rkań pa bźi ka'i gnas gsum ka la yod pa'i bar du śes par bya'o || gan gi tshe kun du zun ldan yin ba de'i tshe rkan pa bzlas pa lasogs pa rnams 'byuno || (3.3) gźan yan bdun po de rnams kyi yan dag ste 8 "'dres pa'i dbye ba las skyes pa'i dbye ba śin du man ste | tshigs bcad gcig la yan kha cig du dan por zun ldan dan la lar bar gyi dan 'ga' źig du mtha'i dan = rkan pa kha cig du bar dan mthar dan = la lar don bdun 659
Page 678
660
Fol. 77b / S. 434 a 1 434 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 78a / S. 435 435 a
Page 679
Fol. 77b / S. 434 1 bar dan thog ma'i dan = la lar dan po den mtha'i zun ldan dan = la lar gsum ka la yod pa ste | de ltar 'di rnam pa du mar 'gyuro || de rnams kyan bya sla ba bde blag tu bya ba (dan) de la bzlog pa bya dka' ba gñis su 2 bsdu'o || de la gñis po de ha can thal bas thamd ma yin gyi 'ga' źig bstan cin dper brjod par bya'o || (3.4) rgyas par bśad pa la drug = rkan pa'i dan po na yod pa'i zun ldan = gnas gźan na yod pa'i 3 zun ldan = mtha' thog sbyar ba'i zun ldan = kun du zun ldan = bsres pa'i zun ldan = bzlog pa'i zun ldano || dan po la gñis = sbyor ba rgyas par dper rjod = don bsdu ba'o || dan po la gsum = bar ma chod 4 kyi zun ldan= bar du chod pa'i zun ldan= chod cin ma chod pa'i zun ldano || dan po la lna = rkan pa gcig la yod pa = gñis la yod pa = gsum la yod pa = bzi ka la yod pa = don bsdu ba'o | 5 dań po ni kye grogs mo źes bod te | mdza' bo'i skye bo'i yul la 'grogs pa'i bde ba 'gog pa'i khyens pa rjes su mi mthun pa 'di dan 'grogs pa'am 'dris pa ste mnon par 'grogs par ma 6 byed cig | 'o na ci bya źe na = gań gis khyod bslus śin bral bar byas mod = de lta na'an de'i mgrin pa la mkhyud la mdza' bo de ñid la no tsha dan ldan par gyis cig | ces dus btab pa'i dus 7 la ma 'ons pa'i mdza' bo la khros pa'i grogs mo la dan bar bya ba'i ched du smras pa'o || 'di'i rgya dpe la rkan pa dan po la mā ne na mā ne na źes pa'i thog ma'i zun ldan bar ma chad yodo || bod skad du bsgyur 8 ba na 'di rnams la sgra rgyan źig pa yino || (3.5) nan źes pa la sprin gyi sgra ni 'brug ste de'i khyad par ni nan pa'i dregs pa 'joms pa 'o || myos byed ni 'dod lha ste | de'i chun ma dga' ma 'o Fol. 78a / S. 435 1 khens pa dan bral ba ni 'brugi sgra thos pas 'dod pa'i dban du gyur pa'o || 'di ni rkan pa gñis pa la ma da no ma da no źes pa'i thog ma'i zun ldan bar ma chod pa'o || (3.6) chu gter« »rgya mtsho bźi ni 2 śar phyogs lasogs pa'i ste | de ñid yons su bskor bas dan rin po ce dan ldan pa lasogs pas chos mthun pas na skye rags te | de dan ldan pa sa gźi'i lag pa dan dpya 'dzin pa la ran par sdud pas 3 mkhaspa khyod thob nas skye rgu 'og mi rnams rgyal po bzan po dań ldan bar gyur to źes rgyal po 'ga' źig la bstod te | rkan pa gsum pa'i thog ma la tsa tu ram tsa tu ram źes pa yod pa'o || (3.7) rkan than ni son 4 gyi lo tsa ba chen po rnams kyis dpuň bu chun gi tshogs źes brda mdzad pa ste | de lasogs pa dpuń gi tshogs yan lag bźi rnams dan bral ba khyod kyi dgra 'ga' źig khyim btan ste nags su son źiń 5 gźan rnams khyod kyi ral gri'i lam las lha rnams kyi gnasu so ste śi'o źes pa'i don to || 'di ni rkan pa bźi pa la ra hi tai rahi tai źes pa thog ma'i zun Idan yod pa'o || (3.8) gñis pa gñis la yod pa 6 ni kye chu skyes pad ma'i gdon ldan ma = khyod kyi mig gñis kyi rnam 'phrul 'di la bun ba'i rnam 'gyur gyis co 'dri byed cin rjes su byed pa de ci yin ba smros cig ces no bstod byas pa dpe'i rgyan te | rkan pa dan po 7 dan gñis pa la rim pa ltar ma dhu ram ma dhu ram źes pa dan = wa da ne wa «da)) ne źes pa thog ma'i zun ldan bar ma chad yod pa'o || (3.9) kye 'dod pa gan gi phyir g.yul du dpa' ba nus pa dan ldan pa 'i glan po 'am 8 gzuń dka'« »źin śin du mgyogs pa'i rta 'khrug pa la 'kho ba med pa ñid kyis bdag cag mthar byas śin ñams par byas pa de 'i phyir khyod kyi rnam« »par gnon pa mthu stobs mtshar che ba rmad du byun ba'o źe«s)) don brgyad 661
Page 680
662
Fol. 78b / S. 436 436 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 79a / S. 437 437
Page 681
Fol. 78b / S. 436 1 pa khyad par rjod pa'i rgyan te | rkan pa dan po dan gsum pa la rim pa ltar wā ra ņo wā ra ņo źes pa dan = na ya to na ya to źes pa'i thog ma'i zun ldan yod pa'o || (3.10) g.yul du rno bañid te dpa' bas mdzes par gyur 2 ba'i mi legs par skyon źin srun ba rgyal po khoń 'dra bas nor 'dzin sa gźi rgyal ba dban du byas par gyur te | de'i rjes su nor gyi rgyun gyis tshim pa'dod pa yons su rdzogs pa 'an thob par gyur te rgyal ba kho nar ma 3 zad pa'o || 'di ni bar gyi gsal byed te | rkan pa dan po dan bźi pa la rā dzi tai rā dzi tai źes pa dan[=] ba su dhā ba su dhā źes pa'i thog ma'i zun ldan yod pa'o || (3.11) sa ha kā ra źes te me tog kha 'bus pa'am bye 4 ma thag pa dan spyid sos kyi khu byug dga' bas myos pa'i sgras nan sems can la sred pa ches cher skyedo źes pa ran bźin dan gsal byed kyi rgyan te | rkan pa gñis pa dan gsum pa la rim pa ltar ka li ko ka li 5 ko źes pa dań manma no manma no źes pa'i thog ma'i zun ldan yod pa'o || (3.12) khyod la dmigs pa'am thob par re ba dan ma bral ba'i skabs 'di la mnon par 'dod pa dan sem pa dan rjes su dran pa dan yon tan 6 sgrogs pa dan yid 'byun ba dan smre snags dan smyo ba dan nadan blun pa ñid kyi rim pas rab tu rgas pa ñid kyi gnas skabs de 'dra ni lus 'jig par byed te | khyod bud med bzan mo la 'dzeg par nus pa ci ltar min 7 te the tshom med par nus pas de la rjes su brtse bar mdzod cig | bud med la gnod pa 'dod pas ci bya = 'di ni 'gog rgyan dan phul byun yan yin ci = rkan pa gñis pa dan bźi pa la bi ha tā bi ha tā źes pa dań 8 mam ga nā mam ga nā źes pa'i dan po'i zun ldan yod pa'o || (3.13) yal mdab sar pas mdzes« »śin yid du 'on ba'i śin ljon pas mig nas bzun drans te yid g.yens pa'i gon nu lan 'tsho can rnams me tog padma Fol. 79a / S. 437 1 la mňon du phyogs pa'i bun barnams kyis kyan mig nas bzun ste lta ba'i skal ba bzan po ñid kyis 'gugs pa« »mnon du phyogs par byed do || rigs rjod pa'i bar gyi gsal byed yin cin = rkan pa 3 gsum pa la ta ru ņā ta ru ņā« »źes pa dan rkan pa bźi pa la na li no na li no« »źes pa dan po'i zun ldan ma chod pa yod pa'o || (3.14) || gsum pa gsum la yod pa ni dga' bas kun du myos pa'i 3 bźad ces bya ba'i bya'i khyad par 'jug pa 'i rdzin gi chu la gnas pa'i nan mo dkar mo'di'i ca co ste bral ba rnams kyi yid 'byun bar bya ba yin pa'i phyir ma bzad pa'a phyar mi bzod pa'i sgra yis« »'dod ldan 4 bdag mthar byed« »gśin rje'i zas su byed do || 'di ni rgyu'i dan phul byun gi'an rgyan te | rkan pa dan po la bi śa dā bi śa dā źes pa dan gñis pa la sā ra se sā ra se źes pa dan gsum pa la ku ru te ku ru te« »źes pa thog 5 ma'i zun ldan yod pa'o || (3.15) dri ma dan bral ba'i zla ba'i cha bcrug ji rigs pa dan lhan cig 'grogs pa'i ma la ya'i rlun bdag gdun bar byed pa'i phyir dga' bar mi byed pa 'di ni= 'dod pa'i lha srog 'jig 6 par byed pa'i phyir mi bzad pa'i dugi rjes su 'gro ste den 'dra'o źes pa'i don to || 'dir lhan cig rjod pa dan dgag pa dan gzugs can dan dpe dan phul byun gi rgyan yod cin = rkan pa dan po dan gñis pa dan bźi pa la 7 rim pa ltar bi șa mam bi șa mam ces pa dan ma da nam ma da nam źes pa dan = ma la yā ma la yā« »źes pa'i dan po'i zun ldan yodo || (3.16) kye lus med 'dod pa = 'dod ldan bdag sten pa'am thob par mi 'dod« »pa'i khyens 8 pa can ma mu tig lasogs pa'i do śal dan ldan ma yid 'phrog par byed ma migi ud pa la dan gdon pa'i pad ma dan 'dzum pa'i ku mu da dan ldan pas 'dod lha khyod kyi mda'i tshogs kyis gan ba'i phyir don don dgu 663
Page 682
664
Fol. 79b / S. 438 438 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 80a / S. 439 439
Page 683
Fol. 79b / S. 438 1 pa ñid du brjod par 'dod pa'i bud med 'ga' źig phra gyur te rjud ma srog la'an the tshom za bar 'jug pa de bdag dan 'grogs pa'i bde bas rgyas par mdzod cig ces don du gñer ba'o || gan bdag gdun ba'i 2 rgyu khyens ldan ma de ñid khyod kyis bsal ba las kun dga'i rgyur 'gyur bar mdzod ces pa'i don te | 'di gzugs can dan śis rjod lasogs pa'i rgyan te | rkan pa dan po la mā ni nī mā ni nīźes pa dan = gsum 3 pa la hā ri ņī hā ri ņī źes pa dan = bźi pa la ta nu tam ta nu tam źes pa rkan pa'i thog mar zun ldan bar chad med pa yod pa'o || (3.17) kye bdag gi dga' ma źes bod te | khyod kyi gdon gis bdag gtam 4 smra ba las rgyal źin dban du byas te | yon tan dan ldan bas rten chu'i rgyan du gyur pa rab tu rgyas pas 'dab ma dan ldan cin sbran rtsi śin du 'dod pa'i bun ba can me tog pad ma gtam smra ba med pa las 5 ci ltar mi rgyal te rgyal ba kho na'o źes pad mas gdon pa 'jal ba'o || rkan pa phyi ma gsum la rim pa ltar na ka tham na ka tham ces pa dan = ka ma lam ka ma lam źes pa dan da li mat da li mat ces pa 6 rkan pa'i dan po'i zuń ldan yod pa ste | de gsum dań 'og ma ni cun zad bya dka'o || (3.18) bźi pa bźi la yod pa ni thun 'tshams su ñi ma'i 'od kyis dmar bar gyur pa'i chu lha phyogs bdag du yod pa mo 7 nub phyogs bźin dan śin pa ța la'i me tog ltar dmar ba'i gos can bdaggi dga' ma ni dga' bar bya ba yid du 'on ba'o || slar yan dga' ma'i khyad par ni dri bzan po lhan cig skyes pa'am 'phral 8 byas pa'i gnas gźir gyur pa'o || gos dmar po gon pa'i dga' ma de thun 'tshams kyi dus kyi nub phyogs bźin du yid du 'on ba'o źes pa'i don to || 'di rkan pa bźi po la rim pa ltar ra maņī ra ma« »ņī Fol. 80a / S. 439 1 źes pa dan = pā ța la pā ța« »la« »źes pa dan = wā ru ņī wā ru ņī źes pa dan = sau ra bha sau ra bha źes pa dan po'i zun ldan yod ba'o || <3.19) Ina pa don bsdu ba ni de ltar bśad pa'i rnam pas rkan pa'i thog ma la yod pa'i zun ldan bar chad med pa'i rnam rtog ste rnam par dbye ba'o || || gñis pa chod pa'i zun ldan la drug | bśad par dam bca'= rkan pa gñis la yod pa= gsum la yod pa = 3 bźi la yod pa = bźi la cha gñis su yod pa = don bsdu ba'o || dań po ni da ni źes pa skabs su bab pa'i tshig ste | rkan pa dan po'i zun ldan de'i bar du chod pa'i rnam rtog« »rab tu dbye ba 'ga' yan ste cun zad 4 cig bstan cin dper brjod par bya'o || (3.20) || gñis pa ni śin tsū ta las 'khruns pa de'i myu gu yid du 'on źin dri bzan po dan ldan ba byed par gyur pa 'is byed pa por gyur pa spyid kyis ri dags e na'i mig can 5 mdzes ma rnams kyi khyens pa mdza' bo'i skye bo la phyir phyogs pa don dan bral bas sgra'i lhag mar« »te med par byed do || 'di ni med pa byed pa'i dnos po'i rgyu'i rgyan te | rkan pa dan po'i thog mar ma dhu re na źes 6 pa dan |= gñis pa'i dan por yan ma dhu re ņa źes pa de gñis la zun ldan chod pa yod pa'o || <3.21) dga' ma rnams kyi lag pa'i 'thil śin du dmar bas pi wan gi rgyud la bsnun pa'i rnam 'phrul te rnam 7 par 'gyur ba la phrag dog dan bcas par mdza' bo la yan dga' ma'i rna ba'i rgyan gyi ud pal gyis snun cin chags par byed do ces pa la phrag dog ldan źes pa dpe'i rgyan te | rkan pa dan po dań gsum pa la thog mar ka ro ti źes pa zun ldan chod pa yod pa'o || (3.22) sprin gyi phren ba ni khyad par gyi gźi'o || de'i khyad par ni rlun gis gar sgyur ba ste dal bu dal bus g.yo ba'o || de 'dra des dan por mtha' dag brgyad bcu tham pa 665
Page 684
666 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 81a / S. 441 Fol. 80b / S. 440
Page 685
Fol. 80b / S. 440 1 chu las su gyur pa rnam par 'thorte char pa 'bebs so || de'i rjes su mjug ma rab tu bslan źin mchog tu sgyeg pas mjug sgro ldan ba« »rma bya dga' bas gar byed« »do || 'di ni bya ba rjod pa'i rigs kyi rgyan te 2 rkań pa dań po dan bźi pa la thog mar sa ka lā po źes pa zun ldan chod pa yod pa'o || 3.23) kye 'dod ldan ma źes bod te | khyod kyi yid« »kyi khens pa'is rtsod pa da lta yan 'dod pas gzir bas ran ñid rgyu gźan med kyań 3 ñams pa 'dod pas gzir bar 'gyur na śin nī pa'i ka li ka me tog kha 'bus pa dbyar gyi dus su mthon na | = de yid du 'on bas chags pa skye ba dan rjes su 'thun pas na skabs ci la reg par 'gyur = nas mi 4 śes te | ches śin du 'dod pa'i dban du 'gyuro źes pa dgons pa'o || 'di ni the tshom phul byun gi rgyan te | rkan pa gñis pa dan gsum pa la ka li kā« »ces pa thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o || <3.24) rtse dga'i don 5 gyi ri la yod pa'i zla ba chu śel gyi ran bźin nam den 'dra ba'i than 'di la 'dzegs śin gnas nas | = mdons kyi mtha' sgyeg pas mdzes pa'i gtsug pud can rma bya 'di gar byed do || 'di ni ran bźin rjod 6 pa'i rgyanam rgya che'i yon tan te | rkan pa gñis pa dan bźi pa la tsan dra kān ta źes pa thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o || <3.25) sa gźi gań źig sbrul lam klu'i mchog lhag ma can gyi sten na gnas śin = phag pa'i gzugs 'dzin pa'i khyab 'jug gis rgya mtsho nas phyun ba'i sa gźi 'di rgyal po'i tshogs las rgyal bar byas śin blans nas dus da lta brjod par 'dod pa'i rgyal po khyod kyi lag pas bzun źin 8 rigs pa bźin bskyans te | khyod gcig pu sa gźi'i bdag po'o źes pa'i don to || 'di ni bar gyi gsal byed kyi rgyan dan khams kyi rgyal po źig la bstod na phul byun gi rgyan yan yin te | rkan pa phyi ma Fol. 81a / S. 441 1 gñis la thog ma'i zun ldan chod pa ba ra he zes pa yod pa'o || (3.26) || rkań pa gsum la yod pa ni g.yul du khyod kyi dgra'i glań po ce rnams dpa' bo khyod kyi lag pa« »dgra'i
2 mthar« »byed« »te 'jig byedam gśin rje ñid kyis bsnun pa 'am bcom pas rma rnams las khrag zag pa rnams thun mtshams kyis dmar ba'i sprin bźin du snan no || gzugs can dan dpe'i 'an rgyan te | rkan pa 3 dan po gsum ka'i thog ma na ka re na źes pa yod pas de gsum la zun ldan chod pa yod pa'o || (3.27) rluń rnams kyis ri la yod pa'i ljon śin gi phre ba tshogs rnams bcom pa bźin du= gźan dgra bo'i sde 4 dmag dpuń rnams dpa' bo rnams kyis bcom źin ñams par byas par gyur to || skabs der g.yul 'khrugs pa las byun ba'i rdul gyis namkha' bar snan khyab par gyur cin = mtha' ni g.yul gar śed te bstan 5 bya ma yin pa'i gnas su soń pa bźin no || 'di ni dpe dan phul byun dan rab rtogi rgyan te | rkan pa dan po dan gsum pa dan bźi pa la pa rā ga ta źes pa thog ma'i zun ldan chod pa yod pa'o || 'dir rkań 6 pa dan po dan gñis pa dan bźi pa la yod pa źig dper ma rjod par snano || <3.28) legs ldan nam bcom ldan nam skal ldan chu 'dzin« »char sprin gsar pa'i 'od ltar sno bsans sam nag po lha min 7 rnams kyi rigs ñams byed du gyur pa = chan ldan te myos pa'i glan po mchog bcom pa'i khyab 'jug des khyed« »rnams rtag tu gnod pa las sruns cig | 'di ni rdzas rjod pa'i bar gyi gsal byed dan śis pa'i rgyan te | rkan pa phyi ma gsum la sa dā na wa« »źes pa'i zun ldan chod pa yod pa'o || (3.29) || bźi ka la yod pa ni brjod par 'dod pa'i mdzes ma khyod kyi mgo bo'i skra bun ba'i
gya gcig 667
Page 686
668
Fol. 81b / S. 442 442 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚIKĀ)
Fol. 82a / S. 443 443
Page 687
Fol. 81b / S. 442 1 dan 'dra bar nag cin = gdon pa ni pad mar phrag dog byed te de dan mtshuns śin rnam par gsal te | de ltar gzugs mchog ma khyod kyis lha mo dpal mos 'dod ldan du bgran bar bya bar byed pa bźin du 2 rab tu myos pa 'dod pas myos pa'i nan can gyi nan du skyes bu su źig rtsi zin bgran bar bya bar mi byed | = kun byed te | gan khyod kyi gzugs mdzes pa 'di 'dra ba mthon ba de thams cad 'dod pas myos par 3 'gyuro źes pa'i don to || 'di ni dpe dan rgyu'i rgyan te | rkań pa bźi ka la ka ma le« »źes pa'i zun ldan chod pa yod pa'o || (3.30) || Ina pa bźi la cha gñis su yod pa ni rgya che ba'i rin 4 po ce 'am nor bu pad ma rā ga dan in dra nī la lasogs pa'i rgyan ske rags sogs dan ldan źin = lan 'tsho dan sbran rtsi 'thuns pa lasogs pas myos pas mig 'kho«r» źin 'khrul pa dza gha na tshan ra chun ba 5 min pa ste che ba'i mdzes ma rnams kyismdza' bo ches śin du dga' ba ldan par bya bar bzod cin nus so || 'di ni rgyu'i rgyan te | rkan pa dan po dan gñis pa dag la mu dā rā ma ņa źes pa dan = gsum pa dań 6 bźi pa dag la ma da bhra źes pa'i zuń ldan chod pa yod pa'o || {3.31) || kye pho ña mo źes bod te gźan gsos khu byug rnams kyis sgra bsgrags pa dan khyod kyis brjod pa'i sgra śin du 'jam pa dan de 7 dag du ma zad lho'i phyogs ma la ya'i rlun gis kyan sred ldan bdag gi yid phrogs te 'dod pa dan ldan par byaso || 'di ni rań bźin dan rgyu dan bar gyi gsal byed kyi rgyan te | rkan pa mi mñam pa dag 8 la u di tai ra źes pa dan = mñam pa dag la mā ru tai źes pa'i zun ldan chod pa yod pa'o || (3.32) || rkyed pa phra źin chags pa'i gdun bas rnul zag pas gdon pa'i zla ba rab tu mdzes pa Fol. 82a / S. 443 1 can gyi bud med gźonu ma cha gis śin du myos pas no tsha bcom źin ñams par byas pa rnams skyes pa lan 'tsho can rnams kyi lus la 'dzeg ste 'dzin ba lasogs pa byedo 2 'dir rkan pa gñis pa dan gsum pa dag la ta nu ma dhyā źes pa dan dan po dan bźi pa dag la su rā dzi ta« »źes pa chod pa'i zun ldan yod pa ste | ran bžin dan gzugs can dan bar gyi gsal byedan rgyu'i rgyan yodo 3 (3.33) don sdud pa de ltar bśad zin pa'i rnam pas bar du chod pa'i zun ldan rkan pa'i dan po na yod pa'i rab tu dbye ba 'di yan bstan cin dper brjod te | yan gi sgra ni bar ma chod kyi dbye ba kho nar ma zad ces pa'o || 4 gsum pa chod cin ma chod pa'i zun ldani ma chod pa dan chod pa 'ba' źig pa de dag du ma zad kyi bar du chod pa yan yin la ma chod pa yan yin ba snar gyi gñis po de bsres pa'i bdag ñid zun ldan gyi 5 rnam rtog ste dbye ba yan yod cin de dper rjod na 'di lta ste | (3.34) ka li kā me tog kha 'bus pa 'phyan ba'i yal ga yod pa can gyi sā la ces pa sardza ra sa 'byun ba'i śin bral bas ñen pa'i grogs mo { .. 3 6 des blta bar mi nus te | de bźin du ba ku la źes pa'i śin me tog phun sum tshogs pa can la chags śin 'gons pa'i bun ba can yan des blta bar mi nus la = pad ma can pad ma 'byun 7 ba'i gźi yan blta bar nus pa min te = 'bral ba'i rims las byun ba'i yid du 'on ba la sred par byed pa'i phyiro || 'di ni 'gog pa'i rgyan te | rkan pa sna ma gñis kyi dan por sā lam sā lam źes pa dań | = 8 phyi ma dag la nā li nā li źes pa yod pas = bskor ba gñis la bar med pas bar ma chod pa dan = rkan pa dan po dan gñis pa dag la yod pa dan gsum pa dan bźi pa dag la yod pa'i bar du yige gźan gya gñis 669
Page 688
Fol. 82b / S. 444 670 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
444 a Fol. 83a / S. 445
Page 689
Fol. 82b / S. 444 1 gyis chod pa'i phyir chod cin ma chod pa'i zun ldan te | de ltar phyi ma dag la yan je rigs par śes par bya'o || (3.35) yan= char sprin chen po dan ldan ba'i dbyar gyi dus snan ba dan rgyu skar rnams kunas mi tshon 2 te mi mthon ba = bsan mthor te sgra drag por dga' ba yid du 'on ba sgrogs par byed pa śin du bzod par dka' ba'i phyir bral bas ñen pa'i skye bo'i dus te gśin rje dan 'dra ba de ma bral bas kyan blta bar 3 mi nus na bral bas ñen pa'i bud med su 'is blta bar nus | mi nus pa lta ci smos = des ni dbyar gyi dus de sin du chags pa skyed par byed par bstan to || 'di ni dpe'am gzugs can dan 'gog pa'i 4 rgyan yań ste | kā laņ kā lam« »źes pa rkan pa dan po dan bźi pa dag la yod cin = bar pa dag la tā ra tā ra źes pa yod pas chod cin ma chod pa'o || <3.36) yan rkan pa bźi ka la yā ma yā ma źes pa yod pa'i 5 chod cin ma chod pa'i zun ldani thun gsum gyi dban du gyur te gsum dan ldan pa'i mtshan mo char 'bab bźin pa yis dga' ma dan bral ba bdag 'dod pa'i gdun ba mi bzod pas 'chir 'gro ste srogtono || 6 'dis bdag gdun ba min gyi dga' ma gan la bdag .. son ba tsam gyis srog gzir bźin pas 'gro ste srog mthar 'gyur ba'i dga' ma de yons su btan bas blo med pa bdag« »gis 'di 'dra ma bsams par bcom ste | bzan mo de bdag dan bral na 'tsho ba ma yin paso || de ltar 'dod ldan bral ba 'ga' zig dga' ma'i rjes su 'gyod par byedo || (3.37) gñis pa don bsdu ba ni źes pa brjod pa'i rnam pas rkan pa'i 8 dan po na yod pa'i zun ldan gyi rnam rtog ste dbye ba'i lugs ni sum bcu rtsa gcig po 'di 'dra ste ces pa'o || | gñis pa gnas gźan na yod pa'i zun ldan la gñis = rnam Fol. 83a / S. 445 1 gźag spyir bstan bya dka' dper rjod pa'o || dan po ni rkan pa'i dan po'i zun ldan la dbye na sum bcu rtsa gcig yod pa 'di lta kho nar zun ldan gźan bar na yod pa lasogs 2 pa kun na yod pa'i bar dug po'i dbye ba'i rnam rtog rnams kyan ji ltar rigs par yino || (3.38) 'o na de rnams 'dir dper mi rjod pa ci yin źe na = spros pa ste gźun śin du man bas 'jigs pa'i phyir na 3 zuń ldan gyi dbye ba bya sla ba rkan pa'i dbus dan mtha' na yod pa kun kho bos brjod par mi 'dod te | snar sñan nags kyi mtshan ñid bsdus pa byed par dam bcas pa'i phyiro || zun ldan de la bya sla ba rnams 4 kyan ma yin gyi bya dka' bar mnon bar 'dod pa'i bar gyi zun ldan lasogs pa'i rnam pa 'ga' źig bstan cin dper brjod par bya'o || thamd ni ma yin te spros pas 'jigs pa'i phyiro || de yań rkań 5 pa bźi ka la yod pa rnams bya dka' źin gsum la yod pa rnams kyań cuń zad bya dka' sñamo || (3.39) || gñis pa la drug = rkan pa bźi'i dbus na yod pa dan = mtha' na yod pa dan = bar
6 mtha' gñis la yod pa dan = thog bar na yod pa dan = thog mtha' gñis na yod pa dan = gnas gsum ka na yod pa'o || dan po la gñis = chod cin ma chod pa dan = chod pa'o || dan po ni kye dpal 7 'jien gñi ka'i mnon par mtho ba brtan pa mi ñams pa źes bod te | dbań po mig lasogs pas dan las kyi dban po lag pa dan rkan pa lasogs pa rnams bsdams te bya ba ma yin ba las bka(g)) 3 [pa']i phyir na khyod ni sdom brtson te = btsun tshugs las mi ñams te | 'dir rnam dbye lna pa ni phyir źes par mi bsgyur gyi las źes par bsgyuro || de 'ba' źig du ma zad kyi = khyod ni gźan slu ba gya gsuņ 671
Page 690
672
Fol. 83b / S. 446 446 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
Fol. 84a / S. 447 447
Page 691
Fol. 83b / S. 446 1 med pa ñid yin la = deg kyan khyod kyi bde ba 'jig cin ñams par mi 'gyur 'di sñed du che ba'i ched du 'gyur ba'an yin cin gźan la phan ba byed pa ñid yin te | khyod rtag tu phun sum tshogs pa kho 2 nar 'gyur gyi 'gar yan rgud par 'gyur ba ma yino źes pa'i don to || sgyu med khyod kyi bde 'jig par || mi 'gyur 'di sñed ched du'an 'gyur || źes par bsgyuro || 'di ni sdom brtson 'ga' źig la ranin 3 rjod pa'i rgyan gyis bstod pa ste | rkań pa bźi ka'i dbus na ya te ya te« »źes pa yod pas = rkan pa sna ma sna ma la yod pa dan phyi ma phyi ma la yod pa'i bar du yige gźan gyis chod cin rkan pa gan ruń ree 4 la yod pa'i ya te gñis po la ma chod pa'o || de bźin du phyi ma rnams la yań śes par bya'o || <3.40) gñis pa ni kye rgyal po źes bod te | 'dun sar te tshogs pa rnams su sa'i lha bram ze rnams kyi 5 źal chan gis ma bcom źin skyon can du ma byas pas gtsan ba= nor ji ltar 'dod par bsgrubs pas mdzes pa dga' ba dan ldan ba las rnam par rgyas pa rnams kyis bstod cin bsgrags pa'i khyod kyi yon 6 tan gton ba dan bden ba dan dpa' ba ñid lasogs pa skyon dan ma 'dres pas rab tu gsal ba yons su dag pa mi bdag la rjes su chags śin źen pa'i bdag ñid can te ran bin can gyi skye rgu 'jien 7 'di rnams la phun po ñid du gyur te mi'i 'jien mtha' dag grags pas khyab par byas nas yon tan de rnams lha rnams su mi 'gro ba min te | dgag pa gñis kyis rnal ma go bas 'gro ba kho na yin 8 źin = khyod lha yul du yan gragso źes pa'i don to || 'di ni rkan pa bźi ka'i dbus kyi stodan smad na su rā źes pa yod pas bar gyi zun ldan chod pa'o || (3.41) gñis pa mtha' na yod pa ni kye dam pa'i spyod Fol. 84a / S. 447 1 pa la bag med ciń spyod tshul nan pa źes khro ba dan bcas par bod pa ste | khyod kyi dga' ma« »yid 'on ma gan yin pa de yis źes pa ste gan dan de ni 'brel baso || ci lta bus źe na = dga' ba'i dga' ston 'khrig pa'i dga' ba khyad par can phul du byun bas myos śin khyens pa can gyis so || de 'dra des skabs 'dir ni 'od zer dan Idan ba'i rgyan skye rags lasogs pa rnams gzun bar 'os kyi 3 kho bos ni mi 'os te | bdag la mdzes ldan ñid« »te rgyan rnams kyis 'bras bu« »dgos pa 'ga' yan ste cun zad kyan med te | na rgyan mi 'dogs paso || de lta yin yan kho bo khyod la źe sdan bas de lta bu'i 4 skabs medo || 'di ni rkan pa bźi ka'i mtha' la mat ta yā źes pa zun ldan chod pa gzugs gcig pa yod pa'o || (3.42) kye mgon po jo bo khyod lta bu'i bdag ñid chen pos 'dud pa gźan la phyag 'tshal 5 ba'i ro bro ba mi mkhyen cin gźan la phyag mi byed te | mchog yin pa'i phyiro || de yan dman pa 'dud pa'i ro śes pa ñid dan mchog« »dban phyug dam pa ñid dag ni nes par phan tshun 'gal baso || gan 6 dman pa« »de rnams jo bo khyod la mgo« »bos 'dud phyag 'tshal bar byed cin |= dman pa de rnams kho na dman pa'i ro myon bas mchog tu ste śin du rgyu bar byedo || 'dir rkań pa bźi ka'i mtha' la na te na« »te źes pa 7 zun ldan chod cin ma chod pa yod pa'o || (3.43) gsum pa bar mtha' na yod pa ni rol pa dan rjes su 'brel pa'i 'dzum pa cun zad rgod pa dkar pos dan | mi rtsub par rjod pa'i phyir 'jam por smra bas dan 'dod pa'i 8 śugs kyis bskyod pa'i chun nu 'i lta ba« »mig zur dan | = lci ba'i 'gro ba dal bar dgrod pas dan | = rnam par rgyal ba 'am rnam par bsgyins pa yan lag 'khyog pa'i dza gha na« »bud med kyi rkyed pa'i mdun sgroms gya bźi 673
Page 692
674
Fol. 84b / S. 448 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
448
Fol. 85a / S. 449 4 449
Page 693
Fol. 84b / S. 448 1 ston pas te | yid srub kyi mtshon ca'i rnam pa de rnams kyis brjod par 'dod pa'i mdzes ma des bdag la snun te | gnad phug pa des na bdag ni 'tsho bas dman pa srog dan bral bar gyur to źes 'dod pas 2 gzir ba 'ga' źigis smre snags byas pa'o || 'di ni rkan pa bźi ka'i bar dan mtha' na te na« »źes pa'i zun ldan chod pa yod pa'o || <3.44) dpal źes sogs te | lha khyab 'jug de źes pa khyad par gyi gźi ste 3 kye skye bo rnams phyag mdzod cig ces pa bya ba'i tshigo | lha de'i khyad par ni dpal te lha mo dpal mo ldan pa yan thamd kyi ran bźin yin pa'i phyir gan du yan gźi gcig du mi śon ba ste khyab bdag ces 4 pa'i don to || yan brtan ldan te rtag tu gnas śiń rjes su 'gro ba rtag pa dań = lha gan gis bdag ñid« »te ran bźin sna tshogs kyi no bo ñid kyi phyir bhā mā nam ces pa man po ste de thob ces sbrelo || yan 'chi 5 med lha'i lam nam ka dan mñam pa'i tshad ldan te nam ka ltar tshad med pa dan = yan rab du 'dud cin gus par byed pa'i 'gro ba la phan 'dogs pas rgyas par byed la des na 'gro bas mchod pa can te | yan 6 kun gyi ran bźin yin bas tshad med« »pa'i min can dan = phan mtshuns pa med par mtho ba dan ldan pa thun mon ma yin pa'i yon tan can dan = bhū mā na źes pa de yan na sa 'jal źes par bsgyur te lha ma yin gyi dban po stobs ldan bslus nas 'chin ba'i dus su sa gźi gom pas 'jal ba thob pa ste khyad par dgu'o || 'dir rkan pa 4'i dbus dan mtha' na yā na mā na źes pa zun ldan gzugs 8 gcig pa chod cin ma chod pa yod pa'o || (3.45) bźi pa thog bar na yod pa ni bcud ro myon ba la źugs pa'am mkhyud te | nu ma'i khur gyis non pa'i bran gis mdza' bo de dga' ba la sbyor bar byed cin Fol. 85a / S. 449 1 sñin por gyur mchog du gyur pa'i bcud man po'am che ba ste gser rgyan du byas pa'am bud med kyi yon tanam gron khyer ba'i tshul phun sum tshogs pa 'dzin la = bya'i bye brag bźad sgra sgrogs pa dań 2 rjes su mtshuns pa'i dril chun lasogs pa'i sgra khrol khrol dan ldan pa'i ske rags can mnon par 'dod pa'i bud med des ni bcud len mi rgas pa lasogs pa'i bde ba'i sbyor ba yan 'khrig pa'i bde ba 3 la ltos nas sñin po med pa ste chun bar rig go | 'di rkan pa bźi ka'i thog ma dan bar na sā ra źes pa bskor ba'i zun ldan gzugs gcig pa chod pa yod pa'o || <3.46) kye rgyas pa mnon par mtho ba brtan źin 4 gnas pa ste mnon par mtho ba 'jig pa med pa kye źes bod te | tshul legs par brtags nas byed pa'am chos nor thar pa ste sde gsum gyi thabs dan | = de las bzlog pa tshul min pa brtag cin lta ba 5 rgyur gyur pa'am byed par gyur pa 'di 'is tshul sde gsum dan rjes su 'brel pa'i sgrub pa med pa'i skyes bu dge ba mnon par 'dod pa'i 'brus thob par byed pa'i thabs mi śes pa'i phyir de la lon ba rnams thul 6 cig ste tshul thob par bsgrubs śig pa'o || gźan yan śes rab kyi stobs las phan pa 'thob pa'i phyir bźon pa yons su ñon mons pas mi 'gro 'i = rgyal ba bde bar gsegs pa'i theg pa lun gis 7 'gro« »ba khyod kyis skye bo gan tshul phan pa thob pa'i thabs ma thob pa rnams tshul de thob pa la brten pa bskyed mdzod cig | 'dir rkan pa dan po dan gsum pa dag la dan po dan mtha'i zun ldan na yā na yā źe(s») 8 pa dań = gñis ba dan bźi pa dag la dan po dan bar du na yā na yā źes pa'i zun ldan chod cin ma chod pa yodo || (3.47) Ina pa thog mtha' na yod pa ni mtshuns pa med cin lci ba bzlog par dka' ba 'i mtshon cha dan gya lṅa 675
Page 694
676
Fol. 85b / S. 450 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
450
Fol. 86a / S. 451
Page 695
Fol. 85b / S. 450 1 ldan pa 'jigs su run ba'i g.yul du = sa skyes źes bya ba'i lha ma yin gyi bye brag ni = rgyal mtshan la gnas pa'i bya mkha' ldin dpa' bo'i sgra yis bros pa'am 'dar bar gyur to || des na ñi ma bźin du 2 drag pa gzi brjidan ldan ba'i 'phrog byed lha khyab 'jug 'di'i mdun du = dgra bo sa skyes sam gźan yan run ste de ni lug dan mtshuns par ci yan byed mi nus par rig pa'am śes par gyis cig pa'o | | 3 de ltar khyab 'jug la dpa' ba'i yon tan gyis bstod pa'o || 'dir rkan pa bźi ka'i dan po dan tha ma dag la ra we« »źes pa'i zun ldan chod pa yod cin = sna ma sna ma'i mtha' la yod pa dan = phyi ma phyi ma'i 4 dan po na yod pa dag ma chod par yan 'gyuro || (3.48) kye sñin rje'i ran bźin« »can gyi grogs po źes bod te | gzugs bzan bas skal ldan ma 'di dan 'bral ba med par 'grogs par mdzod cig ces sbrelo || dga 5 ma khyad par ci lta bu dan źe na = zad nad te gcon zad byed la brten cin cha'i ran bźin zla ba'an gdun bar byed pa'i phyir nad du gyur pa can ma'o || slar yan khyad par ci lta bu źe na = mdza' bo dan 'bral ba 6 des yons su dor ba ñid nad yin cin des gzir źin mnar ma'o || khyad par deg rgyu cis byas źe na = mtshan mos byaso || ci lta bus źe na = sñan nags mkhan chen po zla ba'i dban pos = bdag ni bag 7 mar gnas pa yi || bar na gnas pa'i mi mthun phyogs || mtshan mo 'di ni thun brgya dan || ldan pa lta bur yon mi 'dzad || ces gsuns pa dan cha 'dra bar bral ba'i dban las gñid med pas na 8 tshad [m]edpa'i thun dan ldan bas dan = sin du sdug bsnal ba'i rgyu yin ba'i phyir dpal med pa dan = tshad med pa dan = bral bas ñen dus mtha' med pa'i phyir mtha' bgrod bya min« »pa'i khyad par bzi dan ldan baso || Fol. 86a / S. 451 1 'dir rkań pa bźi ka'i dan po dan mtha' na ma yā ma yā źes pa ma chod cin chod pa'i zun ldan gzugs gcig pa yodo || (3.49) drug pa gnas gsum ka na yod pa ni ñes par spyod pa med 2 «pa »las dań śerab dan mkhas pa las don grub pa'i phyir nal ba med cin skyo ba ñams su ma myon ba khyod kyi blo la 'dod chags dan źe sdan lasogs pas mi mñam pa med pas mñam pa ñid yin gyi bzlog pa ma 3 runs pa ñid ma yin źes te | ci lta bu'i mñam pa ñid ce na= bla med dam sla ma ste gtso bor gyur pa'i rjes su mi mthun pa nan pa ñid du 'gro ba ma yin pa dan = gdun ba dka' ba'i las med pa ñid kyis 4 thob ba dan = śin du mchog tu gyur pa rnams kyi rjes su mthun pa ñid dan = dga' med dka' dub pa 'dod pa rkam chags med pa rnams kyi bzed pa mchog las rgyal te den mtshuns pa ste khyad par bźi dan 5 ldan ba'o || 'di rkan pa bźi ka'i dan po dan bar dan mtha' mar zun ldan gzugs gcig pa ma tā źes pa yod cin snar bśad pa ltar ma chod par yan 'gyuro || <3.50) dus kyi dus ni dus chen po ste dban phyug 6 yin la de'i mgrin pa nag po ñidan = no nag ni gdon nam sgo nag po ni ba lan gi rna ma ste de rnams kyi nag po ñid 'dzin źin = sñan par sgrogs pa rma bya'i sgrogs byed sgra dan ldan pa'i dus su 'byun ba'i 7 bun ba'i tshogs dan 'dra ba'i sprin nag po ltar nag pa kye źes pa dan = rtag pa'i phyir dus gśin rje'is gzun bya min« »źin dus dbyar lasogs pa'i cha zla phyed lasogs pa 'i gtso bo khyab bdag rtag pa 8 kye źes pa lha khyab 'jug la bod pa ste | chu 'dzin sprin rnams kyis mdzes pa'am rol ba rgya mtshor khyodan bral bas dka' bas 'tsho ba'i bud med« »dpal mo lan bu'i phren bas mgo bo nag po can ma gya drug 677
Page 696
678
Fol. 86b / S. 452 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 87a / S. 453 453
Page 697
Fol. 86b / S. 452 1 sten cig ste | 'grogs pa'i bde bas rjes su gzun bar mdzod = ces lha rnams kyis ma dhu'i bu la rtogs par byed pa'o || 'dir rkan pa bźi ka'i dan po dan bar dan mtha' na kā la kā la źes pa'i zun ldan 2 ma chod cin chod pa yod do (3.51) || gsum pa mtha' thog sbyar pa'i zuń ldani rkan ba gñis dag gi ste | dan po dan gñis pa dag gi dan = gñis pa dan gsum pa dagi dan= gsum pa dan 3 bźi pa dagi mtha' dan thog ma dag sbyar źin bskor ba'i zun ldan gyi gnas skabs 'di brjod ma thag pa'i tshigs su bcad pa bźi'i khons su 'dus śin źar la bśad modan = ran dban ñid kyis te rkyan par 4 tha dad par skabs 'dir« »bśad cin dper brjod par bya'o || (3.52) de ni sbran rtsi 'thuns pas sam dga' ba'i bye bragis myos pas chags pa 'khrig pa 'dod pa ñe bar gnas te sbyor ba dan rjes su mthun pa'i gnaskabsu 5 gyur kyan brjod par 'dod pa'i bud med des bdid skyes pa gźan dan ma sbyar« »te ma 'grogs par bdagi sdig pa« »yul gźan du 'khyams pa lasogs pa'i skyon gyis khro ba'am mya nan gyi ro dan sbyar te= kho bo dan 6 bral ba las lus med 'dod pas gduns pa gzir bar gyur kyan ma sbyar bar bdag 'di sñed du« »che bar gdun ba'i ched du ma bsdad te ñams par gyur to || 'dir rkan pa dan po'i mthar dan gñis pa'i thog mar 7 ma de na sā« »źes dan = gñis pa'i mtha' dan gsum pa'i dan por na yo dzi tā« »źes pa dan = gsum pa'i mtha' dan bźi pa'i dan por ga tā pi tā | źes pa bskor bas mtha' thog sbyar pa'i zun ldano || = 8 (3.53) bźi pa kun du zun ldan la gsum = rkan pa bzlas pa = tshigs bcad bzlas pa = zun ldan chen po'o || dan po la gñis = spyir bstan = so sor bśad pa'o || dan po ni tshigs su bcad pa'i Fol. 87a / S. 453 1 9|| phyed te rkan pa gñis bzlas te yań rjod pa ni yan dag sbyar ba źes bya ba'i zun ldan yin ciń = yan dag sbyar pa de la dbye badan po gsum par bzlas śin gñis pa bźi par bzlas pa dan sna 2 ma gñis bzlas śin phyi ma gñis bzlas pa «dań) dan bo dan tha ma bzlas śin bar pa gñis bzlas pa ste gsum du 'dod do || rkan pa tshigs bcad kyi bźi cha bzlas pa'an du ma man po'i bdag ñid yod te | ynag 3 sbyar pa dań rkan pa bzlas pa de dper rjod kyis gsal bar bya 'o || (3.54) gñis pa la gñis = lan cig bzlas pa'i bye brag yan dag sbyar pa dan = de las gźan pa'i rkan pa bskor ba'o || dan po ni kye mi gus 4 ma brñas pa lhur len ma źes bod te skyes bu gan źig khyens pa rab mchog du yans te che ba dus gźan du rjes su 'jug pa khyod kyis span bar bya bar blo'is bzun ba'i skyes bu den = nan gi de kho na 5 ñid du na sñin stobs śin du brtan pa rnam par mi 'gyur byas nas = phyi'i de kho na ñid du na mchog tu 'pad pas yid brtanpar bya'o 'am 'dun par bya'o || 'dir rkan pa dan po dan gsum pa la nā sthe yahsatwa 6 yā war dzyaḥźes pa daṅ = gñis pa dan bźi pa la pa ra mā ya ta mā na yā źes pa yod do || (3.55) rgyal po khyod kyi g.yul la bgrod pa khyap bdag ñid kyi gzi byin« »te gdun bar byed bas źes pa lasogs pa ste | 7 bcom pa ni dgra bo rnamso || kye ma ni mi bzod pa'am skyo ba la ste | źig pa ni khyod kyis g.yul du bsado źes pa'i don to || byas ni bya rog lasogs paso || 'dir rkan pa dan po'i na rā dzi tā mā na 8 na ya sa me tya źes pa ñid gñis par bzlas śin = bi nā śi tā bai bha wa tā pa ne na | źes pa gsum pa ñid bźi par bzlas pa'o || 3.56) sgra 'is te ran gi skad 'don pas sprin bgrod pa dbyar gyi dus byun ba la gya bdun 679
Page 698
680
Fol. 87b / S. 454 454 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 88a / S. 455 455
Page 699
Fol. 87b / S. 454 1 dga' bar gyur pa'i rma bya'i tshogs rnams dbyar gyi dus su gzens mtho bas mdzes pa ñid du gyur cin sprin dan lhan cig byun ba'i rlun gis tshogs stug po man po lhan cig 'on ba dan bral ba chur sgrog(s» 2 nan pa'i tshogs rnams kyan de'i dus su mi dga' bas sgra skad 'don pa dan bral bar gyur to || 'dir rkan pa dan po'i ka lā pi nām tsa ru ta« »yo pa yan ti | źes pa bźi par bskor zin = gñis pa'i = brn dā ni 3 lā po dha gha nā ga mã nām = źes pa gsum par bzlas pa'o || <3.57) gñis pa de las gźan pa'i rkan pa bzlas pa la bźi = lan gcig bzlas pa= lan gñis bskor ba = lan gsum bzlas pa= don 4 bsdu ba'o || dan po la mi 'dra ba drug ste | 'tsho ba'i dban phyug mdza' bo 'dud cin gus par byed pa'i bran la« »kho mos ma 'khyud do źes sbrelo || kho mo ci lta bus źe na= dman te blun źin khyens pa 5 bsgrubs pas de'i bdag ñid du gyur ma = brtse ba« »sñin rje spans pa'i yid kyi bdag« »ñid can maso || mkhyud na tshul ci lta bu źe na | 'o ma 'dzin« »pa nu ma gñis po ñe ba(r »bran la gtad cino || de ltar bud med 6 'ga' źig rjes su 'gyod do || 'dir na man da yā bar dzi ta mā na sāt ma ya źes pa rkan pa dan po ñid gñis par bzlas pa ste | phyi ma gñis ni gan bde bar byas pa'o || 1 (3.58) lha rnams kyi 'dun sa 7 'khor gyi dkyior = dban pos tshar bcad pas stobs źes bya ba'i lha ma yin med cin khyabdag brgya byin gnas pa'i 'dun sar= khyod kyi yon« »tan pad ma'i rtsa ba ltar dkar źin dri ma med pas 'dzegs« »te grags 8 pas khyab po źes pa'i don to || de ni ste khyod ni gron khyer bzan po 'byor pas mdzes pa rnams kyi phun sum tshogs« »pa mnon bar mtho ba'i bde ba rnams spyod te ñams su myon bar byed ces sbrelo || ci byed cin Fol. 88a / S. 455 1 źe na = rgyan sna tshogs kyis brgyan pa'i bud med mdzes ma rnams dan dga' bas rtse bar byed cin no || de ltar bya ba byas pa'i 'dod pa la lons spyod pa bstan to || 'dir rkan pa dan po'i= sa bhā su rā
2 ņā ma ba lā bi bhū și tā źes pa ñid gsum par bzlas pa ste | gźan gñis ni gań bde bar byas pa'o || 2 (3.59) bud med rnams kyi sñan par smra ba dan lus kyi rkyed pa dud pa dan nu ma gñis kyis dban po dul ba khyod 3 las gźan pa su źig ma bcom« »ste | khyod ma gtogs pa thamd mnon par 'dod pa lasogs pa 'dod pa'i gnas skabs kyi rim pas bcom źin skabs bcu par byas so || gan gi phyir de ltar yin pa de'i phyir 'byun po 4 skyes bu lus dan ldan pa skyon gyi rñog pa las grol ba khyod lasogs te khyod lta bu rnams bgran ba la sor mo min med ñe bar 'gro« »ba gñis par bgran bya min« »gyi= khyod lta bu yon tan cani dan por mthe chun 5 gis bgrań bya ste | khyod las lhag pa medo źes pa'i don to || 'dir rkan pa dan po ka lam ka muktanta nu ma dhya nā mi ka« »źes pa ñid bi par bzlas pa ste | gźan gñis ni gan bde bar byas pa'o || 3 <3.60) kye khyab 6 'jug lta bu źes rgyal po 'ga' źig la bod te | khyod kyi dmag dpuń« »źes pa lasogs pa ste | grags pa ni khyod rgyal ba'i'o || byed pa por gyur pa khyod kyi dgra rnams kyi rigs ni mtshon ca brgya bsnun pas lus 7 dań sems bral zin gzi brjid med la rgyags pa 'am dregs pa ñams par bye(d »do źes rgyal po źig gi dpun bsnags pa'o || 'dir rkan pa gñis pa bi ta no te dzo pa ma dam śi tā yu dhā= źes pa ñid gsum par bzlas 8 pa ste | gźan gñis ni ji ltar bde bar byas pa'o || 4 (3.61) dran pa dan ldan ba bdag las phan ba'i tshi«g) gtso bor gyur pa gcig mñan« »ci gzun bar mdzod cig | rgyal po khyod kyi lag pa dpal te phun sum gya brgyad 68
Page 700
682
Fol. 88b / S. 456 456 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
Fol. 89a / S. 457 1
Page 701
Fol. 88b / S. 456 1 tshogs par gyur pa dan lag 'gro klu'i rgyal po lhag ma gñis lhan cigpas sa gźi'i dkyil 'khor rnam par 'dzingyi khyod gcig pus ma yin ba de'i phyi«r »khyod ran gi lag pa sa gźi 'dzin par rig nas na'i lag 2 pas sa gźi chen po 'di 'dzino źes pa'i rgyags pa na rgyal rgyas par yon ma byed« »te dul ba'i rgyan gyis brgyan pa śin du mdzes par 'gyuro || bdagi tshig yon tan du mas brgyan pa 'di gzun bar 'oso źes pa'o || 3 'dir rkaṅ pa gñis pa= bhu dzan ga mo mā sma ra to ma dañtsi tam źes pa ñid bźi par bzlas pa'o || 5 <3.62) kye pad ma'i migcan ma= ro 'dod pa'i zas med ma es bod te | 'dod pa kho na gdun bar byed pa'i phyir me 4 ste | de khyens pa mdza' bo dań 'grogs pa dan 'gal ba'i na rgyal gyis bsgrubs pa 'phel ba gan źig ska cig dan mñam pa ste ska cig tsam gyis rgyas pa ches cher gyur pa des khyod kyi bde ba 'grogs pa la«s» 5 byun ba de kun nas te rnam pa thamd du ñams par cis mi byedte byed pa kho na yin pas mdza' bo dan 'grogs cig | bsregs pa 'dis ci bya = 'dir sa man ta tastā ma ra se kșa ņe na | = źes pa rkan pa gsum 6 pa bźi par yan bzlas pa'o || 6 (3.63) gñis pa lan gñis bzlas pa la mi 'dra ba gsum ste | kye ma« »dud pa ste śin du lhag pa'i phyir gźan la 'dud pa spans pa źes bod nas = mthu'am gzi 7 brjid kyi rgyu las yon tan lhag pa'i phyir |= mthu nus pa dan ldan pa rin cen man brgya byin 'dud« »par byed te | brgya byin las rgyal źin deń mtshuńs pa źes kyan bod pa'o || de'i phyir yon tan lhag pa can khyod 'jien« »gyi bdag por gyur pa na = btun ba'i bye brag bcos pa'i chan nam zla ba'i btun ba sar pa dan ldan pa'i mchod sbyin« »rnam pa kun du chad par ma gyur« »pa ñido zes mi'i bdag po 'ga' źig la bstodo | Fol. 89a / S. 457 1 'dir rkan pa dan po |= pra bhā ba to nā ma na wā sa wa sya źes pa ñid gñis pa dan gsum pa la yan bzlas pa'o || (3.64) khyod kyi dpun gi glan po gźan dan gźan śin du man po brgyud pa śugs dan ldan 2 żin sgra cher sgrogs pa rnams kyis than las rdul tshub chen po bsgrubs nas nam ka bar snan 'gog par byed cin = dgra bo'i g.yul gyi stobs zlog cin zil gyis gnon pa khyod gźan dgra bo la gźom 3 pa'i ched du rgyug par byedo || źes rgyal po źigi g.yul la bstodo || 'dir rkan pa dan po pa ram pā rā yā ba la bā ra ņā nām | źes pa ñid gsum pa dan bźi pa la bzlas pa'o || <3.65) kye no tsha med« »pa źes bod te | 4 khyod ltabu sems g.yens pas mñam par ma bźa«g) pa | = srid par te 'khor bar rnam pa gñis« »te bdag dan bdag gi ba'am chags pa dan sdan ba yod pa can= ji ltar bdag ñid slu ba de ltar gźan yan slu 5 bas mi mñam pa« »yin la = phan pa legs pa'i chos med« »pa yan yin pa rnams kyi tshig = rnam pa gźan du brjod nas rnam pa gźan du byed pas na log par gyur pa sgrub par byed pa = mi mñam pa ste chen 6 por gyur pa'i sbrul gyi bgrod« »pa dan mtshuns par 'khyog po ñid lasogs pa can te | khyad par bźi dan ldan ba khyod lta bu la mi« »dad« »te yid mi ches so 'ga' źigis 'ga' źig śugs dan ldan bar spańso || 7 'dir: bha wadwi dhā nā ma sa mā hi tā nām = źes pa'i rkan pa gñis pa ñid gsum pa dan bźi par bzlas pa'o || 'dir rkan pa dan po ñid gñis pa dan bźi par bzlas pa'i dper rjod ma mdzad par snano || {3.66) gsum 8 pa lan gsum bzlas pa ni kye dgra bo mi phan pa byed pa'i mdzes pa ñams par byas pa źes dan = kye rgyal po rnams kyi sde 'is kunas btud pa źes dan = kye u mā dban phyugi chun mas phan źin = dpal gya dgu 683
Page 702
684
Fol. 89b / S. 458 458 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 90a / S. 459 459
Page 703
Fol. 89b / S. 458 1 med pa min te dpal yod pa'i zla ba can lha dban phyug yin la de sde ste mgon du ldan ba źes dań = kye gźan la mi 'dud« »pa źes dan = kye rdul gyi rnam 'gyur skyon dan ldan pa min ba sñin stobs can źes dań = 2 kye rje bo źes pa rnams bod pa ste | skyes bu mchog tu gyur pa mchod pa thob par gyur pa go ca gyon pa khyod mi mdzes pa'am mi gsal ba min gyi = śin du gsal te yon tan du ma dan ldan baso || źes rgyal 3 po 'ga' źig la bstod pa'o || 'dir = sannā hi to mā na ma rā dza se na | źes pa rkan pa dan po ñid phyi ma gsum la bzlas pa ste | de ñid lan bźi brjod pas tshigs bcad 'grub pa'o || <3.67) bźi pa don bsdu 4 ba ni de ltar źes pa ste | bstan pa ni dper brjod zin pa'o || gñis pa tshigs bcad bzlas pa ni = tshigs bcad tshig 'dra ba gñis brjod bya'i don tha dad pa dan ldan ba sbyar pa'i rgyan du gyur pa ni tshigs bcad 5 bzlas pa 'o źes mtshan ñid brjod nas = de dper rjod na snar sbyar pa'i rgyan gyi skabs su rgyu skar lam la rab gnas pa || źes sogs dan = rgyal rigs lam la mi gnas pa || źes sod kyan yin cin= 3.68) 'dir 6 bi nā ya ke na bha ba tā= brt to pa tsi ta ba hu nā = swa mi trod dhā ri ņā bhī tā = pr thwī ya ma tu lā śri tā || ces pa ślo ka gcig la bi nā ya ke na ces pa rnam 'dren dan = bha ba tā ces pa khyod kyis« »dan = brt ta ces pa zlum pa dan = u pa tsi ta rgyas pa dan = bā hu nā ces pa dpun pa yis dan = su ces pa rab tu dan = a mi tra« »grogs min« »dan = ud dhā ri na 'joms pa dan = a bhi ta 'jigs pa medpa dan = pr thwī sa gźi 8 dan = i mam« »źes pa 'di dan= a tu lā« »źes pa mtshuńs med« »dan = ā śri tā« »bsten par bsgyur na zlum źes pa lasogs pa'i tshigs bcad gcig ste | grogs min« »ni dgra'o || rnam 'dren ni rgyal po'o || Fol. 90a / S. 459 1 mtshuns med ni dgra zlas zil gyis mi non pa'o || sa gźi 'is ni rgyal srid mtshon par byedo || (3.69) yan sam skr ta de ñid la = bi ces pa bral ba dan = nā ya ka 'dren pa dan | bha ba tā« »ces pa 2 gyur pa« »dan | brt tā« »ces pa span gyur pa dan = u pa ñe ba« »da = tsi ta« »źes pa sreg khan dan = bā hu źes pa lag pa dan = swa mi« »tra« »źes pa ran grogs dan = ud dhā« »źes pa btan ba dan= a ri ņā« »ces pa dgra bo dan = 3 a« »bhī tā« »źes pa mňon par phyogs pa dan = pr thwī« »źes pa sa dan = i yam« »źes pa 'di dan= ā śri tā« »brten par bsgyur na = 'dren pa dan źes pa lasogs pa tshigs bcad gñis pa ste | khyod kyi mi mthun phyod 4 ni khyod khros pas na skyob pa med pa'i phyir 'dren pa dan bral ba'o || mtshuńs med ni dums ma byas pa'o || gñi ka yan rgyal po 'ga' źig la bstod pa'o || {3.70) gsum pa zun ldan chen po ni rkan pa 5 bźi źes te | zun ldan chen po de la yan rkan pa gsum bzlas pa yin bar mthon mod | 'on kyan chen po de rkan pa dan po phyi ma gsum la bzlas par ma zad kyi rkan pa so so la yan sna phyi rnam pa 6 gcig pa yin pas zuń ldan gyi bya ba gźan yino || <3.71) de'i dper rjod legs par sbyar pa la rkan pa re re la sa mā na yā źes pa gñis gñis dan kun la brgyad yod cin = de bsgyur ba na zun ldani źig 7 mod: don tsam bśad na kye mñam med« »pa źes bod te | dpal te mdzes pa dan ldan źin mtshuns pa med« »la = khyens pa dan ldan źin = gan gi tshe nal ba yod pa de'i tshe khyens pa'an yod pas nal ba dan 8 khyens pa mnam par ldan ma tshul min bya ba ma yin pa dor ba'i tshad« »ma can ma ste bya ba ma yin pa yod ba ses pa 'di dan lhan cig 'grogs par mdzod cig ces 'dod ldan ma 'ga' zigis grogs dgu bcu tham̧ pa 685
Page 704
686
Fol. 90b / S. 460 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
460
Fol. 91a / S. 461 461
Page 705
Fol. 90b / S. 460 1 po 'ga' źig la don du gñer bar byedo || (3.72) Ina pa bsres pa'i zun ldani snar 'dres pa'i dbye ba las skyes pa || de rnam dbye ba śin du man || źes brjod pa la 'dres pa'i phyogs tsam źig ston pa ste | 'dzin 2 ma sa gźi 'dzin paklu lhag ma'i rnam pa 'dzin pa de dan chos 'ga' źig mtshuńs pa'i 'dzin ma sa gźi spyod pa rgyal po rnams kyi lag« »pas = sa gźi ste rgyal srid bsrun ba 'am bskyan bar bzod cin nus so || 3 de'i rgyu ni lag pa de rnam par gnon pa dpa' ba mi dman paso || de ñid kyi rgyu ni 'phral la« »ste śin du myur bar dgra 'o 'joms pas dan = śugs stobs chen po yod pas zlog par dka' baso || slar yan lag 4 pa'i khyad par ni mchod pañid bya ba yin pas khur yin la de rten pa'o || rim pas ni bstan 'chos nas byun bas te | rigs paso || 'dir rkan pa dan po'i dha rā dha rā ces pa ma chod cin chod pa dan = dan po dan gñis 5 pa la bhu dzā« »źes pa mtha' thog sbyar pa dan = gñis pa'i bar du ma hī źes pa chod pa dan = gñis pa dan gsum pa la kra mā es pa'i mtha' thog sbyar pa dan = gsum pa'i bar du sa ha źes pa chod pa dan | den bźi 6 pa la ra yo« »źes pa mtha' thog sbyar pa dan = bźi pa la bar du dhu rā źes pa chod pa'i zun ldan yod pas bsres pa'i zun ldano || <3.73) drug pa zlog pa'i zun ldan la gñis mtshan ñid .. dper rjod do || dan po ni rkań 7 pa gcig bzlog ste bzlas pa dan tshigs bcad phyed bzlog ste bzlas pa dań tshigs bcad rańs po'i spyod yul can te rańs pa lugs las bzlog pas bskor babzlas pa ni zuń ldan lugs las bzlog pa źes par 8 bśad te lugs las bzlog ste yige bzlas pa'i phyi«r) ro || (3.74) gñis pa la gsum las rkan pa bzlog pa ni kye mdza' bo = kye dga' rtsed bya bar re ba'i 'dod pa med paste kho mo dan 'grogs par mi nus pa = kye Fol. 91a / S. 461 1 bcos pa min pas sam sems dan bral bas byed pa med« »pa'i lha = kye bstod cin bsnags pa thob pa źes bod te | 'bad pa byas pas phra mo« »ste rjud pa ñid gan yin pa de ni bdagis thob pas na = khyod 2 'gro pa ñid du gyur cig« »gam 'gro bar mdzod te | 'ońs pas ci bya źes dus las 'das te 'ons pa'i mdza' bo la dga' ma 'ga' źigis khro ba dan bcas par smras pa'o || 'dir rkan pa dan po yā ma tā śa kr tā 3 yā sā = źes pa bzlog ste | sā yā źes pa lasogs pas rkan pa gñis pa 'grub ciṅ = ra ma ņā ra ka tā te stu = źes pa bzlog pa |= stu te tā źes pa sogs kyis rkan pa bźi pa 'grub po || <3.75) gñis pa tshigs 4 bcad phyed bzlog pa ni = nā da źes bya ba źi ba pa'i gźun la grags pa'i de kho na ñid kyi bye brag ste | de dan ldan pa bdagi ran gi blo« »'dod pas myos pa min« »źin ran dban du 'jug par gyur te | de las kyań 5 bdag la 'dod pa yul la log par chags pa 'ga' yan med cin = des na dul ba 'joms pa zi ba'i 'gal zlar gyur pa 'i 'dod pas gdun ba | = 'dod pa'i rgyu mtshan du yons su gdun ba med« »do || 'dir phyed sna ma 6 nā di no ma da nā dhī swā na me kā tsa na kā mi tā = žes pa | = tā mi kā źes pa lasogs par bzlog ste bklags na tshigs bcad 'grub pa'o || <3.76) gsum pa tshigs bcad bzlog pa ni = yid la 'gro« »ba'am 'jien 7 gsum las rgyal ba'i phyir khyens pa thob pa'i bdud 'dod pa'i lha yin la | de skyon ba ste sruń ba sgrub byed kyi dňos por nus pa'i lcag mi dman« »źin lhag por gyur pa'i mdzes ma gan źig« »gis dba gyur ram nus ldan 3 dban po dul ba lasogs pa dan ldan ba'i skye bo 'joms ma ste dran sron rnams kyi yan chags pa skyed par byed ma = gan la bdag son« »zin 'grogs la sten pa can yid 'on nam che ba'i skye bo brgya 'i dban du gyur cin rag go gcig 687
Page 706
688
Fol. 91b / S. 462 462 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 92a / S. 463 463
Page 707
Fol. 91b / S. 462 1 las pa'i mdzes ma de la byon źes smras te bos par gyur to źes 'ga' źigis bdag ñid kyi tshul rjod par byedo || 'dir yā na mā na ya mā ra wi ka so nā na dza na sa nā || yā mu dã ra śa tā dhĩ nã mã yã mã ya ma nã 2 di sā || (3.77) źes pa'i tshigs bcade mjug nas bzlog ste | sā di nā ma ya = źes pa lasogs par bklags pas tshigs bcad 'og ma 'grub ste | ston ka'i dus ñi ma'i 'od śin du gsal ba 'dis te mnon du gyur pas 3 gzir« »in gduńs par gyur te ñams su myon la = stan te gnas skabs mi śes« »śin bde bar gnas pa ma thob pa'i bud med des = ñin mo ñid śin du rtsub pas nad yin cin = de ma thob pa min« »te śin du gźon pa ñid kyi 4 phyiro || de 'dra de ni khyodan bral ba las byun ba'i mya nan dan 'bral ba'i slad du khens pa na rgyal mi byed te byed mi nus so 2 (3.78) || gñis pa bya dka'i khyad par gźan bstan pa la gñis = ba lań
5 gcin gyi bya dka' .. .. 'khor ba'i bya dka'o || dan po ni 'di gsal bar bya ba'i don du tshigs bcad phyed phyed sten dan 'og tu bris pa'i gal te phyed« »kyi« »ste sten ma dan 'og ma'i yige rnams | = gcig gis« »te re res bar du 6 chod pa gzugs gcig ñi«d)) te ree gcig cin re re mi gcig pa yin na= de ni ba lan gcin źespa'i bya dkar |= ba lan gcin sbyar ba de rig cin śes pa rnams smra źin tha sñad byedo || de dperrjod na= (3.79) chan mig« »ma 7 bud med rnams kyi zur mig« »ñid chags pa skyed par byed pa'i phyir yid srub kyi mtshon ca yin la= de yod pa can gyi 'dod pa 'i lha 'di rgyal źiń 'gro ba dban du byedo || gal te bdag kyan 'dod pa'i yul de thob pa'i 8 [kh]e[g]s su gyur pa'i sdig pa zad cin ran gi yul thob na 'dod pa'i lha la thal mo sbyor cin 'dud par byed la gus par byedo źes 'dod ldanam 'dod ldan ma 'ga' źigis smras so || <3.80) gñis pa la gsum = Fol. 92a / S. 463 1 mtshan ñid = phyed 'khor dper rjod = kun 'khor dper rjod pa'o || dan po ni 'di dag gsal bar bya ba'i don du rkan pa bźi sten dan 'og tu bźi brtseg du bris pa la = gal te« »thog ma'i yige 3 2 nas brtsams te thad ka dan 'og du rim gyis klags pa na phyed sna ma 'khor« »źin = sten ma'i thad ka dan 'og ma'i 'og nas gyen du rim gyis klags pa 'dra bar phyed phyi ma la 'khor na« »de 'dra de ni phyed du 'khor ba 3 źes bya ba'i bya dkar de śes pas rjod par byedo || gal te« »tshigs bcad kyi rkan pa sna ma kun du ste« »lugs dan mthun pa dan lugs las bzlog pas gyen du dan 'og du'an 'khor ba na = kun du bzan po źe(s) bya ba'i 4 bya dkar de rig pa rnams kyis 'dod do || (3.81) gñis pa ni kye su la'an ma btud pa'am = a źes pa khyab 'jug ste de la btud pa'am = yan semn kun gyi sems la gnas pas mi gźol« »ba źes dan = kye yid 5 las byun ba źes 'dod lha la bod nas = khyod dar« »ba 'gro ba las rgyal ba'i ched du sde ste dpun tshogs ni khyens ldan ma mdzes ma min ba min te yin ba kho na'o || dpun ni 'jigs par byed pa yin pas na 6 'di yan 'jigs pa ci yan run ba'i rgyu las te = 'di kho na dpag du medpa'i nad te gdun bar byed pa yin la= khyens ldan ma 'di ni bdag cag gi sdig pa'i ran bźin te = dan ba ma thob pa'i phyir dan brtse 7 med du gdun bar byed pa'i phyiro || 'di mas chad sgra rgyan du 'gyur tshul ni legs sbyar gyi skad las rtogs par bya'o || <3.82) gsum pa ni zla ba rgyas pa dan lhan cig« »bsdons nas dga' ma brjod par 'dod pa'i bud mede 8 bdag cag 'chi ba ste srog gton ba'i slad du ñe bar gnas so źes sbrelo || dga' ma ci lta bu źe na = nad riń źin rgyas pa min« »ma'o || slar yan de'i khyad par ji lta bu źe na = bdud 'dod pa'i rgya 'gro ba go gñis 689
Page 708
690
Fol. 92b / S. 464 464 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
Fol. 93a / S. 465 465
Page 709
Fol. 92b / S. 464 1 'chin bar byed par ma lhun ma ste chags pa śin du chun ba źes pa'i don to || des na bgrod« »pa zlog par byed ma = sgra rjod pa med ma'o || slar yan de'i khyad par ni stobs dan ldan ma dan= sgyu gźan slu bas rtse 2 ba'am sku'i skyed mo tshal can ma dago | dga' ma des bdag gi yid phrogs śin den 'grogs pa ma thob pas kho bo 'chi'o źes phul byun gi rgyan gyis brjod pa tshogs pa'i don to || =
3 (3.83) gsum pa dbyans sogs nes pa'i bya dka' la gñis = mtshan ñidan = dper rjod do || dan po ni dbyans a yig lasogs pa nes pa dan | = gnas yige'i mdor = de la gnas ni a ku ha rnam par gcad bya 4 rnams kyi mgrin pa'o || ri țu ra șa rnams kyi spyi bo'o || ļ tu la sa rnams kyi so'o || i tsu ya śa rnams kyi rkano || u pu wa mchu dan ñe ba can rnams kyi mchu'o || źes gsuns pa nes pa dan | = 5 yige ka lasogs pa gsal byed nes pa can 'di yań bya dka'« »ba yin cin = de la'an de gsum po bźir nes pa dan = sogs pas gsum dan gñis dan gcig nes par bstan par bya'i= gźan dbyans dan 6 gnas dan yige rnams Ina lasogs pa byas pa ni bya sla« »bar 'dod do || (3.84) gñis pa la gsum = dbyans nes pa = gnas nes pa = gsal byed nes pa'o || dan po la bźi = bźir nes pa = gsum du nes pa= gñi(s)) 7 su nes pa = gcig tu nes pa'o || dan po ni rig byed rnams kyi mtha' na yod pa'i tshig 'khor ñan pas smras pa ni glu sgyeg pa'i tshig gdans dan = yams nad sdug bsnal dan rjes su 'brel pa ñid las ñe 8 bar 'tshe ba rnams dan = dga' ba 'khor bar skye bo tha mal pas rñed par sla ba'i rins pa dan = 'jigs« »pa« »skrag pa rnams te | lons spyod« »gzugs lasogs pa'i yul ñams su myon ba la dga' ba dan = sdug Fol. 93a / S. 465 1 bsnal sna tshogs pa'i bdag ñid 'khor bar 'phen pa'i phyir dan = de'i tshe ñid na'an rdeg pa dan 'chin ba lasogs pa phons pa'i rgyu yin ba'i phyir | = yul la lons spyod ñid nad yin cin = de la dga' 2 ba dan = rmons pa mi śes pa ste sdug bsnal la bde bar phyin ci log du 'jug pa rnams kyan des smra'o || gan gi phyir 'khor ba'i 'khor lo de ltar ñe bar 'tshe ba du ma can yin ba de'i phyir dge« »źin źi ba thar pa'i yul 3 la sems 'dod cin 'dun pa legs pa don du gñer ba rnams kyis gzun bar bya'o źes kyan smra źin ston par byedo || 'di'i rkan pa bźi la rim pa bźin ā dan ī dan o dan e ste bźir nes pa'o || <3.85) gñis pa ni 1sa gźi las rnam par rgyal te de dban du byas śin = brtan pa'am lugs te |= de'i rnam bźag ji lta ba bin skyon ba sgrub par byed« »la = gdon mi za bar bya dgos pas brtul śugs te nes pa yin cin de la dga' 5 ba'i ku ru pa źes bya ba'i rgyal pos źes sbrelo || de'i khyad par mchog kyan yin la rtogs pa yan yin pa yon tan dan skyon rnam par 'byed pa'i śes rab cano || de 'dra'i yon tan can des g.yul du ran ñid kyi dgra'i 6 rigs te tshogs rnams ni che bar« »te sin du bkag cin lci bar te ches cher 'dar bar byas te zil gyis mnan pa laso || des de'i nus pa phun sum tshogs pa dan dgra las rgyal bar mkhas par bstan to || 'di ni 7 i dan a dan u ste dbyans gsum du nes pa'o || (3.86) gsum pa ni dpal te 'byor pa dan = gzi brjid de las byun ba'i 'oer ram bka' dag dan = no tsha ba bya ba ma yin pa la 'dzem pa dan grags pa kun du yon tan rjod 8 pa dag dan |= blo gros blan bya dan dor bya rnam par 'byed pa'i śes rab dan |= de'i rjes su 'bran ba'i lugs yan dag pa'i sbyor ba sde gsum gyi rjes su 'brel pa dag dan = tshig sñan cin 'jien sdud par byed pa dan dga' ba de go gsuņ 691
Page 710
692
Fol. 93b / S. 466 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
பபாரலமம்ரு மனரியமழமறமச Fol. 94a / S. 467 467
Page 711
Fol. 93b / S. 466 1 dan rjes su 'thun pa'i 'jug pa dag ste | skye bo chen po khyod la 'phel ba gñis gñis su bcad pa yod pa gan yin ba 'di gñis« »gñis dag lha rnams kyi dban po la yan med« »do źes phul byun gi rgyan gyis bstod 2 pa'o || 'di ni ī dan e ste dbyans gñis su nes pa'o || (3.87) bźi pa ni dbyans ā yig gcig pur nes pa snar gyi kun du bzan po'i dper rjod de ñid te | nad rin min ba'i dga' ma gan || bdud rgyar ma lhun bgrod zlog ma || 3 sgra med stobs ldan rgyus rtsen de || zla dan lhan cig 'chi slad du'o || źes bsgyur na bde'o || (3.88) gñis pa gnas nes pa ni dbyans nes pa ltar tshigs bcad bi ste | kye lus can ma | 'dren byed« »mig gi kun dga' 4 skyed par byed pa dan = rgyu skar gyi tshogs kyi gnas su gyur pa dan = sprin med pa ste | khyad par gsum dan ldan pa'i mkha' la lan gcig yig sbyin cin lta bar mdzod cig ste | de tsam gyis 'dod pa'i dban du gyur pa des 5 thob pa'i phyir ram = yan na lan cig lta bas nam ka rjes su zun cig | gźan du na 'di'i mdzes pa 'brus med par 'gyuro źes [n]o bstod smra ba'i 'dod Idan gyis mdzes ma la smraso || 'di ni 'grin pa = rkan 6 so spyi bo ste | gnas bźir nes pa'o || (3.89) kye nu stug ma źes bos nas = khyod kyi gdon pa zla ba ltar mdzes pas su ma bcom« »ste | 'dod ldan thamd bcom mo źes pa'i don to || gdon pa khyad par ci lta bus źe 7 na= lan bu ñid g.yo ba lasogs pas 'khri śin yin la de bun ba ltar sno ba can dan = 'dren byed pad ma« »ltar mdzes pas de 'i gzugs brñan can de lta buso || 'grin pa dan rkan dan so «ste)) gnas gsum du nes pa 8 'di yino || (3.90) kye rtag du sdig pa medpa ces dan= kye kun dga' mchog can źes dan = nu ma'i khur gyis lus dud pa'i gon nu ma rnams dan ste gźan gyi chun ma dan 'grogs pa la chags pa źes bod te Fol. 94a / S. 467 1 khyod kyi btsun mo lus med 'dod pas 'gons te = 'jigs pa 'am zug gzer du ma sna tshogs pas reg par gyur pas na de la rjes su brtse bar byos śig źes 'dod ldan yul gźan la chags 2 pa la 'ga' źig gis smraso || 'di ni 'grin pa dan so las byun ba ste gnas gñis su nes pa'o || (3.91) kye hā hã phya nan gyi rjod pa mi sgrogs pa phya nan dan bral ba ces dan = kye mkha' la 'gro ba ñi mas mtshan pa'i 3 ri lhun po la 'gro« »ba ste de la lha rnams gnas pas na mtho ris la thug par grags pas khyab pa źes dan = kye dban po mig lasogs pa ma dul ba ñid las 'khyog« »po dan ldan ba skye bo nan pa la ma chags« »pa'am 4 mi 'grogs pa ste skye bo nan pa dan mi 'grogs so ces dan kye 'khyog por 'gro žin smra kun nas sgrogs pa chu bo gam gā'i chu la 'jug pa źes bod te | sdig pa ñid dri ma can sogs ñid las bya rog yin 5 ces no bo can gyi rgyan du bkod nas de gam gā'i chu la bkrus pas 'joms pa« »khyod mtho ris bde 'gror 'gro'o žes skyes bu 'ga' źig la bstodo || 'di ni mgrin pa las byun ba kho na yod pas gnas gcig du 6 nes pa'o || (3.92) gsum pa gsal byed nes pa ni sna ma gñis ltar tshigs bcad bźi ste | kye kye źes pa ma gus pa'am smod pa'am spon ba ste | kye'i bdag gi bar 'dzin pa med pa min pa can źes bod na«s» 7 śin du'am yan yan du sgra sgrogs pa'i ri dags ru ru'i bran 'joms śin sdig pa can = ba ri ste ri dags rnams lons spyad byar sems pas 'di'i ba lan ri la gnas pa can= ri 'i phyogs kyi char 'gro ba'i rňon pa 8 khyod na can te na'i gan du ma 'on cig | de zla bo'i dnos po'i dpes sgrub pa ni bya rog gis rma bya'i sgra sgyur ba ci ste mi srid pa bźin du khyod lta bu'i skye bo dan 'grogs pa ni kho bo cag lta bu legs pa don du go bźi 693
Page 712
694
Fol. 94b / S. 468 468 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
Fol. 95a / S. 469 மாழுனனஎிசிகுதாமனதிம வாயரனாிரம கித கிகிமண் 469
Page 713
Fol. 94b / S. 468 1 du gñer ba rnams la mi srido źes thub pa 'ga' źigis ri dags bsad pa'i ba lan rdzi dgon par rgyu ba ran gi gnas su 'on ba la smraso || 'dir rkan pa bźi la rim pa ltar ra dan ga dan ka dan ma ste 2 gsal byed bźir nes pa legs sbyar gyi skad la yodo || <3.93) lha rnams la grub pa dan bde ba 'byun bar byed pa la brtson pa'i phyir de rnams dga' bar byed pa'i lha« »khyab 'jug ste | de'i khyad par ni rig byed la smod 3 cin mi gus pa chos spon ba'i 'jien 'gog pa ste | des lha min« »rnams dga'« »źin 'phel bar byed pa lha ma yin gyi dban po hi ra nya ka śi pu dan kai ta bha lasogs pa rnams bcom pa na dregs pas phyun ba'i sen 4 ge'i sgra 'is sam de bcom mo źes pa'i sgra« »grags pas mtho ris« »kyi 'jien khyab par gyur to || 'dir da dan na dan wa ste gsal byed gsum du nes «pa)'o || <3.94) 'phon spyad lasogs pa rig pa thamd la mkhas pa lha dan lha 5 min« »rnams la 'gro źin khyab pa'i stobs dan ldan ba byin pa legs śin mdzes pa can= chan gi ro myon ba'i nan tshul can du rab tu grags pa bśol 'dzin« »stobs bzan es bya ba khyab 'jugi phu bo de« »bya bźad kyi sgra 6 dan ldan pa'i rtse dga'i don gyi mtsho ru son no || 'di ni sa dan ra ste gsal byed gñis su nes pa'o || (3.95) gan dan lhan cig 'thab par bya ba'i skyes bu 'di yis bdag cag rnams kyi bźin« »ras = kho'i bźinras ñi ma'i dkyi[o]r 7 lta bu'i gzi brjid can gyis ma bcom pa min« »gyi bcom źin zil gyis mnan pa kho na ste | de dan 'thab pa lta źog = de'i gdon pa'an blta bar mi nuso || 'di ni mi las 'das pa'i skyes bu su źig ste 8 de 'dra dan lhan cig 'thab mo la bdag cag sbyor ba'i rje bo« »'di ni ma brtags pa byed pa'o źes ston pa = srog chags« »te skabs kyis g.yog 'khor rnams mi dman źin lhag pa śin du stobs dan ldan pa snar bśad pa Fol. 95a / S. 469 1 'di dan 'thap pa la sbyor te 'thab du 'jug pa bdag cag gi rje bo'di skyes bu ste mi minpa dan sdig pa can min nam źes rje bos śin du dpa' bo 'ga' źig dan 'thab du bcug pa'i g.yog rnam 3 2 brtag par byedo || de ni na nu ces pa rtog par byed pa la 'jug pas bśad pa ste | nes pa la 'jug par bśad na skyes min sdig can nes źes par bsgyur bar bya'o || 'di ni gsal byed na yig gcig pur nes pa'o || 3 (3.96) de ltar brjod zin pa'i rnam pas bya sla ba 'ba' źig du ma zad kyi bya dka' ba yań sñan nags kyi rnam pa yin pas 'di'i lam la yan rim pa« »ran bźin mdor bsdus pas cuń zad bstan par byaso źes pa bya dka' 4 rnams kyi don bsdus pa'o || || gsum pa gab tshigi rgyan la gñis = bśad par dam bca' źin dgos pa brjod= gab tshig bcu drug ñid bśad pa'o || dan po ni gab tshig ces bya ba snon gyi lo tstsha 5 ba chen po rnams kyis lhe'u 'am sku ska źes par bsgyur ba'i rnam pa rnam par rtog pa rnams kyi lugs ran gi no bo mtshan ñidan mtshon bya rnams bstan cin rtogs su gźug par bya'o || <3.97) de gan du mkho źe na 6 rtsed mo« »ni dga' ba'i ran bźin ñams dan ldan pa ste | de'i 'dun sa 'am tshogs pa ni mkhas pa rnams sñan nags kun nas brjod pa yin la = de kho na bde ba kho nas dus 'da' bar byed pa'i phyir bźad gad 7 yin cin = de la gab tshig ñe bar 'kho ba dan bcas pa'o || de bźin du gab tshig de śes pa rnams tshogs su ste skye bos gan bar gsan smra ste gsan dgos pa'i don rnams phan tshun du go źin = de mi śes pa de na 8 ñe bar gnas pa rnams 'di dag ci smra ba yin sñam du bya ba'i ched du dan |= pha rol po de mi śes pa rnams kun du rmons par byed pa ned ci smra źin 'dug ces pa la 'an mkho ba'o || des na de rnams kyan rgyan bźin go lṅa 695
Page 714
696
Fol. 95b / S. 470 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 96a / S. 471 471 g
Page 715
Fol. 95b / S. 470 1 du sñan nags la bsam par bya'o || (3.98) gñis pa la gsum mtshan ñidan min bstan de ltar snan mi 'chad pa'i rgyu = dper rjod pa'o || 'di rnams ni mtshan ñid re dan dper rjod re sbyar nas chun gcig du bsad par bya'o || 2 de la dan po ni tshig sup dan tin 'i mtha' can dag mtshams sbyar te 'dres pas don brjod par 'dod pa'i brjod bya sbas pa go dka' ba ni tshig 'grogs pas don sbas pa gtsoo ñid kyi phyir kun du tshogs pas .. m kun du 3 'grogs pa źes bya ba'i gab tshig du de śes pa rnams kyis brjod do || 1 gab tshig gan du brjod bya'i don gźan la grags pa'i sgradon gźan la sbyar bas brjod par 'dod pa'i don mdzes ma lta bu las gźan 'phye 4 bo lta bu la blo skyed pa'i phyir slu bar byed pa ni slu byed ces bya ba'o || 2 (3.99) tshigi sbyor ba śin du 'khrugs pa'am śin du bar chod pa'i rgyu yis rmons par byed« »pa don mi nes par don phyin ci log tu go bar byed pa ni rim pa dan 5 bral ba 'am rim pa las 'das pa śes bya ba'o |[l] 3 gab tshig gan la de dan 'brel pa'i tshig« »gi phren ba tshogs pa brjod bya'i don rtogs dka' ba de ni don phro .. gs pa lta bu ñid kyi phyir rab bcom« »źes bya ba'o || 4 (3.100) 6 brjod bya dňos su gyur pa las gźan pa phal pa« »btags pa ba skyed tshal lasogs pa lta bu'i brjod bya'i don bkod« »pa'i tshig rnams kyis bsdebs śin sgrigs pa'i gab tshig ni ji 'dra ba bźin pa'i don gźan rtog«s» 7 pa lhur len pa'i phyir mthun pa'i gzugs« »sam no bo mthuńs pa« »źes bya ba'o || 5 brda sprod pa'i gźuń nas bśad pa'i sgra'i mtshan ñid yod« »pa tsam ha can gsal po ma yin pa sgra'i sbyor ba ñams pa gcod nu«s» pa des nes tshig dan ldan pa'am rnam sgrub bam bye brag du bśad pa byar yod pa'i tshig de ni« »ñams dan bral bas na gab tshig rtsub mo« »źes bya ba'o || 6 (3.101) gab tshig gan du grans gcig ñid lasogs pas kun 8 Fol. 96a / S. 471 1 rmons te don gyi de kho na ñid mi rtogs par byed pade ni dos su ma bstan pa'i brjod par 'dod pa'i don grans kyi sgo nas rtogs par byed pas na grans ñid ces bya ba'o || 7 gab tshig gan du nag tshig 3 tshogs pa'i don brjod bya rnam pa gźan du de las bzlog par snan ba de ni« »don rnam pa gźan du rtog pa lhur len pa'i phyir rab brtags źes bya ba'o || 8 (3.102) gab tshig gan gi de dan 'brel pa'i min 'ga' źig la 3 sna tshogs pa gcig min pa'i brjod bya'i don rtog par byed pa de min gis bar bcad pa ñid kyi phyir min du 'dus pa'am min gi«s» bar bcad pa'am min gźan can źes bya ba ñid do || 9 tshig gan źig chos te don gyi 4 no bo mi nor med 'dor ba lasogs pa bsgrib bya sgrib byed gñis ka la 'jug pa'i phyir mtshuns pa yin cin de rgyu mtshan du byas te 'jug pa'i phyir reg pa źes bya la = de 'dra'i tshig des smos pa'i don smad 'tshon ltu las gźan nor lta bu bsgribs śin sbas pa'am rnam par bźag pa de ni bsgribs pa źes bya ba'i gab tshigo | 10 (3.103) brjod par 'dod pa'i don gyi rjod byed du grags pa'i sgra'i rnam grans don de gsal bar byed pa sgra gźan 5 bkod pa ste don de'i rjes su 'bran bas brtags pa yis bsgrubs pa ni mthun pi sgra« »źes bya ba'i gab tshigo | 11 gab tshig gan źig dnos su ste sgra'i byed pas brjod bya'i don bstan yan de la rmons pa de kho na ñid 7 kyi don mi rtogs pa'i ched du 'gyur ba de ni don la rmons par byed pa'i phyir kun du rmons pa źes bya« »ba'i gab tshigo | 12 (3.104) gab tshig gan la sbyor ba ste 'brel pa'i phren ba ste man po'i bdag ñid kyi min can yin gyi 8 rab tu grags pa'i min can ma yin pa de ni rab tu grags pa'i min 'phrog pa'i phyir yons su 'phrog pa can źes bya ba'o || 13 gab tshig gan du rten mi ma yin lta bu de'i rjod byed mi sbyor bas sbas te brten go drug 697
Page 716
698
Fol. 96b / S. 472 பலமுுமலுமுதனஸ் லாதிபஞுனு கேமுதுழயாரினர் எகினனழதரருதய்பயனனமுிரி் சமசஜரமபாுமனுரர ன்சமஜகழனணயரியகிதகசபார்பதி எவதரவகிகதிமதிகரமழு்யகுயதராகில் துயாயருதய்தஜதழுகினயபனையயகுதுரிழதயமதியா தள்ழிகின்தராாீவயரள ஆயப் 4 472 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
இழயரதநகழவாலுரமிண்ாிாட் ஸமதியயகுயனமிறிவியழனரயித லதனணகுடுயி Fol. 97a / S. 473 மழுிமட சமரியய னிியரியமறிபா இபரிர்சசி. சசியர 473
Page 717
Fol. 96b / S. 472 1 pa lag pa ltu gsal bar byas śin dnos su rjod par byed pa ni gcig bsgribs pa źes bya ba ste | rten kho na sbas pa'i phyiro || 14 (3.105) gab tshig gan du« »rten dan rten pa gñi ga sbas śin dos su ma brjod pa de ni gñi 2 ga bsgribs pa źes bya ba'o || 15 gab tshig gan la kun du tshod pa lasogs pa'i mtshan ñid sna tshogs 'dres« »kyi = gcig kho na'i mtshan ñid can ma yin ba de ni yons su 'dres« »pa źes bya ba'i gab tshigo | 3 (3.106) ji skad bśad pa'i mtshan ñid can gyi gab tshig bcu drug po 'di rnams snon gyi sloon rā ma śar ma lasogs pa rnams kyis rgyas par bstan to || gñis pa ni gab tshig« »kyan yin la de'i mtshan ñidan mi ldan pas 4 nan pa span bar bya ba yan yin pa kun du tshogs pa lasogs pa las gźan bcu bźi« »snon gyi sloon de rnams kyis bśad do || kyan gi sgra ni gab tshig skyon med 'ba' źig bśad par ma zad pa'o || <3.107) de rnams 5 'dir mi 'chad pa ci yin źe na= bdag cag gis« »gab tshig la 'byun ba'i skyon rnams yon tan dan ldan pa la yons su bgran bar bya ba min bar rig cin blos mthon nas gab tshig legs pa kho nabrjod par 6 bya'i = nan pa rnams mi brjod do || 'o na don ñams lasogs pa'i skyon rnams kyan mi brjod pa 'gyur te gab tshig ltar snan dan khyad par med pa'i phyiro źe na = don bral lasogs pa rnams ni skabs 'ga' 7 žig du yon tan du'an 'gyur bas dan = sñan nags thamd la 'byun srid pa'i skyon yin ba dan sñan nags kyi skyon thamd bcu po de tsam du nes pas na bsam bya yin źin bśad la = gab tshigi skyon rnams ni 'ga' 8 źig du yan yon tan du mi 'gyur ba dan ñi tshe ba yin pa dan= bcu bźi las gźan yan srid pa'i phyir de tsam du ma nes pas ma bśado źes 'grel par rgol lan byaso || 'o na gab tshig nan pa rnams ci Fol. 97a / S. 473 1 ltar śes źe na = gab tshig nan pa ni gan gab tshig du byas pa de'i mtshan ñid me«d »pa de yino źes ran ñid kyis śes par 'gyuro || <3.108) gsum pa la bcrug las dan po ni ma yāgo ro źes pa brjod 'dod me ces 3 2 pa bdagi dan ā gas gnod pa dan de'i ro bro ba źes pa yin pa la = ma yā bdag gis dan = go ba lan dan de'i ro bro ba źes par gab pa na= bdag gi gnod pa'i ro sems kyis || źes pa'i don de = bdag gis ba lań 3 ro sems kyis || źes par rmons su 'jug pa ste | de la sgra'i mtshams sbyar byas na me las e yig rim pa las ma 'das par phral bar bya'o źes pa'i mdo 'is phyun ma = e ni a dan ya'o źes pas a dań ya 4 dbyańs med du bsgyur źin = ya la ā gas kyi ā sbyar pas = ma yā gas źes pa grub pa la = sa dbyans med tsheg drag du gyur te | ro'i skad dod ra sa źes pa pha rol du byun ba na = a dan sgra ldan nagi 'on źes pa'i 5 mdo 'is tsheg drag u ru 'gyur nas | 'i a yig dan gñis phrad pa na= u'i yige la o'o źes pa'i mdos o ru gyur pa na ma yā« »go źes par gyur pa'o || kye kun du mig dmar ma« »źes śin du dga' ma mchog 6 la bod te | bdagi« »sems kyi skyon śes pa med pa la = ci'i phyir« »bdag la khro« »ste | rgyu ci yan med pa la khro bar bya ba ma yino źes zlog par byed pa'o || des na khro ba'i gnas skyon can min« »ba la nu ba khro ba la(s)) 7 byun ba mnon sum pa 'di yis ci byed« »te dgos pa medo ces pa'i don to || <3.109) gñis pa ni kub dzā źes pa bden pa la 'khrul ba la 'khrul pa źes brjod pa ltar min gi phyogs gcig gis kun mtshon pas kā nyā 8 kub dzā źes pa yul gyi khyad par 'ga' źig gi mdzes ma brjod par 'dod pa la | lus ma tshan ba sgur ba'i bud med la grags pas na de la rtogs pa skyed par byed pa'i phyir slu ba ste | bsten yin de la 'jug pa'o | go bdun 699
Page 718
700
Fol. 97b / S. 474 i 474 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 98a / S. 475 a 475
Page 719
Fol. 97b / S. 474 1 'chi med ni lha yin [pa] de'i bud med la co 'dri ba« »ni lha mo dan mtshuns pa'o || de lta min ba ni khyod kyi dga' ba ches lhag pa ma yin ba'o || (3.110) gsum pa ni tshig gi sbyor ba śin du bar chod pa las rmons pa skye ba ste 2 yu bar« »źes pa lasogs pa ni rgya gar gyi skad la 'khrugs par yod pa dan mthun par bsgyur ba ste | doni nan pa bźin ras sam kha yis sgra sñan pa yid du 'on ba sgrogs par byed pa dan lus 'dar ba 'am g.ya' bar byed cin |= 3 pad« »ma can gyi yu ba tsher ma rtsub po can la mchus 'o byed« »te sbyor bar byedo ces pa'o || (3.111) bźi pa ni rgya skad la don go ba śin du dka' bar yod pa ste | kye bu mo« »źes bod nas = khyod kyi rkan pa mdzes śin rkań rdub rgyas pa 'am 4 gnas pa« »sgra sñan« »pa sgrogs pa rna ba dan migi mnon sum du gyur pa'i skabs 'dir bdag gi srog ni« »śin du yid du 'on ba'i dnos po mthon ba las chags pas zil gyis non pas brtan pa ma yin te mi gnas pa'o || 5 'dir mdzes la źes pa= mdzes ma źes bod pa'i tshig du 'grel pa gñis kyis 'chado || de la = bu mo mdzes ma khyod rkan la źes par bsgyur bar bya'o || 'di bod skad du lo tsa ba chen po dpal ldan śon ston 6 gyis legs par bsgyur ba na= go dka' ba zun ldan ltar źig ste go sla bar snano || des na 'di'i dper rjod ni = hā hā mi sgrogs mkha' 'gros mtshan || źes pa'i nag lta bu rnam pa gsalo || (3.112) Ina pa ni bsdus 7 pa rjod pa'i rgyan te = 'grel pa dag du 'khri śin« »ni bud med te | yal mdab ni sor mo rnam«s)) yin la = me tog gi dog pa snum pa ni sen mo'o źes 'chado || skyed mo tshal ni sgra ji bźin pa'am khan pa'o || skyed 8 mo tshal bud med dan 'khri śin« »rkan lag du sbyar yan 'tshamo || (3.113) drug pa ni chan gi skad dod la su rā źes pa yod la su rām byedo ces pa'i don la de byed doe smra'o źes pa'i nagis tsandra'i byins kyi glegs bam gyi tsu ra sogsu Fol. 98a / S. 475 1 sup las byins don la man por te = 'dod pa bźin 'ano źes dan ka lā pa'i mdo las = byins don la in ste kā ri ta'o || žes 'byun bas = su rā la ņitsa'i rkyen nam in 'i rkyen sbyar bar bya'o || 3 2 de nas tsān dra'i lugs la 'dod pa bźin du 'gyur ba las dan = ka lā pa ru = in la rtags yige gcig pa ma yin pa'i mtha'i dbyans dan po can dbyi'o źes pas = su rā'i ā yig dbyi'o || de nas byed pa po 3 ņyu pa dań trits dań atsa'o źes dań = pats sogs rnams las atsa'o źes pas atsa'i rkyen sbyar bar bya'o || ņi'i iț ma yin pa la'o źes pa dan = kā ri ta'i ām iț bi ka ra ņa ma yin ba la'o źes pa dag 4 gon gi dbyi'o źes pa la sñegs pas ņi tsa dan in dbyi'o || a tsa'i a thun nu sbyar pas su ra'o || mo rtags su byed pa la = nal dza sod dan at laso źes pas țāp 'i rkyenam = bud med la a las ā'o źes pa 5 sbyar ba na su rā ces pa grub pa ni cha byed pa mo chan ma źes pa'o || 'dir su rā« »źes pa chan dan chan ma gñis ka la 'dzug pas = chan ma brjod par 'dod pa la chan du 'khrul pa skye bas gab pa'o || de bźin du chan gi 6 źes pa'i skad dod sau ra ces pa'an su rā la chan gi 'di'o žes pa'i nag gis de phan gyi rkyen an sbyar pa yin cin = de chan dan 'brel pa sin du grags pa ma yin yan = sgra mdo'i bsad pas sgra sgrub run bar yod pa yino | 7 myos par gyur de rnams źes pa ni brjod par 'dod pa'i chan ma rnamso || chań gi rdziń bu« »ni chan las byas pa'i'o || byin ba bźin źes pa ni śin du myos pa la phul byun gi rgyan gyis brjod par mnon no || <3.114) bdun pa ni sna ldan 8 ña yig dbus na yod cin yige bźis yońs su ste dan po dan mtha' mar brgyan par byas pa'i gron kāñtsi pu rī źes bya ba 'ga' źig yod cin = gron gan źig na« »mi bdag rgyal po mdog gam yige brgyad yod pa palla wa go brgyad 701
Page 720
702
Fol. 98b / S. 476 வரிழாகியமழாமமர்ம்மிபமாழமமன் மராு்றுமகிமடயமறமிழுலம் யழும்பாதுழைழ FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 99a / S. 477 477
Page 721
Fol. 98b / S. 476 1 źes pa'i min can yod pa'i gron de'o || (3.115) brgyad pa ni dbul po 'ga' źig phyug po la slon ba brjod par 'dod pa yin na yan = 'dod ldan 'ga' źigis rgan mo źig la ku re byed par gab pa ste | tshig 'khrul« »ba« »ni dbul 2 po phyug po la slon ba na źum pas 'khrags 'khrugs su smra ba ste | chags pa'i śugs las de ltar smra bar 'khrul du 'jug pa'o || de bin du slon ba po phyug po mgu bar bya ba'i ched du dan chags pa can chags pa'i 3 dban gis mgo bo 'dud pa ste | mig dman pa ni dbul po mi dga' ba las dan 'dod ldan mnon par 'dod pa'i yul ma thob pa las yin la = 'dar ba dan ldan pa ni sin du skrag pas sam = chags pa drag pos so 4 br dha 'i sgra rgan mo 'am phun tshogs can la 'jug pas kye phun tshogs can zes bod pa'ano || 'di ni sbyar pa'i rgyan yano || <3.116) dgu pa ni kye mig mi brtan ma« »zes bod te | sa ldan pa'i bdag po'am sa la yod 5 pa'o || dan por rā dza ces pa rgyal po'am śin sdon gi min gi cha thog ma bsgrag par bya ba ste | yan sa ldan« »te sa la yod pa 'ga' źig« »ste nes par ma bzun ba de ñid sa nā ta na« »źes bar yan bsgrag cin brjod par bya 6 ba yin la = de la a ta na źes pa ta na med pa'o || de nañ dgag tshigis bkag pas nā ta na źes pa ni ta na med pa ma yin ba ste | dgag pa gñis kyis rnal ma go bas ta na yod pa'o || sa ces pa 7 bcas pa yin bas = ta na« »med pa min pa dan bcas pa ste = ta na dan bcas pa źes pa'i don to || de ni śin gi miń gi mtha'o || yań sa nā ta na« »źes pa rtag pa khyab 'jug kyan yino || tshul de ltar gnas pa 8 las = rā dza'i sgra rgyal po ma« »yin« »źin= phyi ma de khyab 'jug min« »gyi = rā dza ta na źes pa'i śin sdon gi bye brag yino || 'di ni sbyar pa nes pa can yino || (3.117) bcu pa ni rdzas nor dan bral ba'i mi rnams btan źin dor Fol. 99a / S. 477 1 bar byas nas | nor dan ldan ba'i mi rnams can du dgrod par byed la = sna tshogs pa'i kyog sgyeg pa'i bya ba brgya źes ñe bar mtshon pas man po rnams kyis 'jien 'gugs śin dban du byas pa 2 gzuń dka' ba'am bzlog dka' ba źes chos rnams bkod te | de lta bu smad 'tshon ma'an yin pa la = de ma yin« »gyi dpal rnamso || 'dir dpal dan chos mtshuns pa smad 'tshon ma la reg pa'i dpal rnams sbas 3 pa'o || (3.118) bcu gcig pa ni kye sñan bar sgrogs ma źes bod te | khyod dan 'brel pa'i mchu dmar pos źes brjod par 'dod pa la = dha ra źes pa sa gźi'i rnam grańs 'dzin ma źes pa ste | de a yigis 4 bkag pas a dha ra« »ni sa min« »no || de dan min mthun pa mchu ste | 'di'i 'an min a dha ra źes pa yin paso || bā la źes pa skra dan = pra źes pa rab ste = bsdus na na pra bā la źes pa rab gyur skra'o || de'i miń 5 can byu ru ste = pra bā la źes pa byi ru'i min yan yin baso || de las rgyal ba ni den mtshuns pa ste dmar ba'o || des bdag gi yid mchog tu sredpa 'dod chags dan ldan bar byed do || (3.119) bcu gñis pa ni 'dod ldan« »dan 6 'dod ldan ma dag ni« »bya ba la rtsod pa'i khro bas mal stan btin ba la phyir bzlog pa ste rgyab sprad nas ñal bar gyur cin= chags pa'i dban las de bzin ñidu ste phan tshun phyir bzlog pas ñal te = dal bu 'am ji 7 ltar 'dod par kha sbyar( »bar gyur to || 'di ni phyir bzlog nas ñal ba dag ci ltar kha dan mchu sbyor źes rmos pa skyed pa'o || 'di'i dam pa'i doni de bźin ñid du ñal ba ni phyir bzlog ste ñal ba las slar yan bzlog 8 pa yin bas mnon par phyogs te ñal ba yino || (3.120) bcu gsum pa ni nam mkha' ldin gis res 'ga' bdud rtsi 'phrog par byed pas na bya mkha' ldin gis rgyal ba 'am bcom pa ste phrogs pa bdud rtsi'o || go dgu 703
Page 722
704
Fol. 99b / S. 478 478 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
m Fol. 100a / S. 479
Page 723
Fol. 99b / S. 478 1 de'i zas can bdud rtsi za ba brgya byin te | de las skyes pa ni dban po'i bu srid sgrub yin źin = de'i dgra ni kar ņa ste = de'i bla ma« »ñi ma yin la= de'i 'od kyis bcom« »ste gduns pa'i skye bo rnams ni kha« »ba 'joms pa me'i 2 grogs min« »dgra bo chu 'dzin pa« »sprin gyis khyab pa'i mkha' la mnon bar dga'o || 'dir bya« »ni skabs kyi stobs kyis mkha' Idin yin cin= de bin du bdud rtsi'i zas can yan dban po yin te don gyi śugs kyis kyano | 3 'dir rkan pa gñis gñis kyi brjod bya la sna ma sna ma dan phyi ma phyi ma rnams 'brel pa can yin pas 'brel pa'i phren ba'o || <3.121) bcu bźi pa ni mtshon ca la reg pa dan bud med kyi nu m la reg pa dag lag pa'i 4 dgos pa yin ba la = nam yan« »de dag la ma reg« »kyan mi ma« »yin ba 'ga' źig« »ste dmigs ma bzun ba'i gzugs kyi bye bragi lag pa 'di 'bras bu med« »pa min« »te 'brus yod pa'o źes pa ste | lo'i sgra ni 5 tshul de la mi bzod pa gsal bar byed pa'o || 'di'i brjod par 'dod pa'i doni dri za'i lag pa'i min can śin e ra ņa da źes bya ba yino || {3.122) bcu Ina pa ni skra su źigmgo bo gan dan lhan cig 'grogs pa 6 'is bya ba khrus dan = bgrod pa lasogs pa thams cad ñe bar gnas pa thob cin |= zas kyi dus su chu nu 'an gal te« »ci źig ltar mthon nasel bar byed do ces pa'i brjod par 'dod pa'i don skra yino || 'dir gan dan źes pa dań su źig« »ces pa'i skad dod ke na kaḥ źes pa la glegs bam kha cig du ke ne śaḥ ces par yod cin de= ka dan iśa« »ces dan deban lhan cig pa ke śa źes pa skra'i skad don yin la de [m]in thamd pa 8 gań dan źes par gab pa'o || yan ke na źes pa tshańs pa dan i śa« »ces pa dban phyug du gab par yan bśad par bya'o || 'dir rten mgo bo dan brten pa skra gñi ka sbas pa'o || (3.123) bcrug pa ni ha ya rta dan Fol. 100a / S. 479 1 ga dza glan po dan bha ta dpa' bo sde rkan than nam dpun bu chun ste | de rnams dan bcas pa can gyi sde las bu 'di gal te ma rgyal te | de ma bcom na mā tri ka ņa; ste ma med pa ned kyi bu 'di ni 3 2 yi ge śes kyan blun po yin no źes pa phyi'i don gab byed de | bu yin pa dan ma med pa 'gal źin ; yi ge śes na blun por mi rigs pa'o || 'di'i brjod par 'dod pa'i don ni | ha yig 3 dan ya yig dan bcas pa ga yig dan dza yig dan bcas śin; bha dan ța yig dan bcas la; sde'i skad dod se nā ces pa mtshams sbyor phral na sa bcas pa dan; i na yi ge i dan na ste | de dag 4 dan yan bcas pa'i lud 'di galte ma rgyal te bslabs pas dban du ma byas na de'i tshe mā tri ka ste yi ge'i man nag ma bslabs pas med pa ned kyi bu 'di ni rigs byed klad pas akșa ra ces pa «'gyur med te)) rtag par rig 5 byed śes kyań blun te | bstos mi śes pas blań bya dań dor bya śes pa dan bral bas so źes pa'o || (3.124) 'dir ci dan ci sres pa yin ce na; brjod ma thag pa'i gab tshig dgu pa min du 'dus pa 6 'am min gźan bsres pa yin te | mā tri ka źes pa'i min 'di la ha dan ya dan bcas pa źes pa la sod pa don 1 min pa tha dad pa btad pa'i phyir ro || gab tshig 2 pa bslus pa'i gzu 7 sam noo ldan pa yin te | mā tri ka med pa'i sgra skyed byed ma med pa la grad pa de yis grub pa'i yi ge'i man nag ma gtod par bslu bar byed pa'i phyir dan; akșa ra žes pa'i sgra yi ge śes pa la grad pa yis rig byed śes pa 'am 'gyur med rtag pa śes pa go bar bslu ba'i phyir ro || de bsre ba ni de bzin ñid du ste bśad ma thag pa dgu pa dan 2 pa bsres pa bźin du de 2 las brgya tham̧ pa 705
Page 724
נכ? נשוח נתוו மHமேி சவிுமரபணதறமமம்
வறவுறளிம Fol. 101a / S. 481 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
פוהוחנדלם נוינח נם נסט)וחוםו
Fol. 100b / S. 480 706
Page 725
Fol. 100b / S. 480 1 gźan pa bcu gsum pa rnams kyi'an 'dres pa'i rim pa ste rnam par śes par bya žin jitar rid par brtag par bya'o || (3.125) gsum pa skyon sel ba bśad pa 2; mdor bstan; rgyas par bśad pa'o || dań po ni 2 brjod bya'i don ñams śin nag dan 'brel ba'i don dan bral ba dan; brjod bya'i don sna phyi 'gal ba dan; don 1 ste bzlos pa dan; the tshom can spyi don 'di yinam 'on te 'di minam sñam pa'i śes pa bskyed 3 par byed pa dan! rim pa ñams pa snar bstan pa dan; phyis bśad pa'i don 'brel pa can dag thad kar gra sa bźin du mthun dgos pa la | de'i rim pa las 'das pa ste | chos mnon pa 4 mdzod du ; dban po brtul rno de dag tu || dad dan chos kyi rjes 'bran ba || źes pa rgya dpe ltar bsgyur na yod kyan sloon chen po dpal brtsed kyis kyan don la ston par mdzad nas; dbań 5 po rno brtul źes sod su bsgyur ba lta bu dan; sgra ñams pa led par sbyar ba'i skad la sgra'i bstos 'gal ba dan; gcod mtshams sdebs sbyor gyi nal so de'i gźun du bśad pa ltar mi gnas pas 6 ñams pa dan; sam kr ta'i skad kyi tshid bcad la sdebs sbyor ñams pa de'i mtshan ñid mi ldan pa dan; mtshams sbyor sgra'i bstos nas bśad pa'i yaņ tu bsgyur ba la sod pa dan bral ba dan (3.126) yul 7 ri la sod pa dan dus ñin mo la sod pa dan rgyu rtsal gar dan glu la sod pa'i rig pa dan; semn dan snod kyi 'jien rnam pa snaod dan rig pa rjes su rtog pa dan lun rig byed la sod pa yid ches pa ste 8 drug po de rnams kyis ran ran gi gnas lud «dan)) nes pa dan 'gal ba ni skyon 1 ste | de lta bu chad pa dan lhag pa'i noo can skyon bcu po de rnams sñan nag gi tshul la sñan dnags mkhan rnams Fol. 101a / S. 481 1 kyi bstos kyi mig gis bltas nas span bar bya ste | sñan nag suin par byed pas na yotan gyi mithuod yin pa'i phyiro || de yan sñan nag la srid pa'i phyir sñan dnags 2 kyi skyon te | dper na gtan tshid la srid pa'i ma grub pa la sod pa rnams gtan tshid kyi skyon yin pa bźino || {3.127) 'o na dam bca' ba ñams pa la sod pa rnams kyan sñan nag gi mtshan ñid ston pa'i 3 bstos gźan du bśad na de rnams 'dir mi 'chad pa ci źe na | dam bca' ba sgrub bya ston pa sgrub pa 'am dgag pa'i noo dan; gtan tshid dam bca'i sgrub byed tshul 3 dan; dpe sgrub bya dan sgrub byed 4 kyi 'brel pa rtod par byed pa'i gźi chos mthun pa ñid can dan chos mi mthun pa ñid can te | de gsum ñams pa ran ran gi mtshidan mi ldan pa rnams skyon yinam ma yin ces pa 'di ni rtog ge'i 5 bstos ñid yin pas na dpyad pa ches dka' ba'i phyir; dpyad pa dka' ba sbyar źin ro myans pa des sñan nag gi skyon dan yotan sem pa la 'bras bu ci yod; 'dir dpyad pa sla ba'i sñan nag gi skyon 6 dan yotan 'chad pa yin pas so || des na de rnams rgyas par gun gźan du śes par bya ste sdeb sbyor gyi rim pa bźino || sñan nag gi mtshan ñid 'chad pa la de ñid dan 'brel ba'i skyon yon 7 dpyad par bya'i; bstos gźan dan thuon ba rnams ni ma yin te bstos thamd bsdus par thal bar 'gyur źin; de ltar na'an dpyad par bya ba thamd 'di ñid du rtod pas bstos gźan rnams «don)) med par 'gyur ro || <3.128) 8 2 pa la sñan nag gi skyon bcu las dan po la gsum; mtshan ñid; dper brjod; dmid gsalo || dan po ni | tshig 'dus pa'i nag gan źig tshod pa'i don yan lag dan yan lag can brgya gcig 707
Page 726
וחת ועוחחווטפונח נסלו נסט ופופומווחלנחח והחוחלנלהוחונה נרחהלו לעולחדוסעלוח; பயப(ுமமயமகிழலவமத் மமுமுைகை
மநாககைரிழ்ல் அமனரவரபஜுவண்சயரியா ழுணயழேசய 483
Fol. 102a / S. 483 שנמוםופח נחטור பபரசமமமயியலநிழும்தறமலறனரி வாக்்ற! FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ) 482 வமரி உாபிுழரவழ மறுபைறைவகிபிட மறுறையாழுழமழமழு மமாி்மவி
Fol. 101b / S. 482 708
Page 727
Fol. 101b / S. 482 1 du gyur par bya ba dan byed .. po las dan byed pa che || 'byun khuns gźi rnams byed can drug | ces pa'i byed pa can drug 'brel pas ston pa se'u 'bru; bcu khur ba drug ces la sod pa lta bu 2 gań yin pa de ni don ñams źes par skyon gyi skabs 'dir 'dod do || tshig gi don tsam gyis ston ba ni ma yin te | se'u bcu la sod pa'an tshig soo la don yod pa'i phyir ro || skyon de gan la 3 'gyur ba'i yul ston cin 'jug bsdu ba ni chan la sod pas myos pa dan smyon pa rlun 'khrud pa la sod pas sems 'khrud pa sems rnal du mi gnas pa dag dan; byis pa blan bya dan dor bya mi śes pa'i 4 brjod pa las gźan sems ranin du gnas pa'i brjod pa la don ñams pa 'di skyon can yin no || (3.129) dper brjod pa ni | rgya mtsho 'di ni mthun byed de || źes sod la; tshig tshod pas sñan nag gi 5 don du 'gyur ba don 1 bsdur med cin tshig soo'i don lcad kyi thur ma lta bu 'ba' źig gnas pa'o || rna ba ni rgas pa'o || 'dir dper brjod rnam pa gsal ba ni man nag sñe ma'i lo tsa ba 6 'ga' źigi 'gyur na zla ba las mdzes pa'i rtsa la źon pa dan rā sa na'i drug pa khro bo dan 'byun po ste bdud las rgyal lo źes rgya dpe las don ma go bar bsgyur ba de śinu rnam pa gsal bar snan no || (3.130) gsum pa ni | don ñams 'di skabs 'ga' zig tu sems ranin du mi gnas pa ig gis brjod par byas pa na | der mtshon cin de'i ñams 'don pa la | smad pa skyon min te | gan ranin du 8 gnas pas smras par byed pa'i tshig la rgya mtsho 'di ni źes pa 'di lta bu dan se'u 'bru bcu la sod pa sñan nag mkhan su źig sbyor ste mi mkhas pa yan mi sbyor na mkhas pa lta ci smos; de'an Fol. 102a / S. 483 1 rtsa ba śinu ñams pa yin pas so || (3.131) don 'gal la['a]n gsum las mtshan ñid ni tshid bcad dam lhug pa 'ga' źig; 'chi med mdzod du | sup «dan)) tin 'i mtha' can 2 tshig | bya ba 'am byed can ldan pa nag | ces gsuns pa'i mtshan ñid 1 gam rab sbyar gźun lud sar gas bcins pa la sod pa la thog ma dan bar dan tha mar sna ma dan phyi ma dag phan 3 tshun 'joms sin 'gog pa ni | tshig dag nan 'gal ba'i don can ñid kyi rgyu mtshan gyis skyon du gyur pa ni don 'gal źes par brjod par bya'o || (3.132) dper brjod ni dgra rigs źes te | kye 4 rgyal po dgra rnams kyis rigs tshogs 'joms pa ste ñams par gyis cig de las dgra zla med pas snaod khur ram snaod 'dzin pa sa gźi 'di rgyal źin ran gi dban du gyur par mdzod cig | 'byun po semn kun la 5 rtse źin phan pa 'dod pa'i nan tshul can yin pa'i phyir ro || khyod la dgra ni su«'i nag») yan med do ces pa ste | 'dir snon la dgra gźom bya yod par bstan cin; phyi ma phyed kyis de bkags pa(s» 6 na nag 1 la yod pa'i don 'gal ba'o || rgyun la yod pa ni rgyun 'ga' źig ñid la blta bar bya'o || <3.133) dmid gsal ni smra ba po dan 'brel pa'i skabs gan la chad pa drag po'i sems 7 yod pas smras par byas pa la | de 'dra'i skabs de 'ga' źig yod pa na 'gal ba'i don brjod pa'i tshig kyan mon par 'dod cin skyon med do || chad pa ñe bar mtshon pa yin pas 8 na sems 'khrud pas 'gal bar smra ba'i rgyu gźan yod pas smras par byas pa la yan no || (3.134) de'i dper brjod pa; gźan gyi chun ma la sred pa bgrod par 'dod pa 'jien dan bstos dan 'gal brgya gñis 709
Page 728
ாதிறய்மன்ுழுல்னயாகிகிம்முழறற ஊயாமமம்வமரமர வமைமறாலி்பாுலமம்றற்பம S8T நிமழ்மம)மையபளவமனனு துழு ம் முழேோமிறவ மயுதழாத மறுமரிர்வழா்ாமனள்விிக பாுதமாிட பவிமலமாாஉ மெழிறம்மவமறு
ிரக்ட றுகதிமழமாம வகிழடை ולרם האטה נצל וחלוטולנסנורח לורת לוםצוה ונחונו האומומוולוו Fol. 103a / S. 485 மண்மறைமதாுைழை தானனவந்த்றப்பா! பமமப்யாயனவஙமிழுமற் FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ) முமதரிலைநிழிய்மறைம்பமயுமாயல மணனட மாிம் உ்! மலமபகு்்ட மராவவைலயழாதமமழட
Fol. 102b / S. 484 710
Page 729
Fol. 102b / S. 484 1 ba ni rigs pas tha sñad byed pas na 'phad par 'gyur ba [{{b} ]dag gi ga la rid te śinu mi rid źes pa soor brtad pas thob par snar brjod nas | de dan 'gal ba'i tshig chad pa'i gźan dban gis smra ba; pha rol 2 po'i chun ma de yi so'i sgrib byed te mchu g.yo ba 'am 'od 'bar ba dus nam źig bdag mthun bar 'gyuram ci | de 'dra'i bsod nams kyi ñi ma 'byun bar 'gyur ram źes pa ste | de 'dra'i sna phyi 'gal ba'an 3 chad pa la sod pa'i gnas skabs gsal bar byed pa la skyon ma yin no || (3.135) gsum pa don 1 pa la yan gsum las mtshan ñid ni galte snar brjod cin sbyar ba'i sgra dan don slar yan bsgrad śin sbyar ba de ni 4 don 1 pa zlos skyon du 'dod do źes sbyar ro || de'i khyadar (ni)) ci lta bu źe na | khyadar med par źes pa phyis pazlas pa de don gyi khyadar las mi ltos pa ste | galte khyadar la ltos na ni snar bśad pa'i skor 5 ba'i rgyan ltar don 1 skyon can ma yin no źes dgons pa'o || slar yan ci ltar źe na don brjod bya la snar rtod zin pa khyadar med par yan brjod pa dan | sgra brjod byed la'an de 'dra ba ste sgra yan yan brjod 6 kyań don zlos pa med na zuń ldan la sod pa la zlos skyon du mi 'gyur gyi | sgra 'dra ba la don yan tha dad med na zlos skyon du 'gyuro || <3.136) dper brjod pa'i bu mo rnams sred pa chad pas sred par byed pa ni 7 bu mo de'i lan bu'i 'oer can gyi chu 'dzin sprin 'di rnams te | sprin gyi bu mo la chad pa skyed do źes pa'i don to || 'dir sred pa dan sred byed gñis don 1 cin chu 'dzin dan glog ldan dan 8 sgra sgrod rnams sprin gyi min gi rnam grans yin pas zlos pa'o || (3.137) dmid gsal ni rjesu brtse ba dan khro ba dan no mtshar ba dan dga' ba la sod pa khyad par du 'phad pa smra ba po 'ga' źig galte brjod par Fol. 103a / S. 485 1 'dod cin skabsu byed par 'dod na yan yan brjod pa la'an skyon med do || de 'dra ba'i yul la bzlas te brjod pa 'di ni rgyan du rid pa yin te | sñan nag mdzes par byed pa'i phyiro | de skad du'an! no mtshar ba dan rtsod pa dan || khro dan źum dan nes gzun dan || dad dan dga' ba rnams la ni || tshig 1 lan 2 brjod par bya || źes brgyad ston 'grel chen du dranso || <3.138) de dper brjod na 'dod pa 3 skabs min par rgyuen med par 'khon cin dgrar gyur pas || bued mchog de bcom par gyur || esod te | 'di ni rjesu rtse ba la yan yan brjod pa'o || 3.139) 4 pa the tshom can la sna ma ltar gsum las; dan po ni 4 the tshom gyi don du de 'dra sbyar na skyon med kyan nes par rtod pa'i don du sbyar ba'i tshig rnams kyis galte the tshom nes pa'i bzlog zla don gñisu dgos pa'i blo bskyed na de 'dra de ni the tshom can źes pa'i sñan nag gi skyon du 5 bśad do || (3.140) dper brjod ni kye re 'dod yid kyi śin rta'i dga' ba mdza' bo blta ba'am gsal bar byed pa'i ro bcud la chad pas mig g.yo zin rig rig por gyur pa'i grod mo źes tshid bcad phyed bod pa'o || rgyan nam 6 thag ñe ba na 'dug pa'i khyod kyi ma ma 'dis; khyod kyi ran dban gi spyod pa 'di 'dra blta bar bzod cin nus pa ma yin no || ces pa ste; 'dir dga' ba ces pa'i skad dod pri ya źes pa yid kyi 'dod pa 7 dan mdza' bo la'an 'jug pas the tshom skyed cin; ā rāt ces pa yan rgyan rin ba dan thag ñe ba la 'jug pas dan; 'dis źes pa'an a das las bsgrubs pas mnon gyur dan lkog gyur la'an 'jug pas 8 na the tshom du 'gyur te | ma ma 'di rin ba na yod pa yin na lkog tu gyur pa'i phyir khyod kyi mig de 'dra ba blta mi nus la; ñe ba na yod na'an mi nus te 'di 'dra ba mthon nas śinu khro bar 'gyur brgya gsum̧ 711
Page 730
712
Fol. 103b / S. 486 ரவிழனபவனி ன்னதிிறமிிபபரிரபனற்ளினயம்ன்னி மரயாளா (ிளருயூிர
கையினன்லரயாதகிழ் 486 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 104a / S. 487 ஸர்யனிளனம்ப்யழுஎ்ரலஸ்வன மயமயலுகும் 487
הפונח ב נשת וח וח נכםי
வகன்பையர்ளஎபன்பிரஙனி
Page 731
Fol. 103b / S. 486 1 ba'i phyir ro || źes pa'i tshul gyis the tshom du 'gyuro || (3.141) dmid gsal ni the tshom can gyi tshig 'di 'dra ba nes pa'i don du sbyar na skyon yin yan galte the tshom gyi ched du skabs 'ga' źig tu sbyar na; de'i 2 tshe the tshom can 'di ni rgyan kho nar 'gyur gyi de 'dra'i the tshom can de la skyon med; de dper brjod na; 'di lta ste | (3.142) ma smad pa 'dod par bya ba'i bud med mdzes ma de ni lus med 'dod pa lase skyes pa'i 3 'ji pas źes bsgyur yan gdun bas gzir ste zil gyis mnan cin rtsub po'i dus 'chi ba ñid kyis gzun ba 'am zos pa kham du byas pa mthon bas da mdza' bo khyod la dmid pa'i re ba 'dod pas ci ste dgos pa 4 med ces par the tshom bskyed par byed cin; yan lus min pa phyi rol gyi 'byun ba las skyes pa tsha ba'i gdun bas gzir cin rtsub pa'i dus sos ka ñid kyi bued de gzun bar mthon źes pa'i the tshom gyi go skabs 5 kyań yod pas sbyar ba'i rgyan du 'gyuro || (3.143) de 'chad pa bdag dan bral ba las 'dod pas gzir ba 'am śinu tsha bas gduns pa 2 las ci źig yin źes the tshom bskyed pa'i tshig rtsed 'jo ku re kyal kas skyes pa 6 lan tsho can 'khrud pa brtan pa dan bral bar bya ba'i phyed du pho ña mo 'ga' źig gis smras so źes pa'o || (3.144) Ina pa la'an gsum las dan po ni | don gñis sam man po snar bkod pa dan phyis brjod pa dag rim 7 pa bźin 'brel pa rnams mdor bstan snar bkod pa'i rim pa'i rjesu mthun par rjes su bstan pa phyi mar bkod pa rnams galte ma byas śin sna ma bźin du khyadar la ltos pa'an med na | de ni rims pa ñams 8 par mňon par brjod pa de skad ces bya ba'i skyon du snon gyi sloon rnams kyis bśad do || (3.145) gñis pa ni dper brjod na 'gro ba 'jien rnams kyi gnas pa rgyun 'jug pa dan sprul pa skye ba dan; sdud pa 'jig pa Fol. 104a / S. 487 1 rnams kyi rgyu ste byed pa po ma skyes śin ma byas la rtag pa bde 'byun dban phyug chen po dan sred med bu 'am mi rnams kyi bgrod byed khyab 'jug dan; chu skyes padma'i skye gnas can tshans pa rnams 2 kyis khyod la bsruńs śig ces pa'o || 'dir 'gro ba'i gnas sa'i rgyu khyab 'jug dan skye ba'i rgyu tshańs pa dan sdud pa'i rgyu bde 'byun no źes lun du bśad pa'i phyir snar bstan dan phyis bstan pa 3 po rim pa «'khrugs pas rim pa)) 3 ñams pa'o || (3.146) gsum pa ni galte rims pa dkrud na don dag gi 'brel pa nes par śes par 'gyur źin; de'i rgyur gyur pa'i rims pa ñams pa byas na de'i tshe rims pa 'das kyan skyon min par mkhas pa 4 sñan nag mkhan rnams smra'o || de dper brjod na (3.147) gñen gton źin 'bral ba dan lus gton ba 'chi ba dan ran gi «[sa]'i» yul gton ba źes pa'i bsdul 3 po la | gton ba dan po dan tha ma dag ñoons pa'o rgyal riń 5 ste ji srid 'tsho ba'i bar du rjes su 'jug pa'i phyiro || bar pa lus gton ba ni skad 1 tsam gduń ba skye ste | lus med na rgyun med pa'i phyiro || 'dir gñen dan yul gton ba dag ñoons pa rin ba dan 6 'brel źin; lus gton ba skig gduń ba dan 'brel bas; de nes par śes pa'i rgyur 'bad pas na skyon med pa'o || (3.148) drug pa sgra ñams pa la gsum; mtshan ñid; dper brjod; mi mkhas 7 pa skyon du mthon ba'i skyon med do || dan po ni tshigi sbyor ba gan źig mtshon cha dper brjod dan mtshan ñid sgra rjesu bstan pa las byun ba'i nes pa dag gi lam ma mtshon ste sgra'i bstos dan 'gal ba mchog yid ches pa'i gnas min pa rnams kyi 'dod pa 'am, mchog rnams kyis mi 'dod pa ni sgra ñams źes bya ba'i skyon yin te de las bzlog pa mchog rnams kyi bźed pa ni skyon ma yin no || brgya bźi 713
Page 732
714
Fol. 104b / S. 488 ouunyrgaueioyaunauyujafuuor oothi 488 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
ஸ்யாாராரவமிழலயுதமினயலு்கயணபுரா Fol. 105a / S. 489 அபயளனயபபரளயலனுழகையவணயு்பு 489
எரயனயா ரபபுவனறுியற்குமயறா மமுளதையரிகனா இயணார்ரதா
Page 733
Fol. 104b / S. 488 1 (3.149) gñis pa ni sa gźi źes pa la sod pa ste | 'di'i led par sbyar ba'i skad la; skye rags can źes pa'i skad dod śa kra ri źes pa nī'i rkyen gyi mtha' can yin pas na | tsan tra pa'i mdor nī dan ūn dan 2 rit las źes pas kap 'i rkyen 'byun dgos pa la 'dir ma byas pa dan; rgyal chen źes pa'i skad dod ma hā r[ā] dzan źes pa ni khyadar gyi tshig sdud dam las 'dzin pa'i tshig sdud yin pas na | tsan tra 3 pa'i mdor tshig sdud kyi mtha'o źes spyir btan nas sa khi dan a har dan ra dzan rnams kyi țatsa'o || žes gsuns pa'i țatsa'i rkyen dgos pa la de 'dir med pa dan; khyod kyi źes rnam dbye drug pa 'thob 4 pa la khyod la źes rnam dbye 4 par byas pa dań; dpuń pa rnams kyi źes gsum pa'i man tshig tu 'thob pa la | dpuń pa źes dan por byas pa dan; bsruńs źes pa tina'i tshig mtha' can gyis 5 byins la bdag ñid kyi tshig tu byas pa rnams sgra ñams yin te | led par sbyar ba'i skad la rnam pa gsal źin bod skad la yan rnam dbye 'chol pa de dag rnam pa gsal bar yod do || 'o na 'dir 6 rjesu 'khrid pa la sod pa'i sgra'i ñams yod pas na mtha' 1 tu skyon can ma yino || źe na ces pa'i dper brjod de lta bu de la rjes khrid la sod pa śes 'dod de brjod par 'dod pa med pas na | sgra ñams 7 kyi skyon can gyi tshig 'di la rjes khrid la sod pa'i ñams yod pa min no || (3.150) gsum pa ni lho yi ri bo ma la ya las btud pa 'ons pa'i rlun gis tsū ta sa ha kā ra'i rkan pas mthun ba śin sdoń 8 gi yal 'dab rol cin sgeg par bskyod cin g.yo ba'i myu gu mdzes pa can du byed do || de lta bu 'di la ri las źes lna par mi rigs kyi; bdun pa 'am 2 par rid so lo || (3.151) de 'dra de skyon med par Fol. 105a / S. 489 1 மு || ston pa ces pa de lta bu la sod pa ni sgra'i mtshan ñid ston pa'i bstos kyi bdag ñid chen po nus pa rnam pa 'di lta bu yan sdud pa lta ba la g.yel zin sñoms las su byed pa'i sems 2 dan ldan ba'i gan zag la sgra ñams pa 'dra par snan te | tshad ma rnam 'grel du bstan bcos rmons pa bzlog byed yin || źes gsuns pa ltar bstos kyi nus pa mthon ba la 'di 'dra'i 3 'khrul pa mi srid pas so || de lta mod kyi de 'dra de ni bskal pa bzań po led pa ñid nam yan gtoń ba ma yin no || {3.152) bdun pa nal so ñams pa la bźi; don dňos; skyon gyi sbyor ba; de skyon 4 med du sgrub pa; 'on kyan sbyor ba mi bde ba span ba'o || dan po ni | tshig tha sñad kyi gtsug lag la grad pa rnams la nes pa drug pa dan 4 pa la sod pa la yod par de'i bstos su rnam bźag 5 byas pa'i gnas pa sdod gan yin pa'i tshigi gcod mtshams sdeb sbyor gyi bstos su grad pa de źes mtshan ñid rdzas su brjod pa ste | gcod mtshams sam nal sor mkhas pa rnams kyis rig cin śes so 6 źes mtshon cha sgrub pa'o || de ñams pa 'phren ba 'dzin pa la bdun bdun la sdod med pa lta bu ni gcod mtshams sam nal so ñams pa'i skyon yin te | ñan pa na dga' minam yid 'byun 7 ba bskyed par byed pa'o || de dper brjod na (3.153) bued rnams kyi źes pa ste || yan dag brjod pa'i cho ga ni || glu la sod pa'i rtsed 'jo'o || ro ni sgyed pa dan dpa' ba la sod pa rnams te | 3de rnams ñams pa med pa ni ran ran gi bstos ji lta ba bźin sbyar ba'o || 'dir źes pa skabs la 'am tshig sbyar ba la'o || ñi ma'i rid ni bu ram śin pa'i rid su byun pa'o || 'dir ni sdeb sbyor brgya lṅa 715
Page 734
Fol. 105b / S. 490 716
490
למוח (ממ (חור Fol. 106a / S. 491 5 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKA)
Page 735
Fol. 105b / S. 490 1 rien 'byun gnasu; ma wa na su ra ra wa rnams 'tsho dus 'jien rnams kyi dal 'gro can źes gsuns pa ltar | 4 pa dan de nas drug pa dan de nas 3 pa la nal so dgos pa la | 'dir bźi pa gī źes pa ni yań dag par brjod pa'i skad dod sam gī ti źes pa'i min ni dkyil yin pas nal so mi run ba dan; de nas drug pa la a źes pa ni ñi ma'i skad dod ā di tya źes pa'i min gi dbus yin pas 3 nal so mi ruń ba dan; de nas gsum pa bam źes pa ni rigs kyi skad dod bam śa źes pa min gi dkyil yin pas nal so mi run ba'i phyir nal so ñams pa ste | nal so ba la ni rdzod pa'i tshigi mtha' 4 dgos pas so || des na ces pa brjod ma thag pa de lta bu la sod pa ni skyon yino || 2 pa ni bya ba sde gsum dan 'brel ba'i ran ran gi sgrub bya dan de las bzlog pa bya ba min pa ma tshan ba 'am 5 bral ba med pa la de rtod par byed pa'i lun gis bltas nas jitar 'os par sgrub cin; ran gi dban du gyur pa'i sa gźi 'dzin de bsrun bar byed do || ces pa de lta bu'i sbyor ba yan mkhas mchog 6 rnaņs la yod do || 'dir 4 pa yā ni źes pa bya min rnam pa źes pa'i skad dod yā yig la bcad pa dan; lyā ni źes pa'i lyā la nal so ba la skyon med do źes 'chad te | brjod 'dod tsam du bas so || 7 (3.154) gsum pa ni 'o na tshigi gcod mtshams sdod nes pa nal so yin mod | 'dir tshigi phyod 1 min dan rnam dbye'i bar du bcad pas na ci ltar nal so ñams pa [m]a yin źe na | jitar pa yaḥ źes pa la rnam dbye 8 dan po'i cigi tshig si phyis pa'i sa .. yaḥ źes pa lta bu la | tshigi mtha' rnam dbye si sod phyis pa na'an; phyis pa'i lhag ma gnas pa de tshig ñid du brda sprod pa po rnams kyis nes par byas pa de 4n Fol. 106a / S. 491 1 du mtshams sbyor yan du bsgyur ba la sod pa'i mtha' spans pa'i lhag ma ranin min la sod pa'i cha rnams tshig kho na'o źes mkhas pa rnams kyis brjod pa yino || des na; bya 2 min rnams źes pa'i yā min gi cha dan ņi rnam dbye'i bar du bcad kyan gcod mtshams ñams pa med do źes ston pa'o || (3.155) bźi pa ni galte yan mtshams sbyor gyi mtha' tshig yin pa de lta na yan de 'dra 3 rna bar rtsub cin ñan pa yid 'byun bar byed pa ni sñan nag mkhan rnams mi sbyor bas na de 'dra span bar bya'o || de dper brjod na brjod par 'dod pa'i rgyal po de'i rgyan can dpun rnams ni tog rgyan sgren bas chu 'dzin 4 sprin bskul ciń 'phas pa'o źes pa 'di yin te | 'dir togi skad dod ke tu źes pa yin cin; rkan pa'i mtha' yi ge brgyad pa ke źes pa bdun pa'i tshig mtha' yin pas nal so ma ñams kyan mi sñan 5 pas spań bar bya ba yino || (3.156) brgyad pa sdeb sbyor ñams pa'i mtshan ñid ni | sñan nag gan du tshid bcad la sdebs sbyor gyi bstan bcos su nes par byas pa'i yi ge'i grans las chad pa ñun ba dan lhag pa 6 man ba dag dan lci ba dbyans rin ba dan thun ba'an gsal byed dbyans med pa pha rol na yod pa 'am rkan pa'i mtha' phal che ba dan; yan ba de 'dra min pa'i yi ge ste de dag sdeb sbyor gyi rim pa la(s) 7 'byuń ba ji lta ba bźin mi gnas pa de ni sdebs sbyor ñams pa źes bya ba ste | skyon 'di ni sñan nag gi lus ñams pas śinu dmad pa yino || <3.157) de 4 rim pa bźin 'chad de | zla ba'i 8 'oer bsil ba źes pa ni rjesu bsnad pa'i tshid bcad yi ge brgyad par dgos pa la | led sbyar gyi skad la yi ge bdun las med pa yi ge ñuns pa ñid yin no || sa hā kā ra'i lo 'dab gsar pa brgya drug 717
Page 736
மமலழுமர்பமப 493 יק ישוום ושמווח ונה הלטותאוה תן יביתה נשוונחו מווחלותהטוניתחטהחיהתטיחוחנוה שונאוח נחום(חותוע)
Fol. 107a / S. 493 שטנהו וח ונחח ננפידו FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚIKA) 718
Fol. 106b / S. 492
Page 737
Fol. 106b / S. 492 1 rnams || źes pa ni rjesu bsnad pa'i rkan pa 1 la yi ge dgu byas pas na yi ge lhag pa yino || (3.158) 'dod pa'i lhas mda' Ina po rnon po rnams ri dad mig can mdzes ma rnams la 'phans | źes pa ni ñe 2 dbań rdo rje la yi ge dan po yan ba dgos pa la lji ba byas pas lji ba ji bźin min pa'o || mdzes pa'i mig can gyi bued bzan mo rnams la myos byed 'dod lha ñid kyi mda' lhun te 'dod pa'i dban du gyur to | 3 źes pa ni dban po rdo rje'i yi ge dan po lji ba dgos pa la 'di'i led sbyar gyi skad la yań bar byas pa na yan ba ji lta ba bźin min pa ste | sdebs sbyor gyi bstos su bśad pa dan 'gal bas so || <3.159) 4 dgu pa mtshams sbyor ñams pa la gsum | mtshan ñid; dper brjod; śad kyis chod na ma sbyar yan skyon med pa'o || dan po ni bsdus pa mtshams sbyar ba «brjod par) mi 'dod kyi soo ba rnam pa gsal ba brjod par 5 bya'o || źes pa'i bsam pas | tshig 1 pa 'am tha dad pa rnams la mtshams sbyor thob kyan de med pa gan yin pa e ay ru bsgyur ba'i ya phyis pa la sod pa rgyu mtshan med pa lta bu de ni mtshams 6 sbyor bral ba źes bya ba'i skyon du bstan no || mtshams sbyor ni brda sprod pa'i gźun du 'byun ba'i nes pas yi ge phan tshun phrad pa na rnam 'gyur 'byun ba yin la | de'i nes pa las 'gons 7 na skyon 'di yino || de ltar bśad ma thag pa'i skyon bźi po 'di ni phal cher led par sbyar ba'i skad kyi sbyor ba la 'byun la | gźun la yan sgra ñams su bgran bar 'byun no || <3.160) 2 pa ni 8 namkha' la rlun dal bu rgyu ba dan; des yid 'phrog pa'i sgo nas bdag gi yid la yan rgyu ba yis' 'gram pa la tsha bas gduns pa las byun ba'i rnul gyi chu rgyas pas sel bar byed do || 'dir Fol. 107a / S. 493 1 rgyu ba'i skad dod tsa ra ta ces pa dan; am ga nā źes pa la tā'i ā dan; am gi a dag la; tsan dra par aka'i ak la rin po'o žes pa dan ka lā pa ru mtshus pa 'dra 2 ba'i yi ge la rin por 'gyur te phyi ma'an dbyi'o źes 'byun ba'i; a yig gñis rin po 1 tu la byas pas mtshams sbyor ñams pa'o || (3.161) gsum pa ni tshid bcad brjod ma thag pa de'i phyi ma phyed 'dir sna ma 3 phyed du byas te | phyi ma phyed kyi mgor mtshan mo 'di la źes pa'i skad dod | ā su ra tr șu ces pa brjod pa na | sam skr ta'i tshid bcad la sna ma phyed la śad 1 dan tshid bcad rans po rdzod pa na śad 2 4 'byun ba; 'di'i phyed kyi 'jugi e dan; phyi ma'i a dag la mtshams sbyor ma byas pa 'di 'dra ba ni mkhas rnams kyi ñams pa skyon can du rig par mi byed de | de 'dra ni skyon med pa'o ces pa'i don to || 5 (3.162) bcu pa 'gal ba'i skyon la gsum | 'gal ba drug gi mtshan ñid | mtshan ñid can de'i sbyor ba | skabs 'gar 'gal yan skyon med pa'o || dan po ni ma la ya la sod pa ri dan ka liń ka la 6 sod pa nad dan yul 'khor lho phyod kyi rgyud la sod pa yul yin te | sod pas chu bo dan 'byun khuns la sod pa bsdu'o || ñin mo dan mtshan mo dan dus drug dbyar dan ston dan dgun dan dgun smad dan 7 dpyid dan sos ka ces pa rnams dus yin la | 'dod pa yul la loyod pa khyadar ba dan nor ñe bar 'kho ba snaod pa la brten pa'i gar ñams dan 'gyur ba dan tshul dan lus 'gyur snaod pa dan glu mgrin pa dan rgyud 8 las byun ba'i dbyans dag dan rol cha ran ran gi bstan bcos su byun ba rgyu rtsal gyi rig pa ste | (3.163) 'byuń źin skyes pa rgyu pa semn mi rgyu ba brtan pa bem po rnams kyi 'jug pa gnas lud ji lta ba ni 'jien brgya bdun 719
Page 738
פוםוולורחנטח בפםנופווכ וייינחו לוופוומהפונחנווידדבה
NUDJHD வலலமபனனாமமமழானத்லாுமன்வவிழாரமலம
ע(ועפו נח וסעור Fol. 108a / S. 495 மழதமைவங்ுவாபற்ம மசமைமட வவிதம்மிழயவளழடமகய் FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚIKĀ) אמומונדוםטנחמוה נמפונםווחוזם וחוקה ותונחיילושדם וםם ומ וספמוטוחצו)1) צושומח הל נ)הועופולת 494
யாமாமெரலகிழுழ் N மவைதிழ் மிமாயிெட நதிம்்ீ வயனனனிபியபுபளர் தொதிள்ரா அிவிளைய்ளர் Fol. 107b / S. 494 720
Page 739
Fol. 107b / S. 494 1 gyi min can yin no || rid pa ni gtan tshid rig pa rtog ge'i bstos kyi bdag ñid do || thos pa rig byed dan bcas pa'i yid ches pa'i gnas kyis gsuns pa mtshan yan dag par brjod pa'i rgya che 'grel du lun ni yid ches tshig yin te || ñes pa zad pa rdzun gyi tshig | smra bar mi 'gyur rgyu med phyir || ñes zad lun du śes par bya || źes gsus pa'i tshul can ni | lun 3 ñid yin te | (3.164) yul dan dus la sod pa lun gi bar de dan de rnams la | sñan nag sbyor ba'i mkhan po bag med pa dran pa ñams pa las jitar grad śin grub pa bźin min par de dan de'i gnas lud dan 'gal 4 bar galte źud na; 'di ni yul la sod pa drug dań 'gal ba źes brjod par bya'o || (3.165) 2 pa la drug yod pa'i dan po la yan ga bur gyi sdon po la reg ces pa ni ri'i gnas lud dan 'gal ba ste 5 ri bo ma la ya na ga bur gyi śin med pas so || ka lin ka ni na kyi bye brag yin źin; de na yod pa'i glan po che rnams bha tra źes pa'i rid yin gyi ri dad kyi rigs ma yin pa la | der brjod 6 pa ni nad kyi gnas lud ji lta ba bźin ma yin pa brjod pa'o || de bźin du rje btsun spyan ras gzid dban gi bstod pa brgya par! pad skyes ral pa'i nad ñal 'jien dban phyug źabs sen 7 sene des khyed bsruńs || źes dań skyes rabsu | nad phud sen ges bsrun ba'i ri dad bźin || źes gsuns pa ltar sene nad na gnas pa la; gas la yod par 'chad pa yan ri dan 'galo || 8 (3.166) lho phyod gtso la'i yul 'khor gyi chu klun kā we ri źes bya ba'i nogs na a ga ru gtan med pa la | de'i sa gźi a ga ru nag pos kha dog sno'o źes pa ni ljons dan chu klun gi gnas lud Fol. 108a / S. 495 1 dan 'gal ba'o || don bsdu ba źes pa de ltar ces sod so || (3.167) 'gal ba gñis pa'i dper brjod la padma can źes pa rkan pa gñis ni ñin mtshan gyi gnas lud dan 'gal ba'o || 2 dpyid ni śiń ni tsu la rgyas | źes pa la sod pa rkan pa drug ni dus drug soo'i gnas lud dań 'gal ba ste | (3.168) dgun smad śinu grań bas na bsil ba'i rdzas tsdan mi 'kho ba'o || <3.169) źes pa ces pa rkan pa 2 don 3 bsdu ba'o || 'gal ba gsum pa la rgyu rtsal źes pa'i rkan pa 2 kyis bśad par dam bcas te | de dper brjod na | (3.170) dpa' ba sgyeg pa'i 'gyur ba ni || brtan pa khro dan ya mtshan dag | ces pa; dpa' 4 ba dan sgyeg pa'i ñams 2 po'i 'gyur ba de dag gi rgyur gyur pa'i yid kyi gnas skabs kyi khyadar ni rim pas khro ba dan ya mtshan nam no mtshar ñams ji srid yod pa'i bar du gnas pas brtan pa 'am gnas can źes 5 pa dag yin no źes pa ni | snar bśad zin pa ltar dpa' ba dan sgyeg pa dag gi 'gyur ba spro ba dan dga' ba dag yin gyi | khro ba dan ya mtshan dag ma yin la | de dag ni drag po dan rmad byun 6 gi ñams dag gi 'gyur ba yin pas na | rgyu rtsal dan 'gal lo || yan dbyans bdun ni 'dres pa dan khyu mchog dan gāndha ra dan sa 'dzin pa dan drug las skyes dan bar ma dan blo gsal dan lna 7 pa rnams te bdun ka rdzod pa tshan ba źig tha dad pa'i lam dri za las byun ba'i lam du 'jugo ces pa yan ste | dbyans gan yan run bas dman pa yan tha dad pa'i lam ñid du gnas pas so || (3.171) rgyu rtsal 8 dan 'gal ba bsgre ba ni 'di ltar brjod pa'i rim pas rgyu rtsal rol mo'i mtshan ñid la sod pa drug bcu rtsa 4 sloon tshurims bskyans la sod pas lun phran tshad kyi 'grel pa la sod par min tsam gsuns brgya brgyad 721
Page 740
FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚIKĀ) 722
עמונח ום ופנה ננח ושורח ופצוי
Fol. 108b / S. 496 Fol. 109a / S. 497 9
Page 741
Fol. 108b / S. 496 1 pa dań 'gal ba ran ran gi rnam bźag las 'das pa rnams led par rtod par bya'o || de rnams gan las śes par gyur źe na | rgyu rtsal yonsu bcad pa sloon de ñid kyis le'u 4 pa mdzad pa yod ces grad 2 te | de la'am yan na rgyu rtsal rnams kyis yonsu bcad pa goms par gyur pa la | rgyu rtsal drug bcu rtsa 4 de'i ranin don gyi de kho na ñid gsal bar 'gyuro || (3.172) 'gal ba 4 pa la g.yo ba'i 3 'jien gyi gnas lud dan 'gal ba ni glan po che la ral pa gtan med pa la de g.yo'o źes pa dan; rta la rwa med pa la de rno źes pa dag yin la | de bźin du sen ge la g.yu ral yod do 4 źes pa'ań ste | 'dul ba rgya cher 'grel du sen ge'i skra ser skyar gsuns pas so || e ra ņa da źes bya ba'i śin gi bye brag 'ga' źig sñin po med pa la de lji'o źes pa dan; sen ldan gyi 5 śiń (ljon pa)) sñin po śinu ljid pa la de med do źes pa ni brtan pa'i gnas lud ji lta ba bźin ma yin pa brjod pa'o || <3.173) ces pa źes pa'i rkan pa gñis ni don bsdud pa ste | de 'dra mkhas mi mkhas kun 6 gyis smad pas na sems ranin du gnas pa rnams sbyor ba ma yin no || 'gal ba Ina pa la mdor bstan du rid pa zes bya bar brjod pa gtan tshid kyi rig pas gtan la phab pa dan 'gal ba bstan cin dper brjod par bya'o || źes bśad par dam bca'o || (3.174) bde bar gśed pa deined pa rgyu dan rkyen rnams 'dus nas byas pa dnos po rnams 'jig cin mi rtag pa skig yin no || źes bden par gsuns pa 8 ñid do źes gsuńs nas | de lta na yan bya tsa ko ra'i mig can mdzes ma de bdag gi sñin la yun rin po nas brtsams nas da dun gi bar du'an gnas so || galte 'dus byas rnams 'jig na Fol. 109a / S. 497 1 9 'di jitar 'thad | 'di ni sargyas pa'i rig pa dan 'gal ba'o || (3.175) dran sron ser skya'i slob ma grans can pa rnams kyis dnos por na yod pa ma yin pa skye ba la | gnas pa snar 2 yod kho na 'byun bar brjod mod | mi bden no || ci'i phyir źe na | gań gi phyir dňos po rnams «sńar» med pa ñid skye źin 'byun bar bdag cag gis mthon ba'i phyiro || źes pa 'di yan grańs can pa'i 3 'dod pas doso rnams yod pa kho na ci źig ltar gsal bar 'gyur ba tsam du 'dod pas na grans can pa'i rig pa dan 'gal ba'o || yan dag par na rig pa dan 'gal ba med do || (3.176) rig pa źes pa 4 don bsdud pa ste | kun du ste brjod pa de las gźan du yan blta bar bya rtod par bya'o || 'gal ba drug pa'an de nas lun chos kyi bstos dan bcas pa'i rig byed dan 'gal ba'i źes bśad par dam 5 bcas nas dper brjod pa ni | (3.177) rig byed du | gan me bźag pa bu skyes pa rnams bai śwā na ri la mchod sbyin sgrub par byed do || źes 'byun ba la | me (ni)) bźag cin rig byed las byun ba'i cho ga 6 yis 'dus byas pa ma yin yan źes pa te yan gi sgra ni mi rig«s» pa gsal bar byed pa'o || de lta na'an bu skyes par gyur pa'i bram ze ran gi nes pa'i spyod pa ma ñams pas brgyan cin mdzes par 7 byas pa 'di rnams bai śwā na rī źes bya ba me'i min ste de la mchod sbyin byed do || ces pa rig byed de dan 'gal ba'o || (3.178) dper brjod gñis pa ni brjod par 'dod pa'i skyes bu 'di ni rig byed las 8 "'byun ba'i cho ga 'dus bya ba'i khyadar ma byas kyan bla ma'i skabs las srid bsrun la sod pa'i rig byed bklagso || de ñid zla bo'i dnos po'i dpe 'am don gźan bkod pa'i rgyan gyis sgrub pa ni ranin brgya dgu 723
Page 742
Fol. 109b / S. 498 724
498 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ)
Fol. 110a / S. 499 499 மவ்சயிர்யரி்திய் கியுர்ம் நுார்மனபதிஜவழரய. Suzh,.
Page 743
Fol. 109b / S. 498 1 gyis te phral du bcos pa ma yin par dag pa'i śel dan nor bu ni 'dued pa gźan dag pa phul du byun ba sgrub par byed pa la ltos pa med ces pa'an lun dan 'gal ba ste rig byed du cho ga byas te rig 2 byed rnams bklag par bya'o źes 'byuń bas so || (3.179) 3 pa skabs 'gar 'gal yan skyon med pa la don bstan pa dan; dpe brjod pa gñis las dan po ni yul la sod pa dan 'gal ba drug po 'ga' 3 źig tsam ma yin gyi mtha' dag po 'di la yan dus thamd du ma yin gyi res 'ga' ste de lta bus sñan nag mdzes par byed pa'i dus su | sñan nag sbyor ba'i mkhan po de 'dra'i yul la mkhas pa'i 4 rgyu mtshan gyis skyon du bgran ba las bzlas te skyon btan nas yotan lam led pa'i ranin 'dzin par byed do || <3.180) gñis pa la drug ste | brjod par 'dod pa'i rgyal po de'i bsod nams kyi mthu mi'i las 'das pa 5 yis rgyal po de'i skyed mos tshal ni lha rnams kyi śin ljon pa dpag bsam gyi śin yal 'dab ñid gos su bkod cin de snum pa dan ldan pa'i gnasu gyur te | bsod nams kyi mthu bsam gyis mi khyab pa'i phyiro || 'di ni mi'i 'jien du lha'i sin byun bar ston pas yul dan 'gal ba yin mod | bsod nams khyadar du 'phad par ston pas na skyon med pa'o || 'dir sloon dpa' bos; de nas de'i bsod nams stobs 7 kyis der || 'dam rdzab med par 'dam las skyes pa byun || źes pa'an .. 'di dan tshul mthun par 'chad do || (3.181) rgyal po rnams kyi 'jig pa 'chi ba gsal bar byed pa'i ltas nan du | śin ka dam pa'i metogi 8 rdul dan 'grod pa'i śin 'dab ma bdun pa las 'khruns pa'i metog bskyod par byed cin rlun drag po rtsub {{ .. }} «rgyu)) bar 'gyuro || 'di ni ka dam pa'i metog dbyar 'byun źin 'dab ma bdun pa'i metog stoen ka 'byun ba la de 2 Fol. 110a / S. 499 1 lhig par ston pas na dus dan 'gal ba yin mod | Itas nan par ston pas na skyon med pa'o || (3.182) khyod 'do li sinu bskyon cin bskul bas skrag cin 'jid pa'i bued kyi skye bo'i khas brjod 2 pa'i glu myur ba dan bar ma la sod pa'i stabs mi mñam pa ran ran gi mtshan ñid «dan)) mi ldan pas kyan 'dod ldan 'dod pas ches gzir ba rnams kyi chad pa 'phel bar byed do || 'di ni glu stabs mi mñam pas chad pa 3 'phel bar mi rid pas rgyu rtsal dan 'gal mod | ches chad pa gsal bar byed pa la skyon med de | 'dod ldan rnams ci yis kyan chad pa skyed par byed do ces ston pa'o || (3.183) de bźinu zla ba'i 'oer las byun ba'i 4 śinu bsil ba'an bsreg bya 'dzin pa med | 'dod pa dan ldan pa ran gi bued dga' ma dań bral ba'i ñoons 'o rgyal gyis gźir bas 'khrud pa 'di yis rtsi bar byed cin brjod par 'dod do || 'di yan śinu bsil ba de me 5 ru brjod pas 'jien dan 'gal yan sna ma ltar skyon med pa'o || (3.184) gźan lud yin yań źes pa la sod pa gsal ba'i gzya la ltos pas sam; rjes dpag tshad mas rtod par byas pas so || gźan lud min 6 pa ni gsal ba mchog dam pa'i noo yin pas sam mnonum gyi yul yin pas so || de bźin du cha ldan yin pa ni sa la sod pa ji sñed pa'i gzud yin pas so || cha bcas min pa ni dam pa'i bdid kyi noo 7 yin pas so || tshans pa'i gzud rtag pa 1 pu yin yan yonsu gyur pa snaod yod pa'i phyir 1 pu min pa yan ste | de ltu snaod gzya can kunyi ranin tshans pa khyed la phyalo || 'di ni phan tshun 'gal 8 yan | tshans pa dam pa'i gzud snaod gsal bar byed pas na skyon med pa'o || <3.185) skya bsen bu Ina g.yul nor brtan1 ([pho'i] źes bya ba'i lha'i bu)) pa dan lhar bcas4 dan || 'jid sde2 (rlun lha'i bu)) dan srid sgrub 5 (brgya byin gyi bu) dan rigs med!" (lha bcas dan 'di gñis tha skar gyi bu)) rnams kyi chun ma thuon ba rgyal brgya bcu tham̧ pa 725
Page 744
மு)ரிமகிம்ப அஜ்மரியி்சின் Iாலமல்மறி மரழ மதபமாரிலி மழடவமளிமழறிவையய்ட மரழுலற ம்ல மலாலுவர்வதழமம மழலுவலவ மல ரவரிரவரமரியிலிவழர மிரதமலூண பமலிவவலம்ம்மர்ழு! Nமமைதாமம்பிலமன்வல் ழஜலர்பழு பாதாமத்மறுநிதாாதமவழ்டுபவனம் புபரளன் மதினாமவணழயள னயழ்மா
Fol. 111a / S. 501 = மமுழுழைமமரிழறமைபைவ்ம்தி் 009 மமய்றப்மாுமவம்மப்மாழங் வாவஅுமமாதம்ம் ழிறம்ம் பரமரிமாாவவாமில்பல் FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚĪKĀ) ந்்றுழ வாலமநதட மாும்மெறும்மெமை
லபாபை ற்ட உ்மலவநத்னியனபைமமறற்ுமை!
ுமறம அர்திறநிகுவல்டி Fol. 110b / S. 500 726
Page 745
Fol. 110b / S. 500 1 po lňa len gyi bu mo drau pa dī źes bya ba yin no || 'o na skyes bu rnams kyis bued 'khrad 'khrud can chol par 'gyuro źe na | dag pa'am dam pa bdag po'i brtul źud ma rnams kyi mchog tu 'gyuro || de 'dra mi 2 'thad de skyes pa du ma dan 'grod so źe na | de ltar yin yan dag par 'gyur ba de 'dra ba lha'i sgrub byed dam lhas bskos sam lha'i mthu ste | lha'i mthu ni sus kyan bsam par mi nus so || 'di ni khyad par du 3 'phad pa'i bstod par, skya sen bu ni brjod byas na || bsod nams 'gyur źes soor smra || gan źig bgrod min bgrod byed pa || de rnams khyod kyi bstan la smad || ces gsuns pa ltar lun dan 'gal mod ; 4 lha'i mthu gsal bar byed pas na skyon med do || <3.186) 3 pa sñan nag gi mtshan ñid spyi'i don bsdu ba ni | sñan nag rnams kyi sgra dan don gyi lus dan; de dag gi rgyan sgra'i rgyan dan don gyi rgyan bkra ba rnam pa snaod pa 5 dan; bya sla ba dan bya dka' ba tsam pa bde mi bde dan; lam zun ldan la sod pa snaod dan; yotan tshod pa'i don phuod pa la sod pa dan de mi mthun «pa)) skyon te | de dag kyan sbyar ba la sod pa thuon ma yin pa rnams 6 de ltar brjod zin pa'i rnam pas snar thog mar dam bca' ba jita ba 4n mdor bsdus nas bstan cin rtod par byas so || (3.187) gsum pa sñan nag rtod pa'i phan yoni sñan nag gi mtshan ñid kyi sgrub byedan cho ga 7 ji skad bstan cin gsal bar byas pa'i lam gyi rgyu 'dis sñan nag dan 'brel ba'i skyon span bya'i cha dan yon blan bar bya ba dag bye brag tu rtod la rnamr byed pa spon ba dan len par nus pa'i blo śes rab can gyi skyes 8 bu skal ba bzan po can ni | rgyuen de ñid kyi dban du gyur pa ran gis nan gis 'byun ba'i tshig sñan dnags skyon med pa rnams dan mnon par 'grod par byas pa dan; gźan yan dban du gyur pa'i chan mig ma Fol. 111a / S. 501 1 mdzes ma rnams dan lan tsho dar ma can bźin du 'grod par byed (sa bžin du e sas rigso ||) cin dga' ba dam pa thob pa dan; grad pa yotan gyi sgo nas skye bo man pos thos pa śinu yid 'phrog pa thob po || 'di ni ñe bar mtshon pa 2 ste le'u dan por bśad pa bźin du sde 4 'grub pa thob par 'gyuro || (3.187+) || tshig rgyan bstos gźal med khan chen 'dir || bsdus don yid bźin nor bus mtshan byas śin || tshig don gos bzan rnam gsal 3 rab bkra ba || rgya cher 'grel pa rgyan 'di bkod do || (1) bdag ni lan tsho yol źin bsdul ches cher drag pos myon ba na || dam chos zab mo'i don la rtse 1 bsam par rid kyi 'di lta bu'i || phyi rol bstos lhur len 4 mi rid mod kyan tshul 'di don gñer ba || sde snod 'dzin pa man po'i gsun gis yan yan bskul te 'di bgyiso || (2) rgyal ba'i sras kyi śes bya thamd la || bslab par gsun phyir ji sñed mkhyen pa yi || yees rgyu ru 'gyur 5 ba śes ldan rnams || byub don gñer bsam pas 'di blan rid || (3) bdag 'dra bloos źan zin sbyans pa śinu dman pa dan || rnam g.yen rjed nas gñid rmud le lo'i dban du gyur pas na || 'di la 'khrul pa'i dri ma mchis 6 pa mkhas rnams bzod par mdzod || bdag la mi śes śes dan ma mthon mthon źes smra 'dod med || (4) 'dir 'bad dge ba chu 'dzin stug po las || tshod 2 char rgyun dus su bab pa yi(s» || 'gro kun rgyal ba'i 7 rid kyi sa gźi la || thub dban lo thog myur du smin gyur cig | <5) || tshul 'di ni lun dan rig pa'i dban phyug dpaldan stag sde pa sene rgyan gyi bka' drin las lun dan rig pa'i tshu(1 la mnon par)) 8 mkhas pa lkhas pa'i mkhas pa śon ston lo tsa ba dpaldan rdoe rgyan gyi thud kyi sras mchog bla ma dam pa mchog ldan led pa'i bloos kyi bka' drin la brten nas tha sñad kyi gtsug lag «rnams la myon ba)) brgya bcuig byon 727
Page 746
Fol. 111b / S. 502 728 FAKSIMILE UND DIPLOMATISCHE ABSCHRIFT (DPAN ȚIKĀ)
502
Fol. 111b / S. 502 1 cun zad skyes pa lo tsa ba chen po dpaldan blo gros brtan pa źes bya bas sbyar ba; dpaldan sa skya'i gtsug lag khan chen por led par grub pa'o || 'gro ba man po la śinu phan par <gyur cig ||» 2 subha[mvita | śca]ryam |
Page 747
- ANHÄNGE
Page 749
ANHANG 1
Die zweisprachigen Glossen (Sanskrit-Tibetisch) auf Fol. 1a der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīkā
Der kaum lesbare Text in Dbu-med-Schrift auf der Vorderseite des ersten Folios der Ratnaśrītīkā- Handschrift entpuppt sich als zweisprachige Glossen (Sanskrit-Tibetisch). Die Glossen wurden aus dem Grundtext des Kāvyādarśa und der tibetischen Übersetzung exzerpiert. Die erste erkennbare Glosse stammt aus KA 3.153c. Vor ihr standen noch etwa zwei Paare von Glossen, die nicht mehr lesbar sind. Die letzte Glosse, die sich entziffern läßt, gehört zu KÄ 3.179c. Danach standen noch eini- ge Glossen, die teilweise wegen des Abbruchs des unteren Blattrandes und teilweise wegen der Unle- serlichkeit des Textes am Ende der Zeile nicht mehr bestimmt werden können. Es sieht so aus, daß ein tibetischer Gelehrter bei seiner Lektüre des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon die Glossen auf der Vorderseite dieses Folios geschrieben hat. Die Vorderseite, die ursprünglich leer gewesen sein muß, wurde wahrscheinlich erst nachträglich mit diesen Glossen ausgefüllt. Ob es sich dabei um eine spon- tane Übung oder um eine Abschrift aus einem längeren zweisprachigen Glossar zum Kāvyādarśa handelt, läßt sich z. Z. nicht sicher sagen. Die Identität des tibetischen Gelehrten, der die Glossen (ab)geschrieben hat, bleibt ebenfalls unklar, dieser kann aber auch einer jener ganz berühmten Tibeter sein, die sich mit dem Kāvyādara schon vor mehreren Jahrhunderten beschäftigten. Allem Anschein nach wurden die Glossen vor sehr langer Zeit, womöglich sogar vor mehr als einem halben Jahr- tausend, der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā beigefügt. Zwar ist der vorhandene Text zu knapp und teilweise unlesbar, um sichere Schlußfolgerungen auf die Zugehörigkeit zu einer bestimmten Überlieferungslinie ziehen zu können, es lohnt sich aber dennoch, die wenigen greifbaren Besonderheiten des Textes hervorzuheben. Die Sanskritwörter bestä- tigen in allen Fällen den Wortlaut des von Ratnaśrījñāna kommentierten Grundtextes des Kāvyādarśa. Zu beachten sind insbesondere die folgenden Lesarten: ba śya für vaśyām (KĀ 3.153d), mam da für mandā° (KĀ 3.160a), ā su für āsu (KĀ 3.161c), nyam [ga] m[ī] für nyangam ī° (KĀ 3.161d), a mar śa für °amarśa° (gegen SYZ; KĀ 3.165a), dur di na für °durdinah (KĀ 3.167d), [ba]r hi ņī für °barhiņī (KĀ 3.168b), ā ha für °āha (gegen S; KĀ 3.174a), a bi na [śwa rān] für avinaśvarān (gegen S; KĀ 3.174b), a sad für asad° (KĀ 3.175a), nī ti für nītir (gegen Ms. A und S; KĀ 3.176a), pra sthā na für prasthānam (gegen S; KĀ 3.176d) und ut kra mya für utkramya (KĀ 3.179c). Im Hinblick auf den tibetischen Text fällt auf, daß in einigen Fällen die Glossen solche Les- arten bestätigen, die ausschließlich in der Textversion der Tanjur-Ausgaben aus Ganden, Peking und Narthang bezeugt sind. In je einem Fall weichen die Glossen vom Text in Snar than Lo tsā bas Kom- mentar und in Si tu Pan chens zweisprachigen Ausgabe ab. In zwei Fällen lesen die Glossen anders als der Text im Derge-Tanjur. In zwei weiteren Fällen treten Lesarten auf, die in keinem der tibetischen Textzeugen zu finden ist. Es handelt sich um die folgenden Varianten: 'phans gegen 'phon in DL (KĀ.T 3.158b), dal bu gegen bdag gi J (KĀ.T 3.160b), 'di rnams la gegen 'di la (KĀ.T 3.161c), rigs gegen man in ST (KĀ.T 3.165d), so ka mit GNQ gegen sos ka (KĀ.T 3.167d), g.yos gegen g.yo (KĀ.T 3.172a), gsun ba mit GNQYT gegen gsuns pa in DIJLSTZT (KA.T 3.174b) und 'di gegen ni in DJ (KA.T 3.176b). Des weiteren sind noch die folgenden Schreibvarianten zu vermerken: 'od gzer statt 'od zer (KĀ.T 3.157a), mdab gsar statt 'dab gsar (KA.T 3.157c) und sgyeg pa statt sgeg pa (KĀ.T 3.170a). Es folgt ein diplomatisches Transkript der schwer lesbaren Vorderseite samt einem Faksimile von Fol. 1a. Die Entzifferung dieses Blattes kann freilich nicht in jedem Fall als sicher gelten.
Page 750
Fol. 1a der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā (NAK 1/468; NGMPP, B 16/12) 1 /// .. .. , 3.153€a bi kal pa [ma tsha]n med 3.153dba śya dban gyur 3.153du[.b. sa] /// 2 /// 3.156a[nyū na] tā dhi [kye cha]d lhag 3.156c[bhinna] .. .. .. 3.157a .. .. 'od gzer 3.157bū na ñun 3.157cki [ś]a la ya mdab gsar 3.157da[rdra s]num 3.157d[a dhi ka] lhag [pa] 3.158a .. .. 3 ta [rn]on po 'phans 3.158cpa ta nti lhun 3.159asam hi [ta] bsdus pa 3.159dpra gr hi ya phyis 3.160a mam da dal bu 3.160b a [nga] na [bud] med 3.160bga [nda] 'gram [pa] 3.160cud bhe d[i] rgya[s] 3.160d 4 m[kha'] 3.161ca su 'di rnams la 3.161dnyam [ga] m[ī] ñams par 3.162aa dri ri 3.162b .. .. [dus] 3.162epra bhr ti .. .. .. .. .. k[a] ([ā] (la) [sogs] sgyu [rtsa]1 3.163dsmr t. .. .. 5 .. .. 3.165aa mar śa re[g] 3.165dprā yā ma ta[nga] rigs O.(i) 3.166b ī ra bhū ma ya (ri) nog[s sa] 3.167apad m[i] nī nakta mu n[n]i drā pad ma mtshan mo rgyas [pa] 6 3.167dni da gha so ka 3.167d dur di na gtibs 3.168b[ba]r hi ņī rma bya 3.168d[ślā] ghya [bsňa]gs 'os 3.169dma nāg cuň zad 3.170aśrm ga ra sgyeg pa 3.170cso yam 'di dag 3.171d(rū pa) .. 7 .. 3.171dā bir gsal ba 3.172aā dhūta g.yos 3.172b ({tī .. }} tīksna rno 3.172b śrnga rwa 3.173bgarhi ta smad 3.174aa ha gsuń ba 3.174ba bi na [śwa rān] 'jig pa .. .. 8 .. 3.175aa sad yod pa 3.176anī ti lugs 3.176bsai șa ['di ni] 3.176dpra sthā na ['jug pa] .. 3.177bcbi ta nwa te iști mchod sbyin byed .. 9 /// .. .. .. 3.17cut kra mya [rab] .. .. [s nas] ..
Page 751
ANHANG 2
Bildliche Darstellung der Yamakas im 3. Kapitel des Kāvyādarśa
3.4 AAa 3.11 AAb1 : BBcl
3.5 AAbI 3.12 AAb1 : BBdl
3.6 AAc1 3.13 AAc1 : BBdl
3.7 AAd1 3.14 AAal : BBb1 : CCc1
3.8 AAal : BBb 3.15 AAal : BBb1 : CCdl
3.9 AAal : BBc1 3.16 AAal : BBc1 : CCdl
3.10 AAal : BBdl 3.17 AAb1 : BBc1 : CCdl
Page 752
734 ANHANG 2
3.18 AAal : BBb1 : CCc1 : DDd1 3.26 Aal -Abl-Acl
3.20 Aal -Abl 3.27 Aal-Acl-Adl
3.21 Aal-Ac1 3.28 Abl-Ac1-Ad1
3.22 Aal-Adl 3.29 Aal-Abl-Acl-Ad1
3.23 Abl -Ac 3.30 Aal -Abl : Bcl-Bdl
3.24 Abl-Ad1 3.31 Aal -Acl : Bb1-Bd
3.25 Ac1-Adl 3.32 Aal -Adl : Bb1-Bc1
Page 753
BILDLICHE DARSTELLUNG DER YAMAKAS IM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 735
3.34 AAal-AAbl : BBc1-BBdl 3.43 (Aa2-Aa3)-(Ab2-Ab3)-(Ac2-Ac3)-(Ad2-Ad3)
3.35 AAal-AAdl : BBb1-BBc1 3.44 (AAa2-AAa3)-(AAb2-AAb3)-(AAc2-AAc3)-(AAd2-AAd3)
3.36 AAal-AAbl-AAc1-AAdl 3.45 (Aal-Aa2)-(Abl-Ab2)-(Acl-Ac2)-(Adl-Ad2)
3.39 AAa2-AAb2-AAc2-AAd2 3.46 (AAal-AAAa3)(AAb1-AAb2)-(AAc1-AAAc3)(AAd1-AAd2)
3.40 (Aa2-Aa2)-(Ab2-Ab2)-(Ac2-Ac2)-(Ad2-Ad2) 3.47 (Aal-Aa3)(Ab1-Ab3)(Ac1-Ac3)(Ad1-Ad3)
3.48 (AAal-AAa3)(AAb1-AAb3)(AAc1-AA3)(AAd1-AAd3)
3.42 AAa3-AAb3-AAc3-AAd3
Page 754
736 ANHANG 2
3.50 (AAal-AAa2-AAa3)(AAbl-AAb2-AAb3)(AAc1-AAc2-AAc3)(AAd1-AAd2-AAd3) 3.59 a - d
3.52 Aa3 Abl : Bb3Bcl : Cc3Cdl 3.60 bc
3.54 a - c : b - d 3.61 b - d
3.55 ab : cd 3.62 cd
3.56 a - d : bc 3.63 abc
3.57 ab 3.64 a - cd
3.58 a - c 3.65 bcd
Page 755
BILDLICHE DARSTELLUNG DER YAMAKAS IM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA 737
3.66 abcd
3.68-69 abcdabcd
3.71 (AAª)(AAb)(AAc)(AAd)
3.72 AAal-AAa2 : Ba3Bbl : Cb2-Cb2 : Db3Dcl : Ec2-Ec2 : Fc3Fdl : Gd2Gd2
Page 756
ANHANG 3 Die Gliederung des Inhalts des 1. und des 3. Kapitels nach der Darstellung Dpan Lo tsa bas in der Dpan Tīka Die Dpan Țīkā zeigt eindeutig, daß Dpan Lo tsā ba sein Augenmerk auf die dem Kāvyādarśa bzw. dem Sñan nag me lon zugrundeliegende Struktur gerichtet hat. Dpan Lo tsā ba hat zuallererst Dandins Werk sehr gründlich analysiert, dessen Struktur klargestellt und den Text dem Inhalt nach minutiös gegliedert. Es ist eine extrem detaillierte Inhaltsübersicht entstanden, die dem Kommentator alle notwendigen Orientierungspunkte lieferte und ihm dadurch eine große Hilfe bei der Behandlung der zahlreichen poetologischen Probleme leistete. Diese Übersicht wurde wahrscheinlich bereits am Anfang niedergeschrieben und in dem Kom- mentartext eingebettet. Da die Inhaltsübersicht sich weder am Anfang noch am Ende des Kommentars als Ganzes findet, erweist sie sich für die Leser des Kom- mentartextes jedoch als weniger hilfreich. Häufig ist sie - zumindest auf den ersten Blick - verwirrend und sogar irreführend. Der Grund dafür liegt vor allem darin, daß Dpan Lo tsä ba die einzelnen Teile dieser Übersicht als eine Art Einleitung zu jeder der in dem Werk diskutierten Fragen an der entsprechenden Stelle im Kommentar vorangestellt hat. Da diese kurzen Einleitungen zum einen im ganzen Text verstreut sind und zum anderen teilweise ganz schematisch und stereo- typ sind, entstehen für den Leser bald erhebliche Schwierigkeiten, die richtige Reihenfolge einzuhalten und sich in dem Wirrwarr von mehr oder weniger gleich- lautenden Verweisen zu orientieren. Um die von Dpan Lo tsā ba herausgearbeitete und dem Kommentartext zugrunde gelegte Struktur des Werkes leicht nachvollziehen zu können, ist es notwendig, zunächst alle Inhaltsverweise aus der Dpan Tīka der Reihe nach zu exzerpieren und entsprechend durchzunumerieren. In der folgenden - zwangsläufig sehr umfangreichen - Liste findet man alle Verweise aus dem Kommentar zum 1. und zum 3. Kapitel. Auf die Verweise aus dem 1. Kapitel, insbesondere auf die- jenigen an dessen Anfang und Ende, kann man deshalb nicht verzichten, weil sie mit den übrigen Verweisen im 2. und vor allem im 3. Kapitel verknüpft sind. Dpan Lo tsā ba pflegt zusammengehörende Gruppen poetologischer Fragen zunächst an einer Stelle zu nennen und erst danach jede einzelne Frage ausführlich zu diskutieren. In diesen Fällen nennt der Kommentator die zu behandelnde Frage kein zweites Mal namentlich, sondern sagt lediglich „Was das Erste betrifft ... “ (dan po ni), „Was das Zweite betrifft ... “ (gñis pa ni) usw. Es wird schwierig, der Gliederung zu folgen, wenn beispielsweise in dem „Zweiten“ noch weitere zwei oder noch mehr Fragen zu unterscheiden sind, die dementsprechend erwähnt werden müssen und auf dieselbe Weise weiterhin differenziert werden können. In dem kompliziertesten Fall erreicht man bis zu 13 Unterstufen. In der vorliegenden Liste erhalten die Fragen, die ein zweites Mal erwähnt werden, die entsprechen- den Nummer von deren erster Erwähnung und sind durch das Zeichen " kenntlich gemacht worden. Die Einträge werden hier in demselben Wortlaut gegeben, wie sie in der Dpan Țīkā auftreten, mit Ausnahme der Fälle, bei denen abweichende Schreibformen (z. B. nags statt nag, 'chos statt bcos, rjod statt brjod, du statt tu
Page 757
u. ä.) und Schreibfehler stillschweigend standardisiert bzw. korrigiert wurden. Nach dem jeweiligen Eintrag ist in runden Klammern die genaue Stelle in der Handschrift angegeben worden, an der der Verweis in der Handschrift zu lesen ist. Im Fettdruck erscheint die Strophennummer, die auf die kommentier- te Strophe im Sñan nag me lon hinweist, bei der die entsprechende Frage von Dpan Lo tsa ba ausführlich diskutiert worden ist. Am Ende dieser Liste findet DIE GLIEDERUNG DES INHALTS DES 1. UND DES 3. KAPITELS IN DER DPAN ȚIKĀ man auch ein Grundschema, das es erlaubt, die von Dpan Lo tsa ba dargestellte Struktur des Grund- und zugleich auch des Kommentartextes zu über- blicken. Die Liste und das Schema sind als Hilfsmittel bei der Lektüre der Dpan Tīka gedacht. Man muß allerdings auch die Tatsache beachten, daß die von Dpan Lo tsā ba vorgeführte Gliederung des Inhalts des Sñan nag me lon von den späteren tibetischen Gelehrten berücksichtigt wurde. Sie findet sich in bei- nahe gleichem Wortlaut beispielsweise in dem Kommentar des Bstan 'dzin chos kyi ñi ma, der mehr als 400 Jahre nach der Dpan Tīkā verfaßt wurde. In diesem Sinne kann sich die hier dargestellte Struktur auch bei der Lektüre anderer tibetischer Kommentare zum Sñan nag me lon als hilfreich erweisen. 1 bstan bcos 'di'i mtshan ci las btags pa (2a3/2833) 2 gdul bya su'i ched du mdzad pa (2a3/2833) 5.1.3.1" dan po ni (5a5/2895) 1.3-4
3 slob dpon su'is mdzad pa (2a3-4/2833-4) 5.1.3.2" gñis pa ni (5b8/2908) 1.5
5.1.3.3" gsum pa ni (6a4/2914) 1.6-8
4 gźun tshad dan don du yis bsdus pa (2a4/2834) 5.1.3.4" bźi pa ni (6b7/2927) 1.9
5 dgos pa ci'i don du mdzad pa (2a4/2834) 1" dan po ni (2a4/2834) 5.2" gñis pa brjod bya sñan nag gi don la gsum (7a3/2933) 5.2.1 mdor bstan (7a3/2933)
2" gñis pa ni (2b1/2841) 5.2.2 rgyas par bśad (7a3/2933)
3" gsum pa ni (2b1/2841) 5.2.3 don bsdu ba (7a3/2933)
4" bźi pa ni (2b2/2842) 5.2.1" dan po ni (7a3/2933) 1.10ab
5" Iṅa pa ni (2b5/2845), 'di la gsum (3a1/2851) 5.2.2" gñis pa la gsum (7a4/2934)
5.1 bstan bcos la 'jug pa'i don (3a1/2851) 5.2.2.1 lus rgyas par bśad (7a4/2934)
5.2 brjod bya sñan nag gi don (3a1/2851) 5.2.2.2 rgyan rgyas par bśad (7a4-5/2934-5)
5.3 don de śes pa'i 'bras bu mtshon pa (3a1/2851) 5.2.2.3 skyon sel ba rgyas par bśad pa (7a5/2935)
5.1" dan po la gsum (3a2/2852) 5.2.2.1" dan po la gñis (7a5/2935)
5.1.1 śis pa brjod pa (3a2/2852) 5.2.2.1.1 lus kyi mtshan ñid (7a5/2935)
5.1.2 brtsam par dam bca' ba (3a2/2852) 5.2.2.1.2 mtshan gźi (7a5/2935)
5.1.3 de brtsams pa'i dgos pa (3a2/2852) 5.2.2.1.1" dań po ni (7a5/2935), dan po la gñis (7a8/2938) 1.10cd
5.1.1" dań po ni (3a2/2852) 1.1 5.2.2.1.1.1 dbye ba (7a8/2938)
5.1.2" gñis pa ni (4a8/2878) 1.2 5.2.2.1.1.2 so sor bśad pa (7a8/2938)
5.1.3" gsum pa la bźi (5a4/2894) 5.2.2.1.1.1" dan po ni (7b'/2941) 1.11ab
5.1.3.1 sde bźi'i tha sñad 'jug pa (5a4-5/2894-5) 5.2.2.1.1.2" gñis pa la gsum (7b3/2943)
5.1.3.2 grags pa dus rin por gnas pa (5a5/2895) 5.2.2.1.1.2.1 tshigs bcad (7b3/2943)
5.1.3.3 yon tan dan skyon 'byed pa (5a5/2895) 5.2.2.1.1.2.2 lhug pa (7b3/2943)
5.1.3.4 bstan bcos brtsams pa (5a5/2895) 5.2.2.1.1.2.3 spel ma (7b3/2943) 739
Page 758
740
5.2.2.1.1.2.1" dań po la bźi (7b3/2943) 5.2.2.1.2.3 de rnams kyis brtsams pa'i bstan bcos kyi rnam pa (14b6/3086)
5.2.2.1.1.2.1.1 mtshan ñid (7b3/2943) 5.2.2.1.2.1" dan po ni (14b6/3086) 1.32
5.2.2.1.1.2.1.2 dbye ba (7b3/2943) 5.2.2.1.2.2" gñis pa ni (14b8/3088) 1.33-36
5.2.2.1.1.2.1.3 des brtsams pa'i sñan nag chen po'i mtshan ñid (7b3-4/2943-4) 5.2.2.1.2.3" gsum pa ni (15b2/3102) 1.37-39
5.2.2.1.1.2.1.4 sbyor tshul 'ga' źig mtshon pa (7b4/2944) 5.2.2.2" rgyan bśad pa la gñis (16a4/3114)
5.2.2.1.1.2.1.1" dan po ni (7b4/2944) 1.11c 5.2.2.2.1 lam dbye ba thun mon ma yin pa'i rgyan (16a4/3114)
5.2.2.1.1.2.1.2" gñis pa la gñis (7b8/2948) 5.2.2.2.2 thun mon gi rgyan (16a4/3114)
5.2.2.1.1.2.1.2.1 sdeb sbyor gyi sgo nas gñis su dbye (7b8/2948) 5.2.2.2.1" dan po la gsum (16a4/3114)
5.2.2.1.1.2.1.2.2 sbyor tshul gyi sgo nas bźir dbye ba (7b8/2948) 5.2.2.2.1.1 lam du mar bstan (16a4/3114)
5.2.2.1.1.2.1.2.1" dan po ni (7b8/2948) 1.11d-12 5.2.2.2.1.2 lho pa dan śar pa'i lam dbye ba (16a4-5/3114-5)
5.2.2.1.1.2.1.2.2" gñis pa ni (8a7/2957) 1.13 5.2.2.2.1.3 skabs su sñan nag gi rgyu bśad pa (16a5/3115)
5.2.2.1.1.2.1.3" gsum pa (9a8/2978) ... de'i lan la gsum (9b1/2981) 5.2.2.2.1.1" dan po ni (16a5/3115) 1.40a
5.2.2.1.1.2.1.3.1 sñan nag chen po nos gzuń ba (9b1/2981) 5.2.2.2.1.2" gñis pa la gsum (16a6/3116)
5.2.2.1.1.2.1.3.2 de'i mtshon byed spyir btan ba (9b1/2981) 5.2.2.2.1.2.1 mdor bstan (16a6/3116)
5.2.2.1.1.2.1.3.3 dmigs kyis bsal ba (9b1/2981) 5.2.2.2.1.2.2 yon tan bcu rgyas par bśad (16a6/3116)
5.2.2.1.1.2.1.3.1" dań po ni (9b1/2981) 1.14a 5.2.2.2.1.2.3 don bsdu ba (16a6/3116) ANHANG 3
5.2.2.1.1.2.1.3.2" gñis pa ni (9b3/2983) 5.2.2.2.1.2.1" dan po ni (16a6/3116) 1.40b-42
5.2.2.1.1.2.1.3.3" dmigs bsal ni (12a3-4/3033-4) 1.14b-19 1.20 5.2.2.2.1.2.2" gñis pa la bcu (16b5/3125) 5.2.2.1.1.2.1.4" gsum (!) pa sbyor tshul 'ga' źig bstan pa ni (12a8/3038) 1.21-22 5.2.2.2.1.2.2.1 bcu las dan po la gsum (16b6/3126)
5.2.2.1.1.2.2" gñis pa lhug pa la gñis (12b6/3046) 5.2.2.2.1.2.2.1.1 sbyar ba nos gzun (16b6/3126)
5.2.2.1.1.2.2.1 mtshan ñid ni (12b6/3046) 1.23ab 5.2.2.2.1.2.2.1.2 bzlog zla lhod pa bśad (16b6/3126)
5.2.2.1.1.2.2.2 dbye ba la bźi (12b7/3047) 5.2.2.2.1.2.2.1.3 sbyar ba dper brjod pa (16b6/3126)
5.2.2.1.1.2.2.2.1 dbye ba min gis mdor bstan (12b7/3047) 5.2.2.2.1.2.2.1.1" dan po ni (16b6/3126) 1.43a
5.2.2.1.1.2.2.2.2 dňos po'i dbye bar rtog pa dgag (12b7/3047) 5.2.2.2.1.2.2.1.2" gñis pa ni (16b6-7/3126-7) 1.43b-44a
5.2.2.1.1.2.2.2.3 min tsam gyi dbye bar bstan (12b7/3047) 5.2.2.2.1.2.2.1.3" gsum pa ni (17a3/3133) 1.44bcd
5.2.2.1.1.2.2.2.4 don gyi dbye bar 'jog pa'i sgrub byed gźan dgag pa (12b8/3048) 5.2.2.2.1.2.2.2 rab tu dan ba'i yon tan la gñis (17a5/3135)
5.2.2.1.1.2.2.2.1" dan po ni (12b8/3048) 1.23bc 5.2.2.2.1.2.2.2.1 dnos lho pa'i lugs (17a5/3135)
5.2.2.1.1.2.2.2.2" gñis pa ni (13a1/3051) 1.23d-27 5.2.2.2.1.2.2.2.2 bzlog pa śar pa'i lugs (17a5/3135)
5.2.2.1.1.2.2.2.3" gsum pa ni (13b8/3068) 1.28 5.2.2.2.1.2.2.2.1" dan po ni (17a5/3135) 1.45
5.2.2.1.1.2.2.2.4" bźi pa ni (14a2/3072) 1.29-30 5.2.2.2.1.2.2.2.2" gñis pa ni (17a7/3137) 1.46
5.2.2.1.1.2.3" lus gsum pa ni (14b2/3082) 1.31 5.2.2.2.1.2.2.3 mñam pa'i yon tan la gsum (17b1/3141)
5.2.2.1.2" skad kyi dbye bas lus gźir bśad pa la gsum (14b5-6/3085-6) 5.2.2.2.1.2.2.3.1 mtshan ñid (17b1/3141)
5.2.2.1.2.1 skad rigs kyi dbye ba (14b6/3086) 5.2.2.2.1.2.2.3.2 sbyor ba gsum gyi no bo (17b1/3141)
5.2.2.1.2.2 skad rigs so sor bśad pa (14b6/3086) 5.2.2.2.1.2.2.3.3 bzlog zla mi mñam pa bśad pa (17b1/3141)
Page 759
5.2.2.2.1.2.2.3.1" dan po ni (17b2/3142) 1.47a 5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.1" dan po ni (19a5/3175) 1.56
5.2.2.2.1.2.2.3.2" gñis pa ni (17b2/3142) 1.47bcd 5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.2" gñis pa ni (19a6/3176) 1.57-58ab
5.2.2.2.1.2.2.3.3" gsum pa la gsum (17b5/3145) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.3" gsum pa ni (19b1/3181) 1.58cd DIE GLIEDERUNG DES INHALTS DES 1. UND DES 3. KAPITELS IN DER DPAN ȚĪKĀ
5.2.2.2.1.2.2.3.3.1 tshigs bcad phyed mi mñam pa (17b5/3145) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.4" bźi pa ni (19b2/3182) 1.59-60
5.2.2.2.1.2.2.3.3.2 rkan pa gcig mi mñam pa (17b5/3145) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.3" gsum pa źar byun zun ldan smos pa ni (19b7/3187) 1.61
5.2.2.2.1.2.2.3.3.3 de dag śar pa'i lugs su bstan pa (17b5/3145) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.2" gñis pa don gyi ñams ni (20a1/3191) 1.62ab
5.2.2.2.1.2.2.3.3.1" dan po ni (17b5/3145) 1.48
5.2.2.2.1.2.2.3.3.2" gñis pa ni (17b8/3148) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.3" gñis ka la gron pa span ba la gñis (20a2/3192) 1.49 5.2.2.2.1.2.2.4.2.3.1 don gyi groń pa bzlog pa dań bcas pa (20a2/3192)
5.2.2.2.1.2.2.3.3.3" gsum pa ni (18a3/3153) 1.50 5.2.2.2.1.2.2.4.2.3.2 sgra'i gron pa dmigs bsal dan bcas pa (20a2/3192)
5.2.2.2.1.2.2.4 bźi pa sñan pa'i yon tan la gsum (18a5/3155) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.3.1" dan po ni (20a2/3192) 1.62cd-64
5.2.2.2.1.2.2.4.1 mdor bstan (18a5/3155) 5.2.2.2.1.2.2.4.2.3.2" gñis pa ni (20a6/3196) 1.65-68b
5.2.2.2.1.2.2.4.2 rgyas par bśad (18a5/3155) 5.2.2.2.1.2.2.4.3" gsum pa don bsdu ba ni (21a4/3214) 1.68c
5.2.2.2.1.2.2.4.3 don bsdu ba (18a5/3155) 5.2.2.2.1.2.2.5 yon tan lna pa la gñis (21a4/3214)
5.2.2.2.1.2.2.4.1" dan po ni (18a5/3155) 1.51 5.2.2.2.1.2.2.5.1 dnos lho pa'i lugs (21a4/3214)
5.2.2.2.1.2.2.4.2" rgyas bśad la gsum (18a7/3157) 5.2.2.2.1.2.2.5.2 bzlog pa śar pa'i lugs (21a4/3214)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1 sgra'i ñams (18a7/3157) 5.2.2.2.1.2.2.5.1" dan po ni (21a5/3215) 1.68cd-71
5.2.2.2.1.2.2.4.2.2 don gyi ñams (18a7/3157) 5.2.2.2.1.2.2.5.2" gñis pa ni (21b2/3222) 1.72
5.2.2.2.1.2.2.4.2.3 gñis ka la gron pa spań ba (18a7-8/3157-8) 5.2.2.2.1.2.2.6 drug pa don gsal ba'i yon tan la gñis (21b4-5/3224-5)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1" dan po la gñis las (18a8/3158) 5.2.2.2.1.2.2.6.1 dnos (21b5/3225)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.1 mdor bstan pa ni (18a8/3158) 1.52 5.2.2.2.1.2.2.6.2 bzlog pa gñis ka mi bźed pa (21b5/3225)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2 rgyas par bśad pa la gñis (18b3/3163) 5.2.2.2.1.2.2.6.1" dan po ni (21b5/3225) 1.73
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.1 lho pa kho na 'dod pa mtshuns par thos pa'i sgra'i ñams (18b3/ 3163) 5.2.2.2.1.2.2.6.2" gñis pa ni (21b7/3227) 1.74-75
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2 gñis ka ci rigs par 'dod pa rjes khrid kyi sgra'i ñams (18b3/3163) 5.2.2.2.1.2.2.7 bdun pa rgya che'i yon tan la gñis (22a2/3232)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.1" dan po la (18b3/3163) 1.53-54 5.2.2.2.1.2.2.7.1 lho pa'i lugs (22a2/3232)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2" gñis pa rjes khrid la gsum (19a1/3171) 5.2.2.2.1.2.2.7.2 śar pa'i lugs (22a2/3232)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.1 mtshan ñid kyis mdor bstan (19a1/3171) 5.2.2.2.1.2.2.7.1" dan po ni (22a2/3232) 1.76-78
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2 miń dań sbyor bas rgyas par bśad (19a1-2/3171-2) 5.2.2.2.1.2.2.7.2" gñis pa ni (22a7/3237) 1.79
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.3 źar byuń zuń ldan smos pa (19a2/3172) 5.2.2.2.1.2.2.8 brgyad pa brjid pa la gsum (22b1/3241)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.1" dan po ni (19a2/3172) .55 5.2.2.2.1.2.2.8.1 bstan pa (22b1/3241)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2" gñis pa la bźi (19a4/3174) 5.2.2.2.1.2.2.8.2 śar pa'i lugs (22b1/3241)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.1 rkan pa la bskor ba'i rjes khrid (19a4/3174) 5.2.2.2.1.2.2.8.3 lho pa'i lugs (22b1/3241)
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.2 tshig la bskor ba'i rjes khrid (19a4/3174) 5.2.2.2.1.2.2.8.1" dan po ni (22b1/3241) 1.80
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.3 rin bar thos pa'i rjes khrid (19a4/3174) 5.2.2.2.1.2.2.8.2" gñis pa ni (22b4/3244) 1.81-83ab
5.2.2.2.1.2.2.4.2.1.2.2.2.4 śar pa kho nas 'dod pa'i rjes khrid (19a4-5/3174-5) 5.2.2.2.1.2.2.8.3" gsum pa ni (23a2/3252) 1.83cd-84 741
Page 760
5.2.2.2.1.2.2.9 dgu pa mdzes pa la gsum (23a6/3256) 5.2.2.2.2.2.2" gñis pa sgra'i rgyan la gsum (76b8/4328) 742
5.2.2.2.1.2.2.9.1 'tsham par brjod pa'i mdzes pa (23a6/3256) 5.2.2.2.2.2.2.1 zuń ldan gtan la dbab (76b8/4328)
5.2.2.2.1.2.2.9.2 ha can brjod pa'i mdzes pa (23a6/3256) 5.2.2.2.2.2.2.2 bya dka'i khyad par gźan brjod (76b8/4328) 5.2.2.2.1.2.2.9.3 de dag lam gñis kyi yon tan du bstan pa'o (23a6/3256) 5.2.2.2.2.2.2.3 dbyańs sogs nes pa'i bya dka' (76b8/4328)
5.2.2.2.1.2.2.9.1" dan po ni (23a6/3256) 1.85-88 5.2.2.2.2.2.2.1" dan po la gñis (76b8/4328)
5.2.2.2.1.2.2.9.2" gñis pa ni (23b5/3265) 1.89-91 5.2.2.2.2.2.2.1.1 mdor bstan (76b8/4328)
5.2.2.2.1.2.2.9.3" gsum pa ni (24a3/3273) 1.92 5.2.2.2.2.2.2.1.2 rgyas par bśad pa (76b8/4328)
5.2.2.2.1.2.2.10 bcu pa tin ne 'dzin la gsum (24a4/3274) 5.2.2.2.2.2.2.1.1" dan po la gñis las (76b8/4328)
5.2.2.2.1.2.2.10.1 mtshan ñid bstan (24a4/3274) 5.2.2.2.2.2.2.1.1.1 mtshan ñid ni (76b8-77a1/4328-4331) 3.1ab
5.2.2.2.1.2.2.10.2 sbyor ba dper brjod (24a4/3274 5.2.2.2.2.2.2.1.1.2 dbye ba ni (77a2/4332) 3.1cd-3
5.2.2.2.1.2.2.10.3 bstod pas gñis ka 'dod par bstan pa (24a4-5/3274-5) 5.2.2.2.2.2.2.1.2" rgyas par bśad pa la drug (77b2/4342)
5.2.2.2.1.2.2.10.1" dań po ni (24a5/3275) 1.93 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1 rkan pa'i dan po na yod pa'i zun ldan (77b2/4342)
5.2.2.2.1.2.2.10.2" gñis pa la gñis (24a8/3278) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.2 gnas gźan na yod pa'i zuń ldan (77b2-3/4342-3)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.1 dper brjod (24a8/3278) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.3 mtha' thog sbyar ba'i zun ldan (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.2 bye brag tu dper brjod (24a8/3278) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4 kun tu zun ldan (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.1" dan po ni (24a8/3278) 1.94 5.2.2.2.2.2.2.1.2.5 bsres pa'i zun ldan (77b3/4343) ANHANG 3
5.2.2.2.1.2.2.10.2.2" gñis pa la gñis (24b1/3281) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6 bzlog pa'i zun ldan (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.2.1 chos gcig bkod pa'i tin ne 'dzin (24b2/3282) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1" dan po la gñis (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.2.2 chos du ma bkod pa bśad pa (24b2/3282) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1 sbyor ba rgyas par dper brjod (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.2.1" dań po ni (24b2/3282) 1.95-97ab 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.2 don bsdu ba (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.2.2.2" gñis pa ni (25a1/3291) 1.97cd-99 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1" dan po la gsum (77b3/4343)
5.2.2.2.1.2.2.10.3" gsum pa ni (25a5/3295) 1.100 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1 bar ma chod kyi zun ldan (77b3-4/4343-4)
5.2.2.2.1.2.3" gsum pa mjug bsdu ba ni (25a7/3297) 1.101-102 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2 bar du chod pa'i zun ldan (77b4/4344) 5.2.2.2.1.3" gsum pa skabs su sñan nag gi rgyu bśad pa ni (25b3/3303) 1.103-105 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.3 chod cin ma chod pa'i zun ldan (77b4/4344)
5.2.2.2.2" gñis pa thun mon gi rgyan la gñis (26a7/3317) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1" dan po la lna (77b4/4344)
5.2.2.2.2.1 mdor bstan (26a7/3317) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.1 rkan pa gcig la yod pa (77b4/4344)
5.2.2.2.2.2 so sor rgyas par bśad pa (26a7/3317) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.2 gñis la yod pa (77b4/4344)
5.2.2.2.2.1" dan po ni (26a7/3317) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.3 gsum la yod pa (77b4/4344)
5.2.2.2.2.2" rgyas par bśad pa la gsum (26b6-7/3326-7) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.4 bźi ka la yod pa (77b4/4344)
5.2.2.2.2.2.1 don rgyan (26b7/3327) 5.2.2.2.2.2.2 sgra'i rgyan (26b7/3327) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.5 don bsdu ba (77b4/4344) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.1" dan po ni (77b5/4345) 3.4-7
5.2.2.2.2.2.3 gab tshig gi rgyan (26b7/3327) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.2" gñis pa gñis la yod pa ni (78a5-6/4355-6) 3.8-13
5.2.2.2.2.2.1" dan po la gsum (26b7/3327) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.3" gsum pa gsum la yod pa ni (79a2/4372) 3.14-17
[2. Kapitel] 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.4" bźi pa bźi la yod pa ni (79b6/4386) 3.18
Page 761
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.1.5" Ina pa don bsdu ba ni (80a1/4391) 3.19ab 5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.4" bźi pa thog bar na yod pa ni (84b8/4488) 3.45-46
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2" gñis pa chod pa'i zun ldan la drug (80a2/4392) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.5" Ina pa thog mtha' na yod pa ni (85a8/4498) 3.47-48
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.1 bśad par dam bca' (80a2/4392) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.6" drug pa gnas gsum ka na yod pa ni (86a1/4511) 3.49-50 DIE GLIEDERUNG DES INHALTS DES 1. UND DES 3. KAPITELS IN DER DPAN ȚĪKĀ
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.2 rkan pa gñis la yod pa (80a2/4392) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.3" gsum pa mtha' thog sbyar ba'i zun ldan ni (86b2/4522) 3.51-52
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.3 gsum la yod pa (80a2/4392) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4" bźi pa kun tu zun ldan la gsum (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.4 bźi la yod pa (80a3/4393) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1 rkań pa bzlas pa (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.5 bźi la cha gñis su yod pa (80a3/4393) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.2 tshigs bcad bzlas pa (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.6 don bsdu ba (80a3/4393) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.3 zun ldan chen po (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.1" dan po ni (80a3/4393) 3.19cd 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1" dan po la gñis (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.2" gñis pa ni (80a4/4394) 3.20-25 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.1 spyir bstan (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.3" rkan pa gsum la yod pa ni (81a1/4411) 3.26-28 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2 so sor bśad pa (86b8/4528)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.4" bźi ka la yod pa ni (81a8/4418) 3.29 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.1" dan po ni (86b8/4528) 3.53
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.5" Ina pa bźi la cha gñis su yod pa ni (81b3/4423) 3.30-32 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2" gñis pa la gñis (87a3/4533)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.2.6" don bsdu ba (82a3/4433 3.33ab 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.1 lan gcig bzlas pa'i bye brag yan dag sbyar ba (87a3/4533) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.1.3" gsum pa chod cin ma chod pa'i zun ldan ni (82a4/4434) 3.33cd-36 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2 de las gźan pa'i rkań pa bskor ba (87a3/4533)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.1.2" gñis pa don bsdu ba ni (82b7/4447) 3.37ab 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.1" dan po ni (87a3/4533) 3.54-56
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2" gñis pa gnas gźan na yod pa'i zun ldan la gñis (82b8/4448) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2" gñis pa de las gźan pa'i rkań pa bzlas pa la bźi (87b3/4543) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.1 rnam bźag spyir bstan (82b8-83a1/4448-4451) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.1 lan gcig bzlas pa (87b3/4543)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2 bya dka' dper brjod pa (83a1/4451) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.2 lan gñis bskor ba (87b3/4543)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.1" dan po ni (83a1/4451) 3.37cd-38 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.3 lan gsum bzlas pa (87b3/4543)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2" gñis pa la drug (83a5/4455) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.4 don bsdu ba (87b3-4/4543-4)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1 rkań pa bźi'i dbus na yod pa (83a5/4455) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.1" dan po la mi 'dra ba drug (87b4/4544) 3.57-62
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.2 mtha' na yod pa (83a5/4455) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.2" gñis pa lan gñis bzlas pa la mi 'dra ba gsum (88b6/4566)3.63-65
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.3 bar mtha' gñis la yod pa (83a5-6/4455-6) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.3" gsum pa lan gsum bzlas pa ni (89a7-8/4577-8) 3.66
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.4 thog bar na yod pa (83a6/4456) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.1.2.2.4" bźi pa don bsdu ba ni (89b3-4/4583-4) 3.67ab
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.5 thog mtha' gñis na yod pa (83a6/4456) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.2" gñis pa tshigs bcad bzlas pa ni (89b4/4584) 3.67cd-69
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.6 gnas gsum ka na yod pa (83a6/4456) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.4.3" gsum pa zu ldan chen po ni (90a4/4594) 3.70-71
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1" dan po la gñis (83a6/4456) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.5" lna pa bsres pa'i zun ldan ni (90b1/4601) 3.72
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.1 chod cin ma chod pa (83a6/4456) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6" drug pa bzlog pa'i zun ldan la gñis (90b6/4606)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.2 chod pa (83a6/4456) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.1 mtshan ñid (90b6/4606)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.1" dan po ni (83a6/4456) 3.39 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2 dper brjod (90b6/4606)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.1.2" gñis pa ni (83b4/4464) 3.40 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.1" dan po ni (90b6/4606) 3.73
5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.2" gñis pa mtha' na yod pa ni (83b8/4468) 3.41-42 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2" gñis pa la gsum las (90b8/4608) 5.2.2.2.2.2.2.1.2.2.2.3" gsum pa bar mtha' na yod pa ni (84a7/4477) 3.43-44 5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2.1 rkan pa bzlog pa ni (90b8/4608) 3.74 743
Page 762
744
5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2.2 gñis pa tshigs bcad phyed bzlog pa ni (91a3-4/4613-4) 3.75 5.2.2.2.2.2.3.2 dgos pa brjod (95a4/4694)
5.2.2.2.2.2.2.1.2.6.2.3 gsum pa tshigs bcad bzlog pa ni (91a6/4616) 3.76-77 5.2.2.2.2.2.3.1" dan po ni (95a4/4694) 3.96-97
5.2.2.2.2.2.2.2" gñis pa bya dka'i khyad par gźan bstan pa la gñis (91b4/4624) 5.2.2.2.2.2.3.2" gñis pa la gsum (95b1/4701)
5.2.2.2.2.2.2.2.1 ba lan gcin gyi bya dka' (91b4-5/4624-5) 5.2.2.2.2.2.3.2.1 mtshan ñid dan min bstan (95b1/4701)
5.2.2.2.2.2.2.2.2 'khor ba'i bya dka' (91b5/4625) 5.2.2.2.2.2.3.2.2 de ltar snan mi 'chad pa'i rgyu (95b1/470')
5.2.2.2.2.2.2.2.1" dan po ni (91b5/4625) 3.78-79 5.2.2.2.2.2.3.2.3 dper brjod pa (95b1/4701)
5.2.2.2.2.2.2.2.2" gñis pa la gsum (91b8/4628) 5.2.2.2.2.2.3.2.1" dan po ni (95b2/4702) 3.98-105
5.2.2.2.2.2.2.2.2.1 mtshan ñid (92a1/4631) 5.2.2.2.2.2.3.2.2" gñis pa ni (96b3/4723) 3.106-107
5.2.2.2.2.2.2.2.2.2 phyed 'khor dper brjod (92a1/4631) 5.2.2.2.2.2.3.2.3" gsum pa la bcu drug las (97a1/4731)
5.2.2.2.2.2.2.2.2.3 kun 'khor dper brjod pa (92a1/4631) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.1 dan po ni (97a1/4731) 3.108
5.2.2.2.2.2.2.2.2.1" dan po ni (92a1/4631) 3.80 5.2.2.2.2.2.3.2.3.2 gñis pa ni (97a7/4737) 3.109
5.2.2.2.2.2.2.2.2.2" gñis pa ni (92a4/4634) 3.81 5.2.2.2.2.2.3.2.3.3 gsum pa ni (97b1/4741) 3.110
5.2.2.2.2.2.2.2.2.3" gsum pa ni (92a7/4637) 3.82 5.2.2.2.2.2.3.2.3.4 bźi pa ni (97b3/4743) 3.111
5.2.2.2.2.2.2.3" gsum pa dbyans sogs nes pa'i bya dka' la gñis (92b3/4643) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.5 lṅa pa ni (97b6/4746) 3.112
5.2.2.2.2.2.2.3.1 mtshan ñid (92b3/4643) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.6 drug pa ni (97b8/4748) 3.113
5.2.2.2.2.2.2.3.2 dper brjod (92b3/4643) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.7 bdun pa ni (98a7/4757) 3.114 ANHANG 3
5.2.2.2.2.2.2.3.1" dan po ni (92b3/4643) 3.83 5.2.2.2.2.2.3.2.3.8 brgyad pa ni (98b1/4761) 3.115
5.2.2.2.2.2.2.3.2" gñis pa la gsum (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.9 dgu pa ni (98b4/4764) 3.116
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1 dbyańs nes pa (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.10 bcu pa ni (98b8/4768) 3.117
5.2.2.2.2.2.2.3.2.2 gnas nes pa (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.11 bcu gcig pa ni (99a3/4773) 3.118
5.2.2.2.2.2.2.3.2.3 gsal byed nes pa (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.12 bcu gñis pa ni (99a5/4775) 3.119
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1" dań po la bźi (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.13 bcu gsum pa ni (99a8/4778) 3.120
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.1 bźir nes pa (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.14 bcu bźi pa ni (99b3/4783) 3.121
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.2 gsum du nes pa (92b6/4646) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.15 bcu Ina pa ni (99b5/4785) 3.122
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.3 gñis su nes pa (92b6-7/4646-7) 5.2.2.2.2.2.3.2.3.16 bcu drug pa ni (99b8/4788) 3.123-124
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.4 gcig tu nes pa (92b7/4647) 5.2.2.3" gsum pa skyon sel ba bśad pa la gñis (100b1/4801)
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.1" dan po ni (92b7/4647) 3.84 5.2.2.3.1 mdor bstan (100b1/4801)
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.2" gñis pa ni (93a3/4653) 3.85 5.2.2.3.2 rgyas par bśad pa (100b1/4801)
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.3" gsum pa ni (Fol. 93a7/4657) 3.86 5.2.2.3.1" dan po ni (100b1/4801) 3.125-127
5.2.2.2.2.2.2.3.2.1.4" bźi pa ni (Fol. 93b2/4662) 3.87 5.2.2.3.2" gñis pa la sñan nag gi skyon bcu las (101a8/4818)
5.2.2.2.2.2.2.3.2.2" gñis pa gnas nes pa ni (93b3/4663) 3.88-91 5.2.2.3.2.1 dan po la gsum (101a8/4818)
5.2.2.2.2.2.2.3.2.3" gsum pa gsal byed nes pa ni (94a6/4676) 3.92-95 5.2.2.3.2.1.1 mtshan ñid (101a8/4818)
5.2.2.2.2.2.3" gsum pa gab tshig gi rgyan la gñis (95a4/4694) 5.2.2.3.2.1.2 dper brjod (101a8/4818)
5.2.2.2.2.2.3.1 bśad par dam bca' (95a4/4694) 5.2.2.3.2.1.3 dmigs bsal (101a8/4818)
Page 763
5.2.2.3.2.1.1" dan po ni (101a8/4818) 5.2.2.3.2.1.2" dper brjod pa ni (101b4/4824) 3.128 5.2.2.3.2.7.2" gñis pa ni (105b4/4904) 3.153cd
3.129 5.2.2.3.2.7.3" gsum pa ni (105b7/4907) 3.154
5.2.2.3.2.1.3" gsum pa ni (101b7/4827) 3.130 5.2.2.3.2.7.4" bźi pa ni (106a2/4912) 3.155 DIE GLIEDERUNG DES INHALTS DES 1. UND DES 3. KAPITELS IN DER DPAN ȚĪKĀ
5.2.2.3.2.2 don 'gal la'an gsum las (102a1/4831) 5.2.2.3.2.8 brgyad pa sdeb sbyor ñams pa (106a5/4915)
5.2.2.3.2.2.1 mtshan ñid ni (102a1/4831) 3.131 5.2.2.3.2.8.1 mtshan ñid ni (106a5/4915) 3.156
5.2.2.3.2.2.2 dper brjod ni (102a3/4833) 3.132 5.2.2.3.2.8.2 dper brjod ni (106a7/4917) 3.157-158
5.2.2.3.2.2.3 dmigs bsal ni (102a6/4836) 3.133-134 5.2.2.3.2.9 dgu pa mtshams sbyor ñams pa la gsum (106b4/4924)
5.2.2.3.2.3 gsum pa don gcig pa la yan gsum las (102b3/4843) 5.2.2.3.2.9.1 mtshan ñid (106b4/4924)
5.2.2.3.2.3.1 mtshan ñid ni (102b3/4843) 3.135 5.2.2.3.2.9.2 dper brjod (106b4/4924)
5.2.2.3.2.3.2 dper brjod pa ni (102b6/4846) 3.136 5.2.2.3.2.9.3 śad kyis chod na ma sbyar yan skyon med pa (106b4/4924)
5.2.2.3.2.3.3 dmigs bsal ni (102b8/4848) 3.137-138 5.2.2.3.2.9.1" dan po ni (106b4/4924) 3.159
5.2.2.3.2.4 bźi pa the tshom can la sńa ma ltar gsum las (103a3/4853) 5.2.2.3.2.4.1 dan po ni (103a3/4853) 5.2.2.3.2.9.2" gñis pa ni (106b7/4927) 3.160
3.139 5.2.2.3.2.9.3" gsum pa ni (107a2/4932) 3.161
5.2.2.3.2.4.2 dper brjod ni (103a5/4855) 3.140 5.2.2.3.2.10 bcu pa 'gal ba'i skyon la gsum (107a5/4935)
5.2.2.3.2.4.3 dmigs bsal ni (103b1/4861) 3.141-143 5.2.2.3.2.10.1 'gal ba drug gi mtshan ñid (107a5/4935)
5.2.2.3.2.5 lna pa la'an gsum las (103b6/4866) 5.2.2.3.2.10.2 mtshan ñid can de'i sbyor ba (107a5/4935)
5.2.2.3.2.5.1 dan po ni (103b6/4866) 3.144 5.2.2.3.2.10.3 skabs 'gar 'gal yan skyon med pa (107a5/4935)
5.2.2.3.2.5.2 gñis pa ni (103b8/4868) 3.145 5.2.2.3.2.10.1" dan po ni (107a5/4935) 3.162-164
5.2.2.3.2.5.3 gsum pa ni (104a3/4873) 3.146-147 5.2.2.3.2.10.2" gñis pa la drug (107b4/4944)
5.2.2.3.2.6 drug pa sgra ñams pa la gsum (104a6/4876) 5.2.2.3.2.10.2.1 dan po la (107b4/4944) 3.165-166
5.2.2.3.2.6.1 mtshan ñid (104a6/4876) 5.2.2.3.2.10.2.2 'gal ba gñis pa'i dper brjod la (108a1/4951) 3.167-169ab
5.2.2.3.2.6.2 dper brjod (104a6/4876) 5.2.2.3.2.10.2.3 'gal ba gsum pa la (108a3/4953) 3.169cd-171
5.2.2.3.2.6.3 mi mkhas pa skyon du mthon ba'i skyon med (104a6-7/4876-7) 5.2.2.3.2.10.2.4 'gal ba bźi pa la (108b2/4962) 3.172-173ab
5.2.2.3.2.6.1" dan po ni (104a7/4877) 3.148 3.173cd-176ab
5.2.2.3.2.6.2" gñis pa ni (104b1/4881) 5.2.2.3.2.10.2.5 'gal ba Ina pa la (108b6/4966) 3.149 3.176cd-178
5.2.2.3.2.6.3" gsum pa ni (104b7/4887) 5.2.2.3.2.10.2.6 'gal ba drug pa *la (109a4/4974) 3.150-151 5.2.2.3.2.10.3 gsum pa skabs 'gar 'gal yan skyon med pa (109b2/4982)
5.2.2.3.2.7 bdun pa nal bso ñams pa la bźi (105a3/4893) 5.2.2.3.2.10.3.1 don bstan pa (109b2/4982)
5.2.2.3.2.7.1 don dnos (105a3/4893) 5.2.2.3.2.10.3.2 dper brjod pa gñis las (109b2/4982)
5.2.2.3.2.7.2 skyon med kyi sbyor ba (105a3/4893) 5.2.2.3.2.7.3 de skyon med du sgrub pa (105a3-4/4893-4) 5.2.2.3.2.10.3.1" dan po ni (109b2/4982) 3.179
5.2.2.3.2.10.3.2" gñis pa la drug (109b4/4984) 3.180-185
5.2.2.3.2.7.4 sbyor ba mi bde ba span ba (105a4/4894) 3.186
5.2.2.3.2.7.1" dan po ni (105a4/4894) 5.2.3" gsum pa sñan nag gi mtshan ñid spyi'i don bsdu ba ni (110b4/5004) 3.152-153ab 5.3" gsum pa sñan nag rtogs pa'i phan yon ni (110b6/5006) 3.187 745
Page 764
Die Gliederung des Inhalts des 1. und des 3. Kapitels nach der Darstellung Dpan Lo tsā bas in der Dpan Țīkā (Grundschema)
182 1823 <182831828384 142
- Kapitel 88910-11812-13-14-15-16
182345
Page 765
ANHANG 4
Bemerkungen zur ersten modernen zweisprachigen Ausgabe von BANERJEE
Wie bereits an anderer Stelle erwähnt,1 beruht BANERJEEs erste moderne zweisprachige Ausgabe (Sanskrit-Tibetisch) höchstwahrscheinlich auf dem Blockdruck der von Si tu Pan chen im Jahre 1772 n. Chr. angefertigten Version. Insofern stellt BANERJEEs Buch lediglich eine Neuausgabe von Si tu Pan chens Bearbeitung dar. Auch wenn Si tu Pan chens Fassung des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon etwa 500 Jahre später als die ursprüngliche Übersetzung von Son ston und Lakşmīkara entstanden ist, verdient sie sicherlich eine selbständige Ausgabe. Es ist umso bedauerlicher, daß BANERJEE, der sich der wahren Natur des von ihm herausgegebenen Textes anscheinend nicht bewußt war, in seinem Buch mehrere Fehler unterlaufen sind, die einen falschen Eindruck von Si tu Pan chens zweisprachiger Aus- gabe hinterlassen. Während meiner Beschäftigung mit Si tu Pan chens Version des Sanskrittextes stellte ich zahl- reiche Abweichungen zwischen den Textfassungen in der mir vorliegenden Kopie des Blockdruckes von Si tu Pan chens Bka' 'bum und in BANERJEEs Ausgabe fest. Es handelt sich dabei um verschiedene Arten von Abweichungen, die im folgenden kurz erwähnt werden. In den Fällen, in denen in BANERJEEs Ausgabe der Sanskrittext richtig erscheint und der Text in meiner Kopie des Blockdruckes fehlerhaft ist, liegt die Annahme nahe, daß BANERJEEs Abdruck, der anhand derselben Druckplatten angefertigt wurde, besser war. Auf diese Weise würde man solche Fehler wie beispielsweise in KA 3.128d (dusyate statt duşyati) erklären, denn bei einem schlechten Ab- druck wird das diakritische Zeichen von i häufig als e verlesen. In diesem Fall sprechen allerdings die übrigen zweisprachigen Ausgaben gegen eine solche Annahme, da diese Ausgaben ebenfalls die feh- lerhafte Schreibung dusyate enthalten. Daraus folgt, daß dieser Fehler bereits im Hyparchetypus bzw. auch im Blockdruck von Si tu Pan chens Ausgabe vorhanden war. Mit Blick auf BANERJEEs Ausgabe bedeutet dies, daß der Herausgeber aller Wahrscheinlichkeit nach den Text stillschweigend verbessert hat. Es finden sich tatsächlich zahlreiche Stellen in dieser Ausgabe, an denen ein redaktioneller Ein- griff in der Art einer gerechtfertigten Korrektur des Herausgebers zu erkennen ist. Mit Ausnahme von einigen wenigen Stellen sind solche redaktionellen Eingriffe leider ohne jeglichen Vermerk erfolgt. Allein im 3. Kapitel gibt es mehr als 50 stillschweigend vorgenommene Korrekturen. Es gibt allerdings auch solche Stellen, an denen BANERJEE keine Korrektur vorgenommen hat, obwohl dies mehr oder weniger zwingend gewesen wäre. Im 3. Kapitel fallen 14 solche Stellen auf. Darüber hinaus gibt es mehrere Stellen, an denen BANERJEE entweder versehentlich oder oft unter dem Einfluß von den ihm damals zugänglichen modernen Ausgaben des Kāvyādarśa Si tu Paņ chens Version des Sanskrittextes nicht korrekt und treu herausgegeben hat. Es ist daher große Vorsicht bei der Benutzung dieser Ausgabe geboten. Es gibt 49 Stellen, bei denen selbst der aufmerksame Leser irregeführt werden kann. Obwohl BANERJEE in der Einleitung zu seiner Ausgabe behauptet, daß „[t]hough such doubl- ing of consonants is sanctioned by the rules of grammar, I have dispensed with it in this edition“,2 sind die verdoppelten Konsonanten an mehreren Stellen doch beibehalten worden. Allein im 3. Kapitel
1 S. DIMITROV 2002b, Anhang 2, S. 311. 2 BANERJEE 1939, S. xviii.
Page 766
748 ANHANG 4
finden sich 29 Stellen, an denen der Text mit einer Verdopplung reproduziert worden ist. Es gibt hinge- gen nur elf Stellen, an denen die Verdopplung beseitigt worden ist. In einem Fall schreibt BANERJEE pūrvvoktam (KĀ 3.135a) mit Verdopplung, während im Blockdruck diese Verdopplung eigentlich nicht vorhanden ist. Der Herausgeber ist offenbar nicht konsequent genug gewesen. Viel schwerwiegender sind aber die Fälle, bei denen die vom Herausgeber angenommene Worttrennung mit Si tu Pan chens Verständnis des Sanskrittextes nicht vereinbart werden kann. Wie Si tu Pan chen den Sanskrittext verstanden hat, kann man indirekt aus dem tibetischen Kommentar seines Schülers Bstan 'dzin chos kyi ñi ma schließen. Man weiß außerdem, daß Si tu Pan chen den alten Kommentar Ratnaśrījñānas berücksichtigt hat. Dementsprechend läßt sich die Worttrennung in Si tu Pan chens Version des Sanskrittextes einigermaßen sicher feststellen. Da jedoch die Ratnaśrītīkā BANERJEE nicht zugänglich war und ihm die Geschichte der tibetischen Übersetzung des Kāvyādarśa weitgehend unbekannt war, überrascht es nicht, daß seine Entscheidungen darüber, wie die Worte zu trennen sind, nicht immer zutreffen. Im 3. Kapitel gibt es 69 solche Stellen. Im Hinblick auf den tibetischen Text ist BANERJEEs Ausgabe nicht dermaßen unzuverlässig wie im Fall des entstellten Sanskrittextes. Dennoch leidet auch der tibetische Text an typographischen und anderen Flüchtigkeitsfehlern, die nicht unerwähnt bleiben dürfen. In der Regel handelt es sich um Stellen, an denen entweder der Blockdruck falsch gelesen oder der Text nicht richtig abgedruckt wur- de. Allein im 3. Kapitel gibt es über 50 korrupte Stellen, die Si tu Pan chen nicht zu verantworten hat. In BANERJEEs eigenen Corrigenda am Ende seines Buches werden nur einige wenige von diesen Feh- lern berichtigt. In zwei Strophen sind die Strophenzeilen verstellt. Diese Reihenfolge der Strophenzeilen wird von keiner der anderen tibetischen Textzeugen bestätigt, so daß die Vermutung nahe liegt, daß der Her- ausgeber allein unter dem Einfluß des Sanskrittextes die Änderungen in Si tu Pan chens Text vorge- nommen hat. So erscheint in KA.T 3.163 Zeile a als Zeile c, Zeile b als Zeile a und Zeile c als Zeile b. Diese Reihenfolge erklärt sich mit dem Eingriff des Herausgebers. Darauf weist BANERJEEs eigene Be- merkung hin: „In a rare instance, e.g., in śloka III.64, the second (sic) line in the xylograph stands as third, and the third line as second in the printed Sanskrit text.“3 Dafür, daß im Blockdruck die authen- tische Reihenfolge der Strophenzeilen überliefert wurde, spricht auch der genauso zitierte Grundtext im Kommentar des Bstan 'dzin chos kyi ñi ma.4 In einem zweiten Fall, nämlich in KĀ.T 3.181, er- scheint Zeile b als Zeile d und Zeile d als Zeile b. Diese Reihenfolge ist ebenfalls am wahrscheinlich- sten auf einen Eingriff des Herausgebers zurückzuführen. Abschließend läßt sich sagen, daß das Verdienst von BANERJEEs Buch vor allem darin besteht, daß es zum ersten Mal Si tu Pan chens zweisprachige Version, wenn auch in entstellter Form, zu einer Zeit leicht zugänglich machte, als der Blockdruck von Si tu Pan chens Bka' 'bum dem interessierten Publikum noch nicht zur Verfügung stand. Objektiv gesehen stellt sich BANERJEEs Ausgabe jedoch als sehr unzuverlässig heraus. Daher wäre jeder, der sich ein genaues und unmittelbares Bild von Si tu Pan chens zweisprachiger Edition des Kāvyādarśa und des Sñan nag me lon machen möchte, besser bera- ten, direkt die Blockdruckausgabe in Si tu Pan chens Bka' 'bum zu benutzen.5
3 BANERJEE 1939, S. xxiii-xxiv. 4 Vgl. Bstan 'dzin chos kyi ñi ma 1990, S. 620. 5 S. Si tu Chos kyi 'byun gnas 1990, S. 629-731, Bd. Cha, Fol. 1a-52a6.
Page 767
ANHANG 5
Bemerkungen zum Grundtext des 3. Kapitels des Kāvyādarśa in der Ausgabe von THAKUR und JHA
Anhand der Erklärungen in der Ratnaśrītīka läßt sich eine Rekonstruktion des Grundtextes herstellen, der in Ratnaśrījñānas Handschrift(en) des Kāvyādarśa vorgelegen haben muß. In der folgenden Liste sind alle Abweichungen verzeichnet, die zwischen dem von mir rekonstruierten Text von Ratnaśrī- jñānas Vorlage und dem von THAKUR und JHA in ihrer Ausgabe der Ratnaśrīțīkā abgedruckten Grund- text des 3. Kapitels festzustellen sind. Es wurden dabei nicht nur die signifikanten Unterschiede ver- merkt, sondern auch die Stellen, an denen orthographische Varianten vorliegen. Die Form, die zu- nächst zitiert wird, ist diejenige, für die ich annehme, daß sie in Ratnaśrījñānas Vorlage gestanden hat. Wenn der Text der Ratnaśrīțīkā eine sichere Bestätigung für eine bestimmte Lesart bietet, wird diese durch das Siglum Rt. nach dem betreffenden Wort kenntlich gemacht. In dem Fall, daß sich in der Ratnaśrīțīkā kein direkter Beweis für die von Ratnaśrījñāna gelesene Lesart findet, aber zumindest Indizien für eine glaubwürdige Annahme vorliegen, wird das Siglum Rt. mit einem hochgestellten Fragezeichen geschrieben (Rt.'). Das Siglum Rt.TH/JH weist auf Lesarten in THAKURs und JHAs Ausgabe der Ratnaśrīțīkā hin, die mit denjenigen in der nepalesischen Handschrift des Kommentars nicht über- einstimmen. Wenn THAKUR und JHA in ihrer Ausgabe eine solche Lesart beibehalten haben, die ein- deutig von einer von Ratnaśrījñāna bestätigten Variante abweicht, wird diese Stelle mit dem Kürzel TH/JH und einem hochgestellten Ausrufungszeichen (TH/JH') vermerkt. Die Stellen, an denen die Wort- trennung im Grundtext von THAKUR und JHA (soweit in dem in Devanägarī-Schrift abgedruckten Text erkennbar) im Widerspruch zu Ratnaśrījñanas Analyse steht, sind ebenfalls auf diese Weise hervorge- hoben. Bei den orthographischen Varianten steht nur TH/JH.
3.3b sambheda° : sambheda° TH/JH 3.3d darśyante || Rt. (ex conj.) : drśyante TH/JH' 3.3d ke cana : kecana TH/JH 3.4b °yo bhūt || Rt. : °yo 'bhūt TH/JH 3.6d °rasano° || Rt. (ex conj.) : °rasano° TH/JH 3.17c alamkurvad : alankurvad TH/JH 3.18b pāțalā° || Rt. : pātalā TH/JH' 3.19d ke cana : kecana TH/JH 3.20a mānam || Rț. : māna° TH/JH' 3.22b °nyānu nrtyate || Rt. : °nyānunrtyate || Rt.TH/JH || TH/JH 3.23c °m atha || Rt. : °m adya || Rt.TH/JH (arthantaram st. athantaram!) || TH/JH' 3.24c lasac° || Rt. : calac° TH/JH' 3.25a °d urvī || Rt. : °d ūrvī TH/JH 3.26d samdhya° || Rt. (ex conj.) : sandhya° | Rt.TH/JH || TH/JH 3.28b sada nava° || Rt. schol. : sadānava° TH/JH' 3.29a °keśam || Rt. : °keśān TH/JH 3.30c °maddrśah || Rt. (ex conj.) : °madrśah TH/JH 3.32c °madhyāh || Rt. : °madhyā TH/JH 3.36c °m ayām adhiya° || Rt. schol. : °m ayāma dhiyā° TH/JH' 3.38b kārtsnyenā° || Rt. : kārtsnenā° TH/JH 3.38d ke cana : kecana TH/JH 3.41d kim cana : kiñ cana TH/JH 3.44c ānayata || Rt. (ex conj.) : ānamata || Rț. (v. l.) : ānayati || Rt.TH/SH || TH/JH' 3.45c °kāñciḥ || Rț. : °kāñcī || Rț.TH/SH || TH/JH 3.46d tāñ || Rt. : tam TH/JH' 3.48b °virāmayāmayā || Rt. schol. : °virāmayā mayā TH/JH' 3.50b kāla | || Rț. : °kāla | TH/JH' 3.51a samdașța° : sandasta° TH/JH 3.51c °ādya | Rt. : °ātra || Rt.TH/JH nicht erhalten || TH/JH 3.52c °tāpitām, °tāpitā | Rț. : °tāpitān TH/JH 3.53ab syat tasya || Rt. : syād asya || Rt. (v. l.), Rt.TH/JH nicht erhalten || TH/JH 3.54a nāsthe yaḥ sa tvayā || Rț. schol. : nā stheyahsattvayā || Rt.TH/JH nicht erhalten || TH/JH 3.54c nā stheyahsattvayā° || Rt. schol. : nāstheyah sa tvaya° || Rt.TH/H nicht erhalten || TH/JH 3.55a °sam etya || Rt. schol .: sametya || Rt.TH/JH nicht erhalten | TH/JH 3.55b sametya || Rt. schol. : °sametya || Rt.TH/JH nicht erhalten || TH/JH 3.58a sabhā || Rt. schol. : sabhā° TH/JH 3.58d sampadah : sampadaḥ TH/JH 3.61d bhujam : bhujan TH/JH 3.64b dhūli° || Rt. (ex conj.) :
Page 768
750 ANHANG 5
dhūlī TH/JH 3.66b sannā || Rt. schol. : sannā° TH/JH 3.70a ekākāra° || Rt. : ekākāram TH/JH' 3.70c tasyā° || Rț. : tatrā° TH/JH' 3.75a dhĩḥ || Rt. : °dhĩh TH/JH' 3.75b kā cana : kācana TH/JH 3.76a yā na mānaya° || Rț. schol. : yānamānaya° TH/JH 3.79d dadhe || Rt. : dade TH/JH' 3.82a sāmāyāmā mā yā || Rt. schol. : sāmāyāmā māyā TH/JH 3.83c °prabhrty eşa || Rt. : °prabhrtyesu TH/JH' 3.84b ītīr gītīr bhītīh prītīh || Rt .? : gītīr ītīh prītīr bhītīh TH/JH 3.84d dheye || Rt. : dhe ye TH/JH 3.84d dhecche | Rt. : cecche TH/JH 3.87a sāmāyāmā mā yā || Rț. schol. : sāmāyāmā māyā TH/JH 3.90d °samgata : °sangata TH/JH 3.91a agā gām gā° || Rț. schol. : agāgāngā° TH/JH 3.91d °kākaka| | Rt. : °kākakah || TH/JH' 3.92a rorū° | Rt. : roru° || Rt.TH/JH || TH/JH' 3.92d mā mā mām āma || Rț. : māmā gāmā ma° TH/JH' 3.94b sārāsi° || Rț. : sarasi° || Rt.TH/JH || TH/JH' 3.94d sasuruh || Rt .? : sasuruh TH/JH' 3.96b kimcid° : kincid° TH/JH 3.98b °samdhinā : °sandhinā TH/JH 3.99c yasyā || Rț. : yasyām TH/JH' 3.105c yasyā || Rț .? : yasyām || Rt.TH/JH || TH/JH 3.108c ebhir || Rt. : etair || Rt.TH/JH || TH/JH' 3.110c valgu ravam || Rt. : valguravam TH/JH' 3.111d tāyavo || Rt. : vāyavo || Rt. TH/TH || TH/JH' 3.111d dhārinah || Rt. : cārinah || Rt.TH/H || TH/JH' 3.114b caturvarna° || Rt. : cāturvanya° TH/JH' 3.114c kā cit : kācit TH/JH 3.116d nāpi || Rt. : naiva TH/JH' 3.117a naram || Rt. : janam TH/JH' 3.122a sambhūya : sambhūya TH/JH 3.122b samnidhim : sannidhim TH/JH 3.125d visamdhikam : visandhikam TH/JH 3.128b °m ihesyate || | Rt. : °m itīșyate || || Rt. (v. l.) Il TH/JH' 3.129a so 'yam || Rt .? : devair TH/JH 3.129b adya || Rt .? : asmi TH/JH 3.129d airāvatah || Rt .? : airāvaņaḥ TH/JH 3.132b viśvambharām : viśvambharām TH/JH 3.132c na ca te ko || Rț. : na hi te ko | Rt.TH/JH (ca om.) || TH/JH' 3.133a kā cid : kācid TH/JH 3.137c punarukte : punarukto || Rt.TH/TH || TH/JH' 3.141c alamkāra : alankāra TH/JH 3.144d yathā | Rt. : budhāh TH/JH' 3.145c śambhu° : śambhu° TH/JH 3.146a yatna° || Rt. : yatnah || Rt. (v. l.) || TH/JH' 3.146a °sambandha : sambandha TH/JH 3.146a onirjñānaº|| Rt .: °vijñana° || Rt. TH/JH || TH/JH' 3.153a sangīti° || Rt. : sangīta° || Rt. TH/JH || TH/JH' 3.153d °rvim avati || Rt. : °rvīm vahati || TH/JH' 3.154c samdhivi° : samdhivi° TH/JH 3.157a śiśirāh : śiśirā TH/JH 3.158d mrge° || Rt .? : vame° TH/JH' 3.159b asamdhānam : asandhānam TH/JH 3.159c visamdhīti : visandhīti TH/JH 3.161ab luptam udbhedi gharmāmbho nabhasy asmanmanasy api || Rt .? : om. TH/JH 3.162c nrtta° || Rt. : nrtya° || Rt.TH/TH || TH/JH' 3.164b kim cit : kiñ cit TH/JH 3.165c °sambhūtā : °sambhūtā TH/JH 3.172a °kesaro || Rt. (ex conj.) : °keśaro TH/JH 3.176a nītir || Rt. : gatir || Rț. (Glosse zu nītir, nītir om. Rt. TH/JH) || TH/JH' 3.179b kada cit : kadācit TH/JH 3.182a °preraņā° || Rt .? : °prerana° || Rt.TH/TH || TH/JH 3.183d °viplavo || Rt. (statt °vihvalo ?) : °viklavo || Rt.TH/JH || TH/JH 3.186a citra || Rt. : citra° TH/JH'
Page 769
ANHANG 6
Abbreviaturen und Zusammenschreibungen in den tibetischen Textzeugen
In den folgenden Listen sind alle Abbreviaturen und Zusammenschreibungen in alphabetischer Reihen- folge aufgeführt, die in den tibetischen Textzeugen des Kāvyādarsa (1. und 3. Kapitel) und in der Dbu- med-Handschrift der Dpan Țīkā (3. Kapitel) auftreten. Die beiden in der Ausgabe des 1. Kapitels ge- druckten Listen1 wurden hier einbezogen, damit alle Einträge bequem an einer Stelle konsultiert wer- den können. Die Liste der Abbreviaturen enthält nun knapp 200 Einträge und schließt damit einen großen Teil der in den tibetischen Handschriften und Blockdrucken am häufigsten anzutreffenden Ab- breviaturen ein. Die Liste der Zusammenschreibungen umfaßt knapp 150 Einträge, wobei die Mehrzahl davon aus der Dbu-med-Handschrift der Dpan Tīkā stammt.
A. Abbreviaturen (skun yig) in alphabetischer Reihenfolge
1 für gcig goms für goms bcom für bcom ltur für lta bur 2 für gñis grad für grags bcomr für bcom par brtad für brtags 3 für gsum grod für grogs bcrug für bcu drug bstanr für bstan par 4 für bźi bged für bgegs chad für chags bstos für bstan bcos 4n für bźin mgoo für mgo bo jita für ji lta thamd für thams cad kunu für kun tu 'gud für 'gugs jitar für ji ltar thams für thams kunyi für kun gyi 'gram für 'gram 'jam für 'jam thuon für thun mon kuntu für kun tu 'grod für 'grogs 'jaml für 'jam dpal thud für thugs klad für klags rgyao für rgya mtsho 'jien für 'jig rten dam für dam dkyior für dkyil 'khor rgyad für rgyags 'jid für 'jigs deined für de bźin gśegs dkrud für dkrugs rgyan für rgyal mtshan 'jiten für 'jig rten deg für de dag skig für skad cig rgyalo für rgyal po 'joms für 'joms den für de dan skyud für skyugs rgyuen für rgyu rkyen brjodr für brjod par doe für do de kham für kham sgrod für sgrogs ñams für ñams dred für dregs khoo für kho bo bsgrad für bsgrags noons fur non mons bdid für bdag ñid khyadar für khyad par nam für nam mñam für mñam 'dam für 'dam khyod für khyogs noo für no bo sñam für sñam 'dued für 'du byed mkhred für mkhregs dnoso für dnos po sñom für sñom 'dodr für 'dod par 'khoro für 'khor lo mnonum für mnon sum sñoms für sñoms rdoe für rdo rje 'khrad für 'khrags mnonr für mnon par gtam für gtam bsdams für bsdams 'khrud für 'khrugs snad für snags gtams für gtams bsdul für sdug bsnal 'khred für 'khregs bsna für bsnags btad für btags nad für nags 'khrod für 'khrogs Icad für lcags rtad für rtags nam für nam gam für gam bcui für bcu bźi rtod für rtogs nams für nams galte für gal te bcomr für bcom par ltu für lta bu rnam für rnam
1 S. DIMITROV 2002b, Anhang 3, S. 325.
Page 770
752 ANHANG 6
rnamr für rnam par dmid für dmigs binu für bźin du lud für lugs rnams für rnams rmud für rmugs zad für zags led für legs snaod für sna tshogs tsam für tsam zlum für zlum loyod für lons spyod snum für snum tsdan für tsandan gzid für gzigs śinu für śin tu phuod für phun tshogs gtsoo für gtso bo gzud für gzugs śintu für śin tu phunod für phun tshogs brtsams für brtsams 'am für 'am śerab für śes rab phyal für phyag 'tshal brtsed für brtsegs 'oer für 'od zer gśed für gśegs phyalo fur phyag 'tshal lo tshid für tshigs bcad yams für yams sam für sam phyod für phyogs tshid für tshigs yige für yi ge sargyas für sans rgyas phrod für phrogs tshim für tshim yees für ye śes suin für sun 'byin 'phad für 'phags tshurims für tshul khrims yonsu für yons su sum für sum bued für bud med tshod für tshogs yotan für yon tan sene für sen ge buo für bu mo tshom für tshom ynag für yan dag semn für sems can bem für bem mtshaid für mtshan ñid rad für rags sems für sems byar für bya bar mtshams für mtshams ranin für ran bźin soo für so so byub für byan chub mtshidan f. mtshan ñid dan ram für ram soo'i für so so'i byeg für bye brag 'tshams für mtshams rien für rin chen soor für so sor bram ze für bram ze 'dzum für 'dzum rid für rigs sod für sogs 'brus für 'bras bu 'dzed für 'dzegs rim für rim sloon für slob dpon bloos für blo gros rdzod für rdzogs rims für rims gsum für gsum mithuod f. mi mthun phyogs źud für źugs rum für rum bsam für bsam minam für min nam źum für źum ree für re re lhan 1 für lhan cig metog für me tog gźom für gźom lam für lam lhig für lhan cig
B. Zusammenschreibungen (bsdu yig) in alphabetischer Reihenfolge
kunas für kun nas 'gyuro für 'gyur ro 'jugo für 'jug go dugi für dug gi kyano für kyan no 'grogsu für 'grogs su brjidan für brjid dan dusu für dus su rkano für rkan no rgyanam für rgyan nam brjode für brjod de doni für don ni rkyenam für rkyen nam bsgyuro für bsgyur ro ñidan für ñid dan dranso für drans so skadu für skad du nagi für nag gi ñidu für ñid du bdagi für bdag gi skabsu für skabs su nagis für nag gis ñide für ñid de bdagis für bdag gis skaldan für skal ldan mnaldan für mnal ldan ñido für ñid do bduni für bdun ni skyede für skyed de cagis für cag gis gñisu für gñis su Idanam für ldan nam skyedo für skyed do cani für can ni gñiso für gñis so Idani für ldan ni skyono für skyon no cano für can no sñamo für sñam mo Idano für ldan no bklagso für bklags so cigis für cig gis tanam für tan nam nadan für nad dan khonso für khons so cino für cin no tine für tin ne namkha' für nam mkha' khyabdag für khyab bdag gcigam für gcig gam togi für tog gi namkha' für nam mkha' khyodan für khyod dan bcade für bcad de togis für tog gis nuso für nus so khragis für khrag gis chunu für chun nu rtogi für rtog gi gnaskabs für gnas skabs mkha'gros f. mkha' 'gros chunur für chun ur stodan für stod dan gnaskabsu f. gnas skabs su gragso für grags so mchogi für mchog gi bstodo für bstod do gnasu für gnas su bgyiso für bgyis so 'chado für 'chad do dagi für dag gi rnamsu für rnams su 'galo für 'gal lo rjesu für rjes su dagis für dag gis rnamso für rnams so gyuram für 'gyur ram 'jugi für 'jug gi dago für dag go snano für snan no
Page 771
ABBREVIATUREN UND ZUSAMMENSCHREIBUNGEN IN DEN TIBETISCHEN TEXTZEUGEN 753
bsnunas für bsnun nas 'byuno für 'byun no tshigo für tshig go yigis für yig gis parig für par rig 'brugi für 'brug gi 'tshamsbyor für mtshams yinam für yin nam paso für pas so sbyoro für sbyor ro sbyor yino für yin no dpaldan für dpal ldan sbrelo für sbrel lo 'tshamo für 'tsham mo yonsu für yons su spanso für spans so maso für mas so 'tshalo für 'tshal lo yodam für yod dam phyiro für phyir ro migi für mig gi 'dzino für 'dzin no yode für yod de phyugi für phyug gi mig.yo für mig g.yo igi für źig gi yodo für yod do phrogso für phrogs so miñam für mi mñam źigis für źig gis yoni für yon ni baso für bas so midzes für mi mdzes źesod für źes sogs rabsu für rabs su buso für bus so minam für min nam gźani für gźan ni rabstod für rab bstod bostan für bo bstan metogi für me tog gi gźonu für gźon nu laso für las so byaso für byas so medu für med du bźino für bźin no bśado für bśad do byedan für byed dan mede für med de zasu für zas su sogsu für sogs su byedam für byed dam medo für med do gziram für gzir ram srido für srid do byedo für byed do smraso für smras so 'ano für 'an no srogtono für srog gton no bragi für brag gi tshigi für tshig gi 'odkar für 'od dkar gsalo für gsal lo bragis für brag gis tshigis für tshig gis 'oso für 'os so
Page 772
ANHANG 7
Tibetische Transliterationen von Sanskritwörtern aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa
In der vorliegenden Liste sind alle Fälle von Transliterationen in der tibetischen Übersetzung des 3. Kapitels des Kāvyādara alphabetisch nach dem Devanāgarī-Alphabet mit Verweis auf die jeweilige Stelle im Sanskrittext bzw. in der Übersetzung zusammengestellt. Die Formen werden entweder flek- tiert oder als Teil eines Kompositums zitiert; entsprechend werden die tibetischen Transliterationen mit der jeweiligen Kasuspartikel angegeben. Es werden hier alle belegten Schreibungen verzeichnet, auch wenn diese klare Schreibfehler aufweisen. Wenn mehrere voneinander abweichende Belege für die Transliteration ein und derselben Sanskritform vorhanden sind, werden sie nacheinander zitiert und durch einen Doppelpunkt getrennt.
amatrkaḥ (3.123c) mā tr ka med STZT : ma tr ka med YT : mā tri kā med J : mā tri ka med CDGIJ schol., LNQ °agaru° (3.166a) a ga ru ILZT : a ka ru CDGJL schol., NQSTYT (3.166b) eņa° (3.20a) e na'i CDILSTYTZT : e na'i GJNQ (3.20c) erandaḥ (3.172c) e randa CDGLNQSTYTZT : e ran da J : e ra ņa da I °otpala° (3.21d) utpal CDGLNQSTYTZT : ud pal I : ud dpal J °oma° (3.66b) u mās IST : u mas CDGJLNQYTZT kadamba° (3.181c) ka damba STYTZT : ka dampa LN : ka da mba GQ : ka dam pa CDI : ka mas pa J ante corr. : ka da mas pa J post corr., m. sec. marg. (da) : ka da pa J schol. (3.181b) karpūra° (3.165a) ga bur IJZT : ga pur CDGJ schol., LNQSTYT °kalikā° (3.34a) ka li kā IST : kā li ka CDGJLNQ : ka li ka YTZT kalikām (3.23c) ka li kā STYTZT : ka li ka GIKNQ : ka lin kā J : kā li kā CDL kalinga° (3.165c) ka linga GNQSTYTZT : ka lin ka CDIJ : ka linka KL : ka lkin L schol. kāverī° (3.166b) kā be rī ST : kā be ri GNQYT : kā be ra ZT : kā pa ri CD : kā we ri IL : ka we ri J : kā we L schol. (3.166a) kubjām (3.109a) kubdzā ST : kub dzā IJ : kubdza CDGL schol., NQYTZT : kub dza L kumudvatī (3.167b) ku mud ldan pa CDGJLNQSTYTZT : ku mut ldan pa K kuravaḥ (3.85d) ku ru pas DGIJ schol., LNQSTYTZT : gu ru pas C : ku ru las J (3.85b) °gajā (3.123a) ga dza CDGILNQSTYTZT : gā dza J gānga° (3.91a) gangā'i CDGLNQST : gamga'i J : gam gã'i IYTZT (3.91c) cakora° (3.174c) tsa ko ra yi £ candanaḥ (3.168d) tsandan CDGLNQSTYT : tsan dan IJ schol., ZT : tsa dan J cūta° (3.150b) tsū ta'i CDILSTYTZT : tsu ta'i GJNQ colāḥ (3.166a) tso la CDGJLNQSTYT : tso ma ZT : gtso la I °jaghanāḥ (3.30d) dza gha na CDGILNQSTZT : dzā gha na J : dza gha nā YT (3.30b) jaghanena (3.43c) dza gha na dag £ nādinaḥ (3.75a) nā da ldan CDGIJLNQSTYT ante corr .? , ZT : nā di ldan YT post corr .? °niculaḥ (3.167c) ni tsu la CDGIJNQSTYTZT : ni tsū la L
Page 773
TIBETISCHE TRANSLITERATIONEN VON SANSKRITWÖRTERN 755
nīpasya (3.23c) nī pa'i CDGILNQSTYTZT : nīm pa'i J, nīm pa'i J schol. : ni mpi'i K, nimpa[ 'i] K schol. padminī (3.167a) padma can CDGILNQSTZT : padmo can J : pad ma can YT padminyāḥ (3.110a) pad can gyi n pāțalā° (3.18b) pā ța la CDGJLNQSTY™ZT : pa ța la I °bhațā (3.123b) bha ta 2 (3.123a) may a° (3.108a) mā yāh CDGLNQ : ma yā IJL schol., YTZT : bdag gis ST malayā° (3.165b) ma la ya 2 rāja (3.116a) rā dza (3.116b) vaiśvānarīm (3.177c) bai śwā na rī I : bai śwa na rī JST : bai śwa na ri L, b[ai] śwa na ri Q : be śwa na ri CDGN : bai śwā na rī'i YTZT (3.177d) sa nātanaḥ (3.116c) sa nā ta na CDGIJ schol., LNSTYTZT : sa mā ta na Q : sa na ta na J (3.116c) sahakārasya (3.11a; 3.157c) sa ha kā ra'i IJSTYTZT : sa hā kā ra'i CDGLN : sa hā kā ra'e Q; sa ha kā ra'i STYTZT : sa hā kā ra'i IL : sa hã kā ra'[i] D : sa hã [b]ã ra'i C : sa ha ka ra'i J : sa ha ka rī GNQ sahakāro° (3.20c) sa ha kā ra las JSTYTZT : sa hā kā ra las CDGLNQ : tsū ta las I (3.20a) °sālam (3.34b) sā la CDGILNSTYTZT : sa la Q °hayā (3.123a) ha ya Q °hāhā° (3.91c) hã hã I(auch Dt. ad KĀ.T 3.111)JSTZT : ha ha CDGLNQYT (3.91a)
Page 774
ANHANG 8
Zitate in der Ratnaśrīțīkā und in der Dpan Țīkā (3. Kapitel)
A. Zitate in der Ratnaśrīțīkā (3. Kapitel)
AUTOR WERK/STELLENANGABE (TEXT) STELLE IN DER RATNAŚRĪȚĪKĀ
Āryaśūra Jātakamālā (Śreșthijātaka) 4.19 (puņyānubhāvād atha tasya ... ) Rt. ad KĀ 3.180
Kālidāsa Abhijñānaśākuntala 1.19 (sarasijam anuviddham śaivalenāpi ... ) Rt. ad KĀ 3.161
Candragomin Cāndravyākaraņa 1.1.142 (ātaḥ prādibhyaḥ) Rt. ad KĀ 3.91 Cāndravyākaraņa 1.2.1 (vyāpyād aņ) Rt. ad KĀ 3.91 Cāndravyākaraņa 1.2.2 (āto 'prāde kaḥ) Rt. ad KĀ 3.64 Cāndravyākaraņa 1.2.70 (gatyarthānāpyād ādhāre ca) Rt. ad KĀ 3.58 Cāndravyākaraņa 1.3.86 (bhidādișito 'n) Rt. ad KĀ 3.48 Cāndravyākaraņa 4.4.76 (sakhyahorājñām țaj) Rt. ad KĀ 3.149 Cāndravyākaraņa 4.4.141 (nyūnrtaḥ) Rt. ad KĀ 3.149 Cāndravyākaraņa 5.1.106 (ako 'ki dīrghaḥ) Rt. ad KĀ 3.155, 3.160 vgl. auch: Cāndravyākaraņa 1.2.68 (ārambhe kartari) Rt. ad KĀ 3.52 Cāndravyākaraņa 4.2.147 (arśaāditvād ac) Rt. ad KĀ 3.48
Cān .- Dhātup. 1.38, Pāņ .- Dhatup. 1.155-165 (agi gatyarthaḥ) Rt. ad KĀ 3.91 Cān .- Dhātup. 1.534, Pāņ .- Dhātup. 1.829-830 (aka kuțilāyām gatau) Rt. ad KĀ 3.91 Cān .- Dhātup. 5.4, Pāņ .- Dhātup. 5.4 (dumiñ praksepaņe) Rt. ad KĀ 3.48
Daņdin Kāvyādarśa 1.55a (varņāvrttir anuprāsaḥ) Rt. ad KĀ 3.1 Kāvyādarśa 1.61ab (āvrttim eva samghāta° ... ) Rt. ad KĀ 3.1 Kāvyādarśa 3.3ab (atyantabahavas teșām ... ) Rt. ad KĀ 3.72 Kāvyādarśa 3.126c (doșā daśaiva) Rt. ad KĀ 3.107 Kāvyādarśa 3.128cd (tan mattonmattabālānām ... ) Rt. ad KĀ 3.107, 3.126 Kāvyādarša 3.141a (īdrśam samśayāya) Rt. ad KĀ 3.139 Kāvyādarśa 3.153c (kāryākāryā°) Rt. ad KĀ 3.154
Dharmakīrti Pramāņavārttika 1.5b (śāstram mohanivartanam) Rt. ad KĀ 3.151 Pramāņavārttika 4.91cd (samdigdhe hetuvacanād ... ) Rt. ad KĀ 3.127
Patañjali Mahābhāșya 1.2.45, vārttika 1 (daśa dādimāni șad apūpāh) Rt. ad KĀ 3.128
Pāņini Aştādhyāyī 2.2.31 (rājadantādișu) Rt. ad KĀ 3.127 Aştādhyāyī 6.3.137 (anyesām [api] drśyate) Rt. ad KĀ 3.34
Bharata Nātyaśāstra 28.10ab (tasya yonir bhavet kantho ... ) Rt. ad KĀ 3.162 Nātyaśāstra 28.11ab (gāndharvam trividham vidyāt ... ) Rț. ad KĀ 3.162
Page 775
ZITATE IN DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND IN DER DPAN ȚĪKĀ (3. KAPITEL) 757
Bhāmaha Kāvyālamkāra 2.19 (nānādhātvarthagambhīrā ... ) Rt. ad KĀ 3.97 Kāvyālamkāra 2.20 (kāvyāny api yadīmāni ... ) Rt. ad KĀ 3.97 Kāvyālamkāra 4.28 (kānte induśiroratne ... ) Rt. ad KĀ 3.159 Kāvyālamkāra 5.1 (pratijñāhetudrstānta° ... ) Rt. ad KĀ 3.127 Kāvyālamkāra 5.13 (tadarthahetusiddhānta° ... ) Rt. ad KĀ 3.127 Kāvyālamkāra 5.21cd (hetus trilakșaņo jñeyo ... ) Rt. ad KĀ 3.127 Kāvyālamkāra 5.26 (sādhyasādhanadharmābhyām ... ) Rt. ad KĀ 3.127
Bhāravi Kirātārjunīya 3.1cd (bibhrāņam ānīlarucam pišangīr ... ) Rt. ad KĀ 3.136
Haribhadra Abhisamayālamkārāloka ad Aștasāhasrikāprajñāpāramitā 2 (vismaye ca *vivāde ca ... padam ekam dvir ucyate) Rt. ad KĀ 3.138
? āsāragurukā vāņī vādinām adya durbhagā ... Rt. Ende, Strophe 32 ? ? (upanīto Vedān ¡adhīyāna) Rt. ad KĀ 3.178 ? (ye hy āhitāgnaya utpannatanayāś ca vaiśvānaram yāgam anutișthanti) Rt. ad KĀ 3.177 ? (sādharmyadrstānto vaidharmyadrstāntaś ca) Rt. ad KĀ 3.127 ? ? (hetubhis trāņam upetam naiva yo hataḥ) Rt. ad KĀ 3.127
B. Zitate in der Dpan Țīkā (3. Kapitel)
AUTOR WERK/STELLENANGABE (TEXT) STELLE IN DER DPAN ȚĪKĀ
Abhayākaragupta Šrīsampuțatantrarājațīkāmnāyamañjarī ? (zla ba las mdzes pa'i rtsa la żon pa ... Bdud las rgyal lo) Dt. ad KĀ.T 3.129
Amarasimha Amarakośa 1.6.2cd (sup dan tin'i mtha' can tshig) Dt. ad KĀ.T 3.131
Āryaśūra Jātakamālā (Viśvamtarajātaka) 9.1d (nags *phug sen ges ... ) Dț. ad KĀ.T 3.165 Jātakamālā (Šreșthijātaka) 4.19ab (de nas de *yi bsod ... ) Dț. ad KĀ.T 3.180
Udbhațasiddhasvāmin Viśeșastava 54 (skya bsen bu ni brjod byas na) Dt. ad KĀ.T 3.185
Candragomin Cāndravyākaraņa 1.1.139 (byed pa po la nwul dan ... ) Dt. ad KĀ.T 3.113 Cāndravyākaraņa 2.3.15 (*a dza la sogs dan at las so) Dị. ad KĀ.T 3.113 Cāndravyākaraņa 4.4.52 (tshig sdud kyi mtha'o) Dt. ad KĀ.T 3.149 Cāndravyākaraņa 4.4.76 (sa khi dan a har dan ... ) Dt. ad KĀ.T 3.149 Cāndravyākaraņa 4.4.141 (nī dan ūn dan *rt las) Dt. ad KĀ.T 3.149 Cāndravyākaraņa 5.1.106 (aka'i ak la rin po'o) Dt. ad KĀ.T 3.160 Cāndravyākaraņa 5.3.67 (ņi'i iț ma yin pa la'o) Dt. ad KĀ.T 3.113 Varņasūtra 2-3 (Yi ge'i mdor de la gnas ni a ku ha ... ) Dt. ad KĀ.T 3.83 Varņasūtra 6 (*r tu ra șa rnams kyi spyi bo'o) Dt. ad KĀ.T 3.83 Varņasūtra 7 (l tu la sa rnams kyi so'o) Dt. ad KĀ.T 3.83 Varņasūtra 10 (i tsu ya śa rnams kyi rkan no) Dt. ad KĀ.T 3.83 Varņasūtra 11 (u pu wa mchu dan ñe ba can rnams kyi mchu'o) Dț. ad KĀ.T 3.83
Cān .- Dhātup. 10.103 (sup las byins don la man por te 'dod pa bźin 'an no) Dt. ad KĀ.T 3.113
Page 776
758 ANHANG 8
Daņdin Kāvyādarśa 1.61a (bskor ba kho na) Dț. ad KĀ.T 3.1 Kāvyādarśa 2.309a (rgyu skar lam la rab gnas pa) Dt. ad KĀ.T 3.67 Kāvyādarśa 2.309a (rgyal rigs lam la mi gnas pa) Dt. ad KĀ.T 3.67 Kāvyādarśa 3.3ab ('dres pa'i dbye ba las skyes pa ... ) Dt. ad KĀ.T 3.72 Kāvyādarśa 3.91a (hā hā mi sgrogs mkha' 'gros mtshan) Dị. ad KĀ.T 3.111 Kāvyādarśa 3.129a (rgya mtsho 'di ni) Dt. ad KĀ.T 3.130
Dharmakīrti Pramāņavārttika 1.5b (bstan bcos rmons pa zlog byed yin) Dț. ad KĀ.T 3.151
Dharmadāsa Cāndravrtti ad Cān. 5.3.158 ('dod pa bźin du 'gyur ba las) Dt. ad KĀ.T 3.113
Dharmamitra Vinayasūtrațīkā ? (sen ge'i skra ser skyar gsuns pas so) Dt. ad KĀ.T 3.172
Dpan Lo tsā ba Brda sprod pa'i gźun gi sñin po gsal ba 29 (byed po las ... ) Dt. ad KĀ.T 3.128 Brda sprod pa'i gźun gi sñin po gsal ba 30 ('byun khuńs ... ) Dt. ad KĀ.T 3.128
Patañjali Mahābhāsya 1.2.45, vārttika 1 (se'u 'bru bcu khur ba drug) Dt. ad KĀ.T 3.128
*Mañjuśrīkīrti Āryamañjuśrīnāmasamgītițīkā ad Aryamañjuśrīnāmasamgīti 83c (lun ni yid ches tshig yin te ... ñes zad lu du śes par bya) Dt. ad KĀ.T 3.163
Ratnākaraśānti Chandoratnākara 1.3b (rkan pa'i mtha' phal che ba dan) Dt. ad KĀ.T 3.156 Chandoratnākara 2.65 (ma wa na su ra ra wa rnams ... ) Dt. ad KĀ.T 3.153
Vajradatta Lokeśvaraśataka 38d (pad skyes ral pa'i nags ñal 'jig rten ... ) Dț. ad KĀ.T 3.165
Vasubandhu Abhidharmakośakārikā 6.29ab (dban po rtul rno de dag tu ... ) Dț. ad KĀ.T 3.125
Sarvavarman Kātantra 1.1.22 (rim pa las ma 'das par phral bar bya'o) Dt. ad KĀ.T 3.108 Kātantra 1.2.1 (mtshuns pa 'dra ba'i yi ge la rin por ... ) Dt. ad KĀ.T 3.160 Kātantra 1.2.3 (u'i yi ge la o'o) Dt. ad KĀ.T 3.108 Kātantra 1.2.12 (e ni a dan ya'o) Dt. ad KĀ.T 3.108 Kātantra 1.5.8 (a dan sgra ldan nag gi 'on) Dt. ad KĀ.T 3.108 Kātantra 2.4.49 (bud med la a las ā'o) Dț. ad KĀ.T 3.113 Kātantra 3.2.9 (byins don la in ste kā ri ta'o) Dt. ad KĀ.T 3.113 Kātantra 3.2.12 (in la rtags yi ge gcig pa ma yin pa'i ... ) Dț. ad KĀ.T 3.113 Kātantra 4.2.44 (kā ri ta'i ām iț bi ka ra na ma yin pa la'o) Dț. ad KĀ.T 3.113 Kātantra 4.2.48 (pats sogs rnams las ats'o) Dt. ad KĀ.T 3.113
Somendra Bodhisattvāvadānakalpalatā (Jīmūtavāhanāvadāna) 108.76 (bdag ni bag mar gnas pa yi ... ) Dt. ad KĀ.T 3.48
Haribhadra Abhisamayālamkārāloka ad Aştasāhasrikāprajñāpāramitā 2 (no mtshar ba dan rtsod pa dan ... gcig lan gñis brjod par bya) Dt. ad KĀ.T 3.137
Mahāvyutpatti 3635 (dpun gi tshogs yan lag bźi) Dt. ad KĀ.T 3.7 Mahāvyutpatti 3639 (dpun bu chun gi tshogs) Dt. ad KĀ.T 3.7 Mahāvyutpatti 7315 (*Ide'u'am sku ska) Dt. ad KĀ.T 3.96
Śrīsampuțatantra ? (rna ba ni rgas pa'o) Dț. ad KĀ.T 3.129
? ? (gan me bźag pa bu skyes pa rnams bai śwā na *rī la mchod sbyin sgrub par byed do) Dt. ad KĀ.T 3.177 ? (cho ga byas te Rig byed rnams bklag par bya'o) Dt. ad KĀ.T 3.178
Page 777
ANHANG 9
Sonderapparat zur Ausgabe der Ratnaśrīțīkā
Bei der Anfertigung der Ratnaśrītīkā-Ausgabe anhand der nepalesischen Handschrift und der editio princeps von THAKUR und JHA wurde eine große Anzahl von Lesarten verzeichnet, die lediglich als orthographische Schreibvarianten zu bewerten sind und sich textkritisch als irrelevant erweisen. Da diese Varianten den kritischen Apparat überlastet hätten, bei manchen Fragestellungen aber immer noch von Interesse sein könnten, erschien es angebracht, solche Lesarten in einer separaten Liste zu- sammenzustellen. Es handelt sich um die folgenden Gruppen von Varianten:
-
Varianten, bei denen es um die Setzung von Dandas und Doppel-Dandas geht. Von allen Lesarten im Sonderapparat sind dies deshalb die wichtigsten, weil die abweichende Zeichensetzung häufig das unterschiedliche Verständnis der syntaktischen Beziehungen in einem Textabschnitt widerspiegeln kann. Es gibt hier sowohl Fälle, bei denen entweder in der nepalesischen Handschrift oder in der editio princeps ein Danda bzw. Doppel-Danda fehlt, als auch Fälle, bei denen im Gegenteil dort ein solches Zeichen überflüssig erscheint. Seltener tritt die Vertauschung von Danda durch Doppel-Danda und um- gekehrt auf. Zu beachten ist, daß in der Ausgabe von THAKUR und JHA neben diesen beiden Zeichen auch westliche Interpunktionszeichen wie Fragezeichen, Ausrufungszeichen und Kommas verwendet worden sind, die allerdings auf einen ursprünglichen Danda bzw. Doppel-Danda zurückgehen, mit Ausnahme der Fälle, in denen die Herausgeber das jeweilige Zeichen unabhängig von ihrer Vorlage hinzugefügt haben. Wenn ein Danda bzw. Doppel-Danda gleichzeitig in der nepalesischen Handschrift und in der editio princeps fehlt, sind diese Fälle im kritischen Apparat mitgeteilt worden.
-
Varianten, die auf verschiedenen orthographischen Konventionen beruhen, z. B. die Schreibung von homorganen Nasalen vor einem Verschlußlaut (sowohl im Wortinneren als auch am Wortende), die Verwendung von Anusvāra vor einem Daņda (-m) anstatt ma mit Virāma (d. h. -m), das Auslassen des Avagraha u. ä. In den Fällen, in denen solche Besonderheiten zugleich in beiden Textquellen an der- selben Stelle zu beobachten sind, wird der Text der Ausgabe standardisiert, und die orthographischen Lesarten werden nur im Sonderapparat mitgeteilt.
-
Lesarten, bei denen der erforderliche Sandhi nicht durchgeführt worden ist. Hier werden auch die Varianten verzeichnet, bei denen ein Avagraha zur Verdeutlichung der wegen eines Vokal-Sandhi ver- schmolzenen Wortgrenze gesetzt worden ist.
-
Varianten, bei denen der Visarga am Wortende vor einem mit s- anlautenden Wort ausgelassen worden ist.
-
Varianten mit einer Verdopplung eines Konsonanten nach Repha.
-
Varianten, bei denen ein falscher Nasal geschrieben worden ist.
-
Varianten, bei denen ein falscher Sibilant geschrieben worden ist.
Die Varianten werden hier nach der Reihenfolge ihres Auftretens im Text des Kommentars zu der je- weiligen Strophe des Kāvyādarśa aufgelistet. Dadurch ist es in den meisten Fällen möglich, ganz genau zu bestimmen, an welcher Stelle sich im Text die hier verzeichneten Varianten befinden. Auf
Page 778
760 ANHANG 9
diese Weise kann man sich, auch ohne THAKURs und JHAs schwer zugängliche Ausgabe der Ratnaśrī- țīkā, ein ziemlich genaues Bild von der editio princeps selbst im Hinblick auf solche orthographischen Varianten machen. Im kritischen Apparat werden orthographische Varianten nur dann erwähnt, wenn derselbe Text aus einem anderen Grund als Lesart verzeichnet werden mußte.
- Daņda und Doppel-Daņda
Rț. ad KĀ 3.1 tad Ed .; varņasya, Ed. 3.2 pāda° Ed .; vā | ādau Ed. 3.3 ete Ed .; prakārā | Hs .; bhūyā- nsaḥ | Hs., prasaranti Hs .; sukarāḥ, Ed .; iti | Hs. 3.4 sakhi ! Ed .; bhūt Hs .; māneneti | Hs., māneneti ? Ed .; etat | Hs .; kriyate Hs., kriyate, Ed. 3.5 kāmaḥ | Hs .; °mānam Ed. 3.6 urvvyāḥ | Hs. 3.7 ākrāntam | Ed .; °bhūtaiḥ Hs .; °bhūtaiḥ ? Ed .; padātibhiḥ | Hs .; tyaktaiḥ | Hs., Ed .; °sahāyatvāt | Hs., °[sa]hāyatvāt | Ed. 3.8 brūhi Ed. 3.9 nayataḥ | Hs .; prāpayataḥ | Hs .; raņe | Hs .; kșamaḥ | Hs .; nāsti | Ed .; tvayeti Ed. 3.10 jīyate Hs .; ca Hs. 3.11 mañjarī | Hs .; utkalikā | utkaņțhā | uttārā | Hs .; °ottaram | Hs. 3.12 samāgame | Hs .; manorathaḥ | Hs .; vighāte | Hs .; tādrśī | Hs .; daśamī Hs .; varākī Hs .; kim | Hs. 3.13 yūnaḥ | alino Hs .; pravrttāḥ | Hs., Ed. 3.14 jale Hs .; jale, Ed .; °bhūte Hs., °bhūte ? Ed .; kurute, Ed. 3.15 °ānilaḥ | Hs .; apodham | Hs .; iti | Hs., iti Ed .; anusarati Ed. 3.16 uktam | Hs., uktam | Ed .; yataḥ | Hs .; karotu | Ed .; prasīdājñāpayainām | Hs., prasīda, ājñāpayainām | Ed .; evāsyāḥ | Hs. 3.17 mukharān | Hs .; avacanam, Ed .; °yogāt | Hs., °yogāt, Ed .; iti | Hs .; alimat | Hs., Ed .; katham | Hs. 3.18 mama Hs .; °bhūtā Hs .; °bhūtā ? Ed .; sā Hs .; iva | Hs. 3.19 ca | ādau Hs., ca, ādau Ed. 3.20 °stah, arthasya Ed .; karișyati | Hs .; vasantaḥ Hs .; kena Hs .; kena ? Ed .; °aiva Hs .; bahunā Hs .; bahunā ? Ed. 3.22 eva | apo Ed .; varșati, Ed .; vistāraḥ Hs., Ed. 3.23 vartate Ed .; vidmaḥ Hs .; nu | Hs. 3.24 °bhāgaḥ | Hs .; °antah | Hs. 3.25 vișnunā | uddhrtā Hs .; yā | asau Hs .; gṛhītā | adya Hs .; grhītā, adya Ed. 3.26 hastinaḥ | Hs .; iti | Hs. 3.27 bhagnā Hs .; ivāge Hs .; iva ? age Ed .; ivātra Hs. 3.28 °vikhyātaḥ | Hs .; °dhvansī Hs .; °pīdādiḥ | Hs .; °hā Hs. 3.29 śirah | Ed .; kasyāler Hs .; kasya ? aler Ed .; purușam | Hs .; alekhyam | Hs .; °mādayasi Ed. 3.30 striyaḥ | Hs .; °sambhūtena | Ed .; °svabhāvāḥ | Hs .; iti | Hs .; satyaḥ | Hs., Ed. 3.31 sambandhibhih | Hs. 3.32 'dhiśerate | Hs .; °yogena Hs .; iti | Hs .; °hriyah | atyantamattāḥ Hs .; iti | Hs. 3.33 prakrtaḥ | Hs .; darśitaḥ | Hs .; prakaraņāt | Hs .; asti Hs .; asti, Ed .; pāțhe | asya Hs .; sau Hs .; 'sau ? Ed .; tadyathā | ity Hs. 3.34 kim Hs .; kim ? Ed .; ālambaḥ | Hs .; tāh | Hs .; taravaḥ | Hs .; iti | Hs .; pūrvvavat | Hs .; dīrghatvam Hs .; vidyate | Hs .; °īti | Hs .; vaktīti Ed. 3.35 °ghanam | Hs., °ghanam | Ed .; °jaladam | Hs .; °jaladam | Ed .; tāratā | Hs .; °tvam | Ed .; tirohitāḥ, Ed .; °tvāt | Ed .; °tārakam | Hs .; viyuktā | alam Ed .; śaknoti Hs., śaknoti ? Ed .; āditaḥ | avyapeta° Hs. 3.36 praharah | Ed .; vayam Hs., Ed .; asmān Hs .; dunoti | Ed .; °kastam - Ed .; asmi | Hs .; °aiva | Ed .; °nimittatvāt | Hs. 3.37 pādā° Ed .; gatiḥ | Hs .; api, Ed .; pūrvāņi | Ed .; prabhedyāni, Ed .; diśah | Hs .; dhruvam | Hs .; °dīkșitāḥ | Hs. 3.38 tāny Ed .; °o pi | Hs .; netāh | Hs .; asmābhih Hs .; kutaḥ Hs .; kutaḥ ? Ed .; hetoḥ | Ed .; iti | Hs .; °jñānāt Hs. 3.39 anapāyinyaḥ, Ed .; °cchedāt | Hs., Ed .; sthirāyate | Hs .; etat | kasya cit Hs .; bhavān | Hs .; °krsyate Hs .; eva Hs .; tava | iyate Hs .; nāśam | Hs .; bhavān | Ed .; dușkaram Ed. 3.40 rājan Hs .; rājan, Ed .; kimbhūtaiḥ Hs., kimbhūtaiḥ ? Ed .; °ādayaḥ | Hs .; bhāsurāḥ, Ed .; eva Hs. 3.41 prītyātiśayaḥ | Hs .; amśumat | Hs .; tasyāḥ | Hs .; kva cit | Hs .; °yamakam | Hs. 3.42 nātha | Hs .; svāmin Hs .; svāmin ! Ed .; °ātmānaḥ | Hs .; iti | Hs .; vidanti Hs .; inatā Hs .; durggatāḥ | Hs .; namati Hs. 3.43 jīvitena Hs .; kiñ cit | Hs. 3.44 yāvat Hs .; yaḥ | Hs .; svabhāvam | Hs .; bhūmānam | Hs .; visvarūpatvāt | Hs., viśvarūpatvāt | Ed .; °mā[nam] | Hs .; °mānam | Hs .; bhūmānam | Hs .; vișņun Hs. 3.45 °sāram | Hs .; °dharā Hs .; pāthe | Hs., pāthe - Ed .; °samānatvāt | Hs .; °āntare | Hs., °āntare - Ed .; yantam | Hs., °yantam | Ed .; rasāyanam | Hs .; api | Hs. 3.46 iti | Hs., Ed .; sthirā | āyatir Hs .; iti | Hs .; °ānaye | Hs .; prāptau | Hs., Ed .; andhān | Hs .; °ābhijñān | Hs .; katham Hs .; katham ? Ed .; vivecanā | Ed .; °ālocanayā | anayā; °bhūtayā | Hs .; vā'pi Hs .; ca | Hs .; °opāyān | Hs .; ayāsī | Hs .; asi | Hs .; nayān | Hs., Ed .; ānayaḥ | Hs .; prāptān | Hs .; ānayeti | Hs .; katham Hs .; katham ? Ed .; iti | Hs .; tvam | Hs .; yānam | Hs .; ācaratīti | Hs .; tvam Ed .; °nirantaram | Hs .; °rūpam | Hs .; °vyapetam | Hs., °vyapetam, Ed. 3.47 °āsuraḥ | aveji Hs .; kena Hs .; kena ? Ed .; nādena Hs .; kasya Hs .; kasya ? Ed .; kutra Hs .; kutra ? Ed .; atulam | Hs .; asamam | Hs .; bhīme Ed .;
Page 779
SONDERAPPARAT ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ (3. KAPITEL) 761
tejasvinaḥ | Hs .; 'grataḥ | Hs .; vā | aver Hs .; °yamakam || Hs. 3.48 ac Hs .; kimbhūtām Hs .; kimbhūtām ? Ed .; °ārtim Ed .; mayaḥ | Hs .; vikāras Ed .; vā ārttiḥ | Hs .; °ārttim | Hs .; kena Hs .; kena ? Ed .; amā | Hs .; °āmantryate || Hs. 3.49 atāmyataḥ | Hs .; āha Hs .; āha - Ed .; duștatā | Hs .; adhamatām | Hs .; ayatī | Hs .; kin tu | Hs .; prāptā | agri° Hs .; akāmatām | Hs .; nigamanīyam || Hs. 3.50 kanthaḥ Ed .; kāla | mukhaś Hs .; mayūrāḥ | Hs .; ceti | Hs .; cā'sau | Hs .; yasmin | Hs .; °galakāla | kālamukha° Hs .; kālāḥ Hs .; kaḥ Hs .; °ālasi | Hs .; rūpam | Hs .; °pāśaḥ | Hs .; iti | Hs .; prabhu | Hs .; 'ntakah | Hs .; °eti | Hs .; agrāhyaḥ | agocaraḥ | Hs. 3.51 sambandhinau | Hs .; āntādī | Hs .; veditavyam Hs .; °ādau | Hs .; °bhūtam | Hs. 3.52 ātmānam | Hs .; vyākhyeyam Hs .; rasaḥ | Hs .; āsvādyatvāt | Hs .; 'syeti | Hs .; bhāvaḥ | ananga° Hs .; duḥkhāya | Hs .; °tāpitām | Hs .; tāpāya | iyantam Hs .; samānam | Hs. 3.53 abhyāsaḥ | Hs. 3.54 °varttitvāt | Hs .; °lakșaņaḥ | Hs .; varjyaḥ | Hs .; purușa | Hs .; samvaraņīyaḥ | Hs. 3.55 iti | Hs .; purușāḥ | Hs .; rājitāḥ | Hs .; bhrājitāḥ | Hs. 3.56 varggāḥ | Hs .; śobhayā | upa° Hs .; kimbhūtānām Hs .; kekābhiḥ | Hs .; °śīlānām | Hs .; 'panītaḥ Hs .; āgamaḥ | Hs .; °āgamānām Ed .; ceti | Hs., ceti Ed. 3.57 pādā° Ed .; dayayā | anu° Hs .; yasyā | Hs .; priyaḥ | Hs .; katham Hs .; katham ? Ed .; yojyam | Hs., yojyam, Ed. 3.58 kimbhūtā Hs., kimbhūtā ? Ed .; ºādhāraḥ | Hs .; °ādhyāsitā Hs. 3.59 kalam | Hs .; madhuram | Hs., madhuram | Ed .; vacanam | Hs., vaca- nam | Ed .; ca | Hs .; arthāt | Hs., Ed .; antareņa Hs .; °arthe Hs .; evam | Hs .; kāraņāt | Hs .; kāraņāt Ed .; °muktam | Hs .; tanumat | Hs., tanumat, Ed .; °riktam | Hs .; °bhūtam | Hs., °bhūtam | Ed .; nișkalankaḥ | Hs. 3.60 °yudhāḥ | Hs .; °hetayah | Hs., Ed .; varmitāḥ | Ed .; santaḥ | Hs .; tumulena | Ed .; °jarjjaratvāt | Hs .; °śarīram | Hs., °śarīram | Ed .; °bhāvam | Hs., °bhāvam | Ed .; apamadam | Hs. 3.61 °gamaḥ | Hs .; 'bhi- nivistaḥ | Hs .; pradhānam | Hs .; vacanam | Hs., vacanam | Ed .; hitam | Hs .; grhāņa | Ed .; smarataḥ | Hs .; bhavān | Hs. 3.62 āmantritā | Hs .; vijrmbhitaḥ | Hs. 3.63 dīptimataḥ | Hs .; °tkarșāt | Hs., Ed .; śakrasya | Hs., Ed .; nāmana | Hs .; jetaḥ Hs., jetaḥ ! Ed .; namanam | Hs .; 'syeti | Hs .; anāma ! Ed .; °ānabhijña ! Ed .; bhavān | Hs., bhavān, Ed .; kāraņāt | Hs .; sati | Hs .; āsavaḥ | Hs .; vighātaḥ | Ed .; vā | Hs., Ed .; vā | Hs .; naivāsīt | Hs .; iti | Hs. 3.64 utkrsțam | Ed .; kasya Hs .; kasya ? Ed .; °samarāņām | Hs., °samarāņām Ed .; saprāņaḥ | Hs .; sakāśāt | Hs .; pañcamī Hs .; prakrtam | Hs. 3.65 'lajja Hs .; alajja ! Ed .; °drśānām | Hs., °drśānām | Ed .; °cetasām | Hs .; prakārau | Hs .; iti | Hs .; mahataḥ Hs .; gatiḥ | Hs .; °yogāt | Hs. 3.66 °hitomā | Ed .; iti | Hs .; °oma | Hs .; rājasenā'namā'natā Hs .; iti | Hs .; anamaḥ Ed .; 'nama «|» Hs .; rājasaḥ | Hs .; amaḥ | anamaḥ Hs .; saśrīkaḥ | Hs., Ed .; candraḥ | Ed .; yasyeti | Hs .; cāsau | Hs .; ca | Hs .; °rājā | Hs .; sankaraḥ | Hs., śankaraḥ | Ed .; damśitaḥ | Hs .; prāptaḥ | Hs .; ca | aneka° Hs .; sannāhitaḥ | Hs., sannāhitah, Ed .; °senah | Hs .; ca Hs .; ca, Ed .; anamaḥ Hs .; °senaḥ | Hs., °senah, Ed .; ca Hs .; evam | Hs. 3.67 'bhyā- saḥ | Hs .; darśitaḥ | Hs .; ślokadvayam | Hs. 3.68 tvayā | Hs .; tvayā, Ed .; vartulaḥ | Hs .; pīnaḥ | Hs .; °oddhāriņā Ed .; abhītā | Hs .; °ābhāvāt | Hs .; nirbhayā, atulā Ed .; aśakyatvāt | Hs .; iti | Hs .; ślokaḥ | Hs. 3.69 iti | Hs .; °ābhyasyate Hs .; °ābhyasyate - Ed .; asyeti | Hs .; mitrāņi | Hs .; °oddhā Hs .; °oddhā, Ed .; āgatā | Hs., Ed .; gatir Hs. 3.70 ekākārāḥ | Hs .; ekākārāḥ, Ed .; vā | ekā° Hs., Ed .; °pradhānatvāt, Ed .; samjñā'syeti | Hs .; °yogāt | Hs .; drśyate Hs .; bhidyate Hs .; °ābhāvāt | Hs. 3.71 tad Ed .; prayāsaḥ | Hs .; tulyau Hs .; tulyau, Ed .; tathā | Hs .; yasyāḥ | Hs .; iti | Hs .; samānayā | Hs .; iștayā | Hs., Ed .; sa | Hs .; tvam | Hs., tvam | Ed .; anupama | Hs., anupama ! Ed .; samānaya | Hs .; °eti | Hs .; niședhaḥ | Hs .; yātīti | Hs. 3.72 yad Ed .; uktam Hs .; uktam - Ed .; °yonayah [3.3], Ed .; āha || · || Hs., āha - Ed .; °rājaḥ | Hs., °rājah, Ed .; °īti | Hs .; rakşitum | Hs .; °yamakam | Hs .; iti | Hs. 3.73 kimvişayā Hs .; prakaraņāt | ślokasya Hs., prakaraņāt ślokasya, Ed .; samudāyaḥ | Hs .; iti | Hs .; ceti | Hs .; kutaḥ Hs .; kutaḥ ? Ed .; gamyate || Hs. 3.74 tad Ed .; krśatā Hs .; janitaḥ | Hs .; °āyāsā | Ed .; daurbalya[m] | Hs., daurbalyam | Ed .; mayā'matā Hs., mayā amatā Ed .; yasyeti | Hs .; pramatta | amara | Hs., pramatta ! amara Ed .; deva Hs .; deva ! Ed .; stutam | Hs., stutam | Ed .; prāptaḥ Ed .; stuteta | Hs .; tavārakatā | Hs .; evāstu Hs .; °āgataḥ | Hs. 3.75 °viśeșaḥ | Hs .; 'syeti | Hs .; mama | Hs .; iti | Hs .; amadanā [|] Hs .; svādhīnā | Hs .; arhati Hs .; °nimittaḥ | Hs. 3.76 māna- yaḥ | Hs .; °grahāt | śilam Hs., °grahāt, śīlam Ed .; iti | Hs .; °kaśā Ed .; bhavet | Hs .; °sādhanatvāt Hs .; āha || Hs .; āha - Ed .; °yogāt | Hs., Ed .; janāḥ | Hs., janāḥ, Ed .; kșepaḥ | Hs .; °jananī Ed .; lakșaņam | Hs., °lakşaņam | Ed .; asmi | Hs., Ed .; bhaņitā | Ed .; kim Hs .; kim ? Ed .; āgamanam Hs .; āgacchati | Hs., āgacchati, Ed .; kathayati | Ed. 3.77 strī | Hs .; prāptā | Hs .; āgataḥ | Hs .; anubhāvyaḥ | Hs .; ajananam |
Page 780
762 ANHANG 9
Hs .; alabhamānā Ed .; yātīti | Hs .; bhavati Hs. 3.78 samutthānāt | Hs., Ed .; ekāntaram | Hs .; °ādharyeņa ekai° Hs .; gomūtriketi | Hs., Hs.TH/JH; vyavaharanti | Hs. 3.79 strīņām | Hs., Hs. TH/H, strīņām | Ed .; yasyeti | Hs., Hs. TH/JH; kāmah | ayam Hs., Hs.TH/JH, Ed .; kva cit | Hs., Hs.TH/JH; °bhūtam | Hs., Hs.TH/JH, °bhūtam | Ed. 3.80 pathe | Hs., Hs. TH/JH; nispadyate Hs., Hs. TH/H; nispadyate, Ed .; pathe | Hs., Hs. TH/JH; °vidah || Hs. TH/JH 3.81 °bhava Hs.TH/JH; °bhava ! Ed .; nata ! Ed .; pratyāsanna ! Ed .; tavānīkam | Hs.TH/JH; pīdā | ameyo Ed .; 'pramāņaḥ | Hs. TH/JH; amah | Hs.TH/JH; iti | Hs.TH/JH; bhavati Hs. TH/JH; °mayāh | Hs. TH/JH; °svabhāvāh | Ed .; tișthā- maḥ, Ed .; °lambhāt | Hs.TH/JH, °lambhāt, Ed .; seneti Ed. 3.82 kutaḥ ? Ed .; rāgaḥ, Ed .; yānāvāraḥ, Ed .; ºārāvā, Ed .; balīyasī Ed .; °ārāmā Ed. 3.83 svara akārādiḥ | Ed .; °ādiḥ | Ed .; °yattā, Ed .; °prabhrti, Ed .; paraḥ, - Ed. 3.84 vedānām, Ed .; °bhavaḥ | Ed .; °ākșepakatvāt | Hs .; 'jñānam, Ed .; °cakram, Ed. 3.85 °yo- gaḥ, Ed .; niyamaḥ, Ed .; kulam | Ed .; akampayan | Ed. 3.86 vastunī | Hs .; gacchataḥ Hs .; vibhūti | Hs .; vā | Hs .; yasaḥ | Hs .; °kīrttī Hs .; nīti | Hs .; °nītī Hs .; vāk | Hs .; sambandhinyau | Hs .; ke cid Hs. 3.87 °oktam | Hs. 3.88 sthāna° Ed .; °vikale Ed .; janayaīti | Hs .; prayujyatām | Ed .; api Hs .; cāțukāraḥ | Hs .; upalālayati Hs. 3.89 °ādinā | Hs .; latā'livan Hs .; iti | Hs .; atimanoharam | Hs .; nayati Hs .; nayati ? Ed. 3.90 nișpāpa Hs .; nișpāpa ! Ed .; °ābhāvāt | Hs .; °ānanda Hs .; °ānanda ! Ed .; sangataḥ | anya° Hs .; sada- nganā Ed .; utpannah | Hs .; °prakāraḥ | Hs .; iti | Hs .; ālagnaḥ | Hs .; yasyāḥ | Hs .; iti | Hs .; vā Hs. 3.91 ac Hs .; iti | Hs .; ceti | Hs .; gāngakākākam Hs .; praveștā Ed .; īti | Hs .; °snānatvāt | Hs .; tvam Hs .; asi Ed .; °vyapadeśaḥ | Hs .; balam Hs .; iti | Hs .; hāhā | ity Hs .; pralāpaḥ | Hs .; viśoka Hs .; viśoka ! Ed .; °yogāt Ed .; iti | Hs .; ādityaḥ | Hs., Ed .; asyeti | Hs .; °ānkāgaḥ Ed .; avasthānāt Hs .; °āśayatvāt Ed .; kathayati Ed .; iti | Hs .; agāni Hs .; karttari | Hs .; gacchantīti | Hs .; °khagāḥ Ed .; teșu | Hs .; alubdhaḥ | Hs .; nirapekșaḥ, Ed .; darśitah | Ed. 3.92 samprati Ed .; āha Hs .; āha - Ed .; vā Hs .; rauteḥ | Hs .; °viśeșaḥ | Hs .; °deśah | Hs .; °deśah | Hs., Ed .; sūcitam | Hs., sūcitam, Ed .; madhuraḥ | Hs., Ed .; bhangaḥ | Ed .; °niyamāt | Hs., Ed .; °kah | Ed .; sambhavati Hs., sambhavati ? Ed .; naiva Hs .; °vidhānām | Hs .; muniḥ | Hs. 3.93 °nindinaḥ | Hs .; vişņuḥ | Ed .; °tvāt | Hs., °tvāt, Ed .; dudāva Hs. 3.94 prasiddhaḥ | Hs .; °kovidaḥ | Hs .; ca | ity Hs .; °la- kşitam Hs .; prasiddhaḥ Hs .; nirviveśa Hs. 3.95 etat Hs .; tat Hs .; tat ? Ed .; smākam | Hs .; kenānena Hs .; kena ? anena Ed .; yoddhavyam Hs .; yuddham, Ed .; °lokayitum | Hs .; śaknuvanti Hs .; purușas tādrśena Hs .; arthāt | Hs., Ed .; icchuḥ | Ed .; rūpam | Hs .; ane| Onāḥ | Hs .; eva Hs .; vā Hs .; vā, Ed .; icchati | Ed .; kena cit | Hs. 3.96 °mārgaḥ | Hs .; °kșepata, Ed .; °jñānāt | Ed .; °kramaḥ | Hs .; pāțhas Hs .; samkșiptaḥ | Hs .; lakșaņam | Hs .; ca uddiśyate | Hs .; ca, uddiśyate Ed. 3.97 kva Ed .; āha || Hs .; āha - Ed .; °vidhatvāt | Hs .; goșthyaḥ | Hs .; °vinodeșu Hs .; sādhyate Hs .; iti | Hs .; vișaye Hs .; upakāriņyas Hs .; śāstravat Hs. 3.98 °pra- helikām | Hs .; prahelikāyām | Hs .; vā | Ed. 3.99 ativyavahitānām Ed .; °krstānām | Ed .; jāyate | Ed .; bhi- dhānam | Hs .; mohas Hs .; samudāyaḥ | Hs .; °ārthā | Hs. 3.100 yā Ed .; smaryate | Hs .; °vyavacchedāt | Hs., Ed .; padāni | Hs .; aprahatāḥ | Hs. 3.101 yatra Ed .; °ādikam | Hs., °ādikam | Ed .; °nayanāt | Hs., °nayanāt, Ed .; °thā avasthitaḥ, Ed .; nāma, anyathā° Ed. 3.102 yasyāḥ Ed .; kutra Hs., kutra ? Ed .; kva cit | Hs .; vișaye Ed .; syāt | Hs .; vrtteḥ, Ed .; pravrtteḥ, Ed .; prayujyate | Hs .; prayujyate | Hs .; °ākhyāyate [|] Hs. 3.103 °pra- kāśanāt | Hs .; prasādhitā | upa° Hs .; prahelikā Hs .; prahelikā | Ed. 3.104 yogānām Ed .; °samayatvāt | Hs .; syāt Hs .; syāt | Ed .; abhidhānāt | Hs .; cchannatvād Hs. 3.105 āvaraņam | Hs., āvaraņam, Ed. 3.106 etā Ed .; °ādibhis Hs .; adușțā Hs. 3.107 tāḥ Ed .; punar Hs .; °sambhavinaḥ | Hs .; heyāḥ | Hs .; syuḥ | viśeșa° Hs., syuḥ, viśeșa° Ed .; api Hs .; vakșyati Hs .; vakșyati - Ed .; doșāḥ Hs .; °vatoktam Hs .; °vatā uktam - Ed .; da- śaiva [3.126] iti | Ed .; prahelikāḥ Hs .; °vivakāyām Hs .; jñāyante | Ed .; °vyutpatteh, Ed. 3.108 cetaḥ | Hs., Ed .; °ābhijñam | Hs .; bhavati Hs .; °kupyasi Hs .; kāraņam Hs .; vārayati Hs .; kopamayaiḥ | Hs .; vāraņe Hs .; °mantraņam Hs .; me | Hs .; iti | Hs .; sandhinā | Hs. 3.109 nirviśataḥ | Hs .; varddhate | Ed .; nirviśataḥ | Hs .; varddhate Hs .; vivakșitā | Hs .; rūdhena | Hs. 3.110 kaņdūyamāna Ed. 3.111 kimkinikāḥ | Hs .; °valgavaḥ | Hs .; °bhavanti | Hs., Ed .; upayānti | Ed .; prāņāḥ | Hs., Ed. 3.112 vivakșitā Hs. 3.113 ņijantāt | Hs .; śauņdikāḥ | Hs., Ed .; ke cit | Hs .; vivakșitāḥ | Ed .; bhramanti | Ed .; lakșitāḥ | Ed .; ca | Hs .; °siddheḥ | Ed .; sambhavāt | Hs. 3.114 vivakșitaḥ | Hs., Ed .; °madhyā Hs. ante corr .; °madhyā | Hs. post corr.2, Ed .; °anta- taḥ | Ed .; kā cit | Hs., Ed .; āhvayaḥ | Hs .; purī Hs. ante corr., Ed .; purī | Hs. post corr .? 3.115 dvaidham Hs .; °paratvāt | Hs .; dvaidham Hs. (zweimal); °kampase 'tra Hs., °kampase ? atra Ed .; °ārthah Hs .; prati-
Page 781
SONDERAPPARAT ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ (3. KAPITEL) 763
bhāti Hs. 3.116 °ākși Hs .; °ākși ! Ed .; gīyate Hs .; iti | Hs .; pārthivaḥ | Hs., Ed .; gīyate | Hs., gīyate, Ed .; nātanaḥ Hs .; °oktaḥ | Hs., Ed .; ādyaḥ | Hs., Ed .; sanātanaḥ | Hs .; prasiddhis Hs. 3.117 vrajanti Hs., vra- janti ? Ed .; śataih | Ed .; iti | Hs .; °lokāḥ | Hs .; iti | Hs .; śriyaḥ | Hs. 3.118 pravālaḥ | Hs .; abhūmiḥ | Hs., Ed .; āhvayaḥ | Hs .; °sāhvayaḥ | adharas Hs .; yaḥ | Hs., Ed .; karoti Hs. 3.119 °vantau | Hs .; iti Hs .; punaḥ | Hs. 3.120 garudena | Ed .; āhrtam | Ed .; krtam | Hs .; janakaḥ | Ed .; 'rjunaḥ | Hs .; karņņaḥ | Hs., karņaḥ | Ed .; ādityaḥ | Ed .; kiraņaiḥ | Hs .; taptaḥ | Hs., Ed .; °nandati | Hs., Ed .; grhņāti Hs .; °viśiștam Hs .; °viśi- stam ? Ed .; °āpahaḥ | agnis Hs., °āpaha agniḥ | Ed .; °āmitram | Hs. · 27 udakam | Ed .; meghāḥ | Ed .; itīndrasya Hs .; arjunasya Hs .; karņņasya Hs .; agneḥ Hs .; udakasya Hs. 3.121 hasta | Hs .; saphalaḥ | kila Hs .; 'bhivyaktaḥ | Hs .; gopitaḥ | Hs., gopitah, Ed .; eraņdasya Hs. 3.122 keśah | Hs., Ed .; °prayogāt | Hs .; °lakşaņah | Hs .; keśaḥ [ {{|}} ] Hs., keśaḥ | Ed. 3.123 °jananīkaḥ | Ed .; varņaḥ, Ed .; senā, Ed .; syāt, Ed .; °yah | anadhīta° Ed. 3.124 darśayati - Ed .; nigamayati - Ed .; °nīyatām - Ed. 3.125 evam Ed .; °vișayaḥ, Ed .; pratyayaḥ, Ed. 3.126 °āgamāḥ | Ed .; daśaiva | anyūnā° Ed .; °hartavyāḥ | Ed .; kutra ? Ed .; te, Ed .; ºdoșāḥ | Ed .; °pradhānāḥ, Ed .; dușyati | [3.128] ityādi | Ed .; °pradhānāḥ, Ed .; doșāḥ | Ed .; °ānteșu, Ed. 3.127 atha Ed .; °taye || [Kāvyālankāre 5.1] ityādinā Ed .; °nirdeśaḥ, Ed .; vā | Ed .; °āvyāhataḥ | Ed .; anāśrayaḥ | [Pramāņavārttike 4.91] iti | Ed .; hetuḥ, Ed .; anekadhā Hs .; bhāmahena Hs., bhāmahena - Ed .; yathoktam | Hs., yathoktam - Ed .; viparyayāt | [Kāvyālankāre 5.21] iti | Ed .; °hāniḥ | Hs .; uktam - Ed .; tadavṛttitaḥ || [Kāvyālankāre 5.26] iti Ed .; hāniḥ | Hs .; doșaḥ | Hs., Ed .; °prāyaḥ Ed .; krtvā Hs .; darśanāt | Hs .; °prāyaḥ | Hs .; phalam ? Ed .; asti Hs .; asti ? Ed .; cāha Hs., cāha - Ed .; vicāryante | Ed .; syuḥ | Hs., Ed .; caivam, Ed .; sampadyate | Hs., sampadyate, Ed .; niyatatvāt Hs .; °karaņam | Hs, °karaņam, Ed. 3.128 eșām Ed .; °kramate Hs .; °kramate - Ed .; 'bhidheyam | Hs .; °laksaņam | Hs .; sāmvyavahārikam | Ed .; rahitam | Hs .; °śūnyam | Hs .; apārtham | Ed .; °stāve | apārtham Hs., Ed .; °yogāt | Hs., Ed .; °vikșepāt | Hs., Ed .; ucita- tvāt | Hs., Ed. 3.129 tad Ed. 3.130 vacanam | Hs .; syāt | Hs., Ed .; 'pi, Ed .; nipunaḥ | Ed .; prayumjīta| Hs .; racayen Hs., racayet ? Ed .; sambhaved iti | Hs., sambhaved iti Ed. 3.131 madhye 'yam Hs .; yasmin Hs .; °bhūtayā Hs .; °ārthatayā, apārtham Ed. 3.132 rājan Hs .; rājan ! Ed .; kuru Hs .; vidyate Hs .; kutaḥ Hs .; kutaḥ ? Ed. 3.133 vişaye | Ed .; itarā | Ed .; vacanam | Hs .; °dușțā | Ed .; kasya Hs .; kasya ? Ed. 3.134 tad Ed .; kalatre | abhi° Ed .; °ecchā | Ed .; yujyate | Hs .; pibāmi ? Ed .; api | Hs. 3.135 prayujyate Hs .; katham Hs .; katham ? Ed .; evārthe Hs .; krtvā Hs .; arthataḥ | abhi° Hs .; °pādanāt | śabdato Hs., Ed .; śakyam, Ed .; °ādau | apunar° Hs .; °ukteḥ Hs. 3.136 utkaņțhitām | Ed .; utkaņțhayanty Hs .; ekārtham, Ed .; iti | Hs .; ekā- rtham | Ed .; °vāham | [Kirātārjunīye 3, 1] iti | Ed. 3.137 atrāpy Ed .; vā'tiśayaḥ | Hs .; viśeșaḥ | anu° Hs .; °atiśayaḥ | Hs., °atiśayaḥ, Ed .; °mātram | Ed .; kaś cit | Hs .; doșaḥ | Hs., Ed .; nāsti Hs .; āha Hs .; āha - Ed .; pratyuteti | Ed. 3.138 tad Ed .; pīdyate Hs .; °sarvāngī | Ed .; ca Hs .; ca - Ed .; ucyata iti || || Hs .; ucyate | ] iti || Ed. 3.139 prakāsitāni Hs .; °artham Hs., °artham ? Ed .; °artham | Hs .; pratyayah | arthah Hs., Ed .; prayojanam, Ed .; samśayārtham, Ed .; janayanti | Hs., janayanti, Ed .; tādrśaḥ | Hs .; kāvye Hs .; vișaye 'nyatra Hs. 3.140 kaś cit | Hs., Ed .; rasaḥ | Ed .; capale | Hs .; iștah | Hs., Ed .; °aivam, Ed .; °lolatvam | Hs., °lolatvam | Ed .; ovrttiḥ | Hs., Ed .; kşamā'trāpy Hs .; °vrttitvāt | Hs., °vṛttitvāt, Ed .; samśayyate Hs .; parokșa- tvāt Hs .; parokșatvāt, Ed .; vā'sau | Hs .; mātā | ārād° Hs .; sahate | Hs., Ed. 3.141 atrāpy Ed .; °eștatvāt | Hs., Ed .; kadā cit | Hs., kadācit, Ed .; sarvathā | Ed .; °yujyate | Hs .; jātaḥ | alamkāro Hs .; kāvyasya Hs .; syāt | Hs., Ed .; °dheyatvāt Hs. 3.142 jātaḥ | anangajaḥ | Hs .; jātaḥ | Hs .; °sambhūtatvāt | Hs .; satīm | Hs .; °prahāritvāt | Ed .; kavalitām | Hs., kavalitām, Ed .; dvaidham Hs .; prayojanam Hs., prayojanam ? Ed .; tvayeti Hs. 3.143 tad Ed .; °lābhāt | Hs. 3.144 °sāritvāt | Hs .; syāt | Hs .; iti | Hs .; °dhānam | Hs., °dhānam | Ed .; ācakșate | Hs .; kavayaḥ | Ed. 3.145 utpādaḥ | Ed .; hetavaḥ | Hs., hetavaḥ, Ed .; te Hs .; te ? Ed .; vişņuḥ | Ed. · brahmā | Ed .; °yonayaḥ | Hs., Ed .; nārāyaņaḥ | Hs., nārāyaņah, Ed .; °yoniḥ | Hs .; āgamāt | Hs. 3.146 atrāpy Ed .; avagamaḥ | Ed .; tādrśaḥ | Hs .; hetuḥ | Hs .; vyākhyeyam Hs .; alamghanam | Hs., alanghanam | Ed .; udāharati | Hs. 3.147 °tyāgaḥ | Hs., Ed .; maraņam | Ed .; trișu | Hs .; duḥkheșu | Hs., Ed .; °jvaraḥ | Hs .; ca | Hs .; syāt | Hs., syāt, Ed. 3.148 °hāraḥ | Hs .; udāharaņam | Ed .; kṛtvā | Ed .; mārgaḥ, Ed .; svīkrtaḥ | Hs., Ed .; vidhīyate Hs .; °rāśis Hs .; gṛhyate | Hs., Ed .; viśeșaḥ Ed .; evoktam | Hs., evoktam Ed. 3.149 tad Ed .; prayuktaḥ Hs .; bhāvyam Hs .; °hīnam Hs .; °guņaḥ | Ed .; grāhyaḥ | Hs., Ed .; darśitah,
Page 782
764 ANHANG 9
Ed .; khyāpayitum | Hs. 3.150 kva Ed .; āgacchat | Hs .; mārutaḥ | Hs .; iti | Hs .; °śōbhinaḥ | Ed .; yujyate, apāya° Ed .; tasyā Hs .; bhāvyam Hs .; yujyate Hs .; krtam Hs .; tataḥ | Hs. 3.151 tad Ed .; keśām Hs .; keșām ? Hs .; °ādikam | Ed .; prabhāvaḥ | Hs., Ed .; °grāhakatvam | Ed .; yathoktam Hs., yathoktam - Ed .; tyajati Hs. 3.152 virāmaḥ | Hs .; °prasiddhah | Hs .; °sthānam Hs .; °cchedam | Ed .; 'yam | Ed. 3.153 saha | Ed .; prekșa- ņakam | Hs., prekșaņakam | Ed .; sambandhinam, Ed .; °yuktatvāt | Hs., Ed .; °sambhūtaḥ | Hs., °sambhūtaḥ | Ed .; prastāve | Ed .; heyam || o || Hs .; °kāryāņi | Ed .; eva Hs. 3.154 nanu Ed .; °cchedas Hs .; niścitam | Ed .; °vidyāyām | Ed .; tadvat | Ed .; °thātvam | Hs .; °samvijñānāt | Hs .; °eti | Hs .; śiștais Hs. 3.155 īdrśam Ed .; iti | Hs .; smrtam, Ed .; °yuñjate | Hs .; kasya cit | Ed. 3.156 vā | Hs., Ed .; dve | Ed .; tādrśam | Ed. 3.157 ca- tușțaya° Ed .; yojyam, Ed. 3.159 vivakşāmi | Ed .; hetukam, Ed .; nirdiștam Ed .; nirastam Hs .; prāhuḥ | Hs .; adaḥ | iti | Hs., adaḥ || [Kāvyālankāre 4.28] iti | Ed. 3.160 tad Ed .; nabhasi | Hs., Ed. 3.161 iștam, Ed .; darśayati Ed .; api Ed .; itīdrśam | Hs., iti | īdrśam Ed .; tu | Hs. 3.162 °ādiḥ | Ed .; °ādikam | Ed .; rātrindi- vam | Hs., rātrimdivam | Ed .; kālaḥ | Hs .; °ātmakam | [Nāțyaśāstre 28.11] Ed .; bhavet | Hs .; ca || [tatraiva 28.10] iti Ed .; °bhogah | arthaś Hs., Ed .; °rūpaḥ | Hs., Ed .; adhișthānam, Ed .; °kāmayoḥ Hs .; °kāmayoḥ || Ed. 3.163 °śāstram | Hs. 3.164 eva Hs .; °sthitāḥ | Hs., °sthitāh, Ed. 3.165 udāhrtam, Ed .; hastinaḥ | Hs .; ºjātiḥ | Hs .; prāyāḥ | Hs. 3.166 nadī | Ed .; bhūmayaḥ | Ed. 3.167 kālā° Ed .; °ābhāvāt || Ed. 3.168 °viru- ddham Ed. 3.169 kāla° Ed. 3.170 °viruddham | Ed. 3.171 kalā° Ed .; karaņīyah, Ed. 3.174 iti ? Ed .; samarthane | Ed .; ghatate Hs .; °viruddham Hs. 3.175 °mānānām | Hs .; eva Hs .; °varņnyate Hs., °varņyate Ed. 3.176 nyāya° Ed .; avagantavyā Hs .; avagamyatām Ed .; °sthānam | Hs .; daršayișyate | Hs. 3.177 'gniḥ | Hs .; iti | Hs .; viprāḥ | Ed .; °putrāḥ | Ed .; kurvanti Hs .; °śuddhaḥ | Hs .; °bhūșaņā Hs. 3.178 kaś cit | Hs., Ed .; sāmādīn | Hs .; 'dhītavān Hs .; tathāhi, Ed .; samskārataḥ | Ed. 3.179 virodhaḥ | Hs .; kadācit | Ed .; sarvadā Hs. 3.180 °bhāvāt | Hs., °bhāvāt Ed .; jātāni | Hs., Ed .; °sūreņa Hs., °šūreņa Ed. 3.181 °kusu- māni | Hs .; sūcayan | Hs .; pravavau Hs .; °ņyatvāt | Hs .; śāradatvāt, Ed. 3.182 uddīpitavat Hs .; viruddham Hs .; rañjakam Hs. 3.183 kleśah | Hs., Ed .; san Hs. 3.184 °rūpataḥ Hs .; °mūrtatvāt, Ed .; nama Hs .; °viru- ddham | Hs., °viruddham, Ed. 3.185 hanta | Hs .; ghatate Hs .; kriyatām Hs., kriyatām ? Ed .; śaknoti Hs. 3.186 kāvya° Ed .; śarīram | Ed .; °ālamkārā | Hs .; ca | Ed .; prakārāḥ | Hs .; sukarāḥ | Hs .; °rūpāḥ, Ed .; ºādaya | Hs., Ed .; °ādayaḥ | Hs., Ed. 3.187 darśitā Ed .; nāma Hs .; hetunā, Ed .; bhāgaḥ | Hs., bhāgaḥ, Ed .; °deyah | Hs., Ed .; °sambandhinoh | Hs .; °bhavati | Ed .; °gacchati | Hs., Ed .; iva Hs .; iva ? Ed .; dhanyah | Hs .; iti | Hs. 3.187 (Ende) iti Ed. (1); bhājanam Hs. (7); tādršīm Hs .; samsadi | Hs. (10); °śūlam || Hs. (13); bhumkte | Hs. (16); °tāpī Hs. (17); varșati Hs .; samaiḥ | Hs. (24); karmaņā Hs. (25); api Hs.TH/H (29); aha Hs. TH/JH; aha - Ed .; iti Ed .; catustayam Hs. TH/JH
- Alternative Schreibweise
Rț. ad KĀ 3.1 °ālankāram Ed .; sanghāta° Ed. 3.2 sambhavanti Ed .; sambandhāt Ed. 3.3 °sankara° Ed .; sambheda Hs., sambhedaḥ Ed .; sankaro Hs., Ed. 3.4 sangama° Hs., Ed .; kriyatām | Hs .; °vyākhyānan k° Hs .; idam p° Hs. 3.5 kimviśistam | Hs .; hamsānām m° Hs .; meghānān n° Hs .; °mānam | Hs .; °yamakam || Hs. 3.6 ślistam | Hs .; °yamakam || Hs. 3.7 ārūdham | Hs .; °yamakam || Hs. 3.8 madhuramm i° Hs .; cañcalatvam m° Hs .; °yamakam || Hs. 3.9 antan n° Hs .; °yamakam || Hs. 3.10 °sampannair Hs., Ed .; santānena Hs., Ed .; °paryantan n° Hs. 3.11 % py Hs .; prakrtam | Hs .; °yamakam || Hs. 3.12 vyākhyeyam | Hs .; āsādayitun k° Hs .; kathan n° Hs .; sandehaḥ Hs., Ed .; °yamakam || Hs. 3.13 °yamakam || Hs. 3.14 °yamakam v° Hs. 3.15 madanan k° Hs .; kāman n° Hs .; vyākhyeyam | Hs. 3.17 patrāņy Hs., Ed .; evañ c° Hs .; alankurvat Hs., Ed .; kamalam p° Hs. 3.18 °sambandhinī Hs., Ed .; prakrtam | Hs. 3.19 caturņņāñ c° Hs .; vibhaktam | Hs. 3.20 °yamakam || Hs. 3.21 % tītyādi Hs .; līlān k° Hs .; prakrtam | Hs .; yogyam | Hs. 3.23 yamakam || Hs. 3.24 sambandhinīm Hs., Ed .; °yamakam || Hs. 3.25 samprati Hs., Ed .; °yamakam || Hs. 3.26 antan n° Hs .; nāśan k° Hs .; sandhyā° Hs., Ed .; °yamakam || Hs. 3.27 °yamakam || Hs. 3.28 °va- canam | Hs .; nityam | Hs .; dhvansayatīti Hs .; °dhvansī Hs. 3.29 °keśam | Hs .; śobhatetarām | Hs .; mukhañ c° Hs .; mukham v° Hs .; kiñ cin Hs., Ed .; °yamakam e° Hs .; °jātīyam || Hs. 3.30 °sambhūtena Hs., Ed .;
Page 783
SONDERAPPARAT ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ (3. KAPITEL) 765
śaknuvamti Hs. 3.31 sambandhibhiḥ Hs .; sambandhibhir Ed .; uditais s° Hs .; grhītam | Hs .; prakrtam | Hs .; °yamakam || Hs. 3.32 madhyamm u° Hs .; alankrtam Hs .; °yamakam || Hs. 3.33 °sambandhinaḥ Hs., Ed .; o py Hs .; sambandhī Hs., Ed .; °o sau Hs. 3.34 evam | Hs .; vakulāḥ Ed .; °vakulān Ed .; padmam | Hs .; prakrtam | Hs .; evam v° Hs. 3.35 °sambandhi Hs., Ed .; udbhāvitam | Hs .; °jātīyam || Hs. 3.36 °kastam | Hs .; sedānīmm a° Hs .; sandehaḥ Hs., Ed .; uktam | Hs .; yojyam | Hs. 3.37 °e pi Hs .; °o yam Hs .; dhruvam | Hs .; °0 yam Hs .; bhavam | Hs .; bhayankara° Ed .; jitam || Hs .; vikalpanīyam || Hs. 3.38 kin n° Hs .; idānīn f° Hs. 3.39 sampanno Hs., Ed .; evedrśan d° Hs .; dușkaram || Hs. 3.40 kimbhūtaiḥ Hs .; °āsankarād Hs., Ed .; kin tu Hs .; °e pi Hs. 3.41 āmantraņam | Hs .; sambodhyate Hs .; niveśyam | Hs .; asmākam | Hs .; kiñ cit Hs., Ed. 3.42 svādan k° Hs .; kinkāraņam Hs .; tvañ c° Hs .; nigamanīyam | Hs .; caramti Hs. 3.43 kiñ cit Hs., Ed. 3.44 kimbhūtam | Hs .; °pūjyam | Hs .; kimviśiștam | Hs .; °nāmānam | Hs .; °dhāna[m] | Hs .; bhūmā- nam̧m āº Ed .; ānānām p° Hs .; prāņinām m° Hs .; vyākhyeya[m |] Hs .; samānam | Hs. 3.45 °ocitan g° Hs .; vyākhyeyam | Hs .; kañ cit Hs .; °sampannam | Hs., °sampannam | Ed .; vyavahitam || Hs. 3.46 āmantraņam | Hs .; tvam | Hs. 3.47 astrāņān g° Hs .; avyapetañ c° Hs. 3.48 kāñ cid Hs., Ed .; °vatī[m] | Hs .; kimbhūtām Hs .; °pīditām | Hs .; niśrīkayā Hs., Ed. 3.49 sambandhinyām Hs., Ed .; kin tu Hs., kimtu Ed .; nigamanīyam || Hs. 3.50 śankaraḥ Ed .; krsnatvam | Hs .; teșāmm i° Hs .; kālakam | Hs., kālakam, Ed .; idam | Hs .; °gaccha- tām | Hs .; sambodhanam | Hs. 3.51 sandasta° Hs .; sandaste° Hs .; sambandhinau | Hs .; sandașta° Hs. (zweimal) 3.52 sangacchantī Hs .; kinkāraņam m° Hs .; sangamitā Hs .; kiñ cid Hs .; kāraņan d° Hs .; ceyam Hs .; vyutpādyatām | Hs .; sandaștayamakan n° Hs. 3.53 °ā pi Hs. (statt: °0 'pi) 3.54 samvaraņīyaḥ | Hs .; yatnan kº Hs .; satvam Hs .; °tatvena Hs .; drastavyam || Hs. 3.55 prakrtam | Hs. 3.56 kimbhūtānām Hs .; ºāgamānāņ | Hs. (zweimal) 3.57 °viśeșaņam | Hs. 3.58 kimbhūtā Hs .; °sambhavāt Ed .; purām v° Hs .; sampado Hs., Ed. 3.59 °yugalañ c° Hs .; sambandhino Hs., Ed .; kan n° Hs .; kin tu Hs. 3.60 kīrttiñ c° Hs .; dvişāñ cº Hs. 3.61 ahakārañ c° Hs., ahankāram c° Ed .; °ālankrta° Hs., Ed .; ekam m° Hs. 3.62 °sangama° Hs., Ed .; saroșam | Hs .; °sangama° Hs .; °sangama° Ed .; °o yam Hs .; kin n° Hs .; sangamyatām Hs. 3.64 rūpam | Hs .; raņānām p° Hs .; prāņam v° Hs .; °āraņānān g° Hs .; sambandhinyāḥ Hs., Ed .; satvā° Hs. 3.65 asamāhitānām v° Hs .; ahankāra° Hs., Ed .; °dvidhānām | Hs .; °o pīti Hs .; °pravrtya° Hs .; °vidhānām | Hs .; ahes s° Hs. 3.66 candras s° Hs .; śankaraḥ | Ed .; °purușas s° Hs. 3.67 sambandhī Hs., Ed. 3.69 upacitam | Hs .; rūpam | Hs .; °o yam Hs. 3.70 yamakañ c° Hs .; veditavyam | Hs. 3.71 prātikūlyam | Hs .; o pīti Hs .; o pi Hs .; mānam p° Hs .; nigamanīyam || Hs. 3.72 teșām Hs .; digmātram Hs .; °rūpan d° Hs .; dharān dh° Hs .; pṛthivīm p° Hs .; sandastayamakam | Hs .; udāhrtam || Hs. 3.73 kimvișayā Hs. 3.74 °sangamā° Hs., Ed .; idam p° Hs. 3.75 tatva° Hs .; santāpo Hs., Ed .; °yamakam | Hs. 3.76 kin tu Hs .; °odārāņām Hs .; kañ cit Hs., Ed. 3.77 °amayam a° Hs .; °sambhavasya Hs., Ed .; ahankāram Ed .; °sambhavam Hs., Ed .; °yama- kam || Hs. 3.78 °sambandhinor Hs., Ed .; sārūpyam | Hs. 3.79 anamgāya Hs., Hs. TH/JH; °sambandhe Hs., Hs.TH/JH, Ed .; °samputam Ed. 3.80 istan t° Hs. 3.81 kin tu Hs. TH/JH; °bhramam || Hs.TH/JH 3.85 sampādanam Ed .; °sampanna° Ed. 3.86 sammyak° Hs .; °sangrāhikā Hs .; 'o yam Hs. 3.87 udāhrtam | Hs .; sambhavatīti Hs., Ed. 3.88 °niyaman d° Hs .; sambandhite Hs., Ed .; anugrhyatām | Hs .; °mantraņam | Hs .; °o yam Hs. 3.89 kan n° Hs .; °mantraņam | Hs .; 0 yam Hs. 3.90 sānunayan k° Hs .; °0 yam Hs. 3.91 kuțilan g° Hs .; akam | Hs .; akañ c° Hs .; ākañ c° Hs .; akākam | Hs .; gāngam | Hs .; gāngañ c° Hs .; udakañ c° Hs .; gāngakam | Hs .; gāngakañ c° Hs .; akākañ c° Hs .; sandehaḥ Hs., Ed .; avaśyambhāvīti Ed .; °e pi Hs .; idam m° Hs .; pratipattavyam | Hs .; °o pi Hs .; sambhavatīty Hs .; °sambhavaḥ Hs .; sambodhana° Hs .; °o nkaś Hs .; °o pi Hs .; °0 yam Hs. 3.92 abhīksnam v° Hs .; rūpam | Hs .; °āmantraņam | Hs .; °sambhavāt Hs., Ed .; kin n° Hs .; āśamkya Hs .; asa[m]mbhavam Hs., asambhavam Ed .; sambhavati Hs., sambhavati ? Ed .; sambhavatīti Hs., Ed .; °0 yam Hs. 3.93 devānān n° Hs .; °lokan d° Hs .; °o yam Hs. 3.94 °sampanno Hs., Ed .; °sampa- nnaś Hs., Ed .; °0 yam Hs. 3.95 nūnan n° Hs .; kin t° Hs .; smākam | Hs .; kin tu Hs .; ko py Hs .; °0 yam Hs .; kin tu Hs. 3.96 % pi Hs .; kiñcid Hs., Ed .; °e pi Hs. (zweimal); ko pi Hs .; lakșyañ c° Hs. 3.97 °sambādhe Hs .; sannihitānām Ed .; °e pi Hs .; alankāravat Ed .; alankāravad Ed. 3.99 padānām p° Hs .; bhidhānam | Hs .; o rtha° Hs .; sambandhinī Hs., Ed. 3.101 °tatva° Hs .; o nyathā Hs. 3.102 sambandhino Hs., Ed .; katham Hs .; yojyam | Hs. 3.103 °e pi° Hs .; tatvā° Hs .; sammūdhā Hs. 3.104 sambandhānām Hs., Ed .; sambandhi
Page 784
766 ANHANG 9
Hs., Ed. 3.105 sankīrņā Ed. 3.107 % pi Hs .; e[v]am | Hs .; °o pārthādivan Hs .; °sambhavinas Hs., Ed .; °sambhavena Hs., Ed .; °oktam | Hs .; sambhavatīty Hs .; āśamkya Hs .; tās s° Hs .; a[t]allakșaņānān t° Hs .; kin t° Hs. 3.108 kiñ cit Ed .; sandhinā Hs., Ed. 3.109 vamcyata Hs. 3.110 hansaḥ Hs. 3.111 kinkiņikāḥ Ed. 3.112 sugama[m] | Hs. 3.113 surān k° Hs .; samprati Hs., Ed .; °sambandhini Hs., Ed .; sambhavāt Ed. 3.114 % tra Hs .; yasyās s° Hs. 3.115 dvaidham | Hs .; evan t° Hs .; kim m° Hs. 3.116 ko pi Hs .; kin tu Hs .; ko pi Hs. 3.117 % pi Hs .; kin tu Hs .; °ottaram | Hs .; nibhrtatvān g° Hs. 3.120 vyāptam | Hs .; °sambandhād Hs., Ed .; °sambandhāc Hs., Ed .; °sambandhāc Hs., Ed .; meghānām | Hs .; sambandha° Hs., Ed. 3.122 sam- bhūya Hs., Ed .; sangatya Hs .; sannidhim Hs., Ed .; kathañ cid Hs., Ed .; śankara Ed .; vyākhyeyam || Hs. 3.123 °sambhavāt Ed. 3.124 sambandho Ed .; °oyam Ed. 3.125 °ālankāra° Ed .; °sambhavinaḥ Ed .; °sam- bandhi Ed .; °sambhavāt Ed .; sandhiḥ Ed .; visandhikam Ed. 3.126 sambandhanīyam Ed .; keșāñ cit Ed .; °sambhavitvāt Ed .; °sambha[vi]no Ed .; °sambhavino Ed. 3.127 sandigdhe Ed .; sambandha° Ed .; °sam- bandhāt Ed .; uktam | Hs .; °o py Hs .; kathañ cit Ed .; °o pi Hs .; aramjaka Hs .; °prasamgāt Hs .; °sthānānām | Hs .; °dhānīyam | Hs .; kiñ cid Hs., Ed .; apekșanīyam | Hs. 3.128 sānvyavahārikam Hs .; asanbaddha° Hs. 3.129 % rtho Hs. 3.130 ninditam | Hs .; °o pi Hs .; prayumjīta | Hs .; bhrāntis Hs .; kathañ cit Ed .; sambha- va° Hs., Ed. 3.131 ekañ c° Hs .; vyarthan n° Hs .; °o rtho Hs. 3.132 viśvambharām Ed .; ko pi Hs .; idam | Hs .; °gantavyam | Hs .; °vișayan Hs .; sambhaved Hs. 3.133 avasthāyām Hs .; sambandhinī Hs., Ed .; mano- vasthā° Ed. 3.134 sangame° Ed .; sangacchate Hs. 3.135 kathañ cit Ed .; katham | Hs .; śakyam Hs .; °uktyam | Hs .; darśitam | Hs. 3.136 drastavyam | Hs. 3.137 °e pi Hs .; °o pi Hs. (zweimal) 3.140 sam- bodhanam | Hs., sambodhanam | Ed. 3.142 kāñ cid Ed .; striyam | Hs .; °sambhūta° Hs .; santāpaś Hs., Ed .; dvaidham | Hs .; lamghitām Hs .; kiñ cit Hs., Ed .; kin n° Hs. 3.144 keșāñ cid Ed. 3.145 śambhuś Hs., Ed .; śambhu° Hs., Ed .; śambhur Hs., Ed. 3.146 ko pi Hs .; sambandhasyā° Hs., Ed .; ko pi Hs .; lamghanam Hs .; alamghanam Hs. 3.148 lakşyam Hs .; °o pi Hs. 3.149 bhavitavyam | Hs .; °o nuprasādiḥ Hs .; vyākhyeyam | Hs. 3.150 °e pi Hs. 3.152 % yam Hs .; °odvejanam | Hs .; heyam | Hs. 3.153 % sminn Hs .; sambandhinam, Ed .; °sambhūtaḥ | Ed .; °vidhānam | Hs. 3.154 °sambhavam Hs., Ed .; °o nyathā° Hs. ante corr .; °samvijñā- nāt | Hs .; sandhi° Hs., Ed. 3.155 °yoktavyam | Hs. 3.156 °vrttañ c° Hs. 3.159 sandhim Ed .; asandhānam Ed .; sandhir Ed .; visandhīti Ed .; asandhānam Ed .; visandhīti Ed .; nirdiștam | Hs .; asandhānam Hs., asandhānam Ed .; visandhānam Hs., Ed .; visandhy Hs., Ed. 3.160 °sangatir Hs .; iyam | Hs .; sandhi[r] Hs .; visandhy Hs., Ed. 3.161 asamndhānam Hs .; asandhānam Hs., Ed .; asandhānam Ed .; °pattavyam || Hs. 3.162 °ādikam ā° Hs .; rātrindivam Hs .; rātrindiva° Hs .; lāsyañ c° Hs .; °yonikam | Hs .; pāramparyeņa Ed .; °o py Hs. 3.163 % tra Hs. 3.164 kiñ cid Hs., Ed. 3.165 °viruddhamm u° Hs .; °sambhūter Ed. 3.167 °āsam- bhavāt Ed. 3.168 asambhavāt Ed. 3.169 kiñ cid Ed. 3.170 manovasthā° Ed. 3.172 °asambhavād Ed. 3.173 sambhava° Ed. 3.174 sambhava° Ed. 3.175 °vyāhatam | Hs .; kathañ cid Hs., Ed. 3.176 °sambha- vam Hs., Ed. 3.177 alankāro Hs., Ed .; °viruddham | Hs. 3.178 % pi Hs .; °vyāhatam | Hs. 3.179 % py Hs. 3.180 °e py Hs .; °vacanam | Hs .; °e pi Hs. 3.181 °asambhavah Hs., Ed .; sambhavatīti Hs., Ed. 3.183 sam- bandhino Hs., Ed. 3.184 % pītyādi Hs .; °o pi Hs .; °o pi Hs. °o py Hs .; °o pi Hs .; °o si Hs .; °0 pi Hs. 3.185 °sambandhī Hs., Ed .; daivam v° Hs. 3.186 °ālankārā Ed .; °ālankārāś Hs., Ed. 3.187 °sambandhi- noḥ | Hs., °sambandhinoḥ Ed. 3.187 (Ende) °0 py Hs. (2); ciramtano Ed. (4); kiñ cid Hs., Ed. (5); rasam | Hs. (10); bhumkte | Hs. (16); °dūram || Hs. (17); katham || Hs. (18); krtan n° Hs .; °vedanam || Hs. (19);°0 yam Hs. (20); kathañ cid Hs., kathamcid Ed. (22); °0 pi Hs. (23); °0 pi Hs .; kim p° Hs. (25); °0 pi Hs .; kiñ cid Hs., kimcid Ed .; antaran t° Hs .; kathañ cana Hs., Hs.TH/JH, kathamcana Ed. (27); dușțatām || Hs. TH/JH (28); °vidham || Hs.TH/JH (29); sambandhi Hs.TH/IH, Ed .; lokānām | Hs.TH/JH
- Sandhi
R. ad KĀ 3.1 anuprāsaḥ [1.55] i° Ed .; °sangena āvr° Ed .; viduḥ [1.61] i° Ed .; 'vyavahitah v° Ed. 3.2 vā ādito Ed. 3.3 °prakāraḥ y° Hs., Ed .; prakārāḥ a° Ed .; kva cit m° Hs. 3.5 kāmaḥ r° Ed. 3.6 yasyāḥ t° Ed. 3.7 padātibhiḥ r° Ed. 3.9 raņe u° Ed. 3.11 mañjarī u° Ed .; utkalikā utkanțhā ut° Ed. 3.12 samāgame ā°
Page 785
SONDERAPPARAT ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ (3. KAPITEL) 767
Ed .; manorathaḥ t° Ed .; vighāte i° Ed .; iha asyām Ed .; tādrśī a° Ed .; °āvasthā'ngam Hs., °āvasthā angam Ed. 3.13 °manasah t° Hs., Ed .; yūnaḥ alino Ed .; bhramarāḥ n° Hs. 3.15 viśadayā indoḥ Hs., Ed .; anveti a° Ed .; °karatvāt m° Ed. 3.16 °krtā'nenā° Hs .; yataḥ g° Ed. 3.17 °tā'katham Hs., °tā akatham Ed .; ka- thā'syety Hs .; asmin i° Ed .; vidyante i° Ed .; iti a° Ed. 3.18 kā cit a° Ed. 3.19 ekaśah d° Hs., Ed .; dviśah t° Hs., Ed .; triśaḥ c° Hs., Ed .; cādau ā° Hs., Ed .; varņņyante u° Hs. 3.20 vigamāt d° Hs., Ed. 3.21 pāņih t° Hs., Ed. 3.24 °bhāgah l° Ed .; śobhanah c° Hs., Ed .; °āntaḥ ā° Ed. 3.25 vișņunā ud° Ed .; yā asau Ed .; sarvā urvī Hs., Ed .; rājakāt r° Hs. 3.27 °prabhavaih t° Hs. 3.28 pātu i° Hs .; °vikhyātah v° Ed .; dīptiḥ r° Ed .; dhvamsayati iti Ed. 3.30 iti u° Ed .; prītyā anvi° Ed. 3.32 °e adhiśerate Ed .; jitā utsā° Ed .; °ādinā āsām Ed. 3.33 iti a° Ed .; pāțhe asya Ed. 3.34 na alam Ed .; °dvitīyayoḥ t° Hs. 3.35 samyuktā'pi Ed .; viyuktā'lam Hs. 3.36 mayā'dhiyā Hs., mayā adhiyā Ed .; mathitā'nayā Hs., Ed. 3.37 prakāreņa ādiś Ed .; ~naiva ita° Ed. 3.38 'pi a° Ed .; °d hetoh Ed .; prakārāḥ d° Ed. 3.39 sthirayate i° Ed .; samvrtāni indri° Ed .; tava iyate Ed. 3.40 °yogāt v° Ed .; prajāsu i° Ed. 3.41 °matta iti Hs., Ed .; vā'pramattā° Hs .; vā apramattā avahitā asac° Ed .; °śīla iti Ed .; vā āmoda° Hs., Ed .; °atiśayah t° Ed .; °o asmin Hs. 3.42 °ātmānaḥ n° Ed .; praņipatati iti Ed. 3.44 °vartmanā ākā° Ed. 3.45 api a° Ed. 3.46 sthirā āyatir Ed .; °ālocanayā'nayā'paro° Hs., °āloca- nayā | anayā aparo° Ed .; ayāsīh n° Ed .; prāptān j° Ed .; iti ā° Ed .; ācaratīti a° Ed. 3.47 °āsuraḥ aveji Ed .; vā aver Ed. 3.48 vā ārttiḥ | v° Hs., vā ārti v° Ed .; hetunā ayā° Hs., Ed .; °virāmayā'nava° Hs., Ed .; °șito n Ed. (statt °sito 'n); °e amayeti, Ed. 3.49 tava atā° Hs., Ed .; ayatī a° Ed .; prāptā agri° Ed. 3.50 sankaraḥ t° Hs., śankarah t° Ed .; mayūrāḥ ° Ed .; cā'sau | ā° Hs .; cāsau ā° Hs .; cā'sau Hs .; krsņa iti Ed .; eva āla° Hs .; pakșādiḥ t° Hs .; °āla idam Hs. 3.51 °dvitīyayoḥ t° Hs .; api e° Hs. 3.52 sā abalā Hs .; mama ena° Hs .; yadvā upo°; sā iyate Hs. 3.54 vidyate ā° Hs .; °mānayā udī° Hs .; varjjanīyaḥ Hs. 3.55 bhavatā'panena Hs .; ke cit vº Hs .; °jātyā'śitā Hs. 3.56 vrndā'nilena Hs. 3.57 dayayā anu° Ed .; ātmā āva° Hs., Ed .; yasyāh t° Ed .; pra- nipatan j° Hs., Ed .; priyaḥ n° Ed. 3.58 iti u° Hs .; śakrasya ușitā Hs., Ed .; °ādhāraḥ v° Ed .; vibhūșitāḥ v° Ed. 3.59 kanişthā'nantarā° Hs. 3.60 yudhāh t° Ed .; santaḥ y° Ed .; atejaḥ n° Ed. 3.61 bhujena amā Ed .; °o abhinivistaḥ Ed .; mat m° Hs., Ed .; smarataḥ j° Ed. 3.62 eva analaḥ Ed .; vijrmbhitah t° Ed. 3.63 pra- bhā'syāº Hs., prabhā asyā° Ed .; dīptimataḥ g° Ed .; prabhāvāt š° Hs., Ed .; he 'nama Hs .; °vieșaḥ asminn Ed. 3.64 parāyāḥ t° Ed .; saprāņaḥ ā° Ed .; paripātyāḥ g° Hs .; sakāśāt dh° Ed. 3.65 he 'lajja Hs .; prakārau aº Ed .; yathā ātmā Ed .; iti a° Ed .; mahataḥ a° Ed .; °yogāt y° Ed. 3.66 umā'bhikhyā'hi° Hs .; umābhikhyā ahiº Ed .; rājasenā'namā'natā Hs .; rājasenā | ānamā ānatā Ed .; rājasa arā° Hs .; hitā umā Hs., Ed .; yasyeti a° Ed .; cāsau a° Ed .; damśitaḥ m° Ed .; āhitaḥ ā° Ed .; evam a° Ed. 3.67 dviḥ v° Ed .; triḥ v° Ed .; vijñāyate i° Ed. 3.68 °ābhāvāt n° Ed .; nirbhayā atulā Hs .; tāvat e° Hs. 3.69 mitrāņi u° Ed. 3.70 °yogāt c° Hs., Ed .; ºpradhānatvāt mº Hs .; samjñā'syeti | Hs .; samjñā asyeti Ed .; abhyāsaḥ t° Hs., Ed .; °pradhānatvāt y° Hs., Ed. 3.71 yasyāḥ t° Ed .; niședhaḥ t° Ed .; yātīti a° Ed .; °jñatayā'nayā° Hs., °jñatayā anayā° Ed. 3.72 kramāt śā° Hs., Ed. 3.73 prakaraņāt ślo° Ed .; samudāyah g° Ed .; °gocarā, ardha° Ed. 3.74 tava ara° Ed. 3.75 iti a° Ed. 3.76 mānayaḥ d° Ed .; kā cit bh° Hs .; hīnā'samānā Hs., hīnā asamānā Ed .; yatreti a° Hs., Ed .; sā'nādi Hs .; sā anādi Ed. 3.77 tu a° Ed .; evāyaḥ ā° Hs., Ed .; āgataḥ anubhāvyaḥ ā° Ed .; yayeti ā° Hs., Ed .; yayā iti ā° Ed .; °bhavāmi ity Ed. 3.78 °ādharyeņa ekai° Ed .; gomūtriketi a° Ed. 3.79 yasyeti a° Hs. TH/JH, Ed .; mama enah Hs., Hs.TH/H, Ed .; °manorathatvat a° Ed. 3.80 arabhya autta° Hs., Hs. TH/JH, Ed .; °e apara° Hs., Hs.TH/JH, Ed. 3.81 tava anīkam Ed .; senā ity Ed .; pīdā ameyo Hs.TH/JH; iti a° Ed .; °svabhāvā a° Hs. TH/JH 3.82 candre- ņa amā Ed .; rāmā amasya Ed .; kāmasya ānāyo Ed .; tasya ārāvaḥ Ed .; eva ānam Ed .; āyātīti ā° Ed .; ca ārāmaḥ Ed .; yā īdrśī Ed .; mārāya asmākam Ed. 3.83 svaraḥ akā° Ed .; vyavasthā iyattā, Ed .; madhye i° Ed .; niyamaḥ c° Ed .; prabhrti ā° Ed .; darśyate u° Ed. 3.84 bhītīh t° Ed .; cittasya icchā Ed .; śreyo'rthibhir Ed .; chandaś c° Ed .; prayogāt c° Ed. 3.85 ca abhi° Ed .; vā ari° Ed. 3.86 vibhūtiḥ d° Ed .; vāk m° Ed. 3.87 kalpate i° Ed. 3.88 sakrt e° Ed .; viphalā asya Ed .; °yogāt c° Ed. 3.89 iti a° Ed .; śobhā'nayor Hs., śobhā anayor Ed .; °e asminn Ed. 3.90 vā anandaḥ Ed .; sangataḥ anya° Ed .; saktaḥ u° Ed .; utpannaḥ n° Ed .; iti a° Ed. 3.91 śabdāyate i° Ed .; iti ā° Ed .; ceti a° Ed .; eva aghāny Ed .; °īti a° Ed .; °snānatvāt n° Ed .; °carya agās Ed .; yathā'jite Hs., yathā ajite Ed .; °śākalyāt j° Hs., °sākalyāt j° Ed .; °vyapadeśah j° Ed .; sambhavati ity Ed .; gacchati iti Ed .; gacchanti a° Ed .; iti a° Ed .; khāni indri° Ed .; ca ity Ed .; gacchanti iti Ed .; teșu a° Ed .; akaka
Page 786
768 ANHANG 9
alo° Hs., akaka alo° Ed .; alola alu° Hs., alolaḥ alu° Ed .; alubdhaḥ n° Ed. 3.92 °viśeșah r° Ed .; °deśah t° Ed .; kena cit g° Hs., kenacit g° Ed .; 'sya ity Ed .; mā amama Ed .; °hata iti Ed .; kākuḥ bh° Hs., Ed .; °prayogāt c° Ed. 3.93 °nindinah dh° Ed .; °adeh d° Hs., Ed. 3.94 °hatatvāt śī° Hs., Ed. 3.95 anenāḥ n° Ed .; kena cit a° Ed .; prabhunā anu° Ed. 3.96 °ksepatah t° Hs .; punaḥ a° Ed. 3.97 vinodāḥ t° Ed .; saha ākī° Hs., Ed .; kva cit m° Hs .; °vattayā ava° Ed. 3.98 °utpādāt v° Hs., Ed. 3.99 °pradhānatvāt v° Hs .; samudāyaḥ d° Ed .; pra- helikā'pa° Hs., prahelikā apa° Ed. 3.100 anyasmin a° Hs .; abhidheye ā° Hs., Ed .; śabdaiḥ g° Ed .; padāni a° Ed .; aprahatāḥ y° Ed. 3.101 anyathā avasthitaḥ, Ed .; °o anyathā Ed. 3.102 °ārthatvāt n° Ed .; nibhrtaḥ apra° Ed .; °pekșayā'rtho Hs., °pekșayā artho Ed .; nibhrtā ākhyā° Ed. 3.103 prasādhitā upa° Ed .; °pra- sādhitā iti Ed .; sākșāt v° Hs., Ed .; °e api° Ed. 3.104 sā ātmā Ed .; °nimittatvāt y° Hs .; abhidhānāt ā° Ed .; āśrayasya ādhā° Ed .; °a channatvāt Ed. 3.106 °virodhāt d° Ed .; dușțāh h° Ed. 3.107 °sambhavinaḥ h° Ed .; ca apārthā° Ed .; āśayavatā uktam Ed .; °daśetīyattayā'pari° Hs., °daśeti iyattayā apari° Ed .; dutatayā'jñā Hs. duştatayā ajñā° Ed .; tuśabdaḥ arthā° Ed .; °virahāt n° Ed. 3.108 °e akāņde Ed .; kopamayaih e° Ed .; ālohitekșane i° Hs., Ed .; me ā° Ed .; iti a° Ed. 3.109 tathā'mara° Hs., tathā amara° Ed .; °jananāt v° Ed. 3.110 °krāntā iyam Ed. 3.111 kinkiņikāḥ n° Ed .; °valgavaḥ m° Ed. 3.112 kā cit y° Hs .; °sādrśyāt n° Ed. 3.113 ke cit v° Ed. 3.114 °antatah c° Hs .; varņaiḥ v° Ed .; °bhūșitā'sti Hs., °bhūșitā asti Ed .; iti a° Hs. 3.115 °paratvāt r° Ed .; ceti a Ed .; nirānandatvāt a° Ed .; ceti idam Ed .; °vācanasya ity Ed .; kāmīti a° Ed. 3.116 iti a° Ed. 3.117 nānā'neka° Hs., nānā aneka Ed .; iti u° Ed .; ityādeḥ t° Ed. 3.118 pravālah y° Ed .; asyeti a° Hs., Ed .; tena arthataḥ Ed .; samānaḥ Ed .; °sāhvayah adharaḥ Ed. 3.119 °vantau i° Ed .; sākșāt n° Hs. 3.120 krtam v° Ed .; °bhava arjunah Ed .; °āpahah agnih Ed .; tasmād j° Ed. 3.121 hastah j° Hs., Ed .; api a° Ed .; hastah abhi° Ed. 3.122 kah t° Ed .; °lakşaņaḥ ā° Ed. 3.123 sutah amātrkaḥ aja° Ed .; sā iyam Ed .; asyeti a° Ed .; °jñānāt m° Ed .; mūrkhaḥ h° Ed. 3.124 °ānusāreņa ita° Ed. 3.125 yateḥ ch° Ed .; °vihitāt v° Ed .; vigamāt bh° Ed. 3.126 °e anantaro° Ed .; vā apavāda° Ed .; tattvāt a° Ed .; tadā apārthā° Ed. 3.127 'rthah sº Ed .; °ādinā anyatra Ed .; °hāniḥ h° Ed .; °hāniḥ d° Ed .; °bhāgah ati° Ed .; ca atraiva Ed .; tāvat° Hs .; punaḥ t° Hs .; °vyapeksaņāt j° Hs., Ed. 3.128 vākyasya artho Ed .; yat i° Ed .; nāma ișyate Hs., Ed .; bhavati ity Ed .; bālāḥ h° Ed .; vikalāḥ a° Ed .; avyutpannāḥ t° Ed. 3.130 tu i° Ed. 3.131 ca ity Ed .; °e ante Ed .; °o artho Ed .; °ārthatayā'pārtham Hs. 3.132 jaya ātmasāt Hs., Ed. 3.133 °matā adușțā Hs., Ed .; daśā'sti Hs., daśā asti Ed .; vartate i° Ed .; kutaś cit Hs., Ed. 3.134 api a° Ed. 3.135 °arthah aviśistah asminn Ed .; artha- taḥ abhi° Ed .; °ārthasya avi Ed .; °ādau apunar° Ed .; °abhedah t° Ed. 3.136 unmanayanti u° Ed .; iti a° Ed .; tu a° Ed. 3.137 °kampā'nu° Hs., °kampā anu° Ed .; vā'tiśayo Hs., vā atiśayo Ed .; viśeșa anu°; vișaye i° Ed. 3.139 prayoge i° Ed .; napumsakam d° Ed .; samśayāya [3.141] ityādi | Ed. 3.140 tasya ālo° Ed .; °prā- yeņa [116a] evam Ed .; eva atrāpi Ed .; atrā'bhipreta Hs .; vā'sau | Hs., vā asau Ed .; mātā ārād° Ed .; °vartinī īdrśam Ed. 3.141 tadā asau Ed .; samśayaḥ adoșo Ed .; jātaḥ ala° Ed. 3.142 kāmāt j° Ed .; jātaḥ ana° Ed .; jātaḥ b° Ed .; °sambhūtatvāt a° Ed .; kațhoreņa asthāna° Ed .; tvayi ā° Hs., Ed .; āśayā abhi° Ed .; sā asti Ed .; naḥ asmākam Ed. 3.143 vā [116b] ity Ed .; kācit ā° Ed .; hetunā ity Hs., Ed .; °lābhāt y° Ed. 3.144 °kșepaḥ fº Hs., Ed .; °sāritvāt a° Ed .; cet n° Ed .; iti a° Ed. 3.145 nāśah t° Hs .; ajāḥ n° Ed .; āgamāt n° Ed. 3.147 deśasya ātmī° Ed .; trișu e° Ed .; ca ity Ed .; °tyāgau ā° Hs., Ed .; punaḥ t° Ed. 3.148 °e anena Ed .; tayo t° Ed .; paddhatiḥ m° Ed .; vā iștas Hs., Ed. 3.149 țac i° Ed .; °guņa t° Hs .; rasaḥ anu° Ed .; darśitah t° Hs .; rasah i° Ed .; °īti īdrśī Ed. 3.150 upasaran ā° Ed .; mārutah c° Ed .; śobhante i° Ed. 3.152 chedo v° Ed .; vi- rāmaḥ ch° Ed. 3.153 iti a° Hs., Ed .; prastāve i° Hs .; °kramāt i° Ed. 3.155 tathāpi e° Ed .; kasya cit dh° Hs .; ucchritaih u° Ed .; °jaladā ity Hs., Ed .; adaḥ ī° Ed .; °e ako Ed. 3.157 sprśanti ity Ed .; °e adhikam Ed .; iti a° Ed .; yadvā adhi° Ed. 3.158 bhāvaḥ ayathā Ed. 3.160 °maņdale u° Hs., Ed .; udbhedi u° Hs., Ed .; sandhiḥ n° Ed .; etat d° Hs. 3.161 tu a° Ed .; iti a° Ed .; °dvitīyayoh t° Hs., Ed .; tu a° Ed. 3.162 adrih m° Ed .; o adhi- sthānam, Ed. 3.163 pravrttih y° Ed .; śrutih v° Ed .; vartate i° Ed. 3.164 pramādāt v° Hs .; varttate i° Hs .; bādhā astīti Ed. 3.165 hastinaḥ m° Ed. 3.166 vākyasya īdrśam 3.167 rātrau u° Ed .; vikasati a° Ed .; iti u° Ed .; grīșmaḥ m° Ed. 3.168 yāsu i° Ed .; iti ā° Ed .; °ādișu r° Ed .; ṛtușu utphu° Ed. 3.169 °vișayasya īdrśī Ed .; uddiśyate u° Ed. 3.170 sapta rsa° Ed .; tu utsāha° Ed. 3.171 virodhaḥ t° Ed .; samyak n° Ed .; rūpam sº Ed .; avagamyate i° Ed. 3.172 °adeh t° Ed .; iti u° Ed. 3.173 eva ata Ed .; iti ittham Ed .; °vidyāsu a° Ed .;
Page 787
SONDERAPPARAT ZUR AUSGABE DER RATNAŚRĪȚĪKĀ (3. KAPITEL) 769
°ākhyāsu uddeśe Ed .; °opādānāt e° Ed. 3.174 manasi a° Ed. 3.175 °mānānām u° Ed. 3.176 sarvatra anya° Ed .; nītiḥ d° Ed .; darśayișyate u° Ed. 3.177 iti ā° Ed .; tathā'nāhitā° Hs., tathā anāhitā° Ed .; devatā- 'syām Hs., devatā asyām Ed .; °śuddhaḥ ā° Ed. 3.178 sakāśāt v° Hs .; api ā° Ed. 3.179 kadā cit n° Hs .; °la- kşaņāt n° Ed. 3.180 snigdhāni a° Ed .; vivakșitatvāt u° Ed .; 'pi e° Ed. 3.181 °cchado'dgamāt Hs .; sūcayan c° Ed .; yadyapi e° Ed. 3.182 avardhayat u° Ed. 3.184 °apekşayā'prameyo Hs., °apekșayā aprameyo Ed .; 'si aº Ed .; vā'numāna° Hs., vā [122b] anumāna° Ed .; 'si a Ed .; 'pi ā° Ed .; °mūrttatvāt n° Hs .; niravayavaḥ asi Ed .; °rūpeņa, aneko Ed. 3.185 īdrśah e° Ed. 3.186 sukarāḥ d° Ed. 3.187 ataḥ i° Ed .; amunā'nena Hs., amunā anena Ed .; °sambandhinoḥ v° Ed. 3.187 (Ende) °priyeșu a° Ed .; vācas s° Hs. (8); vāgpra° Hs. (11)
- Fehlender Visarga vor s-
Rt. ad KĀ 3.3 sambheda s° Hs. 3.30 °bhūșaņā s° Hs. 3.42 bhāva s° Hs .; lakșitā s° Hs. 3.45 sārasā s° (statt ś°) Hs., Ed. 3.58 abalā s° Hs. 3.63 nāma s° Hs .; °pati s° Hs. 3.66 sena s° Hs. ante corr. 3.104 ya- syā s° Hs. 3.111 °rūpā s° Ed. 3.123 aśvai s° Ed. 3.136 gambhīrā s° Hs. 3.154 sandhi s° Hs. 3.163 veda Sº Hs. 3.175 utpāda s° Hs. 3.186 °prakārā s° Ed. 3.187 (Ende) °lavas s° Hs. (12)
vgl. 3.71 punah s° Hs. post corr., Ed., puna s° Hs. ante corr. 3.78 likhitayoh s° Hs. post corr. (°h), Ed., likhitayo sº Hs. ante corr.
- Verdopplung nach Repha
Rt. ad KĀ 3.4 karttavyaḥ Hs .; °carccāyām Hs. 3.6 pūrvvā° Hs .; urvvyāḥ | Hs. 3.7 °r nnāgair Hs. 3.9 du- rddharaḥ Hs. 3.12 °kīrttano° Hs. 3.19 varņņyante Hs. 3.21 varttamānam Hs. 3.22 narttitā Hs .; varttate Hs. 3.23 varttate Hs. 3.27 °r ddhvastā Hs .; parvvate Hs. 3.28 varttate Hs. 3.30 karttum Hs. 3.34 var- ttate Hs .; pūrvvavat Hs. 3.36 ārttim Hs. 3.37 kurmmaḥ Hs .; ajjitum Hs .; °garjjita° Hs .; durjjayāḥ Hs. 3.39 karmme° Hs. 3.40 karttrbhūtaih Hs .; marttya° Hs .; kīrtti° Hs .; svargge Hs. 3.41 garvvitayā Hs. 3.42 dur- ggatas Hs .; daurggatyai° Hs .; durggatāḥ Hs .; kārppaņyena Hs .; pravarttante Hs .; sarvvatra Hs. 3.43 vis- tīrņnena Hs .; sarvveņai° Hs. 3.44 sarvva° Hs. 3.45 suvarņņam Hs .; °r mmekhalā Hs. 3.46 °varggā° Hs .; °varggo° Hs .; °r nna Hs. 3.47 vartta° Hs. 3.48 °arttim Hs .; vā ārttih | v° Hs .; °ārttim Hs. 3.49 pravarttate Hs .; pravarttata Hs. 3.50 °r mmādhavaḥ Hs. 3.52 karttari Hs .; karttr° Hs .; °ārttāpi Hs .; varttate Hs. 3.53 arddhe° Hs .; arddhayor Hs. 3.54 °dīrņna° Hs. 3.56 varggāḥ | Hs. 3.57 upāstīrņņam Hs. 3.58 kīrtti° Hs. 3.60 °jarjjaratvāt | Hs. 3.61 bibhartti Hs .; udīrņnam Hs. 3.62 varddhito Hs. 3.63 dharmma° Hs .; pra- vattata Hs. 3.64 odīrņņagarjjitānām Hs. 3.66 karttary Hs. 3.68 mārgge Hs .; varttata Hs. 3.71 varttata Hs. (zweimal) 3.73 °arddha° Hs .; °arddha° Hs. 3.74 iyartti Hs. 3.75 arddha° Hs. 3.77 °varttinyā Hs. 3.78 °varņņa° Hs .; arddhayoḥ Hs .; varņņānām Hs. (zweimal) 3.79 pūrņna° Hs., Hs. TH/JH 3.80 °ārddha° Hs., Hs. TH/JH (zweimal); sarvvato Hs.TH/JH; purvvavad Hs.TH/SH; sarvvato° Hs.TH/JH 3.81 nirddaya° Hs.TH/JH; arddha° Hs.TH/JH 3.86 kīrttiś Hs .; °kīrttī Hs .; °varggā° Hs. 3.87 'nusarttavyah Hs. 3.88 °mūrddhanya° Hs. 3.90 varttate Hs. 3.91 karttary Hs .; svarggam Hs. (zweimal); svargga Hs .; kīrtti° Hs .; durjjana° Hs .; °sargga° Hs .; caturddhā Hs. 3.92 varnna° Hs .; °samsarggo Hs .; °sarppantam Hs .; °varnno Hs. 3.93 dhar- mma° Hs .; varddhayati Hs .; darppo° Hs .; svargga° Hs .; °varnno Hs. 3.94 varttata Hs .; °varnno Hs. 3.95 sārddham Hs .; mārttaņda° Hs .; °varņņaḥ Hs. 3.96 °mārgge Hs. 3.97 °kīrņņe Hs .; ākīrņņe Hs .; narmma° Hs .; °śarmmā° Hs. 3.102 dharmmam Hs .; dharmmo Hs .; °dharmma° 3.105 samkīrņņā Hs. 3.107 catur- ddaśe° Hs. 3.109 varddhate Hs., Ed .; varddhate Hs. 3.110 kurvvan Hs. 3.112 °sādharmmyeņa Hs. 3.113 karttary Hs .; ārccişā Hs. 3.114 varņņo Hs .; varņņair Hs .; varņņā Hs .; °varņņā° Hs. 3.116 anir- ddhārita° Hs .; kīrttyate Ed .; varttata Hs. 3.117 nirddhanam Hs .; durddharā Hs. 3.119 nirddișțā° Hs. 3.120 karņņaḥ | Hs .; karņņasya Hs. 3.121 anirddhārita° Hs. 3.123 varttata Hs. 3.127 °sarvvā° Hs .; ºdharmmā Hs .; °dharmma° Hs .; °dharmmābhyām Hs .; karkkaśa° Hs .; karkkasaḥ Hs .; karkkasa° Hs. (drei- mal); °nirņņaya° Hs .; sarvva° Hs .; sarvvatra Hs. 3.128 karttum Hs .; utsarggaḥ Hs. 3.131 sargga° Hs .;
Page 788
770 ANHANG 9
pūrvvā° Hs. 3.132 sarvvam Hs .; sarvva° Hs .; pūrvvam Hs. 3.133 varttata Hs. 3.135 pūrvvo° Hs .; kīrttya- te Hs .; pūrvvo° Hs .; pūrvvā° Hs. (zweimal) 3.138 °sarvvāngī Hs. 3.139 nirņņaye° Hs. 3.140 °varttinī° Hs. 3.143 gharmmeņa Hs .; narmmaņā Hs .; °ārttā Hs .; gharmma° Hs. 3.145 nirmmāņam Hs. 3.148 °r mmā- rggah Hs .; sarvvatheha Hs. 3.149 sarvvam Hs. 3.150 °parvvatād Hs. 3.152 °varņņā° Hs .; karņņam Hs. 3.153 °varggā° Hs .; urvvīm Hs. 3.154 varņņyate Hs .; varņņena Hs. 3.155 karņņānām Hs .; varjjanīyam Hs .; karņņa° Hs. 3.156 varņņe° Hs .; varņņānām Hs. 3.161 arddhā° Hs. 3.162 dharmmo Hs. 3.163 varttata Hs. 3.164 pravarttate Hs .; varttate Hs. 3.175 °varņnyate Hs. 3.181 °parņna° Hs. 3.182 ava- rddhayad Hs. 3.184 °mūrtty° Hs., Ed .; °mūrttatvāt Hs .; °mūrttaye Hs. 3.186 mārggā Hs. 3.187 mārggeņa Hs .; kīrttim Hs .; °vargga° Hs .; °varttinībhih Hs .; kīrttim Hs .; upaneyam || Hs. 3.187 (Ende) °pūrņņam Hs. (6); kīrtteḥ Hs. (10); karņņa° Hs. (13); durjjanasya Hs. (18); sparddhayā Hs .; nirnnimittam Hs. (20); durjjanaḥ Hs. (21); kīrttayo Hs. TH/JH (30); °kīrttir Hs. TH/JH (31); parikīrttitam Hs. TH/JH
- Falscher Nasal
Rț. ad KĀ 3.5 kalatrena Hs .; strīnām Hs. 3.10 taikșnyeņa Hs. 3 3.17 patrany Hs. 3.20 surabhina Hs. 3.26 śatrūnām Hs. 3.29 agananīyam Hs. 3.30 netrāny Hs. 3.35 virahini Hs. 3.39 °īndriyāni Hs .; °ādīņi Hs .; °endriyāni Hs. 3.42 ņāma Hs. 3.44 vijrmbhamāno Hs. 3.47 ravena Hs .; pakşinaḥ Hs. 3.48 prakșe- pane Hs. 3.55 prāpanena Hs. 3.57 bharanyasta° Hs. 3.59 kriyamāne Hs .; °parimāna° Hs .; ganayitvā Hs. 3.62 garvena Hs. 3.63 prabhāvena Hs. 3.72 rayena Hs. 3.89 roginam Hs. 3.91 kalyānā° Hs. 3.93 vakşyamāna° Hs. 3.99 °krstāņām Hs. 3.117 bhangīņām Hs. 3.127 prāyena Hs .; gunāś Hs .; apekşanīyam Hs .; °pramānalakșanī° Hs. 3.130 nipunaḥ Hs. 3.136 anyatarena Hs .; bibhrānam Hs. 3.139 nirnnayo Hs. 3.140 °prāyenaivam Hs. 3.142 kațhorenā° Hs .; °ābhilā[ș]ena Hs. 3.143 ukteņa Hs. 3.145 °ņārāyaņā° Hs .; nirmāna° Hs. 3.152 lakșanā° Hs. 3.153 kāryāni Hs .; karmāni Hs. 3.154 varņņena Hs. 3.155 pra- mānam Hs. 3.179 °rūpena Hs. 3.180 prabhāvena Hs .; ādrāni Hs. 3.187 °sarpanam Hs.
- Falscher Sibilant
Rț. ad KĀ 3.13 nalinesū° Hs. 3.14 °āvisahyena Hs. 3.16 nisangatvam Hs .; sara° Hs .; ninīsur Hs. 3.22 śakale° Hs. 3.27 sūrair Hs .; pāmśubhiḥ Hs., Ed. 3.34 sākhānām Hs. 3.37 sāsati Hs .; vināsam Hs .; sūrās Hs. 3.38 śākalyena Hs. 3.44 visva° Hs. 3.50 sankara Hs. 3.54 śakrd° Hs. 3.55 °vyaśaninām Hs. 3.58 usitā Hs. 3.59 sarīrasya Hs. 3.60 sūrā Hs .; yasaś Hs. 3.64 pāmśu° Hs., Ed. 3.66 sankaraḥ | Hs. 3.67 śakrd Hs. (zweimal) 3.72 sauryam Hs. 3.76 kasā Hs. (zweimal) 3.86 yasah | Hs. 3.88 [ś]akrd Hs .; śakrd Hs. 3.90 °praśaktaḥ Hs. 3.91 °śākalyāt Hs. 3.106 °sarmā° Hs. 3.113 sauņdikeșu Hs. 3.115 sirasā Hs. 3.116 sāśvato Hs. 3.122 sankara Hs. 3.127 karkkasaḥ Hs .; karkkasa° Hs. (dreimal); sāstrā° Hs. (zweimal); °sāstram Hs. 3.128 °vișesa° Hs .; sūnyam Hs. 3.130 aśvastham Hs .; aśvastha° Hs. 3.132 nāsaya Hs .; vișeśaņam Hs. 3.133 sābhisanga° Hs .; °vișeșād Hs. 3.134 dașana° Hs. 3.135 avișeșene° Hs .; sabdāº Hs .; sabda° Hs. 3.136 yesām Hs .; °tvisaḥ Hs. 3.139 vacāmśi Hs .; prakāsitāni Hs .; śamśaya° Hs .; ovişeşanam Hs .; samsayārtham Hs .; śamsaya Hs .; sasamsayo Hs .; dośa Hs. 3.140 °lāsasya Hs. 3.141 śamśayo Hs .; viśaye Hs. 3.142 grīsmeņa Hs. 3.144 dosam Hs. 3.145 yusmān Hs. 3.147 sarīrasya Hs .; sarīrā° Hs. 3.148 sabda° Hs .; dusyatīti Hs. 3.149 kuśuma° Hs .; nisphala Hs .; sabda° Hs .; raśa Hs. 3.150 śalīlam Hs .; āmrsyo° Hs. 3.151 keśām Hs .; șāstram Hs. 3.152 °śubhagam Hs. 3.153 pasyatīha Hs .; śādhur Hs. 3.154 °desa° Hs .; śati Hs .; 'vaśānam Hs. 3.155 șenā Hs. 3.156 sāstrataḥ Hs. 3.160 śveda° Hs. 3.172 keśarā° Ed. 3.177 vaisvānarīm Hs. 3.180 surasākhinām Hs .; surasākhinaḥ Hs .; °sūreņa Hs. 3.181 sāradatvāt Hs. 3.187 prakāsitena Hs .; abhiśaraņam Hs .; svaraśata Hs .; °ābhiśarano Hs. 3.187 (Ende) śalilasya Hs. (2); °stasankam Hs .; nisevyate Hs. (4); prakāsitaḥ Hs. (7); °priyesv Hs. (8); pra- samanam Hs. (12); sāśana° Hs. (23); °vișadā Hs. (26)
Page 789
ANHANG 10
Verwechslungen von graphisch ähnlichen Akșaras in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrīțīkā
In der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīka werden einige Akșaras, die graphisch ähnlich aus- sehen, häufig verwechselt. Da solche Schreibfehler auch in anderen Manuskripten in Newärī-Schrift oft auftreten, lohnt es sich, die in der nepalesischen Handschrift vorkommenden Verwechslungen hier zusammenzustellen. In der nachfolgenden Liste werden alle Aksaras angegeben, die in der Handschrift der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel verwechselt wurden. Jedes Paar wird durch je ein Beispiel veranschau- licht. Die Akşaras sind nach dem Devanāgarī-Alphabet geordnet.
K- statt T- ta statt ka z. B. tam Hs. statt kam (Rt. ad KĀ 3.17)
K- statt V- va statt ka z. B. evārtham | Hs., evārtham Ed. statt *ekārtham (Rț. ad KĀ 3.136) tva statt tka z. B. tatvarttr° Hs., °tva° m. sec. statt tatkartr° (Rt. ad KĀ 3.145)
K- statt H- ha statt ka z. B. haraņena Hs .; om. Ed. statt *karaņena (Rt. ad KĀ 3.93)
G- statt S- sa statt ga z. B. °sato Hs. statt °gato (Rt. ad KĀ 3.122)
GH- statt Ș sa statt gha z. B. °meșa° Hs .; °meghe Ed. statt °megha° (Rt. ad KĀ 3.187+ [2])
C- statt V- va statt ca z. B. °cakşitam Hs. statt °vakșitam (Rt. ad KĀ 3.87) vā statt cā z. B. vāsīt Hs. statt cāsīt (Rț. ad KĀ 3.185) ve statt ce z. B. veti Hs. statt ceti (Rt. ad KĀ 3.127)
T- statt D- dā statt țā z. B. jadās Hs. statt jațās (Rt. ad KĀ 3.136)
T- statt N- na statt ta z. B. navā° Hs. statt tavā° (Rț. ad KĀ 3.7) ni statt ti z. B. duşyani Hs. statt duşyati (Rt. ad KĀ 3.128) nte statt tte z. B. abhidhante Hs. statt abhidhatte (Rt. ad KĀ 3.146)
DH- statt T- te statt dhe z. B. evete Hs. statt edhete (Rt. ad KĀ 3.86)
DH- statt V- vā statt dhā z. B. ca vārane Hs., Ed. statt *'vadhārane [hier auch: ca statt va] (Rț. ad KĀ 3.138)
Page 790
772 ANHANG 10
N- statt T- ta statt na z. B. malitatvā° Hs. statt malinatvā° (Rț. ad KĀ 3.91) ti statt ni z. B. °tişņātā Hs. statt °nișnātā (Rț. ad KĀ 3.37) tu statt nu z. B. tu Hs. statt nu (Rt. ad KĀ 3.134) nta statt nna z. B. anta° Hs. statt 'nna° (Rt. ad KĀ 3.122) tti statt nti z. B. dūrāttika° Hs. statt dūrāntika° (Rț. ad KĀ 3.140) tni statt nni z. B. nārthāt ni° Hs., artho ni° Ed. statt nārthān ni° (Rt. ad KĀ 3.103) tma statt nma z. B. athāt ma° Hs. statt athān ma° (Rț. ad KĀ 3.52) tvā statt nvā z. B. °dhatvā° Hs. statt °dhanvā° (Rț. ad KĀ 3.162) tsa statt nsa z. B. °dgamāt sa° Hs. statt °odgamān sa° (Rt. ad KĀ 3.181)
N- statt M- mi statt ni z. B. parām i° Hs. statt *parān i° (Rț. ad KĀ 3.55) mu statt nu z. B. mudatām Hs. statt nudatām (Rt. ad KĀ 3.5)
N- statt R- ro statt no z. B. °marojñā Hs. statt °manojñā (Rt. ad KĀ 3.161) na statt ra z. B. mānam Hs. statt māram (Rt. ad KĀ 3.180)
N- statt H- he statt ne z. B. °prayāseheti Hs. statt °prayāseneti (Rț. ad KĀ 3.107)
P- statt GH- gha statt pa z. B. °ālaghanaka° Hs. statt *°ālapanaka° (Rt. ad KĀ 3.50)
P- statt DH- dha statt pa z. B. dhara° Hs. statt para° (Rt. ad KĀ 3.63)
P- statt Y- ya statt pa z. B. ajoyama Hs. statt ajopama (Rt. ad KĀ 3.60) yo statt po z. B. °kaśiyor Hs. statt °kaśipor (Rt. ad KĀ 3.93) tya statt tpa z. B. °asatyakşa° Hs. statt °asatpaksa° (Rt. ad KĀ 3.127)
P- statt V- va statt pa z. B. avavādam Hs. statt apavādam (Rt. ad KĀ 3.137)
P- und S- sa statt pa z. B. sarvataś Hs. statt parvataś (Rt. ad KĀ 3.91) pi statt si z. B. pi Hs. statt 'si (Rt. ad KĀ 3.184)
PH- statt H- ha statt pha z. B. sahalam Hs. statt saphalam (Rt. ad KĀ 3.41)
B- statt N- nda statt bda z. B. chandah Hs. statt chabdah (Rt. ad KĀ 3.148)
BH- statt J- jā statt bhā z. B. jānatī Hs. statt bhāratī (Rt. ad KĀ 3.133)
BH- statt T- ti statt bhi z. B. onah | atisrta[m] Hs. statt °no 'bhisrto (Rt. ad KĀ 3.187)
Page 791
VERWECHSLUNGEN VON GRAPHISCH ÄHNLICHEN AKȘARAS 773
BH- statt S- şyu statt bhyu z. B. alslyupeti Hs statt abhyupaiti (Rt. ad KA 3.187+ [17])
M- statt N- na statt ma z. B. sāmkhyenate Hs. statt sāmkhyamate (Rț. ad KĀ 3.175) nā statt mā z. B. yadīnāni Hs. statt yadīmāni (Rt. ad KĀ 3.97) no statt mo z. B. hino° Hs. statt himo° (Rt. ad KĀ 3.120)
M- statt Ș- se statt me z. B. sangaşe° Hs. statt samgame° (Rt. ad KĀ 3.134)
Y- statt A- a statt ya z. B. ata Hs. statt yata (Rt. ad KĀ 3.63)
Y- statt D- dā statt ya z. B. vādāśah Hs. statt vāyasah (Rt. ad KĀ 3.92)
Y- statt P- pa statt ya z. B. yathāpa Hs. statt yathāyam (Rt. ad KĀ 3.187)
R- statt G- ga statt rā z. B. pādayog adito Hs. statt pādayor ādito (Rt. ad KĀ 3.31) ja statt ru z. B. °visamrāļm]jatayā Hs. viśarāru [ta]yā Ed. statt viśarārutayā (Rt. ad KĀ 3.174)
L- statt T- ta statt la z. B. bahutaḥ Hs. statt bahulaḥ (Rt. ad KĀ 3.127)
L- statt N- na statt la z. B. nakşmyā Hs. statt lakșmyā (Rț. ad KĀ 3.44)
V- statt K- ka statt va z. B. °arttakah Hs. statt °artava (Rt. ad KĀ 3.162) kr statt vr z. B. °krtti° Hs. m. sec. statt °vrtti° (Rt. ad KĀ 3.145)
V- statt C- ci statt vi z. B. cittam Hs. statt vittam (Rt. ad KĀ 3.37)
S- statt M- mau statt sau z. B. amau Hs. statt asau (Rt. ad KĀ 3.140)
S- statt Y- pya und psa z. B. lipyante Hs. statt lipsante (Rt. ad KĀ 3.187+ [10])
H- statt D- de statt he z. B. deyam Hs. statt heyam (Rt. ad KĀ 3.149)
Ähnliche Ligaturen
kr statt kū z. B. cākrtam Hs. statt cākūtam (Rt. ad KĀ 3.107) kye statt kșa z. B. rakyentu Hs. statt rakșantu (Rt. ad KĀ 3.145) tta statt tu z. B. ttasan Hs .; [te] tubhyam Ed. statt tubhyam (Rt. ad KĀ 3.184) tra statt tta z. B. nirnnimitra° Hs. statt nirnimitta° (Rt. ad KĀ 3.138) ha statt tta z. B. anuharām Hs. statt anuttarām (Rț. ad KĀ 3.187)
Page 792
774 ANHANG 10
dyu statt tyu z. B. yathedy u° Hs .; yatheti [yatibhrastam] u° Ed. statt yathety u° (Rt. ad KĀ 3.152) kra statt tru z. B. śakram Hs., śakra Ed. statt śatrum (Rt. ad KĀ 3.64) jya statt dya z. B. ajya Hs., a[dya] Ed. statt *adya (Rt. ad KĀ 3.187+ [4]) dra statt du z. B. indraśiro° Hs. statt induśiro° (Rt. ad KĀ 3.159) tra statt nu z. B. tatra Hs. statt tanu° (Rt. ad KĀ 3.147) sta statt pta z. B. drstah Hs., Ed. statt *drptas (Rt. ad KĀ 3.76) mu statt mba z. B. °ālamunatvāt Hs. statt °ālambanatvāt (Rț. ad KĀ 3.140) ndha statt mba z. B. sandhandha° Hs. statt sambandha° (Rt. ad KĀ 3.146) jñā statt rtā z. B. °nājñā Hs. statt °nārtā (Rț. ad KĀ 3.143) ngu statt mśu z. B. angukāni Hs. statt amśukāni (Rt. ad KĀ 3.180) tru statt stra z. B. śatru° Hs. statt śāstra° (Rt. ad KĀ 3.177) vyā statt svā z. B. vyādam Hs. statt svādam (Rț. ad KĀ 3.108) ngī statt hrī z. B. ngīs Hs. statt hrīs (Rt. ad KĀ 3.32)
Darüber hinaus treten folgende Vertauschungen bzw. Verwechslungen von Vokalzeichen auf:
a statt ā z. B. pratilomyena Hs. statt prātilomyena (Rt. ad KĀ 3.73) a statt i z. B. sthitamān Hs. statt sthitimān (Rț. ad KĀ 3.44) a statt u z. B. āhah Hs. statt āhuh (Rt. ad KĀ 3.146) a statt e z. B. akārānto Hs. statt ekārānto (Rț. ad KĀ 3.175) a statt a z. B. °ottārā Hs. statt °ottarā (Rt. ad KĀ 3.11) ā statt i z. B. vijātā° Hs. statt vijitā° (Rț. ad KĀ 3.120) ā statt ī z. B. sphāta° Hs. statt sphīta° (Rt. ad KĀ 3.111) a statt o z. B. °vāgrasya Hs. statt °vograsya (Rt. ad KĀ 3.47) i statt a z. B. bhivata Hs. statt bhavata (Rt. ad KĀ 3.149) i statt ī z. B. cakşuși Hs. statt cakșușī (Rt. ad KĀ 3.13) i statt e z. B. °opadiśa Hs. statt °opadeśa (Rt. ad KĀ 3.148) ī statt ā z. B. °bhāvanīm Hs. statt °bhāvanām (Rt. ad KĀ 3.187+ [10]) ī statt e z. B. jānātīti Hs. statt jānīteti (Rt. ad KĀ 3.47) u statt a z. B. °dustam Hs. statt °daștam (Rt. ad KĀ 3.187+ [23]) u statt o z. B. guruh Hs. statt guroḥ (Rt. ad KĀ 3.178) ū statt u z. B. ūrūbhyām Hs. statt ūrubhyām (Rt. ad KĀ 3.94) e statt a z. B. nāgarāje Hs. statt nāgarājah (Rț. ad KĀ 3.61) e statt i z. B. devyā° Hs. statt divyā° (Rt. ad KĀ 3.109) e statt o z. B. vāraņe Hs. statt vāraņo (Rt. ad KĀ 3.9) e statt ai z. B. senikāḥ Hs. statt sainikāh (Rț. ad KĀ 3.60) o statt e z. B. °vişayo Hs. statt °vişaye (Rt. ad KĀ 3.96) o statt au z. B. divokasām Hs. statt divaukasām (Rț. ad KĀ 3.7) ai statt i z. B. vaisvānaro Hs. statt viśvānaro (Rț. ad KĀ 3.177) ai statt e z. B. °rāgaindra° Hs. statt °rāgendra° (Rt. ad KĀ 3.30) ai statt au z. B. ślokai Hs. statt ślokau (Rt. ad KĀ 3.67) au statt o z. B. 'rthau Hs. statt 'rtho (Rt. ad KĀ 3.140)
Page 793
ANHANG 11
Glossar der technischen Begriffe in der Dpan Țīka
In den folgenden Wortlisten (Tibetisch-Sanskrit-Deutsch und Sanskrit-Tibetisch) sind die technischen Begriffe aufgenommen, die in der Dpan Țīkā zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon vorkommen. Es handelt sich vor allem um technische Begriffe aus dem Gebiet der Poetik, der Sprachwissenschaft, der Metrik und der Musik. Die angegebenen Belegstellen beziehen sich immer auf die Kommentarstellen, an denen das tibetische Wort zu finden ist. Die Sanskrit-Entsprechungen beruhen in der Regel ent- weder auf der Ratnaśrīțīkā oder auf dem Grundtext des Kāvyādarśa.
A. Tibetisch-Sanskrit-Deutsch
kun 'khor sarvatobhadra- (3.80) die Lautfigur Sarvatobhadra („in jeder Hinsicht gut“); vgl. s. v. kun tu bzaṅ po kun tu 'grogs pa samāgatā- (3.98) die Prahelikā Samāgatā („Wortverbin- dung“) kun tu zuṅ ldan sarvato yamaka- (3.2, 3.4, 3.53) Yamaka überall [in einer Strophe] kun tu bzaṅ po sarvatobhadra- (3.80, 3.87) die Lautfigur Sarvatobhadra („in jeder Hinsicht gut“) rkan pa pāda- (3.1-66, 3.70-74, 3.80, 3.84, 3.92, 3.120, 3.155-157, 3.167, 3.169, 3.173) Vers, Stollen, Strophen- viertel rkaṅ pa bskor ba pādābhyāsa- (3.54) Wiederholung eines Strophenviertels (eine Art Lautfigur) rkań pa bzlas pa pādābhyāsa- (3.2, 3.53, 3.57) Wiederholung eines Stro- phenviertels (eine Art Lautfigur) rkań pa bzlog pa('i zuň ldan) pādapratilomayamaka- (3.74) die Lautfigur Pādapratilo- mayamaka („Yamaka mit Wiederholung eines Strophen- viertels in rückläufiger Richtung“) rkar tālavya- (3.83, 3.88-89) Palatal rkyen pratyaya- (3.113, 3.149) Suffix skad dod paryāya- (3.108, 3.113, 3.122-123, 3.140, 3.149, 3.153, 3.155, 3.160-161) Entsprechung khyad par gyi tshig sdud viśeșaņasamāsa- (3.149) adjektivisches Kompositum khyad par brjod pa'i rgyan viśeşoktyalaņkāra- (3.9) die Sinnfigur Viśeșokti khyu mchog rşabha- (3.170) Rsabha (die zweite Note in der indischen Musik) khro ba krodha- (3.170) der ständige Affekt „Zorn“ 'khor ba bhramaņa- (3.78) eine bestimmte Art von Lautfiguren (wörtl .: „Umdrehung“) gab tshig prahelikā- (3.96-107, 3.124) die poetische Figur Prahelikā (d.i. eine Art absichtlich änigmatisch formulierte Rede)
Page 794
776 ANHANG 11
gab tshig gi skyon prahelikādoșa- (3.107) Fehler in einer Prahelikā gab tshig nan pa duşțaprahelikā- (3.107) mangelhafte Prahelikā graṅs ñid saņkhyātā- (3.101) die Prahelikā Samkhyātā („Zahlen- spielerei“) grub pa'i yi ge man ṅag siddhamātrkā- (3.124; vgl. auch 3.123) Alphabet dgag pa pratiședha- (3.40, 3.116) Negation dgag tshig pratiședha- (3.116) Negationswort dga' ba rati- (3.170) der ständige Affekt „Wollust“ mgrin pa kaņțhya- (3.83, 3.88-91) Guttural 'gog (pa'i) rgyan ākșepālaņkāra- (3.12, 3.34-35) die Sinnfigur Ākșepa 'gyur ba bhāva- (3.170) Affekt 'gyur ba brtan pa sthāyibhāva- (3.170) ständiger Affekt gyur ba gnas can sthāyibhāva- (3.170) ständiger Affekt rgya che'i yon tan udāraguņa- (3.24) der poetische Vorzug „Erhabenheit“ rgyan alaņkāra- (3.96-97, 3.137, 3.141, 3.186) poetische Figur rgyu hetu- (3.46, 3.48, 3.131, 3.187) Instrumental der Ursache rgyu (dan) rkyen hetupratyaya- (3.174, 3.187; vgl. auch 3.138) Grundur- sache rgyu('i rgyan) hetvalaņkāra- (3.14, 3.29-32) die Sinnfigur Hetu sgeg pa śrgāra- (3.153, 3.170) der erotische Grundton sgyu rtsal dan 'gal ba kalāvirodha- (3.170-171, 3.182; vgl. 3.126, 3.169) der „Widerspruch zu den Künsten“ (ein Fehler in der Dicht- kunst) sgra ñams pa śabdahīna- (3.125, 3.148-149) der „sprachliche Mangel“ (ein Fehler in der Dichtkunst) sgra('i) rgyan śabdālaņkāra- (3.1, 3.4, 3.81, 3.186) Lautfigur (wörtl .: „Wort-Schmuckmittel“) sgra'i bstan bcos śabdavidyā-, śabdaśāstra- (3.125, 3.148) Grammatik sgraʼi mtshan ñid śabdalakșaņa- (3.151) grammatische Regel bsgribs pa nibhrtā- (3.102) die Prahelikā Nibhrtā („Bestimmung eines anderen Sinnes“) nal bso yati- (3.125, 3.153-155); viśrāma- (3.152) Zäsur ṅal bso ñams pa yatibhraşta- (3.152-154) der „Zäsurverstoß“ (ein Fehler in der Dichtkunst) ṅes pa niyama- (3.1, 3.83-95) die Lautfigur Niyama („Beschrän- kung“) ṅo bo can gyi rgyan rūpakālaņkāra- (3.91) die Sinnfigur Rūpaka no bo mthuṅs pa samānarūpā- (3.100) die Prahelikā Samānarūpā („Meta- phorik“) ṅo mtshar vismaya- (3.170) der ständige Affekt „Staunen“ lňa pa pañcama- (3.170) Pañcama (die fünfte Note in der indi- schen Musik) gcig bsgribs pa ekacchannā- (3.104) die Prahelikā Ekacchannā („ein- seitige Verhüllung des Sinnes“) gcig tshig ekavacana- (3.154) Singular gcod mtshams yati- (3.125, 3.152, 3.154) Zäsur gcod mtshams ñams pa yatibhraşta- (3.125, 3.152, 3.154) der „Zäsurverstoß“ (ein Fehler in der Dichtkunst)
Page 795
GLOSSAR DER TECHNISCHEN BEGRIFFE IN DER DPAN ȚĪKĀ 777
lci ba guru- (3.156, 3.158) prosodische Länge ched sampradāna- (3.128) Dativ chod cin ma chod pa avyapetavyapeta- (3.35, 3.39, 3.42, 3.44, 3.46) unmittel- bar und mittelbar (in Bezug auf die Wiederholung von Sil- bengruppen); vgl. s. v. ma chod (pa) cin/dan chod pa chod cin ma chod pa'i zun ldan avyapetavyapetayamaka- (3.4, 3.33-34, 3.36) ein unmit- telbares und mittelbares Yamaka; vgl. s. v. ma chod ciń chod pa'i zuń ldan chos kyi bstan bcos dharmaśāstra- (3.176) Gesetzbuch mchu oşthya- (3.83) Labial 'jig rten dan 'gal ba lokavirodha- (3.183; vgl. 3.126, 3.172) der „Widerspruch zur alltäglichen Erfahrung“ (ein Fehler in der Dichtkunst) rjes khrid anuprāsa- (3.1, 3.149) Anuprāsa (eine Art Alliteration) rjes su bsnags pa anustubh- (3.157) Anustubh (der Gattungsname der acht- silbigen Samavrtta-Metren) rjes su rtogs pa anvīkșikī- (3.126) gründliche Untersuchung, Logik rjod byed vācaka- (3.103-104, 3.135) Ausdruck, Wort brjod bya abhidheya- (3.67, 3.98-102, 3.120, 3.125, 3.135) Bedeu- tung, Sinn ña yig ñakāra- (3.114) der Buchstabe 'ñ' ñams rasa- (3.170) Grundton ñe dban rdo rje upendravajrā- (3.158) das Metrum Upendravajrā gñis ka bsgribs pa ubhayacchannā- (3.105) die Prahelikā Ubhayacchannā („beidseitige Verhüllung des Sinnes“) sñan ṅag gi mtshan ñid kāvyalakșaņa- (3.127, 3.186-187) Poetik tin'i mtha' can tinanta- (3.98, 3.131; vgl. auch 3.149) Verb (wörtl .: „mit einer Personalendung versehen“) rtags linga- (3.113) Genus rtog ge'i bstan bcos tarkaśāstra- (3.127, 3.163) Denklehre, Logik gtan tshigs hetu- (3.126-127, 3.163, 3.173) Beweis bstan bcos āgama- (3.153) Überlieferung, Wissenschaft; vidya- (3.152, 3.158); śāstra- (3.72, 3.123, 3.125-127, 3.134, 3.148, 3.151, 3.156, 3.162, 3.176, 3.187+) Wissenschaft tha sñad kyi gtsug lag vyavahāraśāstra- (3.152, 3.187+) die weltlichen Wissen- schaften (die Sprachwissenschaft, die Logik, die Medizin, das Wissen von den Handwerkskünsten und das auf das Wesen der buddhistischen Lehre bezogene Wissen) the tshom can sasaņśaya- (3.125, 3.139, 3.141) das „Zweifelhafte“ (ein Fehler in der Dichtkunst) the tshom phul byun gi rgyan saņśayātiśayālaņkāra- (3.23) die Sinnfigur Samśayātiśaya thog ma'i/mar zun ldan ādiyamaka- (3.4-5, 3.7-11, 3.14, 3.16, 3.23-25, 3.27-32) Yamaka am Anfang mtha' thog sbyar ba('i zun ldan) samdașțayamaka- (3.4, 3.51-52, 3.72) die Lautfigur Sam- daştayamaka („angerücktes Yamaka“) mtha'i zuṅ ldan antayamaka- (3.3; vgl. 3.41-42) Yamaka am Ende mthun pa'i sgra samānaśabdā- (3.103) die Prahelikā Samānaśabdā („scheinbare Synonymie“)
Page 796
778 ANHANG 11
mthun pa'i gzugs samānarūpā- (3.100) die Prahelikā Samānarūpā („Meta- phorik“) dan po dań mtha'i zuṅ ldan ādyantayamaka- (3.3, 3.46; vgl. 3.47-48) Yamaka am Anfang und am Ende dan po dan bar (gyi) zuň ldan ādimadhyayamaka- (3.45-46) Yamaka am Anfang und in der Mitte dan po dan bar dan mtha' mar zun ldan ādimadhyāntayamaka- (3.49; vgl. 3.50) Yamaka am An- fang, in der Mitte und am Ende dan po'i/por zuṅ ldan ādiyamaka- (3.3, 3.12-13, 3.15, 3.17-19, 3.37) Yamaka am Anfang dam bca' pratijñā- (3.19, 3.96, 3.127, 3.169, 3.173, 3.176) Behaup- tung, These dus dań 'gal ba kālavirodha- (3.181; vgl. 3.126, 3.167-168) der „Wider- spruch zur Zeit“ (ein Fehler in der Dichtkunst) de phan taddhita- (3.113) Taddhita-Suffix (d.h. aus bereits abgelei- teten neue Wörter bildendes Suffix) don gyi rgyan arthālamkāra- (3.186) Sinnfigur (wörtl .: „Sinn-Schmuck- mittel“) don 'gal ba vyartha- (3.125, 3.131-132) das „Widersinnige“ (ein Fehler in der Dichtkunst) don gcig ekārtha- (3.125, 3.135-136) das „Gleichsinnige“ (ein Fehler in der Dichtkunst) don ñams apārtha- (3.107, 3.125, 3.128, 3.130) das „Nichtssagen- de" (ein Fehler in der Dichtkunst) don (dan) bral (ba) apārtha- (3.107, 3.125) das „Nichtssagende“ (ein Fehler in der Dichtkunst) don gźan bkod pa'i rgyan arthāntaranyāsālaņkāra- (3.178) die Sinnfigur Arthānta- ranyāsa drag po raudra- (3.170) der furchtbare Grundton dri za gandharva- (3.170) eine bestimmte Musikkomposition drug las skyes şadja- (3.170) Sadja (die erste Note in der indischen Musik) bdag ñid kyi tshig ātmanepada- (3.149) Medium mdor bstan uddeśa- (3.1, 3.125, 3.144, 3.173) Thema, Nennung des abzuhandelndes Gegenstandes 'dres pa nişāda- (3.170) Nișāda (die siebte Note in der indischen Musik) sde bźi caturvarga- (3.187) der Komplex der vier Lebensziele (dharma „Pflicht“, artha „Nutzen“, kāma „Liebe“ und mokșa „Erlösung“) sde gsum trivarga- (3.46, 3.86, 3.153) der Komplex der drei Lebens- ziele (dharma „Pflicht“, artha „Nutzen“ und kāma „Liebe“) sdeb sbyor chandas- (3.125, 3.127); vrtta- (3.125, 3.156) Metrum sdeb sbyor gyi bstan bcos chandaḥśāstra- (3.152, 3.156, 3.158) Metrik, Verslehre sdeb sbyor ñams pa bhinnavrtta- (3.125, 3.156) das „gestörte Versmaß“ (ein Fehler in der Dichtkunst) brda sprod pa śabdānuśāsana- (3.100, 3.159; vgl. 3.154) Grammatik bsdus pa brjod pa'i rgyan samāsoktyalaņkāra- (3.112) die Sinnfigur Samāsokti na yig nakāra- (3.95) der Buchstabe 'n'
Page 797
GLOSSAR DER TECHNISCHEN BEGRIFFE IN DER DPAN ȚĪKĀ 779
gnas sthāna- (3.83-84, 3.88-91) Artikulationsstelle gnas ṅes pa sthānaniyama- (3.84, 3.88) Beschränkung der Anzahl der Artikulationsstellen rnam graṅs paryāya- (3.103, 3.118, 3.136) Synonym rnam dbye vibhakti- (3.39, 3.149, 3.154) Kasusendung rnam dbye lṅa pa pañcamī- (3.39) Ablativ (wörtl .: „fünfte [Kasusendung]“) (rnam dbye) dań po prathamā- (3.149, 3.154) Nominativ (wörtl .: „erste [Kasusendung]") rnam dbye drug pa şaşthī- (3.149) Genitiv (wörtl .: „sechste [Kasusendung]“) rnam dbye bźi pa caturthī- (3.149) Dativ (wörtl .: „vierte [Kasusendung]") (rnam dbye) gsum pa trtīyā- (3.149) Instrumental (wörtl .: „dritte [Kasusendung]“) sna ldan nāsikya- (3.114) Nasal dpa' ba vīra- (3.153, 3.170) der heroische Grundton dpe drstānta- (3.127) Beispiel dpe('i rgyan) upamālaņkāra- (3.8, 3.15, 3.21, 3.26-27, 3.29, 3.35) die Sinnfigur Upamā dper brjod udāharaņa- (3.3-4, 3.19, 3.33, 3.37-38, 3.65, 3.67, 3.71, 3.73, 3.78, 3.80, 3.83, 3.87, 3.98, 3.111, 3.129, 3.132, 3.134, 3.136, 3.138, 3.140-141, 3.145-146, 3.148-149, 3.152, 3.155, 3.159, 3.167, 3.169, 3.173, 3.176, 3.178- 179); nidarśana- (3.53); nirdeśa- (3.51, 3.128) Beispiel spyi bo mūrdhanya- (3.83, 3.88) Zerebral, Retroflex spyir btań adhikāra- (3.149) Leitregel spro ba utsāha- (3.170) der ständige Affekt „Kraft“ phul byun (gi rgyan) atiśayoktyalaņkāra- (3.12, 3.14-15, 3.25, 3.27, 3.82, 3.86, 3.113) die Sinnfigur Atiśayokti phyis pa lopa- (3.154; 3.159 mit ya phyis für Skt. pragrhya-) Schwund phyed 'khor ardhabhrama- (3.80) die Lautfigur Ardhabhrama („halbe Umdrehung“) 'phren ba 'dzin pa sragdhara- (3.152) das Metrum Sragdhara ba lań gcin gomūtrikā- (3.78) die Lautfigur Gomūtrikā („Ochsen- pissen“) bar gyi zuń ldan madhyayamaka- (3.3, 3.38, 3.40) Yamaka in der Mitte bar gyi gsal byed (kyi rgyan) madhyadīpakālaņkāra- (3.10, 3.25, 3.31-32) die Sinn- figur Madhyadīpaka bar chad med pa avyapeta- (3.16, 3.19) unmittelbar (in Bezug auf die Wie- derholung von Silbengruppen); vgl. s. v. (bar) ma chod (pa) bar dan thog ma'i zun ldan madhyadiyamaka- (3.3) Yamaka am Anfang und in der Mitte; vgl. s. v. dań po dan bar (gyi) zuň ldan bar dan mthar zun ldan madhyāntayamaka- (3.3; vgl. 3.43-44) Yamaka in der Mitte und am Anfang (bar du) chod pa vyapeta- (3.1, 3.19-33, 3.39-41, 3.43, 3.47, 3.72); vyavahita- (3.45) mittelbar (in Bezug auf die Wieder- holung von Silbengruppen) (bar du) chod pa'i zuń ldan vyapetayamaka- (3.4, 3.19, 3.33, 3.72) ein mittelbares Yamaka
Page 798
780 ANHANG 11
bar ma madhyama- (3.170) Madhyama (die vierte Note in der indischen Musik) bar ma chod kyi zun ldan avyapetayamaka- (3.4) ein unmittelbares Yamaka (bar) ma chod (pa) avyapeta- (3.1, 3.4, 3.5, 3.8, 3.13, 3.33, 3.47) unmittelbar (in Bezug auf die Wiederholung von Silbengruppen); vgl. s. v. bar chad med pa bod (pa) āmantraņa- (3.4, 3.17, 3.23, 3.31, 3.39-41, 3.46, 3.48, 3.50, 3.54, 3.60, 3.62-63, 3.65-66, 3.71, 3.74, 3.90-91, 3.108, 3.111, 3.116, 3.118; vgl. auch 3.81, 3.89, 3.111); sambodhana- (3.115, 3.140) Anrede; Vokativ bya ba kriyā- (3.44, 3.128, 3.131) Verb bya ba brjod pa'i rigs kyi rgyan kriyājātyalaņkāra- (3.22) die Sinnfigur Kriyājāti byiṅs dhātu- (3.113, 3.149) Verbalwurzel byińs kyi glegs bam dhātupāțha- (3.113) Liste der Verbalwurzel byed pa karaņa- (3.46, 3.128) Instrumental des Instruments oder des Mittels byed pa can kāraka- (3.128, 3.131) Kasusbegriff byed pa po kartr- (3.60, 3.113; vgl. auch 3.20, 3.128, 3.145) der Agens einer Handlung blo gsal dhaivata- (3.170) Dhaivata (die sechste Note in der indi- schen Musik) dbań po rdo rje indravajrā- (3.158) das Metrum Indravajrā dbyaṅs svara- (3.1, 3.83-88, 3.108, 3.113, 3.156) Vokal; (3.170) Note (in der Musik) dbyańs hes pa svaraniyama- (3.84, 3.88) Beschränkung der Anzahl der Vokale dbyi lopa- (3.113, 3.160) Elision, Schwund 'byed khuṅs apādāna- (3.128) Ablativ sbyar ba nes pa can niyamaśleşa- (3.116) die Sinnfigur Niyamaśleşa sbyar ba'i rgyan śleşālaņkāra- (3.67, 3.115, 3.142) die Sinnfigur Śleșa ma chod cin chod pa'i zuṅ ldan avyapetavyapetayamaka- (3.48) ein unmittelbares und mittelbares Yamaka; vgl. s. v. chod cin ma chod pa'i zuň ldan ma chod (pa) cin/dan chod pa avyapetavyapeta- (3.33, 3.50, 3.72) unmittelbar und mittelbar (in Bezug auf die Wiederholung von Silben- gruppen); vgl. s. v. chod cin ma chod pa maṅ tshig bahuvacana- (3.149) Plural miṅ gis bar bcad pa (ñid) nāmāntaritā- (3.102) die Prahelikā Nāmāntaritā („Ver- schleierung der Bezeichnung“) miṅ du ʼdus pa (ñid) nāmāntaritā- (3.102, 3.124) die Prahelikā Nāmāntaritā („Verschleierung der Bezeichnung“) miṅ gźan (can ñid) nāmāntaritā- (3.102, 3.124) die Prahelikā Nāmāntaritā („Verschleierung der Bezeichnung“) med pa byed pa'i dnos po'i rgyu'i rgyan abhāvahetvalaņkāra- (3.20) die Sinnfigur Abhāvahetu mo rtags strīlinga- (3.113) Femininum dmigs bsal apavāda- (3.128, 3.133, 3.137, 3.141) Ausnahme rmad byuṅ adbhuta- (3.170) der wunderbare Grundton
Page 799
GLOSSAR DER TECHNISCHEN BEGRIFFE IN DER DPAN TIKĀ 781
rmoṅs pa saņmūdhā- (3.103) die Prahelikā Sammūdhā („Irrefüh- rung“) rtsub mo paruşā- (3.100) die Prahelikā Parușā („Harte Nuß“) tshig gi gcod mtshams padaccheda- (3.152, 3.154) Zäsur tshig sdud samāsa- (3.149) Kompositum tshigs bcad padya- (3.131, 3.156) Strophe; pāda- (3.157) Strophen- zeile; śloka- (3.3, 3.53, 3.66-69, 3.73, 3.75, 3.76-78, 3.80, 3.88, 3.92, 3.125, 3.140, 3.152, 3.161) Strophe tshigs bcad phyed bzlog pa('i zun ldan) ardhapratilomayamaka- (3.75) die Lautfigur Ardhaprati- lomayamaka („Yamaka mit Wiederholung einer Strophen- hälfte in rückläufiger Richtung“) tshigs bcad bzlas pa ślokābhyāsa- (3.53) Wiederholung einer Strophe (eine Art Lautfigur) tshigs bcad bzlog pa('i zuń ldan) ślokapratilomayamaka- (3.76) die Lautfigur Ślokaprati- lomayamaka („Yamaka mit Wiederholung einer ganzen Strophe in rückläufiger Richtung“) tshigs su bcad pa śloka- (3.51, 3.53) Strophe tsheg drag visarga- (3.108) Visarga mtshan ñid lakșaņa- (3.1, 3.38, 3.67, 3.73, 3.80, 3.83, 3.96, 3.98, 3.100, 3.106, 3.128, 3.131, 3.135, 3.148, 3.152, 3.156, 3.159, 3.162) Definition mtshams sbyar (ba) samdhi- (3.98, 3.108, 3.159) Sandhi mtshams sbyor samdhi- (3.154-155, 3.159) Sandhi mtshams sbyor ñams pa visamdhi- (3.159-160) die „Vernachlässigung des Sandhi“ (ein Fehler in der Dichtkunst) mtshams sbyor dan bral ba visamdhi- (3.125, 3.159) die „Vernachlässigung des Sandhi“ (ein Fehler in der Dichtkunst) mtshon bya lakşya- (3.96, 3.148, 3.152) Beispiel, Veranschaulichung einer bestimmten Regel rdzas brjod pa'i bar gyi gsal byed (kyi rgyan) dravyoktimadhyadīpakālaņkāra- (3.28) die Sinnfigur Dravyoktimadhyadīpaka ǥźi adhikaraņa- (3.128) Lokativ zun ldan yamaka- (3.1-5, 3.6-34, 3.36-38, 3.40-53, 3.70-73, 3.111, 3.135, 3.186) die Lautfigur Yamaka (eine Art Wiederholung von gleichlautenden Silbengruppen) zuṅ ldan chen po mahāyamaka- (3.53, 3.72) die Lautfigur Mahāyamaka („großes Yamaka“) zla bo'i dňos po'i dpe('i rgyan) prativastūpamālaņkāra- (3.92, 3.178) die Sinnfigur Pra- tivastūpamā zlos (pa) punarukti- (3.135); paunaruktya- (3.135) Wiederholung gzugs can (gyi rgyan) rūpakālaņkāra- (3.15-16, 3.26, 3.32, 3.35) die Sinnfigur Rūpaka bzlog pa'i zuṅ ldan pratilomayamaka- (3.4, 3.73) die Lautfigur Pratiloma- yamaka („Yamaka mit Wiederholung in rückläufiger Richtung“) ya mtshan vismaya- (3.170) der ständige Affekt „Staunen“ yań brjod pa āvrtti- (3.53); punaḥpratipādana- (3.135) Wiederholung
Page 800
782 ANHANG 11
ya dag sbyar ba('i zu ldan) samudgayamaka- (3.53-54) die Lautfigur Samudga- yamaka („Schmuckkästchen“) yań ba laghu- (3.156, 3.158) prosodische Kürze yaṅ yaṅ brjod pa punarukta- (3.137-138); paunaruktya- (3.135) Wieder- holung yaņ du bsgyur ba yaņādeśa- (3.125) Substitution der Halbvokale yan lag anga- (3.128) Stamm yi ge akşara- (3.80, 3.113, 3.123-124, 3.157, 3.158) Buchstabe, Silbe; varņa- (3.1, 3.34, 3.39, 3.73, 3.78, 3.123-124, 3.155-156, 3.159) Buchstabe, Silbe; (3.83, 3.114) Buchstabe (hier: Konsonant); (3.108, 3.160) Laut yig kāra- (3.83, 3.87, 3.95, 3.108, 3.113-114, 3.118, 3.160) Buchstabe; varņa- (3.123, 3.153) Buchstabe, Silbe yul dan 'gal ba deśavirodha- (3.180; vgl. 3.126, 3.165-166, 3.179) der „Widerspruch zur Örtlichkeit“ (ein Fehler in der Dicht- kunst) yos su 'dres pa saņkīrņā- (3.105) die Prahelikā Samkīrņā („Mischform“) yons su 'phrog pa can pārihārikī- (3.104) die Prahelikā Pārihārikī („Verschleie- rung“) raṅ bźin prakrti- (3.154) Stammform rań bźin (brjod pa)'i rgyan svabhāvoktyalaņkāra- (3.11, 3.24, 3.31-32, 3.39) die Sinnfigur Svabhāvokti rab bcom pramuşitā- (3.99) die Prahelikā Pramușitā („Verdunk- lung“) rab rtog gi rgyan utprekşālaņkāra- (3.27) die Sinnfigur Utprekșā rab brtags (ñid) prakalpitā- (3.101) die Prahelikā Prakalpitā („Konstru- iertheit des Sinnes“) rigs brjod pa'i bar gyi gsal byed (kyi rgyan) jātyuktimadhyadīpakālaņkāra- (3.13) die Sinnfigur Jātyuktimadhyadīpaka rigs pa dan 'gal ba nyāyavirudha- (3.174-175; vgl. 3.126) der „Widerspruch zur Logik“ (ein Fehler in der Dichtkunst) rim pa ñams pa apakrama- (3.125, 3.144-145) die „falsche Reihenfolge“ (ein Fehler in der Dichtkunst) rim pa dan bral ba vyutkrāntā- (3.99) die Prahelikā Vyutkrāntā („Zerreißung des Zusammenhangs“) rim pa las 'das pa vyutkrāntā- (3.99) die Prahelikā Vyutkrāntā („Zerreißung des Zusammenhangs“) ro rasa- (3.153) Grundton las karman- (3.22, 3.128) Akkusativ las 'dzin pa'i tshig sdud karmadhāraya- (3.149) appositionell bestimmtes Kompo- situm lugs dan mthun pa dan lugs las bzlog pas anulomapratilomataḥ (3.80) in der natürlichen Richtung und in rückläufiger Richtung lun dan 'gal ba āgamavirodha- (3.185; vgl. 3.126, 3.177-178) der „Wi- derspruch zur Überlieferung“ (ein Fehler in der Dicht- kunst) śis brjod (pa'i rgyan) āśiralaņkāra- (3.16) die Sinnfigur Āśis śis pa('i rgyan) āśiralaņkāra- (3.28) die Sinnfigur Āśis
Page 801
GLOSSAR DER TECHNISCHEN BEGRIFFE IN DER DPAN ȚĪKĀ 783
ślo ka śloka- (3.68) Strophe sa 'dzin pa gāndhāra- (3.170) Gāndhāra (die dritte Note in der indi- schen Musik) sup'i mtha' can subanta- (3.98, 3.131) Substantiv (wörtl .: „mit einer Ka- susendung versehen“) so dantya- (3.83, 3.88-90) Dental slu byed vañcitā- (3.98) die Prahelikā Vañcitā („Täuschung“) gsal byed varņa- (3.84, 3.92-95) Buchstabe (hier: Konsonant); (3.114) Laut; vyañjana- (3.1, 3.83, 3.156) Konsonant gsal byed kyi rgyan dīpakālaņkāra- (3.11) die Sinnfigur Dīpaka gsal byed ṅes pa varņaniyama- (3.83-84, 3.92) Beschränkung der Anzahl der Konsonanten bsres pa'i zuṅ ldan sambhinnayamaka- (3.4, 3.72) die Lautfigur Sambhinna- yamaka („gemischtes Yamaka“) lhan cig brjod pa('i rgyan) sahoktyalamkāra- (3.15) die Sinnfigur Sahokti a yig akāra- (3.83, 3.108, 3.118, 3.160) der Buchstabe 'a' ā yig ākāra- (3.87, 3.113) der Buchstabe 'ā' e yig ekāra- (3.108) der Buchstabe 'e'
B. Sanskrit-Tibetisch
akāra- a yig (3.83, 3.108, 3.118, 3.160) akşara- yi ge (3.80, 3.113, 3.123-124, 3.157, 3.158) ańga- yan lag (3.128) atiśayoktyalaņkāra- phul byun (gi rgyan) (3.12, 3.14-15, 3.25, 3.27, 3.82, 3.86, 3.113) adbhuta- rmad byun (3.170) adhikaraņa- gźi (3.128) adhikāra- spyir btań (3.149) anuprāsa- rjes khrid (3.1, 3.149) anulomapratilomataḥ lugs dan mthun pa dan lugs las bzlog pas (3.80) anușțubh- rjes su bsnags pa (3.157) antayamaka- mtha'i zun Idan (3.3; vgl. 3.41-42) anvīkșikī- rjes su rtogs pa (3.126) apakrama- rim pa ñams pa (3.125, 3.144-145) apavāda- dmigs bsal (3.128, 3.133, 3.137, 3.141) apādāna- 'byed khuńs (3.128) apārtha- don ñams (3.107, 3.125, 3.128, 3.130); don (dan) bral (ba) (3.107, 3.125) abhāvahetvalaņkāra- med pa byed pa'i dnos po'i rgyu'i rgyan (3.20) abhidheya- brjod bya (3.67, 3.98-102, 3.120, 3.125, 3.135) arthāntaranyāsālaņkāra- don gźan bkod pa'i rgyan (3.178) arthālaņkāra- don gyi rgyan (3.186) ardhapratilomayamaka- tshigs bcad phyed bzlog pa('i zuń ldan) (3.75) ardhabhrama- phyed 'khor (3.80)
Page 802
784 ANHANG 11
alaņkāra- rgyan (3.96-97, 3.137, 3.141, 3.186) avyapeta- bar chad med pa (3.16, 3.19); (bar) ma chod (pa) (3.1, 3.4-5, 3.8, 3.13, 3.33, 3.47) avyapetayamaka- bar ma chod kyi zun ldan (3.4) avyapetavyapeta- chod cin ma chod pa (3.35, 3.39, 3.42, 3.44, 3.46); ma chod (pa) cin/dan chod pa (3.33, 3.50, 3.72) avyapetavyapetayamaka- chod cin ma chod pa'i zun ldan (3.4, 3.33-34, 3.36); ma chod cin chod pa'i zun ldan (3.48) ākāra- ā yig (3.87, 3.113) ākșepālaņkāra- 'gog (pa'i) rgyan (3.12, 3.34-35) āgama- bstan bcos (3.153) āgamavirodha- lun dan 'gal ba (3.185; vgl. 3.126, 3.177-178) ātmanepada- bdag ñid kyi tshig (3.149) ādiyamaka- thog ma'i/mar zun ldan (3.4-5, 3.7-11, 3.14, 3.16, 3.23- 25, 3.27-32); dan po'i/por zun ldan (3.3, 3.12-13, 3.15, 3.17-19, 3.37) ādimadhyayamaka- dan po dan bar (gyi) zu ldan (3.45-46) ādimadhyāntayamaka- dan po dan bar dan mtha' mar zun ldan (3.49; vgl. 3.50) ādyantayamaka- dan po dan mtha'i zuň ldan (3.3, 3.46; vgl. 3.47-48) āmantraņa- bod (pa) (3.4, 3.17, 3.23, 3.31, 3.39-41, 3.46, 3.48, 3.50, 3.54, 3.60, 3.62-63, 3.65-66, 3.71, 3.74, 3.90-91, 3.108, 3.111; 3.116, 3.118; vgl. auch 3.81, 3.89, 3.111) āvrtti- yan brjod pa (3.53) āśiralaņkāra- śis brjod (pa'i rgyan) (3.16); śis pa('i rgyan) (3.28) indravajrā- dbań po rdo rje (3.158) utprekşālaņkāra- rab rtog gi rgyan (3.27) utsāha- spro ba (3.170) udāraguņa- rgya che'i yon tan (3.24) udāharaņa- dper brjod (3.3-4, 3.19, 3.33, 3.37-38, 3.65, 3.67, 3.71, 3.73, 3.78, 3.80, 3.83, 3.87, 3.98, 3.111, 3.129, 3.132, 3.134, 3.136, 3.138, 3.140-141, 3.145-146, 3.148-149, 3.152, 3.155, 3.159, 3.167, 3.169, 3.173, 3.176, 3.178-179) uddeśa- mdor bstan (3.1, 3.125, 3.144, 3.173) upamālaņkāra- dpe('i rgyan) (3.8, 3.15, 3.21, 3.26-27, 3.29, 3.35) upendravajrā- ñe dbań rdo rje (3.158) ubhayacchannā- gñis ka bsgribs pa (3.105) rşabha- khyu mchog (3.170) ekacchannā- gcig bsgribs pa (3.104) ekavacana- gcig tshig (3.154) ekāra- e yig (3.108) ekārtha- don gcig (3.125, 3.135-136) oşthya- mchu (3.83) kaņțhya- mgrin pa (3.83, 3.88-91) karaņa- byed pa (3.46, 3.128) kartr- byed pa po (3.60, 3.113; vgl. auch 3.20, 3.128, 3.145) karmadhāraya- las 'dzin pa'i tshig sdud (3.149) karman- las (3.22, 3.128) kalāvirodha- sgyu rtsal dań 'gal ba (3.170-171, 3.182; vgl. 3.126, 3.169)
Page 803
GLOSSAR DER TECHNISCHEN BEGRIFFE IN DER DPAN TIKĀ 785
°kāra- yig (3.83, 3.87, 3.95, 3.108, 3.113-114, 3.118, 3.160) kāraka- byed pa can (3.128, 3.131) kālavirodha- dus dan 'gal ba (3.181; vgl. 3.126, 3.167-168) kāvyalakșaņa- sñan nag gi mtshan ñid (3.127, 3.186-187) kriyā- bya ba (3.44, 3.128, 3.131) kriyājātyalaņkāra- bya ba brjod pa'i rigs kyi rgyan (3.22) krodha- khro ba (3.170) gāndharva- dri za (3.170) gāndhāra- sa 'dzin pa (3.170) guru- Ici ba (3.156, 3.158) gomūtrikā- ba lan gcin (3.78) caturthi- rnam dbye bźi pa (3.149) caturvarga- sde bźi (3.187) chandas- sdeb sbyor (3.125, 3.127) chandaḥśāstra- sdeb sbyor gyi bstan bcos (3.152, 3.156, 3.158) jātyuktimadhyadīpakālaņkāra- rigs brjod pa'i bar gyi gsal byed (kyi rgyan) (3.13) ñakāra- ña yig (3.114) taddhita- de phan (3.113) tarkaśāstra- rtog ge'i bstan bcos (3.127, 3.163) tālavya- rkan (3.83, 3.88-89) tinanta- tin'i mtha' can (3.98, 3.131; vgl. auch 3.149) trtīyā- (rnam dbye) gsum pa (3.149) trivarga- sde gsum (3.46, 3.86, 3.153) dantya- so (3.83, 3.88-90) dīpakālaņkāra- gsal byed kyi rgyan (3.11) dușțaprahelikā- gab tshig nan pa (3.107) drsțānta- dpe (3.127) deśavirodha- yul dań 'gal ba (3.180; vgl. 3.126, 3.165-166, 3.179) dravyoktimadhyadīpakālaņkāra- rdzas brjod pa'i bar gyi gsal byed (kyi rgyan) (3.28) dharmaśāstra- chos kyi bstan bcos (3.176) dhātu- byińs (3.113, 3.149) dhātupāțha- byins kyi glegs bam (3.113) dhaivata- blo gsal (3.170) nakāra- na yig (3.95) nāmāntaritā- miń gis bar bcad pa (ñid) (3.102); min du 'dus pa (ñid) (3.102, 3.124); min gźan (can ñid) (3.102, 3.124) nāsikya- sna ldan (3.114) nidarśana- dper brjod (3.53) nibhrtā- bsgribs pa (3.102) niyama- nes pa (3.1, 3.83-95) niyamaśleșa- sbyar ba nes pa can (3.116) nirdeśa- dper brjod (3.51, 3.128) nişāda- 'dres pa (3.170) nyāyavirudha- rigs pa dan 'gal ba (3.174-175; vgl. 3.126) pañcama- lňa pa (3.170) pañcamī- rnam dbye lṅa pa (3.39) padaccheda- tshig gi gcod mtshams (3.152, 3.154) padya- tshigs bcad (3.131, 3.156)
Page 804
786 ANHANG 11
parușā- rtsub mo (3.100) paryāya- skad dod (3.108, 3.113, 3.122-123, 3.140, 3.149, 3.153, 3.155, 3.160-161); rnam grańs (3.103, 3.118, 3.136) pāda- rkań pa (3.1-66, 3.70-74, 3.80, 3.84, 3.92, 3.120, 3.155- 157, 3.167, 3.169, 3.173); tshigs bcad (3.157) pādapratilomayamaka- rkań pa bzlog pa('i zuň ldan) (3.74) pādābhyāsa- rkaṅ pa bskor ba (3.54); rkań pa bzlas pa (3.2, 3.53, 3.57) pārihārikī- yons su 'phrog pa can (3.104) punarukta- yan yan brjod pa (3.137-138) punarukti- zlos (pa) (3.135) punaḥpratipādana- yan brjod pa (3.135) paunaruktya- zlos (pa) (3.135); yań yan brjod pa (3.135) prakalpitā- rab brtags (ñid) (3.101) prakrti- rań bźin (3.154) pratijñā- dam bca' (3.19, 3.96, 3.127, 3.169, 3.173, 3.176) pratilomayamaka- bzlog pa'i zuń Idan (3.4, 3.73) prativastūpamālaņkāra- zla bo'i dňos po'i dpe('i rgyan) (3.92, 3.178) pratiședha- dgag pa (3.40, 3.116); dgag tshig (3.116) pratyaya- rkyen (3.113, 3.149) prathamā- (rnam dbye) dan po (3.149, 3.154) pramușitā- rab bcom (3.99) prahelikā- gab tshig (3.96-107, 3.124) prahelikādoșa- gab tshig gi skyon (3.107) bahuvacana- man tshig (3.149) bhāva- 'gyur ba (3.170) bhinnavrtta- sdeb sbyor ñams pa (3.125, 3.156) bhramaņa- 'khor ba (3.78) madhyadīpakālaņkāra- bar gyi gsal byed (kyi rgyan) (3.10, 3.25, 3.31-32) madhyama- bar ma (3.170) madhyayamaka- bar gyi zun ldan (3.3, 3.38, 3.40) madhyādiyamaka- bar dan thog ma'i zun ldan (3.3); vgl. s. v. dan po dan bar (gyi) zuń ldan madhyāntayamaka- bar dan mthar zun ldan (3.3; vgl. 3.43-44) mahāyamaka- zun ldan chen po (3.53, 3.72) mūrdhanya- spyi bo (3.83, 3.88) yaņādeśa- yaņ du bsgyur ba (3.125) yati- nal bso (3.125, 3.153-155); gcod mtshams (3.125, 3.152 3.154) yatibhrașța- nal bso ñams pa (3.152-154); gcod mtshams ñams pa (3.125, 3.152, 3.154) yamaka- zuň ldan (3.1-5, 3.6-34, 3.36-38, 3.40-53, 3.70-73, 3.111, 3.135, 3.186) rati- dga' ba (3.170) rasa- ñams (3.170); ro (3.153) rūpakālaņkāra- ṅo bo can gyi rgyan (3.91); gzugs can (gyi rgyan) (3.15 16, 3.26, 3.32, 3.35) raudra- drag po (3.170)
Page 805
GLOSSAR DER TECHNISCHEN BEGRIFFE IN DER DPAN TIKĀ 787
lakşaņa- mtshan ñid (3.1, 3.38, 3.67, 3.73, 3.80, 3.83, 3.96, 3.98, 3.100, 3.106, 3.128, 3.131, 3.135, 3.148, 3.152, 3.156, 3.159, 3.162) lakșya- mtshon bya (3.96, 3.148, 3.152) laghu- yań ba (3.156, 3.158) linga- rtags (3.113) lokavirodha- 'jig rten dan 'gal ba (3.183; vgl. 3.126, 3.172) lopa- phyis pa (3.154; 3.159 mit ya phyis für Skt. pragrhya-); dbyi (3.113, 3.160) vañcitā- slu byed (3.98) varņa- yi ge (3.1, 3.34, 3.39, 3.73, 3.78, 3.83, 3.108, 3.114, 3.123, 3.124, 3.155-156, 3.159-160); yig (3.123, 3.153); gsal byed (3.84, 3.92-95, 3.114) varņaniyama- gsal byed nes pa (3.83-84, 3.92) vācaka- rjod byed (3.103-104, 3.135) vidyā- bstan bcos (3.152, 3.158) vibhakti- rnam dbye (3.39, 3.149, 3.154) viśeșaņasamāsa- khyad par gyi tshig sdud (3.149) viśeşoktyalamkāra- khyad par brjod pa'i rgyan (3.9) viśrāma- nal bso (3.152) visamdhi- mtshams sbyor ñams pa (3.159-160); mtshams sbyor dań bral ba (3.125, 3.159) visarga- tsheg drag (3.108) vismaya- no mtshar (3.170); ya mtshan (3.170) vīra- dpa' ba (3.153, 3.170) vrtta- sdeb sbyor (3.125, 3.156) vyañjana- gsal byed (3.1, 3.83, 3.156) vyapeta- (bar du) chod pa (3.1, 3.19-33, 3.39-41, 3.43, 3.47, 3.72) vyapetayamaka- (bar du) chod pa'i zuň ldan (3.4, 3.19, 3.33, 3.72) vyartha- don 'gal ba (3.125, 3.131-132) vyavahāraśāstra- tha sñad kyi gtsug lag (3.152, 3.187+) vyavahita- (bar du) chod pa (3.45) vyutkrāntā- rim pa dan bral ba (3.99); rim pa las 'das pa (3.99) śabdalakșaņa- sgra'i mtshan ñid (3.151) śabdavidyā- sgra'i bstan bcos (3.125, 3.148) śabdaśāstra- sgra'i bstan bcos (3.125, 3.148) śabdahīna- sgra ñams pa (3.125, 3.148-149) śabdānuśāsana- brda sprod pa (3.100, 3.159; vgl. auch 3.154) śabdālaņkāra- sgra('i) rgyan (3.1, 3.4, 3.81, 3.186) śāstra- bstan bcos (3.72, 3.123, 3.125-127, 3.134, 3.148, 3.151, 3.156, 3.162, 3.176, 3.187+) śrńgāra- sgeg pa (3.153, 3.170) śleşālaņkāra- sbyar ba'i rgyan (3.67, 3.115, 3.142) śloka- tshigs bcad (3.3, 3.53, 3.66-69, 3.73, 3.75-78, 3.80, 3.88, 3.92, 3.125, 3.140, 3.152, 3.161); tshigs su bcad pa (3.51, 3.53); ślo ka (3.68) ślokapratilomayamaka- tshigs bcad bzlog pa('i zun ldan) (3.76)
Page 806
788 ANHANG 11
ślokābhyāsa- tshigs bcad bzlas pa (3.53) şadja- drug las skyes (3.170) șașțhī- rnam dbye drug pa (3.149) saņśayātiśayālaņkāra- the tshom phul byun gi rgyan (3.23) saņkīrņā- yons su 'dres pa (3.105) saņkhyātā- grańs ñid (3.101) saņdaștayamaka- mtha' thog sbyar ba('i zun Idan) (3.4, 3.51-52, 3.72) samdhi- mtshams sbyar (ba) (3.98, 3.108, 3.159); mtshams sbyor (3.154-155, 3.159) samāgatā- kun tu 'grogs pa (3.98) samānarūpā- ṅo bo mthuńs pa (3.100); mthun pa'i gzugs (3.100) samānaśabdā- mthun pa'i sgra (3.103) samasa- tshig sdud (3.149) samāsoktyalaņkāra- bsdus pa brjod pa'i rgyan (3.112) samudgayamaka- yan dag sbyar ba('i zun ldan) (3.53-54) saņpradāna- ched (3.128) sambodhana- bod (pa) (3.115, 3.140) saņbhinnayamaka- bsres pa'i zun ldan (3.4, 3.72) saņmūḍhā- rmoṅs pa (3.103) sarvatobhadra- kun 'khor (3.80); kun tu bzań po (3.80, 3.87) sarvato yamaka- kun tu zuň ldan (3.2, 3.4, 3.53) sasamśaya- the tshom can (3.125, 3.139, 3.141) sahoktyalaņkāra- lhan cig brjod pa('i rgyan) (3.15) siddhamātrkā- grub pa'i yi ge man nag (3.124; vgl. auch 3.123) subanta- sup'i mtha' can (3.98, 3.131) strīlińga- mo rtags (3.113) sthana- gnas (3.83-84, 3.88-91) sthānaniyama- gnas ṅes pa (3.84, 3.88) sthāyibhāva- 'gyur ba brtan pa (3.170); 'gyur ba gnas can (3.170) sragdhara- 'phren ba 'dzin pa (3.152) svabhāvoktyalaņkāra- raň bźin (brjod pa)'i rgyan (3.11, 3.24, 3.31-32, 3.39) svara- dbyańs (3.1, 3.83-88, 3.108, 3.113, 3.156, 3.170) svaraniyama- dbyańs nes pa (3.84, 3.88) hetu- rgyu (3.46, 3.48, 3.131, 3.187); gtan tshigs (3.126-127, 3.163, 3.173) hetupratyaya- rgyu (dan) rkyen (3.174, 3.187; vgl. auch 3.138) hetvalaņkāra- rgyu('i rgyan) (3.14, 3.29-32)
Page 807
- KONKORDANZEN
Page 809
9.1 Konkordanz zu den nepalesischen Handschriften und den zweisprachigen tibetischen Ausgaben des Kāvyādarśa (3. Kapitel) Die vorliegende Konkordanz gibt Auskunft über die genauen Stellen, an denen die Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarsa in den für diese Arbeit herangezogenen Handschriften und in den zweisprachigen Textzeugen zu finden sind. Die Zahlenangaben bestehen aus der Nummer des jeweiligen Folios, der Bezeichnung der Vorder- bzw. der Rückseite und der entsprechenden Zeile. Für die zweisprachigen Versionen, die in modernen photomechanischen Ausgaben vorliegen, wird zugleich nach der dort verwendeten modernen Paginierung die Nummer der Seite und der Zeile mitgeteilt. A B H S U V Y Z
3.1 27a1 30b4-31a1 24b1 36b5/7005 25b8-9 32a1/651
3.2 27a1-2 31a1 24b1-2 36b5/7005 35a1/691
25b9-10
3.3 27a2 31a1-2 32a1/651 35a1-3/691-3
24b2 37a1/7011 25b10-[26a1] 32a1-3/651-3
3.4 27a2-3 31a2 24b2-3 35a3/693
37a1/7011 32a3/653
27a3 31a2 24b3 35a3-5/693-5
3.5 37a1-3/7011-3
3.6 27a3-4 32a3-5/653-5
31a3 24b3-4 37a3/7013 35a5-7/695-7
32a5/655
3.7 27a4 31a3 24b4 37a3-5/7013-5 35a7/697
3.8 27a4-5 31a3-4 32a5/655
24b4-[25a1] 37a5/7015 35a7-35b1/697-701
3.9 27a5 [35a]-36a1
1a4 32b1/661
37a5-37b1/7015-7021 35b1/701
3.10 27a5-27b1 36a1
31a4-31b1 32b1/661 35b1-3/701-3
37b1/7021
3.11 27b1-2 36a1-2
31b1 32b1-3/661-3
37b1/7021 35b3/703
3.12 27b2 36a2-3
31b1-2 371-3/7021-3 32b3/663 35b3-5/703-5
36a3-4
3.13 27b2-3 31b2 32b3-5/663-5 35b5-7/705-7
37b3/7023
3.14 36a4-5
27b3 32b5/665
31b2-3 37b3-5/7023-5 35b7/707
3.15 36a5-6
27b3-4 31b3 32b5-33a1/661-671
37b5/7025 35b7-36a1/707-711
36a6-7 33a1/671 36a1/71
Page 810
A B H S U V Y 792
3.16 Z
27b4 31b3-4 37b5-38a1/7025-7031
3.17 27b4-5 36a7-36b1
31b4 33a1-3/671-3 36a3/713
38a1/7031
3.18 27b5-28a1 36b1-2
31b4-32a1 33a3/673 36a3-5/713-5
38a1-3/7031-3 36b2-3
3.19 28a1 32a1 33a3/673 36a5/715
38a3/7033
3.20 28a1-2 36b3-4
32a1-2 33a3-5/673-5 36a5-7/715-7
38a3/7033
3.21 28a2 36b4-5 33a5/675
32a2 36a7/717
38a3-5/7033-5
3.22 28a2-3 36b5-6 33a5-33b1/675-681 36a7-36b1/717-721
32a2-3 38a5/7035
3.23 28a3 36b6-7 33b1/681
2a3 36b1/721
38a5-38b1/7035-7041 36b7-37a1
3.24 28a3-4 33b1/681
32a3-4 36b3/723
38b1/7041
3.25 28a4 32a4 37a1-2 33b3/683 36b3-5/723-5
38b1-3/7041-3
3.26 28a4-5 37a2-4
32a4-32b1 33b3/683
38b3/7043 36b5/725
[26b]-27a1 37a4-5 33b3-5/683-5 KONKORDANZEN
3.27 28a5 32b1 [25b]-26a1 38b3-5/7043-5 36b5-7/725-7
27a1
28a5-28b1 37a5-6
3.28 33b5/685
32b1-2 26a1 36b7/727
38b5/7045 27a1-2
3.29 28b1 37a6-37b1 33b5-34a1/685-691
32b2 26a1-2 36b7-37a1/727-731
38b5-39a1/7045-7051 27a2
3.30 28b1-2 37b1-2
32b2, III 34a1/691
26a2 37a1-3/731-3
39a1/7051 27a2-3
28b2-3 37b2-3
3.31 34a1-3/691-3
26a2-3 37a3/733
32b!II 39a1/7051 27a3-4
3.32 28b3 37b3-4 34a3/693 37a3-5/733-5
32bIII, 2-3 26a3 39a3/7053 27a4-5
3.33 37b4-6
28b3-4 34a3/693
32b3 37a5/735
26a3-4 39a3/7053 27a5-6
3.34 28b4 37b6-7
32b3-4 34a3-5/693-5 37a5-7/735-7
26a4 39a3-5/7053-5 27a6 37b7-38a1
3.35 28b4-5 34a5/695
32b4 37a7/737
26a4-5 39a5/7055 27a7
3.36 28b5 38a1-2 34a5-34b1/695-701
32b4-33al 26a5 39a5-39b1/7055-7061 37a7-37b1/737-741
27a7-8
3.37 28b5-29a1 38a2-3 34b1/701
33a1 37b1/741
26a5 39b1/7061 2728-9
3.38 29a1 38a3-4
33a1-2 34b1/701
26b1 37b3/743
39b1/7061 27a9-27b1
3.39 38a4-5
29a1-2 34b3/703
33a2 37b3-5/743-5
26b1 39b1-3/7061-3 27b1-2 38a5-6
3.40 29a2-3 34b3/703
33a2-3 37b5/745
26b1-2 39b3-5/7063-5 27b2-3
3.41 29a3-4 38a6-7 34b3-5/703-5
33a3-4 37b5-7/745-7
26b2-3 39b5/7065 27b3-4 38a7-38b2 34b5-35a1/705-711 37b7-38a1/747-751
Page 811
A B H S U V Y
3.42 Z
29a4 33a4 26b3 39b5-40a1/7065-7071 27b4-5
3.43 29a4-5 38b2-3
33a4-33b1 35a1/711
26b3-4 40a1-3/7071-3 38a1-3/751-3
29a5-29b1 27b5-7
3.44 38b3-4
33b1-2 26b4-5 35a1-3/711-3
40a3/7073 38a3/753
27b7-8
3.45 29b1-2 38b4-6
33b2 35a3-5/713-5
26b5 40a3-5/7073-5 385/755
27b8-9
3.46 38b6-39a1
29b2-3 35a5/715
33b2-3 27a1 40a5/7075 38a5-7/755-7
27b9-28a1
3.47 29b3 39a1-2 35a5-35b1/715-721
33b3-4 27a1-2 40b1/7081 38a7-38b1/757-761
28a1-2
3.48 29b3-4 33b4 39a2-4 35b1/721 38b1-3/761-3
27a2-3 40b1-3/7081-3 28a2-3 KONKORDANZ ZU DEN SANSKRIT-TEXTZEUGEN
3.49 29b4-5 39a4-5
33b4-34a1 35b1-3/721-3
40b3/7083 38b3/763
27a3 28a3-4
3.50 29b5-30a1 34a1-2 39a5-7 35b3-5/723-5 38b3-5/763-5
27a3-4 40b5/7085 28a4-6
3.51 30a1 39a7-39b1 35b5-36a1/725-731
34a2-3 40b5-41a1/7085-7091 38b5-7/765-7
27a4-5 28a6-7 39b1
3.52 30a2 34a3 36a1/731 38b7-39a1/767-771
27a 41a1-3/7091-3 28a7-8
3.53 30a2-3 39b1-3
34a3-4 36a1-3/731-3
27a5-27b1 39a1-3/771-
41a3/7093 28a8-9
3.54 30a3 3963-4
34a4 36a3/733
27b1 39a3/773
41a3/7093 28a9-28b1
3.55 30a3-4 39b4-5
34a4-34b 36a3-5/733-5
27b1-2 39a3-5/773-5
41a3-5/7093-5 11-2 28b1-
3.56 30a4-5 3965-6
34b1-2 36a5/735
27b2-3 39a5-7/775-7
41a5-41b1/7095-7101
3.57 28b2-3
30a5-30b1 39b6-7
34b2 36a5-36b1/735-741
27b3 39a7/777
41b1/7101 28b3-5
3.58 39b7-40a1
30b1-2 36b1/741
34b2-3 39a7-39b1/777-781
27b3-4 41b1-3/7101-3 28b5-6
3.59 30b2 40a1-3 36b3/743
34b3-4 39b1-3/781-3
27b4-5 41b3-5/7103-5 28b6-7
3.60 30b2-3 40a3-4
34b4 36b3-5/743-5
27b5 39b3-5/783-5
41b5/7105 28b7-9
3.61 40a4-6
30b3-4 34b4-35a1 36b5/745
27b5-28a1 39b5/785
41b5-42a1/7105-7111 28b9
3.62 40a6-40b1
30b4-5 36b5-37a1/745-751
35a1-2 39b7/787
28a1-2 42a1-3/7111-3
3.63 30b5-31a1 29a1-2 40b1-2
35a2 37a1-3/751-3 39b7-40a1/787-791
28a2 42a3/7113
3.64 29a2-3 40b2-4
31a1 35a3 37a3/753
28a2-3 40a1-3/791-3
42a3-5/7113-5 29a3-4
3.65 40b4-5
31a1-2 37a3-5/753-5
35a3-4 40a3/793
28a3-4 42a5/7115 29a4-5 40b5-[41a1]
3.66 31a2-3 37a5/755
35a4 40a5/795
28a4 42a5-42b1/7115-7121 29a5-6
3.67 31a3 35b1 37a5-37b1/755-761
28a4-5 40a5-7/795-7
42b1/7121 29a6-7 37b1/761 793
40a7/797
Page 812
A B H S U V Y 794
Z
3.68 31a4 35b1-2 28a5 42b1-3/7121-3 29a7-8 37b1-3/761-3
3.69 31a4-5 35b1 40a7-40b1/797-801
28a5-28b1 42b3/7123 29a8-9
31a5 37b3/763
3.70 35b2 40b1/801
28b1 42b3-5/7123-5 29a9-29b1 37b3-5/763-5
3.71 31a5-31b1 40b1-3/801-3
35b2-3 28b1-2 42b5/7125 29b1-2
3.72 37b5/765
31b1-2 40b3-5/803-5
35b3 28b2 42b5-43a1/7125-7131 29b2-3 37b5-38a1/765-771
3.73 31b2 40b5/805
35b3-4 28b2-3 43a1-3/713a1-3 29b3-4
3.74 31b2-3 38a1/771 40b5-7/805-7
35b4 28b3-4 43a3/7133 29b4-5 38a1-3/771-3 40b7/807
3.75 31b3 35b4-36a1 2864 43a3/7133 29b5-6 38a3/773
3.76 31b3-4 41a1/811
36a1 28b4-5 43a3-5/7133-5 29b6-7
3.77 31b4 38a3-5/773-5
36a1-2 41a1-3/811-3
28b5 43a5/7135 29b7
3.78 31b4-5 38a5/775
36a2 41a3/813
28b5-29a1 43a5-43b1/7135-7141 29b7-8 KONKORDANZEN
3.79 31b5-32a1 38a5-38b1/775-781 41a3-5/813-5
36a2-3 29a1 43b1/7141 29b8-9 38b1/781
3.80 32a1 41a5/815
36a3 29a1-2 43b1-3/7141-3 29b9-10 38b1/781
3.81 32a1-2 36a3-4 41a5-7/815-7
29a2 43b3/7143 29b10-30a1
3.82 38b1-3/781-3
32a2 36a4 41a7-41b1/817-821
29a2-3 43b3/7143 30a1-2 38b3/783
3.83 32a2-3 41b1/821
36a4-36b1 29a3 43b3-5/7143-5 30a2-3
3.84 38b3-5/783-5
32a3-4 41b1-3/821-3
36b1-2 29a3-4 43b5/7145 30a3-4 38b5/785
3.85 32a4 36b2 41b3/823
29a4 43b5-44a1/7145-7151 30a4-5
3.86 38b5-39a1/785-791 41b3-5/823-5
32a4-5 36b2-3 29a4-5 44a1/7151 30a5-6
3.87 39a1/791 41b5/825
32a5 36b3 om. 44a1-3/7151-3 om.
3.88 32a5-32b1 39a1-3/791-3 41b7/827
36b3-4 29a5 44a3/7153 30a6
3.89 39a3/793
32b1 41b7-42a1/827-831
36b4 29a5-29b1 44a3-5/7153-5 30a6-7
3.90 32b1-2 39a3-5/793-5
36b4-37a1 42a1/831
29b1 44a5/7155 30a7-8 39a5/795
3.91 32b2-3 42a1-3/831-3
37a1 29b1-2 44a5-44b1/7155-7161 30a8-9 39a5/795
3.92 42a3/833
32b3 37a1-2 29b2 44b1/7161 30a9-30b1 39a5-39b1/795-801
3.93 42a3-5/833-5
32b3-4 7a2 29b2-3 44b1/7161 30b1-2 39b1/801 42a5/835
Page 813
A B H S U V
3.94 Y
32b4 Z
37a2-3 29b3 44b3/7163 30b2
3.95 32b4-5 43a1
37a3 39b1-3/801-3
29b4 44b3/7163 42a7/837
32b5 30b3-4
3.96 43a2
37a3-4 29b4-5 39b3/803
44b3-5/7163-5 42a7-42b1/837-841
3.97 30b4
33a1 43a2-3
37a4 39b3-5/803-5
29b5 44b5/7165 42b1/841
30b4-5
3.98 33a1-2 43a3-4
37a4-37b1 29b5-30a1 39b5/805
44b5-45a1/7165-7171 42b1-3/841-3
3.99 33a2 30b5-6
37b1 43a4-5
30a1 39b5-40a1/805-811 42b3/843
45a1/7171
3.100 33a2-3 30b6-7
37b1-2 43a5-6 40a1/811
30a1-2 45a1-3/7171-3 42b3-5/843-5
30b7-8 KONKORDANZ ZU DEN SANSKRIT-TEXTZEUGEN
3.101 33a3-4 43a6-7
37b2 40a1/811
30a2 42b5/845
45a3/7173
3.102 33a4 30b8-9 43a7-43b1
37b2-3 40a3/813
30a2-3 45a3-5/7173-5 42b5-7/845-7
3.103 33a4-33b1 30b9-31a1 43b1-2
37b3 40a3/813
30a3 45a5/7175 42b7/847
3.104 33b1 31a1-2 43b2-3
37b3-4 40a3-5/813-5
30a3-4 45a5/7175 43a1/851
3.105 33b1-2 31a2-3 43b3-4
37b4 40a5/815
30a4 45b1/7181 43a1-3/851-3
3.106 31a3-4
33b2-3 43b4-5
37b4-38a 40a5-40b1/815-821
30a4-5 43a3/853
45b1/7181
3.107 31a4
33b3 43b5-6
38a1- 40b1/821
30a5 43a3-5/853-5
45b1-3/7181-3
3.108 31a4-5 43b6-7
33b3-4 38a2 30a5-30b1 40b1-3/821-3 43a5/855
45b3/7183
3.109 31a5-6
33b4 43b7-44a1 40b3/823
38a2-3 30b1 43a7/857
45b3-5/7183-5
3.110 33b4-34a1 31a6-7 44a1-2
38a3 40b3/823 43a7-43b1/857-861
30b1-2 45b5/7185
3.110" 31a7-8 44a2 40b3-5/823-5 43b1/861
3.111 34a1-2 44a2-3
38a3-4 30b2 45b5-46a1/7185-7191
3.112 31a8-9
34a2 44a3-4
38a4-38b1 40b5/825
30b2-3 46a1/7191 43b1-3/861-3
3.113 31a9-31b1
34a2-3 44a4-5
38b1 40b5-41a1/825-831
30b3 43b3/863
46a1-3/7191-3
3.114 31b1
34a3-4 44a5-6
38b1-2 41a1/831
30b3-4 46a3/7193 43b3-5/863-5
3.115 31b1-2
34a4 44a6-44b1
3862-3 30b4 41a1-3/831-3
46a3-5/7193-5 43b5/865
34a4-5 31b2-3
3.116 44b1-2
38b3 41a3/833
30b4-5 43b5-7/865-7
46a5/7195
3.117 31b3-4
34a5 44b2-3 41a3/833
38b3-4 30b5 46a5-46b1/7195-7201 43b7/867
3.118 34a5-34b1 31b4-5 44b3-4
38b4-39a1 30b5-31a1 41a3-5/833-5 44a1/871
46b1/7201 31b5-6 44b4-5 41a5/835 795
44a1-3/871-3
Page 814
A B H S U V 796
Y Z
3.119 34b1-2 39a1 31a1 46b1-3/7201-3 31b6-7 44b5-6
3.120 34b2 41a5-41b1/835-841 44a3/873
39a1-2 31a1-2 46b3/7203 31b7-8
3.121 44b6-[45a1]
34b2-3 41b1/841
39a2-3 44a3-5/873-5
31a2 46b3-5/7203-5 31b8-9
3.122 41b1-3/841-3
34b3 39a3 44a5/875
31a2-3 46b5/7205 31b6-32a1 41b3/843
3.123 34b3-4 39a3-4 44a5-7/875-7
31a3 46b5-47a1/7205-7211 32a1
3.124 34b4-5 41b3-5/843-5
39a4 44a7/877
31a3-4 47a1/7211 32a1-2
3.124" 41b5/845 44a7-44b1/877-881
31a4
3.125 34b5 39a4-39b1 31a4-5 47a1-3/7211-3 32a2-3
3.126 34b5-35a1 41b5/845 44b1/881
39b1 31a5 47a3/7213 32a3-4
3.127 35a1 42a1/851
39b1-2 44b3/883
31a5-31b1 47a3-5/7213-5 32a4-5
3.128 35a1-2 42a1/851
39b2 44b3-5/883-5
31b1 47a5/7215 32a5-6 KONKORDANZEN
3.129 42a3/853
35a2 44b5/885
39b2-3 31b1 47a5-47b1/7215-7221 32a6-7
3.130 42a3/853
35a2-3 44b5-7/885-7
39b3 31b2 47b1/7221 32a7-8
3.131 42a3-5/853-5
35a3-4 44b7/887
39b3-4 31b2 47b1-3/7221-3 32a8
3.132 35a4 42a5/855
39b4 44b7-45a1/887-891
31b2-3 47b3/7223 32a8-9
3.133 35a4-5 42a5-42b1/855-861 45a1/89
39b4-40a1 31b3 47b3-5/7223-5 32a9-32b1 42b1/861
3.134 40a1 45a1-3/891-3
31b3-4 47b5/7225 32b1-2
3.135 42b1-3/861-3
35a5-35b1 40a1-2 45a3-5/893-5
31b4 47b5/722 32b2-3
3.136 42b3/863
35b1 45a5/895
40a2 31b4-5 47b5-48a1/7225-7231 32h3-4
3.137 42b3/863
35b1-2 45a5-7/895-7
40a2-3 31b5 48a1/7231 32b4-5
3.138 35b2-3 42b3-5/863-5 45a7/897
40a3-4 31b5-32a1 48a1-3/7231-3 32b5-6
3.139 35b3 42b5/865
40a4 45a7-45b1/897-901
32a unvollst. 48a3/7233 32b6-7
3.140 35b3-4 42b5-43a1/865-871 45b1/901
40a4-40b1 om. 48a3-5/7233-5 32b7
3.141 35b4 43a1/871
40b1 45b3/903
32a unvollst. 48a5/7235 32b7-8
3.142 43a1-3/871-3
35b4-5 40b1-2 45b3-5/903-5
32a1-2 48a5-48b1/7235-7241 32h8-9
3.143 35b5-36a1 43a3/873
40b2 45b5/905
32a2 48b1/7241 32b9-33a1 43a3-5/873-5 45b5-7/905-7
Page 815
A B H S U V Y Z
3.144 36a1 40b2-3 32a2-3 48b1-3/7241-3 33a1-2
3.145 36a1-2 43a5/875 45b7/907
40b3 32a3 48b3/7243 33a2-3
3.146 43a5-43b1/875-881 45b7-46a1/907-911
36a2 40b3-4 32a3-4 48b3-5/7243-5 33a3-4 43b1/881
3.147 36a2-3 40b4 46a1-3/911-3
32a4 48b5/7245 33a4-5
3.148 43b1-3/881-3
36a3-4 40b4-41a1 46a3/913
32a4-5 48b5/724 33a5 [46b]-47a1
3.149 36a4 43b3/883 46a3-5/913-5
41a1 32a5 49a1/7251 33a5-6
36a4-5 47a1-2
3.150 43b3/883 46a5/915
41a1-2 32a5-32b1 49a1/7251 KONKORDANZ ZU DEN SANSKRIT-TEXTZEUGEN
33a6-7 47a2-3
3.151 36a5 43b3-5/883-5 46a5-7/915-7
41a2 32b1 49a3/7253 33a7-8 47a3-4 43b5/885
3.152 36a5-36b1 46a7/917
41a2-3 32b1-2 49a3-5/7253-5 33a8-9 47a4-5
3.153 43b5-44a1/885-891
36b1-2 46a7-46b1/917-921
41a3-4 32b2-3 49a5/7255
3.154 36b2-3 33a9-33b2 47a5-47b1 44a1-3/891-3
41a4 46b1-3/921-3
32b3 49a5-49b1/7255-7261 33b2-3 47b1-2
3.155 36b3 44a3/893 46b3-5/923-5
41a4-41b1 32b3-4 49b1/7261 33b3 47b2
3.156 44a3-5/893-5
36b3-4 41b1 46b5-7/925-7
32b4 49b1-3/7261- 33b3-4 47b3-4
3.157 44a5/895
36b4 46b7/927
41b1-2 32b4-5 49b3/7263 33b4-5 47b4-5
3.158 36b4-5 41b2-3 44a5-44b1/895-901 46b7-47a1/927-931
32b5 49b3-5/7263-5 33b5-7 47b5-6
3.159 36b5-37a1 44b1/901
41b3 47a1-3/931-3
32b5-33a1 49b5/7265 33b7-8 47b6-[48a1]
3.160 44b1-3/901-3
37a1 41b3-4 47a3/933
33a1 49b5-50a1/7265-7271 33b8 44b3/903
3.161 37a1-2 41b4 47a3-5/933-5
33a1-2 50a1/727 33b8-9
3.162 44b3/903
37a2 41b4-42a1 47a5/935
33a2 50a1/7271 33b9-34a1
3.163 44b3-5/903-5
37a2-3 47a5-7/935-7
42a1 33a2-3 50a1-3/7271-3 34a1-2
3.164 37a3-4 44b5/905
42a1-2 47a7/937
33a3-4 50a3/7273 34a2-3
3.165 44b5/905
37a4 47a7-47b1/937-941
12a2 33a4 50a3-5/7273-5 34a3-4
3.166 45a1/911
37a4-5 47b1-3/941-3
42a2-3 33a4-5 50a5/7275 34a4-5
3.167 45a1-3/911-3
37a5 47b3/943
42a3 33a5 50a5-50b1/7275-7281 34a5-6 45a3/913
3.168 37a5-37b1 47b3-5/943-5
42a3-4 33a5-33b1 50b1/7281 34a6
3.169 37b1-2 45a3/913 47b5/945
12a4 33b1 50b1/7281 34a6-7 797
45a3-5/913-5 47b5-7/945-7
Page 816
A B H S U V 798
Y Z
3.170 37b2 42a4-42b1 33b1-2 50b1-3/7281-3 34a7-8
3.171 45a5/915 47b7-48a1/947-951
37b2-3 42b1 33b2 50b3/7283 34a8-9
3.172 45a5-45b1/915-921 48a1/951
37b3 42b2 33b2-3 50b3-5/7283-5 34a9-34b1 45b1/921
3.173 48a1-3/951-3
37b3-4 42b2-3 33b3-4 50b5/7285 34b1-2 45b1/921
3.174 48a3-5/953-5
37b4-5 42b3 33b4 50b5/7285 34b2-3 45b3/923 48a5/955
3.175 37b5 42b3-4 33b4-5 50b5-51a1/7285-7291 34b3-4 45b3/923
3.176 37b5-38a1 48a5-7/955-7
42b4 33b5 51a1/7291 34b4-5 45b3-5/923-5
3.177 48a7/957
38a1 42b4-43a1 33b5-34a1 51a1-3/7291-3 34b5-6 45b5/925
3.178 48a7-48b1/957-961
38a1-2 43a1 34a1 51a3/7293 34b6
3.179 45b5-46a1/925-931
38a2-3 48b1-3/961-3
43a1-2 34a1-2 51a3/7293 34b6-7 46a1/931
3.180 38a3 48b3/963
43a2 34a2 51a3-5/7293-5 34b7-8 46a1-3/931-3
3.181 48b3-5/963-5 KONKORDANZEN
38a3-4 43a2-3 34a2-3 51a5/7295 34b8-9
3.182 46a3/933 48b5-7/965-7
38a4 43a3 34a3 51a5-51b1/7295-7301 34b9-[35a1] 46a3/933 48b7/967
3.183 38a4-5 43a3-4 34a3-4 51b1/7301 46a3-5/933-5
3.184 38a5 48b7-49a1/967-971
43a4 34a4 51b1-3/7301-3 46a5/935 49a1/97
3.185 38a5-38b1 43a4-43b1 34a4-34b1 51b3/7303 46a5-46b1/935-941
3.186 38b1 49a1-3/971-3
43b1-2 34b1 51b3-5/7303-5 46b1/941
3.187 49a3/973
38b1-2 43b2-3 34b2 51b5/7305 46b1-3/941-3
3.187+ 49a5/975
38b2-3 43b3 34b2 52a1/7311 46b3/943 49a5-7/975-7
Page 817
9.2 Konkordanz zu den kanonischen und den außerkanonischen Versionen des Sñan nag me lon (3. Kapitel) Diese Konkordanz gibt die Belegstellen der tibetischen Strophen in allen fünf derzeit bekannten Tanjur-Ausgaben sowie in den drei zweisprachigen Textzeugen an. Die Zahlenangaben bestehen aus der Nummer des Folios, der Bezeichnung der Vorder- bzw. der Rückseite und der Zeile. Für die zweisprachigen Versionen, die in modernen photomechanischen Ausgaben vorliegen, wird zugleich nach der dort verwendeten modernen Paginierung die Nummer der Seite und der Zeile mitgeteilt. C D G N Q ST ZI
3.1 338b1-2 334b3 124b2-3 96a2-3 148b5-6 36b6/7006
3.2 338b2 334b3 32a2/652
124b3-4 96a3 35a2/692
148b6-7 36b6/7006
3.3 338b2-3 32a2/652
334b3-4 124b4 96a3-4 35a2-4/692-4
148b7 37a2/7012
3.4 32a2-4/652-4
338b3 334b4 124b4-5 35a4/694
96a4 148b7-8 37a2/7012 32a4/654
3.5 338b3-4 334b4-5 124b5-6 35a4-6/694-6
96a4-5 148b8-149a1
3.6 37a2-4/7012-4
338b4 32a4-6/654-6
334b5 124b6 96a5 35a6-8/696-8
149a1 37a4/7014
3.7 33864 32a6/656
334b5-6 124b6-125a 35a8/698
96a5-6 149a1-2 37a4-6/7014-6
3.8 33864-5 32a6/656
334b6 35a8-35b2/698-702
125a1-2 96a6 149a2-3 37a6/7016
338b5 32b2/662
3.9 334b6-7 125a2 96a6- 35b2/702
149a3-4 37a6-37b2/7016-7022
3.10 338b5-6 32b2/662
334b7 125a2-3 96a7 35b2-4/702-4
149a4 37b2/7022
3.11 338b6 334b7-335a1 32b2-4/662-4
125a3 96a7-96b1 35b4/704
149a4-5 37b2/7022
3.12 338b6-7 32b4/664
335a1 125a3-4 35b4-6/704-6
96b1 149a5-6 372-4/7022-4
3.13 338b7 3264-6/664-6
335a1-2 125a4-5 35b6-8/706-8
96b1-2 149a6
3.14 338b7-339a1 37b4/7024
335a2 32b6/666
96b2 35b8/708
125a5 149a6-7 37b4-6/7024-6
3.15 339a1 32b6/666
335a2-3 35b8-36a2/708-712
125a5-6 96b2-3 149a7-8
3.16 37b6/7026
339a1-2 335a3 33a2/672
125a6-125b1 96b3 36a2/712
149a8 37b6-38a2/7026-7032
3.17 339a2 335a3-4 33a2-4/672-4 36a4/714
125b1 96b3-4 149a8-149b1
3.18 38a2/7032
339a2 33a4/674
335a4 36a4-6/714-6
125b1-2 96b4 149b1-2 38a2-4/7032-4 33a4/674 36a6/716
Page 818
C D G N 800
ST YT ZT
3.19 339a2-3 335a4 125b2 96b4-5 149b2 38a4/7034
3.20 339a3 33a4-6/674-6 36a6-8/716-8
335a4-5 125b2-3 96b5 149b2-3 38a4/7034
3.21 339a3-4 33a6/676
335a5 36a8/718
125b3-4 96b5-6 149b3-4 38a4-6/7034-6
3.22 33a6-33b2/676-682
339a4 36a8-36b2/718-722
335a5-6 125b4 96b6 149b4 38a6/7036
3.23 33b2/682
339a4-5 36b2/722
335a6 125b4-5 96b6-7 149b4-5 38a6-38b2/7036-7042 33b2/682
3.24 339a5 335a6-7 36b4/724
125b5-6 96b7 149b5-6 38b2/7042
3.25 339a5-6 33b4/684 36b4-6/724-6
335a7 125b6 96b7-97a1 149b6 38b2-4/7042-4
3.26 33b4/684
339a6 335a7-335b1 36b6/726
126a1 97a1-2 149b7 38b4/7044
3.27 339a6-7 3364-6/684-6 36b6-8/726-8
335b 126a1-2 97a2 149b7-8 38b4-6/7044-6
3.28 339a7 33b6/686 36b8/728
335b2 126a2-3 97a2-3 149b8-150a1 38b6/7046
3.29 339a7-339b1 33b6-34a2/686-692 36b8-37a2/728-732
335b2 126a3 97a3 150a1 38b6-39a2/7046-7052 34a2/692
3.30 339b1 335b2-3 37a2-4/732-4 KONKORDANZEN
126a3-4 97a3-4 150a1-2 39a2/7052 34a2-4/692-4
3.31 339b1-2 37a4/734
335b3 126a4 97a4 150a2-3 39a2-4/7052-4
339b2 34a4/694
3.32 37a4-6/734-6
335b3-4 126a4-5 97a4- 150a3 39a4/7054
3.33 339b2 34a4/694 37a6/736
335b4 126a5-6 97a5 150a 39a4/7054 34a4-6/694-6
3.34 339b2-3 37a6-8/736-8
33564-5 126a6 97a5-6 150a4-5 39a4-6/7054-6
3.35 34a6/696 37a8/738
339b3 335b5 126a6-126b1 97a6 150a5 39a6/7056 34a6-34b2/696-702
3.36 339b3-4 37a8-37b2/738-742
33565-6 126b1-2 97a6-7 150a6 39a6-39b2/7056-7062 34b2/702
3.37 339b4 37b2/742
335b6 126b2 97a7 150a6-7 39b2/7062 34b2/702
3.38 33964-5 37b4/744
335b6 126b2-3 97a7-97b1 150a7-8 39b2/7062 34b4/70
3.39 339b5 3764-6/744-6
335b7 126b3-4 97b1 150a8 39b2-4/7062-4
3.40 339b5-6 34b4/704
335b7-336a1 37b6/746
126b4-5 97b1-2 150a8-150b1 39b4-6/7064-6
3.41 339b6-7 34b4-6/704-6 37b6-8/746-8
336a1-2 126b5-6 97b2-3 150b1-2 39b6/7066 34b6-35a2/706-712
3.42 339b7 37b8-38a2/748-752
336a2 126b6 97b3-4 150b3 39b6-40a2/7066-7072 35a2/712
3.43 339b7-340a1 38a2-4/752-4
336a2-3 127a1 97h4-5 150b4 40a2-4/7072-4 35a2-4/712-4
3.44 340a1-2 336a3-4 38a4/754
127a1-2 97b5-6 150b4-6 40a4/7074 35a4-6/714-6 386/756
Page 819
C D G N ST YT ZT
3.45 340a2 336a4 127a2-3 97b7-98a1 150b6-7 40a4-6/7074-6 35a6/716
3.46 340a2-3 38a6-8/756-8
336a4-5 127a3-4 98a1-2 150b7-8 40a6-40b2/7076-7082
3.47 340a3-4 35a6-35b2/716-722 38a8-38b2/758-762
336a5-6 127a4-5 98a2 150b8-151a1 40b2/7082 35b2/722
3.48 340a4-5 38b2-4/762-
336a6-7 127a5-6 98a2-3 151a1-2 40b2-4/7082-4 35b2-4/722-4
3.49 340a5-6 38b4/764
336a7 127a6-127b1 98a3-4 151a2-4 40b4-6/7084-6
3.50 35b4-6/724-6
340a6 336a7-336b1 3864-6/764-6
127b1-2 98a4-5 151a4-5 40b6/7086
340a6-7 35b6-36a2/726-732 38b6-8/766-8 KONKORDANZ ZU DEN TIBETISCHEN TEXTZEUGEN
3.51 336b1-2 127b2-3 98a5 151a5-6 40b6-41a2/7086-7092 36a2/732 38b8-39a2/768-772
3.52 340a7-340b1 336b2 127b3-4 98a5-6 151a6-7 41a2-4/7092-4 36a2-4/732-4
3.53 340b1 39a2-4/772-4
336b2-3 127b4-5 98a6-7 151a7 41a4/7094 36a4/734
3.54 340b1- 39a4/774
336b3 127b5 98a 151a8 41a4/7094
3.55 340b2 36a4-6/734-6
336b3-4 39a4-6/774-6
127b5-6 98a7-98b1 151a8-151b1 41a4-6/7094-6 36a6/736
3.56 340b2-3 336b4-5 39a6-8/776-8
127b6-128a1 98b1 151b1-2 41a6-41b2/7096-7102
3.57 340b3-4 36a6-36b2/736-742 39a8/778
336b5 128a1-2 98b1-2 151b2-3 41b2/7102
3.58 36b2/742
340b4 39a8-39b2/778-782
336b5-6 128a2-3 98b2-3 151b3-4 41b2-4/7102-4
3.59 36b4/744
340b4-5 39b2-4/782-4
336b6-7 128a3-4 98b3-4 151b4-5 41b4-6/7104-6
340b5-6 36b4-6/744-6
3.60 39b4-6/784-6
336b7 128a4-5 98b4 151b5-6 41b6/7106
3.61 340b6-7 36b6/746 39b6/786
336b7-337a1 128a5-6 9814-5 151b6-7 41b6-42a2/7106-7112
340b7 36b6-37a2/746-752
3.62 39b8/788
337a1-2 128a6-128b1 98h5-6 151b7-8 42a2-4/7112-4
3.63 340b7-341a1 37a2-4/752-4 39b8-40a2/788-792
337a2 128b1- 98b6 151b8-152a1 42a4/7114
3.64 37a4/754 40a2-4/792-4
341a1 337a2-3 128b2-3 98b6-7 152a1-2 42a4-6/7114-6
3.65 37a4-6/754-6
341a2 40a4/794
337a3-4 128b3-4 98b7-99a1 152a2-3 42a6/7116
341a2-3 37a6/756 40a6/796
3.66 337a4 128b4-5 99a1-2 152a3-4 42a6-42b2/7116-7122 37a6-37b2/756-762
3.67 341a3 40a6-8/796-8
337a4-5 128b5 99a2 152a4-5 42b2/7122
3.68 341a3-4 37b2/762 40a8/798
337a5 128b5-6 99a2-3 152a5-6 42b2-4/7122-4 37b2-4/762-4
3.69 341a4 40a8-40b2/798-802
337a5-6 128b1-129a1 99a3 152a6-7 42b4/7124
3.70 341a4-5 37b4/764 40b2/802
337a6 129a1-2 99a3-4 152a7 801
42b4-6/7124-6 3764-6/764-6 40b2-4/802-4
Page 820
C D G N 802
ST YT
3.71 341a5 337a6-7 129a2 99a4 152a8 42b6/7126
3.72 341a5-6 37b6/766
337a7-337b1 40b4-6/804-6
129a2-3 99a4-5 152a8-152b1 42b6-43a2/7126-7132
3.73 341a6-7 37b6-38a2/766-772
337b1 129a3-4 40b6/806
99a5-6 152b1-2 43a2-4/713a2-4
3.74 38a2/772
341a7 337b1-2 40b6-8/806-8
129a4-5 99a6 152b2-3 43a4/7134
3.75 341a7-341b1 38a2-4/772-4
337b2 40b8/808
129a5-6 99a6-7 152b3-4 43a4/7134
3.76 341b 38a4/774
337b2-3 41a2/812
129a6 99a7-99b1 152b4 43a4-6/7134-6
3.77 341b1-2 337b3 38a4-6/774-6
129a6-129b1 99b1 41a2-4/812-4
152b4-5 43a6/7136
3.78 341b2 38a6/776
337b3 41a4/814
129b1-2 09b1-2 152b5-6 43a6-43b2/7136-7142
3.79 341b2-3 38a6-38b2/776-782
337b3-4 41a4-6/814-6
129b2 9b2 152b6-7 43b2/7142
3.80 341b 38b2/782
337b4 41a6/816
129b2-3 99b2-3 152b7 43b2-4/7142-4
3.81 341b3-4 38b2/782
337b4-5 99b3 41a6-8/816-8
129b3-4 152b7-8 43b4/7144 38b2-4/782-4 KONKORDANZEN
3.82 341b4 337b5 41a8-41b2/818-822
129b4 99b3-4 152b8-153a1 43b4/7144
3.83 341b4-5 38b4/784
33765-6 41b2/822
12964-5 9964 153a1 43b4-6/7144-6
3.84 341b5 3864-6/784-6
337b6 41b2-4/822-4
12965-6 99b4-5 153a2 43b6/7146
3.85 341b5-6 38b6/786
337b6-7 129b6-130a 41b4/824
9965-6 153a2-3 43b6-44a2/7146-7152
3.86 341b6 38b6-39a2/786-792
337b7 41b4-6/824-6
130a1-2 99b6 153a3-4 44a2/7152
3.87 341b6-7 39a2/792
337b7-338a1 41b6/826
130a2 99b6-7 153a4-5 44a2-4/7152-4
3.88 341b7 39a2-4/792-4 41b8/828
338a1 130a2-3 99b7 153a5 44a4/7154
3.89 341b7-342a 39a4/794 41b8-42a2/828-832
338a1-2 130a3-4 99b7-100a1 153a6 44a4-6/7154-6
3.90 342a1 39a4-6/794-6
338a2 42a2/832
130a4 100a1-2 153a6-7 44a6/715
3.91 342a1-2 39a6/796 42a2-4/832-4
338a2-3 130a4-5 100a2 153a7-8 44a6-44b2/7156-7162
3.92 342a2 39a6/796
338a3 42a4/834
130a5-6 100a2-3 153a8 44b2/7162
3.93 342a2-3 39a6-39b2/796-802
338a3-4 42a4-6/834-6
130a6 100a3 153b1 44b2-4/7162-4
3.94 342a3 39b2/802
338a4 42a6/836
130a6-130b1 100a3-4 153b1-2 44b4/7164
3.95 342a3-4 39b2-4/802-4 42a8/838
338a4-5 130b1-2 100a4 153b2-3 44b4/7164
3.96 342a4 39b4/804
338a5 42a8-42b2/838-842
130b2 100a4-5 153b3 44b4-6/7164-6 39b4-6/804-6 42b2/842
Page 821
C D G N Q ST YT
3.97 342a4-5 338a5 130b2-3 100a5 153b4 44b6/7166 39b6/806
3.98 342a5 42b2-4/842-4
338a5-6 130b3-4 100a5-6 153b4-5 44b6-45a2/7166-7172 42b4/844
3.99 342a5-6 39b6-40a2/806-812
338a6 130b4 100a6 153b5-6 45a2/7172 40a2/812
342a6 42b4-6/844-6
3.100 338a6-7 130b4-5 100a6-7 153b6 45a2-4/7172-4 40a2/812
3.101 42b6/846
342a6-7 338a7 130b5 100a7 153b6-7 45a4/7174 40a4/814
3.102 342a7 42b6-8/846-8
338a7-338b1 130b5-6 100b1 153b7-8 45a4-6/7174-6 40a4/814 42b8/848 KONKORDANZ ZU DEN TIBETISCHEN TEXTZEUGEN
3.103 342a7-342b1 338b1 130b6-131a1 100b1-2 153b8-154a1 45a6/7176 40a4-6/814-6
3.104 43a2/852
342b1 338b1-2 131a1-2 100b2 154a1 45a6-45b2/7176-7182 40a6/816
3.105 342b1-2 43a2-4/852-4
338b2 131a2 100b2-3 154a2 45b2/7182
3.106 342b2 40a6-40b2/816-822 43a4/854
338b2-3 131a2-3 100b3 154a2-3 45b2/7182
3.107 40b2/822
342b2-3 43a4-6/854-6
338b3 131a3 100b3-4 154a3-4 45b2-4/7182-4 40b2-4/822-4
3.108 342b3 43a6/856
338b3-4 131a3-4 100b4 154a4 45b4/7184 40b4/824
3.109 342b3 43a8/858
338b4 131a4-5 100b4-5 154a4-5 45b4-6/7184-6
3.110 40b4/824
342b4 43a8-43b2/858-862
338b4 131a5 100b5 154a5-6 45b6/7186 40b4-6/824-6
3.111 342b4 43b2/862
33864-5 131a5-6 100b5-6 154a6 45b6-46a2/7186-7192 40b6/826
3.112 342b4-5 43b2-4/862-4
338b5 131a6 100b6 154a6-7 46a2/7192 40b6-41a2/826-832
3.113 43b4/864
342b5 33865-6 131a6-131b 100b6-7 154a7-8 46a2-4/7192-4 41a2/832
3.114 342b5-6 4364-6/864-6
338b6 131b1-2 100b7-101a1 154a8-154b1 46a4/7194 41a2-4/832-4
3.115 43b6/866
342b6 338b6-7 131b2 101a1 154b 46a4-6/7194-6 41a4/834
3.116 342b6-7 43b6-8/866-8
338b7 131b2-3 101a1-2 154b1-2 46a6/719 41a4/834
3.117 342b7 43b8/868
338b7-339a1 131b3 101a2 154b2-3 46a6-46b2/7196-7202
3.118 41a4-6/834-6
342b7-343a1 44a2/872
339a1 131b3-4 101a2-3 154b3 46b2/7202 41a6/836
3.119 343a1 44a2-4/872-4
339a1-2 131b4-5 101a3 154b4 46b2-4/7202-4 41a6-41b2/836-842
3.120 343a1-2 44a4/874
339a2 131b5 101a3-4 154b4-5 46b4/7204 41b2/842
3.121 343a2 44a4-6/874-6
339a2-3 131b5-6 101a4 154b5-6 46b4-6/7204-6 41b2-4/842-4
3.122 343a2-3 44a6/876
339a3 131b6-132a1 101a4-5 154b6 803
46b6/7206 41b4/844 44a6-8/876-8
Page 822
C D G N ST 804
YT ZI
3.123 343a3 339a3 132a1 101a5 154b6-7 46b6-47a2/7206-7212
3.124 343a3-4 41b4/844 44a8/878
339a3-4 132a1-2 101a5-6 154b7-8 47a2/7212
3.125 343a4 41b6/846
339a4 44a8-44b2/878-882
132a2-3 101a6 154b8-155a1 47a2-4/7212-4
3.126 343a4-5 41b6/846 44b2/882
339a4-5 132a3 101a6-7 155a1-2 47a4/7214
3.127 343a5 42a2/852
339a5 44b4/884
132a3-4 101a7 155a2 47a4-6/7214-6
3.128 343a5-6 42a2/852
339a5-6 44b4-6/884-6
132a4-5 101a7-101b1 155a2-3 47a6/7216
3.129 343a6 42a4/854 44b6/886
339a6 132a5 101b1 155a3-4 47a6-47b2/7216-7222
3.130 42a4/854
343a6-7 339a6-7 44b6-8/886-8
132a5-6 101b1-2 155a4 47b2/7222 42a4-6/854-6
3.131 343a7 44b8/888
339a7 132a6 101b2 155a4-5 47b2-4/7222-4
3.132 343a7 42a6/856 44b8-45a2/888-892
339a7 132a6-132b 101b2-3 155a5-6 47b4/7224
3.133 343b1 42a6-42b2/856-862
339b1 45a2/892
132b1-2 101b3-4 155a6-7 47b4-6/7224-6 42b2/862 KONKORDANZEN
3.134 343b1 339b1 45a2-4/892-4
132b2 101b4 155a7 47b6/7226
3.135 42b2-4/862-4
343b1-2 339b1-2 45a4-6/894-6
132b2-3 101b4-5 155a7-8 47b6/7226
3.136 343b2 42b4/864
339b2 45a6/896
132b3-4 101b5 155a8-155b1 47b6-48a2/7226-7232
3.137 343b2-3 42b4/864
33962-3 45a6-8/896-8
132b4 101b5-6 155b 48a2/7232
3.138 42b4-6/864-6
343b3 339b3 45a8/898
132b4-5 101b6 155b1 1-2 48a2-4/7232-4
3.139 343b3-4 42b6/866 45a8-45b2/898-902
339b3-4 132b5-6 101b6-7 155b2-3 48a4/7234
3.140 343b4 42b6-43a2/866-872 45b2/902
339b4 32b6 101b7 155b3-4 48a4-6/7234-6
3.141 43a2/872
343b4-5 33964-5 45b4/904
132b6-133a 101b7-102a1 155b4 48a6/723
3.142 343b5 43a2-4/872-4
339b5 45b4-6/904-6
133a1-2 102a1 155b4-5 48a6-48b2/7236-7242 43a4/874
3.143 343b5 45b6/906
339b5 133a2 102a1-2 155b5-6 48b2/7242
3.144 343b5-6 43a4-6/874-6 45b6-8/906-8
339b6 133a2-3 102a2 155b6 48b2-4/7242-4
3.145 343b6 43a6/876 45b8/908
339b6 133a3-4 102a2-3 155b6-7 48b4/7244
3.146 343b6-7 43a6-43b2/876-882
33966-7 45b8-46a2/908-912
133a4 102a3 155b7-8 4864-6/7244-6 43b2/882
3.147 343b7 46a2-4/912-4
339b7 133a4-5 102a3-4 155b8 48b6/7246 43b2/882
3.148 343b7-344a1 339b7-340a1 46a4/914
133a5-6 102a4-5 156a1 48b6/7246 43b4/884 46a4-6/914-6
Page 823
C D G N ST YT
3.149 344a1 340a1 133a6 102a5 156a1-2 49a2/7252
3.150 344a1-2 43b4/884
340a1-2 133a6-133b1 46a6/916
102a5-6 156a2-3 49a2-4/7252-4
3.151 344a2 43b4-6/884-6
340a2 46a6-8/916-8
133b1-2 102a6 156a3-4
344a2-3 49a4/7254
3.152 43b6/886
340a2-3 46a8/918
133b2 102a6-7 156a4 49a4-6/7254-6
3.153 344a3-4 43b6-44a2/886-892
340a3-4 46a8-46b2/918-922
133b2-4 102a7-102b1 156a4-6 49a6/7256
3.154 344a4 44a2-4/892-4
340a4 46b2-4/922-4
133b4 102b1-2 156a6-7 49a6-49b2/7256-7262 44a4/894 46b4-6/924-6 KONKORDANZ ZU DEN TIBETISCHEN TEXTZEUGEN
3.155 344a4-5 340a4-5 133b4-5 102b2 156a7 49b2/7262
3.156 344a5 44a4-6/894-6
340a5 46b6-8/926-8
133b5-6 102b2-3 156a7-8 49b2-4/7262-4
3.157 344a5-6 44a6/896
340a5-6 46b8/928
133b6 102b3 156a8-156b1 49b4/7264
3.158 344a6 340a6 44a6/896 46b8-47a2/928-932
133b6-134a 102b3-4 156b 4964-6/7264-6
3.159 344a6-7 44b2/902
340a6-7 47a2-4/932-4
134a1-2 102b4 156b1 1-2
3.160 49b6/7266
344a7 44b2-4/902-4 47a4/934
340a7 134a2 102b4-5 156b2-3 49b6-50a2/7266-7272
3.161 344a7 44b4/904
340a7 134a2-3 47a4-6/934-6
102b5 156b3 50a2/7272
3.162 344b1 44b4/904
340a7-340b1 47a6/936
134a3 102b5-6 156b3-4 50a2/7272
3.163 344b1 44b4-6/904-6
340b1 134a3-4 47a6-8/936-8
102b6 156b4-5
3.164 344b1-2 50a2-4/7272-4 44b6/906
340b1-2 134a4-5 47a8/938
102b6-7 156b5-6
3.165 50a4/7274
344b2 44b6/906 47a8-47b2/938-942
340b2 34a5 102b7 156b6 50a4-6/7274-6
3.166 344b2-3 45a2/912
340b2-3 47b2/942
134a5-6 102b7-103a1 156b6-7 50a6/727
3.167 344b3 45a2-4/912-4
340b3 47b4/944
134a6 103a1 156b7-8 50a6-50b2/7276-7282
3.168 344b3-4 45a4/914
340b3 4764-6/944-6
134a6-134b1 103a1-2 156b8 50b2/7282
3.169 344b4 45a4/914
340b4 47b6/946
134b1-2 103a2 156b8-157a1 50b2/7282
3.170 344b4-5 45a4-6/914-6
340b4 47b6-8/946-8
134b2 103a2-3 157a1-2
3.171 50b2-4/7282-4
344b5 340b4-5 45a6/916
134b2-3 47b8-48a2/948-952
103a3 157a2-3 50b4/7284
3.172 344b5 45a6-45b2/916-922
340b5 48a2/952
134b3 103a3-4 157a3 50b4-6/7284-6
3.173 344b5-6 45b2/922
340b5-6 48a2-4/952-4
134b3-4 103a4 157a3-4 50b6/7286
3.174 344b6 45b2/922
340b6 48a4-6/954-6
134b4-5 103a4-5 157a4-5 805
50b6/7286 45b4/924 48a6/956
Page 824
C D G N 806
ST YT ZI
3.175 344b6-7 340b6 134b5 103a5 157a5 50b6-51a2/7286-7292 45b4/924
3.176 344b7 48a6-8/956-8
340b6-7 134b5-6 103a5-6 157a5-6 51a2/7292 45b4-6/924-6
3.177 344b7 48a8/958
340b7 134b6 103a6 157a6-7 51a2-4/7292-4
3.178 45b6/926
344b7-345a1 340b7-341a1 48a8-48b2/958-962
134b6-135a1 103a6 157a7 51a4/7294
3.179 45b6-46a2/926-932
345a1 48b2-4/962-4
341a1 135a1-2 103a7 157a7-8 51a4/7294 46a2/932
3.180 345a1-2 48b4/964
341a1-2 135a2 103a7-103b1 157a8-157b1 51a4-6/7294-6
3.181 345a2 46a2-4/932-4 4864-6/964-6
341a2 135a2-3 103b1 157b1-2 51a6/7296 46a4/934
3.182 345a2-3 48b6-8/966-8
341a2-3 135a3-4 103b1-2 157b2-4 51a6-51b2/7296-7302
3.183 46a4/934
345a3 48b8/968
341a3 135a4 103b2 157b4-5 51b2/7302
3.184 46a4-6/934-6
345a3-4 48b8-49a2/968-972
341a3-4 135a4-5 103b2-3 157b5-6
3.185 51b2-4/7302-4 46a6/936
345a4 341a4 49a2/972
135a 103b3 157b6-7 51b4/7304 KONKORDANZEN
3.186 46a6-46b2/936-942
345a4-5 341a4 49a2-4/972-4
135a5-6 103b3-4 157b7-158a1 51b4-6/7304-6 46b2/942
3.187 345a5 341a4-5 49a4/974
135a6-135b 103b4-5 158a1-2 51b6/7306
3.187+ 46b2-4/942-4
345a5-6 341a5 49a6/976
135b 103b5 158a3 52a2/7312 46b4/944
Kolophon 345a6-345b1 341a5-7 49a6-8/976-8
135b1- 103b5-7 158a3-8 52a2-6/7312-6 46b5/945 49a8-49b2/978-982
Page 825
9.3 Konkordanz zu vier tibetischen Kommentaren des Sñan nag me lon (3. Kapitel) Zweck der folgenden Konkordanz ist es, das Auffinden der aus dem Grundtext zitierten Strophen in vier wichtigen tibetischen Kommentaren zu erleichtern. Mit Ausnahme des Kommentars des Dpan Blo gros brtan pa beziehen sich die Zahlenangaben immer genau auf die Stelle, an der die jeweilige Strophe zitiert worden ist. Die Zahlen- angaben bestehen aus der Nummer des Folios und der Zeile, in der die betreffende Strophe zitiert wird. Da alle benutzten Handschriften und Blockdrucke der Kommentare in modernen photomechanischen Ausgaben vorliegen, wird zugleich nach der dort verwendeten modernen Paginierung die Nummer der Seite und der Zeile hinter einem Schrägstrich mitgeteilt. Bei Rin spuns pa Nag dbans Kommentar wird hinter dem Punkt die Zahl des Folios auf der betreffenden Seite angegeben. Wenn Strophenviertel oder Teile davon getrennt zitiert bzw. kommentiert worden sind, werden die Stellenangaben durch ein Komma voneinander getrennt. Da in der Dpan Țīkā der Grundtext des 3. Kapitels unvollständig zitiert oder nur paraphrasiert wird, bezeichnen die Zahlenangaben hier die Stelle, an der die jeweilige Strophe diskutiert wird. Die Angaben zum 3. Kapitel beziehen sich auf die auch sonst in dieser Arbeit zugrunde gelegten Ausgaben der Kommentare. Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.1 76b8-77a3/4328-4333 361a1-2,4-5/2211-2, 4-5 149a5-6,7/291.25-6,7 2a4, 3a2-3/4054, 4072-3
3.2 77a3-7/4333-7 361a5-361b1/2215-2221 149b6-150a1/291.26-291.31 3a3/4073
3.3 77a7-77b2/4337-4342 361b1-2/2221-2 150a1,5/291.31,5 3a3-4/4073-4
3.4 77b2-8/4342-8 363a1-2/2251-2 150b3/291.43 3b3-4/4083-4
3.5 77b8-78a1/4348-4351 363b5-364a1/2265-2271 150b6-151a'/291.46-292.11 3b6/4086
3.6 78a1-3/4351-3 364b1-2/2281-2 151a3-4/292.13-4 4a2-3/4092-3
3.7 78a3-5/4353-5 365a2-3/2292-3 151a6-151b1/292.16-292.21 4a4-5/4094-5
3.8 78a5-7/4355-7 365b4-5/2304-5 151b3-4/292.23-4 4b1/4101
3.9 78a7-78b1/4357-4361 366b1-2/2321-2 151b6-152a1/292.26-292.31 4b3-4/4103-4
3.10 78b1-3/4361-3 367a4-5/2334-5 152a4-5/292.34-5 4b5-6/4105-6
3.11 78b3-5/4363-5 368a1-2/2351-2 152b2/292.42 5a2/4112
3.12 78b5-8/4365-8 368a3-4/2353-4 152b5-6/292.45-6 5a4/4114
3.13 78b8-79a2/4368-4372 369a4-5/2374-5 153a3/293.13 5b1-2/4121-2
3.14 79a2-5/4372-5 370a2-3/2392-3 153b2/293.22 5b4/4124
Page 826
808
Kommentar des Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des
Dpan Blo gros brtan pa (I) Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.15 79a5-7/4375-7 370b3-4/2403-4 153b5-6/293 25-6 5b6/4126
3.16 79a7-79b3/4377-4383 371a4-5/2414-5 154a4/293.34 6a2/4132
3.17 79b3-6/4383-6 372a2-3/2432-3 154b2-3/293.42-3 6a4-5/4134-5
3.18 79b6-80a1/4386-4391 372b4-5/2444-5 154b6-155a1/293.46-294.11 6b1/4141
3.19 80a1-4/4391-4 373b2, 374a1/2462, 2471 155a4,5-6/294.14, 5-6 6b2-3, 3-4/4142-3, 3-4
3.20 80a2-6/4392-6 374a3-4/2473-4 155b1/294.21 665-6/4145-6
3.21 80a6-8/4396-8 374b4-5/2484-5 155b4/294.24 7a1-2/4151-2
3.22 80a8-80b2/4398-4402 375a5-375b1/2495-2501 156a1-2/294.31-2 7a4/4154
3.23 80b2-4/4402- 376a1-2/2511-2 156a4-5/294.34-5 7a6/4156
3.24 8064-6/4404-6 376b3-4/2523-4 156b2/294.42 7b2-3/4162-3 KONKORDANZEN
3.25 80b6-81al/4406-4411 377a3-4/2533-4 156b5/294.45 7b5/4165
3.26 81a1-3/4411-3 377b5-378a1/2545-2551 157a2/295.12 8a1-2/4171-2
3.27 81a3-6/4413-6 378b1-2/2561-2 157a5/295.15 8a3-4/4173-4
3.28 81a6-8/4416-8 379a5-379b1/2575-2581 157b2/295.22 8a5-6/4175-6
3.29 81a8-81b3/4418-4423 380a2-3/2592-3 157b5/295.25 8b2/4182
3.30 81b3-6/4423-6 380b3-4/2603-4 158a2-3/295.32-3 864-5/4184-5
3.31 81b6-8/4426-8 381b1-2/2621-2 158a6/295.36 8b6-9a1/4186-4191
3.32 81b8-82a2/4428-4432 382a3-4/2633-4 158b3-4/295.43-4 9a3/4193
3.33 82a3-5/4433-5 382b5, 383a3/2645, 2653 159a1,2-3/296.11,2-3 9a5,6/4195,6
3.34 82a5-82b1/4435-4441 383b1-2/2661-2 159a4/296.14 9b2/4202
3.35 82b1-4/4441-4 384b1-2/2681-2 159b3-4/296.23-4 964-5/4204-5
3.36 82b4-7/4444-7 385a3-4/2693-4 160a1-2/296.31-2 9b6-10al/4206-4211
3.37 82b7-83a2/4447-4452 385b5-386a1,3-4/2705-2711,3-4 160a5/296.35 10a2-3,4/4212-3,4
3.38 83a2-5/4452-5 386a4, 386b4-5/2714, 2724-5 160b1,3/296.41,3 10a4/4214
3.39 83a5-83b4/4455-4464 387a3-4/2733-4 160b6-161a1/296.46-297.11 10b1-2/4221-2
Page 827
Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.40 8364-8/4464-8 388a2-3/2752-3 161a6-161b1/297.16-297.21 10b4/4224
3.41 83b8-84a4/4468-4474 389a1-2/2771-2 161b5-6/297.25-6 11a1-2/4231-2
3.42 84a4-7/4474-7 389b5-390a1-2/2785-2791-2 162a3/297.33 11a4/4234
3.43 84a7-84b2/4477-4482 390b2-4/2802-4 162b1-2/297.41-2 11b1/4241
3.44 8462-8/4482-8 391a4-6/2814-6 162b6/297.46 11b4-5/4244-5 KONKORDANZ ZU VIER TIBETISCHEN KOMMENTAREN
3.45 84b8-85a3/4488-4493 392a4-5/2834-5 163a5-6/298.15-6 12a2/4252
3.46 85a3-8/4493-8 393a3-4/2853-4 163b3-4/298.23-4 12a5-6/4255-6
3.47 85a8-85b4/4498-4504 394a3-5/2873-5 164a2-3/298.32-3 12b2-3/4262-3
3.48 85b4-86a1/4504-4511 395a4-395b1/2894-2901 164a6-164b1/298.36-298.41 12b5-6/4265-6
3.49 86a1-5/4511-5 396a5-396b1/2915-2921 164b5-6/298.45-6 13a3/4273
3.50 86a5-86b2/4515-4522 397a4-397b1/2934-2941 165a4-5/299.14-5 13a6-13b1/4276-4281
3.51 86b2-4/4522-4 398b3-4/2963-4 165b4/299.24 13b3-4/4283-4
3.52 86b4-7/4524-7 399a1-3/2971-3 165b6-166a1/299.26-299.31 13b6/4286
3.53 86b8-87a3/4528-4533 400a1-2/2991-2 166a4-5/299.34-5 14a3/4293
3.54 87a3-6/4533-6 400b1-2/3001-2 166b2/299.42 14a5/4295
3.55 87a6-8/4536-8 401a3-4/3013-4 166b5-6/299.45-6 14b1-2/4301-2
3.56 87a8-87b3/4538-4543 401b5-402a2/3025-3032 167a3-4/300.13-4 14b4/4304
3.57 87b3-6/4543-6 402b4-403a1/3044-3051 167b2-3/300.22-3 15a2-3/4312-3
3.58 87b6-88a2/4546-4552 403b2-4/3062-4 167b6-168a'/300.26-300.31 15a5-6/4315-6
3.59 88a2-5/4552-5 404b2-3/3082-3 168a6/300.36 15b2-3/4322-3
3.60 88a5-8/4555-8 405a4-405b1/3094-3101 168b4-5/300.44-5 15b5-6/4325-6
3.61 88a8-88b3/4558-4563 406a3-5/3113-5 169a3/301.13 16a2-3/4332-3
3.62 88b3-6/4563-6 407a3-5/3133-5 169b1-2/301.21-2 16a5-6/4335-6
.63 88b6-89a1/4566-4571 408a2-3/3152-3 169b5-6/301.25-6 16b2/4342
3.64 89a1-3/4571-3 408b4-5/3164-5 170a4-5/301.34-5 16b4-5/4344-5 809
Page 828
810
Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.65 89a3-7/4573-7 409b5-410a1/3185-3191 170b2-3/301.42- 17a1-2/4351-2
3.66 89a7-89b3/4577-4583 410b3-5/3203-5 171a1/302.11 17a4/4354
3.67 89b3-5/4583-5 411b1-2,4-5/3221-2, 4-5 171a5-6, 171b1/302.15-6, 302.21 17a6, 17b1/4356, 4361
3.68 89b5-90a1/4585-4591 412a4-5/3234-5 171b2-3/302.22-3 17b2-3/4362-3
3.69 90a1-4/4591-4 412b4-5/3244-5 171b5-6/302.25-6 17b4/4364
3.70 90a4-6/4594-6 413b2-3/3262-3 172a3/302.33 17b6/4366
3.71 90a6-90b1/4596-4601 414a4-5/3274-5 172a6/302.36 18a2/4372
3.72 90b1-6/4601-6 415a2-4/3292-4 172b3-4/302.43-4 18a4-5/4374-5
3.73 90b6-8/4606-8 416b1-2/3321-2 173a3/303.13 18b1/4381
3.74 90b8-91a3/4608-4613 416b5-417a1/3325-3331 173a5-6/303.15-6 18b3-4/4383-4 KONKORDANZEN
3.75 91a3-6/4613-6 417b4-5/3344-5 173b3-4/303.23-4 1865-6/4385-6
3.76 91a6-91b2/4616-4622 418b3-4/3363-4 174a1-2/303.31-2 19a2/4392
3.77 91b2-4/4622-4 418b5-419a1/3365-3371 174a4-5/303.34-5 19a4/4394
3.78 91b4-6/4624-6 420a1-2/3391-2 174b3-4/303.43-4 19a6/4396
3.79 91b6-8/4626-8 421a2-3/3412-3 174b6-175a1/303.46-304.11 19b3/4403
3.80 91b8-92a4/4628-4634 421b3-4/3423-4 175a6-175b1/304.16-304.21 19b5-6/4405-6
3.81 92a4-7/4634-7 423b2-3/3462-3 176a2/304.32 20a2/4412
3.82 92a7-92b2/4637-4642 424b1-2/3481-2 176b1/304.41 20a4-5/4414-5
3.83 92b3-7/4643-7 425a3-4/3493-4 177a1-2/305.11-2 20b1/4421
3.84 92b7-93a3/4647-4653 426b2-3/3522-3 177a6-177b1/305.16-305.21 20b4-5/4424-5
3.85 93a3-7/4653-7 427a5-427b1/3535-3541 178a2-3/305.32-3 21a2-3/4432-3
3.86 93a7-93b2/4657-4662 428a3-4/3553-4 178b1/305.41 21a4-5/4434-5
3.87 93b2-3/4662-3 vollst. 42864-5/3564-5 178b5/305.45 21b1/4441
3.88 93b3-6/4663-6 429a4-5/3574-5 179a1-2/306.11-2 21b3-4/4443-4
3.89 93b6-8/4666-8 430a2-3/3592-3 179a6/306.16 21b6-22a1/4446-4451
Page 829
Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.90 93b8-94a2/4668-4672 430b3-4/3603-4 179b3/306.23 22a3/4453
3.91 94a2-6/4672-6 431b1-2/3621-2 180a1/306.31 22a5-6/4455-6
3.92 94a2-94b2/4672-4682 432a4-5/3634-5 180a6/306.36 22b2/4462
3.93 94b2-4/4682-4 433a3-4/3653-4 180b4-5/306.44-5 22b4/4464
3.94 94b4-6/4684-6 434a1-2/3671-2 22b6-23a1/4466-4471 KONKORDANZ ZU VIER TIBETISCHEN KOMMENTAREN
181a1-2/307.11-2
3.95 94b6-95a2/4686-4692 434b3-4/3683-4 181a4-5/307.14-5 23a3/4473
3.96 95a3-5/4693-5 435a4, 435b3/3694, 3703 181b2,4/307.22,4 23a5, 6/4475, 6
3.97 95a5-95b1/4695-4701 435b3-4/3703-4 181b4-5/307.24-5 23b1/4481
3.98 95b1-4/4701-4 436b2, 437a1-2/3722, 3731-2 182a2,3/307.32,3 23b3, 24a2-3/4483, 4492-3
3.99 95b4-5/4704-5 437a5, 437b3/3735, 3743 182a4,5/307.34,5 24a5, 24b2/4495, 4502
3.100 95b6-8/4706-8 437b5-438a1,3-4/3745-3751,3-4 182a6, 182b1-2/307.36, 307.41-2 24b5, 25a4-5/4505, 4514-5
3.101 95b8-96a2/4708-4712 438b2-3,5-439a1/3762-3,5-3771 182b3,4/307.43, 4 25b2, 4/4522, 4
3.102 96a2-5/4712-5 439a3-4, 439b1-2/3773-4, 3781-2 182b4-5,6/307.44-5, 6 26a2, 26b2/4532, 4542
3.103 96a5-7/4715-7 439b4-5, 440a3/3784-5, 3793 183a1,2/308.11,2 26b5, 27a2-3/4545, 4552-3
3.104 96a7-96b1/4717-4721 440a5-440b1,3-4/3795-3801,3-4 183a3,4/308.13,4 27a6, 27b3/4556, 4563
3.105 96b1-2/4721-2 441a1-2,3-4/3811-2, 3-4 183a5,6/308.15,6 27b6, 28a4/4566, 4574
3.106 96b2-4/4722-4 441b1,3-4/3821, 3-4 183b1,2/308.21,2 28b3-4/4583-4
3.107 96b4-97a1/4724-4731 44164-5/3824-5 183b2-3/308.22-3 28b4/4584
3.108 97a1-7/4731-7 443a4-5/3854-5 183b5-6/308.25-6 23b4-5/4484-5
3.109 97a7-97b1/4737-4741 444b3-4/3883-4 184b2/308.42 24a3-4/4493-4
3.110 97b1-3/4741-3 445b4-5/3904-5 184b5-6/308.45-6 24a6/4496
3.111 97b3-6/4743-6 446a4-5/3914-5 185a3-4/309.13-4 24b3/4503
3.112 97b6-8/4746-8 447a2-3/3932-3 185b1-2/309.21-2 24b6/4506
3.113 97b8-98a7/4748-4757 447b2/3942 185b4-5/309.24-5 25a5-6/4515-6
3.114 98a7-98b1/4757-4761 449b2-3/3982-3 186a3-4/309.33-4 25b2-3/4522-3 811
Page 830
812
Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.115 98b1-4/4761-4 451Ba2-4/4032-4 186b1/309.41 25b5-6/4525-6
3.116 9864-8/4764-8 452a5-452b1/4055-4061 186b6/309.46 26a3/4533
3.117 98b8-99a3/4768-4773 453a5-453b1/4075-4081 187a4-5/310.14-5 26b3/4543
3.118 99a3-5/4773-5 454a1-2/4091-2 187b2/310.22 26b6/4546
3.119 99a5-8/4775-8 454b4-5/4104-5 187b6-188a1/310.26-310.31 27a3-4/4553-4
3.120 99a8-99b3/4778-4783 455b1-2/4121-2 188a5/310.35 27b1/4561
3.121 99b3-5/4783-5 456a4-5/4134-5 188b3/310.43 27b4/4564
3.122 99b5-8/4785-8 457a4/4154 188b6/310.46 28a1/4571
3.123 99b8-100a5/4788-4795 457b5-458a1/4165-4171 189a3/311.13 28a4-5/4574-5
3.124 100a8-100b1/4798-4801 459a4-5/4194-5 189b2/311.22 28b1-2/4581-2 KONKORDANZEN
3.125 100b1-6/4801-6 460a4-5/4214-5 189b6/311.26 29a1-2/4591-2
3.126 100b6-101a2/4806-4812 460a5-460b1/4215-4221 190a1/311.31 29a2/4592
3.127 101a2-7/4812-7 460b1-2/4221-2 190a1-2/311.31-2 29a2-3/4592-3
3.128 101a8-101b4/4818-4824 462a4-5/4254-5 190b2-3/311.42-3 29a6/4596
3.129 101b4-6/4824-6 462b4-5/4264-5 190b4-5/311.44-5 29b2/4602
3.130 101b7-102a1/4827-4831 463a4-5/4274-5 191a1-2/312.11-2 29b3-4/4603-4
3.131 102a1-3/4831-3 463b5-464a1/4285-4291 191a3-4/312.13-4 2965-6/4605-6
3.132 102a3-6/4833-6 464a4-5/4294-5 191a5/312.15 29b6-30a1/4606-4611
3.133 102a6-8/4836-8 464b4-5/4304-5 191b2-3/312.22-3 30a3/4613
3.134 102a8-102b3/4838-4843 465a4-5/4314-5 191b4-5/312.24-5 30a4-5/4614-5
3.135 102b3-6/4843-6 466a1-2/4331-2 192a2/312.32 30b1/4621
3.136 102b6-8/4846-8 466a5-466b1/4335-4341 192a3-4/312.33-4 30b2/4622
3.137 102b8-103a1/4848-4851 466b5-467a1/4345-4351 192b1/312.41 30b4/4624
3.138 103a2-3/4852-3 467a5-467b1/4355-4361 192b3-4/312.43-4 30b6/4626
3.139 103a3-5/4853-5 468a2-3/4372-3 192b6-193a1/312.46-313.11 31a2-3/4632-3
Page 831
Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.140 103a5-103b1/4855-4861 468b1-2/4381-2 193a2-3/313.12-3 31a3-4/4633-4
3.141 103b1-2/4861-2 469a4-5/4394-5 193b1/313.21 31a6-31b1/4636-4641
3.142 103b2-5/4862-5 469b3-4/4403-4 193b3/313.23 31b1-2/4641-2
3.143 103b5-6/4865-6 470a4-5/4414-5 193b5-6/313.25-6 31b3-4/4643-4
3.144 103b6-8/4866-8 470b4-5/4424-5 194a1-2/313.31-2 3165-6/4645-6 KONKORDANZ ZU VIER TIBETISCHEN KOMMENTAREN
3.145 103b8-104a3/4868-4873 471a4-471b1/4434-4441 194a3-4/313.33-4 31b6-32a1/4646-4651
3.146 104a3-4/4873-4 472a2-3/4452-3 194b1-2/313.41-2 32a3/4653
3.147 104a4-6/4874-6 472b1-2/4461-2 194b3-4/313.43-4 32a4-5/4654-5
3.148 104a6-8/4876-8 473a4-5/4474-5 195a2-3/314.12-3 32a6-32b1/4656-4661
3.149 104b1-7/4881-7 473b5-474a1/4485-4491 195a4-5/314.14-5 32b2-3/4662-3
3.150 104b7-8/4887-8 475a5-475b1/4515-4521 195b5-6/314.25-6 33a1-2/4671-2
3.151 104b8-105a3/4888-4893 475b4-5/4524-5 196a1-2/314.31-2 33a2-3/4672-3
3.152 105a3-7/4893- 476b2-3/4542-3 196a6/314.36 33a5/4675
3.153 105a7-105b6/4897-4906 478a4-5, 480b1-2/4574-5, 4621- 196b2-3, 197a3/314.42-3, 315.13 33b1,4-5/4681,4-5
3.154 105b7-106a2/4907-4912 481a1-2/4631-2 197a6-197b1/315.16-315.21 34a1/4691
3.155 106a2-5/4912-5 482b3-4/4663-4 197b4/315.24 34a3/4693
3.156 106a5-7/4915-7 484a3-4/4693-4 198a1-2/315.31-2 34a5-6/4695-6
3.157 106a7-106b1/4917-4921 485b3-4/4723-4 198a4/315.34 34b7/4707
3.158 106b1-3/4921-3 486b3-5/4743-5 198a6-198b1/315.36-315.41 34b3,4/4703, 4
3.159 106b4-7/4924-7 48764-5/4764-5 198b4-5/315.44-5 34b4-5/4704-5
3.160 106b7-107a4/4927-4934 488a5-488b1/4775-4781 199a1-2/316.11-2 34b6-35a1/4706-4711
3.161 107a2-107a4/4932-4 489a2-3/4792-3 199a4-5/316.14-5 35a3/4713
3.162 107a5-8/4935-8 48964-5/4804-5 199b3-4/316.23-4 35a5/4715
3.163 107a8-107b3/4938-4943 489b5-490a1/4805-4811 199b4/316.24 35a5-6/4715-6
3.164 107b3-4/4943-4 490a1-2/4811-2 199b4-5/316.24-5 35a6-35b1/4716-4721 813
Page 832
814
Kommentar des Dpan Blo gros brtan pa (I) Kommentar des Snar than Dge 'dun dpal (J) Kommentar des Rin spuns pa Nag dban (L) Kommentar des Bod mkhas pa Mi pham (M)
3.165 107b4-7/4944-7 491b3-4/4843-4 200a5-6/316.35-6 35b3-4/4723-4
3.166 107b8-108a1/4948-4951 491b4-5/4844-5 200a6/316.36 35b4/4724
3.167 108a1-2/4951-2 492b2-3/4862-3 200b4-5/316.44-5 36b4/4744
3.168 108a2/4952 492b3-4/4863-4 200b5/316.45 36b4-5/4744-5
3.169 108a2-3/4952-3 492b4, 493b2-3/4864, 4882-3 200b5-6, 201a4/316.45-6, 317.14 36b5, 37a1/4745, 4751
3.170 108a3-7/4953-7 493b4-5/4884-5 201a5, 201b1/317.15, 317.21 37a1-2/4751-2
3.171 108a7-108b2/4957-4962 493b5, 496a2-3/4885, 4932-3 201b1-2/317.21-2 37a2-3/4752-3
3.172 108b2-5/4962-5 496b1-2/4941-2 202b1/317.41 37b2/4762
3.173 108b5-7/4965-7 496b2, 497a2-3/4942, 4952-3 202b1-2,4/317.41-2, 4 37b2,5/4762, 5
3.174 108b7-109a1/4967-4971 497a5-497b1/4955-4961 202b5-6/317.45-6 37b6/4766 KONKORDANZEN
3.175 109a1-3/4971-3 498a1-2/4971-2 203a2-3/318.12-3 38a1-2/4771-2
3.176 109a3-5/4973-5 498b4, 499a2/4984, 4992 203a4,5-6/318.14,5-6 38a2,3-4/4772, 3-4
3.177 109a5-7/4975-7 499a5-499b1/4995-5001 203b1/318.21 38a4-5/4774-5
3.178 109a7-109b2/4977-4982 500a1-2/5011-2 203b4/318.24 38a6-38b1/4776-4781
3.179 109b2-4/4982-4 500b4-5/5024-5 204a2/318.32 38b3/4783
3.180 109b4-7/4984-7 501a4-5/5034-5 204a4-5/318.34-5 3864-5/4784-5
3.181 109b7-110a1/4987-4991 501b4-5/5044-5 204b1/318.41 38b6-39a1/4786-4791
3.182 110a1-3/4991-3 502a5-502b1/5055-5061 204b4/318.44 39a2-3/4792-3
3.183 110a3-5/4993-5 503a4-5/5074-5 205a1/319.11 39a4-5/4794-5
3.184 110a5-8/4995-8 503b4-5/5084-5 205a3/319.13 39a6-39b1/4796-4801
3.185 110a8-110b4/4998-5004 504b4-5/5104-5 205b1/319.21 39b3/4803
3.186 110b4-6/5004-6 505b2-3/5122-3 205b4/319.24 39b6-40a1/4806-4811
3.187 110b6-111a2/5006-5012 506a4-506b1/5134-5141 205b6/319.26 40a2-3/4812-3
Page 833
9.4 Konkordanz zu den in fünf tibetischen Kommentaren zitierten Sanskrit-Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa Diese Konkordanz gibt die Belegstellen der in ausgewählten tibetischen Kommentaren auf Sanskrit in tibetischer Transliteration zitierten Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa an. In der Mehrzahl der Fälle handelt es sich um solche Stellen, an denen eine ganze Strophe auf Sanskrit zitiert worden ist. Der Vollständigkeit halber werden aber auch solche Stellen angegeben, wo nicht die ganze Strophe, sondern nur eine längere lautliche Sequenz auf Sanskrit zitiert wird, die uns erlaubt, den Sanskrittext voll- ständig oder auch nur teilweise zu rekonstruieren. Die Zahlenangaben bestehen aus der Nummer des Folios und der Seite (wenn eine moderne Paginierung vorhanden ist), der Bezeichnung der Vorder- bzw. der Rückseite und der Zeile. Die große Anzahl von Sanskrit-Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa, die in den tibetischen Kommentaren zitiert worden sind, erklärt sich damit, daß in diesem Kapitel solche Wortspiele exemplifiziert werden, die die Kommentatoren nicht präzise genug erläutern konnten, ohne diese wenigstens teilweise zu zitieren. Dabei haben die tibetischen Gelehrten meistens sparsam gehandelt und nur die für das jeweilige Wortspiel relevante lautliche Sequenz in tibetischer Transliteration geboten. Die Zahl und das Maß an Vollständigkeit der Zitate variiert von Kommentar zu Kommentar. So hat Dpan Lo tsä ba (I) vergleichsweise wenig aus dem Sanskrittext zitiert und nur ein paar Strophen vollständig im Originallaut gegeben, während Bstan 'dzin chos kyi ñi ma (K) ähnlich wie vor ihm Bod mkhas pa Mi pham (M) und anders als Gelehrte wie Snar than Dge 'dun dpal (J) und Rin spuns pa Nag dban (L) in seinem ausführlichen Kommentar beinahe die Hälfte des 3. Kapitels vollständig zitiert hat. Diese Zitate verleihen den tibetischen Kommentaren den Wert von zusätzlichen, teilweise recht alten, wenn auch unvollständigen und oft fehlerhaften Textzeugen des Kāvyādarśa. I J K L M
3.4 363b3-4/2263-4 4964-5 3b3/4083
3.5 49711-12 365-6/4085-6
3.6 49726-4981 4a2/4092
3.7 49818-19 4a4/4094
3.8 366a5-366b1/2315-2321 4995-6 4a6-4b1/4096-4101
3.9 49920-21 4b3/4103
3.10 5008-10 4b5/4105
3.11 5013-4 5a1-2/4111-2
Page 834
816
I J K L M
3.12 50120-22 5a3-4/4113-4
3.13 5039-10 5b1/4121
3.14 5042-4 5b3-4/4123-4
3.15 50416-17 565-6/4125-6
3.16 5055-6 6a1-2/4131-2
3.17 5062-3 6a4/4134
3.18 373b1/2461 50616-17 6a6-6b1/4136-4141
3.20 374b3/2483 50723-24 6b5/4145
3.21 50812-13 7a1/4151
3.22 5097-8 7a3-4/4153-4
3.23 5103-4 7a6/415 KONKORDANZEN
3.24 51022-23 7b2/4162
3.25 51115-16 764-5/4164-5
3.26 5125-6 8a1/4171
3.27 51217-18 8a3/4173
3.28 5136-8 8a5/4175
3.29 5144-5 8b1/4181
3.30 51420-22 8b4/4184
3.31 51516-17 8b6/4186
3.32 5164-5 9a2-3/4192-3
3.34 5177-8 9b1-2/4201-2
3.35 5184-5 9b4/4204
3.36 51826-5191 9b6/4206
3.39 52025-26 10b1/4221
3.40 52125-5221 10b3/4223
3.41 52224-26 10b6-11a1/4226-4231
Page 835
I J K L M
3.42 52325-5241 11a3-4/4233-4 KONKORDANZ ZU DEN SANSKRIT-STROPHEN IN FUNF TIBETISCHEN KOMMENTAREN 817
3.43 52414-16 11a6/4236
3.44 392a1-3/2831-3 5257-9 11b3-4/4243-4
3.45 52623-25 12a1-2/4251-2
3.46 5285-7 12a4-5/4254-5
3.47 52825-5291 12b1-2/4261-2
3.48 53012-14 12b4-5/4264-5
3.49 5318-10 13a2-3/4272-3
3.50 398a5-398b2/2955-2962 5322-4 13a5-6/4275-6
3.52 5346-7 13b5-6/4285-6
3.54 87a5-6,6/4535-6,6 (a [=c], b [= d]) 401a1,2/3011,2 (a [=c], b [=d]) 53518-19 166b4/299.44 (a [=c], b [=d]) 14a4-5/4294-5
3.55 87a7-8,8/4537-8,8 (a [=b], c [= d]) 401b4,4-5/3024,4-5 (a [= b], c [= d]) 53615-16 167a2/300.12 (a [=b], c [=d]) 14a6-14b1/4291-4301
3.56 87b2,2-3/4542,2-3 (a [= d], b [=c]) 402b1,2/3041,2 (a [= d], b [= c]) 5372-3 167b1/300.21 (a [= d], b [= c]) 14b3/4303
3.57 87b6/4546 (a [=b]) 403b1/3061 (a [= b]) 53718-20 167b5/300.25 (a [=b]) 15a2/4312
3.58 88a1-2/4551-2 (a [=c]) 404b1/3081 (a [= c]) 53820-22 168a5/300.35 (a [=c]) 15a5/4315
3.59 88a5/4555 (a [=d) 405a3/3093 (a [=d]) 5402-4 168b3/300.43 (a [=d]) 15b2/4322
3.60 88a7/4557 (b [= c]) 406a2/3112 (b [=c]) 5415-7 169a2/301.12 (b [=c]) 15b4-5/4324-5
3.61 88b3/4563 (b [= d]) 407a2/3132 (b [=d]) 54121-23 169a6/301.16 (b [=d]) 16a2/4332
3.62 88b5/4565 (c [= d]) 407b5/3145 (c [= d]) 54214-16 169b4/301.24 (c [= d]) 16a5/4335
3.63 89a1/4571 (a [=b, c]) 408b2/3162 (a [=b, c]) 5436-8 170a3/301.33 (a [=b, c]) 16b1-2/4341-2
3.64 89a3/4573 (a [=b, d]) 409b3/3183 (a [=b, d]) 5441-3 170b1/301.41 [= b, d]) 16b4/4344
3.65 89a7/4577 (b [=c, d]) 410b2/3202 (b [= c, d]) 54417-18 170b6/301.46 (b [= c, d]) 16b6-17a1/4346-4351
3.66 89b3/4583 (a [=b, c, d]) 411a5/3215 (a [=b, c, d]) 54510-11 171a5/302.15 (a [=b, c, d]) 17a3-4/4353-4
3.68 89b6/4586 412a2/3232 54724-26 171b5/302.25 17b2/4362
3.69 = 3.68 = 3.68 =3.68 =3.68 =3.68
3.71 vgl. 90a6/4596 414a3-4/3273-4 54917-18 172b2/302.42 (a [= b, c, d]) 18a1-2/4371-2
Page 836
I J 818
K L M
3.72 414b5-415a1/3285-3291 55012-14
3.74 91a2-3,3/4612-3,3 (a, c) 18a3-4/4373-4
417b1,2, 3/3341, 2, 3 55118-19 173b2-3/303.22-3
3.75 91a6/4616 (a, b) 18b3/4383
418a4, 5/3354, 5 55215-16 173b6/303.26
91b1-2/4621-2 18b5/4385
3.76 418b1-2/3361-2 5533-4 174a4/303.34 19a1-2/4391-2
3.77 vgl. 91b2/4622 vgl. 418b2,2-3/3362, 2-3 55326-5541 174b2/303.42
3.79 420b2-3/3402-3 55518-1 175a3/304.13
3.81 19b2-3/4402-3
423a2-5/3452-5 5587-10 176a4/304.34 20a2-3/441a2-3
3.82 424a3-5/3473-5 5587-10 176b3/304.43 20a4-5/441a4-5
3.84 426a5-426b1/3515-3521 56121-22 177b4/305.24
3.85 20b4/4424
427a3-4/3533-4 56310-12 178a5/305.35
3.86 21a1-2/4431-2
428a2/3552 5646-7 178b4/305.44 21a4/4434 KONKORDANZEN
3.87 =3.82 56424-25 178b6/305.46
3.88 =3.82
429a2-3/3572-3 5656-8 179a4-5/306.14-5 21b3/4443
3.89 429b5-430a1/3585-359 56524-25 179b2/306.22
3.90 21b6/4446
430b2-3/3602-3 56611-12 17965-6/306.25-6
3.91 22a2-3/4452-3
431a4-5/3614-5 56626-5671 180a4-5/306.34-5
3.92 22a5/4455
432a3-4/3633-4 5681-2 180b3/306.43
3.93 22b1-2/4461-2
433a2-3/3652-3 5692-3 180b6/306.46
3.94 22b4/4464
433b5/3665 56917-18 181a3-4/307.13-4
3.95 22b6/4466
434b1-2/3681-2 5704-5 181b1/307.21 23a2-3/4472-3
3.108 5772-3
3.110 57921-22
3.111 58017-18
3.113 58223-24
3.142 6038-9
3.149 60718-19 (3.149ab)
Page 837
I J K L M
3.153 477a5-477b1, 479a2-3/4555-4561, 4592-3 6116-7, 6128-9 196b5/314.45, 197a5-6/315.15-6 33b2-3, 6/4682-3, 6 KONKORDANZ ZU DEN SANSKRIT-STROPHEN IN FÜNF TIBETISCHEN KOMMENTAREN
3.155 61419 (3.155cd)
3.157 61610,16
3.158 61624, 6178
3.160 61811-13
3.161 6195-6
3.175 6294-5 819
Page 838
9.5 Konkordanz zur nepalesischen Handschrift der Ratnaśriīka und zur Dbu-med-Handschrift der Dpan Țīkā Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I)
Rị. ad KĀ 3.1 nicht erhalten, Fol. 38 fehlt Fol. 92b S. 202 Dị. ad KĀ.T 3.1 Fol. 76b8-77a3 / S. 4328-4333
Rt. ad KĀ 3.2 nicht erhalten, Fol. 38 fehlt Fol. 92b S. 202-203 Dt. ad KA.T 3.2 Fol. 77a3-7 / S. 4333-7
Rt. ad KĀ 3.3 unvollständig, Fol. *38b2-39a5 Fol. 92b-93a S. 203 Dị. ad KA.T 3.3 Fol. 77a7-77b2 / S. 4337-4342
Rt. ad KĀ 3.4 Fol. 39a5-8 Fol. 93a S. 203 Dị. ad KĀ.T 3.4 Fol. 77b2-8 / S. 4342-8
Rt. ad KĀ 3.5 Fol. 39a8-9 Fol. 93a S. 203 Dt. ad KĀ.T 3.5 Fol. 77b8-78a1 / S. 4348-4351
Rt. ad KA 3.6 Fol. 39a9-11 Fol. 93a S. 204 Dt. ad KĀ.T 3.6 Fol. 78a1-3 / S. 4351-3
Rt. ad KĀ 3.7 Fol. 39a11-39b3 Fol. 93a-93b S. 204 Dt. ad KĀ.T 3.7 Fol. 78a3-5 / S. 4353-5
Rt. ad KĀ 3.8 Fol. 39b3-4 Fol. 93b S. 204 Dt. ad KĀ.T 3.8 Fol. 78a5-7 / S. 4355-7
Rt. ad KĀ 3.9 Fol. 3964-6 Fol. 93b S. 204-205 Dt. ad KA.T 3.9 Fol. 78a7-78b1 / S. 4357-4361
Rt. ad KĀ 3.10 Fol. 39b6-8 Fol. 93b S. 205 Dt. ad KA.T 3.10 Fol. 78b1-3 / S. 4361-3
Rt. ad KĀ 3.11 Fol. 39b8-10 Fol. 93b S. 205 Dt. ad KA.T 3.11 Fol. 78b3-5 / S. 4363-5
Rt. ad KĀ 3.12 Fol. 39b10-40a3 Fol. 93b-94a S. 205 Dt. ad KĀ.T 3.12 Fol. 78b5-8 / S. 4365-8
Rt. ad KĀ 3.13 Fol. 40a3-5 Fol. 94a S. 205-206 Dt. ad KA.T 3.13 Fol. 78b8-79a2 / S. 4368-4372
Rt. ad KA 3.14 Fol. 40a5-8 Fol. 94a S. 206 Dt. ad KA.T 3.14 Fol. 79a2-5 / S. 4372-5
Rt. ad KĀ 3.15 Fol. 40a8-10 Fol. 94a S. 206 Dt. ad KĀ.T 3.15 Fol. 79a5-7 / S. 4375-7
Rt. ad KĀ 3.16 Fol. 40a10-40b3 Fol. 94a S. 206 Dt. ad KA.T 3.16 Fol. 79a7-79b3 / S. 4377-4383
Rt. ad KĀ 3.17 Fol. 40b3-7 Fol. 94a-94b S. 207 Dt. ad KA.T 3.17 Fol. 79b3-6 / S. 4383-6
Rt. ad KĀ 3.18 Fol. 40b7-9 Fol. 94b S. 207 Dt. ad KĀ.T 3.18 Fol. 79b6-80a1 / S. 4386-4391
Rt. ad KĀ 3.19 Fol. 40b9-41a2 Fol. 94b S. 207 Dt. ad KA.T 3.19 Fol. 80a1-4 / S. 4391-4
Rt. ad KA 3.20 Fol. 41a2-4 Fol. 94b S. 207-208 Dt. ad KĀ.T 3.20 Fol. 80a4-6 / S. 4394-6
Rt. ad KĀ 3.21 Fol. 41a4-7 Fol. 94b S. 208 Dt. ad KA.T 3.21 Fol. 80a6-8 / S. 4396-8
Rt. ad KĀ 3.22 Fol. 41a7-9 Fol. 94b-95a S. 208 Dt. ad KA.T 3.22 Fol. 80a8-80b2 / S. 4398-4402
Page 839
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KA) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I) KONKORDANZ ZU DEN HANDSCHRIFTEN DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND DER DPAN ȚĪKĀ 821
Rt. ad KA 3.23 Fol. 41a9-41b2 Fol. 95a S. 208 Dt. ad KA.T 3.23 Fol. 80b2-4 / S. 4402-4
Rt. ad KĀ 3.24 Fol. 41b2-4 Fol. 95a S. 208-209 Dt. ad KĀ.T 3.24 Fol. 80b4-6 / S. 4404-6
Rt. ad KĀ 3.25 Fol. 41b4-6 Fol. 95a S. 209 Dt. ad KĀ.T 3.25 Fol. 80b6-81a1 / S. 4406-4411
Rt. ad KĀ 3.26 Fol. 41b6-8 Fol. 95a S. 209 Dt. ad KĀ.T 3.26 Fol. 81a1-3 /S. 4411-3
Rt. ad KĀ 3.27 Fol. 41b8-11 Fol. 95a-95b S. 209 Dt. ad KĀ.T 3.27 Fol. 81a3-6 / S. 4413-6
Rt. ad KĀ 3.28 Fol. 41b11-42a3 Fol. 95b S. 209-210 Dt. ad KĀ.T 3.28 Fol. 81a6-8 / S. 4416-8
Rt. ad KA 3.29 Fol. 42a3-7 Fol. 95b S. 210 Dt. ad KA.T 3.29 Fol. 81a8-81b3 /S. 4418-4423
Rt. ad KĀ 3.30 Fol. 42a7-10 Fol. 95b S. 210 Dt. ad KA.T 3.30 Fol. 81b3-6 / S. 4423-6
Rt. ad KĀ 3.31 Fol. 42a10-42b2 Fol. 95b S. 210-211 Dt. ad KĀ.T 3.31 Fol. 81b6-8 / S. 4426-8
Rt. ad KĀ 3.32 Fol. 42b2-5 Fol. 95b-96a S. 211 Dt. ad KA.T 3.32 Fol. 81b8-82a2 / S. 4428-4432
Rt. ad KA 3.33 Fol. 42b5-8 Fol. 96a S. 211 Dt. ad KĀ.T 3.33 Fol. 82a3-5 / S. 4433-5
Rt. ad KĀ 3.34 Fol. 42b8-43a6 Fol. 96a S. 211-212 Dt. ad KĀ.T 3.34 Fol. 82a5-82b1 / S. 4435-4441
Rị. ad KĀ 3.35 Fol. 43a6-10 Fol. 96a-96b S. 212 Dt. ad KĀ.T 3.35 Fol. 82b1-4 / S. 4441-4
Rt. ad KĀ 3.36 Fol. 43a11-43b5 Fol. 96b S. 212 Dị. ad KĀ.T 3.36 Fol. 82b4-7 / S. 4444-7
Rt. ad KĀ 3.37 Fol. 43b5-44a4 Fol. 96b-97a S. 213-214 Dt. ad KĀ.T 3.37 Fol. 82b7-83a2 / S. 4447-4452
Rt. ad KĀ 3.38 Fol. 44a4-8 Fol. 97a S. 214 Dt. ad KA.T 3.38 Fol. 83a2-5 / S. 4452-5
Rị. ad KĀ 3.39 Fol. 44a8-44b2 Fol. 97a-97b S. 214 Dt. ad KA.T 3.39 Fol. 83a5-83b4 / S. 4455-4464
Rt. ad KĀ 3.40 Fol. 44b2-7 Fol. 97b S. 214-215 Dt. ad KA.T 3.40 Fol. 83b4-8 / S. 4464-8
Rị. ad KĀ 3.41 Fol. 44b7-45a1 Fol. 97b S. 215 Dt. ad KĀ.T 3.41 Fol. 83b8-84a4 / S. 4468-4474
Rt. ad KĀ 3.42 Fol. 45a1-7 Fol. 97b-98a S. 215-216 Dt. ad KĀ.T 3.42 Fol. 84a4-7 / S. 4474-7
Rị. ad KĀ 3.43 Fol. 45a7-10 Fol. 98a S. 216 Dt. ad KA.T 3.43 Fol. 84a7-84b2 / S. 4477-4482
Rt. ad KĀ 3.44 Fol. 45a10-45b6 Fol. 98a-98b S. 216-217 Dt. ad KĀ.T 3.44 Fol. 84b2-8 / S. 4482-8
Rt. ad KĀ 3.45 Fol. 45b6-11 Fol. 98b S. 217 Dt. ad KĀ.T 3.45 Fol. 84b8-85a3 / S. 4488-4493
Rt. ad KA 3.46 Fol. 45b11-46a9 Fol. 98b-99a S. 218 Dt. ad KĀ.T 3.46 Fol. 85a3-8 / S. 4493-8
Page 840
822
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīka Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I)
Rt. ad KĀ 3.47 Fol. 46a9-46b2 Fol. 99a S. 218-219 Dị. ad KĀ.T 3.47 Fol. 85a8-85b4 / S. 4498-4504
Rt. ad KĀ 3.48 Fol. 46b2-10 Fol. 99a-99b S. 219 Dt. ad KĀ.T 3.48 Fol. 85b4-86a1 / S. 4504-4511
Rt. ad KĀ 3.49 Fol. 46b10-47a3 Fol. 99b S. 219-220 Dt. ad KĀ.T 3.49 Fol. 86a1-5 / S. 4511-5
Rt. ad KĀ 3.50 Fol. 47a3-47b4 unvollständig, Fol. 99b unvollständig, S. 220 Dt. ad KĀ.T 3.50 Fol. 86a5-86b2 / S. 4515-4522
Rt. ad KĀ 3.51 Fol. 47b4-6 fehlt fehlt Dt. ad KĀ.T 3.51 Fol. 86b2-4 / S. 4522-4
Rt. ad KĀ 3.52 Fol. 47b6-48a3 fehlt fehlt Dt. ad KĀ.T 3.52 Fol. 86b4-7 / S. 4524-7
Rt. ad KĀ 3.53 Fol. 48a3-6 fehlt fehlt Dt. ad KĀ.T 3.53 Fol. 86b8-87a3 / S. 4528-4533
Rt. ad KĀ 3.54 Fol. 48a6-11 fehlt fehlt Dt. ad KĀ.T 3.54 Fol. 87a3-6 / S. 4533-6
Rt. ad KĀ 3.55 Fol. 48a11-48b3 fehlt fehlt Dt. ad KA.T 3.55 Fol. 87a6-8 / S. 4536-8 KONKORDANZEN
Rt. ad KA 3.56 Fol. 48b3-7 unvollständig, Fol. 99b unvollstandig, S. 222 Dị. ad KĀ.T 3.56 Fol. 87a8-87b3 / S. 4538-4543
Rt. ad KA 3.57 Fol. 48b7-10 Fol. 99b-100a S. 222 Dt. ad KĀ.T 3.57 Fol. 87b3-6 / S. 4543-6
Rt. ad KĀ 3.58 Fol. 48b10-49a3 Fol. 100a S. 222-223 Dt. ad KĀ.T 3.58 Fol. 87b6-88a2 / S. 4546-4552
Rt. ad KĀ 3.59 Fol. 49a3-9 Fol. 100a-100b S. 223 Dị. ad KĀ.T 3.59 Fol. 88a2-5 / S. 4552-5
Rt. ad KA 3.60 Fol. 49a9-11 Fol. 100b S. 223-224 Dt. ad KA.T 3.60 Fol. 88a5-8 / S. 4555-8
Rị. ad KĀ 3.61 Fol. 49a11-49b4 Fol. 100b S. 224 Dt. ad KĀ.T 3.61 Fol. 88a8-88b3 / S. 4558-4563
Rt. ad KĀ 3.62 Fol. 49b4-8 Fol. 100b S. 224 Dt. ad KA.T 3.62 Fol. 88b3-6 / S. 4563-6
Rị. ad KĀ 3.63 Fol. 49b8-50a1 Fol. 100b-101a S. 225 Dt. ad KĀ.T 3.63 Fol. 88b6-89a1 / S. 4566-4571
Rt. ad KĀ 3.64 Fol. 50a1-5 Fol. 101a S. 225 Dt. ad KĀ.T 3.64 Fol. 89a1-3 / S. 4571-3
Rị. ad KĀ 3.65 Fol. 50a5-10 Fol. 101a-101b S. 226 Dị. ad KĀ.T 3.65 Fol. 89a3-7 / S. 4573-7
R. ad KA 3.66 Fol. 50a10 -* 50b5 Fol. 101b S. 226-227 Dt. ad KA.T 3.66 Fol. 89a7-89b3 / S. 4577-4583
Rt. ad KĀ 3.67 Fol. 50b5-8 Fol. 101b S. 227 Dt. ad KA.T 3.67 Fol. 89b3-5 / S. 4583-5
Rt. ad KĀ 3.68 Fol. 50b8-11 Fol. 101b-102a S. 227 Dt. ad KA.T 3.68 Fol. 89b5-90a1 / S. 4585-4591
Rt. ad KĀ 3.69 Fol. 50b11-51a3 Fol. 102a S. 227-228 Dị. ad KĀ.T 3.69 Fol. 90a1-4 / S. 4591-4
Rt. ad KĀ 3.70 Fol. 51a3-7 Fol. 102a-102b S. 228 Dt. ad KA.T 3.70 Fol. 90a4-6 / S. 4594-6
Page 841
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I) KONKORDANZ ZU DEN HANDSCHRIFTEN DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND DER DPAN ȚĪKĀ 823
Rt. ad KA 3.71 Fol. 51a7-12 Fol. 102b S. 228 Dị. ad KĀ.T 3.71 Fol. 90a6-90b1 / S. 4596-4601
Rt. ad KĀ 3.72 Fol. 51a12-51b4 Fol. 102b S. 228-229 Dt. ad KA.T 3.72 Fol. 90b1-6 / S. 4601-6
Rt. ad KĀ 3.73 Fol. 51b4-7 Fol. 102b-103a S. 229 Dt. ad KĀ.T 3.73 Fol. 90b6-8 / S. 4606-8
Rt. ad KĀ 3.74 Fol. 51b7-11 Fol. 103 S. 229-230 Dt. ad KĀ.T 3.74 Fol. 90b8-91a3 / S. 4608-4613
Rt. ad KĀ 3.75 Fol. 51b11-52a2 Fol. 103 S. 230 Dt. ad KĀ.T 3.75 Fol. 91a3-6 / S. 4613-6
Rt. ad KĀ 3.76 Fol. 52a2-7 Fol. 103 S. 230 Dt. ad KĀ.T 3.76 Fol. 91a6-91b2 / S. 4616-4622
Rt. ad KĀ 3.77 Fol. 52a7-52b1 Fol. 103 S. 230-231 Dt. ad KA.T 3.77 Fol. 91b2-4 / S. 4622-4
Rt. ad KĀ 3.78 Fol. 52b1-4 Fol. 103b'-104a1 S. 231 Dt. ad KĀ.T 3.78 Fol. 91b4-6 / S. 4624-6
Rt. ad KĀ 3.79 Fol. 52b4-8 Fol. 104a1-4 S. 231-232 Dt. ad KA.T 3.79 Fol. 91b6-8 / S. 4626-8
Rt. ad KĀ 3.80 Fol. 52b8-11 Fol. 104a4-7 S. 232 Dị. ad KA.T 3.80 Fol. 91b8-92a4 / S. 4628-4634
Rt. ad KĀ 3.81 unvollstandig, Fol. 52b11 -* 53a? Fol. 104a7-10 S. 232 Dt. ad KA.T 3.81 Fol. 92a4-7 / S. 4634-7
Rt. ad KĀ 3.82 nicht erhalten, Fol. 53 fehlt. Fol. 104a10-104b2 S. 233 Dt. ad KA.T 3.82 Fol. 92a7-92b2 / S. 4637-4642
Rt. ad KĀ 3.83 nicht erhalten, Fol. 53 fehlt. Fol. 104b S. 233 Dị. ad KĀ.T 3.83 Fol. 92b3-6 / S. 4643-6
Rt. ad KĀ 3.84 nicht erhalten, Fol. 53 fehlt. Fol. 104b-105a S. 234 Dị. ad KĀ.T 3.84 Fol. 92b6-93a3 / S. 4646-4653
Rt. ad KA 3.85 nicht erhalten, Fol. 53 fehlt. Fol. 105a S. 234-235 Dt. ad KĀ.T 3.85 Fol. 93a3-7 / S. 4653-7
Rt. ad KĀ 3.86 unvollständig, Fol. *53b2-54a1 Fol. 105a-105b S. 235 Dt. ad KA.T 3.86 Fol. 93a7-93b2 / S. 4657-4662
Rị. ad KĀ 3.87 Fol. 54a4-6 Fol. 105b S. 235 Dt. ad KĀ.T 3.87 Fol. 93b2-3 / S. 4662-3
Rt. ad KA 3.88 Fol. 54a6-10 Fol. 105b S. 235-236 Dt. ad KA.T 3.88 Fol. 93b3-6 / S. 4663-6
Rt. ad KĀ 3.89 Fol. 54a10-54b2 Fol. 105b S. 236 Dị. ad KA.T 3.89 Fol. 93b6-8 / S. 4666-8
Rt. ad KĀ 3.90 Fol. 54b2-7 Fol. 105b-106a S. 236 Dt. ad KA.T 3.90 Fol. 93b8-94a2 / S. 4668-4672
Rị. ad KĀ 3.91 Fol. 54b7-55a7 Fol. 106a-106b S. 237 Dt. ad KĀ.T 3.91 Fol. 94a2-6 / S. 4672-6
Rt. ad KĀ 3.92 Fol. 55a7-55b5 Fol. 106b-107a S. 237-238 Dt. ad KA.T 3.92 Fol. 94a6-94b2 / S. 4676-4682
Rt. ad KĀ 3.93 Fol. 55b5-10 Fol. 107a S. 238 Dị. ad KĀ.T 3.93 Fol. 94b2-4 / S. 4682-4
Rt. ad KĀ 3.94 Fol. 55b10-56a3 Fol. 107a S. 238-239 Dị. ad KĀ.T 3.94 Fol. 94b4-6 / S. 4684-6
Page 842
824
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I)
Rt. ad KĀ 3.95 Fol. 56a3-9 Fol. 107a-107b S. 239 Dị. ad KĀ.T 3.95 Fol. 94b6-95a2 / S. 4686-4692
Rt. ad KĀ 3.96 Fol. 56a9-56b2 Fol. 107b S. 239-240 Dt. ad KA.T 3.96 Fol. 95a3-5 / S. 4693-5
Rt. ad KĀ 3.97 Fol. 56b2-8 Fol. 107b-108a S. 240-241 Dt. ad KA.T 3.97 Fol. 95a5-95b1 / S. 4695-4701
Rt. ad KĀ 3.98 Fol. 56b8-12 Fol. 108a S. 241 Dt. ad KĀ.T 3.98 Fol. 95b1-4 / S. 4701-4
Rt. ad KĀ 3.99 Fol. 56b12-57a3 Fol. 108a S. 241 Dt. ad KĀ.T 3.99 Fol. 95b4-5 / S. 4704-5
Rt. ad KĀ 3.100 Fol. 57a3-5 Fol. 108a S. 241-242 Dt. ad KA.T 3.100 Fol. 95b6-8 / S. 4706-8
Rt. ad KĀ 3.101 Fol. 57a5-8 Fol. 108a-108b S. 242 Dt. ad KĀ.T 3.101 Fol. 95b8-96a2 / S. 4708-4712
Rt. ad KĀ 3.102 Fol. 57a8-57b1 Fol. 108b S. 242 Dt. ad KĀ.T 3.102 Fol. 96a2-5 / S. 4712-5
Rt. ad KĀ 3.103 Fol. 57b1-5 Fol. 108b S. 243 Dt. ad KĀ.T 3.103 Fol. 96a5-7 / S. 4715-7 KONKORDANZEN
Rt. ad KĀ 3.104 Fol. 57b5-8 Fol. 108b-109a S. 243 Dt. ad KĀ.T 3.104 Fol. 96a7-96b1 / S. 4717-4721
Rt. ad KĀ 3.105 Fol. 57b8-10 Fol. 109a S. 243 Dt. ad KĀ.T 3.105 Fol. 96b1-2 / S. 4721-2
Rt. ad KĀ 3.106 Fol. 57b10-11 Fol. 109a S. 244 Dị. ad KĀ.T 3.106 Fol. 96b3-4 / S. 4723-4
Rt. ad KĀ 3.107 Fol. 57b11-58a8 Fol. 109a-109b S. 244-245 Dt. ad KĀ.T 3.107 Fol. 96b4-97a1 / S. 4724-4731
Rt. ad KĀ 3.108 Fol. 58a8-58b2 Fol. 109b S. 245 Dt. ad KĀ.T 3.108 Fol. 97a1-7 / S. 4731-7
Rt. ad KA 3.109 Fol. 58b2-5 Fol. 109b S. 245 Dt. ad KĀ.T 3.109 Fol. 97a7-97b1 / S. 4737-4741
Rt. ad KĀ 3.110 Fol. 58b5-7 Fol. 109b S. 245 Dt. ad KĀ.T 3.110 Fol. 97b1-3 / S. 4741-3
Rị. ad KĀ 3.111 Fol. 58b7-10 Fol. 109b-110a S. 246 Dt. ad KA.T 3.111 Fol. 97b3-6 / S. 4743-6
Rt. ad KĀ 3.112 Fol. 58b10-59a2 Fol. 110a S. 246 Dt. ad KĀ.T 3.112 Fol. 97b6-8 / S. 4746-8
Rt. ad KĀ 3.113 Fol. 59a2-5 Fol. 110a S. 246 Dt. ad KA.T 3.113 Fol. 97b8-98a7 / S. 4748-4757
Rị. ad KĀ 3.114 Fol. 59a5-8 Fol. 110a S. 246-247 Dt. ad KA.T 3.114 Fol. 98a7-98b1 / S. 4757-4761
Rt. ad KĀ 3.115 Fol. 59a8-59b1 Fol. 110a-110b S. 247 Dt. ad KĀ.T 3.115 Fol. 98b1-4 / S. 4761-4
Rt. ad KĀ 3.116 Fol. 59b1-5 Fol. 110b S. 247 Dt. ad KĀ.T 3.116 Fol. 98b4-8 / S. 4764-8
Rt. ad KĀ 3.117 Fol. 59b5-9 Fol. 110b S. 247-248 Dị. ad KA.T 3.117 Fol. 98b8-99a3 / S. 4768-4773
Rt. ad KĀ 3.118 Fol. 59b9-60a1 Fol. 110b-111a S. 248 Dị. ad KAĀ.T 3.118 Fol. 99a3-5 / S. 4773-5
Page 843
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(R. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I) KONKORDANZ ZU DEN HANDSCHRIFTEN DER RATNAŚRĪȚĪKĀ UND DER DPAN ȚĪKĀ
Rt. ad KA 3.119 Fol. 60a1-4 Fol. 111a S. 248 Dị. ad KA.T 3.119 Fol. 99a5-8 / S. 4775-8
Rt. ad KĀ 3.120 Fol. 60a4-60b2 Fol. 111a-111b S. 248-249 Dị. ad KĀ.T 3.120 Fol. 99a8-99b3 / S. 4778-4783
Rt. ad KĀ 3.121 Fol. 60b2-5 Fol. 111b S. 249 Dt. ad KĀ.T 3.121 Fol. 99b3-5 / S. 4783-5
Rt. ad KĀ 3.122 Fol. 60b5-9 Fol. 111b S. 249-250 Dt. ad KĀ.T 3.122 Fol. 99b5-8 / S. 4785-8
Rt. ad KĀ 3.123 unvollständig, Fol. 60b9 -* 61a? Fol. 111b-112a S. 250 Dt. ad KĀ.T 3.123 Fol. 99b8-100a5 / S. 4788-4795
Rt. ad KĀ 3.124 nicht erhalten, Fol. 61-62 fehlen. Fol. 112a-112b S. 250-251 Dt. ad KĀ.T 3.124 Fol. 100a5-100b1 / S. 4795-4801
Rt. ad KĀ 3.125 nicht erhalten, Fol. 61-62 fehlen. Fol. 112b S. 251-252 Dt. ad KĀ.T 3.125 Fol. 100b1-6 / S. 4801-6
Rt. ad KĀ 3.126 nicht erhalten, Fol. 61-62 fehlen. Fol. 112b-113a S. 252 Dt. ad KĀ.T 3.126 Fol. 100b6-101a2 / S. 4806-4812
Rt. ad KĀ 3.127 unvollständig, Fol. *62b7-63b4 Fol. 113a-113b S. 252-254 Dt. ad KĀ.T 3.127 Fol. 101a2-7 / S. 4812-7
Rt. ad KĀ 3.128 Fol. 63b4-64a1 Fol. 114a S. 254-255 Dị. ad KA.T 3.128 Fol. 101a8-101b4 / S. 4818-4824
Rt. ad KĀ 3.129 Fol. 64a1-3 Fol. 114 S. 255 Dt. ad KA.T 3.129 Fol. 10164-6 / S. 4824-6
Rt. ad KĀ 3.130 Fol. 63b8-9, 64a3-6 Fol. 114 S. 255 Dị. ad KĀ.T 3.130 Fol. 101b7-102a1 / S. 4827-4831
Rt. ad KĀ 3.131 Fol. 64a6-9 Fol. 114 S. 256 Dị. ad KĀ.T 3.131 Fol. 102a1-3 / S. 4831-3
Rt. ad KĀ 3.132 Fol. 64a9-64b1 Fol. 114 S. 256 Dt. ad KĀ.T 3.132 Fol. 102a3-6 / S. 4833-6
Rt. ad KĀ 3.133 Fol. 64b1-4 Fol. 114 S. 256 Dt. ad KA.T 3.133 Fol. 102a6-8 / S. 4836-8
Rt. ad KĀ 3.134 Fol. 64b4-8 Fol. 114b-115a S. 257 Dt. ad KĀ.T 3.134 Fol. 102a8-102b3 / S. 4838-4843
Rt. ad KĀ 3.135 Fol. 64b8-65a3 Fol. 115a S. 257 Dt. ad KA.T 3.135 Fol. 102b3-6 / S. 4843-6
Rt. ad KĀ 3.136 Fol. 65a3-7 Fol. 115a S. 257-258 Dt. ad KA.T 3.136 Fol. 102b6-8 / S. 4846-8
Rt. ad KĀ 3.137 Fol. 65a7-65b1 Fol. 115a-115b S. 258 Dt. ad KA.T 3.137 Fol. 102b8-103a2 / S. 4848-4852
Rt. ad KĀ 3.138 Fol. 65b1-3 Fol. 115b S. 258-259 Dt. ad KĀ.T 3.138 Fol. 103a2-3 / S. 4852-3
Rị. ad KĀ 3.139 Fol. 65b4-8 Fol. 115b S. 259 Dt. ad KĀ.T 3.139 Fol. 103a3-5 / S. 4853-5
Rt. ad KĀ 3.140 Fol. 65b8-66a4 Fol. 115b-116a S. 259-260 Dt. ad KĀ.T 3.140 Fol. 103a5-103b1 / S. 4855-4861
Rt. ad KĀ 3.141 Fol. 66a4-6 Fol. 116a S. 260 Dt. ad KĀ.T 3.141 Fol. 103b1-2 / S. 4861-
Rt. ad KĀ 3.142 Fol. 66a6-11 Fol. 116a S. 260 Dị. ad KĀ.T 3.142 825
Fol. 103b2-5 / S. 4862-5
Page 844
826
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dț. ad KĀ.T) (I)
Rt. ad KA 3.143 Fol. 66a11-66b1 Fol. 116a-116b S. 260-261 Dt. ad KĀ.T 3.143 Fol. 103b5-6 / S. 4865-6
Rị. ad KĀ 3.144 Fol. 66b1-4 Fol. 116b S. 261 Dt. ad KA.T 3.144 Fol. 103b6-8 / S. 4866-8
Rt. ad KĀ 3.145 Fol. 66b4-6 Fol. 116b S. 261 Dt. ad KĀ.T 3.145 Fol. 103b8-104a3 / S. 4868-4873
Rt. ad KĀ 3.146 Fol. 66b6-10 Fol. 116b S. 261-262 Dt. ad KĀ.T 3.146 Fol. 104a3-4 / S. 4873-4
Rt. ad KĀ 3.147 Fol. 66b10-67a4 Fol. 116b-117a S. 262 Dt. ad KĀ.T 3.147 Fol. 104a4-6 / S. 4874-6
Rt. ad KĀ 3.148 Fol. 67a4-10 Fol. 117a S. 262 Dt. ad KA.T 3.148 Fol. 104a6-8 / S. 4876-8
Rt. ad KĀ 3.149 Fol. 67a10-67b6 Fol. 117a-117b S. 262-263 Dt. ad KĀ.T 3.149 Fol. 104b1-7 / S. 4881-7
Rt. ad KĀ 3.150 Fol. 67b6-11 Fol. 117b S. 263 Dt. ad KĀ.T 3.150 Fol. 104b7-8 / S. 4887-8
Rt. ad KĀ 3.151 Fol. 67b11-68a3 Fol. 117b-118a S. 263-264 Dt. ad KA.T 3.151 Fol. 104b8-105a3 / S. 4888-4893 KONKORDANZEN
Rt. ad KĀ 3.152 Fol. 68a3-6 Fol. 118a S. 264 Dt. ad KA.T 3.152 Fol. 105a3-7 / S. 4893-7
Rt. ad KA 3.153 Fol. 68a6-68b1 Fol. 118a S. 264-265 Dt. ad KA.T 3.153 Fol. 105a7-105b6 / S. 4897-4906
Rt. ad KĀ 3.154 Fol. 68b1-4 Fol. 118a-118b S. 265 Dt. ad KĀ.T 3.154 Fol. 105b7-106a2 / S. 4907-4912
Rị. ad KĀ 3.155 Fol. 68b4-8 Fol. 118b S. 265 Dị. ad KĀ.T 3.155 Fol. 106a2-5 / S. 4912-5
Rt. ad KĀ 3.156 unvollständig, Fol. 68b8 -* 69a? Fol. 118b S. 266 Dt. ad KA.T 3.156 Fol. 106a5-7 / S. 4915-7
Rt. ad KĀ 3.157 nicht erhalten, Fol. 69 fehlt. Fol. 119a S. 266 Dt. ad KĀ.T 3.157 Fol. 106a7-106b1 / S. 4917-492'
Rt. ad KĀ 3.158 nicht erhalten, Fol. 69 fehlt. Fol. 119a S. 266 Dt. ad KĀ.T 3.158 Fol. 106b1-3 / S. 4921-3
R. ad KĀ 3.159 unvollständig, Fol. 70a1-2 Fol. 119a S. 267 Dt. ad KA.T 3.159 Fol. 106b4-7 / S. 4924-7
Rt. ad KĀ 3.160 Fol. 70a2-5 Fol. 119a -* 119b S. 267 Dt. ad KA.T 3.160 Fol. 106b7-107a2 / S. 4927-4932
Rị. ad KĀ 3.161 Fol. 70a5-9 Fol .* 119b S. 267-268 Dị. ad KĀ.T 3.161 Fol. 107a2-4 / S. 4932-4
Rt. ad KA 3.162 Fol. 70a9-70b3 Fol. *119b S. 268-269 Dt. ad KA.T 3.162 Fol. 107a5-8 / S. 4935-8
Rị. ad KĀ 3.163 Fol. 70b3-5 Fol. *119b-120a S. 269 Dt. ad KA.T 3.163 Fol. 107a8-107b3 / S. 4938-4943
Rt. ad KĀ 3.164 Fol. 70b5-9 Fol. 120a S. 269 Dị. ad KĀ.T 3.164 Fol. 107b3-4 / S. 4943-4
Rt. ad KĀ 3.165 unvollstandig, Fol. 70b9 -* 71a1 Fol. 120a S. 269 Dị. ad KĀ.T 3.165 Fol. 107b4-7 / S. 4944-7
Rt. ad KĀ 3.166 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 120a S. 270 Dị. ad KA.T 3.166 Fol. 107b8-108a1 / S. 4948-4951
Page 845
Ratnaśrīțīkā Nepalesische Handschrift THAKURS und JHAS THAKURS und JHAS Dpan Țīkā Dbu-med-Handschrift
(Rt. ad KĀ) (Hs.) Handschrift (Hs.TH/JH) Ausgabe (Ed.) (Dt. ad KĀ.T) (I) KONKORDANZ ZU DEN HANDSCHRIFTEN DER RATNAŚRĪȚĪKA UND DER DPAN ȚIKĀ
Rt. ad KĀ 3.167 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 120a-120b S. 270 Dị. ad KA.T 3.167 Fol. 108a1-2 / S. 4951-2
Rị. ad KĀ 3.168 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 120b S. 270 Dt. ad KA.T 3.168 Fol. 108a2 / S. 4952
Rt. ad KĀ 3.169 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 120b S. 270-271 Dt. ad KĀ.T 3.169 Fol. 108a2-3 / S. 4952-3
Rt. ad KĀ 3.170 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 120b S. 271 Dt. ad KĀ.T 3.170 Fol. 108a3-7 / S. 4953-7
Rt. ad KĀ 3.171 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 120b-121a S. 271 Dt. ad KĀ.T 3.171 Fol. 108a7-108b2 / S. 4957-4962
Rt. ad KĀ 3.172 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 121a S. 271-272 Dt. ad KĀ.T 3.172 Fol. 108b2-5 / S. 4962-5
Rt. ad KĀ 3.173 nicht erhalten, Fol. 71 fehlt. Fol. 121a S. 272 Dt. ad KA.T 3.173 Fol. 108b5-7 / S. 4965-7
Rt. ad KĀ 3.174 unvollstandig, Fol. *71b'-72a2 Fol. 121a S. 272 Dt. ad KĀ.T 3.174 Fol. 108b7-109a1 / S. 4967-4971
Rt. ad KA 3.175 Fol. 72a2-4 Fol. 121a S. 272 Dt. ad KA.T 3.175 Fol. 109a1-3 / S. 4971-3
Rt. ad KA 3.176 Fol. 72a4-6 Fol. 121a-121b S. 273 Dt. ad KA.T 3.176 Fol. 109a3-5 / S. 4973-5
Rt. ad KA 3.177 Fol. 72a6-10 Fol. 121b S. 273 Dt. ad KA.T 3.177 Fol. 109a5-7 / S. 4975-7
Rt. ad KĀ 3.178 Fol. 72a10-72b2 Fol. 121b S. 273-274 Dt. ad KA.T 3.178 Fol. 109a7-109b2 / S. 4977-4982
Rị. ad KĀ 3.179 Fol. 72b2-4 Fol. 121b S. 273 Dt. ad KĀ.T 3.179 Fol. 109b2-4 / S. 4982-4
Rt. ad KĀ 3.180 Fol. 72b4-8 Fol. 121b-122a S. 274 Dt. ad KA.T 3.180 Fol. 109b4-7 / S. 4984-7
Rị. ad KĀ 3.181 Fol. 72b8-11 Fol. 122a S. 274 Dt. ad KĀ.T 3.181 Fol. 109b7-110a1 / S. 4987-499
Rt. ad KĀ 3.182 Fol. 72b11-73a3 Fol. 122a S. 275 Dt. ad KA.T 3.182 Fol. 110a1-3 / S. 4991-3
Rt. ad KĀ 3.183 Fol. 73a3-5 Fol. 122a S. 275 Dt. ad KĀ.T 3.183 Fol. 110a3-5 / S. 4993-5
Rt. ad KĀ 3.184 Fol. 73a5-8 Fol. 122a-122b S. 275 Dt. ad KA.T 3.184 Fol. 110a5-8 / S. 4995-8
Rị. ad KĀ 3.185 Fol. 73a8-73b1 Fol. 122b S. 275-276 Dị. ad KA.T 3.185 Fol. 110a8-110b4 / S. 4998-5004
Rt. ad KĀ 3.186 Fol. 73b1-3 Fol. 122b S. 276 Dt. ad KA.T 3.186 Fol. 110b4-6 / S. 5004-6
Rt. ad KĀ 3.187 Fol. 73b3-10 Fol. 122b-123a S. 276-277 Dị. ad KA.T 3.187 Fol. 110b6-111a2 / S. 5006-5012
Rt. (Ende) unvollständig, Fol. 73b10 -* 75a? Fol. 123a'-124a6 S. 277-282 Dt. (Ende) Fol. 111a2-111b2 / S. 5012-5022 827
Page 846
9.6 Konkordanz zu den in Bhojas Sarasvatīkanthābharaņa und in dessen Śrūgāraprakāśa sowie in Hemacandras Alamkāracūdāmaņi und in dessen Vivekā ad Kāvyānuśāsana zitierten Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarša In seinen beiden poetologischen Werken, dem Sarasvatīkanthābharaņa und dem Śrngāraprakāśa, hat Bhoja (11. Jh.) wesentliche Teile aus Daņdins Kāvyādarśa - in der Regel stillschweigend - zitiert.1 Da die Strophen ohne ausdrückliche Angabe ihres eigentlichen Verfassers in den beiden Werken Bhojas übernommen wurden, ist es sehr wahrscheinlich, daß der entlehnte Text dort mehr oder weniger unabhängig von den verschiedenen Handschriften des Kavyādarsa überliefert wurde. Die Schreiber und die Redaktoren haben sicherlich viel seltener Anlaß dazu gehabt, in der ursprünglichen Quelle der Strophen nachzusehen, um den Wortlaut der von ihnen identifizierten Strophen zu vergleichen, was zu absichtlichen Textänderungen hätte führen können. Im Fall von Bhojas Zitaten aus dem Kāvyādarśa hat man also mit einer getrennten Überlieferung von Dandins Text zu tun, die nicht außer Betracht gelassen werden darf. Im Śrngāraprakāśa finden sich mindestens 34 Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa. Zwei davon werden dort sogar zweimal zitiert. Es ergibt sich, daß über 18 Prozent oder beinahe ein Fünftel des 3. Kapitels von insgesamt 187 Strophen in diesem Werk Bhojas belegt ist. Im Sarasvatīkanthābharana finden sich fast doppelt so viele entlehnte Strophen aus dem 3. Kapitel. Es werden dort 65 Strophen zitiert, wobei 58 Strophen voll- ständig und sieben nur teilweise wiedergegeben sind. Drei Strophen treten zweimal an verschiedenen Stellen in dem Werk auf. Daraus ergibt sich, daß im Sarasvatīkanthā- bharana fast 35 Prozent oder über ein Drittel des 3. Kapitels zitiert ist. Ähnlich wie Bhoja stützt sich auch Hemacandra in seinem Alamkāracūdāmaņi und in der Vivekā ad Kāvyānušāsana unter anderem auf Daņdins Kāvyādarśa. Allerdings ist die Zahl der entlehnten Strophen hier wesentlich geringer. Aus dem 3. Kapitel sind 12 Strophen (immerhin 6,7 Prozent) übernommen worden. Die folgende Konkordanz gibt die Stellen im Sarasvatīkanthābharaņa (Ed. ŚARMĀ/PAŅŚĪKAR 1934) und im Śrngāraprakāśa (Ed. JOSYER 1963) sowie in der Alamkāracūdāmaņi und in der Vivekā ad Kāvyānuśāsana (Ed. PARIKH/ KULKARNI 1964) an, an denen Strophen aus dem 3. Kapitel des Kāvyādarśa zu lesen sind. Sarasvatīkaņțhābharaņa Śrngāraprakaśa Alamkāracūdāmaņi ad Kāvyānuśāsana Vivekā ad Kāvyānuśāsana
3.2 Sarasv. 2.611 (S. 198) 3.3 Sarasv. 2.62' (S. 198) 3.11 Sarasv. 2.100" (S. 201) 1 Über die Strophen, die aus dem 1. Kapitel des Kāvyādarśa entlehnt wurden, s. DIMITROV 2002, S. 352-353. 2 Nach der Zählung STERNBACHs finden sich im Sarasvatīkanthābharana insgesamt 143 Strophen aus Daņdins Kāvyādarśa (s. STERNBACH 1978, S. 43, Anm. 99). Da in STERNBACHs Katalog lediglich 39 entlehnte Strophen aus dem 3. Kapitel verzeichnet sind, während ich mindestens 58 vollständig zitierte Strophen gefunden habe, wird man die Zahl 143 nach oben korrigieren müssen.
Page 847
Sarasvatīkanțhābharaņa Śrngāraprakāśa Alamkāracūdāmaņi ad Kāvyānušāsana Vivekā ad Kāvyānušāsana
3.14 Sarasv. 2.991 (S. 200) KONKORDANZ ZU DEN ZITIERTEN STROPHEN AUS DEM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
3.18 Śrng. 10 (II, 38824)
3.20 Sarasv. 2.118" (S. 206) 3.26 Sarasv. 2.115" (S. 205) 462/5.4 (S. 302)
3.27 464/5.4 (S. 303)
3.28 465/5.4 (S. 303)
3.29 Śrng. 10 (II, 38822)
3.30 Sarasv. 2.116" (S. 205) 3.36 Sarasv. 2.105" (S. 202) 3.39 Sarasv. 2.106" (S. 202) 3.40 Sarasv. 2.123" (S. 208) 3.41 Sarasv. 2.110" (S. 204) 3.42 Sarasv. 2.107"I (S. 203) 3.43 Sarasv. 2.122" (S. 207) 3.45 Sarasv. 2.121" (S. 207) 3.49 Sarasv. 2.129" (S. 212) 3.52 Sarasv. 2.128" (S. 211) 3.53ab Sarasv. 2.66'ab (S. 218) 3.56 Sarasv. 2.148" (S. 219) 3.57 Sarasv. 2.140" (S. 217) 3.58 Sarasv. 2.143" (S. 218) 3.59 Sarasv. 2.144" (S. 218) 3.62 Sarasv. 2.142" (S. 217) 3.63 457/5.4 (S. 301)
3.70ab vgl. Sarasv. 2.67'ab (S. 219) 829
3.71 Sarasv. 2.151" (S. 221)
Page 848
830
Sarasvatīkanthābharaņa Śrngāraprakaśa Alamkāracūdāmaņi ad Kāvyānusasana Vivekā ad Kāvyānuśāsana
3.72 Sarasv. 2.137" (S. 216) 3.80 Sarasv. 2.110' (S. 280) 3.84 Sarasv. 2.281" (S. 272) Śrng. 10 (II, 38714-15)
3.85 Sarasv. 2.280" (S. 271) 481/5.5 (S. 308)
3.86 Sarasv. 2.279" (S. 271) 3.88 Sarasv. 2.270" (S. 269) 3.89 Sarasv. 2.273" (S. 270) Śrng. 10 (II, 38717) 485/5.5 (S. 310)
3.90 Sarasv. 2.274" (S. 270) 484/5.5 (S. 309)
3.91 Sarasv. 2.275" (S. 270) 469/5.5 (S. 309)
3.93 Sarasv. 2.260" (S. 266) 483/5.5 (S. 309)
3.97 Sarasv. 2.1341 (S. 299) Śrng. 10 (II, 3902) 480/5.5 (S. 323) KONKORDANZEN
3.108 Sarasv. 2.368" (S. 302) Śrng. 10 (II, 3872)
3.110 Sarasv. 1.29"I (S. 21) Śrng. 9 (II, 33619)
3.111 Sarasv. 1.128" (S. 90) Śrng. 9 (II, 3488)
3.120 Sarasv. 1.9" (S. 10) Śrng. 9 (II, 33418)
3.125ab Sarasv. 1.44'ab (S. 35) 3.128 Sarasv. 1.1361 (S. 127) Śrng. 9 (II, 35415)
3.128ab Sarasv. 1.47'ab (S. 36) 3.132 374/3.7 (S. 262)
3.133 Śrng. 9 (II, 35721)
3.134 Sarasv. 1.201" (S. 138) Śrng. 9 (II, 35722)
3.135 Śrng. 9 (II, 35424)
3.135ab Sarasv. 1.138'ab (S. 129) 3.136 Sarasv. 1.28"a (S. 20) Śrng. 9 (II, 3368)
3.137 Sarasv. 1.1151, Sarasv. 5.457"+ (S. 107, 708) Śrng. 11 (II, 4497)
3.138 Sarasv. 1.1561, 5.457"+ (S. 108, 707) Śrng. 9 (II, 3514), 11 (II, 4493)
Page 849
Sarasvatīkanthabharaņa Śrngāraprakāśa Alamkāracūdāmaņi ad Kāvyanusasana Vivekā ad Kāvyānuśāsana
3.140 Sarasv. 1.54" (S. 38) KONKORDANZ ZU DEN ZITIERTEN STROPHEN AUS DEM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
3.142 323/3.6 (S. 237)
3.146 Sarasv. 1.112' (S. 105) Śrng. 9 (II, 3515)
3.147 Sarasv. 1.1121+ (S. 105) Śrng. 9 (II, 3516)
3.151 Sarasv. 1.152"+ (S. 104) Śrng. 9 (II, 3511), 11 (II, 43127)
3.153a vgl. Sarasv. 1.39"cd (S. 27) 3.153cd Sarasv. 1.167"cd (S. 121) Śrng. 9 (II, 35113)
3.154 Sarasv. 1.167"+ (S. 121) 3.155cd vgl. Sarasv. 1.39"cd (S. 27) 3.159 Śrng. 9 (II, 35117)
3.162 Sarasv. 1.1531 (S. 136) Śrng. 9 (II, 3574)
3.163 Sarasv. 1.1541 (S. 136) Śrng. 9 (II, 3575)
3.164 Sarasv. 1.155' (S. 136) Śrng. 9 (II, 3576)
3.167 Sarasv. 1.67"I (S. 45) Śrng. 9 (II, 3402)
3.170cd Sarasv. 1.74"cd (S. 48) Śrng. 9 (II, 34016)
3.172 Sarasv. 1.68" (S. 45) Śrng. 9 (II, 3404)
3.178 Sarasv. 1.72" (S. 48) Śrng. 9 (II, 34012)
3.179 Sarasv. 1.1561 (S. 136) Śrng. 9 (II, 3577)
3.180 Sarasv. 1.196", 3.20" (S. 137, 321) Śrng. 9 (II, 3579)
3.181 Sarasv. 1.197" (S. 137) Śrng. 9 (II, 35711)
3.182 Sarasv. 1.204" (S. 139) Śrng. 9 (II, 3584)
3.183 Sarasv. 1.198" (S. 137) Śrng. 9 (II, 35713)
3.185 Sarasv. 1.202" (S. 138) Śrng. 9 (II, 35724) 831
Page 851
- INDIZES
Page 853
10.1 Versindex zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa
akatham na katham jitam 3.17b abalāvirahakleśa° 3.183c
akliștācārabhūșaņāh 3.177d akșarajñas tu naḥ sutaḥ 3.123d abhidhānam aninditam 3.130b amanuşyasya kasyāpi 3.121c
agā gām gāngakākāka° 3.91a amarastrīvidambinīḥ 3.109d
aghane gagane drsțir 3.88c amātrko 'yam mūdhaḥ syād 3.123c
anganāgaņdamaņdale 3.160b amāyateyate 'py abhūt 3.39c
anganām anganāśinī 3.12d amī garjanti jīmūtā 3.129c
ańgane dīyatām sakrt 3.88d ambhodharas taditvanto 3.136c
ajñātam nyangam īdrśam 3.161d ayānayāndhān vinayānayāyate 3.46b
atāpalabdhāgrimatānulomatā 3.49b ayānayās tāñ janayānayāśritān 3.46d
atāmyatas te samatā na vāmatā 3.49d ayām ayātavyavirāmayāmayā 3.48b
atyantabahavas teşām 3.3a araņyam kaiś cid ākrāntam 3.7a
atrodyāne mayā drstā 3.112a arthataḥ śabdato vāpi 3.135c
athagamavirodhasya 3.176c adabhrajaghanāḥ kșamāḥ 3.30d ardhābhyāsaḥ samudgaḥ syāt 3.53a alam ālohitekșaņe 3.108d
anangalańghanālagna° 3.90a alinīlālakalatam 3.89a
anańgāyāñjalim dadhe 3.79d alino nalinonmukhāḥ 3.13d
anāhitagnayo 'py ete 3.177a alimad dali matpriye 3.17d
aniścayakaram vacaḥ 3.143b avate bhavate bāhur 3.149a
anukampādyatiśayo 3.137a avasthā nālam ārodhum 3.12c
anudeśo na cet krtaḥ 3.144b aviśeșeņa pūrvoktam 3.135a
antādī pādayor dvayoḥ 3.51b aveji samyaty atulāstragaurave 3.47b
anyathā bhāsate yatra 3.101c aveta tulyam ripum asya bhairave 3.47d
anyaiḥ sadma divaukasām 3.7b avyapetam vikalpitam 3.19b
apakramabhidhānam tam 3.144c avyapetavyapetātmā 3.1a, 3.33c
apabhāșaņavad bhāti 3.151c aștavarņāhvaya nrpāḥ 3.114d
apāngāstro jayed ayam 3.79b asatām eva drśyante 3.175c
apārtham vyartham ekārtham 3.125a asamdhānam padeșu yat 3.159b
Page 854
836
asāv anupanīto 'pi 3.178a iti dūty aha narmaņā 3.143d
asti kā cit purī yasyām 3.114c iti deśavirodhinyā 3.166c
asti kā cid avasthā sā 3.133a iti doșā daśaivaite 3.126c
asthānaruditair ebhir 3.108c iti doșeșu pațhyate 3.131d
aham adya jarāturaḥ 3.129b iti pādādiyamakam 3.19a
ahāhānga khagānkāga° 3.91c iti laukika evāyam 3.173a iti vyapetayamaka° 3.33a
ātmānam ānatajagatprathamānamānam 3.44b ādimadhyāntagocaram 3.1d iti samkșipya darśitāḥ 3.186d ittham kalācatuḥșaștau 3.171a
ādimadhyāntamadhyānta° 3.2c ity ādipādayamaka° 3.37a
ādau rājety adhīrākși 3.116a ityādi śāstramāhātmya° 3.151a
ādyantāv āyatakleśau 3.147c idam asvasthacittānām 3.130a
ādhūtakesaro hastī 3.172a ananam nalinacchaya° 3.89c indupādāḥ śiśirāḥ 3.157a iștaś catuḥprabhrty eșa 3.83c
āmnāyānām āhāntyā vāg 3.84a INDIZES
āyām āyam anādi sā 3.76d ītīr gītīr bhītīḥ prītīḥ 3.84b
ārādvrttir asau mātā 3.140c īdrśam samśayāyaiva 3.141a
ārutair me hrtam manaḥ 3.31b āruhyākrīdasailasya 3.24a uktāntargatam apy etat 3.51c
ārdrāņśukapravālānām 3.180c ukter anyatra duşyati 3.128d
ārdrāņīty adhikākșaram 3.157d utkām unmanayanty ete 3.136a
ālī nālīkinīr api 3.34d utkramya doșagaņanām 3.179c
āvrttiḥ prātilomyena 3.73a udāramaņibhūșaņāḥ 3.30b
asu ratrișv iti prajnair 3.161c uditair anyapuştānām 3.31a
āspadam suraśākhinām 3.180d uditair api te dūti 3.31c
āhuḥ samāgatām nāma 3.98a uddeśānuguņo 'rthānām 3.144a
āhur ardhabhramam nāma 3.80a uddhrtā rājakād urvī 3.25a unneyaḥ samkarakramaḥ 3.124d
itaratra kaviḥ ko vā 3.130c iti kālavirodhasya 3.169a upodharāgāpy abalā madena sā 3.52a
iti dușkaramārgo 'pi 3.96a urasy upāstīrņapayodharadvayam 3.57c uru rurudhur guru dudhuvur 3.85c
Page 855
ekacchannāśritam vyajya 3.104c karpūrapādapāmarśa° 3.165a
ekadvitricatuşpāda° 3.2a kalaņ kam uktaņ tanumaddhyanāmikā 3.59a
ekavākye prabandhe vā 3.131a kalankamuktaņ tanumad dhy anāmikā 3.59d
ekas tvam apy aneko 'si 3.184c kalāḥ kāmārthasamśrayāḥ 3.162d
ekākāracatușpādam 3.70a kalāpinām cārutayo 'payanti 3.56d
etāḥ șodaśa nirdiștāḥ 3.106a kalāpinām cārutayopayanti 3.56a
edhete dve dve te 3.86c kalāpinyānu nrtyate 3.22b
evam eva vikalpyāni 3.37c kalikām atha nīpasya 3.23c
evam evetarāsām apy 3.124c °kali kāmini te manaḥ 3.23b VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
eșa doșah suninditaḥ 3.156d kalikotkalikottaram 3.11b kalingavanasaņbhūtā 3.165c
aindavād arcișaḥ kāmī 3.183a kavayo na prayuñjate 3.155b kaveḥ pramādād deśādi° 3.164c
kam na hanti ghanastani 3.89b kaśonānajanāsanā 3.76b
°kankāgakhagakākaka 3.91d kāpilair asadudbhūtiḥ 3.175a
katham tvadupalambhāśā° 3.12a kāmārtā gharmataptā vety 3.143a
katham āryasya yujyate 3.134b kāminām layavaișamyād 3.182c
kadā cit kavikauśalāt 3.179b kāmena bāņā niśitā vimuktā 3.158a
kadā nu daśanacchadam 3.134d kārtsnyenākhyātum īpsitāḥ 3.38b
kamalam kam alaņkurvad 3.17c kāryākāryāņy ayam avikalāny āgamenaiva paśyan 3.153c
kam aleḥ samakeśam te 3.29a kālaņ kālam anālakșya° 3.35a
kam alekhyam karoși tvam 3.29c kālam kālamahāghanam 3.35d
kamalerşyākaraņ mukham 3.29b °kālakālagatu kālakālakalikālakāla 3.50d
kamalevonmadișņușu 3.29d kālakālagalakālakālamukhakālakāla 3.50a
kareņa te raņeșv anta° 3.26a kālakālapanakālakālaghanakāla kāla 3.50b
°kareņa dvișatām hatāḥ 3.26b kālakālasi takā lakā lalanikālakāla° 3.50c
kareņavaḥ kșaradraktā 3.26c kālenaiva kațhoreņa 3.142c
karoti kalabhāșiņi 3.118d kālo rātrimdivartavaḥ 3.162b
karo 'titāmro rāmāņāņ 3.21a kāverītīrabhūmayaḥ 3.166b
karoti sahakārasya 3.11a kiņ kekākākukaḥ kāko 3.92c
karoti serşyam kānte vā 3.21c kiņcidādarśitakramaḥ 3.96b 837
Page 856
838
kubjām āsevamānasya 3.109a °candrakāntaḥ śikhāvalaḥ 3.24d
kurute kuruteneyam 3.14c candrakāntasthalīm imām 3.24b
kurute lalitādhūta° 3.150c candre sākșādbhavanty atra 3.111c
kena kaḥ saha sambhūya 3.122a caranty alam dainyarasena tena te 3.42d
kramalanghanam apy ahur 3.146c kramāt sahante sahasā hatārayo 3.72c carācarāņām bhūtānām 3.163a
krīdāgoșțhīvinodeșu 3.97a cetaḥ kasmāt prakupyasi 3.108b
kșitivijitisthitivihiti° 3.85a colāḥ kālāgaruśyāmāḥ 3.166a
khaņditā kaņțham āślișya 3.4c jayatā tvanmukhenāsmān 3.17a jaya viśvambharām imām 3.132b
khātayaḥ kani kāle te 3.111a jahi śatrukulam krtsnam 3.132a jātaputrā vitanvate 3.177b
gatāpi tāpāya mamāsa neyate 3.52d jitaprakrsțakeśākhyo 3.118a
gambhīrāḥ stanayitnavaḥ 3.136d jīyate tvādrśair nrpaiḥ 3.10b
°gāgogo 'gāngago 'gaguḥ 3.92b INDIZES
°gāhakāghakakākahā 3.91b tajjñair ākīrņamantraņe 3.97b
girā skhalantyā namreņa 3.115a tathāpi kațu karņānām 3.155a
guņavīthīm vigahate 3.179d tathā samdhivikārāntam 3.154c
guņā doșāś ca kāvyānām 3.186c tathā hi sā cakorākșī 3.174c
guņais tavārohi mrņālanirmalaiḥ 3.58b tathaiva šayitau rāgāt 3.119c
°gurupādahato janaḥ 3.120b tad apārtham iheșyate 3.128b
gurulaghvayathāsthitiḥ 3.156b gurusāro 'yam eraņdo 3.172c tadapetam yatibhraștam 3.152c tad aho vikramas tava 3.9d
gūdhārthām padasaņdhinā 3.98b tad işțam sarvatobhadram 3.80c
geyam rāgam avardhayat 3.182d tadudyānāni jajñire 3.180b
gomūtriketi tat prāhur 3.78c tad ekārthaņ matam yathā 3.135d
grastām kiņ nas tvadāśayā 3.142d tad visamdhīti nirdișțam 3.159c tanutām tanutām yataḥ 3.16d
cacāra kharamārutaḥ 3.181b tanumadhyāḥ kșaratsveda° 3.32c
caturam caturambhodhi° 3.6c tanum adhyāsate striyaḥ 3.32b
caturvarņavibhūșitā 3.114b tantrītādanavibhramam 3.21b
Page 857
tan mattonmattabālānām 3.128c durbodhārthā padāvalī 3.99d
tan mahāyamakāhvayam 3.70b duşkaram tadvido yathā 3.78d
tam eva kuru satrapam 3.4d duşkarābhimatā eva 3.38c
taruņā taruņān kliștan 3.13c duşțaprahelikāś cānyās 3.106c
tava priyā saccaritāpramatta yā 3.41a drstvā kām nu sprśed daśām 3.23d
tasya bhedās trayo matāḥ 3.53b devānām nandano devo 3.93a
tasya rājñaḥ prabhāveņa 3.180a deśakālakalāloka° 3.126a
tasyāḥ kalāparicchede 3.171c deśatyāga iti trișu 3.147b
tasyāpi drśyate 'bhyāsaḥ 3.70c deśo 'drivanarāșțrādiḥ 3.162a VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
tā dușțā yās tv alakșaņāḥ 3.107d daivo hi vidhir īdrśa 3.185d
tamika na ca kamena 3.75c dolatipreraņatrasta° 3.182a
tāyavo mama dhāriņaḥ 3.111d otāratārakam īkșitum 3.35b doșam ācakșate yathā 3.144d doşān aparisamkhyeyān 3.107a
tāratāramyarasitam 3.35c dvişāņ ca kurvanti kulam tarasvinaḥ 3.60d
tișțhantam api sotkampam 3.115c tīkșņaśrngas turangamaḥ 3.172b dhanavantam vrajanti kāḥ 3.117b
tuņdenāngāni ghațțayan 3.110d dhanyo yuveva ramate labhate ca kīrtim 3.187d
tulyadharmasprśā girā 3.102d dharādharākāradharā dharābhujām 3.72a
°tūdastajaladety adaḥ 3.155d dhīnītī gīḥprītī 3.86b
tenālīdhena kiņ phalam 3.127d dhunvan kadambarajasā 3.181c
teșu teșv ayathārudham 3.164a tair adhītāś caturdaśa 3.106d dhūlīsthalīr vyoma vidhāya rundhan 3.64b dheye dhecche deśe kşeme 3.84d dhriyate 'dya bhujena te 3.25b
dakşiņādrer upasaran 3.150a daņde cumbati padminyā 3.110a dhvajinī tasya rājñaḥ ke° 3.155c
·darśanālasacetasām 3.151b darśitā gatir īdrśī 3.169b nakșatragaņaśālini 3.88b na kșamā drașțum īdrśam 3.140d
darśyate sukaraḥ paraḥ 3.83d na ca te ko 'pi vidveșta 3.132c
darśyante tatra ke cana 3.3d, 3.38d dāne dānavanandinaḥ 3.93d na ca saubhāgyam ujjhati 3.151d natāngāsangasaņgata 3.90d
divam dudāva nādena 3.93c na doşam sūrayo yathā 3.146d 839
Page 858
840
na doșaḥ punarukte 'pi 3.137c nānābhangiśatākrșța° 3.117c
na doșas tatra tadyathā 3.141d nānālakșaņasamkaraḥ 3.105d
na pragrhyādihetukam 3.159d nānenā nanu nānūne° 3.95c
na prapañcabhayād bhedāḥ 3.38a °nāmānam ānama tam apratimānamānam 3.44d
nabhasy asmanmanasy api 3.160d, 3.161b nāmni nānārthakalpanā 3.102b
na bhāsurā yānti surān na te guņāh 3.40c nālīn ālīnabakulān 3.34c
na mandayāvarjitamānasātmayā 3.57b nāsanājananā śoka° 3.77c
naman dayāvarjitamānasātmayā 3.57a nāsikyamadhyā paritaś 3.114a
na may āgorasābhijñam 3.108a nāstīty āsām girām rasaḥ 3.149d
namas te viśvamūrtaye 3.184d nā stheyaḥsattvayāvarjyaḥ 3.54c
na me kā cana kāmitā 3.75b nāsthe yaḥ sa tvayā varjyaḥ 3.54a
na me phalam kiņ cana kāntimattayā 3.41d niḥsāraḥ khadiradrumaḥ 3.172d
na yato nayato 'ntam nas 3.9c nigrhya netre karșanti 3.13a
°nayanam śaśikānti te 3.89d nidāgho meghadurdinaḥ 3.167d
nayanānandajanane 3.88a nibhrtā nibhrtānyārthā 3.102c INDIZES
na yāti bhūtam gaņane bhavanmukhe 3.59c niyamo duşkareșv asau 3.83b
nayānayalocanayānayanayān 3.46a nirņayārthaņ prayuktāni 3.139a
na yān ayāsīr jinayānayā nayān 3.46c nirdișțarthāpi mudhaye 3.103d
na yojitātmānam anangatāpitām 3.52c nișangatvam ananga me 3.16b
na rājitā mānanayā sametya 3.55b nītir nyāyavirodhasya 3.176a
narā jitā mānanayāsam etya 3.55a na śiștesto hi dușyati 3.148d nīyate ca punas trptim 3.10c nunnamānam manaḥ strīņām 3.5c
na śraddadhe vācam alajja mithyā° 3.65a nūnam nunnāni nānena 3.95a
na saņskāram apekșate 3.178d nrttagītaprabhrtayaḥ 3.162c
na saņhitāņ vivakșāmīty 3.159a na strīņām stanamaņdalam 3.121b nrtyaty eșa lasaccāru° 3.24c °nainenānān ino ninīḥ 3.95d
na sprśaty āyudham jātu 3.121a naivam nirviśato nārīr 3.109c
na hīyate yater bhavān 3.39b nodano vedanindinaḥ 3.93b
nādino 'madanā dhīḥ svā 3.75a nodayāya na māninī 3.81b
nādhītā śaradāmuyā 3.77b nyāyākhyāsu nidarśyate 3.173d
nānanenānanāni naḥ 3.95b °nānātankā sadanganā 3.90b °nyāyāgamavirodhi ca 3.126b
Page 859
pañcānām pāņduputrāņām 3.185a pūrvācāryaiḥ prahelikāḥ 3.106b
patnī pañcālakanyakā 3.185b pūrvāparaparāhatam 3.131b
padacchedam yatim viduḥ 3.152b prthvī yamatulāśritā 3.69d
padatvaņ niścitam yathā 3.154b prthvīyam atulāśritā 3.68d
padaprayogo 'śișteșto 3.148c prajāsu rāgātmasu rāśitām gataḥ 3.40d
padam eveti varņyate 3.154d padātirathanāgāśva° 3.7c praņayo bhūt priye jane 3.4b pratijñahetudrstānta° 3.127a
padminī naktam unnidrā 3.167a pratilomam iti smrtam 3.73d
param parāyā balavā raņānām 3.64a pratyuteyam alamkrtiḥ 3.137d VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
param parāyā balavāraņānām 3.64c prabhāv ato nāma na vā savasya 3.63c
paradārābhilāșo me 3.134a prabhāvato 'nāma navāsavasya 3.63b
param āyatamānayā 3.54d prabhāvato nāmana vāsavasya 3.63a
paramāyatamānayā 3.54b °prabhedo 'py eşa darśitaḥ 3.33b
paramparāyā balavāraņānām 3.64d prameyo 'py aprameyo 'si 3.184a
paravyāmohane cāpi 3.97c prayuñjītaivamādikam 3.130d
parāgatatam ambaram 3.27d °prayogān mohakāriņī 3.99b
parāgatam iva kvāpi 3.27c °pravālānkuraśobhinaḥ 3.150d
parāgatarurājīva 3.27a pravrttir lokasamjñitā 3.163b
parușā lakșaņāstitva° 3.100c prasthānam darśayișyate 3.176d
pallave pallave cārdrā 3.112c prahelikāprakārāņām 3.96c
paśyaty akliştarasam iha śisțair ametyādi dușțam 3.153b paśyāmy anangajātanka° 3.142a bandhutyāgas tanutyāgo 3.147a
pāțalāpāțalāņśukā 3.18b bālapallavaśobhinā 3.13b
pātu vo bhagavān vișņuḥ 3.28a bālām tadalakatvișaḥ 3.136b
pādasyaivam pradarśitaḥ 3.67b bibharti bhūmer valayam bhujena te 3.61a
pādābhyāso 'py anekātmā 3.53c pādārdhaślokagocarā 3.73b bhayād ameyāmā mā vā 3.81c
pārthivaḥ ko 'pi gīyate 3.116b bhavadvidhānām asamahitānām 3.65c
pibāmi taralam tasyāḥ 3.134c °bhavadvidhānām asamāhitānām 3.65b
punar uddiśyate gatiḥ 3.96d bhavadvidhānām asamāhitānām 3.65d
pūrņasaptasvaraḥ so 'yam 3.170c bhavantam prāpya sāmpratam 3.6b 841
Page 860
842
bhavādrśā nātha na jānate nate 3.42a manobhava tavānīkam 3.81a
bhānti samdhyāghanā iva 3.26d bhinnamārgaḥ pravartate 3.170d manorathapriyāloka° 3.140a mandānilena caratā 3.160a
bhinnavrttam visamdhikam 3.125d manmano manmano 'py eșa 3.11c
bhujam gamo mā sma rato madam citam 3.61d manyamānā vayam punaḥ 3.107b
bhujangamo 'mā smarato mad añcitam 3.61b °mayāmayāmūm karuņāmayāmayā 3.48d
bhujā mahīm pātum ahīnavikramā 3.72b bhūmānam ānayata yaḥ sthitimān amāna° 3.44c mayāmayārtiņ niśayāmayāmayā° 3.48c
bhedā sambhedayonayaḥ 3.3b mayāmayālambyakalāmayāmayām 3.48a mayā samālingyata jīviteśvaraḥ 3.57d
bhogo rogo modo moho 3.84c °malayā malayānilaḥ 3.15d
bhramaņam yadi sarvataḥ 3.80d bhramanti daśanārcișā 3.113b mahārājann ajijñāsau 3.149c mahīm arņavaśakvarīm 3.149b mahīsurāņām vasurājitaiḥ stutāḥ 3.40b
majjanta iva mattās te 3.113c °mātravyutpāditaśrutiḥ 3.100d
matāņ dhunānāramatām akāmatām 3.49a māninī mā ninīșus te 3.16a INDIZES
matāv ayaty uttamatāvilomatām 3.49c mānena mānena sakhi 3.4a
mattakokilanisvana 3.11d mã mã mam ama mamama 3.92d
madanam madanandanaḥ 3.15b māyārāmā mārāyāmā 3.82d, 3.87d
madanabāņā nisitāḥ patanti 3.158c mārānāyāyānā rāmā 3.82b, 3.87b
madano madanodinā 3.5b mārutaś cūtapādapān 3.150b
madano madirākșīņām 3.79a madabhramaddrśaḥ kartum 3.30c mārutair api dakșiņaiḥ 3.31d mārgaḥ kalāvirodhasya 3.169c
madenasā manyurasena yojitā 3.52b mārgāḥ sukaradușkarāḥ 3.186b
madeno yadi tat kşīņam 3.79c mārgeņa doșaguņayor vaśavartinībhiḥ 3.187b
madhuram madhur ambhoja° 3.8a mukham valgu ravaņ kurvams 3.110c
madhur utphullaniculo 3.167c mudā ramaņam anvītam 3.30a
madhur eņadrśām mānam 3.20a mrgaprāyā matangajā 3.165d
madhureņa sugandhinā 3.20b madhyamaḥ kșaņikajvaraḥ 3.147d mrgeksaņāsv ity ayathāgurutvam 3.158b
°madhyādyādyantasarvataḥ 3.2d mrgekşaņāsv ity ayathālaghutvam 3.158d meghanādena haņsānāņ 3.5a
manāg uddiśyate yathā 3.169d meghālī nartitā vātaiḥ 3.22c
Page 861
yaḥ svarasthānavarņānām 3.83a °yāmayā maraņaņ niśā 3.36b
ya eva dīnāḥ śirasā natena te 3.42c yām udāraśatādhīnām 3.76c
yatnasaņbandhanirjñāna° 3.146a yudhi kuravaḥ svam arikulam 3.85d
yatra tad bhinnavrttam syād 3.156c yuvānam ākulīkartum 3.143c
yatra vyāmohakāraņam 3.101b ye neme deveśe 3.86d
yatra śabdena vañcanā 3.98d yogamālātmakam nāma 3.104a
yatha te vardhate ratiḥ 3.109b yadi kaś cid vivakşyate 3.137b °yonayaḥ pālayantu vaḥ 3.145d
yadi kim cit pravartate 3.164b ratotsavāmodaviśeșamattayā 3.41c VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
yadi jātu prayujyate 3.141b ramaņārakatā te 'stu 3.74c
yadi drsto nirasyate 3.122d ramaņī ramaņīyā me 3.18a
yadi bhūyo 'pi kīrtyate 3.135b rayoddhurā mānadhurāvalambinaḥ 3.72d
yady ekāntaram ardhayoḥ 3.78b raveņa bhaumo dhvajavartivīraver 3.47a
yamakam tac ca pādānām 3.1c raver ivograsya puro harer aver 3.47c
yamakam pratilomatvāt 3.73c °raśanorvīkaragrahe 3.6d
°yamakānāņ vikalpanāḥ 3.2b rasam viruddhe khalu sannatenate 3.42b
yamakānītarāņy api 3.37d °rasalolekşaņe sakhi 3.140b
yaśaś ca te dikşu rajaś ca sainikā 3.60a °rahitair ahitais tava 3.7d
yas tavābhūmisāhvayaḥ 3.118b rājanvatyaḥ prajā jātā 3.6a
yasmād asmabhir udbhavāḥ 3.175d rājā nāpi sanātanaḥ 3.116d
yasyām bhaved abhimatā 3.133c rājitair ājitaikșņyena 3.10a
yasyā kusumamañjarī 3.112d rājñām vināśapiśunaś 3.181a
yasyāḥ sā pārihārikī 3.104b rūpam āvirbhavișyati 3.171d
yasyām āśrayagopanam 3.104d re re rorūrurūroru° 3.92a
yasyām ubhayagopanam 3.105b °ropitair grathitā padaiḥ 3.100b
yā na mānayamārāvi° 3.76a yānāvārārāvānāyā 3.82c, 3.87c °lakşyalakşanapaddhatiḥ 3.148b
yāmatāśa kṛtāyāsā 3.74a °langhitām tām aninditām 3.142b
yāma yāmatrayādhīnā° 3.36a labdhvā bhojanakāle tu 3.122c
°yā mayā mathitaiva sā 3.36d līlāsmitena śucinā mrdunoditena 3.43a
yām ayām adhiyāsvārtyā° 3.36c luptam udbhedi gharmāmbho 3.160c, 3.161a 843
Page 862
844
lupte padānte śiștasya 3.154a vitanvate 'jopama damśitā yudhā 3.60b
°lokā veśyā na durdharā 3.117d vināyakena bhavatā 3.68a, 3.69a vināśitā vai bhavatāpanena 3.55d
vacāņsi doșa evāsau 3.139c vināśitā vaibhavatāpanena 3.55c
vañcitānyatra rūdhena 3.98c viprā vaiśvānarīm ișțim 3.177c
°vañcitārūpayoginī 3.124b °vadane vada netrayoḥ 3.8b vibhūșaņam dhāryam ihāmśumat tayā 3.41b
°vadhūjanamukhodgatam 3.182b vibhramam bhramarabhrāntya 3.8c ·virāmāya na mānayā 3.77d
vayam enomayā nata 3.81d viruddhārthatayā vyartham 3.131c
varāheņoddhrtā yāsau 3.25c viruddhārthāpi bhāratī 3.133d
varāher uparisthitā 3.25d virodhaḥ sakalo 'py eșa 3.179a
varjyāḥ kāvyeșu suribhiḥ 3.126d virodhaḥ sarvagarhitaḥ 3.173b
varņānām nyūnatādhikye 3.156a virodhaḥ sādhu nīyatām 3.171b
varņānām ekarūpatvam 3.78a °virodhīty etad ucyate 3.164d
vallarī pañcapallavā 3.112b virodho hetuvidyāsu 3.173c INDIZES
vaśyām urvīm vahati nrpa ity asti caivam prayogaḥ 3.153d viśadā viśadāmatta° 3.14a
vasudhā vasudhārayā 3.10d vişamam vişam anveti 3.15a
vākyārthaḥ sā prakalpitā 3.101d °vihatāv iha tādrśī 3.12b
vāgbhi krtābhisaraņo madirekșaņābhir 3.187c vihārayan nirviśa sampadaḥ purām 3.58d
vācaḥ prasthānam īdrśam 3.166d °vihvalo gaņayaty ayam 3.183d
vātair dhvastā bhațaiś camūḥ 3.27b vīraśrngārayor bhāvau 3.170a
vāraņo vā raņoddāmo 3.9a vrttopacitabāhunā 3.68b, 3.69b
vāruņīvāruņībhūta° 3.18c °vikalpasyedrśī gatiḥ 3.37b vrddhe mām nānukampase 3.115d vrndānilāpodhaghanāgamānām 3.56c
vikalpās tasya ke cana 3.19d vrndāni lāpodhaghanāgamānām 3.56b
vikalpo 'py asti tadyathā 3.33d vedān adhijage guro 3.178b
vicāraḥ karkaśaprāyas 3.127c vicchittir āsīt tvayi pișțapasya 3.63d vyajyate sa nidarśanaiḥ 3.53d
vijitānnabhavadveși° 3.120a vyapetasyāpi varņyante 3.19c
vidambayati kiņ nv idam 3.8a vyajrmbhitena jaghanena ca darśitena 3.43c vyāptam vyomābhinandati 3.120d
vitanv atejo 'pamadam śitāyudhā 3.60c vyālokitena laghunā guruņā gatena 3.43b
Page 863
vyāvrttir varņasamhateḥ 3.1b sakalo 'py asi nişkalaḥ 3.184b
vyutkrāntātivyavahita° 3.99a sakrd dvis triś ca yo 'bhyāsaḥ 3.67a
vyutpannabuddhir amunā vidhidarśitena 3.187a saņkīrņā nāma sā yasyā 3.105c
°vrataratayaḥ paragatayaḥ 3.85b saņkhyātā nāma samkhyānam 3.101a
°śabdaparyāyasādhitā 3.103b satīnām agraņīś cāsīd 3.185c
śabdaśeşam karişyati 3.20d satyam evāha sugataḥ 3.174a
śabdahīnam yatibhraștam 3.125c sa dānavakuladhvamsī 3.28c
śabdahīnam anālakșya° 3.148a sadānagha sadānanda 3.90c VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
śabdārthālaņkriyāś citrā 3.186a sadā navaghanadyutiḥ 3.28b
śambhunārāyaņāmbhoja° 3.145c sadānavaradantihā 3.28d
śayanīye parāvrtya 3.119a sa nātanaś ca naivāsau 3.116c
śayitau kāminau rușā 3.119b sa nirvrtiņ te kim apākaroti 3.62b
śarad āmattabarhiņī 3.168b samdaştayamakasthānam 3.51a
śirasā dīnayā drśā 3.115b samnāhito mānama rajase na 3.66d
śiśiram havyavāhanam 3.183b sann āhito mānam arājasena 3.66c
śiśiraḥ ślāghyacandanaḥ 3.168d sannā hitomānamarājasena 3.66b
śrņūktam ekam svam avetya bhūdharam 3.61c sannāhitomānamarājasena 3.66a
śravaņotpalatādanam 3.21d sabhațeyam na cej jitā 3.123b
śravaņodvejanam yathā 3.152d sabhāsu rājann asurāhatair mukhair 3.40a
śravyahamsagiro varșāḥ 3.168a sa bhāsurāņām abalā vibhūșitā 3.58c
śrīdīptī hrīkīrtī 3.86a sabhā surāņām abalā vibhūșitā 3.58a
śrīmān amān amaravartmasamānamānam 3.44a samam tatas tām arase kșaņena 3.62d
ślokadvayam tu yuktārtham 3.67c samantatas tāmarasekșaņe na 3.62c
ślokābhyāsaḥ smrto yathā 3.67d samānayā sa mānayā 3.71b
ślokārdhabhramaņam yadi 3.80b samānayāsamāna yā 3.71c
ślokeşu niyatasthānam 3.152a samānayāsamānayā 3.71a, 3.71d samānarūpā gauņārthā° 3.100a
samśayam janayanti cet 3.139b samānaśabdopanyasta° 3.103a
saņskārān avinaśvarān 3.174b sa mām adya prabhūtotkam 3.118c
sakalāpollasanayā 3.22a samudāyārthaśūnyam yat 3.128a 845
sakalāpo vimuñcati 3.22d samudraḥ pīyate so 'yam 3.129a
Page 864
846
sammūdhā nāma yā sakșān 3.103c sā syāt pramușitā yasyā 3.99c
sarvakāryeșu samnidhim 3.122b sā hanti tena galitam mama jīvitena 3.43d
sarvabhūtānukampina 3.132d sukarā dușkarāś caiva 3.3c
sasamśaya iti smrtaḥ 3.139d sukhāya te 'yate kşayam 3.39d
sasamśayam apakramam 3.125b ºsurabhir malayānilaḥ 3.165b
sasāra sarasīḥ sīrī 3.94c surāḥ surālaye svairam 3.113a
sasūruḥ sa surārasī 3.94d °surājitamukhendavaḥ 3.32d
sasmrtiḥ śrutir āgamaḥ 3.163d sahakārasya kisalayāny 3.157c surājitahriyo yūnām 3.32a sūriḥ surāsurāsāri° 3.94a
sahakārodgamenaiva 3.20c saișā sarvatra drśyatām 3.176b
sahayā sagajā senā 3.123a saha ratyā vigāhate 3.5d sopayogāḥ prahelikāḥ 3.97d °saurabhā saurabhāspadam 3.18d
saha saptacchadodgamān 3.181d sahendukalayāpodha° 3.15c saure sarasi samprati 3.113d
sā dināmayam āyāmā 3.77a stanadvayī ca tvadrte na hanty ataḥ 3.59b stutetākaraņāmara 3.74d INDIZES
sādhvīr evābhidhāsyāmas 3.107c strīņām samgītividhim ayam ādityavamśyo narendraḥ 3.153a
sā nāmāntaritāmiśra° 3.124a sthāna evopavarņyate 3.175b
sā nāmāntaritā yasyā 3.102a sthāyinau krodhavismayau 3.170b
sā parā yamakakriyā 3.70d sthitinirmāņasaņhāra° 3.145a
sā bhaved ubhayacchannā 3.105a sthitaivādyāpi me hrdi 3.174d
sābhișangasya cetasaḥ 3.133b sthirāyate yatendriyo 3.39a
sāmāyāmā mā yā māsā 3.82a, 3.87a sprśantīty ūnavarņatā 3.157b
sā yātā krśatā mayā 3.74b °sāraḥ sārāsisārasāḥ 3.94b sphātayaḥ sphītavalgavaḥ 3.111b sphuțaty ahni kumudvatī 3.167b
sārabhūtamurusāradharā tam 3.45b smarānalo mānavivardhito yaḥ 3.62a
sārayantam urasā ramayantī 3.45a smareņākāņdavairiņā 3.138b
sārasānukrtasārasakañciḥ 3.45c syād alamkāra evāsau 3.141c
sā rasāyanam asāram avaiti 3.45d svabhavaśuddha sphațiko 3.178c
°sārase sārase jale 3.14b svamitroddhāriņabhīta 3.68c, 3.69c
°sālam sālam na vīkșitum 3.34b svayam eva galanmāna° 3.23a
sālam sālambakalikā° 3.34a svātantryeņādya kīrtyate 3.51d
Page 865
svādhīnā damanodinā 3.75d svairam mukham acumbatām 3.119d ham̧saḥ karkaśakaņțake 3.110b haņsī mām antakāmișam 3.14d hanyate cārusarvāngī 3.138c hanyate mañjubhāșiņī 3.138d hanyate sā varārohā 3.138a hayo vā smara durdharaḥ 3.9b VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES KĀVYĀDARŚA
harer airāvataḥ priyaḥ 3.129d hasto 'yam na kilaphalaḥ 3.121d °hānir doșo na vety asau 3.127b hāriņī hāriņī śarma 3.16c himapahamitradharair 3.120c hrtadravyam naram tyaktvā 3.117a °hetavo jagatām ajāḥ 3.145b °hetuḥ ko 'pi krto yadi 3.146b hetuvidyātmako nyāyaḥ 3.163c hemanto nirmalādityaḥ 3.168c 847
Page 866
10.2 Versindex zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon ka damba yi rdul dan 'grogs 3.181b ka li kā 'phyan yal ga can 3.34a skyon gyi grans las rab 'das nas 3.179c
ka lińga yi nags skyes pa'i 3.165c skyon bcu de dag sñan dnags la 3.126c
kun tu tshogs pa źes par brjod 3.98b skyon du de ni bśad de dper 3.144d
kun tu bzań po źes par 'dod 3.80d skyon 'di śin tu smad pa'o 3.156d
kun nas ñams pa ñid du cis mi byed 3.62d skyon nam ma yin źes pa 'di 3.127b
kubdza bsten pa khyod kyi ni 3.109a skyon ni yons bgran bya min par 3.107b
kye kye sgra sgrog ru ru'i braṅ 3.92a dka' bas 'tsho ba'i bud med lan bu'i phren bas mgo nag sten 3.50d kha 'joms grogs min 'dzin pa yis 3.120c khu byug myos pa dag gi sgra 3.11c
rkan than śin rta glan po dan 3.7a khens ldan nal ba dag dan ni 3.71b
rkan gdub rgyas pa sgra sñan sgrog 3.111b khens pa sgra yi lhag mar byed 3.20d
rkan pa gñis kyi mtha' thog ni 3.51a khens pa mñam ldan tshul min dag 3.71c
rkań pa bzlas pa'ań du ma yi 3.53c khens pa 'di dan 'grogs ma byed 3.4b
rkan phyed tshigs bcad spyod yul can 3.73a rkaṅ bźi rnam pa gcig pa gaṅ 3.70a khens pa rab yans sñin stobs can 3.54b khens bral yid la 'jug par byed 3.5d
rked pa phra źin rul zags pas 3.32a khens rtsod ran ñid ñams 'gyur te 3.23b
skad cig dan mñam rgyas des padma'i mig 3.62b skabs de 'ga' źig yod pa na 3.133b khyad par med par snar brjod pa 3.135b khyab 'jug des khyod rtag tu sruns 3.28d
skal ldan ma 'di sñin rje'i ran bźin 'bral med mdzod 3.48d skal bzan ñid ni gton ma yin 3.151d khyab pa'i mkha' la mon par dga' 3.120d khyogs kyis rab bskul skrag pa yi 3.182a
skya bsen bu Iṅa dag gi ni 3.185a khyod kyi bgrod pa khyab bdag gzi byin gyis 3.55a
skye dgu rgyal po bzań ldan gyur 3.6d khyod kyi mgo skra bun ba 'dra 3.29a
skye gnas can gyis khyed rnams sruńs 3.145d khyod kyi gdo gis bdag las rgyal 3.17a
skye bo bud med khas brjod glu 3.182b khyod kyi dmag dpun khyab 'jug lta bu go bgos pa 3.60a
skyed mos tshal 'dir bdag gis mthon 3.112d khyod kyi yon tan pad rtsa dri ma med pas 'dzegs 3.58b
skyes mchog mchod thob go bgos mi mdzes min 3.66d khyod kyi yon tan rab gsal chags bdag skye dgu la 3.40c
skyes pa'i lus la 'dzeg par byed 3.32d khyod kyi lag pa mthar byed kyis 3.26b
skyes bu brtan gan span bya *de 3.54a khyod kyi lag pa dpal dan lhan cig lag 'gro yis 3.61b
Page 867
khyod kyi sa min min mthun gan 3.118a khyod kyis mchog tu 'bad pa yis 3.54c gan źig dnos su don bstan yan 3.103c
khyod kyis brjod pa'i sgra dan ni 3.31b gan źig dban gyur skye bo 'joms 3.76b
khyod kyis su źig rtsi mi byed 3.29d gan źig sbrul mchog sten gnas śiń 3.25a
khyod ñid thob nas da lta ni 3.6c gan źig dman pa rnams kyis khyod la mgos 'dud cin 3.42c
khyod lta mñam par ma bźag srid par ni 3.65a gan źig mtshan ñid sna tshogs 'dres 3.105c
khyod ni sdom brtson phyir mi ñams 3.39b gan yan gal te 'bad byas na 3.146b
khyod la dgra ni su yan med 3.132d gan la 'gal ba'i don can gyi 3.133c VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES SÑAN NAG ME LON
khyod la 'phel ba gñis gan 3.86c gan la don rtogs dka' ba yi 3.99c
khyod la dmigs pa'i re ba dan 3.12a gan la bdag son yid 'on brgya'i 3.76c
khyod las gźan pa su źig ma bcom de yi phyir 3.59b gan la bdag son srog gzir 'gro 3.36c
khro bas phyir bzlog ñal bar gyur 3.119b gan la 'bad byas phra mo ñid 3.74a
mkha' dan bdag gi yid la yan 3.160a, 3.161a gan la sbyor phren bdag ñid kyi 3.104a
mkhas pa rnams ni smra ste dper 3.146d gab tshig nan pa gźan dag kyan 3.106c gab tshig dag gi rnam pa yi 3.96c
mkhas pa lha dan lha min la 3.94a gab tshig dag ni ñer mkho ldan 3.97d
mkhas pas ñams par rig mi byed 3.161d gar dan glu sogs sgyu rtsal te 3.162d
'khyog *sgrog ganga'i chur 'jug sdig 3.91c 'khri śin bun ba ltar sno źiń 3.89b gal te kun tu 'khor ba na 3.80c
'khri śin yal 'dab Ina pa ni 3.112c gal te 'ga' źig brjod 'dod na 3.137b
'khrugs pa 'di yis rtsi bar byed 3.183d gal te 'ga' źig tu sbyar na 3.141b gal te rjes bstan ma byas na 3.144b gal te mthon na 'dor bar byed 3.122d
ga bur rkan la reg pa yi 3.165a gan gi yal 'dab yal 'dab la 3.112a gal te bdag kyan sdig zad na 3.79c gal te phyed kyi yi ge rnams 3.78a
gan du grans kyis kun rmons par 3.101a gan du nag don rnam pa gźan 3.101c gal te tshigs bcad phyed 'khor na 3.80a gal te slar yan rab bsgrags pa 3.135c
gan du gñis ka sbas gyur pa 3.105a grags pa dań ni rdul dag rgyas byed g.yul gyis ni 3.60c
gan du rten ni rab sbas te 3.104c grogs min rab tu 'joms byed pa 3.68b
gan du min la sna tshogs don 3.102a gan du yi ge chad lhag dan 3.156a grogs mo mdza' bo'i skye bo la 3.4a grogs mos padma can yan min 3.34d
gan du slu ba slu byed ñid 3.98d gron khyer 'ga' yod gań źig na 3.114c
gan phyir bdag cag mthar byas pa 3.9c glan po dag ni ral pa g.yo 3.172a 849
Page 868
850
glan po dag ni ri dags rigs 3.165d rgan mo rjes su mi brtse'am 3.115d
glan po'am gzuń dka' rta med kyis 3.9b glu dan bgegs 'jigs dga' ba yis 3.84b rgya che rin chen rgyan dan ldan 3.30a
dga' ba ji ltar 'phel bar 'gyur 3.109b rgyan na 'dug pa'i ma ma 'dis 3.140c
dga' ba ldan par bya bar bzod 3.30d rgyal chen khyod la dpun pa sruns 3.149b dga' ba'i dga' ston dga' ba'i khyad par gyis myos ma 3.41b rgyal po 'jig pa gsal byed pa 3.181a
dga' ma dan bcas bud med kyi 3.5c rgyal po de yi rgyal mtshan can 3.155c
dga' ma bdud kyi rgyar ma lhun 3.82b, 3.87b rgyal po de yi mthu yis ni 3.180a
dga' ma'i lag pa śin tu dmar 3.21a rgyal po 'dun sar sa yi lha rnams dag gi źal 3.40a
dga' med 'dod med rnams kyi bźed pa dag las rgyal 3.49d rgyal po ma yin khyab 'jug min 3.116d rgyal po'i tshogs las rab blans nas 3.25c
dgun stod ñi ma dri ma med 3.168c dgun ni tsandan bsnags par 'os 3.168d rgyal bar gyur te nor rgyun gyis 3.10c
dge ba'i yul du sems 'dod gzun 3.84d rgyal mtshan la gnas dpa' bo bya yi sgra yis bros 3.47b
dgra yi mdzes ñams rgyal po'i sde yis btud 3.66a rgyu skar tshogs rnams dag gi gnas 3.88b
dgra rigs mtha' dag 'joms pa dan 3.132a rgyud mans la bsnun rnam *'khrul dan 3.21b sgyu med gyur kyan khyod kyi bde 3.39c INDIZES
dgra rigs lus bral gzi med rgyags pa ñams par byed 3.60d sgyu rtsal dag dan 'gal ba'i lam 3.169c
bgran ba la ni min med ñe bar 'gro ma yin 3.59d sgyu rtsal yons su bcad pa la 3.171c
bgrod bzlog sgra med stobs ldan ma 3.82c bgrod bzlog sgra med dpal med ma 3.87c sgyus rtsen ma de 'chi slad du'o 3.82d sgra ñams bźin du snan mod kyi 3.151c
mgo bo dud cin mig dman pa 3.115b sgra ñams yin te mchog rnams dag 3.148c
mgon po khyod ltas 'dud pa'i ro ni mi mkhyen te 3.42a 'ga' źig dag ni bstan par bya 3.3d sgra don rgyan gyis bkra ba dan 3.186a
'ga' źig nags dań gźan dag ni 3.7c sgra dman gcod mtshams ñams pa dan 3.125c
'ga' źig yan ni bstan par bya 3.38d sgra yi rnam grańs bkod pa yis 3.103a
'gal ba mtha' dag 'di la yan 3.179a sgra yis mtho ris gan bar gyur 3.93d
'gal ba legs par rtogs par bya 3.171b sgra yis sprin bgrod dbyar skyes rma bya yi 3.56a sgrub byed bstan pa'i lam 'dis skyon dan yon tan dag 3.187a
'gal ba'i don can ñid kyis skyon 3.131c 'gal ba'i lugs dag bstan pa yin 3.169b brgyan pa'i bud med dag dan rnam par rtse źin spyod 3.58d
'gro stobs ldan pa byin legs can 3.94b bsgrubs pa dag ni mthun pa'i sgra 3.103b 'gro ba rgyas byed mchod ldan tshad med min can ni 3.44c na can ma 'on bdag gi can 3.92c
gro ba rnams kyi gnas pa dan 3.145a nag gcig gam ni rab sbyar la 3.131a
Page 869
nan pa rnams kyi dregs 'joms pa 3.5a nan pa tsher ma rtsub mo can 3.110b chags pa dag ni 'phel bar byed 3.182d chags pas de bźin ñid ñal te 3.119c
nan pa mtshan ñid med gan de 3.107a chan gi ro ldan gśol 'dzin de 3.94c
nan pa'i sgra ni dbyar mñan 'os 3.168a chan gis ma bcom nor gyis mdzes pas rab bstod pa'i 3.40b
nan mo 'di yi ca co yis 3.14c nes pa gan 'di bya dka' la 3.83b chan btun rdzin bur byin ba bźin 3.113d chan 'dra'i mig ldan zur mig gi 3.79a
nes pa ñid du chad par ma gyur to 3.63d nes pa'i don du rab sbyar ba'i 3.139a chan ma rnams ni chan khan du 3.113a chu skyes gdon ldan mig gñis kyi 3.8a VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES SÑAN NAG ME LON
mnon par chags ldan sems la ni 3.133a chu gter bźi yi ske rags can 3.6a
mnon par brjod la smad min te 3.130b chu 'dzin glog dan ldan pa ni 3.136c
mnon sum nid du gyur pa 'dir 3.111c rnul gyi chu rgyas sel bar byed 3.160d, 3.161b chu yi rgyan gyur bun ba can 3.17b
sna ma phyi ma gźan 'joms pa 3.131b chu lha mo bźin pā ța la 3.18b chun nu'i lta ba dan ni lci ba'i 'gro ba dan 3.43b
snon gyi slob dpon rnams kyis bstan 3.106b chun ba min pas mdza' bo ni 3.30c chun ma lna len bu mo ste 3.185b
ci ltar mi rgyal bdag dga' ma 3.17d che bar bkag cin lci bar 'dar bar byas 3.85d
ci byed kun tu mig dmar ma 3.108d mchog rnams dan 'grogs mi dban ni ma'i rigs 'dis lta byed ces sogs skyon 3.153b
cun zad bstan par bya ste dper 3.169d 'chi med bud med co 'dri ma 3.109c
ces pa 'di ni 'jig rten pa 3.173a 'chi med lam dan mnam pa'i tshad ldan rab 'dud pa'i 3.44b
ces sogs bstan bcos bdag ñid che 3.151a co 'dri byed pa ci yin smros 3.8d ji ltar tshig mtha' phyis pa la 3.154a
gcig gis bar chod gzugs gcig ñid 3.78b mjug sgro ldan ma gar dag byed 3.22d
gcig ñid yin yan gcig ñid min 3.184c 'jam par sgrogs ma bcom par gyur 3.138d
gcig gñis gsum bźi rkan pa yi 3.2a bcu bźi de dag rnams kyis brjod 3.106d 'jig par mi 'gyur de sñed slad 3.39d
bcud la źugs te bran gis dga' byed cin 3.45a 'jigs pa du mas reg par gyur 3.90d
bcom źin kye ma byas zos rnam par źig 3.55d 'jigs pas gzir źin rtsub mo yi 3.142b
Ici yan ji lta bźin mi gnas 3.156b 'jigs run g.yul la dgra ni lug dan mtshuns par rig 3.47d 'jigs las dpag med nad med ma'am 3.81c 'jug pa 'jig rten min can no 3.163b
cha ldan yin yan cha ldan min 3.184b 'jug pa dag ni bstan par bya 3.176d
cha yi ran bźin nad can 'bral ba'i nad kyis gzir 3.48c 'joms sdig ba ri ri char 'gro 3.92b 851
Page 870
852
rje bo skyes min sdig med min 3.95d lta la g.yel ba'i sems ldan pa 3.151b
rjes su brtse sogs khyad par las 3.137a stabs mi mñam pas 'dod ldan gyi 3.182c
ljon pa yal 'dab gos dmar dan 3.180c ston 'di yis ni gzir gyur cin 3.77a
ljon pas drans pa'i gźon nu rnams 3.13b ston ni rma bya myos pa ste 3.168b
brjod pa'i khons su 'dus mod kyan 3.51c brjod las gźan la de skyon no 3.128d stobs ldan sgyu gnas 'chi slad du'o 3.87d stobs ldan sgra *sgrog rab tu brgyud pa yis 3.64b
ñan pa dga' min skyed pa dper 3.152d brtags de min du 'dus pa ñid 3.102b
ñi ma bźin du drag po'i 'phrog byed 'di mdun du 3.47c brtan rgyas dban po rab bsdams pa 3.39a
ñi ma'i 'od kyis dmar gyur pa'i 3.18a brtan rgyas tshul dan tshul min brtag pa 'di yis ni 3.46a
ñid dan 'gal ba kun gyis smad 3.173b brtan pa khro dan ya mtshan no 3.170b
ñin par ku mud ldan pa gsal 3.167b brtul źugs la dga' mchog rtogs ku ru pas 3.85b
ñin mo'i nad kun ma thob min 3.77c brten pa gsal byas gcig bsgribs pa'o 3.104d
ñin mtshan dus drug la sogs dus 3.162b bstod pa thob khyod 'gro gyur cig 3.74d
gñis dan gsum yan bzlas pa bstan 3.67b tha dad lam du rab tu 'jug 3.170d INDIZES
gñis po ne bar gtad nas kun tu ma 'khyud do 3.57d than 'di la ni rab 'dzegs nas 3.24b
gñen gton ba dan lus gton dan 3.147a mñam med dpal ldan mtshuns med ma 3.71a than las rdul bsgrubs nam mkha' 'gog byed cin 3.64c thun mtshams dag gi sprin bźin snan 3.26d sñan sgrog dag gi sgrog byed bun tshogs sprin nag dus ltar nag 3.50b thun gsum dban gyur rin ba yi 3.36a
sñan dnags mkhan gyis span bar bya 3.126d the tshom skyed par byed na 'di 3.139c
sñan dnags mkhan rnams mi sbyor te 3.155b the tshom can dan rim pa ñams 3.125b
sñan dnags mkhan po bag med las 3.164a the tshom can źes rab tu bśad 3.139d
sñan dnags mkhan po su źig sbyor 3.130d thog ma bar mtha' bar dan mtha' 3.2c
sñan dnags dag gi yon tan skyon 3.186c thob cin zas kyi dus dag tu 3.122c
sñan par smra dan lus rked dud dan nu gñis mas 3.59a thos bcas gsuns pa lun ñid de 3.163d
sñin por gyur pa'i bcud man rab tu 'dzin 3.45b mtha' dag chu ni rnam par 'thor 3.22b
tog gis chu 'dzin bskul źes 'di'o 3.155d mtha' dag brjod par mi 'dod de 3.38b
gtan mi śes pa de yis ni 3.77b mtha' ni ga śed soń ba bźin 3.27c
rta dan bral ba khyod kyi dgra 3.7b mtha' ni bgrod bya min pas zad nad la brten pa 3.48b
rta yi rwa ni rno ba yin 3.172b mthu yis mthu ldan rin chen man 'dud byed 3.63b
rtag tu sdig med kun dga' mchog 3.90a
Page 871
da lta khyod kyi lag pas bzuń 3.25d de ni bdag gis thob mdza' bo 3.74b
da ni bar du chod pa de'i 3.19c de ni sdeb sbyor ñams pa ste 3.156c
da ni myos par gyur de rnams 3.113c de ni phyi nas gron bzan rnams kyi phun sum tshogs 3.58c
dag pa rnams kyi mchog tu gyur 3.185c de ni bya dka'i de ñid rig 3.78c
dan po tha ma ñon mons rin 3.147c de ni blo med bdag gis bcom 3.36d
dan po bar mtha' spyod yul can 3.1d de ni min du 'dus pa bsres 3.124a
dan po rā dza źes pa sgrogs 3.116b de ni mtshams sbyor bral źes bstan 3.159d
dam bca' gtan tshigs dpe ñams pa 3.127a de ni yońs su 'dres źes bya 3.105d VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES SÑAN NAG ME LOŃ
dam pa'i spyod la bag med khyod kyi dga' ma gan 3.41a de rnams dbye ba śin tu mań 3.3b
dal bu yis ni kha dag sbyar 3.119d de phyir khyod kyi rnam gnon mtshar 3.9d
dul ba 'joms pa'i 'dod pa yis 3.75c de phyir gsar pa'i btun ldan mchod sbyin ni 3.63c
dus kyi dus kyi mgrin nag no nag nag po ñid dag 'dzin 3.50a de bźin ñid du gźan gyi yań 3.124c dus kyis gzun min dus cha'i gtso bo chu 'dzin gyis mdzes su 3.50c de bźin mtshams sbyor rnam 'gyur mtha' 3.154c
dus ñid kyis ni bzuń ba mthon 3.142c dus 'dra blta bar su yis nus 3.35d de yi skyed tshal lha rnams kyi 3.180b de yi ran bźin gsal bar 'gyur 3.171d
de rjes mjug ma rab bslans pa'i 3.22c de yi lan bu'i 'od zer can 3.136b
de ñams gcod mtshams ñams pa ste 3.152c de yi so sgrib g.yo ba dag 3.134c
de ñid no tsha ldan par gyis 3.4d de yis din bdag mchog tu ni 3.118c
de lta na yan rna bar rtsub 3.155a de yis 'dir ni 'od ldan rgyan rnams gzun bar 'os 3.41c
de ltar rkan pa lan gcig dan 3.67a de la skyon med 'di lta ste 3.141d
de ltar rkan pa'i thog ma yi 3.19a de la bya dkar mnon 'dod ñid 3.38c
de ltar mdor bsdus rab tu bstan 3.186d de la bya sla bya dka' yan 3.3c
de ltar bar chod zun ldan gyi 3.33a de la'an bzlas pa mthon ste de 3.70c
de ltar bya dka'i lam la yan 3.96a de śes tshogs su gsan smra dan 3.97b
de dag kho na dman pa'i ro des mchog tu rgyu 3.42d des ni bcud len sñin po min par rig 3.45d
de der ji ltar grags pa bźin 3.164b de nas lun dan 'gal ba yi 3.176c do śal dan ldan 'phrog byed ma 3.16b don ñams don bral don gcig pa 3.125a
de ni cho ga ma byas kyan 3.178a don ñid dam ni sgra la yan 3.135a
de ni gñis ka bsgribs pa yin 3.105b de ni don gcig par 'dod dper 3.135d don bral źes par rab tu brjod 3.131d
de ni don ñams źes par 'dod 3.128b don gźan bsgribs pa bsgribs pa'o 3.102d dor ba'i tshad 'dis 'grogs par mdzod 3.71d 853
Page 872
854
drag po yi ni rlun dag rgyu 3.181d 'di gñis lha dban la med 3.86d dran ldan bdag las phan pa'i tshig gcig mñan par mdzod 3.61a 'di lta kho nar zun ldan gyi 3.37c
dri bral zla ba'i cha dag dan 3.15a 'di ltar sgyu rtsal drug cu bźir 3.171a
gdun med kyis thob mchog gi rjes su mthun pa ñid 3.49c 'di dag gab tshig bcu drug ste 3.106a
gdoń gi zla ba rab mdzes pa'i 3.32b 'di 'dra blta bar bzod ma yin 3.140d
gdon ni padmar phrag dog byed 3.29b 'di 'dra the tshom slad ñid du 3.141a
bdag gi dga' ma dga' bar bya 3.18d 'di 'dra lha yi sgrub byed do 3.185d
bdag gi sñin la da duń gnas 3.174d 'di ni rgya mtsho 'thun byed de 3.129a
bdag gi srog ni brtan ma yin 3.111d 'di ni rgyan ñid du 'gyur gyi 3.141c
bdag dga' mi byed 'dod pa ni 3.15c 'di ni rgyan du rigs pa yin 3.137d
bdag 'gro bde bas phra mor mdzod 3.16d 'di ni yi ge śes kyan blun 3.123d
bdag cag khyod la re ba med 3.142d 'di ni yul sogs 'gal źes brjod 3.164d
bdag cag sdig pa'i ran bźin no 3.81d bdag ñid de dag dpes gsal bya 3.53d 'di yis bdag cag rnams kyi bźin 3.95a 'di la dbye ba gsum du 'dod 3.53b
bdag ñid ma sbyar bdag gi sdig pas khro ba yi 3.52b 'di sems rnal du mi gnas pa'i 3.130a INDIZES
bdag sten mi 'dod khens pa can 3.16a 'du byed gźan la ltos pa med 3.178d
bdag ni mthar byed zas su byed 3.14d 'dug kyan 'dar ldan bdag la ni 3.115c
bdag ni de rin rga bas gzir 3.129b 'dod ldan dag ni mal stan la 3.119a
bdag ni 'di sñed gdun ba'i slad du ma bsdad do 3.52d 'dod ldan ma dag khyod kyi yid 3.23a
bdag ni nam źig 'thun 'gyur ram 3.134d 'dod pa skabs min 'khon pa yis 3.138a
bdag yid mchog tu sred ldan byed 3.11b 'dod pa ñid ni skyon ma yin 3.148d
bdag yid phrogs so pho ña ma 3.31d 'dod pa g.yul du dpa' ba yi 3.9a
bdag la mdzes ldan ñid kyis 'bras bu 'ga' yan med 3.41d 'dod pa la ni thal mo sbyor 3.79d
bdag srog dman med dan sbyor źin 3.95c 'dod pa'i nor la brten pa yi 3.162c
bde 'byun sred med chu skyes kyi 3.145c 'dod pa'i me gan khens pas rab bsgrubs pa 3.62a
bde gśegs 'dus byas 'jig par ni 3.174a 'dod pas mda' rnon ri dags mig can la 3.158a
mda' rnon lhuń źes yań ba ji bźin min 3.158d 'dod pas gzir ram tsha bas gduns 3.143a
mdons mtha' sgeg cin rab mdzes pa'i 3.24c 'dren pa dag dan bral gyur cin 3.69a
mdor bstan rjes su mthun par don 3.144a 'dren byed kun dga' skyed byed pa 3.88a
dab bdun las 'khruns skyod byed cin 3.181c 'dren byed padma'i gzugs brñan can 3.89c
'dab ldan padma gtam med las 3.17c 'dres pa'i rim pa śes par bya 3.124d
Page 873
rdul gyis nam mkha' khyab par gyur 3.27d ldan pa dag gi gnas su gyur 3.180d sna tshogs thabs brgyas 'jig rten 'gugs 3.117c
ldan pa'i tshig ni rtsub mo'o 3.100d sna tshogs gzugs khyod la phyag 'tshal 3.184d snań dan rgyu skar kun mi mtshon 3.35b
sde 'di gal te ma rgyal na 3.123b snan ba de ni rab brtags ñid 3.101d
sde ldan mi 'dud rdul gyi min rje bo 3.66c sde ni khens ldan ma min min 3.81b snum źes yi ge lhag pa'o 3.157d
sdeb sbyor ñams dan mtshams sbyor bral 3.125d bsnun pa des na bdag ni 'tsho bas dman par gyur 3.43d
bsdus pa brjod par mi 'dod ces 3.159a bsnun pas khrag ni rab zags pa 3.26c VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES SÑAN NAG ME LON
bsdebs pa dag ni mthun pa'i gzugs 3.100b padma can ni mtshan mo rgyas 3.167a
na da ldan bdag ran gi blo 3.75a padmar mnon phyogs bun ba yis 3.13c dpa' ba sgeg pa dag gi dnos 3.170a
nam yan mtshon dan bud med kyi 3.121a nī pa'i ka li kā mthon nas 3.23c dpal gyis bźin du rab myos la 3.29c dpal ldan mi śon brtan ldan gan gis bdag ñid ni 3.44a
nu stug khyod gdon lan bu yi 3.89a dpal gzi no tsha grags dań 3.86a
nu ma'i dkyil 'khor la ma reg 3.121b nor ldan rnams can bgrod pa gan 3.117b dpun gi glan po rnams ni gźan dan gźan 3.64a dpyid kyis e na'i mig can gyi 3.20c
gnas skabs ci la reg 'gyur ram 3.23d dpyid *kyis bun ba'i rnam *'khrul gyis 3.8c
gnas skabs lus ni 'jig byed pas 3.12c dpyid ni ni tsu la rab rgyas 3.167c
gnas min nu ba 'di yis ni 3.108c rna ba'i utpal gyis snun byed 3.21d spyod pas brgyan pa 'di dag ni 3.177c
rnam *'khrul yid 'on 'di la ni 3.8b sprin gyi sgra yis myos byed ni 3.5b
rnam gñis mi mñam phan pa med kyi tshig 3.65b sprin 'di rab tu sgrog pa ste 3.129c
rnam rtog kyan yod 'di lta ste 3.33d sprin nag chen po ldan pa'i dus 3.35a sprin med mkha' la lus can ma 3.88c
rnam rtog 'ga' yan bstan par bya 3.19d sprul dań 'jig rgyu ma skyes pa 3.145b
rnam rtog gźan pa rnams kyań ṅo 3.37d rnam rtog lugs ni 'di 'dra ste 3.37b spros pas 'jigs phyir dbye ba ni 3.38a
rnam 'dren khyod kyis bsten pa yi 3.68c pha rol kun tu rmons byed la 3.97c
rnam par rgyas pa'i dza gha na dag ston pa des 3.43c rnam par 'phańs źes lci ba ji bźin min 3.158b phag pas phyun ba'i sa 'di ni 3.25b phal cher dpyad pa dka' ba ñid 3.127c
sna ldan dbus na gsal byed bźis 3.114a phal pa'i don bkod tshig dag gis 3.100a
sna tshogs khur 'di rgyal gyur cig 3.132b phun po ñid gyur lha rnams su ni mi 'gro min 3.40d 855
Page 874
856
phyed du 'khor ba źes par brjod 3.80b blo la nal med khyod kyi mñam ñid bzlog pa ñid 3.49a
phyed bzlas yan dag sbyar ba yin 3.53a blo lugs tshig dan dga' dag 3.86b
phrag dog ldan par mdza' bo la'an 3.21c dban gyur de la byon źes smras 3.76d
'phags pa bdag gis ga la rigs 3.134b dbyans dan gnas dan yi ge rnams 3.83a
'phrog byed sa srun dag la dga' 3.129d dbyans bdun rdzogs pa 'di dag ni 3.170c 'byun po kun la brtse ba can 3.132c
ba ku lar chags bun ba dan 3.34c ba lań gcin źes smra ste dper 3.78d 'byun po rgyu dan mi rgyu ba'i 3.163a
bai śwā na rī mchod sbyin byed 3.177d 'byun po lus ldan skyon las grol ba khyod la sogs 3.59c 'brel ba nes par śes pa'i rgyur 3.146a
bar chod ma chod bdag ñid kyi 3.33c bar dan thog ma thog mtha' kun 3.2d sbyar ba de yis 'bras bu ci 3.127d sbyor ba śin tu 'khrugs pa yis 3.99a
bar pa skad cig gdun ba'o 3.147d bar ma chod dan bar chod bdag 3.1a sbrul bgrod mtshuns la mi dad no tsha med 3.65d
bu skyes bram ze ma ñams pa'i 3.177b bu mo khyod kyi rkań mdzes la 3.111a ma dud khyod ni 'jig rten bdag gyur tshe 3.63a ma dud yid byun khyod dar phyir 3.81a INDIZES
bud med 'gram pa'i dkyil 'khor la 3.160c bud med chan gis no tsha bcom 3.32c ma bral 'di la de 'dra yi 3.12b ma smad de ni lus min skyes 3.142a
bud med mchog de bcom par gyur 3.138b bud med dan bral ñon mons kyis 3.183c ma yā go ro sems kyis ni 3.108a ma yin bla med rjes su mi mthun 'gro ma yin 3.49b bud med rnams kyi yan dag brjod pa'i cho ga ro ñams med la 'dir 3.153a ma la ya rlun dri bzan can 3.165b
bud med 'dzeg nus ci ltar min 3.12d ma tr ka med ned kyi bu 3.123c
bya rgyal zas skyes dgra yi ni 3.120a mi bdag khyod 'dras nor 'dzin ni 3.10b bya dan bya min ma tshan med la lun ñid kyis ni lta byed cin 3.153c mi bdag mdog brgyad min can yod 3.114d
bya phyir pho ña mos smras so 3.143d bya ba thams cad ñe bar ni 3.122b mi bdag 'di yis dban gyur sa 'dzin źes pa de ltar sbyor ba yod 3.153d mi rnams tshul dan na rgyal ñams byas nas 3.55c
bya rog 'joms pa mtho ris 'gro 3.91d bya rog rma bya'i sgra sgyur ci 3.92d mi ma yin pa 'ga' źig gi 3.121c
bya sla bya dka' dag dan lam 3.186b mi mo spyad pas de lta min 3.109d mi mtshuns sa 'di 'jigs pa med 3.68d
byed pa grans ñid ces bya ste 3.101b bla ma dag las rig byed bklags 3.178b mi bzad dug gi rjes su 'gro 3.15d
bla ma'i 'od kyis bcom skye bo 3.120b mig nas bzun ste 'gugs par byed 3.13d mig mi brtan ma sa ldan 'ga' 3.116a
Page 875
min can de ni yons su 'phrog 3.104b tshig gi 'jug pa 'di 'dra ste 3.166d
min par gal te rab źugs na 3.164c tshig ñid ces ni brjod pa yin 3.154d
me tog dog pa snum pa can 3.112b tshig dan mnon par 'grogs byas chan mig ma dag dan 3.187c
me ni bźag pa ma yin yan 3.177a tshig 'di la ni ñams yod min 3.149d
med pa ñid ni bdag cag gis 3.175c tshig ni chos mtshuns la reg pas 3.102c
mya nan 'bral slad khens mi byed 3.77d tshig rnams kyis ni gal te na 3.139b
myu gu mdzes dan ldan par byed 3.150d myur ba dan ldan mchod pa'i khur 'di bsten pa yis 3.72c tshig rnams rab tu 'khrul pa dan 3.115a tshig phren de ni rab bcom yin 3.99d VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES SÑAN NAG ME LON
myos ldan glan po mchog bcom pa 3.28c myos pa smyon pa byis pa yi 3.128c tshig sbyor mchog min 'dod pa ni 3.148b tshig mtshams sbyar bas don sbas pa 3.98a
myos pa'i bzad ni rab 'jug pa 3.14a tshig la mtshams sbyor med pa gan 3.159b
myos pas chags pa ñe bar gnas kyan bud med des 3.52a tshigs bcad gñis ni don ldan pa 3.67c
myos pas mig 'khor dza gha na 3.30b myos min 'dod pa 'ga' yan med 3.75b tshigs bcad rnams la nes pa'i gnas 3.152a tshigs bcad bzlas pa yin te dper 3.67d
dman pa ñid dan mchog ñid dag ni nes par 'gal 3.42b tshim pa dag kyan thob par 'gyur 3.10d dman źin khens pa nes par bsgrubs pa'i dban gyur ma 3.57b tshul ma thob de thob pa dag la brten pa skyed 3.46d
dmar ba'i gos can dri bzań gnas 3.18c tshul med dge ba thob la lon rnams rnam par thul 3.46b
rmons ched de ni rmons źes bya 3.103d tshogs kyan sgra dan bral ba ñid du gyur 3.56d
rmons byed rim pa bral ba ste 3.99b tshogs rnams mdzes pa ñid du ñe bar gyur 3.56b
tsa ko ra yi mig can de 3.174c tshogs pa'i don gyis ston pa gań 3.128a mtshan ñid yod tsam nes tshig dan 3.100c
tso la kā be rī nogs sa 3.166a mtshan mo 'di la źes 'di 'dra 3.161c
gtsug phud can 'di gar byed do 3.24d mtshan mo tshad med thun ldan dpal med tshad med cin 3.48a
btsun mo lus med kyis 'gons te 3.90c mtshan mo yis ni bdag 'chir 'gro 3.36b
rtse dga'i ri la zla śel gyi 3.24a mtshuńs med khens ldan sa 'jal źes bya thob de la phyag mdzod 3.44d
rtsed 'jos skyes bu 'khrug par ni 3.143c rtsed mo'i 'dun sar bźad gad dan 3.97a mtshuns med lci ba'i mtshon ldan g.yul du sa skyes ni 3.47a mtshuns med sa 'di mnon par bsten 3.69d
brtse ba spans pa'i bdag ñid yid kyis 'o ma 'dzin 3.57c mtshon can 'dod pa 'di rgyal te 3.79b
tshig kyan mnon par 'dod par 'gyur 3.133d mtshon rnon ldan pa dpa' bo dag gis phyogs rnams su 3.60b mtshon bya mtshan ñid lam ma mtshon 3.148a
tshig gi gcod mtshams gcod mtshams rig 3.152b 'tsho ba'i dban phyug 'dud pa'i bran la kho mo ni 3.57a 857
Page 876
858
mdzes pa'i mig can dag la myos byed kyi 3.158c zla ltar mdzes pas su ma bcom 3.89d 'dzin ma 'dzin pa'i rnam 'dzin 'dzin ma spyod rnams kyi 3.72a zla dan nad riń cis min gań 3.87a
rdzas bral mi ni btan byas nas 3.117a zla dan lhan cig nad rin min 3.82a
rdzin gi chu la dkar ba yi 3.14b zla ba'i 'od zer rab bsil bas 3.157a zla ba'i 'od zer las bsil ba 3.183a
źes rkan dan po zuń ldan gyi 3.37a zlum źin rgyas pa'i dpuń pa can 3.68a
źes pa nes med byed pa'i tshig 3.143b gzuń dka' smad 'tshon ma yin no 3.117d
źes pa 'di 'dra dus dan ni 3.169a źes pa yul dań 'gal ba yi 3.166c ya phyis la sogs rgyu med pa 3.159c
źes pa śes 'dod med pas na 3.149c yan brjod la yan skyon med de 3.137c
gźan gyi sde ni dpa' bos bcom 3.27b yan dag dbye ba las skyes pa 3.3a
gźan gyi bud med la sred pa 3.134a gźan du de lta bu la sogs 3.130c yan yan rab sbyar mdzes pa med pa yi 3.55b yan lag kun mdzes bcom par gyur 3.138c
gźan ni bya sla dag tu 'dod 3.83d yal 'dab rol par bskyod pa yi 3.150c
gźan la grags pa'i sgra dag gis 3.98c yal 'dab gsar pas mdzes pa yi 3.13a INDIZES
gźan gsos rnams kyis bsgrags pa daṅ 3.31a gźal bya yin yan gźal bya min 3.184a yi ge tshogs pa bskor ba ni 3.1b
bźad kyi sgra ldan mtsho ru soń 3.94d yid 'gro bdud skyon lcag mi dman 3.76a
bźad kyi rjes mtshuns sgra ldan 'og pag can 3.45c yid brtan bya'o smod brtson ma 3.54d
bźi la sogs pa rab bstan 'di 3.83c yid du 'on ba 'dis kyan no 3.11d yid 'on dri bzan ldan pa yis 3.20b
bźin gyis nes par ma bcom min 3.95b bźin la sgra sñan sgrog byed ciń 3.110c yu bar 'o byed pad can gyi 3.110a
bźon pas mi 'gro rgyal ba'i theg 'gro dag gis gan 3.46c yul gtoń źes pa gsum po la 3.147b yul dus sgyu rtsal 'jig rten dan 3.126a
zab mo sgra sgrogs 'di dag go 3.136d yons su rnam par brgyan pa yi 3.114b
zun ldan chen por brjod pa yin 3.70b yon tan lam ni rnam par 'dzin 3.179d
zuń ldan de yan rkan pa yi 3.1c g.yul gyi stobs zlog mchog tu gźan la rgyug 3.64d
zun ldan rnam rtog bar chad med 3.19b g.yul du dgra yi glan po rnams 3.26a
zuń ldan rnams kyi rnam rtog ni 3.2b g.yul du rno bas mdzes pa yi 3.10a
zuń ldan bya ba gźan yin no 3.70d g.yul du ran gi dgra yi rigs rnams ni 3.85c
zun ldan lugs las bzlog pa'i phyir 3.73c
Page 877
ran grogs kyis btan dgra yis ni 3.69c ran dban ñid kyis 'dir bśad do 3.51d lag 'di 'bras med min no lo 3.121d
ran dban gdun ba dag kyan med 3.75d lag pa rnam gnon mi dman 'phral la dgra 'joms pa 3.72b
rań bźin dag pa'i śel dag ni 3.178c lag pa sreg khan ñe gyur pa 3.69b lan tsho can bźin dga' dan grags pa thob par 'gyur 3.187d
ran lag rig nas rgyags pa rgyas par yon ma byed 3.61d lan gcig mig ni sbyin par mdzod 3.88d
rab gyur skra min can las rgyal 3.118b rab tu skye bar gan phyir mthon 3.175d lugs kyan rab tu bstan par bya 3.96d
rab tu skye bar ne bar brjod 3.175b lugs 'di kun tu blta bar bya 3.176b lugs las bzlog pa źes par bśad 3.73d VERSINDEX ZUM 3. KAPITEL DES SÑAN NAG ME LOŃ
rab tu rtogs pa'i blo can skal bzan dban gyur pa'i 3.187b rab tu dbye ba 'di yan bstan 3.33b lugs las bzlog pas bskor ba ni 3.73b lun rigs dag dan 'gal ba ste 3.126b
rab sbyar zun ldan gnas skabs 'di 3.51b lus dud dag dan 'grogs la chags 3.90b
ri 'gro dban 'khyog ldan ma chags 3.91b ri nags yul 'khor la sogs yul 3.162a lus ni 'dar bar byed cin mchus 3.110d lus med khyod kyi don pa ñid 3.16c
rig nas slar yan bdag cag gis 3.107c legs ldan chu 'dzin gsar pa'i 'od 3.28a
rig pa dan 'gal bstan par bya 3.173d legs pa kho na brjod par bya 3.107d
rig byed rnams mthar tshig smras pas 3.84a rig byed la smod 'gog pa pos 3.93b log par gyur pa sgrub byed mi mñam pa 3.65c lons spyod nad dan dga' dan rmons 3.84c
rigs pa gtan tshigs rig bdag nid 3.163c rlun gi tshogs stug bral ba chur sgrog gi 3.56c
rigs pa dag dan 'gal ba yi 3.176a rigs pa źes bya gtan tshigs kyi 3.173c rlun gis gar bsgyur sprin gyi phren 3.22a
rim pa cun zad kun tu bstan 3.96b rlun gis tsū ta'i rkan 'thun ni 3.150b
rim pa ñams par mnon brjod pa'i 3.144c rlun gis ri yi śin phreń bźin 3.27a
rim pa 'das kyan skyon med par 3.146c rlun ni dal bu rgyu ba yis 3.160b
re 'dod dga' ba lta ba yi 3.140a śes pa med la ci slad khro 3.108b
re 'dod med pa byed med lha 3.74c reg ces yi ge ñun ba ñid 3.157b sa nā ta na yan ste 'di 3.116c
res 'ga' sñan dnags mkhan mkhas pas 3.179b sa gźi rgya mtsho'i ske rags can 3.149a
ro dan sbyar te lus med dag gis gduns gyur kyan 3.52c sa gźi dag ni rim pas bsruń bar bzod pa yin 3.72d
ro med khyod kyi bde ba de dag ni 3.62c sa yi dkyil 'khor rnam 'dzin de phyir sa gźi 'dzin 3.61c
ro la mig g.yo grogs mo dag 3.140b sa yi lag dpya 'dzin la mkhas 3.6b
rol pa'i 'dzum dkar dag dan 'jam por smra ba dan 3.43a sa las rnam rgyal lugs ni sgrub byed pa'i 3.85a sa ha kā ra las 'khruns ñid 3.20a 859
Page 878
860
sa ha kā ra'i me tog gsar 3.11a sa ha kā ra'i lo 'dab gsar 3.157c sā la blta bar des mi nus 3.34b su źig gan dań 'grogs pa yis 3.122a sen lden ljon pa sñin po med 3.172d ser skyas gnas la yod pa ñid 3.175a so yi 'od kyis ci dgar 'khyam 3.113b sos ka dag ni sprin gyis gtibs 3.167d sred ldan byed do snan sgrogs ma 3.118d sred pa sred byed bu mo rnams 3.136a gsan mthor dga' ba sgrog byed pa 3.35c gsuns pa bden mod de lta na'an 3.174b bsreg bya 'dzin par 'dod ldan ni 3.183b bslus pa yi ni gzugs dan ldan 3.124b bslus pa'i mgrin pa nas 'khyud la 3.4c INDIZES
ha ya ga dza bha ța can 3.123a hã ha mi *sgrog mkha' 'gros mtshan 3.91a lha rnams dga' bar byed pa'i lha 3.93a lha rnams dag gi gnas su son 3.7d lha rnams 'dun sa stobs med khyab bdag gnas par ni 3.58a lha min dga' byed bcom pa na 3.93c lha min dag gi rigs ñams byed 3.28b lhag ma tshig ñid du nes pa 3.154b lhan cig ma la ya yi rlun 3.15b lho yi phyogs kyi rlun gis kyan 3.31c lho yi ri las ñer btud pa'i 3.150a a ga ru ni nag pos sno 3.166b u mās phan źin dpal med min zla can 3.66b e raņda 'di sñin po lci 3.172c
Page 879
10.3 Index zu Ratnaśrījñānas eigenen Strophen vorhanden in der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa
- adbhutapratibhayā viśāradāḥ (Rt. Ende, 26) iti gaditam Ťavasthā kā-pi ślāghyarūpām (Rț. Ende, 1) ity alīkabudhamānadūșitam (Rț. Ende, 23) īrşyayādhikaguņesu dīptayā (Rț. Ende, 20) kīrtayo vidușām Tunga° (Rt. Ende, 30) khalajanaparinindayā guņānām (Rț. Ende, 14) gatvā deśāntaram vittam (Rț. ad KĀ 3.37) guņalavam api santo grhņate tena teșām (Rț. Ende, 3) guņibhir aguņapūrņam kālam ālokayadbhir (Rț. Ende, 2) cirantano vā kavir * adya vā sphuțam (Rț. Ende, 4) jitendriyatayāsādya (Rt. ad KĀ 3.37) tadadhikam atha tādrśam vidhātum (Rt. Ende, 13) tāpayanti param ity atiśītair (Rț. Ende, 17) duḥkhāsikā kim iyam eti khalam prakāśa° (Rț. Ende, 16) doşam eva gunato vigāhate (Rt. Ende, 22) doşeşv eva niveśayanti hrdayam sarvam khalās te katham (Rt. Ende, 9) nāntam eti sujanah *suceștitair (Rt. Ende, 27) nāmato 'pi sujanah sukhāvahaḥ (Rț. Ende, 25) ninditam stutam athāpi yat krtam (Rț. Ende, 19) prasannaśāstreșu subhāşitapriyesv (Rț. Ende, 8) priyām sakhe sakhedām tām (Rț. ad KĀ 3.37) phalam upacitam idam śramasya tasya (Rt. Ende, 12) bhaktimān adhiguņād guņāmrtam (Rt. Ende, 24) bhajamānajane dhanye (Rt. ad KĀ 3.37) bhavati subhagam eva grāmyam apy arthajātam (Rt. Ende, 5) mithyādūșaņasāhasena mahatām tādrgvišeșacyutā (Rt. Ende, 10) Yaśahkīrtir iti khyātaḥ (Rț. Ende, 31) Lakşmīdharapateḥ kāntam (Rt. ad KĀ 3.124) vacanam idam idam ca vastu naitat (Rt. Ende, 11) vākyam akşataguņam parātmano (Rț. Ende, 18) viśāle 'tra girau drsto (Rt. ad KĀ 3.124) viśeşavijñānavitānabuddhayah (Rt. Ende, 7) vrddhim parām *naya na yat (Rt. ad KĀ 3.37) śikșate yadi ruşā pradīpyate (Rț. Ende, 21) śiśirayanti ya eva manasvinah (Rt. Ende, 15) śūrās te nayanișnātā (Rț. ad KĀ 3.37) śravaņam amrtapūrņam svāntam ānandarūpam (Rt. Ende, 6) sadabhijñasya vaḥ pātu (Rț. ad KĀ 3.37) * satyapāvitavākyasya (Rț. ad KĀ 3.37) sarvathā bhuvanapāvanātmane (Rț. Ende, 28) * sarvābhyunnata Rāstrakūțatilakasyāśāntagītastuter (Rț. Ende, 29) surāprayoge prasrtā (Rt. ad KĀ 3.124)
Page 880
10.4 Index zu den Eigennamen in der Ratnaśrīțīkā zum 3. Kapitel des Kāvyādarśa
A. Autoren und Werke
Acyutottara 372 Manu 434 Upanișad 358 Yaśaḥkīrti 457 Kāpila 440 Ratnaśrī 457 Kālidāsa 430 Ratnaśrījñāna 457 Daņdin 438, 452, 457 Rāmaśarman 372, 378 Bhāmaha 372, 398, 430 Veda 358, 366, 394, 396, 434, 440, 442 Bhāravi 408 Śūra 444
B. Andere Eigennamen
Aja 336 Garutmant 322 Ananga 294, 328, 354, 362, 364, 414 Gaurī 342 Antaka 292, 326, 456 Candra 394 Ambhojayoni 416 Cola 434 Arjuna 390 Jina 320 Āditya 390 Tathāgata 320, 440 Indra 390 Tunga 456, 457 Īśa 392 Dakșa 322 Umā 342 Dakșiņāpatha 432 Ka 392 Devadatta 352 Kanyakubjā 380 Devarāja 390 Kamalā 302 Danava 302, 366 Karņa 390 Draupadī 448 Kalinga 432, 434 Dharādhara 346 Kāñcī 386 Naraka 322 Kāma 286, 292, 328, 350, 352, 356, 362, 410, Nārāyaņa 416 414, 428 Pañcāla 448 Kāla 326, 414 Pallava 386 Kālakāla 326 Pāņdu 448 Kāverī 434 Bala 332, 334 Kubjā 380 Balabhadra 368 Kuru 358 Balin 318 Kuvalayāpīda 302 Brahman 392, 416, 448 Krsna 326 Bhāmā 380 Kaițabha 416 Bhauma 322 Gangā 364, 394 Madana 286, 292, 352 Garuda 390 Manobhava 354
Page 881
INDEX ZU DEN EIGENNAMEN 863
Manmatha 316 Vaidarbha 396 Malaya 292, 420, 432, 434 Sakra 332, 334, 338 Mahākāla 326 Śamkara 326, 342, 392, 416 Mādhava 326 Śambhu 416 Māra 350, 356, 444 Śeșa 300, 336, 346 Mrtyu 292, 414 Śaiva 348 Yama 344 Śrī 318 Yudhişthira 448 Satyabhāmā 380 Ratī 286 Sarvamaya 448 Rājyapāla 457 Sāņkhya 440 Rāșțrakūța 456 Simhala 457 Lakşmī 302, 318, 326, 394, 456 Sindhu 457 Vāsava 338 Sīrin 368 Vibhu 334 Sugata 440 Viśvamūrti 448 Sumeru 364 Viśvānara 442 Smara 288, 410 Vișņu 300, 302, 318, 322, 326, 336, 366, 386, Hari 322 388, 416 Hiraņyakaśipu 366
Page 882
10.5 Index zu den Eigennamen in der Dpan Țīkā zum 3. Kapitel des Sñan nag me lon
A. Autoren und Werke
Ka lā pa 385, 431 Tsan dra pa'i mdo 421 Ka lā pa'i mdo 385 Tsan dra'i byins kyi glegs bam 385 Skyes rabs 435 Tsan dra'i lugs 385 Khyad par du 'phags pa'i bstod pa 449 Tshad ma rnam 'grel 423 'Khor ñan pa 359 Tshul khrims bskyans 439 Brgyad ston 411 Mtshan yan dag par brjod pa'i rgya cher 'grel Chos mnon pa mdzod 397 433 Mchog ldan legs pa'i blo gros 453 Zla ba'i dban po 323 'Chi med mdzod 405 Rā ma śar ma 379 Rje btsun Spyan ras gzigs dban gi bstod pa brgya Rig byed 359, 367, 395, 397, 433, 441, 443 pa 435 Lun phran tshegs kyi 'grel pa 439 Stag sde ba Sen ge rgyal mtshan 453 Blo gros brtan pa 453 'Dul ba rgya cher 'grel 439 Śon ston 383 Sdeb sbyor rin chen 'byun gnas 425 Śon ston lo tsā ba dpal ldan Rdo rje rgyal mtshan Dpal brtsegs 397 453 Dpa' bo 445 Ser skya 441 Man nag sñe ma 403 Srid bsrun 443 Tsan dra pa 431
B. Andere Eigennamen
Ka 393 Grans can pa 441 Ka nya kub dza 381 Dga' ma 287 Ka lin ga 433, 435 Rgya skad 383 Kar ņa 391 Rgya gar gyi skad 383 Kā we rī 435 Rgya dpe 287, 397, 403 Kāñtsi 387 Rgyal ba 321 Ku ru pa 359 Brgya byin 335, 339, 391 Kun gyi ran bźin 447 Lna len 449 Kub dzā 381 Chu skyes kyi skye gnas can 417 Kai ța bha 367 'Chi ba 415 Skya bsen 449 'Jigs sde 449 Khyab 'jug 301, 303, 323, 327, 337, 355, 367, Ñi ma 391 369, 389, 417 Stobs 333 Khyab bdag 335 Stobs ldan 319 Mkha' Idiń 391 Stobs bzań 369 'Khrul pa 381 Mthar byed 293 Gan gā 365 Dus 309, 327
Page 883
INDEX ZU DEN EIGENNAMEN 865
Dus kyi dus 327 Źi ba pa 349 Dus chen po 327 Yid las byun ba 355 De bźin gśegs pa 441 Yid srubs 317, 353 Drau pa dī 449 G.yul nor brtan pa 449 Bdud 351, 357, 403 Rigs med 449 Bde bar gśegs pa 321, 441 Rin chen man 339 Bde 'byun 417 Lus med 295, 329, 363, 415 Bden pa la 'khrul pa 381 Legs sbyar gyi skad 355, 367, 429 'Dod pa 289, 293, 295, 329, 351, 353, 357, 363, Legs par sbyar ba 347 411, 415,429 Legs par sbyar ba'i skad 397, 421 'Dod lha 287, 295, 355, 429 Gśin rje 293, 301, 309, 327 Nam mkha' ldin 391 Gśol 'dzin 369 Sna tshogs gzugs can 447 Sa skya'i gtsug lag khan 453 Palla wa 387 Sa skyes 323 Dpal 319 Sam skr ta 345, 397, 433 Dpal mo 303, 319, 327 Srid sgrub 391, 449 'Phrog byed 323 Sred med bu 417 Bu ram śiń pa 425 Hi ra ņya ka śi pu 367 Bod skad 287, 383, 421 Lha mo 303 Dban po 333, 391 Lhag ma 337, 347 Dban phyug 327, 343, 393 Lhag ma can 301 Dban phyug chen po 417 Lhar bcas 449 Ma dhu'i bu 327 Lho phyogs kyi rgyud 433 Ma la ya 293, 305, 421, 433, 435 A 355 Myos byed 287, 429 Ī śa 393 Tso la 435 U mā 343 Tshans pa 393, 417, 447
Page 885
- LITERATURVERZEICHNIS
A. Quellentexte
Abhayākaragupta 1949 Nişpannayogāvalī of Mahāpandita Abhayākaragupta. Edited by Benoytosh Bhatta- charyya. Baroda 1949. (Gaekwad's Oriental Series, No. 49). Agnipurāņa 1966 Agnipurāņa of Maharși Vedavyāsa. Edited by Āchārya Baladeva Upādhyāya. Vara- nasi 1966. (The Kashi Sanskrit Series. 174). 1987 The Agni Purana. Part IV. Translated and Annotated by N. Gangadharan. Delhi 1987. (Ancient Indian Tradition and Mythology Series). Amarasimha 1882 Amarakośa, with the Commentary of Maheśvara. Enlarged by Raghunath Shastri Talekar. Revised, Enlarged, and Improved from Chintamani Shastri Thatte's Edition of 1882. By Vamanacharya Jhalakikar, under the Superintendence of Ramkrishna Gopal Bhandarkar. Delhi 1990 [11877, 21882]. 1965 'Chi med mdzod kyi gźun la brten nas legs par sbyar ba'i skad kyi min dan rtags kyi 'jug pa gsal bar byed pa'i bstan bcos Legs bśad sgo brgya 'byed pa'i lde mig ces bya ba bźugs so. The Amarakosa in Tibet being a new Tibetan version by the great gram- marian Si-tu. Edited by Lokesh Chandra. New Delhi 1965. (Satapițaka Series, Volume 38). Āryamañjuśrīnāmasamgīti 1963 Āryamañjuśrīnāmasangīti. Sanskrit & Tibetan Texts. Edited by Durga Das Mukherji. Calcutta 1963. Āryaśūra 2005 Āryašūras Jātakamālā. Philologische Untersuchungen zu den Legenden 1 bis 15. Teil 1: Einleitung, Textausgabe, Anhänge, Register; Teil 2: Philologischer Kommen- tar. Von Albrecht Hanisch. Marburg 2005. (Indica et Tibetica, Band 43/1-2). Asańga 1907-11 Mahāyāna-Sūtrālamkāra. Exposé de la doctrine du Grand Véhicule. Selon le Sys- tème Yogācāra. Édité et traduit d'après un manuscrit rapporté du Népal par Sylvain Lévi. Tome I. - Texte. Paris 1907; Tome II. - Traduction. - Introduction. - Index. Paris 1911. Bhāmaha 1909 s. Vidyānātha 1928 Kāvyālankāra of Bhāmaha. Edited With Introduction etc. By Batuk Nāth Śarmā and Baldeva Upādhyaya. With A Foreword By A. B. Dhruva. Benares 1928. (The Kashi- Sanskrit-Series, 61; Haridas Sanskrit Granthamala, Alankāra Śāstra Section No. 2). 1970 Kāvyālankāra of Bhāmaha. Edited with English Translation and Notes [by] P. V. Naganatha Sastry. Second Edition. Delhi 1970 [11927]. [Nachdruck: Delhi 1991]
Page 886
868 LITERATURVERZEICHNIS
Bhānudatta 1981 Rasa-Mañjarī of Bhānudatta with two unpublished commentaries 'Parimala' of Śeșa- Cintāmaņi & 'Rasāmoda' of Trivikrama Miśra. Critically Edited with Introduction etc. by Ram Suresh Tripathi. Aligarh 1981. Bharata 1934-64 Nātyaśāstra of Bharatamuni. With the Commentary Abhinavabhāratī by Abhinava- guptācārya. Vol. I: Chapters 1-7. Illustrated. Edited by M. Ramakrishna Kavi. Re- vised and critically edited with Preface and Appendices by K. S. Ramaswami Sastri. Second Edition. Baroda 1956; Vol. II: Edited with an Introduction and Index by M. Ramakrishna Kavi. 1934; Vol. III: Edited with an Index by M. Ramakrishna Kavi. 1954; Vol. IV: Chapters 28-37. Edited by M. Ramakrishna Kavi and J. S. Pade. 1964. (Gaekwad's Oriental Series, Nos. 36, 68, 124, 145). 1950 The Natyaśāstra (sic). A Treatise on Hindu Dramaturgy and Histrionics Ascribed to Bhatata-muni. Vol. I (Chapters I-XXVII). Completely translated for the first time from the original Sanskrit with an Introduction and Various Notes by Manomohan Ghosh. Calcutta 1950. 1988 Nātyaśāstra of Bharatamuni. With the Commentary Abhinavabhāratī by Abhinava- guptacharya. General Editor: R. S. Nagar. Vol. II: Chapters 8-18. Edited by K. L. Joshi. Second Edition. Delhi 1988. (Parimal Sanskrit Series No .- 4). Bhāravi 1903 The Kirâtârjunîya of Bhâravi with The Commentary (Ghantâpatha) of Mallinâtha and Various Readings. Edited by Mahâmahopâdhyâya Pandit Durgâprasâd and Kâśî- nâth Pândurang Parab. Fifth Revised Edition. Bombay 1903 [11889]. 1912 Bhāravi's Poem Kiratarjuniya or Arjuna's Combat with the Kirata. Translated from the original Sanskrit into German and explained by Carl Cappeller. Cambridge, Massachusetts 1912. (Harvard Oriental Series, Volume Fifteen). Bhatți 1900 The Bhattikâvyam of Bhatti. With the Commentary (Jayamangala) of Jayamangala. Edited by Vinâyak Nârâyan Shâstri Joshi and Kacheshwar Vinâyak Joshi. Bombay 1900. (Nirņaya Sāgar Press). Bhavabhūti 1989 A Critical Edition of the Malatīmadhava. By Michael Coulson. Revised by Roderick Sinclair. Delhi [usw.] 1989. Bhoja 1934 The Saraswatī Kanthābharaņa by Dhāreshvara Bhojadeva. With Commentaries of Rāmsinha (I-III) and Jagaddhara (IV). Edited by Paņdit Kedārnāth Sarmā and Wāsu- dev Laxmaņ Śāstrī Paņśīkar. Second Edition. Bombay 1934. (Kāvyamālā, 94). 1955 -? Maharaja Bhojaraja's Sringara Prakasha. The Great tenth century work on Samskrit and Prakrit Rhetoric. Manuscripts Collated by Late His Holiness the Yatiraja Swamy of Melkote. Revised and Edited by G. R. Josyer. With a Foreword by Ramaswamy Iyer. Volumes 1-4. Mysore 1955 -? [Second volume: Prakashas 9 to 14 (Mysore 1963); letzter Band o. J.].
Page 887
LITERATURVERZEICHNIS 869
Bodhāyana 1884 The Baudhâyanadharmaśâstra. Edited by E. Hultzsch. Leipzig 1884. (Abhandlungen für die Kunde des Morgenlandes, VIII. Band, No. 4). Bu ston Rin chen grub 1931-32 History of Buddhism (Chos-hbyung) by Bu-ston. I. Part: The Jewelry of Scripture; II. Part: The History of Buddhism in India and Tibet. Translated from Tibetan by E. Obermiller. Heidelberg 1931, 1932. (Materialien zur Kunde des Buddhismus. 18. Heft, 19. Heft). 1971 „Bde bar gśegs paḥi bstan paḥi gsal byed: Chos kyi hbyun gnas gsun rab rin po cheḥi mdzod ces bya ba - history of Buddhism and of the translation of Buddhist scriptures [Sugataśāsanaprakāśo dharmākarapravacanaratnakoșo nāma]“, in: The Collected Works of Bu-ston. Part 24 (Ya). Edited by Lokesh Chandra [ ... ]. New Delhi 1971, Fol. Nr. 633-1056. (Satapițaka Series, Volume 64). 1990 Bu ston's History of Buddhism in Tibet. Critically edited with a comprehensive index by János Szerb. Wien 1990. (Österreichische Akademie der Wissenschaften. Philo- sophisch-historische Klasse. Sitzungsberichte, 569. Band, Beiträge zur Kultur- und Geistesgeschichte Asiens Nr. 5). Candragomin 1902 Cāndra-Vyākaraņa. Die Grammatik des Candragomin. Sūtra, Uņādi, Dhātupāțha. Herausgegeben von Bruno Liebich. Leipzig 1902. (Abhandlungen für die Kunde des Morgenlandes, XI. Band, No. 4). 1918 Candra-Vrtti. Der Original-Kommentar Candragomin's zu seinem grammatischen Sūtra. Herausgegeben von Bruno Liebich. Leipzig 1918. (Abhandlungen für die Kunde des Morgenlandes. Vierzehnter Band). 1974 Candragomins Lokānandanātaka. Nach dem tibetischen Tanjur herausgegeben und übersetzt. Ein Beitrag zur klassischen indischen Schauspieldichtung von Michael Hahn. Wiesbaden 1974. (Asiatische Forschungen, Band 39). Daņdin s. §§ 2.1.1.4, 2.1.1.5 und 2.1.2.3 1933 Śrīh Kāvyādaršaḥ mahākaviDaņdyācāryaviracitaḥ. Nrsiņhadeva-Šāstriņā darśanācā- ryeņa viracitayā'tisaralayā svopajña-"Saubhāgyavatī" sanāthayā Kusumapratimā- khyayā vyākhyayā samudbhāsitaḥ. Lāhaura [saņvat] 1990 [21933 n. Chr .; 11925]. 1999 Ācārya Daņdī-Kāvyādarśa. (Aneka tīkāom sahita). Caturtha khaņda. 1. Ratnaśrī, 2. Hrdayangamā, 3. Prabhā, 4. Vivrti. Sampādakaḥ: YogeśvaradattaŚarmā. Dillī 1999. Dhammapada 1995 Dhammapada. Edited by O. von Hinüber and K. R. Norman. With a complete Word Index compiled by Shoko Tabata and Tetsuya Tabata. Reprinted with corrections. Oxford 1995 [11994]. (Pali Text Society). Dharmadāsa 1968 Das Vidagdhamukhamandana des Dharmadāsa (ein Lehrbuch der Rätselkunde). 1. und 2. Kapitel. Teil 1: Einleitung, Text und Übersetzung; Teil 2: Kommentare, An- merkungen. Marburg 1968. [Dissertation im Fotodruck]
Page 888
870 LITERATURVERZEICHNIS
Dharmakīrti 1971-72 Pramāņavarttika-Kārikā (Sanskrit and Tibetan). Edited by Yūsho Miyasaka. In: Acta Indologica II. Naritasan Shinshoji 1971-72, S. 1-206. 1989 The Pramāņavārttikam of Ācārya Dharmakīrti. With the Commentaries Svopajñāvrtti of the Author and Pramānavārttikavrtti of Manorathanandin. Edited by Ram Chandra Pandeya. First Edition. Delhi [usw.] 1989. s. Prajñākaragupta Dpan Blo gros brtan pa (1981) - s. § 2.1.2.3 Gźon nu dpal 1949-53 The Blue Annals. Part One. Part Two. [Translated] by George N. Roerich. Calcutta 1949, 1953. (Royal Asiatic Society of Bengal. Monograph Series. Vol. VII). Haribhadra 1932 The Commentaries on the Prajñāpāramitās. Volumen 1st: The Abhisamayālankārā- loka of Haribhadra being a commentary on the Abhisamayālankāra of Maitreya- nātha and the Astasāhasrikāprajñāpāramitā. Edited with Introduction and Indices by Giuseppe Tucci. Baroda 1932. (Gaekwad's Oriental Series, No. 62). 1932-35 Abhisamayālamkār'ālokā Prajñāpāramitāvyākhyā (Commentary on Aștasāhasrikā- Prajñāpāramitā) by Haribhadra together with the text commented on. Edited by Unrai Wogihara. Parts I-II. Tokyo 1932-1935. 1960 Aştasāhasrikā Prajñāpāramitā With Haribhadra's Commentary Called Āloka. Edited by P. L. Vaidya. Darbhanga 1960. (Buddhist Sanskrit Texts. 4). Hemacandra 1893 Der Anekarthasamgraha des Hemachandra. Mit Auszügen aus dem Commentare des Mahendra. Herausgegeben von Th. Zachariae. Wien, Bombay 1893. (Quellenwerke der Altindischen Lexikographie. Bd. I). 1964 Kāvyānuśāsana [With Alamkāracūdāmaņi and Viveka] of Ācārya Hemacandra with Two Anonymous Tippanas. Second Revised Edition by Rasiklal C. Parikh and V. M. Kulkarni. Bombay 1964 [11938]. Jaimini 1976 Śrīmajjaiminipraņīte Mīmāmsādarśane caturthāthyāyam (!) ārabhya saptam ādhyā- yānto vibhāgaḥ (Mīmāmsākaņțhīrava-bhațțakumārilapraņīta-țupțīkākhyavyakhyā- sahitaśābarabhāșyopetaḥ). [Saņpādakāḥ:] Kāśīnātha Vāsudevaśāstrī Abhyamkara tathā Gaņeśaśāstrī Jośī. Poona 1973. (Ānandāśramasamkrtagranthāvaliḥ, 17). Jalhana 1938 The Sūktimuktāvalī of Bhagadatta Jalhana. Edited witn an introduction in Sanskrit by Embar Krishnamacharya. Baroda 1938. (Gaekwad's Oriental Series, No. LXXXII). Jñānaśrīmitra 1971 Jñānaśrīmitras Vttamālāstuti. Eine Beispielsammlung zur altindischen Metrik. Nach dem tibetischen Tanjur zusammen mit der mongolischen Version herausgegeben, übersetzt und erläutert von Michael Hahn. Wiesbaden 1971. (Asiatische Forschungen. Band 33).
Page 889
LITERATURVERZEICHNIS 871
Kālidāsa 1842 Abhijñānasakuntalam. Kâlidâsa's Ring-Çakuntala. Herausgegeben, uebersetzt und mit Anmerkungen versehen von Otto Boehtlingk. Bonn 1842. 189 The Raghuvamśa of Kâlidâsa. With the Commentary of Mallinatha, and with copious extracts, elucidating the text, from the commentaries of Hemadri, Charitravarddhana, Vallabha, Dharmameru, Vijayagani, Vijayanandasuricharanasevaka, Sumativijaya and Dinakaramisra. Edited with a Literal Translation into English, with Copious Notes in Sanskrit, and with Various Readings by Gopal Raghunatha Nandargikar. Second Edition thoroughly revised, enlarged, and improved. Bombay 1891. 1909 Kālidāsa's Šakuntalā (Kürzere Textform). Mit kritischen und erklärenden Anmer- kungen herausgegeben von Carl Cappeller. Leipzig 1909. 1922 Kalidasa's Sakuntala: an ancient Hindu Drama. Critically edited, in the original Sanskrit and Prakrit of the Bengali Recension, by the late Richard Pischel. Second Edition. Cambridge, Massachusetts 1922 [11877]. (The Harvard Oriental Series, 16). Kumāradāsa 1891 Jánakíharana. An Epic Poem in Sanskrit by the Celebrated Sinhalese Poet Kumára- dása, King of Ceylon. Restored into Metre from a Sinhalese Literal Paraphrase, and Edited with the Revised "Sanna," by K. Dharmáráma Sthavira. Peliyagoda 1891. [Nachdruck: Maharagama 1963] Mahāvyutpatti 1925 Mahāvyutpatti. Bonzō Kanwa shiyaku taiko Mahāwyuttpattei. [Herausgegeben von] Ryōzaburō Sakaki. Kyōtō 1925. (Kyōto teikoku daigaku. Bunka daigaku sōsho. 3). 1989 A New Critical Edition of the Mahavyutpatti. Sanskrit-Tibetan-Mongolian Dictionary of Buddhist Terminology. [Ed. by Yumiko Ishihama and Yoichi Fukuda]. Tokyo 1989. (Materials for Tibetan-Mongolian Dictionaries, Vol. 1). Mammața 1967 The Kāvyaprakāsha of Mammata. With English Translation (Revised). By Sir Ganga- natha Jha. Part I (Chapters I to VII), Part II (Chapters VII to X) (With Index & Ap- pendices). Varanasi 1967 [11918]. Mānānka 1847 Vrndāvanayamakam. In: Kavya-Sangraha. A Sanscrit Anthology, being A Collection of the best Smaller Poems in the Sanscrit Language. By John Hæberlin. Calcutta 1847, S. 453-462. 1888 Vrndāvanayamaka. In: Kāvyasangraha. Compiled with a Commentary by Jibananda Vidyasagar Bhattacharya. Vol. III. Delhi 1992, S. 485-499. [Nachdruck] Mańkha 1897 Der Mankhakośa mit Auszügen aus dem Commentare und drei Indices. Herausge- geben von Theodor Zachariae. Bombay 1897. (Quellenwerke der Altindischen Lexi- kographie, Bd. III). Nāgārjuna 1982 Nāgārjuna's Ratnāvalī. Vol. 1: The Basic Texts (Sanskrit, Tibetan, Chinese). By Michael Hahn. Bonn 1982. (Indica et Tibetica, Band 1).
Page 890
872 LITERATURVERZEICHNIS
Nīlakaņțha 1931 The Elephant-Lore of the Hindus: The Elephant-Sport (Matanga-Lila) of Nilakantha. Translated from the Original Sanskrit with Introduction, Notes, and Glossary by Franklin Edgerton. New Haven 1931. Nītivarman 1929 The Kīcaka-vadha of Nītivarman. With the Commentary of Janārdanasena. Edited from Original Manuscripts with an Introduction, Notes and Extracts from the Com- mentary of Sarvānandanāga by Sushil Kumar De. Dacca 1929. (Dacca University Oriental Publications Series, No. 1). Pāņini 1887 Pânini's Grammatik. Herausgegeben, übersetzt, erläutert und mit verschiedenen Indices versehen von Otto Böhtlingk. Leipzig 1887. Patañjali 1880-84 The Vyâkarana-Mahâbhâshya of Patanjali. Edited by F. Kielhorn. Volume I: Bombay 1880. Volume II: Bombay1883. Volume III: Bombay 1884. Pingala 1863 s. WEBER, Albrecht 1938 The Chhandas Sastra by Śrī Piñgalanāga. With the Commentary Mritasañjīvanī by Srī Halāyudha Bhatta. With the Chhandonirukti by Samīkșāchakravartī Šrī Madhusūdana Vidyāvāchaspati. Edited by Paņdit Kedāranāth. Revised with Notes by Vidyālañkār Anant Yajneśvar Sāstrī Dhupkar. Third Edition. Bombay 1938. (Kāvyamālā, 91). Prajñākaragupta 1953 Pramāņavārtikabhāshyam or Vārtikālankārah of Prajñākaragupta (Being a com- mentary on Dharmakīrti's Pramāņavārtikam). Deciphered and edited by Rāhula Sankṛityāyana. Volume I. Patna 1953. (Tibetan Sanskrit Works Series). Purușottamadeva 1916 The Trikāndaçesha. A collection of Sanskrit Nouns by Sri Purushottamadeva, King of Kalinga, India. With Sârârtha Candrikâ. A Commentary by C. A. Seelakkhndha (sic). Bombay 1916. Ratnākaraśānti 1890 The Chandoratnâkara of Ratnâkaraçânti. Sanskrit text with a Tibetan translation. Edited with critical and illustrative notes by Georg Huth. Berlin 1890. 1982 Ratnākaraśānti's Chandoratnākara. Edited by Michael Hahn. Kathmandu 1982. (Nepal Research Centre. Miscellaneous Papers, No. 34). Rgveda 1877 Die Hymnen des Rigveda. Herausgegeben von Theodor Aufrecht. Erster Theil: Maņdala I-VI. Zweiter Theil: Mandala VII-X, Nebst Beigaben. Zweite Auflage. Bonn 1877. 1951-57 Der Rig-Veda. Aus dem Sanskrit ins Deutsche übersetzt und mit einem laufenden Kommentar versehen von Karl Friedrich Geldner. Erster Teil: Erster bis vierter Liederkreis; Zweiter Teil: Fünfter bis achter Liederkreis; Dritter Teil: Neunter bis
Page 891
LITERATURVERZEICHNIS 873
zehnter Liederkreis. Cambridge, Massachusetts 1951. (The Harvard Oriental Series, Volumes 33-35). Rudrata 1928 Kâvyâlankâra (A Treatise on Rhetoric) of Rudrata with The Commentary of Nami- sâdhu. Edited by Mahâmahopâdhyâya Pandit Durgâprasâd and Wâsudev Laxmaņ Śâstrî Paņśîkar. Third Edition. Bombay 1928. (Kâvyamâlâ 2). Śamkarasvāmin 1987 Nyāyapraveśa of Dinnāga. With Commentaries of Haribhadra Suri & Parsavadeva. Critically Edited with Notes and Introduction [by] A. B. Dhruva. Second Edition. Delhi 1987 [11930]. Śārngadeva 1978 Sangīta-Ratnākara of Sārngadeva. Sanskrit Text and English Translation with Com- ments and Notes. Vol. I-Treatment of Svara. English Translation by R. K. Shringy. Under the Supervision of Prem Lata Sharma. Delhi [usw.] 1978. Śārngadhara 1888 Šrī Šārngadharavidvatsamkalitā Šārngadharapaddhatih samskrtasubhāșitasamgra- harūpā. Pīțara Pīțarsana ity etair vidvadagresaraiḥ sunipuņam samśodhitā. Punar mudrita samskaraņa. Dillī 1987 [11888]. Śarvavarman 1874-78 The Kâtantra. With the Commentary of Durgasimha. Edited, with Notes and Indexes by Julius Eggeling. Calcutta 1874-1878. (Bibliotheca Indica, New Series, Nos. 297, 298, 308, 309, 396, 397). Śrīdharasena 1992 Abhidhānaviśvalocanam or Abhidhānamuktāvalī of Srīdharasena with its Tibetan translation by Dharma Bhadra, Zhalu Lotsaba. Edited by Lozang Jamspal in col- laboration with Alex Wayman. Narita 1992. (Monograph Series of Naritasan Institute for Buddhist Studies. Volume III, 1). Taittirīyasamhitā 1860-99 The Sanhitá of the Black Yajur Veda, with the Commentary of Mádhava Áchárya. Edited by E. Roer, E. B. Cowell [et al.]. Vols. I-VI. Calcutta 1860-1899. (Biblio- theca Indica, Nos. 843, 859, 868, 885, 902, 909, 937, 942, 952). 1986 The Taittirīya Samhita of the Black Yajurveda. With the Commentary of Bhatta Bhāskara Miśra. Edited by A. Mahadeva Sastri and K. Rangacharya. Foreword by R. N. Dandekar. Vol. III. [Kāņda I: Praśnas 7-8; Kāņda II: Praśnas 1-2]. Delhi [usw.] 1986 [11895]. [Nachdruck] Tāranātha 1868 Istorija Buddizma v Indii. Sočinenie Tāranāty po tibetskim rukopisjam izdal A. Schif- ner. Sanktpeterburg 1868. (Târanâthae de doctrine Buddhicae in India propagatione narratio. Contextum Tibeticum e codicibus Petropolitanis edidit Antonius Schiefner. Petropoli 1868. (Nachdruck: Suzuki Research Foundation. Reprint Series 2).
Page 892
874 LITERATURVERZEICHNIS
1869 Târanâtha's Geschichte des Buddhismus in Indien. Aus dem Tibetischen uebersetzt von Anton Schiefner. St. Petersburg 1869. (Nachdruck: Suzuki Research Foundation. Reprint Series 3). Tibetan Tripitaka 1955-61 The Tibetan Tripitaka. Peking Edition. Kept in the library of the Otani University, Kyoto. Reprinted under the Supervision of the Otani University, Kyoto. Edited by Daisetz T. Suzuki. 168 vols. Tokyo-Kyoto 1955-1961. 1991 The Tibetan Tripitaka. Taipei Edition. Editor-in-Chief: A. W. Barber. 72 vols. Taipei 1991. Udānavarga 1965 Udānavarga. Herausgegeben von Franz Bernhard. Band I: Einleitung · Beschreibung der Handschriften · Textausgabe · Bibliographie. Göttingen 1965. (Abhandlungen der Akademie der Wissenschaften in Göttingen, Philologisch-historische Klasse, Dritte Folge, Nr. 54; Sanskrittexte aus den Turfanfunden X). Udbhațasiddhasvāmin 1993 Der Lobpreis der Vorzüglichkeit des Buddha. Udbhatasiddhasvāmins Viśeșastava mit Prajñāvarmans Kommentar. Nach dem tibetischen Tanjur herausgegeben und über- setzt von Johannes Schneider. Bonn 1993. (Indica et Tibetica, Band 23). Vācaspatimiśra 1891 Der Mondschein der Sâmkhya-Wahrheit. Vâcaspatimiçra's Sâmkhya-tattva-kaumudî in deutscher Uebersetzung, nebst einer Einleitung über das Alter und die Herkunft der Sâmkhya-Philosophie. Von Richard Garbe. [München 1891]. (Abh. d. I. Cl. d. k. Ak. d. Wiss. XIX. Bd. III. Abth.). 1967 Vācaspatimiśras Tattvakaumudī. Ein Beitrag zur Textkritik bei kontaminierter Über- lieferung. Von Srinivasa Ayya Srinivasan. Hamburg 1967. (Alt- und Neu-Indische Studien, 12). Vāgbhața I 1941 Vāgbhata's Aştāngahrdayasamhitā. Ein altindisches Lehrbuch der Heilkunde. Aus dem Sanskrit ins Deutsche übertragen mit Einleitung, Anmerkungen und Indices von Luise Hilgenberg und Willibald Kirfel. Leiden 1941. 1998 Vagbhața's Aștāngahrdayasamhitā. The romanised text accompanied by line and word indexes. Compiled and edited by Rahul Peter Das & Ronald Eric Emmerick. Groningen 1998. (Groningen Oriental Studies, Volume XIII). Vāgbhața II 1903 The Vâgbhatâlamkâra of Vâgbhata. With the Commentary of Simhadevagani. Edited by Pandit Sivadatta and Kâśînâth Pândurang Parab. Second Revised Edition. Bombay 1903 [11895]. (Kâvyamâlâ. 48). Vajradatta 1919 „Lokeśvaraśatakam ou Cent strophes en l'honneur du seigneur du monde, par Vajra- datta". Édité et traduit par Suzanne Karpelès, in: Journal Asiatique. Tome 14. Paris 1919, S. 357-465.
Page 893
LITERATURVERZEICHNIS 875
Vāmana 1875 Vâmana's Lehrbuch der Poetik. Zum ersten Male herausgegeben von Carl Cappeller. Jena 1875. 1908 Kâvyâlankâra Sûtras with Gloss By Pandit Vâmana. And a Commentary Called Kâvyâlankâr Kâmadhenu By Śrî Gopendra Tripurahara Bhûpâla. Edited by Ratna Gopâl Bhatta. Benares 1908. (Benares Sanskrit Series, Nos. 134 & 140). 1909 Kavyalankarasutra Vritti with the commentary Kamadhenu. [Edited by J. K. Bala- subrahmanyam.] Srirangam 1909. (Sri Vani Vilas Sastra Series, No. 5). Vāmana/Jayāditya 1969-85 Kāśikā. A Commentary on Pāņini's Grammar. Part-I (Adhyāyas 1-4), Part-II (Adhyāyas 5-8), Part III (Indices). By Vāmana & Jayāditya. Editors Aryendra Sharma, Khanderao Deshpande, D. G. Padhye (Parts I-II); B. R. Shastry, V. Sundara Sarma, D. G. Padhye (Part III, Vol. I); P. Sri Ramachandrudu, V. Sundara Sarma (Part III, Vol. II). Hyderabad 1969, 1970, 1976, 1985. (Sanskrit Academy Series - 17, 20, 23, 32). Vararuci 1962 The Prākrita-Prakāśa or the Prākrt Grammar of Vararuchi. With the Commentary (Manoramā) of Bhāmaha. With the Text, Notes, English Translation, and Index of Prakrt Words by E. B. Cowell. Third edition. Calcutta 1962 [11854]. Vasubandhu 1925 L'Abhidharmakośa de Vasubandhu. Traduit et annoté par Louis de la Vallée Poussin. Cinquième et sixième chapitres. Paris 1925. 1946 The Text of the Abhidharmakośakārikā of Vasubandhu. By V. V. Gokhale. Reprinted from the Journal of the Bombay Branch, Royal Asiatic Society, N.S., Vol. 22, 1946. Bombay, S. 73-102. Vātsyāyana 1900 ŚrīVātsyāyanapraņītam Kāmasūtram. Yaśodharaviracitayā Jayamangalākhyayā țīka- yā sametam. Dvitīyam samskaraņam. [Ed. Durgāprasāda]. Mumbaī 1900. 1957 Das Kāmasūtram des Vātsyāyana. Die indische ars amatoria nebst dem vollständigen Kommentare (Jayamangalā) des Yaśodhara. Aus dem Sanskrit übersetzt von Richard Schmidt. Unveränderter Neudruck der 5., verbesserten Auflage. Stuttgart 1957 [11897]. Vidyānātha 1909 The Pratâparudrayaśobhûshana of Vidyânâtha. With the commentary, Ratnâpaņa, of Kumârasvâmin, son of Mallinâtha, and with a critical notice of manuscripts, introduc- tion, critical and explanatory notes and an appendix containing the Kâvyâlankâra of Bhâmaha. By Kamalâśankara Prâņaśankara Trivedî. First Edition. Bombay 1909. (Bombay Sanskrit and Prakrit Series. 65).
Page 894
876 LITERATURVERZEICHNIS
B. Sekundärliteratur
ABHYANKAR, Kashinath Vasudev 1977 A Dictionary of Sanskrit Grammar. By Kashinath Vasudev Abhyankar and J. M. Shukla. Second Revised Edition. Baroda 1977 [11961]. (Gaekwad's Oriental Series. 134). [Nachdruck: Baroda 1986] APTE, Vaman Shivaram 1890 The Practical Sanskrit-English Dictionary. By Vaman Shivaram Apte. Revised & Enlarged Edition. First Compact Edition. Delhi 1998 [11890]. AUFRECHT, Theodor 1864 Catalogi Codicum Manuscriptorum Bibliothecae Bodleianae. Pars Octava, Codices Sanscriticos, Complectens. Confecit Th. Aufrecht. Oxonii 1864. 1891-1903 Catalogus Catalogorum. An Alphabetical Register of Sanskrit Works and Authors by Theodor Aufrecht. [Part I], Leipzig 1891; Part II, Leipzig 1896; Part III, Leipzig 1903. BALASUBRAHMANYAM, J. K. (1909) - s. Vāmana BANERJEE, Anukul Chandra (1939) - s. § 2.1.1.5 BARBER, A. W. (1991) - s. Tibetan Tripitaka BASU, Ratna 1989 Eine literatur-kritische Studie zu Aryaśūras Jātakamālā zusammen mit einer kriti- schen Edition der anonymen Jātakamālāțīkā und einer kritischen Edition der Jātaka- mālāpañjikā des Vīryasimha. Von Ratna Basu. Bonn 1989. [Unveröffentlichter Dis- sertationsdruck] BECHERT, Heinz 1987 „Sanskrit-Grammatiken in singhalesischer Überlieferung“, in: Festschrift Wilhelm Rau zur Vollendung des 65. Lebensjahres [ ... ] Herausgegeben von Heidrun Brückner, Dieter George+, Claus Vogel und Albrecht Wezler. (= Studien zur Indologie und Ira- nistik. Heft 13/14). Reinbek 1987, S. 5-16. BECKH, Hermann 1914 Verzeichnis der tibetischen Handschriften der Königlichen Bibliothek zu Berlin. Erste Abteilung: Kanjur (bKah · hGyur). Von Hermann Beckh. Berlin 1914. (Die Hand- schriften-Verzeichnisse der Königlichen Bibliothek zu Berlin, 24. Bd.). BELVALKAR, Shripad Krishna (1924) - s. § 2.1.1.5 BENDALL, Cecil 1883 Catalogue of the Buddhist Sanskrit Manuscripts in the University Library, Cam- bridge. With Introductory Notices and Illustrations of the Palæography and Chrono- logy of Nepal and Bengal. By Cecil Bendall. Cambridge 1883. BERNHARD, Franz (1965) - s. Udānavarga BEYER, Stephan 1992 The Classical Tibetan Language. [By] Stephan V. Beyer. New York 1992. BHATTACHARYA, Biswanath 1980-81 „Yamaka in Ārya-Šūra's Jātaka-Mālā“, in: The Adyar Library Bulletin. Vols. XLIV- XLV. Madras 1980-81, S. 390-393.
Page 895
LITERATURVERZEICHNIS 877
BHATTACHARYYA, Benoytosh (1949) - s. Abhayākaragupta BHATTACHARYYA, Sivaprasad 1958 Rezension: „The Kāvyalakșaņam (Kāvyādarśa) of Daņdin with Ratnaśrī of Ratna- śrījñāna of Ceylon. Edited with introduction and appendices by Prof. Anantalal Thakur and Prof. Upendra Jha and published by the Mithila Institute of Post-Graduate Studies and Research in Sanskrit Learning, Darbhanga, 1957.“, in: The Indian His- torical Quarterly. Vol. XXXIV. Calcutta 1958, S. 76-77. BIRA, Šagdaryn 1978 „Daņdin's «Kāvyādarśa» in Tibet and Mongolia“, in: Indologica Taurinensia. Vol- ume VI (1978). Proceedings of the Third World Sanskrit Conference (Paris, 20-25 June 1977). Torino 1978, S. 69-77. BISCHOFF, Friedrich Alexander 1968 Der Kanjur und seine Kolophone. Band I (Vol. 1-25 : Tantra). Bloomington 1968. BÖHTLINGK, Otto 1842 s. Kālidāsa 1879-89 Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung. Bearbeitet von Otto Böhtlingk. Theile 1-7. St. Petersburg 1879-1889. 1887 s. Pāņini 1890 s. § 2.1.1.5 BÖHTLINGK, Otto/ROTH, Rudolf 1855-75 Sanskrit-Wörterbuch. Herausgegeben von der Kaiserlichen Akademie der Wissen- schaften, bearbeitet von Otto Böhtlingk und Rudolph Roth. Theile 1-7. St. Petersburg 1855-1875. BÜHLER, Georg 1896 Indische Palaeographie von circa 350 A. Chr. - circa 1300 P. Chr. (mit 9 Tafeln.). Von G. Bühler. Strassburg 1896. (Grundriss der Indo-Arischen Philologie und Alter- tumskunde, I. Band, 11. Heft). CAPPELLER, Carl 1875 s. Vāmana 1909 s. Kālidāsa CHAKRAVARTI, Shrish Chandra (1913-25) - s. Jinendrabuddhi CORDIER, Palmyr 1909 Catalogue du fonds tibétain de la Bibliothèque nationale. Par P. Cordier. Deuxième partie. Index du Bstan-hgyur (Tibétain 108-179.). Paris 1909. 1915 Catalogue du fonds tibétain de la Bibliothèque nationale. Par P. Cordier. Troisième partie. Index du Bstan-hgyur (Tibétain 180-332). Paris 1915. Corpus Inscriptionum Indicarum 1989 „Dubkund stone inscription of the time of Vikramasimha“, in: Corpus Inscriptionum Indicarum. Vol. 7, Part 3. Inscriptions of the Paramāras, Chandellas, Kechchhapa- ghätas and two minor dynasties. Edited by Harihar Vitthal Trivedi. New Delhi 1989, S.528-535.
Page 896
878 LITERATURVERZEICHNIS
COULSON, Michael 1989 s. Bhavabhūti 1992 Sanskrit. An Introduction to the Classical Language. [By] Michael Coulson. Second Edition. London 1992 [11976]. COWELL, Edward Byles (1962) - s. Vararuci CSOMA DE KŐRÖS, Alexander 1838 „Enumeration of Historical and Grammatical Works to be met with in Tibet“, in: Journal of the Asiatic Society of Bengal. Vol. VII, part II. Calcutta 1838, S. 147ff. [dass. in: Tibetan Studies. Being a Reprint of the Articles Contributed to the Journal of the Asiatic Society of Bengal and Asiatic Researches. By Alexander Csoma de Körös. Edited by E. Denison Ross. Calcutta 1912, S. 81-87. (Nachdruck: Collected Works of Alexander Csoma de Kőrös. Edited by J. Terjék. Budapest 1984).] CUNNINGHAM, Alexander 1892 Mahâbodhi or the Great Buddhist Temple under the Bodhi Tree at Buddha-Gaya. By A. Cunningham. London 1892 [Nachdruck: Varanasi, o. J.]. (Complete works of Ale- xander Cunningham, No. 5). DAS, Rahul Peter/EMMERICK, Eric Ronald (1998) - s. Vāgbhata I DAS, Sarat Chandra 1902 A Tibetan English Dictionary. With Sanskrit Synonyms. By Sarat Chandra Das. Re- vised and edited by Graham Sandberg and A. William Heyde. Calcutta 1902. [Nach- druck: Delhi 1995] DE, Sushil Kumar 1924 s. Nītivarman 1960 History of Sanskrit Poetics. In Two Volumes. Second Revised Edition. Calcutta 1960 [11923-25]. DHARMĀRĀMA, K. (1891) - s. Kumāradāsa DHRUVA, Ānandaśaņkara Bāpubhāī (1987) - s. Šaņkarasvāmin DIMITROV, Dragomir 2002a „Tables of the Old Bengali Script (on the basis of a Nepalese manuscript of Dandin's Kāvyādarśa)“, in: Śikhisamuccaya. Indian and Tibetan Studies. Edited by Dragomir Dimitrov, Ulrike Roesler and Roland Steiner. Wien 2002. (Wiener Studien zur Tibe- tologie und Buddhismuskunde, Heft 53), S. 27-78. 2002b Mārgavibhāga - Die Unterscheidung der Stilarten. Kritische Ausgabe des ersten Ka- pitels von Daņdins Poetik Kāvyādarśa und der tibetischen Übertragung Sñan nag me lon nebst einer deutschen Übersetzung des Sanskrittextes. Marburg 2002. (Indica et Tibetica, Band 40). 2006 „Bilingual Sanskrit-Tibetan Glosses in a Nepalese MS of the Ratnaśrīțīkā“, in: News- letter of the NGMCP. Number 2. October 2006, S. 4-7. DURGĀPRASĀD/PAŅŠĪKAR, Vāsudev Lakșmaņ Šāstri (1928) - s. Rudrața EDGERTON, Franklin 1931 s. Nīlakaņțha
Page 897
LITERATURVERZEICHNIS 879
1953 Buddhist Hybrid Sanskrit Grammar and Dictionary. By Franklin Edgerton. Volume II: Dictionary. New Haven 1953. EGGELING, Julius (1874-78) - s. Sarvavarman Epigraphia Indica 1894 „Dubkund Stone Inscription of the Kachchhapaghata Vikramasimha. The [Vikrama] year 1145" by F. Kielhorn, in: Epigraphia Indica: A Collection of Inscriptions Sup- plementary to the Corpus Inscriptionum Indicarum of the Archæological Survey, Translated by Oriental Scholars. Edited by Jas. Burgess, Assisted by A. Führer. Vol. 2. Calcutta 1894 [Nachdruck: New Delhi 1983], S. 232-240. 1898-99 „A List of the Inscriptions of Northern India from about A.D. 400“ by F. Kielhorn, in: Epigraphia Indica and Record of the Archæological Survey of India. Edited by E. Hultzsch. Vol. 5 (1898-99). Calcutta. [Nachdruck: New Delhi 1984], Appendix, S.1-121. 1900-01 „Some Records of the Rashtrakuta Kings of Malkhed“ by J. F. Fleet, in: Epigraphia Indica [usw.]. Edited by E. Hultzsch. Vol. 6 (1900-01). Calcutta. [Nachdruck: New Delhi 1981], S. 160-198. 1902-03 „A List of Inscriptions of Southern India from about A.D. 500 " by F. Kielhorn, in: Epigraphia Indica [usw.]. Edited by E. Hultzsch. Vol. 7 (1902-03). Calcutta. [Nach- druck: New Delhi 1981], Appendix, S. 1-215. 1907-08 „Daulatabad Plates of the Rashtrakuta Sankaragana; Saka-Samvat 715" by D.R. Bhandarkar, in: Epigraphia Indica [usw.]. Edited by E. Hultzsch and by Sten Konow. Vol. 9 (1907-08). Calcutta. [Nachdruck: New Delhi 1981], S. 193-198. 1907-08 „Pathari Pillar Inscription of Parabala; [Vikrama-] Samvat 917" by F. Kielhorn, in: Epigraphia Indica [usw.]. Edited by E. Hultzsch and by Sten Konow. Vol. 9 (1907-08). Calcutta. (Reprint: New Delhi 1981), S. 248-256. 1917-18 „The Bangarh Grant of Mahi-pala I: the 9th year“ by R. D. Banerji, in: Epigraphia Indica [usw.]. Edited by E. W. Thomas. Vol. 14 (1917-18). Calcutta. [Nachdruck: New Delhi 1982], S. 324-330. 1919-20 „The Amgachhi Grant Vigraha-Pala III: the 12th year“ by R. D. Banerji, in: Epi- graphia Indica [usw.]. Edited by E. W. Thomas. Vol. 15 (1919-20). Calcutta 1925. [Nachdruck: New Delhi 1981], S. 193-198. 1933-34 „Irda copper-plate of the Kamboja king Nayapaladeva“ by N. G. Majumdar, in: Epi- graphia Indica [usw.]. Edited by N. P. Chakravarti. Vol. 22 (1933-34). Delhi 1938. [Nachdruck: New Delhi 1984], S. 150-159. 1937-38 „Notes on the Irda copper-plate grant of king Nayapaladeva“ by Jogendra Chandra Ghosh, in: Epigraphia Indica [usw.]. Edited by N. P. Chakravarti. Vol. 24 (1937-38). Calcutta 1942. [Nachdruck: New Delhi 1984], S. 43-47. 1951-52 „Two Pala plates from Belwa“ by D. C. Sircar, in: Epigraphia Indica. Edited by B. Ch. Chhabra (Part I to IV), N. Lakshminarayan Rao (Part V to VII), D. C. Sircar (Part VIII). Vol. 29 (1951-52). Calcutta 1957. [Nachdruck: New Delhi 1987], S. 1-13. 1961-62 „Grants of Gayadatunga“ by D.C. Sircar, in: Archaelogical Survey of India. Epi- graphia Indica. Edited by D. C. Sircar. Vol. 34 (1961-62). Calcutta 1963, S. 91-104.
Page 898
880 LITERATURVERZEICHNIS
1963-64 „Fragmentary Rashtrakuta Inscription from Kandhar“ by D. C. Sircar and G. Bhatta- charya, in: Archaelogical Survey of India. Epigraphia Indica. Edited by D. C. Sircar (Parts I to VII) & G. S. Gai (Part VIII). Vol. 35 (1963-64). Calcutta 1966, S. 105-114. 1969 „Two grants of Rashtrakuta Indra III from Vajirkheda, Saka 836" by V. B. Kolte, in: Archaelogical Survey of India. Epigraphia Indica. Edited by G.S. Gai. Vol. 38 (1969). Calcutta 1970, S. 5-22. 1969 „Two grants of Vinitunga II“ by P.R. Srinivasan, in: Archaelogical Survey of India. Epigraphia Indica. Edited by G.S. Gai. Vol. 38 (1969), part III. Calcutta 1972, S. 122-131. 1971 „Siyan stone slab inscription of Nayapala“ by D. C. Sircar, in: Archaelogical Survey of India. Epigraphia Indica. Edited by P.R. Srinivasan. Vol. 39 (1971). Calcutta 1982, S. 39-56. 1975-76 „Kalanda copper plate charter of Nayapāladēva“ by K. V. Ramesh and S. Subramonia Iyer, in: Archaelogical Survey of India. Epigraphia Indica. Edited by K. V. Ramesh. Vol. 41 (1975-76). New Delhi 1989, S. 199-205. EPPLING, John Frederick 1989 A Calculus of Creative Expression. The Central Chapter of Dandin's Kāvyādarśa. By John Frederick Eppling. A thesis submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy (South Asian Languages and Literatures) at the University of Wisconsin-Madison 1989. [UMI Order Number: 8914509] GANGADHARAN, N. (1987) - s. Agnipurāņa GARBE, Richard (1891) - s. Vācaspatimiśra GEROW, Edwin 1971 Glossary of Indian Figures of Speech. By Edwin Gerow. The Hague [usw.] 1971. GHATTAGE, A. M. 1976 An Encyclopaedic Dictionary of Sanskrit on Historical Principles. Volume One. General Editor: A. M. Ghattage. Poona 1976. GHOSH, Manomohan (1950) - s. Bhārata GOKHALE, V. V. (1946) - s. Vasubandhu GOLDSTEIN, Melvyn C. 2001 The New Tibetan-English Dictionary of Modern Tibetan. Melvyn C. Goldstein, Editor. T. N. Shelling and J. T. Surkhang, Assistant Editors. With the Help of Pierre Robillard. Berkeley [usw.] 2001. GRASSMAN, Hermann 1873 Wörterbuch zum Rig-Veda. Von Hermann Grassmann. 3., unveränderte Auflage. Leipzig 1873. HÆBERLIN, John (1847) - s. Mānānka HAHN, Michael 1971 s. Jñānaśrīmitra 1974 s. Candragomin
Page 899
LITERATURVERZEICHNIS 881
1976 ,Die Haribhattajātakamālā (II). Das Śyāmajātaka.“, in: Wiener Zeitschrift für die Kunde Südasiens. Band XX. Wien 1976, S. 37-74. 1982a s. Nāgārjuna 1982b s. Ratnākaraśānti 1983 „Zur Verteilung der Versmaße in der buddhistischen Campu-Dichtung“, in: Zeit- schrift der Deutschen Morgenländischen Gesellschaft. Supplement V, XXI. Deutscher Orientalistentag vom 24. bis 29. März in Berlin. Ausgewählte Vorträge. Herausgege- ben von Fritz Steppat. Wiesbaden 1983, S. 245-252. 1993 „Sanskrit Metrics - As Studied at the Buddhist Universities in the Eleventh and Twelfth Centuries A.D.“, in: Journal of the Nepal Research Centre. Vol. IX. Edited by A. Wezler. Wiesbaden 1993, S. 57-76. 1996 Lehrbuch der klassischen tibetischen Schriftsprache. Siebte, korrigierte Auflage von Michael Hahn. Swisttal-Odendorf 1996. (Indica et Tibetica, Band 10). 2002 „Ratnākaraśānti's Vidagdhavismāpana-an old and unpublished work on Sanskrit riddles“, in: Bulletin d'études indiennes, 20.2. Paris 2002, S. 3-81. HANDIQUI, Krishna Kanta 1968 Yaśastilaka and Indian Culture or Somadeva's Yaśastilaka and Aspects of Jainism and Indian Thought and Culture in the Tenth Century. By Krishna Kanta Handiqui. Sholapur 1968. (Jīvarāja Jaina Granthamālā, No. 2). HANISCH, Albrecht (2005) - s. Āryaśūra HILGENBERG Luise/KIRFEL, Willibald (1941) - s. Vāgbhața I VON HINÜBER, Oskar/NORMAN, Kenneth Roy (1995) - s. Dhammapada HIRAKAWA, Akira 1973-78 Index to the Abhidharmakośabhāşya. (P. Pradhan Edition). Part One: Sanskrit- Tibetan-Chinese. Tokyo 1973. (Taisho Edition). Part Two: Chinese-Sanskrit. Tokyo 1977. (Peking Edition). Part Three: Tibetan-Sanskrit. Tokyo 1978. By Akira Hira- kawa in collaboration with Shunei Hirai, Noriaki Hakamaya, Giei Yoshizu [and] So Takahashi. Tokyo 1973-78. HUTH, Georg (1890) - s. Ratnākaraśānti JACOBI, Hermann 1903 „Über den nominalen Stil des wissenschaftlichen Sanskrits“, in: Indogermanische Forschungen. Zeitschrift für indogermanische Sprach- und Altertumskunde. Vier- zehnter Band. Strassburg 1903, S. 236-251. [Nachdruck in: Kleine Schriften. Heraus- gegeben von Bernhard Kölver. Teil 1. Wiesbaden 1970, S. 6-21. (Glasenapp-Stiftung, Band 4, 1).] JAMSPAL, Lozang (1992) - s. Śrīdharasena JÄSCHKE, Heinrich August 1881 A Tibetan-English Dictionary. With Special Reference to the Prevailing Dialects. To which is Added an English-Tibetan Vocabulary. By H. A. Jäschke. London 1881. JENNER, Gero 1968 Die poetischen Figuren der Inder von Bhāmaha bis Mammata. Ihre Eigenart im Ver-
Page 900
882 LITERATURVERZEICHNIS
hältnis zu den Figuren repräsentativer antiker Rhetoriker. Hamburg 1968. (Schriften des Europa-Kollegs Hamburg, Band 5). JHA, Sir Ganganatha (1967) - s. Mammața JHALAKĪKAR, Bhīmacarya 1978 Nyāyakośa or Dictionary of Technical Terms of Indian Philosophy. By Bhīmācārya Jhalakīkar. Revised and re-edited by Vāsudev Shāstrī Abhyankar. [Fourth edition.] Poona 1978 [11874]. DE JONG, Jan Willem 1972 „Notes à propos des colophons du Kanjur“, in: Zentralasiatische Studien 6 (1972). Wiesbaden 1972, S. 505-559 [dass. in: Buddhist Studies by J. W. de Jong. Edited by Gregory Schopen. Berkeley 1979, S. 149-203.] JOSHI, K. L. (1988) - s. Bhārata JOSHI, Vināyak Nārāyaņ Shāstri/JOSHI, Kacheshwar Vināyak (1900) - s. Bhațți KANE, Pandurang Vaman 1961 History of Sanskrit Poetics. [By] P. V. Kane. Fourth Edition. Delhi 1971 [11951]. 1974 History of Dharmaśastra (Ancient and Mediaeval Religious and Civil Law). By Pandurang Vaman Kane. Vol. II, Part I. Second Edition. Poona 1974. (Government Oriental Series Class B, No. 6). KARPELÈS, Suzanne (1919) - s. Vajradatta KATRE, Sadashiva L. 1948 „Fresh Evidence for Dandin's Composition of Kalāpariccheda“, in: The Indian His- torical Quarterly. Vol. XXIV, No. 1. Calcutta 1948, S. 114-122. KEDĀRANĀTH (1938) - s. Pingala KIELHORN, Franz 1880-84 s. Patañjali 1890 „Zu Daņdin's Kâvyâdarça III, 150“. Sonderabdruck aus Nr. 13 der Nachrichten von der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften und der Georg-Augusts-Universität zu Göttingen v. J. 1890, S. 417-420. 1892 „The Âmgâcchî copper-plate grant of Vigrahapâladêva III“, in: The Indian Antiquary, a Journal of Oriental Research [ ... ]. Vol. XXI. Bombay 1892, S. 97-101. KRAAZ, Martin (1968) - s. Dharmadāsa KRICK, Hertha 1982 Das Ritual der Feuergründung (Agnyädheya). Herausgegeben von Gerhard Ober- hammer. Wien 1982. (Österreichische Akademie der Wissenschaften. Philosophisch- historische Klasse. Sitzungsberichte, 399. Band, Veröffentlichungen der Kommission für Sprachen und Kulturen Südasiens, Heft 16). VAN DER KUIJP, Leonard 1983 Contributions to the Development of Tibetan Buddhist Epistemology. From the eleventh to the thirteenth century. By Leonard W. J. van der Kuijp. Wiesbaden 1983. (Alt- und Neu-Indische Studien, Bd. 26).
Page 901
LITERATURVERZEICHNIS 883
1986 „Bhamaha in Tibet“, in: Indo-Iranian Journal. Volume 29. Dordrecht [usw.] 1986, S. 31-39. 1993 „Fourteenth Century Tibetan Cultural History III: The Oeuvre of Bla ma dam pa Bsod nams rgyal mtshan (1312-1375), Part One“, in: Berliner Indologische Studien. Band 7. Berlin 1993, S. 109-147. 1996 „Tibetan Belles-Lettres: The Influence of Dandin and Kşemendra“, in: Tibetan Liter- ature. Studies in Genre. Edited by José Ignacio Cabezón and Roger R. Jackson. Essays in Honor of Geshe Lhundup Sopa. Ithaca, New York 1996, S. 393-410. DE LA VALLÉE POUSSIN, Louis (1925) - s. Vasubandhu LIEBICH, Bruno 1895 Das Cāndra-Vyākarana. Von Bruno Liebich. o. O. 1895. ([Sonderdruck a]us den Nachrichten der K. Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen. Philologisch-histo- rische Klasse. 1895. Heft 3). 1902 s. Candragomin 1919 Zur Einführung in die indische einheimische Sprachwissenschaft. I. Das Kātantra. Von Bruno Liebich. Heidelberg 1919. (Sitzungsberichte der Heidelberger Akademie der Wissenschaften. Sitzung Heinrich Lanz. Philosophisch-historische Klasse, Jahr- gang 1919. 4. Abhandlung.). 1920 Zur Einführung in die indische einheimische Sprachwissenschaft. III. Der Dhātu- päțha. Von Bruno Liebich. Heidelberg 1920. (Sitzungsberichte der Heidelberger Akademie der Wissenschaften. Sitzung Heinrich Lanz. Philosophisch-historische Klasse, Jahrgang 1920. 10. Abhandlung.). LIENHARD, Siegfried 1984 A History of Classical Poetry. Sanskrit - Pali - Prakrit. Wiesbaden 1984. (A History of Indian Literature. Volume III, Fasc. 1). 1996 Text-Bild-Modelle der klassischen indischen Dichtung. Von Siegfried Lienhard. Göttingen 1996. (Nachrichten der Akademie der Wissenschaften in Göttingen, I. Phi- lologisch-historische Klasse, Jahrgang 1996, Nr. 2). LOKESH CHANDRA 1958-61 Tibetan-Sanskrit Dictionary. Based on a close comparative study of Sanskrit origi- nals and Tibetan translations of several texts. By Lokesh Chandra. Vol. 1-12. New Delhi 1958-61. (Bhoța-pițaka, Volume 1(1-12); Satapițaka, Volume 3(1-12)). 1963 Materials for a History of Tibetan Literature. 3 parts. By Lokesh Chandra. New Delhi 1963. (Śatapițaka Series, Volumes 28-30). 1965 s. Amarasiņha 1992-94 Tibetan-Sanskrit Dictionary. Supplementary Volumes 1-7. New Delhi 1992-94. (Satapițaka Series, Volumes 369, 371, 372, 374, 375, 377, 378). MAJUMDAR, Ramesh Chandra 1964 The Age of Imperial Kanauj. Forward by K. M. Munshi. General Editor R. C. Majum- dar. Bombay 21964 [11955]. (The History and Culture of the Indian People. Volume IV).
Page 902
884 LITERATURVERZEICHNIS
MANI, Vettam 1975 Puranic Encyclopaedia. A Comprehensive Dictionary with Special Reference to the Epic and Purāņic Literature. [By] Vettam Mani. Delhi [usw.] 1975. MEJOR, Marek 1992 Kemendra's Bodhisattvâvadānakalpalatā. Studies and Materials. [By] Marek Mejor. Tokyo 1992. (Studia Philologica Buddhica, Monograph Series VIII). MITRA, Rājendralāla 1878 Buddha Gayá, The Hermitage of Šákya Muni. By Rájendralála Mitra. Calcutta 1878. [Nachdruck: Buddha Gaya. The Great Buddhist Temple, The Hermitage of Sakya Muni. By Rajendralala Mitra. Delhi, Varanasi 1972.] MIYASAKA, Yūsho (1971-72) - s. Dharmakīrti MONIER-WILLIAMS, Monier 1899 A Sanskrit-English Dictionary. Etymologically and Philologically Arranged with spe- cial reference to Cognate Indo-European Languages. [By] Monier Monier-Williams. New Edition, Greatly Enlarged and Improved with collaboration of E. Leumann, C. Cappeller and Other Scholars. Oxford 1899. [Nachdruck: Delhi 1995] NAUDOU, Jean 1968 Les bouddhistes Kaśmīriens au Moyen Age. Par Jean Naudou. Paris 1968. (Annales du Musée Guimet, Bibliothèque d'Études - Tome LXVIII). New Catalogus Catalogorum 1973 New Catalogus Catalogorum. An Alphabetical Register of Sanskrit and Allied Works and Authors. [Edited by] Kunjunni Raja. Volume Seven (ca - ña). Madras 1973. (Madras University Sanskrit Series 32). OBERLIES, Thomas 1989 Studie zum Cāndravyākarana. Eine kritische Bearbeitung von Candra IV.4.52-148 und V.2. [Von] Thomas Oberlies. Stuttgart 1989. (Alt- und Neu-Indische Studien. 38). 1992 „Verschiedene neu-entdeckte Texte des Cāndravyākaraņa und ihre Verfasser (Studien zum Cāndravyākaraņa II)“, in: Studien zur Indologie und Iranistik. Band 16/17. Rein- bek 1992, S. 161-184. 1996 „Die zeitliche und ideengeschichtliche Verhältnis der Cändra-Vrtti zu anderen V(ai)- yākaraņas (Studien zum Cāndravyākaraņa III)“, in: Veda-vyākaraņa-vyākhyāna. Fest- schrift Paul Thieme zum 90. Geburtstag am 18. März 1995 [ ... ] Herausgegeben von Hanns-Peter Schmidt und Albrecht Wezler. (= Studien zur Indologie und Iranistik. Band 20). Reinbek 1996, S. 265-317. PARĀJULI, Buddhisāgara 1961 Brhatsūcīpatram. Nepālarājakīya Vīrapustakālayasthahastalikhitapustakānām Brhat- sūcīpatram. Sāhityakāvyagranthavișayako dvitīyo bhāga. Vīrapustakālayataḥ sam- pāditaḥ prakāśitaś ca. Kāşthamaņdapaḥ vi. sam. 2018 [1961 n. Chr.]. (Purātattvapra- kāśanamālā-6). 1963 Samkşiptasūcīpatram. Nepālarājakīya Vīrapustakālayasthahastalikhitasamastapustakā- nām Samkșiptasūcīpatram. BuddhisāgaraSarmaņaḥ adhyakșatāyām Vīrapustakālaya-
Page 903
LITERATURVERZEICHNIS 885
taḥ sampāditaḥ prakāśitaś ca. Kāțhamādaum sam. 2020 [1963 n. Chr.]. (Purātattva- prakāśanamālā 18). PARIKH, Rasiklal C./KULKARNI, V. M. (1964) - s. Hemacandra PETECH, Luciano 1984 Mediaeval History of Nepal (c. 750-1482). [By] Luciano Petech. Second, thoroughly revised edition. Roma 1984. (Serie Orientale Roma, LIV). PISCHEL, Richard (1922) - s. Kālidāsa PORCHER, Marie-Claude 1979 „On Prahelikā“, in: Ludwik Sternbach Felicitation Volume. Part One. Lucknow 1979, S. 325-330. RAJBANSHI, Shankar Man 1974 „The Evolution of Devanagari Script“ (Devanāgarī lipiko vikāsa), in: Kailash - A Journal of Himalayan Studies. Volume II (1974), Numbers 1 and 2. Kathmandu 1974, S. 23-120. RAMAKRISHNA KAVI, M. (1934) - s. Bhārata RANGACHARYA, Rao Bahadur M. (1910) - s. § 2.1.1.5 RENOU, Louis 1942-57 Terminologie Grammaticale du Sanskrit. Par Louis Renou. Paris 1942-57. ROERICH, George Nikolaevič 1949-53 s. Gźon nu dpal 1959 Biography of Dharmasvāmin (Chag lo tsa-ba Chos-rje-dpal) A Tibetan Monk Pil- grim. Original Tibetan Text deciphered and translated by George Roerich. With a historical and critical Introduction by A. S. Altekar. Patna 1959. RÜCKERT, Friedrich 1980 Indische Liebeslyrik. In Übertragungen von Friedrich Rückert. Herausgegeben und eingeleitet von Helmuth von Glasenapp. Frankfurt am Main 1980 [11923]. [Zuerst in: „Jahrbüchern für wissenschaftliche Kritik“, Berlin 1829, I, Spalte 521-551.] SAŃKRTYĀYANA, Rāhula 1937 „Second Search of Sanskrit Palm-Leaf MSS. in Tibet“, in: Journal of the Bihar and Orissa Research Society. Vol. XXIII, Part I. [Bankipore] 1937, S. 1-57. ŚARMĀ, Batuk Nāth/UPĀDHYĀYA, Baldeva (1928) - s. Bhāmaha ŚARMĀ, Kedārnāth/PAŅŠĪKAR, Vāsudev Lakșmaņ Šāstrī (1934) - s. Bhoja ŚARMĀ, Yogeśvaradatta (1999) - s. Daņdin ŚĀSTRI, Haraprasāda 1931 A Descriptive Catalogue of the Sanskrit Manuscripts in the Collections of the Asiatic Society of Bengal. By Haraprasāda Shāstrī. Volume VI. Vyākaraņa Manuscripts. Calcutta 1931. SASTRI, Nrsimhadeva (1933) - s. Daņdin ŚĀSTRĪ, Śivanārāyaņa (1990) - s. § 2.1.1.5 SASTRY, Naganatha (1970) - s. Bhāmaha SCHIEFNER, Anton (1868, 1869) - s. Taranātha
Page 904
886 LITERATURVERZEICHNIS
SCHMIDT, Richard 1923 Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung von Otto Böhtlingk. Be- arbeitet von Richard Schmidt. Leipzig 1928. [Nachdruck: Delhi 1991] SCHNEIDER, Johannes (1993) - s. Udbhațasiddhasvāmin SEWELL, Robert 1932 The Historical Inscriptions of Southern India (collected till 1923) and Outlines of Political History. By Robert Sewell. Edited by S. Krishnaswami Aiyangar. Madras 1932. SHARMA, Aryendra/DESHPANDE, Khanderao/PADHYE, D. G. (1969-85) - s. Vāmana/Jayāditya SHARMA, P. V. 1979 Fruits and Vegetables in Ancient India. [By] P. V. Sharma. Varanasi, Delhi 1979. (Jaikrishnadas Ayurveda Series, No. 28). SHASTRI, Mool Chand 1986 Buddhistic Contribution to Sanskrit Poetics. Delhi 1986. SHASTRI, Vidyābhūşaņa Rangacharya Raddi (1938) - s. § 2.1.1.5 SHRINGY, R. K. (1978) - s. Sārngadeva ŚIVADATTA/PARAB, Kāśīnāth Pāņdurang (1903) - s. Vāgbhața II SKILLING, Peter 1991 „A Brief Guide to the Golden Tanjur“, in: The Journal of the Siam Society. Volume 79, Part 2. Bangkok 1991, S. 138-146. SLUSSER, Mary Shepherd 1982 Nepal Mandala. A Cultural Study of the Kathmandu Valley. Volume 1: Text. [By] Mary Shepherd Slusser. Princeton 1982. [Nachdruck: Kathmandu 1998] SÖHNEN, Renate 1995 „On the Concept and Presentation of Yamaka in Early Indian Poetic Theory“, in: Bulletin of the School of Oriental and African Studies. Volume LVIII. London 1995, S. 495-520. SONI, Jayandra 1989 Philosophical Anthropology in Saiva Siddhānta. With special reference to Sivāgra- yogin. [By] Jayandra Soni. Delhi 1989. SPEIJER, Jacob Samuel 1886 Sanskrit Syntax. By J. S. Speijer. With an Introduction by H. Kern. Leyden 1886. STEINER, Roland 1996 „Die Lehre der Anuştubh bei den indischen Metrikern“, in: Suhrllekhāḥ. Festgabe für Helmut Eimer. Herausgegeben von Michael Hahn, Jens-Uwe Hartmann und Roland Steiner. Swisttal-Odendorf 1996, S. 227-248. (Indica et Tibetica, Band 28). STERNBACH, Ludwik 1974-87 Mahā-Subhāșita-Samgraha. Being an extensive collection of wise sayings in Sanskrit critically edited with Introduction, English translation, Critical Notes, etc. By Ludwik Sternbach. Vol. I-VI [bis kai°]. Hoshiarpur 1974-1987. (Vishveshvaranand Indo- logical Series. 64, 69, 71, 73, 75, 80).
Page 905
LITERATURVERZEICHNIS 887
1975 Indian Riddles. A Forgotten Chapter in the History of Sanskrit Literature. By Ludwik Sternbach. Hoshiarpur 1975. (V.I. Series-67). 1978 A Descriptive Catalogue of Poets quoted in Sanskrit Anthologies and Inscriptions. Volume 1 (Amśudhara-Dhoyī). Wiesbaden 1978. SUZUKI, Daisetz Teitaro (1955-61) - s. Tibetan Tripitaka SYED, Renate 1990 Die Flora Altindiens in Literatur und Kunst. Von Renate Syed. München 1990. SZERB, János (1990) - s. Bu ston Rin chen grub TARKAVĀGĪŚA, Premacandra (1881) - s. § 2.1.1.5 THAKUR, Anantalal/JHA, Upendra (1957) - s. § 2.1.1.4 THATTE, Chintamani Shastri (1882) - s. Amarasimha TRIPATHI, Ram Suresh (1981) - s. Bhānudatta TUCCI, Giuseppe (1932) - s. Haribhadra UI, Hakuju [et al.] 1934 A Complete Catalogue of the Tibetan Buddhist Canons (Bkah-hgyur and Bstan- ḥgyur). Edited by Hakuju Ui, Munetada Suzuki, Yenshô Kanakura, Tôkan Tada. Pub- lished by Tôhoku Imperial University. Sendai 1934. UPĀDHYĀYA, Baladeva (1966) - s. Agnipurāņa VAIDYA, Paraśurāma Lakșmaņa (1960) - s. Haribhadra VELANKAR, Hari Damodar 1949 Jayadāman (A collection of ancient texts on Sanskrit Prosody and A Classified List of Sanskrit Metres with an Alphabetical Index). Edited by H. D. Velankar. Bombay 1949. (Haritoșamālā, No. I). VERHAGEN, Pieter Cornelis 1994 A History of Sanskrit Grammatical Literature in Tibet. By Pieter C. Verhagen. Volume One, Transmission of the Canonical Literature. Leiden [usw.] 1994. (Hand- buch der Orientalistik. 2. Abteilung: Indien, 8. Band). 2001 A History of Sanskrit Grammatical Literature in Tibet. By Pieter C. Verhagen. Volume Two, Assimilation into Indigenous Scholarship. Leiden [usw.] 2001. (Hand- book of Oriental Studies. Section Two: India, Volume Eight, Volume Two). VIDYĀSĀGARA, Jīvānanda (1888) - s. Mānānka WACKERNAGEL, Jacob/DEBRUNNER, Albert 1896-1930 Altindische Grammatik. Göttingen 1957 [11896-1930]. Band I: Introduction générale [ ... ] par Louis Renou; Lautlehre. Nachträge zu Band I von Albert Debrunner. 2. un- veränderte Auflage 1957 [11896]; Band II,1: Einleitung zur Wortlehre. Nominal- komposition. Nachträge zu Band II,1 von Albert Debrunner. 2. unveränderte Auflage 1957 [11905]; Band II,2: Die Nominalsuffixe von Albert Debrunner. 1954; Band III: Nominalflexion-Zahlwort-Pronomen von Albert Debrunner und Jacob Wacker- nagel. 1930; Register zur Altindischen Grammatik von J. Wackernagel und A. De- brunner (Bd. I-III). Von Richard Hauschild. Göttingen 1964. WARDER, Anthony Kennedy 1980 Indian Buddhism. [By] A. K. Warder. Second Revised Edition. Delhi 1980 [11970].
Page 906
888 LITERATURVERZEICHNIS
WEBER, Albrecht 1863 Ueber die Metrik der Inder. Zwei Abhandlungen von A. Weber. Berlin 1863. (Indi- sche Studien, Achter Band). WELLER, Friedrich 1952-55 Tibetisch-Sanskritischer Index zum Bodhicaryāvatāra. Heft I, II. Berlin 1952-1955. (Abhandlungen der Sächsischen Akademie der Wissenschaften zu Leipzig. Philo- logisch-historische Klasse . Band 46 . Heft 3, Band 47 . Heft 3). WEST, Martin L. 1973 Textual Criticism and Editorial Technique applicable to Greek and Latin texts. By Martin L. West. Stuttgart 1973. WHITNEY, William Dwight 1889 Sanskrit Grammar. Including both the Classical Language, and the older Dialects, of Veda and Brahmana. By William Dwight Whitney. Second Edition. Cambridge, Massachusetts 1889 [11879]. [Nachdruck: Oxford 1955] WICKREMASINGHE, Don Martino de Zilva 1900 Catalogue of the Sinhalese Manuscripts in the British Museum. By Don Martino de Zilva Wickremasinghe. London 1900. 1912 Epigraphia Zeylanica being Lithic and Other Inscriptions of Ceylon. Edited and Translated by Don Martino de Zilva Wickremasinghe. Vol. 1 (1904-1912). London 1912. (Archaeological survey of Ceylon). WIERSMA-TE NIJENHUIS, Emmie 1970 Dattilam. A Compendium of Ancient Indian Music. Introduction, Translation and Commentary by E. Wiersma-te Nijenhuis. Leiden 1970. (Orientalia Rheno-Traiectina. XI). WOGIHARA, Unrai (1932-35) - s. Haribhadra YAMAGUCHI, Susumu 1974 Index to the Prasannapada Madhyamaka-Vrtti. By Susumu Yamaguchi. Part One: Sanskrit-Tibetan; Part Two: Tibetan-Sanskrit. Kyoto 1974. ZACHARIAE, Theodor 1879 [Rezension] „Vardhamâna's Ganaratnamahodadhi, with the author's commentary. Edited, with critical notes and indices, by Julius Eggeling. [ ... ]", in: Göttingische gelehrte Anzeigen 1880. Stück 29. [dass. in: Zachariae, Theodor: Opera Minora. Zur indischen Wortforschung, zur Geschichte der indischen Literatur und Kultur, zur Geschichte der Sanskritphilologie. Teil 1. Herausgegeben von Claus Vogel. Wies- baden 1977. (Glasenapp-Stiftung. Band 12).] 1893 s. Hemacandra 1897 s. Mankha ZHĀNG, Yísūn 1985 Bod rgya tshig mdzod chen mo. Záng-Hàn Dàcídiăn. [Herausgegeben von] Zhāng Yísūn. Vol. 1-3. Bèijīng 1985.
Page 907
- ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS
AIG WACKERNAGEL/DEBRUNNER: Altindische Grammatik Akk. Akkusativ
ante corr. ante correcturam BHSD EDGERTON: Buddhist Hybrid Sanskrit Dictionary Bl. Ann. Gźon nu dpal: Deb ther snon po (The Blue Annals, Übers. ROERICH) BSP Buddhisāgara PARĀJULI: Brhatsūcīpatram C Cone-Tanjur Cān. Candragomin: Cāndravyākaraņa (Ed. LIEBICH) Cān .- Dhātup. Cāndravyākaraņa-Dhātupātha (Ed. LIEBICH) CC AUFRECHT: Catalogus Catalogorum D Derge-Tanjur Dt. Dpan Țīkā Ed. Edition EDSHP GHATTAGE: An Encyclopaedic Dictionary of Sanskrit on Historical Principles Epigr. Ind. Epigraphia Indica ex conj ex conjectura Fem. Femininum Fol. Folio G Ganden-Tanjur ibid ibidem i.e. id est Instr. Instrumental Jä JÄSCHKE: A Tibetan-English Dictionary Kāt. Śarvavarman: Kātantra (Ed. EGGELING) LC LOKESH CHANDRA: Tibetan-Sanskrit Dictionary LC Suppl. LOKESH CHANDRA: Tibetan-Sanskrit Dictionary. Supplementary Volumes. Lok. Lokativ
marg. margine Mask Maskulinum
m. sec. manu secunda Mvy Mahāvyutpatti (Ed. ISHIHAMA/FUKUDA) MW MONIER-WILLIAMS: A Sanskrit-English Dictionary N Narthang-Tanjur NAK National Archives, Kathmandu NCC New Catalogus Catalogorum NGMCP Nepalese-German Manuscript Cataloguing Project
Page 908
890 ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS
NGMPP Nepal-German Manuscript Preservation Project Nom. Nominativ Nr. Nummer N.S. Nepal Samvat NTEDMT GOLDSTEIN: The New Tibetan-English Dictionary of Modern Tibetan o. E. ohne Entsprechung o. J. ohne Jahr
om. omittit o. O. ohne Ortsangabe op. cit. opere citato Pāņ. Pāņini: Aștādhyāyī (Ed. BÖHTLINGK) Pan .- Dhatup. Pāņini-Dhātupātha (Ed. BÖHTLINGK) P1. Plural
post corr. post correcturam pw BÖHTLINGK: Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung PW BÖHTLINGK/ROTH: Sanskrit Wörterbuch (Petersburger Wörterbuch) pw Nachtr. SCHMIDT: Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung von Otto Böhtlingk Q Peking-Tanjur Rt. Ratnaśrīțīkā RV Rgveda S. Seite Sarasv. Bhoja: Sarasvatīkaņthābharaņa (Ed. ŠARMĀ/PAŅŠĪKAR) SCD DAS: A Tibetan English Dictionary schol. scholium Sg. Singular Skt Sanskrit, sanskritisch ŚP Śarngadhara: Šārngadharapaddhati (Ed. PETERSON) Śrng. Bhoja: Śrngāraprakāśa (Ed. JOSYER) SSP Buddhisāgara PARĀJULI: Samkșiptasūcīpatram S. V., S. VV. sub voce, sub verbis tib. tibetisch Tôh UI [et al.]: A Complete Catalogue of the Tibetan Buddhist Canons TT The Tibetan Tripitaka. Peking Edition (Ed. SUZUKI) Übers. Übersetzer, Übersetzung UMI University Microfilms (http://www.umi.com) v. i. varia interpretatio v. l., v. ll. varia lectio, variae lectiones Xyl. Xylograph ZHD ZHĀNG: Bod rgya tshig mdzod chen mo
Page 909
ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS 891
Symbole
[ ] Beschädigung oder unsichere Lesung; außerhalb des kritischen Apparats be- zeichnet [ ] sinngemäße Ergänzungen oder erklärende Zusätze. Ergänzung ohne Textlücke. Ergänzung von erster oder zweiter Hand. (x xx> Textverlust von unbestimmter Länge. () Ergänzung bei Textlücke. Tilgung. Tilgung von erster oder zweiter Hand. Grenzt denjenigen Teil des Textes der Ratnaśrītīkā ab, von dem hier eine editio princeps vorgelegt wird. TT Zwischen diesen Klammern werden die Seitenzahlen von THAKURs und JHAS Ausgabe mitgeteilt. Grenzt denjenigen Teil des Textes der Ratnaśrīțīkā ab, der in der nepalesischen Handschrift nicht erhalten ist. Zwischen diesen Klammern werden die Folionummern von THAKURs und JHAs Manuskript der Ratnaśrīțīkā mitgeteilt. Grenzt denjenigen Teil des Textes der Ratnaśrīțīkā ab, der in THAKURs und JHAs Ausgabe in faksimilierter Form vorliegt. Zwischen diesen Klammern werden die Zeilennummern von THAKURs und JHAs Manuskript angegeben. Ein ähnlich aussehendes Zeichen in der Dpan-Tīka-Handschrift, das vom zwei- ten Schreiber in der Funktion eines Sad verwendet wird. Daņda, Sad. Doppel-Daņda, Doppel-Sad. Grenzt verschiedene Angaben zu einer Lesart voneinander ab. Abbruch des erhaltenen Textes. Wurzelzeichen. Ein ähnlich aussehendes Füllungszeichen am Ende einer Zeile in der nepalesi- AS schen Handschrift der Ratnaśrītīkā. Ein ähnlich aussehendes Füllungszeichen am Ende einer Zeile in der nepalesi- schen Handschrift der Ratnaśrīțīkā. In der Beschreibung von Manuskripten zeigt der Trennungsstrich, daß ein Wort vorne oder hinten unvollständig ist, weil sich ein Teil davon auf einem nicht mehr vorhandenen Folio einer Handschrift befindet. Ein ähnlich aussehendes Zeichen in der Dpan-Tīka-Handschrift, das vom ersten Schreiber in der Funktion eines Sad verwendet wird. Korrekturzeichen in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā, das solche X Textabschnitte abgrenzt, die an einer anderen Stelle in der Handschrift hinzu- gefügt werden müssen. Ein nicht mehr erhaltenes Akșara. +
Page 910
892 ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS
Ein nicht lesbares Akșara. .. Nicht lesbarer oder nicht erhaltener Teil eines Akşara. Ein ähnlich aussehendes Füllungszeichen vor dem Schnürlochraum und am Ende einer Zeile in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā. Im kriti- schen Apparat trennt dieses Zeichen die Varianten zu einer Stelle. Grenzt Varianten aus den Kommentaren des Ratnaśrījñāna und des Dpan Lo tsā ba zu einer Strophe voneinander ab. * Konjektur. Ein ähnlich aussehendes Abgrenzungszeichen in der nepalesischen Handschrift O
der Ratnaśrīțīkā. 0 Abkürzungszeichen.
. Grenzt Varianten zu verschiedenen Stellen in einem Strophenviertel vonein- ander ab. Ein ähnlich aussehendes Abgrenzungszeichen in der nepalesischen Handschrift der Ratnaśrītīkā. Verzierungszeichen in den nepalesischen Handschriften. Schnürlochraum. Verderbnis und/oder unklarer Text. Grenzt die verschiedenen tibetischen Entsprechungen in der Dpan Țīkā von Ausdrücken der Ratnaśrīțīkā voneinander ab. Verweis auf eine philologische Bemerkung. Dasselbe für ähnliche Textstellen. 2
Metrische Zeichen
elementum longum elementum breve elementum anceps Zäsur
Page 911
English Summary*
Śabdālamkāradoșavibhāga - Differentiation of Figures of Sound and Faults. Critical Edition of the Third Chapter of Dandin's Kāvyādarśa and its Tibetan Rendition Sñan nag me lon, with the Sanskrit Commentary by Ratnaśrījñana, the Tibetan Commentary by Dpan Blo gros brtan pa, and a German Translation of the Sanskrit Text. By Dragomir Dimitrov. Marburg 2007. (Indica et Tibetica, 50).
It has long been recognized that a critical edition of Dandin's Kāvyādarśa ("Mirror of Poetic Art") and the Sñan nag me lon, its Tibetan translation, is an important desideratum and an indispensable prerequisite for any serious study of Indian and Tibetan poetics. In 2002 the present author took the first step in fulfilling this desideratum and published a book entitled Mārgavibhāga ("Differentiation of Styles") with the critical edition of the first chapter both in Sanskrit and Tibetan, a study of the transmission of the Kāvyādarśa and the Sñan nag me lon, an outline of the history of the Tibetan rendition, a complete German translation of the first chapter, glossaries, various appendices, concordances and indices. As a sequence to this publication the present work on the third chapter called Śabdālamkāradoșavibhāga ("Differentiation of Figures of Sound and Faults") has been prepared. This new book represents the next necessary step in filling the gap. In addition to the critical edition of the third chapter both in Sanskrit and Tibetan, this book contains a new edition of the Ratnaśrītīkā, the earliest known Sanskrit commentary by Ratnaśrī- jñāna (tenth century), and an editio princeps of the Dpan Țīkā, Dpan Lo tsā ba Blo gros brtan pa's (1276-1342) seminal Tibetan commentary on the Sñan nag me lon. Besides this, the present publication includes an introduction, a German translation of the third chapter, philological notes on the two commentaries, a facsimile edition with a diplomatic transcript of the manuscript witnesses of the Ratnaśrītīkā and the Dpan Țīkā, appendices, concordances and indices for quick references. This work is a revised and enlarged ver- sion of my doctoral thesis prepared under the supervision of Professor Michael Hahn (Marburg) and submitted to the Faculty of Foreign Languages at the University of Marburg (Germany) on April 15, 2004. This doctoral thesis was awarded the Ernst Wald- schmidt Prize for the year 2004, and also the Dissertation Prize for the years 2003-2004 by the University of Marburg. There are various reasons for dealing with the third chapter of the Kāvyādarsa ahead of its second chapter. After examining the transmission of the Kāvyādarsa and the
- I would like to thank my friend and colleague Dr Jayandra Soni (Marburg) very much for checking the English of this summary.
Page 912
894 ENGLISH SUMMARY
Sñan nag me lon in Nepal and Tibet on the basis of the textual material of the first chapter, it was deemed necessary to study in greater detail the earliest available and most influen- tial commentaries on this treatise. As is shown in the present work, the editio princeps of the Ratnaśrīțīka published in 1957 is both unreliable and incomplete. Thus, it was con- sidered worthwhile to undertake a new edition based on the other only known and acces- sible codex of the Ratnaśrīțīka, namely an undated Nepalese palm-leaf manuscript written most probably in the twelfth or thirteenth century. Since this manuscript, too, is incom- plete and preserves only about one half of the commentary on the second chapter and almost ninety percent of the commentary on the third chapter, enabling us to fill a big lacuna in THAKUR's and JHA's edition, it appeared most suitable to focus on the third chapter. This chapter represents beyond doubt the most fascinating and linguistically most intriguing part of Dandin's treatise, in which the figures of sound (śabdālamkāra), in- cluding sixteen types of riddles (prahelika), and the ten faults (dosa) in poetry are treated. Despite its demanding and sophisticated nature, this part of the Kāvyādarśa has not yet been studied extensively and satisfactorily, especially because of the unreliable textual basis available until now. Due to its linguistic intricacies, it is imperative to present the root text in accordance with and accompanied by a reliable and learned Sanskrit commen- tary, such as the Ratnaśrītīka. On the other hand, due to the special relationship between the Ratnaśrīțīka and the Dpan Țīkā, it is helpful and indeed necessary, to compare and edit both commentaries side by side. The necessity of offering simultaneously four editions, namely of the root texts in Sanskrit and Tibetan and of the respective commentaries, ac- counts for the inevitable voluminous presentation. The publication begins with an extensive introduction (1. Introduction) in which four major topics have been dealt with. First, various issues concerning the contents, the title and the structure of the third chapter of the Kāvyādara are discussed (1.1). It is shown that Dandin has offered a remarkably systematic analysis of the various figures of sound, starting with a presentation of almost all imaginable varieties of a yamaka1 in the beginning of a verse, most of which are easy to compose (sukara), some, however, being difficult (duşkara). It is important to note that Dandin has not used the word duskara as a terminus technicus and there are certainly no sukara and dușkara sections in his treatise, as has been assumed before.2 After the analysis of the contents and the structure of the third chapter of the Kāvyādarśa, the different versions of the title of this chapter as attested in the subcolo-
1 In his Glossary of Indian Figures of Speech GEROW defines yamaka as follows: "a figure in which a part of a verse, specified either as to length or position or both, is repeated within the confines of the same verse, usually in such a way that the meaning of the two readings is different; word play (one of the meanings usually given to paronomasia)." (GEROW 1971, p. 223, s. v. yamaka). 2 Cf. e.g. SÖHNEN 1995, p. 513 ff.
Page 913
ENGLISH SUMMARY 895
phons of various manuscripts have been discussed. The conclusion arrived at is that the oldest versions, such as Duşkaraparicchedas trtīyah or Dukaranāma trtīyah paricchedaḥ, aim to stress the most intriguing subject-matter of this chapter, whereas the title Śabda- lamkāradoșavibhāga found only in some modern editions clearly refers to the two major sections in this chapter, namely the section about the figures of sound (the yamakas, the pratilomayamakas, the bandhas, the niyamas and, as a kind of appendix, the prahelikās) and the section about the ten faults in poetry. Due attention has been paid to the figures of sound analysed by Dandin. A special notation for the schematic presentation of the various yamaka structures has been de- veloped, the exemplification of the yamakas in the Kāvyādarśa has been discussed in detail, a list of all yamakas illustrated in this treatise has been prepared, many important aspects of the repetitions of sound sequences have been dealt with, and their formal features have been analysed. The underlying structures of the ardhabhrama3 and the sarvatobhadra4, arguably the most difficult and ingenious figures of sound, have also been explained. The first section of the introduction ends with an analysis of the metres used in the third chapter of the Kāvyādarśa. In the second section the available information about Ratnaśrījñana, the earliest known commentator of the Kāvyādarsa, has been evaluated, and the question of his dates has been considered (1.2). The Ratnaśrītīkā was completed under the patronage of a Rāşțrakūța ruler in the twenty-third reigning year of king Rājyapāla (circa 908-940). It can be concluded that a learned scholar and Buddhist monk from Simhala (Sri Lanka) who flourished in the first half of the tenth century is most probably identical with Ratnaśrī- jñana, the author of an inscription in Bodh Gaya written at the time of the Rāstrakūța ruler Tunga Dharmävaloka.5 Furthermore, there is strong evidence that the author of the Ratna- śrītīka and the Buddhist grammarian Ratnamati, the author of the Candravyākarana- pañjikā who is sometimes referred to as Ratnaśrī, Ratnaśrīpāda and Ratnaśrījñāna, are one and the same person. From his own account in the Ratnaśrītīkā it is known that Ratnaśrī- jñāna composed the grammatical work Sabdārthacintavivrti. The same scholar is probably also the author of the Candrakarika.6 None of the scholars and translators mentioned in
3 "A type of word play in which a verse, each of whose four pādas is written on a separate line, can be read either in the normal way or as a helix, from outer verticals inwards. [ ... ] Reading as a helix, that is, downwards on the first column, upwards on the eighth, then downwards on the second and upwards on the seventh, and so on, gives exactly the same sequence of syllables as reading from left to right in the normal way." (GEROW 1971, pp. 178-179). 4 "A verse, having the same number of lines as syllables, which can be read backwards and for- wards both vertically and horizontally." (GEROW 1971, p. 189). 5 MITRA 1878, pp. 194-197; CUNNINGHAM 1892, p. 66; WICKREMASINGHE 1912, p. 2; Epigr. Ind. Vol. 5 (1898-99), Appendix, p. 85, No. 630. 6 See ŚĀSTRĪ 1931, No. 4857 (4754), pp. 430-431, and Preface, p. cccxxv.
Page 914
896 ENGLISH SUMMARY
the Tibetan canon by the name of Ratnaśrī or its variant forms is identical with the author of the Ratnaśrīțīkā. Moreover, there is no evidence that Ratnaśrījñana had ever been in Tibet, although his commentary has indeed greatly influenced the students of Indian poetics in Tibet. The editio princeps of the Ratnaśrītīka prepared by THAKUR and JHA in 1957 on the basis of a single undated palm-leaf manuscript privately possessed by JHA has been examined in the third section of the introduction (1.3). Partly because of the poor quality and legibility of the manuscript and partly due to the editors' incongruous approach, this edition leaves much to be desired. Not only are there a significant number of errors, omissions and inaccuracies, but also the printed root text of the Kāvyādarsa proves in many cases to be inconsistent with the readings commented on in the Ratnaśrītīka. It has become evident that a new edition of this valuable commentary is urgently needed. In this second section of the introduction the incomplete Nepalese palm-leaf manuscript used for the new partial edition of the Ratnaśrītīkā has been described in de- tail. The editorial approach applied in this publication has been explained, and the attempt has been made to compare the Nepalese codex with THAKUR's and JHA's manuscript, as far as this is possible on the basis of the editio princeps and the facsimile of a few leaves added there. There are indications that the two manuscripts have more in common than THAKUR's and JHA's edition would let us believe. These two codices certainly do not depend on each other; however, they appear to be distantly related and probably have a common hyparchetype. The last major topic discussed in the introduction concerns the Dpan Tīkā which is the first fully fledged Tibetan commentary on the Sñan nag me lon (1.4). It is to Dpan Lo tsa ba's credit to have introduced the Ratnaśrīțīkā in Tibet. In his commentary he has made extensive, though unacknowledged use of Ratnaśrījñāna's work, by way of para- phrasing and oft literally translating many passages from the Ratnaśrītīkā. Internal and external evidence allows us to infer that the Dpan Tīka was composed in the Sa skya monastery sometime between 1309 and 1339, most probably in the 1330s. For the present editio princeps of the Dpan Tīka a single manuscript written in the Dbu med script by two different scribes has been used. This manuscript, which is in the private possession of Serkong Tsanshap Rinpoche, was reproduced photomechanically in 1981 by the Library of Tibetan Works and Archives, Dharamsala. Its peculiarities and the editorial techniques applied while editing it have been explained in this section. The second part of the book is devoted to the evaluation of the primary sources used for the edition of the four texts presented here (2. Transmission). First, the essential information about the manuscripts, xylographs and other sources used for the constitution of the texts has been supplied (2.1). In the subsequent section the transmission of the Sanskrit and the Tibetan root texts has been revaluated on the basis of fresh evidence (2.2). With the exception of the incomplete MS E, which does not contain the text of the
Page 915
ENGLISH SUMMARY 897
third chapter, and the MSS H and V, the same manuscript witnesses have been used. The newly evaluated material has provided further insights into the complicated transmission of the Kāvyādarśa. Thus, for example, the relationship between the old Nepalese MS A and the Ratnaśrīțīkā has become more evident. The position of the Ratnaśrīțīkā in the transmission has been defined more clearly. It has become obvious that the MSS F and U are actually parts of one and the same codex. After evaluating all witnesses, a more precise and complex stemma of the Sanskrit sources has been constructed. The analysis of the Tibetan material confirms in general all conclusions already made on the basis of the material from the first chapter of the Sñan nag me lon. Further evidence has been found for the closer relationship between the versions in the Ganden and Peking Tanjur editions. New variant readings support the assumed contamination of one of the non-canonical bilingual editions (MS Z1) with the text version in the Peking Tanjur. Some readings clearly show that in a number of cases Si tu Pan chen preferred variants which he must have known from a text version as found in the Derge Tanjur and commented on by Rin spuns pa Nag dban. The stemma of the Tibetan sources has been revised accordingly. The third part of the book contains the critical edition of the Sanskrit and the Ti- betan root texts (3. Edition). The same technique of constitution of the texts has been ap- plied as in the edition of the first chapter. After the preliminary notes (3.1) and the tables of contents in Sanskrit and in Tibetan (3.2), the critical edition is presented (3.3). The Sanskrit text is printed in the Devanägarī script and the Tibetan in the Dbu can script. The texts are given on facing pages with the critical apparatus supplied below each stanza. Wherever a different word separation is possible in the Sanskrit text, Ratnaśrījñāna's exegesis has been followed. The fourth part contains the German translation of the third chapter of the Kāvyā- darśa (4. Translation). In the explanatory notes (4.1) it has been pointed out that in his German translation of Dandin's work published as far back as 1890 BÖHTLINGK did not consider it worthwhile to translate twelve stanzas and parts of four other stanzas of the third chapter. After a table of contents in German (4.2), a complete German translation of this chapter has been presented for the first time (4.3). The German text renders the Sans- krit original as given now in the critical edition. When more than one interpretation is possible, the translation follows Ratnaśrījñāna's explanations and thus reflects the Kāvyā- darśa through the prism of the Ratnaśrītīkā. The fifth part of the book entails the new edition of the Ratnaśrītīkā and the editio princeps of the Dpan Tīkā (5. Commentaries). Since Dpan Lo tsā ba's commentary very often largely depends on Ratnaśrījñāna's work, a direct comparison of the two com- mentaries proves particularly helpful for the constitution and a better understanding of both texts. For the sake of easy comparison, the commentaries have been printed on facing pages (5.1 and 5.2). In addition, at the bottom of the page below the critical apparatus of the Dpan Tīkā the direct paraphrases and the literal translations have been mentioned
Page 916
898 ENGLISH SUMMARY
along with their Sanskrit equivalents. The texts are printed in Roman transliteration, which allows for a more analytical presentation, and is especially important with regard to the Sanskrit text. In the case of the exemplified figures of sound a special system of trans- literation developed by COULSON,7 and slightly modified here, has been used. This system makes the lexical analysis significantly easier and allows one to see at a first glance how Ratnaśrījñāna has separated the words in Dandin's examples, which may otherwise be quite confusing and time-consuming to analyse. Additional help has been supplied by highlighting in different colours the repeated groups of sounds in the exemplified yamaka, pratilomayamaka and bandha figures of sound. In the sixth part of the book philological notes concerning the editions of the two commentaries are supplied (6. Philological Notes). First, the erroneous, corrupt and uncer- tain readings in the Ratnaśrīțīkā have been discussed (6.1). Then follows a discussion of the most problematic readings in the Tibetan commentary (6.2). Further information about some noteworthy passages in both commentaries has also been given here. In the seventh part two facsimile editions along with their corresponding diploma- tic transcripts are presented (7. Facsimile and Diplomatic Transcript). The first section consists of the facsimile edition and the transcript of the Nepalese manuscript of the Ratnaśrīțīkā (7.1). Only the part of the manuscript which contains the commentary on the third chapter of the Kāvyādarsa has been reproduced. The colour photos were taken in January 2006 in the National Archives in Kathmandu, where the manuscript is still well preserved. Although this codex is far from faultless and raises many philological prob- lems, it represents a typical example of the palm-leaf manuscripts which were in use in Nepal some eight hundred years ago. It is written in a characteristic variety of the old Newārī script traditionally called Bhujimola. In the second section the facsimile edition together with the transcript of the Dpan Țīkā is included (7.2). Only fols. 76b-111 of Serkong Tsanshap Rinpoche's manuscript with the commentary on the third chapter of the Sñan nag me lon have been reproduced from the rare photomechanical print prepared in Dharamsala. The manuscript does not contain a scribe's colophon, and it is not possible to date it with certainty. The remaining parts are suppelementary and aim to facilitate work with the four editions presented in this book and the primary sources used for the constitution of the texts. There are eleven appendices (8. Appendices): 1. The first appendix includes a fac- simile with a transcript of the remarkable recto side of the first folio of the Nepalese manuscript of the Ratnaśrītīkā which is filled in with hardly legible bilingual Sanskrit and Tibetan glosses written in the Dbu med script from the third chapter of the Kāvyādarśa and the Sñan nag me lon (Appendix 1);8 2. A graphic and schematic presentation of all
7 Cf. COULSON 1989, pp. lii-liii, and COULSON 1992, p. 36. 8 See DIMITROV 2006, pp. 4-7.
Page 917
ENGLISH SUMMARY 899
yamakas exemplified in the Kāvyādarśa (Appendix 2); 3. The contents of the first and the third chapter of the Sñan nag me lon as analysed and explained by Dpan Lo tsā ba (Appendix 3); 4. Notes on BANERJEE's bilingual edition of the Kāvyādarśa and the Sñan nag me lon (Appendix 4); 5. Notes on the root text of the Kāvyādarśa as printed in THAKUR/ JHA's edition (Appendix 5); 6. Lists of abbreviations (200 entries) and con- tractions (150 entries) found in the Tibetan sources including the manuscript of the Dpan Țīkā (Appendix 6); 7. A list of the variously written transliterations of Sanskrit words in the Tibetan sources (Appendix 7); 8. A list of the citations found in the Ratnaśrītīka and the Dpan Tīka on the third chapter (Appendix 8); 9. A list of orthographic variant readings not entered in the main critical apparatus of the edition of the Ratnaśrītīkā (Appendix 9); 10. A list of palaeographically similar letters and ligatures from the Nepalese manuscript of the Ratnaśrīțīkā (Appendix 10); 11. A glossary (Tibetan-Sanskrit-German and Sanskrit- Tibetan) of the technical terms used in the Dpan Tika on the third chapter (Appendix 11). Six concordances are included in the book (9. Concordances). The first concor- dance specifies where the Sanskrit stanzas of the third chapter of the Kāvyādarśa can be found in the Nepalese manuscripts and the Tibetan bilingual editions (9.1). The second concordance helps in locating the Tibetan text of the third chapter of the Sñan nag me lon in both the canonical and the non-canonical sources (9.2). The third concordance facili- tates a speedy location of the Tibetan stanzas of the Sñan nag me lon cited and explained in the particular versions of the four Tibetan commentaries by Dpan Lo tsa ba, Snar than Lo tsä ba, Rin spuns pa Nag dban and Bod mkhas pa Mi pham (9.3). With the help of the fourth concordance one can quickly locate where Sanskrit stanzas from the third chapter of the Kāvyādarśa are cited in five Tibetan commentaries (9.4). The fifth concordance helps in locating where Ratnaśrījñāna's and Dpan Lo tsā ba's commentary on a particular stanza from the third chapter begins in the primary sources (9.5). In the sixth concordance references of all stanzas cited in Bhoja's Sarasvatīkanthābharana and the Šrngāraprakāśa as well as in Hemacandra's Alamkāracūdāmaņi and in the Vivekā ad Kāvyānuśāsana from the third chapter of the Kāvyādarsa are given (9.6). There are five indices (10. Indices). For easy reference two indices of verses, for the Sanskrit and the Tibetan root texts, have been included (10.1 and 10.2). Here both texts are printed in Roman transliteration. In the third index all stanzas composed by Ratnaśrījñana and cited in his commentary on the third chapter of the Kāvyādarsa are listed (10.3). In the fourth and fifth indices all proper names occuring in the Ratnaśrītīkā and the Dpan Tīka on the third chapter are noted (10.4 and 10.5). At the end of the book are a bibliography (11. Bibliography), a list of the abbrevia- tions (12. Abbreviations) and this summary (13. English Summary).